Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv

Transkript

1 Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:6:g Manuskript. Maskinskrivet. Fortsättning av Handskr 25:5. Åren ca g) Nybyggarbarn till Lycksele skola Publicerad december 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (

2

3 Ehrlige beskiedelige och wälförståndige gode män af Kongl Maij:ts trogne undersåtare som bebo lappmarkerne. Det är mig en seraeles fägnad,att nu wid Eder sammankomst,så wäl till det wanlige Ting som Eder årlige marknad,see Eder så wäl samteligen,som ock hwar och en i synnerhet wid ett godt och sielfönskat tillstånd.min förnöijelse häröfwer är ej ringa derigenom förökt att Eder siälesörjare Ehrewördige och Högwällärde Hr Kyrkoherden Gran mig berättat,huruledes I nu i någre år bortåt mycket tilltagit uti Eder Christendom,samt åhuga att låta Edre Barn komma till den här warande och inrättade Scholan,att uti christendom och ärbart lefwerne underwisasjhwarmedelst jag nogsamt finner,att I icke allenast låten Eder om hjertat wara en sann Gudsfrucktans och de derwid hängande dygders öfning,utan ock i diup underdånighet wörda den besynnerlige och faderlige omwårdnad Hans Kongl. Maij:t för Eder hafwer,i det både Prästerskap och Scholar till Eder upbyggelse äro förordnade wordne. Jag önskar af alt mitt hierta att den högste Guden,som Eder förlänt den nåden att Eder så förhålla,som jag ofwan förmält,täcktes än widare wälsigna sådant Edert goda upsåt sitt aldraheligaste namn till ähra,hans Kongl.Uaij:t till nådigt nöije samt alle Edre medbröder och medundersåtare till beständig fägnad.för öfrigit kunnen i städse derom wara försäkrade, att jag wid alla tillfällen lärer intet underlåta,likmätigt min ämbetes plicht att bidraga till hwars och ens förmon och nöije af Eder,så mycket någon tid i min förmågo wara kan,halst som I ock derom fulleligen kunnen wara förwissade att så jag som andre Kongl.Maij:ts Betienter äro anbefalte wordne Eder förkofring och båtnad söka,understödja och befrämja. Gud förläne oss imedlertid samteligen,at få til långliga tider glädja oss öfwer wér nu Regerande Konungs milda styrelse och Regimente,samt låta oss wårt lefwerne så anställa,att wår kärlek trohet och lydno städse måtte leunna swara emot högstbemälte Konungs stora nåd och ynnest för oss. Hwad eljest några mål kunde wara som jag nödigt eracktade med Eder gode män öfwerlägga,så lära de Eder af Adel och Högacktaa H:r Haradshöfdingen Anzenius och Cronobefallningsman Pagander proponeras och föreställas, och jag önskar Eder än ytterligare i alt Edert förehafwande Guds nåd 0Ch milderika wälsignelse. ganslikollegii arkiv Ser E IX:12 Ink.skriv.fr.landsh.i Vb.l. RA

4 d:n 10. Febr: v /J.t. Högwälborne Herr Baron och Landshöfdinge, Nådige Herre I Såsom Sans Kongl. Maij :t allernådigst har förklarat sin öm- och sorgfällighet,om de som äro wistande utj lappmarckerne,at til Christendomens sanna fortplantande sot hålla sine barn därtill utj de upbygde och förordnade scholar i lappmk:, och det torde med tiden utaf Nybyggare barnen därstädes,där de i scholan antagne blefwo,stå at förwänta större framsteg i deras Christendoms förkofring,jämwäl ock,at af dem kunde formeras tienl. personer till ett och annat Stånds bestyrande, framdeles och med tiden,i synnerhet om nogon qv/ick gåsse wore som befunnos af goda ingenier och blefwo uthållen i studier,då af en sådan kunde afwen förwäntas betiening i PredikoEmbetet wid lappmarcken, efter Nybyggare barn hafwa bästa tilfället och kunna snarast lära det lappska Språket; hwarigenom Hans Kongl. Maij:t märckel. lindrades i omkostnaden,och kunde sedan af dem,de qwickaste försändas til Gymnasium och Academien at förwärfwa sig v/idare kundskap och skickelighet; ör- (wy denskull har hos Eder Höga Nåde i diupaste underdån-ödmiukhexanhålla bordt,det Nybyggarne uti Lyksele lappmark kunde,medelst Eders Höga Nådes nådige resolution tillåtas,at äfwen få hålla sifae barn där Oppe i Scholan,icke allenast til den ändan at endast lära sig sine Christendoms stycken,utan ock till at widare försöka,om nogon däraf kan til fäderneslandets större tienst och nytta giöras skickelig. Eders höga nådes nådige befordran här til,giöra de fattige Nybyggarne i underdånighet sig så mycket mera förhoppning,som Nybyggarne äfwen lika med lappjcll mo g en kostat på Scholaebygnaden, och Kongl. Maijrts Placat för Nybyggarne innehåller,det,at sedan de d em förundte frihets åhren äro -til ända lupne,de då skola Skattläggas med lappskatt, och såmedelst komma äfwen at ansees för Allmoge i lappmarcken. J «fwacktan af en nådig resol:n,framhärdar til mitt sidsta allerunderdån-ödmiukaste tienare Eders Höga Nådes Erich Ersson i Knapten och lycksele lappmk: På samt el. Nybyggarnes wägnar,efter meddelte bomärcken. J O Till- vfol. 277/ I Landsh. i Västerb. län skriv. t. Kungl. Maj:J V HA sammans med landsh. skriv

5 I v Stormäcktigste Allernådigste Konung. Eders Kongl. Maij st har f i underdånighet föredraga bordt närgående Nybyggarnes i Lyckselet underdånigste ansökning,at få på Eders Kongl. Maijrts omkostnad hålla sine barn tillika med Lappallmogen utj den där för lång tid sedan uprättade Scholan, efteijsom bemelte %byggarne,sedan frihets åhren gådt förbj,efter Nybyggare Placatet intet annorledes Considereras än som lapparne i Skatten,och de tillika med c lapparne parti?tlperat i sielfwa Kyrckio- och Scholae bygnaden: bo på de af dapparne öfwergifne lapplanden och inom lappmarks gräntsen; erbiuda sig och,at låta sine barn som pröfwas qwicka och skickelige där til f widare wid Scholarne ner på landet i Gymnasierne och Academien, förkofra sig,utom lappska språket som de redan äro mäcktige,i de andre wettenskaperne,så at de med tiden kunna afgifwa tienl. Subjecta,så wäl til Präster som ScholaeBetiänte; detta ärendet har jag fördenskull så mycket nödigare eracktadt Eders Kongl. Maij :t underdånigst hem- och underställa,som Eders Kongl. Maijrts milda sorgfällighet på 1723 åhrs Riksdag,sig allernådigst wisat,medelst placatet om lapparnes flitigare underwisning i deras Christendom,och man nu är i underdånighet därutaf begrepen at så inrätta wärket,det både i PrädikoÄmbetet som til Scholaewäsendet,måtte altid wara i förråd tillräckelige och habile Personer, hwar på här tils nog brist warit,och fördenskull fruckten af Öfwerhetens nådige och nyttige intention både till Lappmsrckens cultur som och Ohristenuomens därsammastädes fortplantning mycket dymedelst hindrats, efter som så Präster som Scholaemästare kommandes dit opp och intet warit Språket mäcktige,utan måst betiena sig af Iolckar,som sielfwe ej af grunden hwarcken Språken eller något annat wetat och förstådt; Och som de Personer hwilka dit kommit,större delen warit fattigt och enfaldigt folk,och ej sielfwe så habiliterade at de utan subsidier som i lappskan ännu ej gifwls,kunnat rätt fatta Språket,så ha de och blifv/it där i Ödemarcken afskilde ifrån annat mera öfwadt folk,fördärfwade och odugel. til at befordras nedre på landet til nogre andre Scholae och kyrckio tienster,hälst de och sielfwa sedt sig blifwa ansedde såsom perpetui exules,om jag så får säja,som mycket hielpt till deras liderlighet,hwar til mången declinerat,och så mycket mindre kunnat hielpas,som man eij haft andra,at sättia i deras ställen. Detta Allern s -- di ste Konung kunde likwäl märckel. stå at hielpas,om Eders Kongl. May^t skulle allernådigst agreera detta förslaget,at ibland de 5 å 6 stycken lappbarn som skiftewis på Eders Kongl. MaJ^ts bekåstnad under hållas wid lappscholarne 2 å högst 3 wid hwar Schola finge niuta d nåden, äfwen af Nybyggarnes barn, och där nogon funnes af de-n " Ji» so wisar

6 särdeles qwickhet,och at wara hugad til studier,framgent underhållas deruti; warandes här wid Lycksele Schola en Nybyggares feisse, hwilken utom lappskan och Swänskan hwilkka de bägge af barndomen kunna,äfwen läser Latin och Grekiskan,så at han om sig lämnar ett godt hopp,om \l widare förkofring. Och ehuruwäl Eders Kongl. Maij:ts Förordningar alleg nast nämner lapparne och deras barn, så är likwäl den lappskac nation af den Natur och flycktighet,at de aldrig stå at bringas til annat bruk än de sielfwe lefwa utj,och hwarken Föräldrarne för deras Rehnboskaps skiötzel,näns släppa dem på andre orter,eller barnen skickelige at med stadighet öfwa sig i något sådant som hörer till 7/isse stånd och sysslor,hwilket likwäl hos desse Nybyggare står at förmoda, enär de skulle komma at flyttas ifrån Scholan til Gymnasium,och så widare til Academien; detta förslaget,kullkastar ej heller,det redan af Consistorio författade projectet,att en liten Societet af fattige och qwicke Studerande i Upsala skulle uprättas,och sedan försändas till Lappmarckerne,utan stärker det så mycket mera,som en Nybyggares barn el. flere,när de skulle komma til Upsala,redan förstå både Språken ett Swänska och Lappskan,och kunde således tiena för Seminarium til det andra,med så mycket större profect,om desse under den tiden de wistades wid Academien finge befallning at conjunctim inrätta en Gramatica på lappska,någon glose-bok och ett litet lexicon,eller Translatera och öfwersätta någon Biblisk bok,så at Bibeln därigenom kunde på deras språk aldeles öfwersatt warda med tiden. Detta synes och oförgripel. så mycket häldre låta sig practicera,som de första Scholarne här uprättats,hafw-^ sine wisse dem anslagne benefice hemman, och ändamålet af Eders Kongl. Maijtts priswärdste intention lika fult, ja snarare därigenom winnas,til lapparnes uplysning och förkofring, än om inga andre än lappbarnen skulle i Scholarne intagas; Sders Kongl. Haij nådigste wälbehag öfwer detta ärendet,afwacktar i diupaste 'underdånighet,och däruti framhärdar till dödsstunden Stormäcktigste Umeå d:n 23 Febr: J Grundel /P.Bursel1 Kongl. Ma^t remitterar detta i nåder til des och Riksens CancellieJ Collegium,at häröfwer höra Consistorium i Hernösand,och sedan med des underdånige betänkande inkomma. Stockholm i RådCammaren d. 10. Martii 1732, uppå nådigste befallning 0: ciderström ^ ol. 274/ Landsh. i Vasterb. län skriv. t.kungl. Maj:t 172&..