BORGARSTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BORGARSTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL"

Transkript

1 BORGARSTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG STOCKHOLM 2008

2 Borgarståndets riksdagsprotokoll Stockholm 2008, Elanders AB Formgivning: Louise Edlund Del 10 ISBN

3 III INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...V Inledning... IX Protokoll... 5 Bilagor 1 Borgarståndets allmänna besvär vid riksdagen Ledamotsförteckningar sekreta utskottet, urskillningsdeputationen, expeditionsdeputationen Ledamotsförteckningar tillökning i bevillningsdeputationen, protkollsdeputationen och kammar-, ekonomi- och kommersdeputationen Borgarståndets extraktprotokoll angående instruktion för sekreta deputationen Borgarståndets extraktprotokoll angående tiden för allmänna besvärs inlämnande Borgarståndets extraktprotokoll angående Hans Kungl. Maj:ts anmärkningar om riddarordnarna Borgarståndets extraktprotokoll angående Vadstena krigsmanshus Borgarståndets extraktprotokoll angående bergsfogde i Österbotten Borgarståndets extraktprotokoll angående extra kanslist Hyphoff Borgarståndets extraktprotokoll angående divisioner i Göta hovrätt Borgarståndets extraktprotokoll angående lasarettet Borgarståndets extraktprotokoll angående statsverket Borgarståndets extraktprotokoll angående att trycka deputationers protokoll Borgarståndets extraktprotokoll angående en kadettkårs inrättande Borgarståndets extraktprotokoll angående ödes- och frihetshemman Borgarståndets extraktprotokoll angående lagmansämbetet Borgarståndets extraktprotokoll angående Christiernin Borgarståndets extraktprotokoll angående jordtvist i Söderhamn Borgarståndets extraktprotokoll angående förskingring i handeln Borgarståndets extraktprotokoll angående plantagers anläggande vid städerna Borgarståndets extraktprotokoll angående ståndets allmänna besvär Borgarståndets extraktprotokoll angående Strangs memorial Borgarståndets extraktprotokoll angående Karlskronas broar Borgarståndets extraktprotokoll angående justitiekanslerns löneökning

4 IV Innehållsförteckning 25 Borgarståndets extraktprotokoll angående lagars och förordningars efterlevnad Borgarståndets extraktprotokoll angående trädgårdsmästare Borgarståndets extraktprotokoll angående boställen och husesyner Borgarståndets extraktprotokoll angående krono- och sockenmagasin Borgarståndets extraktprotokoll angående kronogevärsarbetares privilegier Borgarståndets extraktprotokoll angående Söderhamns gevärsfaktori Borgarståndets extraktprotokoll angående en kadettkårs inrättande Borgarståndets extraktprotokoll angående gränser mellan kommerskollegium och manufakturkontoret Borgarståndets extraktprotokoll angående kolbesparing vid järnsmidet Borgarståndets extraktprotokoll angående kollekt för en kyrka i Ystad Borgarståndets extraktprotokoll angående fiskerihandeln i skärgården Borgarståndets extraktprotokoll angående bevillningsplakatet Borgarståndets extraktprotokoll angående gränser mellan kommerskollegiet och manufakturkontoret Borgarståndets extraktprotokoll angående stångjärnshamrar och furuskogar Borgarståndets extraktprotokoll angående kollekt till medellösa kyrkor Borgarståndets extraktprotokoll angående accis för brännvinsbrännande Borgarståndets extraktprotokoll angående författningar om stångjärnssmide Borgarståndets extraktprotokoll angående le Febure i riksens ständers kontor Borgarståndets extraktprotokoll angående Kierman Borgarståndets extraktprotokoll angående Rothstein Borgarståndets extraktprotokoll angående Hagtorn som ståndets kanslist Borgarståndets extraktprotokoll angående ståndets vaktmästare Arvid Holm Prästeståndets extraktprotokoll angående jaktordningen Ridderskapets och adelns påskrift på justitiedeputationens betänkande angående extraordinarie domstolar Prästeståndets påskrift på justitiedeputationens betänkande angående extraordinarie domstolar Renhorns memorial angående stads- och lantnäring Borgarståndets påskrift på land- och sjömilitieekonomideputationens betänkande angående amiralitetsofficerares eder Personregister Sakregister Ortregister Käll- och Litteraturförteckning...449

5 V FÖRORD Sveriges riksdag beslutade i samband med 500-årsjubileet av riksmötet i Arboga 1935 att ge ut de dittills otryckta riksdagsprotokollen. Uppdraget innehades av Riksgäldskontoret fram till 1984, då riksdagsförvaltningen övertog uppdraget. Arbetet har sedan dess bedrivits vid riksdagens arkiv, som är en sektion inom Riksdagsbiblioteket. För riksdagen finns enbart konceptprotokoll och memorialprotokoll kvar. Det finns i dag inga spår av något renskrivet protokoll i Borgarståndets arkiv på Riksarkivet, men det finns indicier för att det ändå har funnits en renskrift. Det finns ett register, och i inkomna handlingar till borgarståndet hänvisas vid noteringar om uppläsandet i ståndet till sidor i protokollet, sidhänvisningar som inte stämmer överens med konceptet. Det tycks ha existerat en mer utförlig renskrift, men den fanns inte kvar 1874, då Carl Gustaf Malmström skrev Sveriges politiska historia. Detektivarbetet med den försvunna volymen överlämnas härmed åt någon annan. Avsaknaden av renskrift har påverkat utgivningsarbetet, som avsevärt försvårats och det påverkar också denna tryckta utgåva. Konceptprotokollet är mycket svårläst, och vid några ställen råder osäkerhet om den exakta ordalydelsen. Ett vanligare problem är textavsnitt som saknas eller som ligger inflikade med korrigeringstecken på olika ställen. För vissa dagar saknas protokoll helt, vilket omtalas i konceptet och i denna tryckta utgåva redogörs för i fotnoter. Det förekommer i vissa fall inkommande handlingar som har noteringar om att de lästs upp i ståndet under dessa dagar. Fotnoter hänvisar till dessa handlingar. Vid ett stort antal tillfällen säger konceptets text: NB här införes extr:t, vilket innebär att ett protokollsutdrag skrivits för borgarståndets del till övriga stånd och att denna text skulle införas i det egna protokollet utifrån detta s.k. extraktprotokoll. Den större delen av dessa protokollsutdrag återfinns i ståndets volymer med inkomna handlingar, och dessa har lagts som bilagor till detta protokoll. Därav följer det stora antalet bilagor. Olika korrigeringstecken används vid dessa hänvisningar. Vi använder S., när det står så, men annars genomgående O för övriga korrigeringstecken. Som vanligt i de moderna utgåvorna anges källhänvisningar i fotnoter till de handlingar, årstryck och litteratur som protokollet nämner. De handlingar som hänvisas till i protokollet har i första hand tagits från borgarståndets eget arkiv. I de fall upplästa handlingar inte återfunnits i

6 VI Förord borgarståndets arkiv hänvisas till övriga stånds arkiv, utom i det fåtal fall då handlingen inte kunnat återfinnas i något arkiv och därmed måste anses förkommen. Protokollstexten återges bokstavstroget, men med vissa varsamma redigeringar. Det har inte gjorts större språkliga redigeringar i detta protokoll eftersom renskriften saknas, utan konceptet återges bokstavstroget. Regelrätta förkortningar skrivs inte ut som hela ord. Däremot skriver vi ut hela ord där notarien drar samman ordet i ett slags snabbskrift. Bruket av versaler och sammanskrivningar av ord har moderniserats. Interpunktion och kommatering har redigerats i den mån det ansetts väsentligt för förståelsen av texten. I enstaka ord har j i vokalisk ställning ändrats till i. Förkortningar återges med kolon som uteslutningstecken. Understrykningar i förlagan återges med kursiv stil. Suppleringar anges med hakparentes [ ] och uteslutningar med vinkelparentes < >. Redaktionella ändringar i texten beläggs med hänvisning i notapparaten. Även redaktionella kommentarer som beskriver svårigheten i just detta protokoll förläggs till notapparaten. Uppgifterna i personregistret är i första hand baserade på den biografiska litteraturen, men har dessutom inhämtats från Riksarkivet, Krigsarkivet och Slottsarkivet. Födelse- och dödsår anges enbart för ståndets ledamöter, med undantag för två adelsmän med samma namn, där den äldre är död sedan länge. Det handlar om ett gammalt ärende angående Claes Ekeblad och Maria Hägerstierna-von der Noth, där en fotnot förklarar släktskapen. För adliga titlar anges när en person inte är introducerad, annars förutsätts introducering. Två ledamöter heter Boberg, båda med borgmästares titel: Carl Gustaf Boberg i Ystad och Johan Boberg i Hudiksvall. Vid de tillfällen då de inte särskiljs med förnamn har båda registrerats i personregistret och en fotnot beskriver oklarheten. Då en person omtalas endast med sin titel förutsätts att den ordinarie innehavaren av tjänsten åsyftas. Väsentligt olika stavningar av namn anges inom parentes. I ortregistret anges socken, härad och län, alternativt stift för kyrkliga församlingar. För svenska städer anges inte geografisk bestämning. Kyrkor och bruk utan ortnamn placeras i sakregistret, men församlingar och bruksorter återfinns i ortregistret. I sakregistret används något moderniserade sakord för att underlätta för läsaren. De fyra stånden tas inte med, eftersom de förekommer för ofta. Kungl. Maj:t anges som konungen när det uppenbart handlar om konungens person och utelämnas annars på samma grund som de fyra stånden. Extraktprotokollen från riksrådet finns med som Rådsprotokoll. Borgarståndets talman redovisas enbart när han agerar personligen och inte i talmansämbetet. Yrken och ämbetstitlar tas med i sakregistret när det handlar om ämbetsutövandet, inte när de används som titlar för personer.

7 Förord VII I urvalet av bilagor har hänsyn tagits till ärenden som är av särskilt intresse för borgarståndet, men handlingar som är tryckta i något av övriga stånds utgåvor trycks inte igen. Dessutom har alla de protokollsutdrag som enligt konceptprotokollet skulle införas i renskriften här tagits med som bilagor. Illustrationen på försättsbladet har notarien gjort i memorialprotokollet, varför vi valt att ta med den i vår utgåva. Arbetet med denna volym har, förutom av undertecknad, utförts av medarbetare vid riksdagens arkiv. De har förtjänstfullt medverkat med varierande arbetsuppgifter. Ingrid Windahl har i huvudsak arbetat med transkribering av protokollstexten, som korrekturlästs av Birgi Filppa. Leif Nilsson har arbetat med registren. I övrigt har alla tre bidragit med olika uppgifter i det spännande arbetet att ge ut ståndsriksdagens protokoll. Jag vill rikta ett särskilt tack till Louise Edlund vid Riksdagens informationsenhet, som förutom arbetet med bokens formgivning outtröttligt har bistått med datateknisk hjälp. Stockholm i maj 2008 Nina Sjöberg

8

9 IX INLEDNING Konung Fredrik avled den 25 mars 1751, vilket betydde att rådet måste sammankalla ständerna. Kronprinsen Adolf Fredrik kunde nämligen inte bestiga tronen innan han avgivit konungaförsäkran inför de samlade ständerna. Genom ett kungligt påbud den 14 juni kallades de att sammanträda i Stockholm den 16 september. Riksdagen präglades, av naturliga skäl, av regentskiftet. Nu såg de olika makthavarna möjligheter att förändra regeringssättet. Adolf Fredrik uppvisade en vilja att regera själv, men kombinationen av rådets ovilja att dela med sig av makten och Adolf Fredriks egen bristande förmåga lade hinder i vägen. En maktkamp växte fram mellan olika intressegrupper i riksrådet och riksdagen. Runt kungaparet bildades ett hovparti med mål att utvidga kungamakten. Medelpunkten i denna grupp var drottning Lovisa Ulrika, som enligt samstämmiga uppgifter var känd för sitt häftiga humör och sin härsklystnad, vilket även bidrog till motstånd mot hovpartiet. Hattarna hade makten i riksrådet, vilket gjorde att rådet blev motståndare till hovpartiets strävan om en utökad kungamakt. Mösspartiet var nedslaget efter förra riksdagens nederlag, där de försökt gripa makten men misslyckats, men partiet fick nytt liv genom förbindelser med hovet. Både hovpartiet och mössorna var i opposition mot de regerande hattarna, vilket gjorde att de enades mot en gemensam motståndare. Flera av mössorna blev därför mer kungavänliga. De gamla stridsfrågorna mellan hattar och mössor om utrikespolitik och näringslivsfrågor hamnade denna riksdag i bakgrunden. Inom adels- och borgarstånden var hattarna i majoritet. I prästeståndet var mössorna i majoritet, men andelen hattar var något större än vid föregående riksdag. Bondeståndet dominerades av mössor. Borgarståndet valde Thomas Plomgren, handelsborgmästare i Stockholm, som talman. Plomgren var företrädare för hattarna. Borgarståndets första sammanträden präglades av valet och godkännandet av riksdagsmännen samt deras fullmakter. Det var vanligt att oenighet rådde om ett antal riksdagsmän, så även denna riksdag. För de första fyra dagarna saknas protokoll helt, men bevarade inkommande handlingar visar att dagarna ägnades åt anländande riksdagsmäns fullmakter. 1 En av dem som ifrågasattes var borgmästare Johan Fredrik 1 Fullmakterna är samlade i Borgarståndets arkiv, R 1318.

10 X Inledning Wesslou från Kungälv. Wesslou hade fått avslag av borgarståndet för att ta säte och stämma i riksdagen, men trots detta inkommit med ansökan och ytterligare memorial för att styrka sin ansökan. 1 En kunglig förordning från 1748 framställde krav på tjänstgöringstider för olika ämbeten som måste uppfyllas för en riksdagsman. 2 För en borgmästare krävdes två års tjänstgöringstid. Detta uppfylldes inte av Wesslou, då han saknade sex månaders tjänstgöringstid. Handlingarna som skulle styrka hans ansökan talade både om att det i Kungälv inte fanns någon annan skickel. herredagsman och att borgmästare Wesslou ägde allmänt förtroende samt hade all nödig kunskap. Han hade alltså Kungälvs förtroende, men frågan var om han skulle få borgarståndets, när han inte uppfyllde kraven på en riksdagsman i borgarståndet. En lång diskussion följde, där den stora frågan var att det fanns fler riksdagsmän i samma omständigheter. Om man släppte in Wesslou borde man också släppa in övriga, vilket ledde till betänkligheter. Ståndet konstaterade dock att skälen var olika för alla och att man därför måste behandla de olika fallen separat. Man diskuterade också problemet att ändra ett redan fattat beslut, vilket kunde skada ståndets anseende. Ståndet beslutade att anta Wesslou. På samma grund, men med ännu mer motstånd, antogs borgmästare Brehmer från Gränna, där 13 månaders tjänstgöring saknades. 3 Borgarståndet kunde alltså anta personer som saknade viss tjänstgöringstid, men inte gärna när för lång tid saknades. Några av de berörda räddades också av att de fullgjort tid som rådman eller annan syssla som gottgjorde bristen på tjänstetid. Riksdagsmansvalet i Sundsvall hade problem av helt andra slag, nämligen att mannen med flest röster, borgmästare Erik Touscher, begått olagligheter för att vinna valet. 4 Borgarståndets deputerade, som berett ärendena med riksdagsmännens antagande, förordade att man skulle låta Peter Modén bli riksdagsman för Sundsvall trots att han fått långt färre röster. Det mest rättvisa ansågs vara att borgerskapet i Sundsvall fick hålla ett nytt val, där man räknade med att Modén skulle väljas, men för detta fanns inte tid. Modén hade dessutom ståndets förtroende efter att ha varit riksdagsman med säte i sekreta utskottet föregående riksdag. Han beskrivs som en käck och beskedl. man och ståndet valde att han skulle representera Sundsvall vid den pågående riksdagen. 1 Wesslous ansökan i Borgarståndets arkiv, R 1311, Memorialer, nr 5. Ärendet i protokollet 26 september 1751, tryckt s 12 14, 15 16, Årstrycket 1 mars 1748: Förklaring, angående Riksdagsmäns Walen i Städerne. 3 Brehmers ansökan i Borgarståndets arkiv, R 1311, Memorialer, nr 23. Ärendet i protokollet 26 september 1751, tryckt s Ett stort antal handlingar om Touscher och valet i Sundsvall i Borgarståndets arkiv, R 1311, Memorialer, nr 4.

11 Inledning XI Förutom valet av ny kanslipresident efter Carl Gustaf Tessins avgång, 1 skulle tre vakanta rådsämbeten tillsättas. Borgarståndet förde en lång diskussion i ärendet, eftersom oenighet rådde angående hur många namn som skulle överlämnas till kungen, precis som i frågan om valet av kanslipresident. I ridderskapet och adeln hade överste Samuel Gustaf Stjerneld skrivit ett memorial där han ville gå tillbaka till bruket att uppsätta förslag till alla tre vakanta ämbeten på en gång. Sedan 1739 hade konungen fått tre namn, och först när han valt en av dem till det första ämbetet tillfördes ett nytt namn; så hade han tre att välja på till nästa. Genom att gå tillbaka till det gamla sättet skulle konungen få större valmöjligheter. Ridderskapet och adeln förde en lång diskussion och oenighet rådde angående de båda systemen, men deras resolution blev att elektorerna själva skulle få avgöra antalet förslag. Prästeståndet förde också en diskussion i frågan, men kom fram till att metoden med tre namn för varje ämbete var den bästa. Bondeståndet var ännu tydligare i sin åsikt och skickade ett protokollsutdrag till övriga stånd, som talade om att tre män måste föreslås till vartdera ämbetet. 2 En intressant detalj är borgarståndets tydliga rädsla och motvilja att bondeståndet skulle få något att säga till om i frågan. Det var enligt regeringsformen de tre högre stånden som utsåg elektorer som skulle ge förslagen till hans Kungl. Maj:t. Flera män i borgarståndet ansåg att de måste vara snabba att komma med sin åsikt i frågan, så att inte ridderskapet och adeln och prästeståndet behövde vända sig till bondeståndet för att få till stånd ett beslut. Man kunde fördenskull hällre förena sig med ridderskapet och adelen, på det bondeståndet ej måtte komma med. 3 Borgarståndet vågade dock inte ge ett avgörande åt endera hållet, utan angav, liksom ridderskapet och adeln, i sin påskrift på Stiernelds memorial att de lämnade ärendet till rådselektorerna, som efter avlagd ed måste rätta sig efter 12 i regeringsformen. 4 De gav alltså inte en egen tolkning, utan litade på att rådselektorerna skulle vara kloka. Från borgarståndet utsågs tolv rådselektorer. Redan dagen efter detta hade råds- 1 Frågan om Tessins avgång och efterträdare diskuteras i inledningen till den tryckta utgåvan av Prästeståndets riksdagsprotokoll Borgarståndet håller en lång diskussion i ärendet den 13 december 1751, tryckt s Överste Stiernelds memorial i Borgarståndets arkiv, R 1311, Memorialer, nr 29. Ridderskapets och adelns diskussioner i protokollet 30 september 1751, tryckt s 65 72, 4 oktober tryckt s 77 f, 5 oktober, tryckt s Prästeståndets diskussioner i Prästeståndets protokoll 24 september 6, 1 oktober 1, 3 oktober 1, 4 oktober 2, 8 samt 5 oktober 5. Bondeståndet 30 september Extraktprotokollet i Borgarståndets arkiv, R 1315, Bondeståndets extraktprotokoll, nr 1. 3 Borgarståndets protokoll den 2 oktober 1751, 3 oktober 1751, tryckt s 34, Borgarståndets protokoll 30 september, tryckt s 23 f, s 25, 2 oktober, tryckt s 33 f, 3 oktober, tryckt s 35 39, 4 oktober tryckt s 40 f, 5 oktober, tryckt s

12 XII Inledning elektorerna från de tre stånden satt samman förslag på namn till konungen att välja bland och de utnyttjade sin valfrihet till att uppsätta nio förslag, uppdelade på tre poster. 1 Stiernelds memorial fick alltså genomslag och man bröt de senare årens tradition att ge konungen minimal makt. Trots detta fick han bara ett förslag senare under riksdagen, då en ny kanslipresident skulle väljas efter Tessin. För borgarståndet var annars ärenden om handel viktigast. Städernas privilegier var viktiga frågor för borgarståndet, liksom andra frågor som rörde borgerskapets rättigheter. Städerna gentemot landsbygden var aktuella frågor även på 1700-talet, men borgarståndet ansåg att det var städerna som hade problem på landsbygdens bekostnad. Renhorn lämnade in ett memorial om delningen mellan stads- och lantnäring, som ledde till diskussioner. 2 Han ansåg att städerna wore råkade i ett uselt tillstånd, derigenom att handtwärckarne blifwit dragne ut på landet. En lång diskussion fördes innehållande mycket klagan över städernas svårigheter och hur man ville hjälpa dessa genom lagstadgade privilegier. Problemet var dock att man måste få övriga stånd med sig, varför man beslutade sätta samman en skrivelse till de övriga stånden i frågan. 3 Problemet återkommer i flera diskussioner. 4 Ett förslag förelåg att utifrån kommande spannmål skulle beläggas med en avgift på varje tunna, och att även inrikes spannmål skulle beläggas med en mindre avgift första gången den kom till staden. Därefter skulle de vara avgiftsfria i den vidare distributionen. Även spannmål odlat på städernas egen jord skulle undergå samma avgift. Borgarståndet var emot förslaget, eftersom det bara drabbade städerna och de övriga stånden inte drabbades i samma omfattning. Det skulle drabba de fattiga i städerna, så att dessa, när allt blev dyrare och svårare, tvingades flytta från städerna till landet. I städerna var det redan nu brist på arbetskraft till de nya näringarna. Dessutom fanns det risk att spannmålspriserna skulle stiga ytterligare, eftersom det under året varit missväxt i Frankrike, Spanien och Portugal, vilket skulle leda till problem med spannmål även i England och runt Östersjön. Om den utländska prisökningen sägs att den alltid har influence på wårt egit spanmåhlspris. 5 I den här frågan ser man alltså både problemen i relationen stad och land samt hur man även i 1700-talets Sverige måste räkna med Europas marknadspriser. Många enskilda näringar diskuterades också, framför allt olika former av bergsbruk, men även allt från bagerier till olika manufakturer. En läsning av sakregistret ger en ingång till många av dessa verksamheter. 1 Borgarståndets protokoll 5 oktober 1751, tryckt s 44, Borgarståndets arkiv, R 1311, Memorialer, nr 26. Se Bilaga Borgarståndets protokoll 30 september 1751, tryckt s Se Städernas rättigheter, Stadsnäring, samt Lantnäring i Sakregistret. 5 Borgarståndets protokoll 9 november 1751, tryckt s 72 f.

13 Inledning XIII I ljuset av avsaknaden av renskrift av riksdagsprotokollet är en av ståndets sista diskussioner intressant. Det klagades över föregående riksdags protokoll, som sekreteraren Ekerman inte färdigställt förrän i maj Ekerman påstods bara intressera sig för pengarna och inte för arbetet att skriva protokollen. För att få bättre ordning på ståndets papper föreslogs att en ständig sekreterare skulle anställas. Alla var överens om behovet och nyttan av en anställd sekreterare som även mellan riksdagarna skulle ansvara för ståndets papper, förutom skrivandet av protokollet, men detta med en ständig sekreterare stred mot riksdagsordningen, som stipulerade att sekreterare skulle väljas. Man tog sig runt denna formulering och beslutade att anställda vice sekreterare Renhorn som ståndets sekreterare. 1 1 Borgarståndets protokoll 9 juni, tryckt s

14

15 BORGARSTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

16

17 Teckning från borgarståndets memorialprotokolls första sida

18

19 1751 den 21 september 5 D. 21 Sept Just. d. 25. Herr borgm. och taleman gorde til herr borgm. Schulten den wanl. lyckönskan samt yttrade ståndets fägnad, at få räkna herr borgmästaren bland sine ledamöter, om hwars goda insikt samt bidragande och understödiande wed ståndets nu förekommande angelägna riksdagsarbete wore så mycket mera försäkrat som herr borgmästaren redan wed förflutne riksdagar haft tilfälle, at förwärfwa skickelighet och all nödig förfarenhet. Hwaremot herr bgm. Schultén aflade dess tacksägelse och försäkran, att hans högsta winning skal wara at wid alla tilfällen lämna öfwertygande prof däraf, at han är en ärl. medborgare och klaglös man. Upl. utdrag utur rådsprotocollet 2 af d. 20 Sept. om orsakerne hwarföre Hans Kgl. Mj:t låtit redan förl. sommar hitcomendera Uplands regemente och at det ännu kommer at här qwarhållas för paraderingar wid förestående solenniteter. Ridderskapet och adelens så wäl som prästeståndets påskrift under detta dato war af det innehåld at ståndet derwed icke hafwer något at påminna som äfwen blef befalt, altså påskrifwes, och at sedan det sändes til bondeståndet. Upl. rådmannen och stadssecret. i Westerwijk Christian Engströms til ståndet insände bref 3 af d. 11 Sept. sidstl. hwarutinnan han berättar at han blif:t lagl. nämd och befullmäktigad riksdagsman för samma stad, berättar de lagl. hinder, som äro wållande at han ännu icke kunnat sig inställa, som likwäl med första skie skal. Rådman Amelberg, riksdagsman från Åmåhl inkom, upwiste dess fullmakt, som godkändes. Herr rådman lyckönskades af h:r bgm. och taleman samt intog dess rum. På herr borgm. och talemans gorde fråga samtyckte ståndet, at det första som när ståndet är in pleno, bör företagas, är den förra plenidagens protocoll, och hwarmed secret:n må börja så snart ståndets ledamöter är tilstädes komne. Just:s protocollet af. d. 20 sidstl. Herr borgm. och taleman sade at efter aftahl med h:r gr. och lantm. samt de öfrige talemännen kommer han nu at med dem förfoga sig up til Hans Kgl. Mj:t för at undfå nådigt swar om dagen och timmen då stånden skola infinna sig på rikssahlen, och hemstälte om icke ståndet til winnande af tiden wil låta för sig läsa efter wahnligheten regerings- 1 På försättsbladet med blyerts: Protokoll 17, 18, 19 och 20 sept saknas. 2 Borgarståndets arkiv, R 1311, Kungliga remisser, nr 2, nr 3. 3 Borgarståndets arkiv, R 1311, Memorialer, nr 20.

20 den 21 september formen, 1 riksdagsordningen, 2 instruction för riksdagens deput. med mera, som bifölls, och börjades med läsningen af herr borgm. Uggla. Riksdagsmannen och rådman från Westerwijk Engström feck företräde, upwiste dess fullmakt 3 dat. d. 7:de September, och aflade dess hälsning och lydnadsed samt intog dess ställe. Herr borgm. och taleman återkom, berättade det Hans Kgl. Mj:t befalt anmäla dess nåd. hälsning til ståndet, och at måndag wore utsatt då r. st:r komma at gå up på rikssalen, at kl. 8 börjas med ringningen och at stånden komma at gå efter den wanliga ordningen. Upl. utdrag af rådsprotoc:t 4 under d. 2 Sept af innehåld at Kg. Mj:t låtit hitcommendera 80 man af lifregementet med hästar och full mundering at til oordningens förekommande wid instundande kgl. begrafning hålla patroullering til häst, som påskrefs och afsändes til bondeståndet. Tilsades at 2:ne camarh:rar kommer sända från Hans Maj:t til ståndet, som af 6 ledamöter blefwo emottagne och införde, och jemte Kgl. Mj:ts nåd. hälsnings förmälande berättade Kl. M:ts nåd. wilja wara, at r. st:r nästföljande måndag upkommer på rikssahlen. H:r bgm. och tahleman bad at de wille återböra och för Kgl. Mj:ts fötter nederlägga detta ståndets underd. hälsning, samt at Kgl. Mj:ts nåd. wilja med all underd. undergifwenhet åtlydas skal. 12 deput:de af prästeståndet bodades före som emottoges efter wahnligheten af 6 ståndets ledamöter. Herr doctoren och biskopen Alstrin förde ordet och började efterföljande tahl. Sedan riksens ständer på Kgl. Mj:ts nåd. kallelse infunnit sig til den gifwe Gud i en wälsignad och lyckl. stund påbörjade riksdagen, har prästeståndet aktadt dess skyldighet likmätigt at genom sine deputerade förklara dess fägnad och glädie öfwer borgarståndets lyckl. samankomst i all önskel. wälmågo, och önskar at den högste Guden wille så wälsigna och wid hälsan uppehålla samtel. ståndets ledamöter, at de måtte söka Guds nåd och wälsignelse. I synnerhet wore prästeståndets troinerl. önskan, at den nådige Guden wille wälsigna alla rikswårdande ärender som kommer at företagas och afgöras, at Guds ära främjas, konungens och hela rikets wälfärd winnes, samt undersåtarnes trygghet och frihet grundas, ökas och befästas. Och som prästeståndet med högaktning ärkänner, at uti borgareståndet finnes skickl. män som förstå handel och wandel, huru manufacturer och handtwärkeriers främjas skola, så för- 1 Årstrycket 2 maj 1720: Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers faststälte Regeringsform. 2 Årstrycket 17 oktober 1723: Kongl. Maj:ts och Sweriges Rikes Ständers Riksdags- Ordning Författad wid Riksdagen uti Stockholm den 17 October Borgarståndets arkiv, R Borgarståndets arkiv, R 1311, Kungliga remisser, nr 3.

21 1751 den 21 september 7 säkrar prästeståndet, at det gierna skal åhöra de förslag, som om alt sådant kunna framtes, i den förmodan det borgareståndet låter wara sig om hiertat, hwad prästeståndet kan påminna om religionens grundwahlar, samt församlingens bibehållande uti fred och enighet, och at prästeståndet för öfrigit må wara säker om detta ståndets gunst, wänskap och förstående. Herr bgm. och och taleman bad at herr biskopen och de öfrige h:rar deput:de wille återböra detta ståndets hörsamma hälsning, tackade för den nu af dem gorde lyckönskan och påminnelsen och att borgareståndets enhällel:e tanka är, at med en mun och samma hand söka at främja alt det som må lända Gud til ähra, konungen til nöje och wälbehag samt fäderneslandet och hwar undersåtare til fromma och wältrefnad, och at ståndet gör sig försäkradt om det högwördiga presteståndets goda och benägna biträde uti alt det som må främja oss så lofl. och nyttigt ändamåhl, och at wid denna riksdag icke något annat än allmänt wäl må warda ansedt, men icke någon enskilt afsikt få ega rum, då borgarståndet gör sig et sådant hopp om den högste Gudens nådiga bistånd, och nåderika wälsignelse. Herr rådman Kerrman jemte de öfrige deputerade återkommo och förde med sig de öfrige resp. ståndens återhälsning och lade h:r rådman Kerrman til protocollet följande korta tahl, han wed detta tilfälle i stånden hållit. 1 Bondeståndets 12 deput:de emottogos af 6 ståndets ledamöter, och aflade de förra bondeståndets lyckönskan til en lykl. början af denne riksdag, samt alla nyttigheter goda och lykl. framgång, hwarwid bondeståndets deput:de förbehöllo sig detta ståndets wanl. goda biträde och wälgrundade råd. H:r borgm. och taleman gorde behörig tacksägelse å ståndets wägnar, samt at b:ståndet nu som altid tilförene skulle söka bibehålla sig wed det ärbara bondeståndets goda förtroende, och i alla görl. måhl bidraga til det, som kunde lätta och lindra bondeståndet, som på dess lott fådt den tungesta och drygesta dehlen. 24 af ridderskapets och adelens dep:t:de emottogos af 12 ståndets ledamöter. De förre anfördes af grefwe Brahe, som upläste följande skriftel tahl: 2 H:r borgm. och taleman betygade ståndets wördsamma ärkänsla för r. och ad. benägna hälsning som genom en så hedersam och talrik deput:n blifwit framförd, försäkrade at en och hwar af ståndets ledamöter då trädt in i detta rum, sig fult och fast fordrat, at ingen annan afsikt hysa, än, näst Guds ära, det allmänna bästa, lagarnes obrottslige hållande, 1 Talet saknas. 2 Talet saknas.

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl.

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl. Sverige. Kungl. Maj:t Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Stockholm, uti det Kongl. Boktryckeriet, Hos Joh. Henr.

Läs mer

Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. Lag om Rikets Mynt.

Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. Lag om Rikets Mynt. Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. --- (Uppläses från predikstolen.) Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, innefattande Lag om rikets mynt; Gifwen Stockholms Slott den 30 Maj 1873. Wi OSCAR, med Guds

Läs mer

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG 13 1751 1752 STOCKHOLM 2007 Prästeståndets riksdagsprotokoll 1751 1752 Stockholm 2007, Elanders

Läs mer

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET 1 2 Sidan. 3 Wij Ulrika Eleonora Med Guds Nåde Sweriges, Giöthes och Wendes Drottning, StorFurstinna till Finland, Hertiginna uti Skåne, Estland, Lifland,

Läs mer

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766 1 Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv Den 26 Junii 1766 2 Innehållet är skrivet efter Utdrag utur alla ifrån 1764 års slut utkomne publique handlingar, placater,

Läs mer

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG 14 1755 1756 ANDRA DELEN STOCKHOLM 2011 Prästeståndets riksdagsprotokoll 1755 1756 Stockholm 2011,

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål

Läs mer

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG 14 1755 1756 FÖRSTA DELEN STOCKHOLM 2011 Prästeståndets riksdagsprotokoll 1755 1756 Stockholm

Läs mer

Hur hittar man äldre riksdagstryck (-1970)?

Hur hittar man äldre riksdagstryck (-1970)? 1 Hur hittar man äldre riksdagstryck (-1970)? Tiden före 1809 Olika stormansmöten förekom i Sverige ända sedan 1200-talet under olika namn. Under senare medeltid började man använda beteckningen herredag

Läs mer

Stadgar för STOCKHOLMS TRÄVARUHANDELSFÖRENING. 1 Ändamål

Stadgar för STOCKHOLMS TRÄVARUHANDELSFÖRENING. 1 Ändamål Stadgar för STOCKHOLMS TRÄVARUHANDELSFÖRENING 1 Ändamål Stockholms Trävaruhandelsförening är en organisation för företag inom handeln med byggoch trävaror inom Stockholmsregionen Föreningen har till ändamål

Läs mer

Ideella föreningen Blåshuset

Ideella föreningen Blåshuset Ideella föreningen Blåshuset Stadgar Föreningens ändamål 1 Föreningen har till ändamål att verka för att ett hus, och tillhörande mark, byggs eller köps där föreningen Linköpings Tekniska Högskolas Blåscorps

Läs mer

Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren

Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren Kungörelse, angående underslefs förekommande wid ompackningarne af Sill och andre salta Fisk-waror, utur hela Tunnor i Halftunnor och Fjerdingar.

Läs mer

Stadgar. Öfvermarkunderstödsförening. för. för. förolyckade. hästar, nötkreatur ochsvin. lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902. .

Stadgar. Öfvermarkunderstödsförening. för. för. förolyckade. hästar, nötkreatur ochsvin. lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902. . Stadgar för Öfvermarkunderstödsförening för förolyckade hästar, nötkreatur ochsvin..-^nl^-o" lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902 Guweruörens öfwer Wasa län resolution i anledning af Öfwermark kommuns

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare

Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare Stadgar för Årsta-Runstens Sportryttare 1 Ändamål Årsta-Runstens Sportryttare (ÅRS) är en ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Föreningen skall bedriva utbildnings- och tävlingsverksamhet

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

Genomförande av PSI-direktivet

Genomförande av PSI-direktivet Genomförande av PSI-direktivet Gustaf Johnssén Vilka regler finns om tillhandahållande av handlingar? Vilka regler finns om vidarutnyttjande av handlingar? Hur passar PSI-direktivet in i det svenska regelverket?

Läs mer

STADGAR FÖR STORA SAND FASTIGHETSÄGAREFÖRENING

STADGAR FÖR STORA SAND FASTIGHETSÄGAREFÖRENING STADGAR FÖR STORA SAND FASTIGHETSÄGAREFÖRENING Antagna vid ordinarie föreningsmöte den 16 mars 1970. Ändrade vid ordinarie föreningsmöte den 9 december 1999. Nuvarande lydelse beslutad för andra gången

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN (POSK)

STADGAR FÖR FÖRENINGEN PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN (POSK) FÖRSLAG 2016 STADGAR FÖR FÖRENINGEN PARTIPOLITISKT OBUNDNA I SVENSKA KYRKAN (POSK) Fastställda 1988-04-16 Ändrade av årsmötet 1998-05-16 Ändrade av årsmötet 2007-04-21 Ändringsförslag 2016-02-13 Föreningens

Läs mer

Campus Helsingborgs vänner. Stadga

Campus Helsingborgs vänner. Stadga Campus Helsingborgs vänner Stadga 1 Innehåll Kapitel 1 Föreningen... 1 1.1 Namn... 1 1.2 Säte... 1 1.3 Föreningsform och verksamhetsår... 1 1.4 Ändamål och verksamhet... 1 Kapitel 2 Medlemmar... 2 2.1

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening 1 Definition Med Hattmakare avses i dessa stadgar tillverkare av herrhattar, med användande av traditionsbundna arbetsmetoder och arbetsredskap.

Läs mer

STADGAR FÖR LILLSJÖNS VATTENFÖRENING

STADGAR FÖR LILLSJÖNS VATTENFÖRENING (1983 03 21) (Rev. 1996519) Reviderade 2005 06 19 STADGAR FÖR LILLSJÖNS VATTENFÖRENING 1 Ändamål Denna förening vars firma är Lillsjöns Vattenförening Svensboda, nedan kallad föreningen, har till uppgift

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning Stadgar för Lunk i Kring- Ideell förening Föreningen bildad 1992-02-12 Syfte 1 Lunk i krings syfte är att bedriva ridning i form av ridträning och/eller fritidsridning relaterat till hälsa (rehabiliterings

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING

FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING Organisationsnummer 802014-9830 Förändring av stadgar från 2013 beslutades vid extra respektive ordinarie årsstämma 2015-xx-xx

Läs mer

Stadgar för Svensk Räddningshundförarförening (SRhF)

Stadgar för Svensk Räddningshundförarförening (SRhF) Stadgar för Svensk Räddningshundförarförening (SRhF) 1 Mål Föreningens mål är: - att sprida intresse för och kunskap om räddningshunden - att anordna lägerverksamhet och lagtävlingar för medlemmarna -

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Stadgar för Haflingersport Sverige

Stadgar för Haflingersport Sverige Stadgar för Haflingersport Sverige Bildad den 28 september 2014. Förslag på ändringar på stadgar, beslutas av årsmöte samt extra allmänt möte 2017. 1 Ändamål Föreningen skall skapa en plattform för alla

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

Stadga för Teknologernas Centralorganisation

Stadga för Teknologernas Centralorganisation Stadga för Teknologernas Centralorganisation 1 Syfte 1.1 Teknologernas Centralorganisations syfte är att stödja studiesociala och/eller kontaktskapande aktiviteter för medlemsföreningarnas studenter. 2

Läs mer

Kallelse till Föreningsstämma

Kallelse till Föreningsstämma Kallelse till Föreningsstämma Härmed kallas medlemmarna i till ordinarie föreningsstämma. Tid och plats: Måndagen den 8 juni 2015 klockan 18.00 Hotell Riddargatan, Riddargatan 14 Ordinarie Föreningsstämma

Läs mer

STADGAR FÖR. Kommunbygderådet i Karlskrona Kommun. Bildad den 9 september Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 11 april 2013.

STADGAR FÖR. Kommunbygderådet i Karlskrona Kommun. Bildad den 9 september Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 11 april 2013. STADGAR FÖR Kommunbygderådet i Karlskrona Kommun Bildad den 9 september 2011 Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 11 april 2013 1 Ändamål Kommunbygderådet i Karlskrona kommun är en ideell förening

Läs mer

J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1

J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1 J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1 Köping Afstånd från Stockholm och Ålder Denne Upstad, belägen i Åkerbo Härad, ifrån Stockholm, W. N. W. 14 ¼:dels mil Land 1 och 13 mil

Läs mer

Nordencrantz, Anders. Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761

Nordencrantz, Anders. Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761 Nordencrantz, Anders Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

Läs mer

STADGAR för Brandskyddsföreningen Sverige

STADGAR för Brandskyddsföreningen Sverige STADGAR för Brandskyddsföreningen Sverige I Föreningens uppgift 1 Brandskyddsföreningen Sverige, som är en ideell förening, ska verka för ett säkrare Sverige, med särskild inriktning på brandskydd. Föreningen

Läs mer

Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro

Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro Renskrift av Brage Lundström J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 1 Örebro

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17)

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 FÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE Föreningens namn är Miljörevisorer i Sverige. Den har sitt säte i Stockholm. Föreningen kan inrätta

Läs mer

9 Om en medlem vill överlåta sin stuga och nyttjanderätt till koloniträdgårdslott till en annan person, måste styrelsen samtycka till överlåtandet.

9 Om en medlem vill överlåta sin stuga och nyttjanderätt till koloniträdgårdslott till en annan person, måste styrelsen samtycka till överlåtandet. Säter Koloniträdgårdsförening Alnö 2013-09-03 Stadgar för Säter Koloniträdgårdförening Antagna vid årsmöte, kl. 10.00, 2014-05-03, 31 Antagna vid extra årsmöte, kl. 13.30, 2014-05-03, 9 1 Föreningens namn

Läs mer

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 I enlighet med Riksdagens beslut stadgas: 1 Beträffande uppfinning, som gjorts av person i annans tjänst, arbetstagare, och som är patenterbar

Läs mer

Arbetsordning. för styrelsen för Högskolan på Åland. Behandlas av styrelsen den 2 mars 2011

Arbetsordning. för styrelsen för Högskolan på Åland. Behandlas av styrelsen den 2 mars 2011 Arbetsordning för styrelsen för Högskolan på Åland Behandlas av styrelsen den 2 mars 2011 1 Inledande bestämmelser Enligt reglemente för Högskolan på Åland 5, bör styrelsen anta en arbetsordning för sitt

Läs mer

Stadgar Isoleringsfirmornas Förening

Stadgar Isoleringsfirmornas Förening Förening Stadgar Stadgar Isoleringsfirmornas Förening Med ändringar antagna på årsmöte och föreningssammanträde 2016 Isoleringsfirmornas förening, Box 171 54, 104 62 STOCKHOLM Besöksadress: Ringvägen 100

Läs mer

Från insyn till vidareutnyttjande PSI-direktivet

Från insyn till vidareutnyttjande PSI-direktivet Från insyn till vidareutnyttjande PSI-direktivet Gustaf Johnssén Vad innebär den nya lagen om vidareutnyttjande av offentlig information (PSI- Lagen) Hur förhåller sig den nya lagen till offentlighetoch

Läs mer

* Genomföra biotopvård, restaurering av intressanta fauna- och floralokaler och liknande åtgärder.

* Genomföra biotopvård, restaurering av intressanta fauna- och floralokaler och liknande åtgärder. STADGAR 2006-03-24 1 (6) Stadgar för HOPAJOLA - ideell förening för naturskydd och naturvård i Örebro län. Benämning och ändamål 1 Föreningen benämns HOPAJOLA vilket är ett gammalt uttryck för den jord

Läs mer

Stadgarna är antagna vid årsmötet den 15 mars 2005.

Stadgarna är antagna vid årsmötet den 15 mars 2005. Sidan 1 (6) för Göteborgspolisens Pensionärsförening Stadgarna är antagna vid årsmötet den 15 mars 2005. Ändringar/tillägg har efterhand skett. Uppgift härom återfinns på sista sidan. 1 Föreningen vars

Läs mer

Arbetsordning. för kommunfullmäktige

Arbetsordning. för kommunfullmäktige 1(11) Dnr: 2014/ 303 dpl 101 Arbetsordning för kommunfullmäktige Beslutad av kommunfullmäktige 2014-12-08 99 2(11) ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I HAMMARÖ KOMMUN Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige

Läs mer

Föreningens styrelse har sitt säte i Innertavle, Umeå Kommun

Föreningens styrelse har sitt säte i Innertavle, Umeå Kommun 1. Stadgar för Innertavle IT ekonomisk förening INLEDANDE BESTÄMMELSER Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Innertavle IT ekonomisk förening Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening Stadgar för Ekerö-Väsby Samfällighetsförening Antagna vid ordinarie stämma den 21 oktober 1974, utom 3 vilken har ändrats och antagits vid ordinarie stämma den 25 februari

Läs mer

Stadgar för Stureby SK

Stadgar för Stureby SK Stadgar för Stureby SK 1 Föreningen har till uppgift främja och genom sina medlemmar utöva allmän idrottslig verksamhet. För detta ändamål skall föreningen verka för idrottens bästa, välja ändamålsenliga

Läs mer

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning.

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning. Stadgar antagna 2014-04-28 Stadgar för Zolcell 1:1 Ekonomisk Förening Org. nr: 1 Föreningens namn Föreningens namn är Zolcell 1:1 ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

Stadgar antagna vid årsmöte den 21 mars 2013 samt extra föreningsstämma, den 7 maj 2013, i Askim.

Stadgar antagna vid årsmöte den 21 mars 2013 samt extra föreningsstämma, den 7 maj 2013, i Askim. Stadgar antagna vid årsmöte den 21 mars 2013 samt extra föreningsstämma, den 7 maj 2013, i Askim. STADGAR FÖR FÖRENINGEN BETANIAHEMMET 1 Föreningen är en ideell förening. Dess namn är Föreningen Betaniahemmet.

Läs mer

Svensk-Cypriotiska Föreningen

Svensk-Cypriotiska Föreningen Svensk-Cypriotiska Föreningen www.svcyfor.se E-mail: svcy-for@hotmail.com Tfn 073-71 53 589 Postgiro 859 281-8 1 1 Föreningens namn och säte FÖRENINGENS STADGAR A. Föreningens namn är Svensk-cypriotiska

Läs mer

Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd.

Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd. Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd. 1600- och 1700-talet Under 1600-, och 1700 talet hemsöktes staden av epidemiska sjukdomar, som pesten,

Läs mer

Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). ---------

Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). --------- Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). --------- Stadganden rörande Rotehållaren och Soldaten wid Indelta Infanteri-Regementerne.

Läs mer

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06. Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda Stadgar 2010-02-06 Sidan 1 av 6 Ideell förening Blomberg 12/4 1993 Stadgar för Föreningen Vikingaskeppet Sigrid Storråda med ändringar antagna på årsmötet 2012-02-06.

Läs mer

S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING S T A D G A R FÖR ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ÄNDAMÅL 1 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att via kabel distribuera TV-program till medlemmarna att erbjuda

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Nedre Norrlands beslut i mål ÖÄ HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

HÖGSTA DOMSTOLENS. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Nedre Norrlands beslut i mål ÖÄ HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 mars 2010 Ö 1268-08 KLAGANDE Hudiksvalls kommun 824 80 Hudiksvall MOTPART MA SAKEN Särskild handräckning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

STADGAR för Kamratföreningen Lapplands Jägare i Mälardalen

STADGAR för Kamratföreningen Lapplands Jägare i Mälardalen Stadgar Sida 1 (5). STADGAR Ändring / tillägg i dessa stadgar har antagits vid årsmöte 1996-05-22 och 2004-03-27 samt 2007-03-31.. Stadgar Sida 2 (5). 1. MÅLSÄTTNING Föreningens målsättning är i huvudsak

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 oktober 2009 Ö 5288-08 KLAGANDE N.B.S. Snickeri Bygg & Fastighetsservice AB i likvidation, 556204-4288 Box 5873 102 40 Stockholm Likvidator:

Läs mer

Ingång till handelsregistren

Ingång till handelsregistren Fotograf Rolf Boström/Landsarkivet i Härnösand Ingång till handelsregistren Landsarkivet i Härnösand Handelsregistret är ett register över alla enskilda näringsidkare, handelsbolag, kommanditbolag samt

Läs mer

Stadgar för Kallhälls scoutkår

Stadgar för Kallhälls scoutkår Sid 1(7) Stadgar för Kallhälls scoutkår Organisationsnummer: 813200-5128 Antagna av kårstämman den 2014-10-05 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva

Läs mer

Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård

Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård FÖRFATTNING 2.12 Fastställda vid ordinarie föreningsstämma 1999-06-22 Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård 1 Föreningens firma är Staffanstorps Företagshälsovård Ekonomisk förening. Föreningens

Läs mer

Rödmyrans Förskola. STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12

Rödmyrans Förskola. STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12 STADGAR FÖR RÖDMYRANS FÖRSKOLA Nya stadgar beslutade 2007-05-12 1 (5) 1 Firma Föreningen firma är Rödmyrans förskola ekonomisk förening 2 Ändamål m m Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion; SFS 2009:885 Utkom från trycket den 14 juli 2009 utfärdad den 25 juni 2009. Regeringen föreskriver i

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

Stadgar för Svenska Fysikersamfundet

Stadgar för Svenska Fysikersamfundet Stadgar för Svenska Fysikersamfundet 1 Namn och ändamål 1.1 Svenska Fysikersamfundet 1 (härefter benämnt Samfundet) är en sammanslutning av den fysikaliska vetenskapens utövare, främjare och vänner. 1.2

Läs mer

STADGAR. Sverges Folkskollärarförbund.

STADGAR. Sverges Folkskollärarförbund. STADGAR för Sverges Folkskollärarförbund. Antagna å kongressen i Stockholm den 4 5 januari 1920 med ändringar å kongressen i Örebro den 2 4 aug. 1920. Ändamål. 1. Sverges Folkskollärarförbund strävar att

Läs mer

Stadgar för Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige

Stadgar för Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige FÖRSVARETS PERSONALTJÄNSTFÖRENING I ÖSTRA SVERIGE (FPFÖ) Stadgar för Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige Uppgift 1 Försvarets personaltjänstförening i östra Sverige (FPFÖ) har till uppgift

Läs mer

STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN

STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN Stadgarna antagna vid årsmötet den 19 april 2013 1 ÄNDAMÅL Svenska Kyltekniska Föreningen, nedan benämnd Föreningen, har till ändamål att befordra utvecklingen

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f.

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR FÖR FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR för Finlands Kapplöpningssällskap" r. f. (Godkända å konstituerande möte 3%! 1930.) Register N:o 17669 i. Föreningens fullständiga namn är på

Läs mer

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Databas: SFST Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963 AV Sven Rydstrand Ur Hällungen 1963 På ön Malmön i Bohusläns skärgård levde under gångna århundraden en mycket egenartad folkstam, som kallades för "Malmöpyttarna" eller "Malmö-barnen. Historieskrivaren

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och

Läs mer

Förfarande vid handläggning av ett ärende om anställning

Förfarande vid handläggning av ett ärende om anställning Rektor Linköpings universitet Juridiska avdelningen Caroline Cruz 2002-02-21 Förfarande vid handläggning av ett ärende om anställning Anmälan N har i en skrivelse till Högskoleverket ifrågasatt Linköpings

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006.

Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006. Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006. 1 Firma Föreningens firma är Energikontor Sydost. Föreningen är ideell. 2 Säte

Läs mer

STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda

STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda 2002-09-14. 1 Ändamål Föreningens ändamål är: att verka för vidmakthållandet och stärkandet av samhörigheten mellan nuvarande och förutvarande

Läs mer

STADGAR för Mälarens Båtförbund

STADGAR för Mälarens Båtförbund STADGAR för Mälarens Båtförbund Fastställda vid Båtdagen 2008-03-29 Fastställda vid Båtdagen 2016-03-09 1 STADGAR FÖR MÄLARENS BÅTFÖRBUND 1. Namn Mälarens Båtförbund, bildat 1951 är ett regionalt båtförbund

Läs mer

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår

Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Stadgar för Engelbrekt Scoutkår Scouterna Stadgar för Engelbrekt scoutkår, organisationsnummer 875001-8676 Antagna av kårstämman den 2012-03-01 med tillägg vid stämma 2013-03-07 1 Allmänt Engelbrekt scoutkår

Läs mer

NORMALSTADGAR FÖR UNGDOMSFÖRENING S T A D G A R

NORMALSTADGAR FÖR UNGDOMSFÖRENING S T A D G A R NORMALSTADGAR FÖR UNGDOMSFÖRENING S T A D G A R för... Försvarsutbildningsungdomsförening Föreningen bildad den..... Stadgarna antagna vid.. Försvarsutbildningsungdomsförenings stämma och godkända av...

Läs mer

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27

Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets

Läs mer

Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg

Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg Anders Brogren Sankt Lars kyrkogata 4 Falkenberg Till Svenska kyrkans överklagandenämnd Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar Anmälan ang. vägran att utlämna handling I sin s.k. blogg skriver komminister

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

GÅRDSJÖBYGDENS FÖRENING

GÅRDSJÖBYGDENS FÖRENING 1 FÖRENINGENS NAMN OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är: Gårdsjöbygdens Förening. Verksamhetsområdet är Gårdsjö m.o. 2. FÖRENINGENS ORGAN Föreningens organ är ÅRSMÖTET, STYRELSEN OCH REVISORERNA.

Läs mer

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August till Albertina Känsö ca 1896. August är 49 år och 9-barnspappa, och jobbar på Känsö. Han får ett brev från sin älskade moster,

Läs mer

STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län

STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län. Sats Namn Kommentar 1 Föreningens Leader Söderslätt ideell förening firma 2 Ändamål Föreningens ändamål är att inom Leader Söderslätt, som omfattar

Läs mer