Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv. Manuskript. Maskinskrivet. Fortsättning av Handskr 25:5. Åren ca i) Skatt.

Transkript

1 Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:6:i Manuskript. Maskinskrivet. Fortsättning av Handskr 25:5. Åren ca i) Skatt. Pite lappar Publicerad december 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (

2 íl^t f ^ ^

3 I. / y \ / >7 / * X / ^ ' Á klutsyy&ï t t j / jf, 6 /, / & «s t f u i S '/?? fl / K M t u t 1 r r - ^ T ^ v ' I ' 9 U n r» (fíf lu Xi^UK ^, Á^ V /^ ' / K'ri rt'áj/ k f f/e } S;. 1 / F

4 Högwälborne Herr Baron och LandsHöffdinge, HögGunstigaste Herre. / r.tz/fc, Högwälborne Herr Baron och LandsHöffdingen har iag intet underlåta bordt i diupaste ödraiukhet wijd handen gifwa,hurusom innelyckte bref är mig af Kyrkioherden wijd Sillbojoucks försambling Atl Pitheå Lappmark herr Johan Lestadius tillstält,då iag d 2 innevarande visitation tär^ städes förrättade, j emte en lijka wördsam berättellse,att berörde herr Kyrkioherde till ingen dehl befattar sig med någon kundgiörellse eller förestellning till lappallmogen om större eller mindre Skats ärliåeggiande till Hans Konungl:e Mij:tt af danmark,utan förmanar sina åhörare till hörsamhet,tro och lydno emot sin öfwerhet wår ) allernådigste Konung. Mannen som brefwet skrifwit,och det,med den ifrån Norje fördrefne Scholaemästaren,hwilken giorde föllje med herr Befallningsmannen Nortman till Uhmeå,öfwersändt,skall wara en Bonde ) som tillijka idkar fiskerie,och brukar någon handel,warandes gifter med Sal. Kyrkioherdens uti Pitheå lappmark Hr Petri Fiellströms dotter, och således med förberörde Kyrkioherden Lestadius är beswågrad. Elliest och för öfrigit,är Kyrkioherdarnes alldraödmiukaste anhållan uti Pitheå lappmark,hwilka aldrig tillfyllest wetta sig kunna ärksnna,prisa och berömma den nåd och ynnest som Högwälborne Herr Baron och LandsHöfdingen stedse emot dem och deras embetes bröder bewisat tfätimedelst det de nu sin lönings spanmåhl så rickjrigt undfå emot förra wanligheten,det Högwälborne Herr Baron och LandsHöffdingen än wi"d u-ti samma nåd för dem täcktes fortfara,och dem förhielpa,det d e kund ^ få af sina åhörare en ost effter hwar 10:de waija,tär de nu allenast 6 ^få effter hwar 30:de,helst som det för den förmögnare lappali m0 g en är en så ringa afsaknad att den intet sejas kan,emedan de dagel. 0ra som maren af 10 wajor kunna hafwa en ost, och således mången hwar dag kom" ^mer till 30,40 och 50 ostar,willjandes de gärna af dem som intet mehra än 30 wajor hafwa och tär under, med en ost nögde wara- utan dess haf ^ wer ock Sal H:r Secreteraren Dubb berättadt,att uti det ifrån Lands orten åhr 1695 af då warande Herr LandsHöffdingen och S u perintenden ten inkombne projectet till Hans Kungl. Maij:t om LappPrästernes lön sina åhörare,skall warit förslagit en ost af hwar 10:de waja,men fö r ^ ment att det wijd renskrifwande antingen uti Uhmeå LandsCancelli e el ~ ler Kungl: Cancelliet i Stockholm blifwit förskrifwit,alldenstund al" annat uti bemälte project blef approberad och stadfästadt. Denna ningen hafwa de ock i underdånighet wijd närwarande Riksdag insinu" 30^ som Högwälborne H:r Baron och LandsHöfdingen förmodel: blifwer Co ^ ^ cerad,om hwilkens nåd och HögGunstige befordring här utinnan d e. mmuiu "" misstrasta,hwilket ock hos dera och deras successorer skulle lntet n lemb-

5 na en stadigwarande wärdsam årainnellse af en så nådig och för dem Höp- Gunstig Herre. Iraedlertijd underlåta de intet tillijka med mig,att Högwalborne Hrr 3?ron och LandsHöffdingen med hela sin höga familie innesluta uti sina förböner till gud,jemte det iag i alla mina lifsdagar f",rblifwer, Högwalborne Herr Barons och LandsHöffdingens alldraödmiukaste tienare Pitheå d 16 febr Carl D. Solander L ndshövd. i Västerb. län skriv. t.k.maj:t RA

6 AereVerdig Meget Haederlig og Vellaerde H:r Jahannes Salchen(?) Hafuer ieg bekommet schrifuelse I fra Voris Konnegl. Maj:st inge ( her befalligs Mand om laperne som kommer hit til Norge om Vorren og liger her i Norge i Köngens land intil om XäüfXM hösten og gifuer ingen schat at I vellei?) vere af den hederlighed og oplyse det IX for iers almu at de sender sin schat hid til Norge om hösten og huis som de icke wel befalle med gode Saa vel Hr befallings Mann Sörren Randolf schrifue öfrigheden i Suerge til at de lav schat af dem for her schier En stor v unt at Vorries Konge for iche 2 phinlieg (?) i schat hos dem som liger her og den korte tide de Er i Suerge om Vinteren da Maa de lege land hoss de andere laper den korte tid de lig er der og her betalie de iche Noget til Norris Nödig herr og K ori g e og vor Nodigste here og Konge begierer iche Mere En halfldaller af de Rigeste laper de der Nest 2 D i Penger og de Ringste 1 D og 8 skilii ng for de liger her i Norj i fra om v oren og til om hösten og den som de iche vel gifue det Saa schal de uere aldeles her ifra og icke bruge Kongens Land Eij hel der at drifue sin handel her i Norge der for har hans Konglige May:st hr befallings Mand schrefuet Mig til at ieg achal schrifue ier til at i vil de verre af den aeruerdighed og P aa M nde dem i i församlingen at de kunde horre det alle samen Saa Mange som kommer hit til Norri og hans K 0 ngelig Maistaed fud har Saent Mig til fulmaegt at iag schal inkrafve schat af dem ieg kan iche Resi kring om fiellen og opsöge dem Naer de iche vel selef betale den og vor der Nogen Regtighed Med dem Saa kunde de kome Med tfiobenschab om hösten Intet videre Mens ombedis at Min flitigt helgen Måte af leggis til alle Slegter og og gode Venner og i alt in Sluter hans aerverdehed Med kierrest faster og Söskende og alle Paa I Rorende vender Heren tryge beschiermeise, Sue beij d 15 j anvar og for blifuer Hans haederligheds tienniste bevinligste Hans Lauritzen Ranberg ^sh. i Västerb. län skriv. t. Kungl. Maj: t fol E La

7 Stormäcktigste Allernådigste Konung. Med förra posten är mig iniupit,närgående bägge bref,ifrån Vice Pastoren i Piteå Magister Carl Soländer,som tillika förrättar visita tionerne,på sin JTaders, Prosten Daniel Soland ers, wägnar i Piteå lappmarek, deraf det sidsta förmäler,huru som ifrån Kongl. danska sidan i Norrige,skal praetenderas,det Eders Kongl. May:ts undersåtare,skulle anmana lapparne til betalning af en half Rd:rs Skatt för de rikaste af dem,dernäst 2 mkr: pge och de ringaste en mkr: och 8 skilling,för de ligga där i Norrige; Så har min underdånige Ämbetes skylldighet fordrat,samma bref Eders Kongl. May:t lika underdånigt öfwersända: hafwandes ock notificerat,så Prostarne,som Justitiarierne,at intet befatta sig med slike anmaningar eller Publicationer deraf,förinnan Eders Kongl. May:ts speciele ordres derom ankomma. Hwad det andra angår,som Magister Solander anhåller,på kyrckioherdens wägnar der sammastädes; lärer jag få den nåden mig deröfwer yttra,sedan det ifrån Eders Kongl. May:t blifwit remitterat,emedan jag derom tilförene ingen kunskap haft. Jag förblifwer til mitt sidsta, Stormäcktigste Allernådigste Konung, Eders Kongl. May:ts Allerunderdånigste och troplichtigste undersåt och tienare. Umeå d: 3 Martii J Grundel Kongl. Maij:t remitterar detta i nåder til des och Riksens Cancellie- samt CammarColle&ii underdånige utlåtande. Stockholm d. 17 Juni uppå nådigste befallning 0: Cederström Landsh. i VästXerb. län skriv. t. Kungl. Maj:t RA - /./ /, ^ i-v. i

8

9 Kanslikoll. protökoll den 20 september 1732 "Uplästes Landshöfdingen Baron Grundels bref til hans May:tt af d 3 Martii 1731,som til Kongl Cantzlie- och CammarCollegiernes gemensamma underdåniga utlåtande d i åhr blifwit remitterat, hwaruti til känna gifwes,det ifrån Kongl Danska sidan i Norige praetenderas,det Kongl May:tts undersåtare måtte XXKKtt anmana Lapparna til betalning af en half Riksdalers skatt för de rikaste,dernäst 2 mark Skatt,och de ringaste en mark och 8 skillingar för det de ligga där i Norige,hafwandes bemälte Landshöfdinge notificerat så Probsterne,som Justitiariernelat intet befatta sig med slike anmärkningar eller publicationer däraf,förinnan Kongl Mayrtts Speciales ordres därom ankomma. Och som påmintes det Kongl Collegium conjunctim med Kongl Kammar- Collegio för någon tid sedan afgifwit ett underdånigt betänkande härom til hans May:tt,så fans godt,at det samma hafwes til hands til härnäst. Kanslikollegii protokoll den 26 September "föredrogs å nyo LandsHöfdingen Baron Grundels til hans Kongl May:tt aflåtne,och af hans Kongl May:tt til dess och Riksens Kantzlie och CammarCol1egiers gemensamme underdånige utlåtande remitterade skrifwelse af d 3 sidstl Martii,hwaruti tilkänna gifwes,det i- från Kongl Danska sidan i Norige praetenderas,at Kongl. May:tts undersåtare måtte anmana lapparne til betalning af en half R : dr Skatt för de rikaste af dem dernäst 2 mark Skatt,och de ringaste en mark och otta skillingar för det de ligga där i Norige,hafwandes bemälte Landshöfdinge notificerat så Probsterne,som Justitiarierne at intet befatta sig med slike anmaningar,eller publicationer däraf,innan Kongl Maystts Speciale ordres därom ankomma. Uplästes Kongl Cantzlie och CammarCollegiernes förra underdåniga betänkande härom af d. 21 Aprill 1730, fans för godt,at wid Expeditionen efterfrågas,hwad uppå detta be tänkandet är blifwit resolverat,och hwad swar Landshöfding Grundel därpå gifwit. Herr Secreteraren von Bahr berättade det han låtit wid Ex 1 l0 " nen efterfråga hwad blifwit resolveradt uppå Collegiernes und Betänkande angående Lappskatten til begge B Kronorne,och befin^"^ hans May:tt i anledning däraf låtit afgå dess nådigste bref - nes ^ Grundel,men at bemälte Landshöfdinge därpå ännu icke mprt ^^ Land s- Q und erdånigt

10 swar inkommit. Uplästes samma bref til Landshöfdingen Grundel af d 30 Aprilis Kongl. Collegium tog altså detta ärende uti öfwerwägande,och som Kongl. Collegium conjunctim med Kongl. KammarCollegio under d 21 Aprilis 1730 afgifwit ett underdånigt betänkande och däruti efter den kundskap,som man då utur Archiverne kunnat få anfört, huru det förewetter med en del Lappar,som böra betala skatten til begge Kronorne; så war ock Collegium af den oförgripeliga mening at i fall de Lappar hwarom nu qvaestionen är,skulle wara skyldige at til Kronan Dannemark erlägga någon skatt,wederbörande Kronobetiente kunde anbefallas at anmana Lapparne om deras skyldighets fullgiörande til Kronan Dannemark hwarwid dock bör i acht tagas,at sådant eij måtte öfwerstiga,hwad de tilförne warit wane at erläggia,eller mera af dera fordras,än deras willkor tåla,på det de igenom för hög skatts erläggande til Dannemark eij måtte blifwa oförmögne at til Kronan Swerige betala det de skyldige äro doch förmentes därhos,at denne anmaninggen bör skie utan någon publication ifrån Danska sidan uti Kongl May:tts Territorio. Fans jemwäl för godt,at denna Kongl Collegii Mening med Kongl KamarCollegio igenom ett fextractum protocolli wänligen communiceres, och tillika lämnes det samma del af ofwanbemälte Collegiernes gemensamma betänkande,och det i anledning af det ifrån Hans Kongl.May:tt til Landshöfdingen Grundel afgångne nådiga bref: Och som det förnimmes,ai bemälte Landshöfdinge därpå ännu icke med swar inkommit,så tyktes Kongl May:tt i underdånighet kunna hemställas om icke han därom wid detta tilfället kunde påminnas,och at Kongl Collegium så snart giörligit är,förwäntar Kongl CamarCollegii utlåtelse häröfwer,huruwida det samma uti detta mål kan hafwa något at tilläggia eller påminna, på det sedan ett gemensamt underdånigt betänkande til Kongl May:"tt må kunna utfärdas. Kanslikollegii protokoll den 27 september 1732.»Uplästes til justering Extractum protocolli til Kongl CamarCollegium med Kongl CTantzlie Collegii mening angående Lapparnes skatt til Swerige och Dannemark. Kanslikollegii protokoll den 31 Kanslikollegii arkiv:protokoll RA

11 I JÏ& H.JJpi 0 -t X f - - *

12 7. f> Stormäcktigste Allernådigste Konung Eders Kongl: Maj:tt har til swar å mitt underdånige af den 7 april förledit åhr,den 14 derpå följande Julii Allernådigst mig anbefalt at som af mig sielf,igenom bref till wederbörande Befallningshafwande, begiära en afskrift af den Norska ransakningen,hållen där öfwer lappmannen Jon Jonsson i utzjocki,hwilken CronoFogden på denne sidan Peter Pipping angifwit wara icke allenast Svvensk undersåte,utan jemwäl sielfwe crimen skedt wara innom Sweriges grantz och således hörer under Swensk och Eders Kongl: Maj:tts lag och jurisdiction: Så har jag wäl låtit mig angelägit wara,som närgående berörde Crono Befallningsman Pippings bref allernådigst inhämtafsådant at erhålla,men har sielfwe ransakningen intet kunnat ernå; förutan danske Befallningsman Peter Ands swar til Pastoren wid Koutokeino försambling H:f* Johannes Junelius,hwarutinnan förmäles,det Kongl: Maj:tt af XXX Danmarck pardonerat bemrte lappman dess begångne blasphemie,och at han skulle ställas på fri fot; och,som han således är befriat för straffet,så fordras ey heller ifrån norska sidan hans egendom tilbakas,hälst derom intet i pardonen förmäles,eracktandes han således den af Pipping begiärte Tingsact och dom,intet nödig at öfwersända; följandes och wid samma swar en vidimerad Copia utaf högstbem:te Kongl: Maj:tts af danmarcks pardonsbref,under d: 26 Junii förledit åhr,för lappen till den Norrska Amtmannen öfwer findmarcken H:r Hindric friman,hwilka 3:ne documenter nu fördenskull underdånigst öfwersände blifwa,med lika underdånigst förblifwande. I stormäcktigste Allernådigste Konung Eders Kongl: Maj:tts ållerunderdånigste och troplichtigste undersåt och tienare J Brundel luhmeå d: 27 Septembr 1732 P5 Bu r sell ' Landsh. i Västerb. län skriv. t.kungl. Maj:t "?raesent: l0. Octob: 1732" "Just.Heuision.

13 Högwälborne Herr Baron och Landzhöfdinge Höggunstige Herrei Sedan iag ärhölt Eders Nådes Höggunslge 3efalning,at såsom af m± F sielf infordra den af Norska Rätten J Norie hålne Ransakning öfwer lappländaren Joen Joensson,som derstädes för utguten blasphemi emot Gud blifwit dömder,oansedt han,som iég uti ödmiukhet gifwit handen, samma crimen innom Sweriges Grantz begåt,och tillika een Skattdragare under Teno el:r Utzioki 3y I Torne Lapmarck står antäcknad,har iag med flijt sökt den benemde ransakning med hela acten at bekomma,men icke kunnat ärhålla,som hosgående Sworenskrifweres swar till Pastorn Hr Johan Junellium gifwer tilkienna warandes benemde lapländare Jon Jonson af Kongl: May:t I danmarck,för det honom tilaömde straffet pardonnerat och af föliande afskrifft Eders Håde inhämta täckes, ^ Eders Kådes aldraödmiukaste t:re Torne d. 29 Martii 1732 P: F: Pipping T Edle og Welaerwaerdige H:r Pastor höyfornemme Velynderi Paa Deris Velaerwaerdigheds Dat: Koutokein d 10:de Jan: gl: Stil: Communiceris,At det hawer behaget Voris Allernaadigste Konge Kong Christian Den Siette allernaadigst at Pardonere Joen Joenson för begangne blasphemis,og befälet,at hand skulle stillis paa fri foed; Og som hand saaledes for straffen er befriet,paafordres iche heller hans formue,i Saer der om intet udj den Allernaadigste pardon meldes,hworfor ieg eragter,at den af Mons:r Piping forlangede Ting act og Dom iche behöves, hwilchet Deris VelaeräSwaerdighed vilde behage Mons:r piping,naest min respect at communicere. Jeg lever med Aid estime Edle og VelaerWaerdige H:r Pastors ydmyge tiener Talvig d: 28 Januar: st no?: 1732 P And Landsh. i Västerb. län skriv. t.kungl. Maj:t * / f? / A RA

14 Copia Christian den Siejtrxe,af Guds Nåde, Konge till OH danmarck och x< orge de Wenders och ^öters Hertug uti Slesvig Holsteen,Storraarn och dijtmarsken grewe udi Oldenburg og delmenhorst. V/or Naade tilforn; Paa din til os indkomne allerunderdonigste forestilling af 30 Augusti iiestafwigte aar,angaaende at een Find ved nafn Joen Joenson,i Druckenskab skal hafv/e talt bespottelig ord om Gud og derföre af Sorenskriweren i Findmarcken d: 2 aug: 1730 dömt at miste.jcetet-tff erf tji,*') nt, ~ sin tunge lewendis,og' settes paa een Sterge,give Vi dig hermef alldernadigst tillkiende at vi efter Facultas Theologica wed Universitetet i Vores Kongelige Residentz Stad Kiöbenhafn,deris derover indkomne allenunderdanigste Srkläring allernaadigst hafwer pardoneret bemelte Joen Joenen IM. for den horn Tilldömte Straf,Saa at hand igien påå frie foed maa stilles, Dog wille vi herhos allernaadigst at hand af hands Sielesörgere skal adwares hereffter at endtholde sig fra drukenskab siden hand derwed kand were bragt till saadan slem och ubesindig tale: dereffter du dig al ler underdånigt hafv/er att rette og derom den XXXX fornöden anstalt strax at giöre. befälendis dig Gud. Skrefwet paa Vort Slot Rosenborg d: 26 Junij Anno 1731 L:S: Under Vor Kongelig Haand och Signet Christian R Til Amtmand Hindrich Friman angaaende at Deliquenten Joen Joensen pardoneris paa Livet. y Udskrifft * o /P: Neve Os Elskelig Veledle och Velbyrdig Hindrich Friman Vores Amtman over Findmarchen a, At denne Copie er rigtig med Orginalen som hos mig bewee/ Testerer Hindrich Friman Landsh. i Västerb. län skriv, t Kungl.Majst RA

15 JA r/^z y* KansljíDkollegii protokoll den 31 oktober "Upl. ett extractum protocolli från Kongl. CammarCollegium af d: 25: Oct: angående Landshöfd. Grundels underdånige skrifwelse till hans Kongl. M:t af d: 3 Martii 1731.,som sedermera till Cantzlie och Caminar Collegierne blifwit remitterad,hwaruti andrages,hurusom ifrån Kongl danska sidan i Norrige pretenderás,det Kongl.M:ts undersåtare måtte anmana Lapparne til betalning af en wiss skatt eller afgift till Cronan Dannemark,för det bem:te lappar undertiden ligga i Norrige, med mera som sielfwa brefwet innehåller,berättandes Kongl. CammarCollegium at det låtit sig föredraga Cantzlie Collegii extractum protocolli af d: 26 nästl. Septemb. hwaruti Collegium sig yttrat at ifall likmätigt Collegiernes underdånige betänkande af d: 21. April de lappar,hwarom nu quaestionen är skulle wara skyldige at Cronan Danmark erlägga någon skatt,wederbörande CronoBetiente då kunde få befallning,at anmana Lapparne till deras skyldighets fullgiörande, doch icke högre,än de tillförene warit wane at erläggia,eller deras willkohr tåla,på det de genom för hög skatts betalande,till Danmark ey måge giöras oförmögne,at till Cronan Swerige deras utskylder giöra,doch at denne anmaningen måtte skie utan någon publication uti Kongl. Maij:"ts territorio, hwarj emte Cantzlie Collegium hållit före,at emedan landshöfdingen Grundel icke ännu inkommit med swar på det bref, som Kongl. Maij:tt i anledning af ofwanbem:te Collegiernes berättelse till honom affärda låtit,äfwen emställas kunde,om icke Landshöfdingen derom wid detta tillfället måtte påminnas. Men så wore Kongl. CammarCollegium af den meningen,at som uti Prosten Solanders skrifwelse till ^andshöfd: Grundel,berättas at Hans Laurensson von Berg som skrifwit till kyrkioherden i Piteau Lappmark Johan Lestadius,skall wara en bonde, så kunde landshöfdingen swaras,at så åycket mindre bör giöras reflexion på ettx sådant bref eller någon anmaning skie,som CronoBetiente från Norrske Sidan dettl ärendet icke wederbörl. anmält,men imedlertid wille wara nödigt,at jemte det Landshöfdingen påminnes,at lemna swar uppå det,som hans May:st i sitt förra nådige bref af d: 30 april 1730 åstundes,jemwäl befalles,at med behörig försiktighet giöra sig underrättad huru mycket Cronan Danmark af Lapparne upbär,och om berörde Crona fordrar någon afgigt af andre,än den är berättigad, at niuta något af, och gif wa "~ en tydelig berättelse till Kongl. Maijrtt om Lappmarken,noga tillseendes, det Cronan Swerige må af Lapparne få dess tillständige rättighet, hwarigenom de kunde föranlåtas,at draga sig ifrån Swenska Lapp-' marken.

16 JantzlieCollegium conformerade sig med denne Kongl. Cammar Collegii mening,i anledning hwaraf upsattes ett gemensamt underdånigt betänkande till Hans May:tt Kanslikollegii protokoll den 2 November "Upl det upsatte Cantzlie och CammarCollegiernes underdånige betänkande ang:de den ifrån Norige åstundade anmaningen till Lapparne om en wiss skatts arläggande Detta sändes sedan till Kongl. Cammar Collegium. Kanslikollegii SXgXBKKXI arkiv.-protokoll RA

17 JV, tysjt Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Maij:t har i nåder behagat remittera till dess och Rjksens Cantslie och Cammar Collegiers underdåniga uthlåtande Landshöfdingen Baron Grundels underdåniga skrifwelse, hwar medelst han insänder twenne undfångne bref ifrån Wice Pastoren i Pitheau Magister Carl Solander,hwaraf det sidsta förmäler,hurusom ifrån Kongl: Danska sidan i Norrige skall praetenderas,det Eders Kongl: Maijrts undersåtare skulle anmana lapparne till betalning af en wiss skatt el:r afgift till Cronan Danmarck för det bem:te Lappar undertjden ligga i Borrige,med mera som sielfwa brefwet innehåller. Till underdånigst föllje af denna Eders Kongl: Maij:tz nådigste befallning, hafwa Collegierne med hwarannan härom öfwerlagdt; Och ehuruwäl det skulle Ryckas,att i fall.ljkmätigt begge Collegiernas underdåniga betänckande af d 21 Aprilis 1730,de lappar hwarom nu quaestionen är,skulle wara skyldige att till Cronan Janmarck erlägga någon skatt wederbörande Cronobetiente då kunde få befallning att anmana Lapparne till deras skyldighetz fullgiörande,men icke högre än de tillförene warit wane att erlägga,el:r deras wilkor tåla,på det de genom för hög skatts betalande till Danmarck,ej måtte giöras oförmögne att till Cronan Swerige deras utskylder betala,samt att en sådan anmaning borde ske utan någon publication ifrån Kongl: Danska sidan uti Eders Kongl: Maij:tz territorio; dock ljkwäl och aldenstund uti den insände Wice Pastoren Solanders skrifwelse till Landshöfdingen Grundell af d 16 Febr: nästl; åhr berättas,att Hans Laurensson von Berg,som skrifwit brefwet af d 13 Januarii förledit åhr till Kyrckio* herden Lestadius,skall wara en Bonde; Så skulle Collegierne oförgripel:n hålla före,det Landzhöfdingen Grundell kunde beswara s,att så mycket mindre bör giöras reflexion på ett sådant bref,eller någon anmaning ske,som Cronobetiente ifrån Norske sidan detta ärende icke wederbörl:n anmält,men emedlertjd tyckes oförgripeligen nödigt war a att Landzhöfdingen må anbefallas med behörig försichtighet giöra sig underrättad,huru mycket Cronan Danmarck af Lapparne upbär,och om ber;de Crona fordrar någon afgift af andra än dem af hwilckom den är berättigad att niuta något mthaf,samt gifwa en tydelig berättelse till Eders Kongl: Maijrt om Lapmarcken,noga tillseendes,att Cronan Swerige må af Lapparne erhålla dess till ständige rättighet,och att de intet högre än wederbör graveras,hwarigenom de kunde föranlåta s att draga sig ifrån Swenska Lapmarcken; Och som Collegierna dessutan förnimma,att landzhöfdingen Grundell ej ännu med något swar inkommit

18 uppå det bref,som Eders Kongl: Maij:t i anledning af Collegiernas ofwanbem:te underdånige betänckande till honom under d 30 Aprilis i nåder affärdat; så torde det äfwen wara nödigt,att han nu wid detta tillfället denna jämwäl påminnes. Hwilcket doch så wäl som det öfriga Eders Kongl: Maij:ts egit nådigste gottfinnande i underdånighet härmed underkastas. Och Collegierne framhärda med diupesta wördnad Stormächtigste Gustaf 3onde Stockholm d 31 0 c t: 1732 Friedrich Wår synnerliga ynnest. Wij hafwa erhållit Eder underdånige utlåtelse af d: 31 sidstlse Octobris öfwer de af Landshöfdingen Grundel jemte des skrifwelse af d: 3- Martii nästitt åhr,insände 2:ne brefwen,det ena ifrån Hans Laurentzen von Berg till %rckioherden wid Sillbojouchs församling i Pitheå Lappmarch Johan Lestadius,och det andra ifrån vice Pastoren i Pitheå Carl Solander till bem:te Landshöfdinge,beträffande det,at ifrån Kongl. Danska sidan i Norrige skall praetenderes det wåre undersåtare måge anmana Lapparne till betahlning af en wiss skatt eller afgift till Cronan L an nemarck för det bemelte Lappar under tiden wistas i Norrige: Warande J för de anförde orsaker af den mening,at på det af Hans Laurent zen van Berg skrefne brefwet ingen reflexion bör giöras eller någon anmaning skie,men at det will wara nödigt at Landshöfdingen Srundel giör sig underrättad,&uru mycket Cronan Danmarck af Lapparne upbär och om berörde Crona fördrar någon afgift af andra än dem,som äro skyldige sådant at erlägga,med mera. Och som Wij till Edert i detta mål yttrade underdånige betänckiande gifwe Wårt XXäCi nådige bijfaii samt i anledning deraf Wårt Iwar till ofwannämde Landshöfdinge låta afgå,wid hwilcket tillfälle Wij honom jemwäl påmint at inkomma med swar uppå Wår förre under d: 30. Aprilis 1730 till honom aflåtne Sammansatta kollegier t.k.m:t I b RA Anteckn. å skr-i v..jnk. d 6 novemb upläsit i Rådet d.lo.novemb och blef etta betänkande bifallit,i conformite hwaraf swar afgår til landshofd:n Grundel samt Collegierne. 11

19 skrifwelse; Så warder Eder sådant här igenom till Nådigt Swar lemnat: Och Wij befalle Eder Gud Altsmächtig Synnerl:n nådeligen Stockholm i RådCammaren d: 10 Novembris 1732 Friedrih 0: Cederström Ksn slikollegii arkiv: K.Brev till Kanslikollegium fol.480.