Frihetstiden. Grupper Frihetstiden: Gustav III Ostindiska kompaniet Carl von Linné Falu koppargruva Jonas Alströmer Arvid Horn

Transkript

1 Frihetstiden Grupper Frihetstiden: Gustav III Ostindiska kompaniet Carl von Linné Falu koppargruva Jonas Alströmer Arvid Horn Frihetstiden var en period i svensk historia som varade från år 1718 till Vi har tittat på videoklippet och diskutera följande frågor i grupper om fyra: Varför tror ni det kallas det för frihetstiden? Var kom modet ifrån under frihetstiden? Vad innebar tryckfrihetsförordningen? Varför tror ni barnen inte gick i skolan? Bilden föreställer Göteborg under frihetstiden.

2 Hur var det att leva under frihetstiden? Arbeta fyra och fyra. Titta på målningen som föreställer Stockholm under frihetstiden och diskutera frågorna: Vad ser ni på bilden? Kan ni se något på bilden som kan förknippas med handel? Ser ni några kvinnor på bilden? Arbeta sedan i par och läs texten Frihetstidens samhälle. Läs vartannat stycke högt för varandra. Använd er av läsguiden när ni läser.

3 Ni har nu läst texten Frihetstidens samhälle. Arbeta vidare i samma par och svara på frågorna nedan. Varför kallas perioden frihetstiden? Hur var livet för bönderna under frihetstiden? Hur var livet för kvinnorna under frihetstiden? Varför började befolkningen öka under frihetstiden? Handeln med Kina Under frihetstiden startade handelsbolaget Ostindiska kompaniet i Göteborg som handlade med Kina. Gör aktiviteten Ostindiska kompaniet och ta reda på vad varför Sverige var intresserade av att handla med Kina. Under frihetstiden började handeln med Kina. Fartygen som seglade till Kina kallades Ostindiefarare. Arbeta i par. Titta på videoklippet om svenska Ostindiska kompaniet. Fundera över: Vilka varor sålde Sverige till andra länder? Vilka varor köpte Sverige från andra länder? Vilka av de varor som köptes då, köper och använder vi än idag?

4 . Fortsätt två och två. Diskutera följande frågor tillsammans och skriv era svar i rutan nedan. Vilken typ av varor sålde svenskarna? Vilken typ av varor köpte svenskarna? De som blev rika på Ostindiska kompaniet skänkte pengar. Ge ett exempel på vad pengarna gick till. Diskutera följande frågor: Varför tror ni att Ostindiefararen var viktig för Sverige? Vad tror ni att det kan finnas för anledningar till att Ostindiska kompaniet gick i konkurs? Potatisen kommer till Sverige Den viktiga knölen Under frihetstiden fick Sverige flera influenser från både Asien och Europa. En man vid namn Jonas Alströmer var den som gjorde potatisen populär i Sverige. Potatisen kom senare att ha stor betydelse för den svenska befolkningen. Arbeta i grupper i fyra. Titta på videoklippet och diskutera följande frågor: När levde Jonas Alströmer? Vad hade man tidigare använt potatisen till? Vad har potatisen kallats mer än potatis? Var kommer potatisen ursprungligen ifrån? Kvinna under frihetstiden Då och nu... Arbeta fyra och fyra. Titta på videoklippet. Diskutera sedan hur livet som kvinna i 1700-talets Sverige skiljer sig från att vara kvinna i Sverige i dag. Efter diskussionen är det dags för aktiviteten Giftermål på 1700-talet där ni får läsa ett brev från Maja som skriver till sina föräldrar med en särskild önskan. Läs ett brev Hur tror ni att föräldrar tänkte om barnens giftermål Vad ger brevet för kunskaper om hur det var att leva under frihetstiden?

5 Hösten 1799 fick gamle Eric Boman och hans hustru Marta brev från sin yngsta dotter Maja. Dottern ville gifta sig och behövde faderns medgivande. Eric hade aldrig träffat Majas tilltänkte och visste ingenting om honom. Vad skulle han svara? Läs brevet som Eric skrev till Maja och se hur han resonerade. Min kära dotter Maja. Ditt kära bref har jag med särdeles nöje inhändigat och deraf funnit ditt hälsosamma tilstånd som mig och de mina oändeligen fägnar. Wi må ock alla, Gudi lof! wäl, fast ålderdomen nog mycket oss börjar trycka, men ändå wäl at wi orcka wara uppe och röra oss. Af samma bref inhämta wi äfwen den nya och oförmodade tidning, at du ärnar gifta sig imichelsmässotiden och derföre begär få weta mitt yttrande om ett så wigtigt och granlaga ärende hwarpå ditt framtida wäl beror; och får jag, på begäran, lemna dig till swar att, ehuru jag ej känner den person, du ärnar ingå ächtenskap med, ej mindre känner hans wilkor och närwarande belägenhet, tar jag ändå för godt och för dig i framtiden förmonligt, at du får den du sjelf utkorat och den du wil lefwa och dö med; hwarföre jag, såsom din far ochgiftoman lemnar til detta ditt wigtiga förehafwande mitt otwungna ja-ord och samtycke, hwartil jag och mor samt bror och slägtingar av hjertat önska Eder begge Guds dyra nåd och wälsignelse! Gud gjöre eder dagar månge, sälle och nögde! Önskar jag, som, näst en kärlig hälsning från oss allesammans, lefwer med ouphörlig huldhet min k. dotters trofaste och huldaste far Eric Boman f.d. profoss wid adelsfanan Blacksta d. 29 Sept Källa: Vaksala kyrkoarkiv volym HI:1, Bilagor till husförhörslängderna (Landsarkivet i Uppsala) Gör sedan Qiuz. Vad stämmer och stämmer inte om brevet?

6 Utvärdera två och två genom att diskutera dessa frågor: Hur gick det att läsa ett brev som var skrivet för över 200 år sedan? Hur tror ni att det kändes att vara en vuxen människa, men ändå inte kunna bestämma över sig själv? Tycker ni att det fanns några fördelar med att pappan ofta var med i beslutet om kvinnan skulle gifta sig? Frihetstidens politik Fria från kungligt envälde Frihetstiden är en period i svensk historia då Sverige inte styrdes av någon kung. I stället styrdes Sverige av något som kallades rådet. Under denna period uppstod också nya tankar om att människan hade rätt att få skriva, tycka och tänka fritt. Gör aktiviteten Politik under frihetstiden och lär dig mer om hur Sverige styrdes under frihetstiden. På Riddarhuset i Stockholm hade adeln sina möten. Tryck från cirka 1670 av Jean Le Pautre 1. Arbeta två och två. Läs texten Frihetstidens politik. Turas om att läsa. Hjälps åt att göra läsguiden till texten. När ni läser texten, fundera över dessa frågor. Diskutera frågorna och svaren när ni har läst klart: Varför heter tidsperioden frihetstiden, frihetstiden? Varför minskade kungamakten under frihetstiden? Vad är politik? Var Sverige en demokrati under frihetstiden?

7 Vilka var Sveriges första partier? Varför började folket tröttna på politiken i slutet av frihetstiden? 2.Turas om att sammanfatta texten med hjälp av rubrikerna. Vad handlade styckena om? Kungamakten minskade. Vad är politik? Var Sverige en demokrati? Sveriges första partier. Folket tröttnar på politiken. Arbeta nu enskilt. Läs texten Politik under frihetstiden en gång till om du behöver. Gör sedan quizet. 1. Varför heter tidsperioden just frihetstiden? 2. Vad är ett exempel på att Sverige inte var en demokrati under frihetstiden? 3.Vilken beskrivning passar bäst in på partiet hattarna? 4. Varför började folket tröttna på politikerna i slutet av frihetstiden? Utvärdering Utvärdera två och två. Svara på frågorna: Varför tror ni att frihetstiden brukar beskrivas som ovanlig tidsperiod i historien? Vilket parti tycker ni verkar vara det bästa partiet; hattarna eller mössorna?

8 Kritik mot styret I slutet av frihetstiden började ett missnöje riktas mot riksdagen och de fyra stånden. Folk saknade tiden då det fanns en kung som styrde. Diskutera frågan i grupper om fyra. Vad kan det finnas för fördelar respektive nackdelar med att det är en person som leder ett land? Gör sedan aktiviteten Bild på en tobaksförpackning där ni får undersöka en bild från 1700-talet som visar på missnöjet mot styret. Gustav III blir kung Statskupp År 1772 genomförde Gustav III en statskupp och tog makten över Sverige. Sverige hade nu åter fått en kung som styrde landet. Gör aktiviteten Teaterkungen där ni får lära er hur det gick till när Gustav III tog makten.

9 Gustav III är en av Sveriges mest kända kungar. Han var en modern kung, som inspirerades av utlandet. Han hämtade idéer från upplysningstidens filosofer. Filosoferna talade om frihet och jämlikhet. Men Gustav III ville själv ha makten att styra. Han tänkte att folket behövde en upplyst kung som ändå kunde tala om hur landet skulle styras. De kunde inte det oupplysta folket göra själva. Titta på ett videoklipp i helklass (11 minuter). När ni har tittat klart ska ni kunna berätta om: Gustav III:s uppväxt. Hur Gustav III fick makten och hur statskuppen gick till. Kungens intresse för kultur (musik, teater och konst) och vetenskap. Kungens krig med Ryssland.Adelns missnöje med Gustav III. Gör sedan Quizet. Utvärdering Utvärdera två och två. Svara på frågorna: Vilka positiva reformer (förändringar) tycker ni att Gustav III genomförde under sin tid vid makten? Vad tycker ni var mindre positivt med Gustav III:s sätt att styra? Varför tror ni att Gustav III är en av vår mest kända kung? Återberätta Utvärdera i grupper om fyra. Återberätta så mycket ni kommer ihåg om frihetstiden. Använd er av begreppen och stödorden nedan. 1. Frihetstidens samhälle Ostindiska kompaniet kvinnans roll Jonas Alströmer 2. Frihetstidens politik Partier kritik mot styre 3. Gustav III Gustav III:s statskupp

10 Nyckelord Mössor och Hattar Ståndssamhälle Vetenskap Piga Dräng Brukssamhälle Industri Reform Statskupp Upplysningstid Filosof Upplyst Kan du det här? o Jag kan använda begrepp som frihetstiden, ståndsriksdag och politik. o Jag kan berätta varför tidsperioden frihetstiden heter frihetstiden. o Jag kan berätta vilka politiska förändringar som skedde under frihetstiden o Jag kan berätta om Ostindiska kompaniet. o Jag kan diskutera vilka varor som hämtades hem, som finns i våra hushåll idag. o Jag kan undersöka historiska källor. o Jag kan berätta varför Gustav III fick mer makt än sin far. o Jag kan berätta vilka reformer (förändringar) Gustav III genomförde i Sverige. o Jag kan berätta hur adelns missnöje växte mot kungen. o Jag kan berätta varför människor blev kritiska mot riksdagen o Jag kan berätta om Jonas Alströmer och vad han gjorde o o Jag kan berätta om den gifta kvinnans roll under frihetstiden. o Jag kan berätta om Gustav III och hans liv.