Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter"

Transkript

1 Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter av Jacob Albrecht Flintberg, Notarius i Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce - Collegio. Boken från 1795 redovisar förhållanden bl.a. i städerna Västerås, Köping, Arboga och Sala. Efterföljande gäller Västerås. Renskriven av Brage Lundström Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter sid. 1

2 Westerås Lähn och dess städer Om Westerås Lähn och dess Städer Detta höfdingedöme äger 11 mils längd, 6 mils bredd och en areal-widd af 89 quadrat-mil. År 1754 befunnos /89:dels, år /89:dels personer på hwarje quadrat-mil. Det gräntsar i Norr til Fahlu- och Gefle- höfdinge-dömen, i Öster til Upsala Lähn, i Söder til Mälaren, i Wäster til Örebro Lähn, och består af 8 härader, af hwilke Norrbo, Tuhundra, och Wagnsbro ligga midt i landet, Siende, Ytter-Tjurbo, och Öfwer-Tjurbo Österut, samt Åkerbo och Snäfringe, eller Strömsholms Lähn, Wäster ut. Dessutom höra Skinnskattebergs och Norbergs Bergslager samt 15 ½ hemman af Fellingsbro Sochn til detta Höfdingedöme. Städerne äro 1:0 Westerås, Upstad, belägen i Westmanland och Norrbo härad, ifrån Stockholm N.W.t.W. 10 7/8:dels mil land [1] - och 10 mil sjöwägen, räknar sin ålder ifrån Hedendomen och har i fordna tider hetat Aros, af det Swenska ordet Aa, å och Os utlopp, och således fådt sitt namn af dess belägenhet wid Svart-åns åmynne. Då Upsala Stad år 1271 flyttades til den ort, där han nu är belägen och äfwen kallades Aaros, blef Westerås til skillnad kallad Wester-Aaros, Grau i.c.p. 70, 71 Västerås stad Seglationsfrihet Därest äfwen icke Staden Westerås fördelaktiga läge wittnade om dess uråldriga sjöfart; så gifwer Konung Gaustaf den förstes öppna bref af den 4 September 1548, hwarigenom Westerås-boerne förundes frihet, at segla med deras skjepp och skutor ifrån Stockholm efter sådana waror, som dem tjenliga woro, utländes wankade, och de icke af Stockholms Borgare för et skäligt wärde kunde bekomma, dock tilkänna, at Staden den tiden ansågs äga nog seglations-styrka, at kunna besöka främmande hamnar [2]. År 1604 den 20 Martini ärhöll Staden Konung Carl den 9:s öppna bref, 5,6 at njuta en fri Seglation til alle främmande Städer, så hos fiender, som wänner, samt at få föra utaf Riket allahanda waror, så nära som spannemål, och under den 12 Februari 1611 tillades, medelst Konung Gustaf Adolphs öppna bref Staden den rättighet, att hwarken Kronan eller andre fingo twinga Westeråsboerne, at nyttja sina skutor til warors utförande, med mindre de skälig frakt och betalning därföre bekommo. Den utrikes seglations-friheten uphörde, igenom 1614 års Kongl. Handels-ordinantie, och återsöktes förgäfwes wid 1664 års Riksdag, som ses af 1 i Kongl. Resolution den 29 Oktober samma år. Men wid 1765 års Riksdag lämnades frihet, at hos Kongl. Maj:t ytterligare fullfölja sin ansökning om Stapelrätt, då Kongl. Maj:t, sedan wederbörande hörde blifwit, i nåder wille sig häröfwer utlåta, efter hwart och et måls beskaffenhet och därwid befundna omständigheter, samt dess Nådiga yttrande wid nästpåföljande Riksdag, till Riksens Ständers afgörande öfwerlämna. Emedlertid och på det ej Staden måtte lida twång i handeln och däraf flytande hinder i näringarne, borde den njuta en fri inrikes Seglation och uplag i så måtto, at den finge til hwad ort, som under Sweriges Krona lydde, och den hälst behagade, afföra sina salu-waror och därifrån obehindrat återhämta hwad dess behof krafde den 2 December, Kongl. Resolution. Uppå Städernes Westerås, Arboga och Köping wid 1751 års Riksdag i underdånighet giorde anmälan, det bemälde Städer, som ägde frihet, at idka Seglation i Mälaren, ofta om höstetid, enär wintren tidigt infölle, den olägenhet woro underkastade, at det så kallade Kålsundet i Södermanland tilfryste, hwarigenom ej allenast jernets och andra effecters afskeppning til Stockholm ifrån desse Städer, måtte afstadna, utan ock de retour-waror, som ifrån Stockholm til Bergslagen borde anskaffas, blifwa därstädes qwarliggande en eller 2 månader, förenämnde Städer, så wäl som Stockholm och Bergslagen til skada, samt därjämte gjorde ansökning, det Landshöfdingarne i Upland, Södermanland och Wästmanland måtte anbefallas, at tilhålla wederbörande Jord- och Wattnägare, at med Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter sid. 2

3 Kummel och Remare förese klipporne och grunden i en annan segelled, Norra Segelleden kallad, som skulle kunna nyttjas, utan at passera Kålsundet och wara öppen 3 eller 4 weckor efter sundets tilfrysande; förklarade Kongl. Maj:t, at som rätta och allmänna segelleden wore igenom Kålsundet, hwilken led wederbörande Jord- och Wattu-ägare woro skyldige at hålla och förse med nödige märken til de sjöfarandes säkerhet, så kunde de efter lag ej tilbindas, at inrätta och underhålla dylika märken på flera ställen; men så framt den nya segelleden funnes lända de sökande Städerne til förmon, hälst Kongl. Maj:t före, at de då, antingen wid påträngande nödwändighet sökte at accordera med de nästgräntsande af allmogen, at emot skälig wedergällning lotsa dem igenom de farligaste ställen, eller ock sjelfwe påkostade byggnaden af desse kummel och remare på de ställen, som de funno sig hafwa dem af nöden den 12 October, Kongl. Resolution. Medelst 18 i Kongl. Resolutionen den 29 October 1664 förordnades, at Westerås Stad med dess Farkostar och Skutor fingo afföra alt det jern, som dit ankomma, til hwilken ända Kongl. Maj:t wille hafwa dåwarande Landshöfdingens, sedermera Riks-Rådets Knut Kurks däröfwer gjorde Förordning confirmerad; dock wore Magistraten förpliktad hålla däröfwer inseende, 1:o At hyran icke obilligen stegrades; 2:o Icke oförfarit folk bestäldes; 3:o Inga oförswrliga farkostar tåltes; 4:o Intet onödigt uppehåll skjedde, at emottaga godset och fortsätta resan, wetandes, at där någon bewislig skada igenom desse 3 sista ting skjedde, Magistraten då skulle wara förplicktad densamma at refundera [3]. Under den 13 December 1672, utföll en Kongl Resolution, hwars 15 förunde Westerås Skuteägare, at utan Stockholms-boernes och andres intrång, ensamme föra hemifrån koppar, jern och annat, som dit anlände, och til Stockholm borde föras, samt där taga återlast, hwilket åter, igenom 11 i Kongl. Resolutionen den 10 December 1680, så förändrades, det Stockholms-boerne icke kunde förbjudas, eller de i Mälaren belägne Sjöstäder allena efterlåtas, at från Upstäderne til Stockholm samt til Upstäderne tilbaka igen, transportera betarfweliga waror; men Öfwer-Ståthållaren i Stockholm och Landshöfdingen i Westmanland borde sins emellan correspondera och til Commerce- Collegium inkomma med et project til Reglemente Städerne emellan. Sedan Kongl. Maj:t, uppå Westerås, Arboga och Köpings beswär, den 23 Dec. 1686, förklarat dem icke kunna betagas, at lägga igenom Stockholms Sluss samt där intaga Salt och Spannemål, blef omsider, igenom Kongl. Resolutionerne den 18 Julii 1727 och den 2 December 1736, den långsamma twist, emellan Stockholm å ena, samt Städerne Westerås, Arboga, Köping och Örebro å andra sidan, på det sättet afgjord, som här ofwanföre, Stads-Tit. Stockholm p 13 finnes utsatt. Uti frakt ifrån Westerås til Stockholm ärlägges, ifrån sjöfartens början til September månads slut, för all slags lös Spannemål, per tunna 2 skill. 8 rst:n; Ditto i säckar, öfwer 30 tunnor, för tunnan 3 skill.; ditto i säckar under 30 tunnor, à ditto 4 skill; löst Salt, à tunnan 2 skill. 8 rst:n; (ytterligare ett stort antal produkters avgifter redovisas.) I october månad ökas frakten för alla ofwannämnde waror med 25 procent; I november ökas frakten å hwarje tunna af de mätbare waror med 1 skill. 4 rst:n, eller inalles per tunna 4 skill.; men för alt det öfriga ökas den omrörde frakten med 75 procent; I december, om någon seglation då är möjelig, betalas frakten efter öfwerenskommelse. För de waror, af hwad namn de wara måga, som aldraförst om wåren hemföras på något öfwer wintern i Stockholm liggande Fartyg, ärlägges 25 procents förhöjning å frakten. All slags frakt beräknas i afseende til tiden, då utförslen skjer ifrån Långholms Tullen wid Stockholm; Och äro Westerås Skjuteskeppare skyldige, at til allmän underrättelse hafwa denna Taxa, som icke får af dem öfwerskridas, upspikad i hwart och et Westerås fartyg, wid en Riksdalers wite den 5 Maji Magistratens i Westerås Taxa. För Metaller och Bergs-producter är frakten som följer; Koppar och Messing, skjeppundet 4 skill, utan påökning i october och november månad. För stora owiga Koppar-bottnar samt wanliga Kopparklåfwar betalas dessutom särskilde arbetspenningar til Skjepparen, efter förra wanligheten. För Stångjern och Bultjern [4], Skjeppundet 3 skill. Efter Michaelis eller i October ökas frakten därå med 8 rst:n, och i november för samma jernsorter, andre 8 rst:n för Band- och Knippjern betalas på lika sätt och med samma förhållande i Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter sid. 3

4 october och november månader, som för Stångjernet; men som därwid fordras mera arbete, än med annat jern; så komma ock särskilde arbetspenningar at betalas, med 8 rst:n Skjeppundet. För Takplåtar, Spik, Stål och Pannesmide, Skjeppundet 4 skill. 4 rst:n, hwarå efter Michaels ökas 8 och efter Helgon-mässan, andre 8 rst:n. För Rödfärg, tunnan 2 skill. 8 rst:n, Vicriol, Skjeppundet 4 skill; Tackjern, Skjeppundet 3 skill; Barlast-jern, Skjeppundet 3 skill. 4 rst:n, med vanlig tilökning höstetiden den 29 April, Magistratens Taxa. Handel och Handels-Distrikt Igenom Kongl. Resolution den 26 Februari 1639 förundes Westerås Stad, at tills widare, jämte Köpings och Sala fritt få handla med Bergsmännen i Norra och Södra Berke samt Grängie och Gamla Kopparberget; men som Arboga Stad under samma dato bekommit en dylik Kongl. Resolution, där icke Westerås och Sala blefwo nämnde, gaf et sådant, förmodeligen expeditions-fel, anledning til flera twister Städerne emellan, hwilka remitterades till Riks-Collegiers utlåtande, som ses af Kongl. Resolutionen för Westerås den 10 December 1680, 6, och för Köping den 29 Aug , hwaruti Hedemora och Säther, i anledning af et Kongl. Privilegium den 19 December 1607 at idka fri handel i Grangjärdet, äfwen inblandades, utan at något hufwudsakeligen tilgjordes förr än år 1736, (* nedan) då igenom Kongl. Bref till Bergs-Collegium den 5 Maji, hela twisten uphörde härigenom, at alla särskilta handels-districter i desse Bergslager uphäfdes, och Städerne med hwarandra lämnades lika frihet, at idka deras handel i Bergslagerne, utan åtskillnad, efter de Privilegier som Ståndet i gemen ägde, då ock Bergsmännen fingo njuta den friheten, at ehwar beqwämligast falla kunde, söka sin bästa förmon och utkomst, såsom enligt med Kongl. Resolutionerne på allmogens beswär af år 1680, 34, hwarigenom allmogen hade tilstånd sina waror och egen afwel på de orter, som dem beqwämligast fölle, att föra och föryttra, utan at wara bundne til näste köpstäder, allenast at intet landsköp därmed föröfwades. För öfrigt är, til fredande ifrån intrång i Borgerskapets handel, Ståndspersoner och Betjente, hwilke ej allenast hafwa hemman på landet, utan ock åter i staden samt lön af hemman och spannemåls indelning, förbudit, at uppå torget, då spannemål och andra waror inkomma, gjöra större uphandling, än de för sina hushåll behöfwa, och icke igenom för mycket inköp drifwa handel Borgerskapet til förfång den 16 December, Kongl. Resolution 11. Ävensom Lands-höfdingen, i anseende til et antal Borgare, hwilkke, såsom oförmögne at ärlägga sina utskylder, dömdes til Krigs-tjenst, blifwit anbefald, at, efter öfwerläggande med Magistraten och Borgerskapet, utsätta et wisst antal til Pråm- och Skutekarlar, Tegeldrängar, Timmermän, Murmästare, Fiskare med dylike flere, dem Staden nödwändigt behöfde, på det wisse därtil måtte antagas samt därwid skyddas, och således inge flere til Burskaps winnande admitteras, än de, som til handel, manufacturer, eller något annat för Staden högnödigt ämne, pröfwades wara omistlige den 17 Maji, Kongl. Bref. Samt til åklagande af landsköp och olaga handel, bewiljat, det en särskild Fiskal på Städernes Westerås, Arboga och Köping gemensamma bekostnad underhålles, samt uppå deras förslag af Lands-höfdingen med Fullmagt förses [5] den 5 December, Kongl. Resolution. 1, 1747 den 14 Februari, Kongl. Resolution. Om förtullning av Bergslagens gods, som i Wästerås uplägges. Medelst Kongl. Resolution den 22 Oktober 1647 faststäldes, at det gods, som genast ginge igenom Westerås up åt Bergslagen, samt i Westerås en gång riktigt wore förtulladt och i en mans hand, skulle sedan wid Ås- och Landstullar omolefterat passera. För det närwarande är, igenom 16 Cap. 10 i 1776 års Kongl. Land-Tulls- och Accis-Stadga förordnat, det gods, som för Bergslagens räkning ankommer til Gefle, Westerås, Arboga eller Köping, och ej genast igenom Staden föras kan, må, sedan Tull därföre blifwit betald, upläggas uti bodar, därtil Tull-kammaren, tillika med ägarens ombud, hafwa hwar sin nyckel; och ärlägge den, som sådant nederlag nyttja will, 4:dels öre Silfwermynt för hwarje Tunna Spannemål och hwad däremot, i jämnförelse emot Tullen, för andra waror belöpa kan. När sådant gods sedan til Bergslagen utföres, är det fritt i Bergslagen; men för Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter sid. 4

5 det, som kommer til någon Stad inom Bergslagen, där Tull eller Accic upbäres, skola berörde afgifter ärläggas. Tull af Fisk som Innevånarne sjelfwe fånga Uppå Borgerskapets i Westerås däröfwer förde klagan, at ehuru de ifrån uråldriga tider warit frie för Tullens ärläggande af den Fisk, som de med egne nät tagit och fångat, sådan Tull dem likwäl blifwit ålagd, hänwistes de, igenom 3 i Kongl. Resolutionen den 7 Februare 1735, til 35, i Kongl. Resolutionen på Städernes Allmänna Beswär den 12 December 1734, hwilken innehöll, at Städerne i gemen, för den Fisk de sjelfwe fångade och til andre orter afförde, borde allenast en gång ärlägga Tull; men af den Fisk, som Borgerskapet wid Fiskelägen af Landtmannen uphandlade, skulle dubbel Tull betalas. Tilgång på wedbrand. Til Stadens förnödenhet är Sura och Ramnäs Sochneboar tillåtit, at om wintren, emot betalning, til Staden införa Wed den 16 December, Kongl. Resolution 4 ; äfwensom Stadens handtvärkare icke af Bruks-Idkarene få förwägras, at på de ikring Staden liggande Skogar, hämta nödigt brännekol. Ibidem, 3. Stadens Marknader Igenom Stadernes Beslut, dagen efter S:t Michaelis år 1531, blef Mormässo- Marknaden i Westerås förklarad för Fri-Marknad [6] ; och medelst Kongl. Resolutionen den 31 Augusti 1641, 1, förklarade Kunglig Maj:t, sig framledes wilja utlåta, huruwida alle, utom Westerås boerne, kunde förbjudas, at af Bergs- och Landtmannen i Mormässo-Marknaden upköpa jern. Mormässo-Frimarknaden blef, igenom Kongl. Commerce-Collegii Resolution den 29 Maji 1754, flyttad, i anseende til terminen, hwilken, i stället för den 8 utsattes till den 16 September. Marknaden pågår ifrån och med den 16 September i 10 dagar. Jämför Hülphers l.c.p. 8, och äro Skinskattebergs och Norbergs bergslager samt Wagnsbro härad i Westmanland berättigade, at utan åtskillnad eller någon inskränkning af de dagar, på hwilka så wäl Westerås, som Sahla Fri-marknader hållas, få så länge desamma påstå, fritt som andre uphandla och sig därstädes förese med hwad förnödenheten och husbehofwet kan ärfordra, så af Spannemål, som andra Victualie-waror den 24 April, Kongl. Bref til Commerce-Collegium. At årligen den 15 December få hålla en Torg-Marknad blef Staden bewiljat, igenom Kongl. Resolutionen den 7 Maji 1752, hwilken sedan blifwit flyttad til den 10 Januari. Dessutom hålles årligen en Oxe-Marknad den 25 Julii. I Stadens Frimarknad är ingen, utom Stadens Borgerskap, tillåtit, at något Gods eller Penningar låna och borga til den ankommande Landtmannen, utan den, som will bruka Fri-Marknaden, bör gjöra det på rättan marknadsplats, och hälst reda om reda den 10 Martini, Kongl. Resolution, 2 ; warandes det ej heller någon, utom Stadens egit Borgerskap, tillåtit, at i Westerås Marknader ut-minutera Winer den 29 October, Kongl. Resolution, den 16 December, Kongl. Resolution, 12. At jämte andre wederbörande, få besöka Grytnäs Marknads-plats, bewiljades Westerås-boerne, igenom Kongl. Resolutionen den 29 October 1664, 8, hwilken Marknad dock sedermera uphört. Twister med andre Städer. Under den 10 Januari 1628 hade Westerås Stad utwärkat sig Konung Gustaf Adolphs Privilegium, at Hedemora-boerne, som jern eller andra Köpmanna-waror förde eller förhandlade, borde det i Westerås, såsom deras nästa Sjöstad nederlägga, och där til Westerås Borgerskap föryttra och bortsälja. Detta confirmerades ytterligare igenom Kongliga Resolutionen den 13 Augusti 1634; men uphäfdes, igenom Kongl. Resolutionen den 6 Dec. 1660, 1, som innehöll, at Hedemora Borgerskap icke kunde förpliktas, at endast och allenast åt Westerås Borgerskap föryttra sitt Jern, Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter sid. 5

6 hwarmed 3 i Kongl. Resolutionen den 22 october 1668 äfwen öfwerensstämmer. Sedan Sahla Stads Borgerskap, igenom Kongl. Resolutionen den 10 Julii 1636, 2 blifwit förwägrat, at sig med jernhandel befatta, Westerås Stad til förfång, uti en annan Resolution af den 26 Februari 1639 dem blifwit tillåtit, at jämte Köping och Westerås, handla med Bergsmännen i Norra- och Södra- Berke, Grängie och Gamla Norberget; men därifrån uteslutne, igenom 3 i Kongl. Resolutionen den 7 Martini sistnämnde år, och 4 i Kongl. Resolutionen den 13 December 1672, samt Kongl. Maj:t, medelst Resolution den 7 October 1720, 3, öfwerlämnat denna twist til Bergs- och Commerce-Collegiernes utlåtande; så uphörde denna långwariga debatte, igenom 1736 års Kongl. Bref, se p 332.(* ovan) Under den 30 Julii 1751 förklarade Kongl. Maj:t, igenom Bref til Bergs-Collegium, sig icke kunna bifalla Westerås Stads ansökning, at den i Sahla Stad inrättade Magazins-handeln borde inskränkas, utan skulle detta Magazin til godo njuta sin handelsfrihet, såsom laglig och på öfwerenskomelser sig grundande. Uti 4 af Kongl. Resolutionen på Westerås Stads Beswär, dat. Den 10 Martini 1660, ålades Borås Borgerskap och andre Wästgöthar, at försälja deras bedrifter och andra waror wid rätta Marknads- och Torgplatser; dock hwars och ens Privilegier oförkränkte, eftersom man ock i småsaker, som icke stort importerade, ej måste altför noga procedera. I 9 af Kongliga Resolutionen på Westerås Stads Beswär den 13 December 1672 förklarade Kongl. Maj:t, det Borås-boerne icke kunde betagas deras handels-frihet; men at Magistraten ägde, at confiscera deras gods och dem afstraffa, i händelse missbruk föröfwades; Och i 4 af Kongl. Resolutionen den 28 Martini 1728, stadgade Kongl. Maj:t, det Borås Borgerskap icke kunde förwägras, at Marknaderne emellan i Westerås, likasom i andre Städer, hålla öppna bodar. Stadens Westerås ansökning, det Askersunds-boerne måtte förbjudas, at, til Bruks-patronerne i Bergslagen föryttra och utborga Tobak, afslogs, igenom Kongl. Resolutionen den 7 Feb 1735, 4, så wida icke landsköp föröfwades. Likaledes bekom Westerås Stad, under den 7 Martini 1780, Kongl. Maj:ts Nådiga afslag i dess ansökning om fri Oxehandels-rätt, lika med Stockholms Slagtare. Twister med Bruks-idkarne Uppå de flera med Bruks-Idkarne upstådde twistemål hafwa för Westerås Stad följande Kongl. Resolutioner utfallit Nemligen; År 1660 den 10 Martini, 1, at i anseende til Bruks-Idkarnes öfwerklagande landskjöp borde förhållas efter General-Resolutionen på Städernes Beswär; och förstodes med det i denna Resolutionen nämnde ordet Bruk, icke allenast Jern-Messings-och andre Metall-Bruk, utan ock andra handtwerk, som på byggden idkades och fortsattes; År 1668 den 22 October,, 1, af lika innehåll; År 1672 den 13 December 3, at de af Borgerskapet, som ägde Bruk utom Staden och därpå wistades, skulle, i anseende til sine Bruk, i handels-wågen icke äga större wilkor, än Bruks-Förwaltarne i allmänhet; men i Staden och på Marknadsplatser ägde de at hugna sig af Borgerliga Privilegier och förmoner, hwaremot de skulle wara förplicktade, at hafwa sina egna Gårdar i Staden, föresedde med Folk, som drogo all borgerlig tunga; ibidem, 5, at främmande icke fingo sätta sine Tjenare jämte Stadens Borgerskap, at beställa deras Factorie, eller understå sig at därtil nyttja någon annan, än Stadens Borgare; ibidem 17, at Bruks-Arrendatorerne icke fingo i Bergslagen, som lydde under Westerås, utborga och försälja waror åt Bergsmännen, eller förese sine Bruk med andra och flere waror, än Bruket och dess Folk behöfde, se widare, angående Bruks- Idkares handels-frihet, i Tomen af detta Arbetet, p Med Awestaforss boerne war Westerås Borgerskap på 1600-talet i särskild twist, då igenom 2 i Kongl. Resolutionen den 6 December 1660, de förstnämnde ålades, at afstå med all Jern-handel och endast föryttra den Koppar-tilwerkning, som bestriddes wid deras Bruk, hwilket under den 13 December 1672, 7, confirmerades, så framt de icke kunde förena sig med Westerås Stad, at föryttra sitt Jern til dem, emot Spannemål och andra waror. Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter sid. 6

7 Stadens Bropenningar för Jern och Metaller Til bryggans underhåll blef Westerås aldraförst, igenom Kongl. Resolution den 20 Martini 1617, bewiljat Bropenningar af det Jern som därifrån utskjeppades, hwilken afgift, igenom Kongl. Resolutionen den 27 Martini äfwen sträcktes til Kopparen, och determinerades til 2 öre Sm:t för hwart Skjeppund koppar och 1 öre Sm:t för Skjeppundet Jern, som inskjeppades i Westerås, ehwem de tilhörde. Medelst 5 i Kongl. Resolutionen den 7 October 1720 ärhöll Staden afslag i dess ansökning, at bekomma 1/3-dels öre Silfwermynts tilökning i det 1 öre samma mynt, som wid 1714 års Riksdag blifwit tilökt [7]. Wågpenningar för Metaller och Bergsprodukter Af all Koppar, som ifrån Westerås utsjkeppades, och hwilken oundwikeligen skulle wägas på Stadens Wåg, tillådes Staden igenom Kongl. Resolution den 17 december 1634, i så kallad Accis 4 öre Skjeppundet. År 1641 den 27 marcii utföll för Westerås Stad en Kongl. Resolution, hwars 13 förklarade, att all Koppar och Jern, antingen det hörde Kronan, Ridderskapet och Adeln eller andre til, af hwad stånd och condition de wara kunde, såsom aflades i Staden, eller ock eljest, såsom last brötes, skulle föras på Stadens Wåg, där wägar och Wågpenningar betalas, nemligen 2 öre Silfwermynt för hwart Stjeppund Jern; men annars Koppar och Jern, som straxt fördes igenom Staden, den ena Tullporten in och den andra ut, skulle för samma last och tunga fritt igenomföras. År 1660 den 6 december tillades Staden, igenom Kongl. Resolution och dess 11 rättighet, at likasom Arboga och Köping, bekomma i Wågpenningar af en Borgare 2 öre och af en främmande 3 öre Silfwermynt för hwart Skjeppund, som i Westerås wägdes: Och medelst Kongl. Resolution den 6 februari , beviljades Staden, til hamnens uprensning, at, på behagelig tid, upbära 1 öre Silfwermynts tilökning i wågpenningarne för Skjeppundet af alt det Jern, som i Staden wägdes och utskjeppades, hwilka wågpenningar, ytterligare fastställde igenom Kongl. Maj:ts Aflönings-stater för Westerås Stad den 19 september 1696 och den 4 augusti 1720, enligt Magistratens i Westerås wid frågan om reglerandet af dess inkomster år 1783 afgifne Berättelse, ditintils och redan före år 1719 upburits af Borgare med 2, eller och af främmande med 4 öre Silfwermynt Skjeppundet, Koppar eller Jern. Numera och sedan Kongl. Maj:t, igenom resolution den 4 september 1783, i nåder bifallit, at denna afgift, efter 3 daler Silfwermynt för Riksdalern, får beräknas [8] ärlägges, i stöd af Westerås Magistrats taxa den 8 Maji 1784, för Stångjern, Koppar, Messing, Stål, Spik, Pannsmide, Takplåtar, Tenn, Bly, gammalt Jern och Skro-koppar 2 skill men för hwad af dessa effekter, som tilhörer Stadens Borgerskap, så wäl som då, när främmande, andra gången låta wäga, betalas endast hälften av Wågare-penningarne. Med et bruk kallat Möllendorff, som nu likwäl icke existerar, war Staden uti förra seculo i twist, angående dess effecters passerande igenom Stadens Wåg; då Lands-Höfdingen först igenom Kongl. Resolutionen den 20 martii 1647, 4, anbefaltes, at assistera Staden, det Järnet ifrån samma Bruk skulle passera Stadens Wåg; men sedan blef, igenom Kongl. Resolutionerne den 6 December och den 29 October 1664, 15, Möllendorffs Bruksägare tillåtit, at utskjeppa deras Jern wid Strömsholm; dock at Wåg- och Bropenningarne ärlades i Wästerås eller Köping, efter som den ene eller andre Staden kunde finna sig billigare. (Kan det vara Mölntorp?? B.L.) Wägaren skall hwar morgon kl. 6 intil kl. 11 förmiddagen, och straxt klockan 1 alt intil kl. 6 om aftonen, låta sig finna uti Wågen tilstädes, räknandes ifrån den 1 aprilis, alt intil den sidsta augusti, och dessemellan så snart det dagas om morgonen intil förordnade tid om middagen, dock om Onsdagen och Fredagen, för Gudstjenstens skud, om morgonen klockan 8 : försummar han sig härutinnan, böte första och andra gången arbitralt straff, tredje gången miste tjensten den 22 October, Magistratens i Westerås Reglemente för Wägaren: 1 ; honom tilhörer granneligen at tilse, det icke något Jern wäges igenom Wågen, och ifrån Staden utskjeppas af någon annan, än af dem som antingen äro edswurne Borgare, eller och eljest, genom Kongl. Resolutioner och undfångna-frihe- Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter sid. 7

8 ter, däruppå privilegierade, hafwandes därh:s en noga upsigt, at Bruks-Förwaltarne, så wida de uti någon Upstad icke äro edswurne Borgare, icke något annat Jern måga utskjeppa, än det, som wid deras egne Bruk och Hamrar smidt och tillwärkat är, och där någon annat kjöpt eller uphandlat Jern däribland finnes, skall Wägaren sådant straxt Borgmästare och Råd kunnigt gjöra, och samma Jern til lagligt utslag, hafwa uti wågen i förwaring, rättandes sig uti detta fall efter 8 i Kongl. Resolution på Städernes Beswär den 8 Martii Sammaledes skall han ock hafwa inseende härmed, at icke heller Stadens egne Borgare drifwa någon understucken handel med de främmandes penningar, eller eljest utwäga något Jern igenon Wågen, på sådant sätt, som sträfwar emot Lag och Stadens wälfångna privilegier, och där någon häremot handlar, och därmed beslagen warder densamme skall straxt, utan anseende til personen, inför Borgmästare och Råd angifwas, och Jernet, som han i sådana måtto söker igenom Wågen at bringa, hålles uti Wågen i arrest och förwaring, til sakens lagliga förhör och utslag. Ibidem, 2 Såsom åtskilliga Kongl. Resolutioner och stadgar, alfwarligen påbjuda, at Stadens rättigheter med Wågen, på det nogaste skall i akttagas; så skall Wägaren wara för-obligerad, at hafwa et noga inseende härwid, at intet Jern, Koppar, Messing och annat sådant mera, ehwad namn det eljest hafwa kan, som, efter ordinantien, på Stads-Wågen wägas bör, må owägit, Wågen förbi föras, wid sjelfwa godsets förlust, så framt någon warder beslagen, enligt Kongl. Placatet den 11 Martii Ibidem 3. Alle de, som något gods wilja wäga låta, ehwad namn det hälst hafwa kan, ware sig främmande eller Stadens egne innewånare, skola wara förfänkte, straxt gifwa däraf deras Wågpenningar, förr än de den sidsta wigten utaf Wågen taga låta, med mindre de äro af de wilkor wärde och medel, at Wägaren kan wara eljest på betalningen wiss och säker, utan något upskof, och hwad stund han den äskar och fordrar; men i widrigt fall, slute för honom wågedörren til, och tilstädie ingen ingen widare wägning. Ibidem, 4. Ingen fördriste sig med spottska ord, wid och uti Wågen, at öfwerfalla, fast Wägaren med lasteliga och eljest försmädeliga ord at möta, när han å Embetets wägnar, en eller annan något kan hafwa at tiltala, icke heller skall sig någon understå, den andre med wåld, slagsmål eller annan otidighet wåldsammeligen ifrån Wågen at tränga, utan den som först kommer, han wåge först, och den som sednare kommer, han dröje så länge, at den, som förr war, hafwer sitt gods afwägit. Der ock något Jern eller annat gods uti Wågen af Wägaren för hwarjehanda bruth uti arrest tages, då skall det där qwar stå, til sakens lagliga ransakning och utslag af Borgmästare och Råd : Skolandes ock Wägaren sedan, jämte förslagen, månateligen gifwa Borgmästare och Råd därom kunskap, såsom ock i en apart Bok anteckna ägarnes namn til det arresterade Jernet : understår sin någon emot detta ofwanskrifne at bryta, warde förfallen till 40 Marker Silfwermynts böter, såsom förbuds-bruth, och ändå pliktig till saken lagligen at swara. Ibidem 5. Wågpenningar för victualier Wågpenningar för victualier nämnas i Westerås Stads Aflönings-stater för åren 1696 och 1720 och betaltes, enligt Magistratens i Westerås Taxa den 4 September 1758, för et Skjeppund Smör, Ost m.m. af främmandes gods 20 öre Kopparmynt. Likmätigt Kongliga Resolutionen den 4 September 1783, hwarigenom denna afgift efter 3 Daler Sm:t Riksdalern får beräknas, samt Westerås Magistrats sig därpå grundade taxa, daterad den 8 Maji 1784, ärlägges i victualie Wågpenningar för främmandes ankommande gods, nemligen Smör, Ost, Kött, Fläsk, Talg, Humla, Fisk, Mjöl och Gryn 3 skill. 4 rst:n; Lin 3 skill, Hampa 2 skill, Blår och Näfwer 1 skill alt Skjeppundet, ehwad de wägas eller ej; widkommande åter de öfriga waror, af hwad namn de wara må, så årlägges därföre efter 2 rst:n Lispundet, endast då Wågen nyttjas, samt i skålpenningar til Skål-karlarne ½ rundstycke Lispundet. Stadens Borgerskap frikallas för ofwannämnde victualie Wågepenningar, men skulle någon åstunda wägning, erhålles hälften af hwad denna Taxa föreskrifwer och fulla skålpenningar. Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter sid. 8

9 Mätarepenningar Mätarepenningarne äro äfwen nämnde i 1696 och 1720 års Kongliga Aflönings-stater för Westerås Stad, och betaltes, enligt Magistratens Taxa den 4 September 1758, med 3 öre Kopparmynt Tunnan; men sedan Kongl. Maj:t, under den 4 September 1783, i Nåder biföll, at denna afgift efter 3 Daler Silfwermynt för Riksdalern finge upbäras, så årlägges nu i förmågs af Magistratens i Westerås Taxa den 8 Maji 1784; för Spannemål, Salt, Kalk, löst Ler och öfriga Mätare-waror, som från andra orter, sjö- eller landwägen, til Staden ankomma, ehwad de mätas eller icke, 6 rst:n, samt dessutom för utmätningen, i särskilt arfode åt Mätaren 1 rst:e Tunnan ; Då må ei någon Mätare, sedan han därtil kallad blifwit kallad, wid answar, neka sin åtgärd wid slike utmätningar. Stadens Bro- och Hamnpenningar nämnas i Kongl. Resolutionen den 5 December 1693, som i 9 bewiljade Staden at för desto större riktighets och beqwämlighets skuld låta dem af Tullnären upbäras [9]. I 1696 och 1720 årens Kongl. Aflönings-stater blefwo de faststälde; men igenom 5 i Kongl. Resolutionen den 7 Oktober 1720, afslogs Stadens ansökning, at den bekomma ¼-dels tilökning. År 1755 den 16 April utfädade Westerås Magistrat å dem en särskild Taxa; men sedan Kongl. Maj:t den 4 September 1783 i Nåder förklarat, at den år 1755 tilkomne förhöjningen borde uphöra, och deras belopp, sådant det war före 1719, efter 3 Daler Silfwermynt Riksdalern beräknas : så älägges nu i Bropenningar för 1 Ankare eller halfankare Win eller Ättika 1 r:st; Barlast- och Tackjern, som främmande låta nedlägga, antingen i bodar eller å Stadens Broar och platser, hwilka til nederlag nyttjas, Skeppundet 3 rst:n, Beckolja, Tunnan 3 rst:n; osv för olika varor och produkter. I öfrigt betalas Bropenningarne för ankommande waror, som här icke äro specificerade, för lasset 6 rst:n; Stadens Borgerskap ärlägga icke Bropenningar för egna waror den 8 Maji, Magistratens i Westerås Taxa. Westerås hamnpenningar I hamnpenningar ärlägges för främmande Fartyg, Båtar, mm som ankomma, om 2 ½ Läster á 18 Tunnor per Läst, 2 skill; ditto om 5 Läster 4 skill; ditto om 10 Läster 8 skill; ditto ifrån och med 11 til och med 20 Läster, 16 skill. Sedan ökas 8 skill för hwarje 10 Läster, som öfwerstiger 20 Läster; Krono-fartyg dock undantagne. För större Båtar, som föra hö och wed, med mera 4 skill. En större Båt utan cajuta som förer hästar samt andra kreatur, m.m. 2 skill. En mindre Båt eller större Ökstock 1 skill. En liten Ökstock 6 rst:n. För Stadens egna Fartyg och Båtar betalas ej hamnpenningar den 8 Maji, Westerås Magistrats Taxa. Marknads och Ståndspenningar Marknads- Ståndspenningar, faststälte igenom 1696 och 1720 årens Aflönings-stater, regleras årligen af Magistraten och Stadens Äldste [10], i förmågo af Kongl. Resolutionen på Städernes Beswär den 16 October 1723, 18. Antal af handlande och handtwerkare Wid 1788 års början woro i Westerås 47 handlande, nemligen 12 som drefwo Factorie-, Contoirsoch Commissionshandel; men 1 af dem under concurs; 20 Kram- och Bodhandlare; 3 som idkat Bodhandel och ännu betalte Borgerliga utskylder, men icke wetterligen drefwo sådan handtering; 2 Victualie-handlare, 2 Tobaks- Fabriques-Idkare; 2 Läderhandlare; 1 Ostronhandlare; 2 Spannemålshandlare; 1 Månglare med Ostron och Hummer; samt 2 Klädes mäklare den 18 Januari, Westerås Magistrats Skrifwelse til Kongl. Commerce-Collegium. Wid samma tid woro 122 Mästare, med 60 Gesäller och 67 Lärlingar sysslosatte i 39 särskilte handtwerk, nemligen: Bagare 4 M. 3 G. 5 L. Bleckslagare 1 M. 1 G. Bokbindare 3 M. Corduans-makare 2 M. 1 G. 1 L. Garvare 2 M. 1 G., Gelbgjutare 1 M. 2 G., Glasmästare 3 M. 1 G., Guldsmeder 4 M. 2 G. 1 L., Gördelmakare 3 M. 1 G. 1 L., Handskemakare 3 M. 1 G., Hattmakare 3 M. 3 L., Hofslagare 4 M. 5 G. 2 L., Instrument- Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter sid. 9

10 makare 1G. 1 L., Kakelugns-makare 4 M. 2 G. 3 L., Kammakare 1 M. 1 L., Knappmakare 2 M. 1 G. 1 L., Kopparslagare 4 M. 2 G. 6 L., Körsnärer 2 M. 1 L., Linnewäfware 3 M. Murmästare 1 M. 1 G., Målare 2 M. 1 L., Nålmakare 3 M. 1 G. 1 L., Peruque-makare 4 M. 1 L., Plåtslagare 1 M. 1 G. 1 L., Repslagare 2 M. 1 G. 3 L., Sadelmakare 5 M. 5 G. 2 L., Skomakare 15 M. 7 G. 9 L., Skorstensfäjare 1, Skräddare 8 M. 8 G. 3 L., Slagtare 3 M. 3 L., Smeder 3 M. 2 G. 3 L., Snickare 8 M. 2 G. 8 L., Sockerbagare 1, Swarfware 2. Sämskmakare 2 M. 2 G. 1 L., Tenngjutare 1 M. 1 L., Tunnebindare 3 M. 1 G. 1 L., Urmakare 2 M. 1 G., Wagnmakare 5 M. 4 G. 3 L den 18 Januari ditto. Fabriquer År 1787 woro wid Stadens Fabriquer sysslosatte 5 Mästare, 9 Gesäller, 12 Lärlingar och 1 diverse arbetare, samt tiwerknings-wärdet Riksdaler 42 skill 8 rst:n, nemligen, wid de bägge Färgerierne 400 Riksdaler, och wid de bägge Tobaks-spinnerierne Skålpund, af Riksdaler 43 skill 8 rst:ns wärde. Tobaks-plantagerne intogo 14 Fjerdings, 4 ½ Kappeland, och hela årswäxten war Lispund. Siden- och Linne-Tryckeriets samt Uhr-Fabriques-tilwerkningswärdet woro ej upgifne den 26 Martini, Westerås Magistrats ditto. Folk-Numer Mantalsskrifne personer i Westerås woro; År ; År ; År ; År ; År ; År ; Och besteg sig totala antalet af innewånare år 1778, enligt Hülphers upgift til 2600 personer, oberäknadt de Studerande wid Gymnasium och Scholan, hwilkas antal war emellan 2 och 300. År 1786 woro inalles 2689, och Mantalsskrifne 1782 personer, hwaraf 618 woro husbönder, 515 Matmödrar, 176 Drängar och 295 Pigor, 30 Söner och 148 Döttrar öfwer 15 år. Gårdstomternes antal äro 420, hwaraf 40 utnyttjas till Trägårdar och plantager, och Stadens widd, utom Gatorne 108 Tunneland 12 ¾ Kappeland. Consumtion och inre rörelse Under 8 år, ifrån och med 1760, besteg sig Landtulls- och Accis afgiften i Westerås, per medium, til Daler Silfwermynt årligen, och förhållandet emot Stockholm, såsom 1 til 20 7/19- delar. Från och med 1783 til och med 1786, har Landtulls- och Accis-inkomsten i Westerås p.m Riksdaler årligen, förhållit sig emot Stockholms, såsom 1 til 16 [11]. Omkring Skeppund Stångjern med Jernplåtar och andre smiden, 2 til 3000 Skjeppund Koppar, 12 à 1400 Skjeppund Messingstråd, och 6 til Skjeppund Tackjern, utom Rödfärga, Victrol och andra effecter, passera årligen Stadens Wåg. Confirmerade privilegier Å sina privilegier har Staden wunnit Kongl. Stadfästelser, den 5 April 1620, den 15 April 1676 och den 8 Augusti 1719, 8, under åberopande af då subsisterade Regerings-Form och Konunga- Försäkran. Stadens ägor Enligt en år 1688 anstäld Mätning, utgjorde Stadens Ägor 549 Tunneland, 30 Kappeland Åker, 273 Tunneland Äng och 140 Tunneland, 30 Kappeland hagar, hwaraf, den så kallade Jern-Afradsjorden, sedan frångått Staden, se widare Hülphers l. c. p. 15, 16. Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter sid. 10

11 Flintberg redovisar att Västerås invånarantal var år 1786, varav mantalsskrivna uppgick till Mellanskillnaden på 907 bör ha varit studerande och tillfälligt arbetande personer, som inte var mantalsskrivna i staden. De största grupperna av de under 1788 redovisade 249 hantverkarna i Västerås, Mästare 122, Gesäller 60 och Lärlingar 67, framgår av diagrammet nedan; Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter sid. 11

12 [1] Nemligen, til Enköping 7 trefjerdedels mil, Nyqvarn 1 och därifrån til Westerås 2 enåttondels mil. [2] År 1559 besökte äfwen Städerne Westerås, Arboga och Köping, Wiborg med 2:ne skutor hwardera. [3] I stöd af denna Kongl. Resolution blef af Borgmästare och Råd i Westerås för Skutskjeppare-Gillet en ordning utfäldad, hwilken bestående af 22. innehöll, at skutornes antal icke fick öfwerstiga 29, ibid. 1. At Redarne borde lottkasta om den ordning, hwarefter skutorne kommo at lasta, 2.; at wise män skulle utses at ransaka skutornr til deras bottn, tackel och tåg, 3. At redarne borde antaga skickelige och förfarne Skjeppere 4 ; At de skjeppere och Båtsmän, som blifwit af Redaren utnämnde, skulle hela sommaren och hösten igenom ibehållas, 5 ; Skjepparens skyldighet at wårda skjepp och gods, 6, 22.. samt at intaga last i den ordning, som den presenterades 7 ; Ej öferskrida den på frakten satte Taxa 8 ; Emottaga fraktsedel på godset 9 ; Ej taga högre last än 450 à 500 Skjeppund, 10 ; En inspektor af Rådet borde, jämte Skutskjeppare-åldermannen, äga tilsyn öfwer Skute-Ordningens handhafwande 11 ; Wisse märken sättas på skutorne, huru högt de fingo lastas, 12, 21..; At lastandet borde skje i ordning hwar efter annan, 13, 14. ; Om armbössor på skutorne, 15 ; At ämbetet borde sammanträda til smärre twisters biläggande hor Åldermannen, samt Råds-bisittaren därwid wara tilstädes, 16. I arfwode borde Råds-bisittaren och Åldermannen af hwarje 100:de Skjeppund njuta 3 Mark K:mt, 17 ; Om ämbetslådan, 18 ; Skjepparnes answar om de med oredelighet beträdas, 19, 20.. [4] Uti 8. Af den på 1600-talet utfärdade Skjuteskeppare-Ordningen fastställdes frakten til 10 öre kopparmynt för Skjeppundet Stångjern och 12 öre för Knippjern. Sedermera förordnades uti 9 af Kongl Resolutionen den 10 December 1680, at frakten borde räknas til 12 öre kopparmynt skjeppundet efter den valör silfwermyntet sedermera bekommit, hwilket förmodeligen hade sitt afseende på 1664 års Mynt-valvation, hwarigenom Swenska Riksdalern förhöjdes ifrån 52 til 64 öre Silfwermynt, eller 24 Marker Kopparmynt. Den nu subsisterande fraktlega 3 skill. Är således precist enligt med 1680 års Kongl. Resolution, och den Swenska Riksdalerns sedermera förhöjda räknewärde til 72 mark. [5] 1693 års Kongl. Resolution stod Sahla Stad äfwen nämnd, såsom deltagande i denne fiskala aflöning; men icke i 1747 års. [6] Denna Marknad kallades äfwen i fordna tider Präste-Mötes-Marknad, emedan Präste-mötet höllos kort före Mormässan och war det, enligt Kongl. Patentet den 7 Martini 1539, främmande köpmän förbudit at i Prästemötes-Marknaden köpslaga med Präster och Bönder, eller med någre andre, än Westerås Borgare; äfwensom det oskicket skulle afskaffas, at de, som bodde ofwanföre Longheden i Bergslagen, i Staden idkade Borgerlig rörelse, medelst försäljande af deras Jern både i och emellan Marnaderne, utan borde de, som samma frihet wille åtnjuta, nedsatta sig i Westerås och utgjöra lika skyldigheter med Borgerskapet. [7] Enligt Magistratens i Westerås til mig aflåtne Skrifwelse, daterad den 24 november 1787, upbäres icke för det närwarande desse Bro:penningar: Warandes Magistraten i okunnighet, huruvida denna afgift antingen blifwit införlifwad uti Wågpenningarne, eller af annan ordsak uphördt. [8] Såsom fölgd af denna Kongl. Resolutionen utfärdades, under den 5 November 1784, för Westerås Stad en förnyad Aflönings-stat, hwarigenom Magistratens och Stads-betjäningens löner fördubblades, 133 Riksdaler 16 Skill. årligen anslogs til Stadens publique Byggnader, hwarföre räkning borde gjöras, samt Kongl. Maj:ts tillika förklarade, at om något år skulle hända, at sedan de utgifter, som til Publique Byggnader och öfrige extra behof kunde för året finnas, afdragne blifwit, inkomsten icke upnådde så stort belopp, som til de i staten innefattade löne-förbättringar blefwo tilräckelige, Borgerskapet därigenom ingen ny tunga måtte tilskyndas, utan borde lön-tagarne, i sådan händelse, brista mark ommark i de tilökningar, som dem emot förra- staten blifwit tillagde: ankommandes på magistratens answar, at noga tilse, det de publique Byggnaderne behörigen blefwo wårdade och wid makt hållne, och at hwad i den delen til en anständig prydnad för Staden främjas borde, icke i någor måtto blefwe utur akt låtit. [9] Detta är ytterligare faststält, igenom Kongl. Resolutionen den 5 Martii 1736, och Tullnären, för beswäret härwid, tillagd 1 sjättedel af deras belopp. [10] Stockholms Spannmåls- Minut- och Victualie-handlare utwärkade sig under den 12 April 1766; en Kongl. Resolution, at betala 1 Daler Silfwermynt för hwarje aln i bredden, som deras stånd, under Mormässo-Marklnaden, intog på Stadens Fiskare-Torg ; men, enligt Magistratens i Wästerås den 24 November 1787 til mig oflätne Skrifwelse, ärlägges nu mera, i stöd af 1783 års Kongl. Bref om Ränte-fördubblingen, 10 skill 8 rst:n alnen. [11] Til Örlogs-Flottans behof år 1624, fournerades af Westerås 1520 Daler i penningar, 600 tunnor skjepps-öl, 450 tunnor bröd, 30 tunnor strömming, 50 lispund smör, samt 10 skeppund kött och torr fisk. Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter sid. 12

J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1

J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1 J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1 Köping Afstånd från Stockholm och Ålder Denne Upstad, belägen i Åkerbo Härad, ifrån Stockholm, W. N. W. 14 ¼:dels mil Land 1 och 13 mil

Läs mer

Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro

Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro Renskrift av Brage Lundström J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 1 Örebro

Läs mer

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766 1 Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv Den 26 Junii 1766 2 Innehållet är skrivet efter Utdrag utur alla ifrån 1764 års slut utkomne publique handlingar, placater,

Läs mer

Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. Lag om Rikets Mynt.

Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. Lag om Rikets Mynt. Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. --- (Uppläses från predikstolen.) Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, innefattande Lag om rikets mynt; Gifwen Stockholms Slott den 30 Maj 1873. Wi OSCAR, med Guds

Läs mer

Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren

Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren Kungörelse, angående underslefs förekommande wid ompackningarne af Sill och andre salta Fisk-waror, utur hela Tunnor i Halftunnor och Fjerdingar.

Läs mer

Nordencrantz, Anders. Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761

Nordencrantz, Anders. Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761 Nordencrantz, Anders Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

Läs mer

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl.

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl. Sverige. Kungl. Maj:t Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Stockholm, uti det Kongl. Boktryckeriet, Hos Joh. Henr.

Läs mer

Döds-psalm. Enkan Britta Christina Wallin, född Wanselius. för. Wid dess aflifwande den 28 juli 1827.

Döds-psalm. Enkan Britta Christina Wallin, född Wanselius. för. Wid dess aflifwande den 28 juli 1827. Döds-psalm för Enkan Britta Christina Wallin, född Wanselius. Wid dess aflifwande den 28 juli 1827. jemte En korrt af henne sjelf meddelad underrättelse om hennes förnämsta lefladshändelser. O gud! I dina

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963 AV Sven Rydstrand Ur Hällungen 1963 På ön Malmön i Bohusläns skärgård levde under gångna århundraden en mycket egenartad folkstam, som kallades för "Malmöpyttarna" eller "Malmö-barnen. Historieskrivaren

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET 1 2 Sidan. 3 Wij Ulrika Eleonora Med Guds Nåde Sweriges, Giöthes och Wendes Drottning, StorFurstinna till Finland, Hertiginna uti Skåne, Estland, Lifland,

Läs mer

Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). ---------

Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). --------- Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). --------- Stadganden rörande Rotehållaren och Soldaten wid Indelta Infanteri-Regementerne.

Läs mer

Stadgar. Öfvermarkunderstödsförening. för. för. förolyckade. hästar, nötkreatur ochsvin. lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902. .

Stadgar. Öfvermarkunderstödsförening. för. för. förolyckade. hästar, nötkreatur ochsvin. lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902. . Stadgar för Öfvermarkunderstödsförening för förolyckade hästar, nötkreatur ochsvin..-^nl^-o" lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902 Guweruörens öfwer Wasa län resolution i anledning af Öfwermark kommuns

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Terminsrapport av Visitatorn i Norra Lappmarksdistriktet L. L. Læstadius 1852

Terminsrapport av Visitatorn i Norra Lappmarksdistriktet L. L. Læstadius 1852 [ Ankomstdatum till Consistorium] Till Maxime Venerandum Consistorium! Enligt 66 af Kongl Majts nådiga Reglemente för Ecclesiastik werket i Lappmarken af den 14 de April

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 1 ~

Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 1 ~ Flintbergs beskrivning av Arboga 1798 Renskrift B Lundström ~ 1 ~ ARBOGA Denne Upstad, belägen i Westmanland, och Åkerbo Härad, W.t.N ifrån Stockholm 15 7/8 Mil Land 1 - och 14 Mil sjövägen är en urgammal

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Berättelse. Brita Christina Wanselii. Gamla Stinas. Barnamörderskan. Sista stunder och afrättning. STOCKHOLM tryckt i Marquardska Boktryckeriet, 1827.

Berättelse. Brita Christina Wanselii. Gamla Stinas. Barnamörderskan. Sista stunder och afrättning. STOCKHOLM tryckt i Marquardska Boktryckeriet, 1827. Gamla Stinas Trowärdiga och Rysliga Berättelse om Barnamörderskan Brita Christina Wanselii Sista stunder och afrättning. STOCKHOLM tryckt i Marquardska Boktryckeriet, 1827. Sistledne Lördag, den 28 Julii,

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist.

Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist. Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist. I lördags och söndags spred sig här i staden den sorgliga underrättelsen, att ångaren Dana förlist. Olyckan hade inträffat

Läs mer

Växjö stadsbiblioteks bestånd av Kungliga Förordningar (inbundna samlingar)

Växjö stadsbiblioteks bestånd av Kungliga Förordningar (inbundna samlingar) Växjö stadsbiblioteks bestånd av Kungliga Förordningar (inbundna samlingar) OBS! Vid sökning, använd i görligaste mån originalstavning. OBS! Sammandrag af the Kongl. Förordningar, bref och Resolutioner,

Läs mer

Sverige. Kungl. Maj:t

Sverige. Kungl. Maj:t Sverige. Kungl. Maj:t Adolph Friedrich med Guds nåde, Sweriges, Göthes och Wendes konung... hos osz är i öfwerwägande kommit, huru genom flere plantagers anläggande af sådane wäxter... [Stockholm] : [Kongl.

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Makrillfisket. Vilhelm von Wright

Makrillfisket. Vilhelm von Wright Makrillfisket. I större delen af Bohuslänska Skärgården bedrifwes detta fiske på ett sådant sätt att man snarare kunde anse det för en folkfest eller ett tidsfördrif, än en winstgifwande näringsgren. Det

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Bref, Skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark, Maria Wollstoncraft, Öfwersatte från Engelskan. S T O C K H O L M,

Bref, Skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark, Maria Wollstoncraft, Öfwersatte från Engelskan. S T O C K H O L M, Bref, Skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark, af Maria Wollstoncraft, Öfwersatte från Engelskan. S T O C K H O L M, Tryckt hos J. C. Holmberg, 1798. I N N E H Å L L Första Brefwet.

Läs mer

Storfisket. Torsk V von Wright

Storfisket. Torsk V von Wright Storfisket företages på 2:ne årstider, wåren och wintern, hwarföre det af fiskaren fått twenne särskilta namn: Wårfisket och Winterfisket. Med bibehållande af denna urgamla delning och för mer redighets

Läs mer

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1897:103. Kongl. Maj:ts nådiga förordning. Angående explosiva varors transporterande på järnväg

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1897:103. Kongl. Maj:ts nådiga förordning. Angående explosiva varors transporterande på järnväg SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1897:103 Kongl. Maj:ts nådiga förordning (Rubrik och datum kungörs från predikstolen.) Angående explosiva varors transporterande på järnväg Given Stockholms slott den 19 november

Läs mer

Upfostrings-Sälskapets Weckoblad för Swenska Ungdomen N:o 1. Stockholm, d. 3 Jan. 1787.

Upfostrings-Sälskapets Weckoblad för Swenska Ungdomen N:o 1. Stockholm, d. 3 Jan. 1787. Upfostrings-Sälskapets Weckoblad för Swenska Ungdomen N:o 1. Stockholm, d. 3 Jan. 1787. Kännedom om Människans Kropp och Hälsans Bewarande Af Hr Doct. Conr. Fr. Uden. Fortsätning fr. det föregående i detta

Läs mer

Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W)

Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W) Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W) 1832/33 OBS! Se även W4, troligen sammandrag över 1832/33 års undersökning. W1. Sammandrag öfver Upgifter rörande Sockne-Magaziner och andre på enskild bekostnad etablerade

Läs mer

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Kongl. maj.ts nådiga warning, emot öfwerträdandet af des den 11 sistledne julii utfärdade förordning om en allmän skrifoch tryckfrihet. Gifwen Stockholms slott den 21 december 1792. Cum gratia & pri Stockholm

Läs mer

Sverige. Kungl. Maj:t. Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641

Sverige. Kungl. Maj:t. Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641 Sverige. Kungl. Maj:t Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Innehåll E IV c: Västmanlands län (Västerås län) (U) 1832/33

Innehåll E IV c: Västmanlands län (Västerås län) (U) 1832/33 Innehåll E IV c: Västmanlands län (Västerås län) (U) 1832/33 U1. Westmanlands Län, senare ditskrivet med kulspets 1832, innehåller Sammandrag öfver Uppgifter angående Sockne Magazin inom Westmanlands Län,

Läs mer

Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd.

Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd. Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd. 1600- och 1700-talet Under 1600-, och 1700 talet hemsöktes staden av epidemiska sjukdomar, som pesten,

Läs mer

BOHUSLÄNSK "^' FISKERITIDSKRIFT. UTGIFVEN AF AXEL. YIIxH. LJUNGMÄN. II. 1885. N:o IX XVI. o o ÖÖf EfcOfcG. ÜÖTKB0KG8 HANDELSTIDNINGS AKTIEBOLAGS TItYCKER.1 1885. Icke blott den förestäende behandlingen

Läs mer

Företal ti För a Upplagan.

Företal ti För a Upplagan. Företal ti För a Upplagan. Då jag nu i A mänheten# händer öfwerlemnar denna bearbetning för Swenskar af Profe#sor O en d o r ' # Nya Method att på sex månader lära g läsa, skrifwa o tala Fransyska språket,

Läs mer

Rubrik: Handelsbalk (1736:0123 2)

Rubrik: Handelsbalk (1736:0123 2) Rubrik: Handelsbalk (136:0123 2) Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. - SFS nr: 136:0123.2

Läs mer

BORGARSTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

BORGARSTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL BORGARSTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG 10 1751 1752 STOCKHOLM 2008 Borgarståndets riksdagsprotokoll 1751 1752 Stockholm 2008, Elanders

Läs mer

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare

Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare Erik Perssons historia (1830-1920) Mjölnare 1830-05-10 Född i Frykerud, Lene, Mörkerud 1846 16 år Flyttar till Boda 1848 18 år Flyttar till Köla 1858-12-21 28 år Flyttar till Stavnäs 1859 29 år Flyttar

Läs mer

A RW I D. Igenom. Wäster-Norrland. Til. Åsehle Lappmark. Anstäld. Med en Geographisk Charta aftagen wid samma tilfälle.

A RW I D. Igenom. Wäster-Norrland. Til. Åsehle Lappmark. Anstäld. Med en Geographisk Charta aftagen wid samma tilfälle. A RW I D EHRENMALMS RESA Igenom Wäster-Norrland Til Åsehle Lappmark Anstäld Uti julii Månad 1741. Med en Geographisk Charta aftagen wid samma tilfälle. STOCKHOLM Uti thet Kongl. Boktryckeriet, hos Directeuren

Läs mer

Nionde roten, tomt 40

Nionde roten, tomt 40 Tomt 9.40 1 Nionde roten, tomt 40 Kvarteret Vadman Tjugofemte roten 1637 57v Trettonde roten 1657h 70 Spannmålsgatan under Väder- kvarnsberget Paul Persson 1658 Christopher Johansson stadstjänare 1666

Läs mer

DOMBOK TORNEÅ LAPPMARK

DOMBOK TORNEÅ LAPPMARK DOMBOK TORNEÅ LAPPMARK KAUTOKEINO AVIOVARA TENO UTSJOK TINGSTEDER 1736 1751 TRANSKRIBERT LENVIK BYGDEMUSEUM 1999. DAG A. LARSEN OG KÅRE RAUØ -1- Original side 619 b: A nno 1736 den 3. 4. 5. Februarii höltz

Läs mer

Sverige. Kungl. Maj:t

Sverige. Kungl. Maj:t Sverige. Kungl. Maj:t Kongl. May:tz Placat Huru alle Skattehemman skola beboos och brukas, så at de genom Ägornes Skifftning i alt för månge Delar icke måge fördärfwas. Daterat Linköping den 10 Junij Anno

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Frihetstiden. Grupper Frihetstiden: Gustav III Ostindiska kompaniet Carl von Linné Falu koppargruva Jonas Alströmer Arvid Horn

Frihetstiden. Grupper Frihetstiden: Gustav III Ostindiska kompaniet Carl von Linné Falu koppargruva Jonas Alströmer Arvid Horn Frihetstiden Grupper Frihetstiden: Gustav III Ostindiska kompaniet Carl von Linné Falu koppargruva Jonas Alströmer Arvid Horn Frihetstiden var en period i svensk historia som varade från år 1718 till 1771.

Läs mer

S.Ehrenmalm. Berätt.omÅland. (s*h*kt-t%a f

S.Ehrenmalm. Berätt.omÅland. (s*h*kt-t%a f S.Ehrenmalm Berätt.omÅland (s*h*ktt%a f Förste Artikeln. Berättelse om Åland. AZlanö bestar af fkta Öar, och gränsat "+\ med si» rcdstra sida til den arm af Östersjön, som sträcker sig til Bottniska wlken,

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Genomförande av PSI-direktivet

Genomförande av PSI-direktivet Genomförande av PSI-direktivet Gustaf Johnssén Vilka regler finns om tillhandahållande av handlingar? Vilka regler finns om vidarutnyttjande av handlingar? Hur passar PSI-direktivet in i det svenska regelverket?

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken Lag (1964:163) om införande av brottsbalken 1 [1601] Den av riksdagen år 1962 antagna och den 21 december samma år (nr 700) utfärdade brottsbalken ([1001] o.f.) skall jämte vad nedan stadgas träda i kraft

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG 14 1755 1756 ANDRA DELEN STOCKHOLM 2011 Prästeståndets riksdagsprotokoll 1755 1756 Stockholm 2011,

Läs mer

Förordningar, kungörelser etc. rörande margarin i Svensk Författningssamling åren 1885-1950

Förordningar, kungörelser etc. rörande margarin i Svensk Författningssamling åren 1885-1950 Förordningar, kungörelser etc. rörande margarin i Svensk Författningssamling åren 1885-1950 Sammanställd av Sigrid Ljunggren 1. 1885:57 Kongl. Maj:ts nådiga förordning, angående kontroll å handel med margarin

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

Om fiskens saltning, torkning m. m.

Om fiskens saltning, torkning m. m. Om fiskens saltning, torkning m. m. All fisk, i synnerhet den, som skall beredas till handelswara, bör, så snart den är fiskad, och medan han ännu lefwer, slagtas, d. ä.: skäras djupt twertöfwer strupen,

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60 Sidan 1 År 1858 den 17 December har undertecknad Kronolänsman med biträde af Nämndemännen Lars Håkansson i Fyrby och Johan Magnusson i Björklund, besett och wärderat nedannämnde åbyggnad å Fristad Östergården

Läs mer

STADGAR FÖR STORA SAND FASTIGHETSÄGAREFÖRENING

STADGAR FÖR STORA SAND FASTIGHETSÄGAREFÖRENING STADGAR FÖR STORA SAND FASTIGHETSÄGAREFÖRENING Antagna vid ordinarie föreningsmöte den 16 mars 1970. Ändrade vid ordinarie föreningsmöte den 9 december 1999. Nuvarande lydelse beslutad för andra gången

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Informationssidan under framtagning.

Informationssidan under framtagning. Informationssidan under framtagning. 1 D:\Agneta\Agneta3\Brog_16 Förtekning på uttagne Documenter.doc Skapat den 2003-07-04 00:20:00 Senast utskrivet 2007-02-04 21:05:00 HUSFÖRHÖRSLÄNGDER ÖVER BRO GÅRD:

Läs mer

PKörkortets historia i Sverige. En översikt. Körkort 1907-1916

PKörkortets historia i Sverige. En översikt. Körkort 1907-1916 1 (7) Datum Vsikd/Vägverkets museum 2007-11-08 Jan-Olof Montelius, 0243-750 30 jan-olof.montelius@vv.se www.vv.se/museum PKörkortets historia i Sverige. En översikt Det första "körkortet" i Sverige Följande

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Giftermålsbalken handelsmannen som försvann

Giftermålsbalken handelsmannen som försvann Giftermålsbalken handelsmannen som försvann Mål: Att kunna tolka, kritiskt granska olika källor och värdera dem. Material: Utdrag från Allmän efterlysning Utdrag från Giftermålsbalken 1732 Utdrag ur kämnärsrättens

Läs mer

Redskapsbeskrifning Garnfiske Krok- Linefiske ju finare garnet är desto bättre fiskar redskapen Splitten Waräckor

Redskapsbeskrifning Garnfiske Krok- Linefiske ju finare garnet är desto bättre fiskar redskapen Splitten Waräckor Redskapsbeskrifning Några allmänna föreskrifter, som kunna lämpas på hwarje slag af fiskredskap, torde icke böra lemnas oanmärkte. Som bekant är kan allt fiske, som idkas i Bohuslänska Skärgården eller

Läs mer

Kollektivt löneavtal för jordbruksarbetare I Närkes Distrikt

Kollektivt löneavtal för jordbruksarbetare I Närkes Distrikt l /fsf/1/, J f(p Eftertryck förbjudes. Kollektivt löneavtal för jordbruksarbetare I Närkes Distrikt 1/11 1938-31 /to 1939 S V.E_N s:k A l ANTAR BETAR E F 0 R BUNDET I f3j> - varav trädgårdslandet, som

Läs mer

Det militära ackordssystemet

Det militära ackordssystemet Det militära ackordssystemet Lite förenklat kan man säga att ackord var ett sätt att sälja och köpa tjänster som användes förr i tiden, både inom offentlig förvaltning och inom krigsmakten. Ackord var

Läs mer

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen)

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru 12.10.1808 (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen) Idensallmi den 12 october 1808 Min Söta Marie Charlotte! Din, Gossens och ehr alles välmåga utgör min vesenterliga, och enda sällhet; att gossen lärt sig gå bevisar att han är frisk. Gud välsigne honom!

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG 14 1755 1756 FÖRSTA DELEN STOCKHOLM 2011 Prästeståndets riksdagsprotokoll 1755 1756 Stockholm

Läs mer

Smedstorpssläktens medlemsblad 2012

Smedstorpssläktens medlemsblad 2012 Smedstorpssläktens medlemsblad 2012 Ordföranden har ordet Under året har föreningen gett ut ett medlemsblad med bl a den avslutande delen om den muntliga traditionen om länsmannen Börje Bengtsson och hans

Läs mer

Svenska Fyrsällskapet Blänket 2014:2

Svenska Fyrsällskapet Blänket 2014:2 Svenska Fyrsällskapet Blänket 2014:2 1 Instruktion för Fyrmästare och Fyrvaktare wid täckta Stenkols-fyrar; Utfärdad i Stockholm d. 25 September 1838; af G.E.Lundstedt, Lots-Direktör och Riddare. Stockholm,

Läs mer

Wester-Norrlands KD-Wdöme

Wester-Norrlands KD-Wdöme LILI.I01'LXL1' 901199 Underdantz? Wester-Norrlands KD-Wdöme Til Riksdagen 1769» «.«q». G STOCKHOLM, Tryckl i Kongl, Finsta Bokiryck«!«, -?«?. hos /vttän ^L.VIO L^«.I.Lc>tI^. Pa Bokhandicircn Astergrens

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Stadgar. Reso. socken, Nådendals stad och Nådendals landsförsamling. för. Avo, Nbo Tidnings Tryckeri-Nltiebolag, «7Ä\s. Djurskyddsföreningen

Stadgar. Reso. socken, Nådendals stad och Nådendals landsförsamling. för. Avo, Nbo Tidnings Tryckeri-Nltiebolag, «7Ä\s. Djurskyddsföreningen Stadgar för Djurskyddsföreningen Reso socken, Nådendals stad och Nådendals landsförsamling. «7Ä\s Avo, Nbo Tidnings Tryckeri-Nltiebolag, 1899 Antertms bestyrelse: Schllntz, E. von, Löjtnant. Ordförande

Läs mer

Kongl. Maj:ts Nådiga Förklaring Öfwer 6. Cap. 5.. Miszgernings-Balken; Gifwen å Rikssalen i Örebro den 15 October Sverige. Kungl.

Kongl. Maj:ts Nådiga Förklaring Öfwer 6. Cap. 5.. Miszgernings-Balken; Gifwen å Rikssalen i Örebro den 15 October Sverige. Kungl. Sverige. Kungl. Maj:t Kongl. Maj:ts Nådiga Förklaring Öfwer 6. Cap. 5.. Miszgernings-Balken; Gifwen å Rikssalen i Örebro den 15 October 1810. Stockholm, Tryckt i Kongl. Tryckeriet, 1810. 1810 EOD Miljoner

Läs mer

Detektiver under ytan

Detektiver under ytan EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND I N V E S T I N G I N Y O U R F U T U R E Detektiver under ytan Historien om kocken som glömde spisen på L ÄR ARHANDLEDNING MARINARKEOLOGI 1 Det var en

Läs mer

Laestadius artiklar i Den Swenske Nykterhets-Härolden 1846-1857

Laestadius artiklar i Den Swenske Nykterhets-Härolden 1846-1857 [Den swenska nykterhets-härolden 1846] Lappmarken. Karesuando (utdrag ur ett bref). "Jag skulle hafwa åtskilligt att meddela om brännwinets motwerkningar i denna församling, om tid och rum medgåfwe;

Läs mer

Örebro stad. Femmanskammaren.

Örebro stad. Femmanskammaren. Örebro stadsarkiv förteckning Örebro stad. Femmanskammaren. 2016-04-07 Historik Verksamhetstid 1803-1852, handlingarna omfattar tiden 1794-1853 Örebro stads femmanskammare inrättades år 1803 efter beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

DOMBOK TORNEÅ LAPPMARK

DOMBOK TORNEÅ LAPPMARK DOMBOK TORNEÅ LAPPMARK KAUTOKEINO AVIOVARE TENO UTSJOK TINGSTEDER 1726-1735 -1- Original side 198 a: A nno 1726 den 31. Januarii och 1. Februarii höltz ordinarie Ting och Rättegång med Allmogen af Torneå

Läs mer

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Handlingar, rörande Götha canal, tjenande till upplysning för dem, som åstunda deltaga i detta för riket wigtiga företag, hwartill subscription kommer att öppnas nästkommande april månad. =(Rubr.)= (S

Läs mer

Sillfisket Sillen Hwassbuken Skarpsillen Skarpsillen

Sillfisket Sillen Hwassbuken Skarpsillen Skarpsillen Sillfisket Sillen är en så allmänt känd fisk, att en beskrifning öfwer dess utseende skulle synas öfwerflödig; men då ynglet av den vanliga sillen icke sällan förblandas med Hwassbuken, eller den så kallade

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman.

Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman. 1609-10-09 Sattes nu andra till Gästgivare nämligen i Tåby socken, alla i Tåby by, Ljunga bönder alla och Blinnestad och Olof i Ljunga vara förman. 1625-02-07 Per i Fristad beklagade sig inte vara nöjd

Läs mer

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

Om Inloppet ifrån Östersjön

Om Inloppet ifrån Östersjön Om Inloppet ifrån Östersjön till SöderTelje eller Egelska Wiken. Ibland be många förträffliga Inlopp, som finna? ifrän Qscersjön till SwentTa Skärgarden, finnas ganska fä, som kunna fätfas i jcmförclfe

Läs mer

När Eskilstuna blev stad

När Eskilstuna blev stad ABM informerar 8/09 När Eskilstuna blev stad av Nils Mossberg Sigillstamp för Carl Gustafs stad från år 1665, tillhör Eskilstuna stadsmuseums samlingar. Stadens vapen som är avbildat hade samma utseende

Läs mer