Wester-Norrlands KD-Wdöme

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Wester-Norrlands KD-Wdöme"

Transkript

1

2 LILI.I01'LXL1'

3 Underdantz? Wester-Norrlands KD-Wdöme Til Riksdagen 1769» «.«q». G STOCKHOLM, Tryckl i Kongl, Finsta Bokiryck«!«, -?«?. hos /vttän ^L.VIO L^«.I.Lc>tI^. Pa Bokhandicircn Astergrens bekostnad, och säljcs i des Bok» lada i Rssenadtersta Hnftt wiv Norrbro a z Dalrr 12 örc Kopparmynt Exemplaret.

4 ...,,5. Stormägtigste Mernädigste Konung.?ärbo6 har jag dm Näden? at for Eder Kongl. Maj:t nedlägga lmderdäntz ^ Berättelse, om det mta t Näder an. förtrodde Wäfter-Norrlands Hoiomgedomes nu warande tilsiänd, och de förändringar, som var-

5 därstädes sig tildragit sedan sista Riksdags början, jemte hwad därmed oskilgaktig ge menstap äger. Ofwertvgad därom, at i den mon et Lands proäuäer ökas och forädlas/ t den mon ttltager desi werckeliga styrka, har mit förnäm» sia ögnaiyärkewarit stält, ej mindre pä et rättffaffens Åkerbruks införande uti Lället, än pä nya Upodlingar, hwilka utom det förra föga gagna, om de ej blifwa mera beswärande: pä Kifferiernes befordran, säsom den, näst Åkerbruket och därifrån ossilgagtig god Boskaps Iffjöt. sel, mäft nödige Näring, til männisso-födan: pä.lm-sädets utwidgande, säsom bäde lämpeligtt ttt Ortens Jordmoner, somockdetmäst tjenlwe ämnet til Allmogens sysflosättning öfwer Norrlands länga Wintrar: pä Linne-flögdens tilwärtoch utspridande, jemte näqonylle. spänad för ksdl-iquen i Sundswall, säsom det nyttigaste Winter-arbete för Allmogen, at tilffynda dem fyllnaden til utkomst och wälmäga uti hwad bemödandet under en kort Sommar lcke kan wara tilräckeligir. Den i Orten inrättade Bergwerks-Rörelsen, Träwärks- Handteringen samt Städernes Handel och Kgder hafwa icke saknat den Handräckning jag förmatt dem meddela; äfwen somjagsottupmuntra flera gagneligahandteringar, sä wldt förenamde Huftvud-gjöromäls utförande det tillä» t- Och emedan Näringar och Handel utwid» gas

6 Företal. gas ochtlltaga i propqi-rion aftilgjängelige Arvetande - händer; sa har upmuntran til nya Hjonelaqs-byggande bordt följa mina anstalter til förenemde Handtenngars befordran: förwissad, at den arbetande hopen bäde pä Landet ock l Städerne aldrig kan blifwa förstor, utan dä kolirie och OeLvnomie sörfatningar ej lägga hinder; wägen, desto lättare förtjenar födan, betalar Utffylderne och ökar Rikets werkeliga afkomfter, som den är i tiltagande, emedan den enas behof gjör den andras utkomst, och öfwerstots-arbetet, Almanhetens walmäga. Werkställigheten af Eder Kongl. Maj:ts Utfärdade Nädiga Förordningar har iag icke utur akt lätit, och dä jag pä alt möjeligit satt sökt befor. Dra Eder Kongl. Maj:ts trogna Undersätares wälaäng uti länet, har jag icke äsido-satt den nit för Eder Kongl. Maj:ts och Kronans höga rättigheters bewarande, Eder Kongl. Maj:ts mig anförtrodda Embete mig älägger. Iag räknar för min största förmän, om Eder Kongl. Maj:t täckes med Näd anfe mina tvälmente gjöromäl, och stamhärdar til mitt Ma med all underdänig nit och trohet, Stormägtigste Allernädigste Konung; Eder Kongl. Mai:ts LunäsnM den 16 Wdcrdänigste och Tropligtigste Nätt Tjenare och Undersåte x.

7 ' ' A' ester-norrlands Län som ärungefärligm lika ^Folk-rikc med Gesteborgs, bestar as Ångermanlands, Medelpads, och. Jamtelands Landffaper: Innefattar öswer 600 quacil-at-mils rymd: Föder inemot 66,oos ^inlar: Underhäller et Regemente Oi AZonsr af ioc>c> Man, dock utan Hastar,, och et beridit Lompasnls vallene, af iso Ryttare, uti Jainttland, samt 906 Bäcsman l Ångermanland och Medelpad, med fördubblmgen, Wargjernings Manffaptt oberäknat: ^jnnebegnper 2 Stader Hernösand och Sundswall, jämt pä Landet 2527 Gjerde-Mantal.. Ängermanland och Medelpad bestä af större och ^ / p ä ömse sidor af Elfwae och Sjöar, som genomssjära detze Landffaper, samt af större och mmdre, dels Skog-wuxne och?med Mar-iord ofwerhölgde, dels Kahla, eller med Sten- ^vwor^ betackre?)ergs-ryggar, som upstiga eniel- Dalar, och af Sjöar, samt smärre Aac as ven genombrytes, til nya Dalars beredande, alt- Zein-

8 - S ) o c Aämtelands beffaffenhet äy nästan den samma: fullt af Strömmar Sjöar och Aar, ligga däromkring aswenwal dels wackra i äldre tider eller senare Aren gjorde Upodlmgar, dels ännu orörde Upodlings tilfallen, dels Myror och Skogs-trader, dels ock uti deh Wästra och Nord-Wästra del ätskillige Fjäll. Men detta Landffap ar pä alla sidor, frän Norrige, Herriädalen, Helsingeland / Medelpad och Ångermanland afstilgr gcilom höga och langa Bergs-sträckningar, hwilka omringa det samma, likasom med en af Naturen updragen Mur, genombruten pä nägra stallen af de Elfwar, som i Fjällen hafwa deras ursprung och därifrän, genom angränsande Landstaper, utfalla i i^ottmska Hafs-wikeu. Om detta Höfdinge-Dömes tilständ, och de förelupne andringar sedan 1764 ars flut, jemte hwad därmed ostilgackngt sammanhang äger, fär jag lämna widare undcrdäiug berättelse, efter den ordning och den meckoäe, Kongl. Maj:rs nådige Bref, om Riksdags-.Berättelsers författande befaller. 1.. Gas här wid Tryckningen förbi, såsom hörande til Riksens Höglofi. Ständers Lecreca-Utstötts connmance. 2.. O m keks-och Jorde-Ransakningar. i. A Z nder de nästförflume ären har jag hållit Reste- RansakmnM öswer hela Länet, wid hwilket rilfälle Allmogen i Ångermanland kommit i Åtnjutande

9 V )» ( G z ^! Nnmdlmgs - Mnt-rn-, som z>ad!g< Kellllulloii a- dill -5 r-.?s' '^^edit ar dem ttllägger. «v!^«har jag alt fog, at lemna samteliae Uvke>- ^,-1^ uit och mycken forgfallightt, om Kronans Räntors indrifwande, hwarutom Ä S I M» R-ftami-r st-faw )aller, haist Ullmogens nod, och en allmänt rrvckan- ^ pennlnge brist, lagt dche Aren betydeliga hinder i ne afbö^da Skatt-ffyldige, at såsom firr, Utlagor- 2 Jord-Ransakningar hafwa werterliaen icke förr warn halne, hwaraf händt, at de n ^ ^ a r i vch tilök- Ä'?loaen -a.lmogen i mörker och I oreda ' om '"era, hwad omsider de borde bräkt aaa samt glfwlt anledning til mångfaldige, och ofta lanavuuge Iuuregangar, och afwen ord sa ka c Uvbörds-.^.anner Villrådighet wid Hemmans Urffyldernes ind e? s ^ ^ lmmit, at Lanaf ^ "n tilständk lnterims förmedlade Ägor och Lagenskogar, Qwarnar och Nym noga esterftägan. I anseende ymtll, och som Skatte-talet och Jorde-Namornes ä--ns-v.» s S W lalcdes endast til någon del upfyuer det som med Jord - Ransakningar? g m ^ O?' K b^' efter min hemkomst iftän Ma eräa förrättningar Sockne-wis, ofa.n/^ Ångermanlands och Medelpads Landssaver, wars vc? Jord-Bokens uprättande öfwer och ms agande Jorde-ml, Merier och an- A 2 dre

10 4 V ) ( «- drc Läs-nh-i-r, hwamf Kmnan nägon inkomst w faller, noaa Lxaminei-ac hwarje Hemmans och La» genhets Utsädes-Jord, Skog och MuU-btte^ Höbord, Humblegärd, Fiffe-wattn, Q-warn och ^.orps lägenheter, sä wal som BoffapenS och Kreaturens antal, som pä Hemmanen födas, samt sadant iemt«deras ösrige förmaner och swarigheter, dels lgenom Lolumner och dels med ^rmotationer, utt samma Jorde-Boks Liggare införa låtit, pa satt korrmilairet ^:o 2. närmare. Utmärker. ^»ag har ock pa hwarje ställe, til Jord-Brukarnes desto nma upmunrran, lätit upläsa för dem Eders Kongl. Ma,:tv Nådige Förordningar, som til LandS-Lulmrensuphjelpande medelst oländig Marks uptaaanue, Hemmans-klyfningar, samt. I^orps och Nybyggens anläggande pä Hemmans Ägor,nd efter annan utkommit, samt därhos igenom tjenllge sorestalnmgar sort utrota hos dem en ogrundad fruktan foe ytterligare Skattläggning pä deras nya Upodlmgar, hwilka de til sine Hemmans understöd och enffme forman warkställa, jemte upmuntran at pä Ägorne utplantera sina Barn, dels under särffilt rök, och dels som Torpare, alt som Jorden och Upodlmgs ulsällm det medgifwa. Och som Allmogen pahwaye ställe, Medes ärhällit en fullkomlig öfwertygelse om formän och nyttan af hwad jag sä i allmänhet, ^ ' ^nnerhet for hwarje HemlNans och Lägenhets sarsslk^. tarf for sig, til Landt-Brukets förbättring dem forestalt, och de sig sjelfwe pätagit at inom M t z ^ jvo äfwen deröfwer Öeconomi^ke Utslag ut^ardade, och til deras desto mera lindring, utan Lösen utlemnade; Hwarom äfwen som -den fvrkofran Landet, sä i anledning deras, som mine vft>ge Oeconomi-

11 Ä- )o( O 5 ffe anställer', redan wunnit och förmodeligen lwidare kan erna, närmare i 4. och 5. H. - omröres. Om ej Riksdags-Kallelsen emellan kommit hade jag också ärnat, at nästa Sommar anställa Jorde-Ranfakningar i Jänmland, hwilker göromäl jag nu til en annan tid nödgas upssjuta. Z.. ÖM Skogarne. ^^)kogarne i anseende til Trä-8orteme, bestä i gemen af Tall, Furu, Gran, Björk, Asp, Zlhl, Nönn, Hagg^ Sälg, Wide och. En, hwilka finnas i alla Tre Länets?rovincler, Ångermanland Medelpad och Jemteland, men i större och mindre tilgäng, alt efter som tilfälle warit til medtagande för Upodlingar, af Salu, nödtorftiga behof eller annan ordsak. Deraf ser man de först och mast bryggde l^aaerne, i synnerhet de son? gräntsa intil Hafwet, äga ringare förrad pg Skog, an de öfrige; lika so:n Inbyggarns wid de Adalar, hwilka hafwa Flott-eller Segelbara-wattn, känna redan större minffning, an de samma som dejze förmaner sakna; Ångerman- Än och Indals - Elfwen höra til de förra, och Ltungna eller Niurunda Elfwen til de sednare. Uti Ångermanland op Medelpad finnas wäl Skogar as markelig widd, men Aämteland, da witza omkring Stor- Sjön och mitt i Landet belagne Sokilar undantagas/ innefattar större och mera widstrakte Skogar, hwarest pä flera ställen finnas Furu, som berattas wara A z l godt

12 e H- ) ( S i godt stånd, sa wida de ej annorledes, än til Husbchof bliswir alitte, undantagandes uti Hällesiö Sokn i Ragunda kaiiorat, der et An-bladigt Sag-wärk blifwit anlagt Uti Medelpad finnes afwen Lönn samt något Lind och HaHel. I Negden emor Fjällen förtagas all Täll-wäxt utaf Gran-Skogen, som der ar radande. Skogarne arv för öfrigit dels Skatte och dels Krono, samt i anseende til några sa Hemman Frälse : det woro önffeligit ar bägge de förre flagen kunde med den warsamhet nyttjas, som angelägenheten mer och mer tyckes fordra; Men de tilfällen aro mänga, som leda til deras bäde nödwandiga alitande och mistbruk. Swedjandet, hwartil Allmogen, igenom sär» ffilte Kongl. R.eK)Imi6nLr, förwärfwat sig rättighet, ar ej befriat ifrån miszbruk, och ödelägger mycken Skog: at något hushälja harwid, at förekomma mitzbruk och tillika hjelpa Åker-Bruket, har jag förordnar, at, innan Swcdjoc pa Utmarken fa utsynas, inäste, likmätigt Kongl. Förordningarne, Skogen först tvara afrögd ii,nom Äker och Ängs hägnaderne, samt at utsyningen pä Utmarken måste, sa wida gjörligit ar, ffje pa de stallen som kunna tjena til nya Upodlingar eller Beres-hagars inrättande; Hallandes jag i allmänhet före; ar Skogarne pä de, som bestå af Berg, Stenmal samt utaf til Åker och Ang otjenlig Jordmän, äro de som med sparsamhet och hushaldning efter deras beständ i längden böra rillitas; Men all den ö-frige efter hand til vya Upödlingar och Mennistjo - hemwist, alt efter som Folke-Hopens tillagande medgifwer, anwändes. Den förstnämde delen afnorrlänste Skogarna är säwidsträkt, i jemförelse emot den ftdnare, at Norrlands nu wa- > ^ - n '

13 Ä- )o( ^ 7 ivarande och tilkommande Jmvgaare i alla tider kunna til egen Nödtorft, til Bergmarkens försörjande i Länet, och ansenlig Trawärks - Txport hafwa 'sin tilrackelighet, da försiktig hnshaldning med den sam» ma i akt tages. At til Willdjurens uppehållande, i anseende til förmän af Skin-waror, spara Skogsmark, som kunde föda Menniffjor, anser jag afwen sa löjeligit som korttankt och illa utraknadt. Widare minstas och mitzbrukas Skogarna. i:o, genom owarfamt Tall-beres tagande til hjelp för Getters födande Winrer-tiden, dä i stallet för Qwistar och smärre wanwuxne Träd och Bnffar, rät-stammige unga Trän til myckenhet tillgripas; hwilket likwal Lands -?i!ca1erne och Landsmän, pä befallning -ätalat, enär mitzbruket kunnat uptäckas. 2:cz, genoniskogs-eldar. Dche upkomma ofta har i Landet inringen medelst owarsamhet, da de försigtighets matt Lagen i 15 Bygnings Balken bjuder, försummas, eller ock med flit, enär widsträckte Skogar hemligen antändas under föregifwande at der med befrämja Boskaps-betet: Ofwer bagge detza handelser har jag hållit waksamt öga, och ej allenast uti?ub1i, cationer Utfärdat behörige warningar deremot, Utan låtit afbomstolen wederbörligenransakas, antingen wid Ol-ciinÄrie eller Urtimma ting, efter omständigheterna. z:o, Bolands - brännande, hwilket Allmogen j Jamteland wid sista Riksdag likwäl med witza wilkor fädt tilstand bruka, men enär de isielfwa Resolutionen omnämde wilkor derstades forsummas, ellex det yppas, at Boland brännas i Medelpad eller Ångermanland; sa aflöper sädant säsom! bagge detze kiovincer ej tillåtit, icke man Lagligit ultal wid Domstolarne. A 4 4:c>,

14 s -S )o ( G 4:0, Omattelig Bräd-sagning som latteligm händer, enär Allmogen amingen för begärlighet at derinom förwärftva sig penningar eller för nöd ffulld under hastigt nedfäldt Waru-pris, som nu stjedc, måste staffa dubbel tilwarkning til lika, som förut fordrade mindrtz eller enkel. At gjöra de dyrbara Tall-Skogarna pa Skatte-ägor i Södra Ångermanland waraktige för framtiden, och försäkra Riket om ständig Lxxort af goda Bräden, har jag til Tings-Rätten förwist at undersöka och til mitt urlätande föreflä, hwad c^v^ntum Stockar, som kan för hwarje Säg Utaf hwarje delägare ärligen med Skogarnes bestånd i längden kunna tillätas: <Warandes för alla fin-bladige Sagarne i Länet, som mer^ndels pä Krono Skogar äro grundade, wist antal Stockar til Sägning utsatt. Gcnoin öfwerfiödigt Bialk - hygge, hwilket i Medelpad til Afsaiu uwm Landet idkas pä de Ira- Aer, hwarejr tilgang är pa dactil tjenlige.trän, ock utförslm ej faller Dr kostsamr. Men som denne Handtering grundar sig pä Skatte Skogars nyttjande, dcröftver nogaste tiljyn och LomroU icke kan haglas, emedan Kongl. K.elo1utionen pa Allmogens Beswär wid sista Riksdag derifran undantager Norrlanssa Allmogen utaf Jagerie och Skogs-Betjening, vch den öfrige Krono - Betjeningen icke dermed hinner; altsa beror dm merendels pä egenwillig möfning. > 6:o, Tak-täckning med sa kallad Tak-wed, hwar- Lgenom en stor myckenhet unge oklufne Trän af Gran tllgripas. At förekomma denna Skog-öda hafwa wal nagra försökt lägga Torf-tak pä Manings-rum, men det har sällan aflupit til förmän, sa wida Torf- Ilven mast borttagas och Tak-weden i stället nyttjas: All-

15 A- )o( 9 Allmogen Sander ffnlden pä Torfwens beffassenhek, som i denne ort ffall merendels bestä antingen af gaslera eller wara förmycket Sand-blandad och säledes til Tak-takning odngelig, ehuru bristande kundstap mi sattet at lägga Torfcak äfwen torde härutinnan inlöpa. 7:0, Be i allmänhet brukade Gardes-gärdarhwilka i gemen ej upraga ringa förrad pä Skog, Kongl. Påbudet om Srengardes-gärdar tjenar wisserligen nl Skogens besparande i detta afscende, och hwilket jag wid tjenlige tilfällen yrkat, samt funnit nägon början dermed hos en nch annan wara gjord, men som jag hänils i andre Hushalls-delar,/om närmare befrayija Jnbyggarnes bästa, såsom Aker- Brukets och Ang-ffjötselens uphjelpande sanu Linsaning och Linne-spinnitlg, syselsatt Allmogen, sa har jag tyckt mig gä tryggaste wägen at mindre enständigt pädrifwa om Stengärdes - gärdars byggande; Men de mindre Broar pä Lands-wägarne som tilförene warit af Träd aro uti detze fednare är, sedan Allmogen merendels hunnit gjöra nödige Diken pä sidorne om wägen, til största delen uti Sten förwandlade. - 8:0, Bygnader af Träd consummera mycken Skog; och woro önffeligit om de i Kongl- Förordningarne angaende Stenhusbyggnadör, omnämde upmuntringar äfwen pa detta Läns Jnwänare hade sin pasyftade wärkan; da ffulle ofelbart niycken Skog besparas, men i Medelpad och Ångermanland, der Stenhus-bygnaden ffulle ffje af Tegel, fordrar en sadan byggnad större Förlag, än hwartil utwäg gifwits; hwilket hinder äfwen förebäres i Jämteland, der mäst öfwer alt tilfälle är at bygga af en ffifria Kalk-blandad Sten-art. Det tyckes eljest.at sa A 5. lenge

16 io ) o ( lenge någon tilgäng pä Byggnings - ämnen af Träd finnes och Tra-byggningar falla i kostnad sa mycket lindrigare an dä de gjöras af Sren^ lärer ringa hug för Stenhus-byggnader både i Skäderne och pä Landet förmarkas; Dock har jag ej förgätit, at gjöra Allmogen bade munrelige och ffriftelige foreställningar til Byggnader af Sten, som haft den wärkan, at en eller annan mera nlragfen Hushallars uti Zamttland upsatt Uthus och Underbyggnad deml. af Gråsten, och skulle det ofelbart mycket bidraga til flika Uthus-byggnader af Sten, om Kongl. Förord-', ningen härom blefwe i sa måtto Förklarad, at wihe förmäner för hwart flags hus blefwe utsatte, da de Hus som Byggas för Kreaturen och aro mästa rötan underkastade, kunde efterhand, som de gambla förfalla, blifwa af Sten updragne. 9:0, Hit bör ock räknas Byggnader til' de mångfaldigt Sqwalt- Qwarnarne Allmogen bruka; Men ehuru jaz-wid ärstillige tilfallen sökt upmnmra Allmogen, at, i SgwaldQ.warnar6 ställe inrätta Hiul- ^>warnar, til anral af en, rwa högst tre i hwarje Sockn, der lagenhet deml gifwes, sa har jag dermed ännu ej förmätt något uträtta. Til Skogarnes besparing tjenar ofelbart ^deras Oeomecriffa affattning och delning, Aord-ägarns emellan, hwad Skatte < Skogarne angär. Emellan de fiaste Byarne aro wal raffillnader redan upgangne, men til Grannars i By ätffilljande i Skog och Mark, -ar mindre tilgjvrdt, i anseende sa deml at storfflftes Delningar pä Mer och Ang,, hmlka fors mm biträde til Länet warit rin.za begärlige, bkfwlt ansedde för mera angelägne och borde först företagas, som ock at Allmogen sielf härtils haft liten eller mgen boyelfe

17 H- ) O ( ^ ri böijelse för Skogs-delningar: Jag har likwal ej försummat tilsallen at upmumra Allmogen til^ dctze delningar sielfmant, och i förmäga af 1762^6 Landt- Mätare-ordning förordnat, det Stor-Skiftes delningar i Byar, hwarest Krono-Hemman äro betagne, borde sträcka sig äfwen til sjelfwa Utmarken, pä det ej allenast Skogen matte med mera sparsamhet nyttjas, man ock upodlingen befrämjas genom Torps och Back - stugors inrättande: Warande och uti en del'byar Skog-delning emellan Grannarne sedan sista Riksdag wärkstäld, hwarmed jag förmodar wi» dare framgäng, dä Allmogen blifwer i stånd at ifrån andra oumgängelige behof nägor til sädan kostl-ad ärligen assätta. Hwad Krono - Skogarne angar, sä är affattningen och ffiljandet deraf frän Skatte- Skogarne ofelbart et hjelpemedel til deras befredande. Til detta göromalö bestridande äro hit til Länet pä Txtraoräinai-ie Lwt förordnade^ 4 stycken Landt- Mätare af hwilka 2:ne Arbeta i Ångermanland och 2-.ne i Iämteland; detze fortsätta Afwittrings - Arbetet hwar pä sin IraÄ, med all möjelig fiit och ahäga, men anta i anseende til Ortens korta Somrar, Snöens sena bortgäng om Wären och ofta ringa nlgäng pä Manffap och Handlangning, sä äterstär mycket än-, nu af detta angelägna Arbete. Det blefwe här för widlyfttgt at särffildt nprepa de Byar, som redan äro affattade och med Laga rä och rör ffilda frän nästgränsande Allmanningar, samt hwilka de arv som ännu ärerstä; Utan dristar jag för denne gäng allenast i gemen Underdämgt nämna, det stelfwa affattningarne hafwa ffyndesammare gäng, hwarest de kunna förrättas L obruten ordning. Deraf har jag ej kun-

18 12 O )o( nai wänta sa m^arkelig drift i affattningarne A Kronos Skogarns i Ångermanlands Norra«fögderis, som jag önffat, ty ombyte af förrättningar för Landt- Mätaren frän et til annat ställe, at nu mata och ater biwista Domstolen och detz gjöromal, rörande Aftvittrings-wärket, kan ej Mnat än spilla tid för sielswa Affattningarne, och nar sä händer ar detze träffa Byar af litet Manffap, fa ga de langsamt i brist pä nödig Handclangning. At förekomma detta hinder i Afwittringen, har jag wäl önffat mig til- Me sa kunna rezlera Landt-Mätarens 8tanoner, at nägon witz eller Sockn i sänder kunde i obruten ordning, Affattas och Afwittras, men alt härtils hafwa fiere hinder der emot legat mig i wagen. Jmedlertid har Domstolens ätgärd i detta Fog» derie haft sin fortgång, fa wida denne Ort ar för» sedd med Kongl. Maj:ts Nädige Inliruciion för Afwittrings-rätten, hwilken äter för Jämtland saknas. Uti Ångermanlands Södre fögderie, har Af- Mtringen blifwit förrättad, enär Nybyggare sig anmält til nya Hemmans uptagande pa de Krono-Sk» gar, som ej warit afffilde frän Skatte - Skogarne. Detzutom hafwa mänge Byar derstädes sökt och erhållit ny pröfning och Afwittring pä de Skatte-Skogar som grantsa intil Almänningar, hwarisrän de tilfirene blifwit Afwittrade, men wid de fednare erhållit större Skogs-rymd. För öfrigir har jag beordrat en af Afwittrings Land - Mätarne, at företaga vch fullborda Affattningen i de Socknar, som ligga närmast intil Fjällen och Grantsen mot Westerbottn vch Jämteland. Afwimingen i Medelpad har likaledes ffiedt wid de tilfällen dä nägon sökt Nybygge a Kronans oälsxoneracis Skogar. EftersistaR M

19 G ) o ( Ä- 15 daa, är Landets AMning i Jemteland, der Krono- Skogarne eller de sä kallade Afrads-latck 5upponsras innehaila omkring 84 (Zvaäl-Ät - Mil, souiatt»ned mera drift, an tilförene; ty sedan zag suumr, hwad det ffulle ankomma pa tiden, mnanala Zyar blifwit frän naftgräntsande Allmanntngar Mde, om allenast 2:ne Landt-Mätare ffulle dermed Welsattas^ dä lika hinder, som pä siera stallen, med brist pa Arbets-Folk ock läng <Wimer, lago i wagen, sa har Hans Kongl. Maj:t, uppä mm underdanlga Myrkände i Näder samryckt, at Affattnmgarne i denne Vrovince kunde sortsättas med 4 Taflor ärligen, således, at de redan Förordnade Landt-Äware ffulle emot den bestädde lönen hwardera 4^^ Val. wermym, hwar för sig wisa redo, at be om äret Mätt 2 7, 0» Tunneland, och der dehe anförtroddes, at genom vicai-ier mata med annan sarffild -Lasta, mot zc>o Daler Silswerm:rs Lön, ffulle de hwardera wara ffyldige, at ärligen Affatta l8, oo Tun- Detta Mätnings»sätt och redogörelse tog sin början ar 1764, bwarmed AMtmingarne blifwit fortsatte, sä at iftän och med Ar 1764 til narwarande tid, äro med detze 4 Tastor Affattade 930,000 ^.unneland, förutan warkstälte JsmäMingar öfwer de större Sjöar och Elfwer, hwilka Matningar blifwit pä lagde: Men den delen i Afwittrmgs-warket, som hörer til Dommarens åtgärd, har ej annorlunda an?rnjeot-wis blifwit fortsatt, alt sedan Ar 1757, i anseende derril, at da warande Vics Lands-Höfdinge i Gefle, pä Allmogens begäran utnärkat Hans Kongl. Maj.tS Forbudpa den gwnd, «t den som Mgrtt for Afwmnngs>^

20 ?4 A- ) o ( O len^ Utfärdad,, och tjente til rättelse för Afwittringm i Ångermanland, blifwit 1756 ars Riksdag ril sur warkan in^idei-aä; Hwarefter ingen Inttl-uckon för Afwittrings - Ratten i Janmland utkommit. Den angelagenhet ej mindre till Kongl. Maj:ts och Kronans Skogars bewarande, samt nya Hemmans uptagande pa'odes-markarne, an för Allniogen sjelf, til en bättre ffjötsel af deras Egendommar, som pä Afwittringarne bero, til hwilkas befordran jag hwarken haft tid eller möda ofpard, föranlat mig wid l?6z ars Lands-Ting, sa bega med Allmogen, at de sjelfwa begärdr, det Afwitrrings-Ratten matte ined första komma i, för hwilken de föresiogo ny InKru^ion, utan och detta ärendehos Eders Kongl. Maj:ts Kammar - LoUeZIum jälnte mina Tankar, öfwer den ^ojecieracil Inanmäla, beroende detta ärende, hwaröfwer Allmogen detta ar widare mast höras, pa wälbemälte Kongl. LolleZIi åtgärd och asilntande. I gemen anmarkes widare, angäende Afwittringen här i Länet, det wäl Z4. ars Kongl. Maj:rs Skogs-Ordning bjuder, det Krono Allmanningarne ffulle, innizm 4 ar ifrån den tiden, warda ifrån?riv3toi-um Ägor Lagligen afwittrade och rörlagde, samt de a Allmanningarne belägne Skatt-lagde Hemman och Torp derifran afrösade, och at de förordnade Lommissions Landt-Mararne, borde, enligir Cders Kongl. Maj:ts Kammar - LoIIeZU mig ankomne Skrifwelse af den med de Qeometriffe Asfarcningarne derä förnemligast och framför private göromal Welsättas: Men sedan Riksens Ständer wid sista Riksdag, likmcmgt TderS Kongl. Maj:ts Nådige Skrifwelse af den 21

21 1765 til detz och Riksens Kammar-^oUeAium, förordnat, at de förut i Rader anbefalre 6ec>Ara^tusta matningar, mätte i anseende til eommi8u«n8 Landt - Matarnes gjöromäl hwila, intil des Landt- Matarne medhunnit i hwarje Lands-orr siura de angelägna Qeometl-iffa Sror-ffifteS delningar, sa har jag ej hunnit med Krono-Skogarnes Astarming sä wida, som min astundan warit. Mycket återstår således ännu af^ detze Skogars Affarrningar bade i Janueland och Ångermanland: men huru mycket och hwad tid til deras fullkomnande annu kan upgä, kan jag här ej tilförläteligen ursarta: Icke detzmindre har jag efter mitt rilrräde ril Länet, bejorgr, ar Landsstillnads I^iniei-ne emellan Medelpad och Jämreland, vck> emellan Medelpad och Helfingeland, bliswit upgangne, hwilka Gramse- skillnader nu äro af^wederbörande Domstolar prvfwade och til stor del flmeligen saststalte. Med Ragängars upgaende Socknar emellan, der det ej förur ffiedt, ar redan en god början ajordr, sa at dermed föga accrstar i Medelpad vch Ångermanland, samt i Jcmreland ej särdeles mer an hälften. Hswen som alla de större warten, i dessej z:ne?tovincer blifwit (ZeometriLL Affattade vch pä Larca lagde, ej mindre ril nödig kännedom as sanders beffaffenhet och Läge, an arfotdelig beredning til ven QeoZrapnissa Larta ofwer Länet som nu är unver händer ar författas. Efter de sorgfällige anstalter jag derom fogar, At gjöra en stor del af Jem- ^>?uds widstrekte Skogar' nyrrige bade för Orten och ^ttket, dä de nu för afiagsenhet ffuld, merendels rutsig sjelf eller upbrannas, har jag under den r ^768, til Eder Kongl. Maj:t afgifwit underdånigt Förslag angäende Elfwens öpnandc til

22 l6 ^ ) Q ( ^ til Bätfart eller åtminstone Flottbarhet, hwilket än beror pa Eders Kongl. Majtts Nädigste afgörande. Ofwanföre är nu i Underdånighet nämndt om Krono-Skogarnes Afwittring, fäfom nödwändig til deras fredande och wärkeliga nytta; Men hit torde vck kunna föras det gagn Skog-Wacktare skulle för-»nodeligen til Skogarnes wärdande kunna tillffynda, der wore tilräckelig at fädane personer bestä. Anga Skogwacktare aro har i Länet pä 8tat, och sa wida Kongl. k-elvlmlonen pä Allmogens Allmanna Beswar den 29 lunij 1752, 16 förbjuder- Lxtra Jägerie och Skog - Betjente; Sa har jag inga sadana förordnat. Dock har Allmogen i Jamteland i witze Socknar sjelf antagit Upsyningsmän och enskilre Skogwacktare A deras egne Skatte-Skogar, til bättre befxedande och wärd för hwarjehanda äwärkan. t,gående Fogel- och Djur-fänA, som under denne. om Skogarne torde fä inflyta, hat jag, hwad Fogel - fångandet widkommer ej anledning klaga, ösiver markeligit mitzbruk, Utan är Alknoaen stelf män at freda Fogel - lekarne och i rattan tid om Höft och Wimeren samla hwad deraf kan fängas. Sockne-Lappmän fräntages deras Bvtzor, Wahr och Sommar-tiderne, at dem, som dageligen wistas i Skogen, mä betagas tilfallen at ofreda Fogel-lekar och Elgstand: Men det synes ankomma pä längre tid, innan Allmogen afstär, med deras begärlighet at, pä orättt tid och fridlyste Orter, Jaga ester Ägs-Djuren,, ehuru Lands - kiscalerns

23 G ) o ( G r? dch Kröns. Betjente hasiva all möda ospard at urspana förbrytelser däri, och de brorflige til plikt befordra, likmätigt Kongl. Förordningarne. Skogs - Planteringar. cd dem ar ännu ingen början här i Länet gjord, ehuru jag ej försummat, ar Allmogen derom Påminna, i synnerhet hemma wid Gärdarne med tjenlige Löf-Tran: Men förutan det, at här a Orten ar rin^a rilgäng pa Lönn; A st' och Alm finnes ej hartsa synes ej Allmogen wara benagen til ati godo immas, til siike Planteringar,yhwarom Eders Koi?gl. Majors Nådige Förordnande Ar 1764 bjuder, utan torde et lämpeligit wite emot försummelse uträtta mera an blotta fvrestälningar. Planteringar af Ek och Bok som här ej finnes, har man ej eller kunnat ännu företaga, da Allmogen nr ffnidig wisa redo före mänga andre och har pa Orcm angelägnare här äfwannamde hushalls' delar, dem jag sökt hos dem Inplanta, deremot finnes, ar de Trä-lotter, som här i Landar arv 'l>sodda ock) hwarom i början nämdcs, Sa a och Plaw tera sig szelswa, ocb komma til mognas der de rilbör- UM fredas. Fruckr-Trad af Äppe! och KiorMr finnas hos nagra fä Stånds-personer; Men deras förbättring med ympning och ocu'eritta synes ankom- Uia pk framtiden, dä Landet bllfwer lckatt bebod,-, slörre 'IVacisr, som nu aro Skog - bewä.m fmvandlade i bärande Fair, och Liiiv.al.L-: deras wunmc me» bjiohet. B

24 Tjära och Beck. ilwärkning deras ster wäl har i Länet, men ej rilrackeligen för Inbyggarnes egit bchof, utan mäste Skeps-Rederierne fylla bristen med inkjöp frän andra Orter. At upmuntra Allmogen til större Tilwärkning, än hwad härtils ffjedt, har^jag ej förgät tit, dock fä,, at Tjeru-Brannerie ej matte förrattas af andra Ämnen, än Rötter, torre och wanwuxne Trän, men ej af fa kallade Blekningar, eller Bleckade Tallar, hwaraf rmcken Skog skulle här i Landet än mer medtagas och ödeläggas Om Heyimanens Häfdande til Äker och Ang, Odes-Hemman och Ars-wäxten. ^A^et är ej detta Hösdinge-Dömes belägenhet lä«> gre i Norden och under et kallare Luft-Hrek /. som ifrån äldre tider, förnämligast gjordt detz Åker-' bruk wanssligit, förorsakat täta MiHwäxm genom Sädens affrysande pa Akrarne, innan den hunnit MM nas, -och säledes twungit Landets Jnwanare, at utaf! Skogen ofta söka en vticnlig föda. Uti er Land ont mer an 600 c^vaäi-at Mils innehall, med ej nzer«! upbrnkad Jord än wid patz 160,000 Tunland Åker och Lägder eller Linder sammanräknade, som nlscnm mans i det närmare gör Sju DM upod^ ling, der z af det öfriga bestärafbergoch widsträk ta samt med Träff och Mäflar bespäckade Skogar^ /

25 ) o ( 19 blifwir lemnad orögd inom och tätt inkil Åker - falrm^, helgad af Menigheten, fäsom Skyds- ^Hel/ för Ars-grödan emor kjöld och frost, och pä wha stallen ej allenast i förra tider,,man ock i manna-minne, wid witen fridlyste: der Åker-jorden, ehuru ofwerfiödande pä Kall-kjällor, anfedts för kostbar ^ imdtagas til Diken, och detze förty försummade: ver Akrarne warit upfylte med swank och gropar: höga Renar, som a dem updamt watnet och Saen ofta fördränkt, blifwit pz 2 a z sidor lemnade, Mr ej annat an ringa ffjörd, stvag äring och Sädens vsta borcfrysning kunnat wanras. s«. «^"^an Landets beskaffenhet, och et sadant Äkerbwkets tilstand sant jag, dä jag ar i?6z, pä bar marr, reste öfwer hela Höfdinge-dömet, hwarwid jag ^ 5.^ forbigä ac nämna, det uti de fiaste Tingslaq ^.^emteland woro Sren-^ötzjor upkastade och p^ ^tlrarne qwarlemnade til den mängd, at jag ej tror wig fela, om jag säger, det de bomogo? del af Åkerlorden. Men som jag tillika försporde hos Allmänytten af detta Länets beffjedeliga Allmoge en besynför Arbete til nya Upodlingar, och min upmarksamhet icke undföll, at tilgäng pä de fiäste icke saknades pä^gode och tjenlige Jordmoner; ^ det Åker - jorden i Ångermanland, Medelpad och ^iagunda?aliorat i Jemteland är merendels en aningen myllaktig Lera, eller ock en ssarpare, som med f^'l-gangelig grof Sand kan lösas, eller ock Sand, 10m med Leras päförssel kan förbättras, och den öfs en af Jemteland öswerfiödar af en ganska Mbar M Kalk-blandad, dels Ler, dels Sand- Altsä tykte jag mig aga hopp, at der- ^Ms ^nwänare stulle, åtminstone i en framtid, kun- B s na

26 20 Ä- ) o ( G na befordras, at utaf egen Jord kunna hämta B brödföda, utan at nödsakas esomoftast utspna^ den med Bark, allenast tjenliga utwagar blefwo wldta^ ne at hjelpa uti denne Mämuffio-flagters första och 'ommncka tillvinnandet af detta ändamål Mnnade wid menne omständigheter. Den lasta a wmuntra Ödemarkars Upodling, genom?^ybyg' aens anläggande pa Kronans Skogar, Ukmarigt 7 ^ i 17Z9 ärs Kongl. Förklaring ofwer i7z4«rs Kong Skolordning, hwartil Landets Jnwanare lcke w ro ohugade, och goda anstalter aswen sorut blifm gjorde: At befordra Hemmans - klyfmngar 1 foi>e a> 1747 ars Kongl. Förordning, och det pa fädanr fatt, at naaoudera Arfwingen ffulle fiyira ifrån gamla Gar den och bebygga nagoc derifran afstdes belaglt ställe, der tilfalle til nya Upodnngar wore; At ^orp ffulle, til följe af Kongl. Brefwet af den 18 ^edrualp 17,7, inrättas, äfwen til mera Upodllngs^wlnnande. Ul detta ^lmne försummade jag hwarken Allmanna-Kum aiörelser, Oräres til Krono-Betjeningen eller bew^ k liaa mnnreliga föreställningar til Allmogen, )a ost. iaa dertil hade tilfalle: försäkrad at da onymge 0^ överflödige Skogar, som nu tjena til Willdiurs M sten, blifwa uti Männiffjo<hemwist forwandlade, oc> Norrlands mangfaldiga Matzar eller Myror utdika,.' stal Lliwarets hårdhet til stor del sorstvmna, 0^ detta Lands-Åkerbruk, ^ somligga M til Fjällen, undanragne, lfran wada af frosten wa> da befriadr... ^ ^ Det andra Medlet,,ag wldtog, stiftade clire^ vä det förwande och wanhastade Akerbruketv forb» tring, Utan lmlken jag ansäg nya Upodlingar^s

27 G ) o ( - -l Mindre betydande. Jag hölr före at bättre kundffap och öfwmygelse hos Allmogen, upmuntran til urofning deraf, och nisyn vfwer avärkställigheten, borde förenas til denne förbättrings erhallande. uti sådan afsigr utfärdade jag dersöre genast Bref til samtekge Landt-Matarne, ar wid Stor- skiftes förrättningar, enligit deras IntrmÄion af är 1725, utstaka Diken: jag författade en kort ffriftelig underwisning Ui Åkeroch Äms-ffjötfeln til Allmogens underrättelse, derutt vfwannamde hnfwud- fel uti Norrlansse Åker-bruket woro uptäkte, med stjäl rattade, och sättet nl et rattstaffens. Åkerbruk förestalt, jemte det jag icke allenast lät Krono-Berjemngen staffa sig Kammar-Rådets Raron Kraunerg grundeliga Afhandlingar om Akervch Ängs-samt Boffaps-ffjötselen, utan ock chvertalte flere bland Allmogen ar samma Böcker mkiopa. Jagpaböd, i stöd af 27. Lap. 1. h. All. L. ocy i6zl ars Husesyns-ordning, Oecononiiske Syner ofwer alla Krono- och Skattehemman i Länet, at genom Länsmannen och 5Nämnde-man, utan Allmogens kostnad, hällas hwart Tredje ar, hwarwid förmamde Oeconomiste underwisning skulle uplasas och Allmogen i synnerhet unmanas, at inom och tilrackeligen Utom Äker-fälten, afbugga Skogen, som förhindrade Solen ar afsmälta Snöen och bereda tidig Äpar, fom betog wadret och blasten des; krast at skingra den, ifrån Kjärr och Matzar upstigande och for Säden ffadelige Frost-dimban, samt at warka en bimdare Sädens mognad, an at de kalla Host--natterne den kunde ffada: At utdika inom Mer-stangfel-m el, kr nära dertil belägne Kjärr: ar isranswankochgropar befria Äkrarne samt deruti anlagga giltiga Diken: At mera gä in pa Räg-Sadet, som är närmare mog»

28 22 V- ) O ( H- nad, öä frost-nätterne infalla, än Kornet, och säle, des mindre ömtåligt för denna ödeläggande gasten: At pä hwarjehanda färr öka sm Gödsel, med mera: Och smedan Oräres til Krono-Betjening, utan tilsyn huru de efterlefwas, blifwa merendels lamt wärkstälce, i synnerhet i widsträkta Lan utaf afsides tvistande Berjening, som afwen har widsträkte mliriäer; ty föranstaltade jag icke allenast det de Osconomiffa Syne-förrättningarne ffulle blifwa wid Tings-Rätterne pröfwade, samt företog mig sielf at dem genomläsa och dera ulflag gifwa, efter befundne omständigheter, utan ock ärligen anstälte widlvftiga Sommarresor i Länet, dä jag antingen, uti Sockne-stufworne eller ock wid utsatte andre Ämbetes förrättningar, tog mig tilfätte at efterhöra hwad flit och framsteg, Allmogen-gjodt mi Aker-ffjötseln, samt dertil gifwa dem tjenlige upmuntringar. Detta, ar i?6z, at föra Allmogen til et rättskaffens Åkerbruk, började sätt, det enda jag tyckte för mig wara tilgängeligit uti et Land, der torde <hända högst 2 s z efterdömen uti et wäl inrättadt Åkerbruk kunde wisas, och om hwilka anstalter jag i min til sista Riksdag gisne underdäniga berättelse omständeligen förmalt, har jag sedan med yttersta sorgsällighet och bemödande fortsatt, derom mina Bref- och R.elo1utions-Lc>nceptsr samt wid Lands - Uet och Landt - Lontoiret befintelige Handlingar innehälla mangfaldige bewis. Jag lät äfwen, til Allmogens desto bättre uplysning och öfwertygelse uti Åker-bruket, är 1767 Försatta och Arycka hos-följande korta anledning til Norrländska - Åkerbrukets förbättring, hwar af z8c>c> Lxemxlar blifwit dem tildelte: och hwaraf dä warands

29 K )v< G 2Z de Ofwerften för JeMtelands Regitttente och Riddaren af Eders Kongl. Mans Swerds-Vräen earl Z^isrta, til det ännu icke upbragle Zenltffa Åkerbrukets förbättring, sörärte et kxemdar til hwarje Bvftälls Jnnehafware i Regimentet/ med Orärss, at denne Afhandling ssulle tjetta til efterrättelse wid deras Jordbruk, och wid Bostället förblifwa. Af detze Författningar har jag rönt en snarare vch större wärkan, än jag i början dristade förmoda. Ää jag är 1767 Sochnewis hölt Jord-ranjakningar öfwer hela Medelpad, fant jag hos de fiäste af Allmogen fördomar uti Åkerbruks kundffapen förtagne, redige begrepp dermi stadgade, wacker utöfning deraf börjad, och öfwertygelse genom gjorde försök och ärhällen ärfarenhet wunnen, dä de enfaldigare eller enwise under mina samtal äfwen lato öfwerlm sig, om de sanffyldiga grunder til et rättffaffens Åkerbruk, lofwade gemensamt med de förstnämde ar derefter med yttersta flit ffjöta sin Jordbruks-Handtering, vch dercil med ätogo sig, wid witen, dels til frostens afwärjande ifrån deras Säd, dels til nya Upodlingar, inom witz tid utdika 45 Träff eller Myror, upränsa 5 Bäckar och utdika eller afsänka 7 Sjöar; Hwilket ock sedan, 2 a z ställen undantagne, deri sistledne Sommars starka wäta lade hinder, wärkeligen blifwit warkstält. A^r upelda desto mer Allmogens dä wisade ähuga för Åker-bruket och nya Upodlingar, underrättade jag den, om de af Kongl- Mai:t derwid utfäste förmone? vch belöningar, medelst upläscmdet för dem af Kongl. Majtts Nadiga utgift ue Förordningar af den 25 Kovemb. 1740, Förtäringen däröfwer af den , Kongl- Förordningen sm Hemmans-klyfningav af är i747 '

30 24 B? ) Q ( G vch Ksngl. Brefwet til Lands - Höfdmgarne ^af bett iz?ebi-u^i-ji 1757, angående Torps inrättande pä Skatte-Ägor, samr medelst widare muntelig uclam, ning af deras innehall. ^ Wid Lans-Tingen, M förrattade uti Jemte-- Zand 1^68, dä jag tillika genom Bi-resor til HD eller l Bat de ficste S cknar besökte, hade jag wäl icke tilfalle at mch samtelige Allmogen sa noga ga ige- Aom alla de til Åker och Ängs-ssjötsien hörande de? lar; Men hos Lands-Tings-Fullmäktige, bestående af en vexuteraci ftan hwar Sockn, at pa egne och hemmavarandes wagnar, derwid föra talan, fant zag hederlig öfwertygelse oin rana sättet at ffjöta denna angelägna Handtering, sa.at jag med deras bifall mfardadc Urflag öfwer de Åkerbruks och Hushälls nings förbättringar, som aro nödige at der möfwas, hwaribtand jag äfwen bör nämna, at de awgo sia ärligen pä Släd - före frän sina Äkrar afföra för hwatje^ dragför Hast de underhalla lfran 50 til 100 Latz Sren, samt at pä Helsingssa sättet efter hand inrätta Tross-wagnar til Dags-märkens besparande för Qwinfvlken, som nu med Hand-tröskning sms sättas, men sä medelst winna rymligare tid at idka Spinning och Wafnad: Och kommer fullbordan deras wid OeconQniiffs Synerne efterses. > Uti både Norra vch Södra Ångermanland, dee zag ofwer bagge Fögderierne bestående af 57 Socknar, 1768 hölt Socknewis Jord-ransakningar, hade iv^g den fagnad at ej allenast hos menige Allmogen erfara samma goda fattade tankar, och lika böjs lighet at emotl-aga widare uplvsnmgar om er behörigt Åkerbruk, som hos Menige-man mi Medelpad, utan vck undsa deras föusakran at, inom wisza utsatte tider,

31 H- ) v ( O 25 ^ ber, fulborda alla nödige Åkerbruks förbättringarne., efter en hwars beffassenher, och möjeligheten uri deh wärkstallning, dä de- ock awgo sig at utdika en stor mängd af Träff eller i Orten sä kallade Myror; Hwaröfwer jag särstltte Utslag uierendels för hwar Sockn ucsärdade pä ftaller, sedan jag förut, lika som skjcdc i Medelpad och i.jämteland, för Allmogen låtit upläsa och förklarat ofwannamde Kongl. Förord» mngar. Pa detze senare wid Jord-ransakningarne foaade anstalter hafwa märkeliga förbättringar fölgt i Åkerbruket, för hwilka Allmogen i Medelpad och Södra Ångermanland förnämligast förtjena beröm. Ibland de wägar, jag anfedt leda Allmogen til et ra.tr Aftrbruk, har äfwen warit de högstangelagne Stor-fflftes delningar, derom jag icke förgäfwes gjordt dem flere bade ssriftelige och munrelige föreställningar; Ty sedan 1764^. ars slut äro izz Byar i Medelpad, 221 i Södra Ångermanland, Norra Anger» wanland och 16 i Iemteland ril Åker och Ang lagde un stiften; Men återstår i Medelpad 157 Byar, u:i Ångermanland 48; och uti Iemteland en stor del Byar at i Sror-ffifte läggas, deraf likwäl ätffillige blifwit hörjade. Säsom ^ärkelige bewis pä den förbättring och Utwidgande, Åker-bruket i finare aren wunnit, dristar jag, efter inkomne och i Sockne-stufworne under Meuige Allmogcnö närwaro upläste berättelser ifrån Kro- Nv-Beczeningen, anföra at långt öfwer 174 Byar, som rilförene warit ssada af frost underkastade, blifwit derifran befriade, enligit Förtekningen dera, 1^. sedan 2-.Q 5Z87? Tunneland Skog undan Mer-fälcm pa 4 ar blifwit afrögde, och 4^^ Myror eller Ma* ^ar utdikade; Warandes det Arbete, som hörer til B 5 Sky»

32 -6 S )«5( H Skogarnes aftödjande undan Akrarne merendels fulkomnadt i Medelpad och Södra Ångermanland; Men l Norra Ångermanland och Jemteland Zterstär dcraf något mera, dock icke större del, an fädan olägenhet med första förmodeligen warder afhulpen. z:v at ^ famnar nya Diken i Medelpad, 110,264 ' Ångermanland och 18,324 famnar upräsande i Ångermanland, samt 25,396 famnar i Jemteland bllfwit upkastade. 4:0 At 146,878 Latz Sten blifwit utur Akrarne afförde i Jemteland, 53,61? ciito i Ångermanland och 27,763 i Medelpad. 5:0 At^Höst-Ragfädc-t har blifwit infördt under de sista 5- aren uti 554 Byar och fiere Socknar, enliait Förtekningen I.it. L. och, at det i framledne Lands-Höft dingen ^VsUinks tid införde mitldre lönande Säde af WSr-Rag, blifwit afffaffadt. 6:0 At sedan 1764 ärs flm 226 Tunland 6 fjerd. ny Åker-jord blifwit uptagne i Medelpad, äito 520^ Tupland i Jämkeland, ctiec» öfwer 670 Tunland i Ångermanland. 7» 2845 Tunland lägder i Medelpad,73? Tunland i Jämteland, öfwer io6s Tunneland i Ångermanland; 8:o Last ny Ang och z 63 Tunneland Äng af onyttig, mfwig och mo -lupen ^ark blifwit i Medelpad, 761 Tunneland Ang i Ångermanland, 573^ Tunneland med 724^ 8a nya uptagor, 2275 Tum neland och 334 Latz af gamla MoH-lnpne lägder upvdlade Fl Slätter i Jemteland, förutan 428 Las Hö i Ångermanland och Jämteland, och 227^ Tunneland Slätt i Medelpad, som tilkommit qenom urdirmnga? wid Myror, Träff och sina Sjöar: Gjörändes denne Upodling, sammanlaqd Med den, som ifrän 1762 blifwit förrättad, i Mt 250g Tunnel land,i lagder 1552 TMne!and,öchi Äng2i53 Tum neland,

33 W- ) ( S»7 Åland, samt detzutan til 5174 Latz. ytterligare bewis, at mycken ny upodling under detze är blifwit förrättad, är den rilökning under detta tidehwarf ffjedt i Matlagen eller Hushallen ä Landet, i det 62 Nybyggare ä Krono-Skogarne, 172 Nya Hemmansbrukare genom Klyfningar, 202 Torpare och 5S Backstufwor, tilsammans 1307 med de förigeifränäe 5762, tilkommit, hwilka utan bröd för sig och bartt icke kunlia lefwa: At Bönder pä Hemman hafwa nu sa god bergning, som deras Föräldrar pä et hälft s ^ Hemman: Och twiflar jag ej om, at an mera harunnnan kunnat uträttas, on; walmagan sa mycket hos Allmogen, genom hastigt fallne Warupriser, aftynat, och fattigdommen hos en del pä yalft annat ar börjat taga öfwerhanden, dä Arbetet icke ffjedt med den drift och ähuga, som enär tilstän» ver ar godt. Uti min sista underdänige Riksdags, Relation, nämde jag i underdänighet, da warande -öfwersten för Jämtelands Regimente, nu Lands-Höft»ingcn och Riddaren af Eders Kongl. Majtts Swerds-Orästt z Dociorn och Biffopen KiärninZ och Härads-Höfdingen lokan krleär. öibsra, såsom ve, hwilka med dryg kostnad giftvit Allmogen efmdötil et rattffaffens Åkerbruk. Sedan den tiden hat Afwersten och Riddaren Larl IZierta pä Qfwerstes bostället Kungs-Garden a Försbn, och Ryttmästa- ^en samt Riddaren LillvverKolpe pä Bostället Rödvns-gärden i Jämtland, Kongl- Lecreteraren Noreen pä Holms Sätten och Borgmästaren Kuöcpq detz Gärd Gada, bagge i.södra Ängev- ^anland, Härads-Höfdingen LnaZrius pä OrD i -Medelpad, samr en och annan af Allmogen, meh - ospard

34 SF ) O ( H- ospard möda och känbar kostnad gifwlt nya Exempel i Åkerbruks förbättringen, hwarigenom Jordmonernes bördighet i detze Orter, da de rätt handreras, än mera blifwic bekante, i det pä Kongs-Gärden, Rödöns-gärden och Orfill arhallirs Kornet efter Nag-utsädet, pä Rödöns-gärden 26 Kornet efter Hwete-utsädet, och wid Holm, efter Fem Tunnors Räg> utsade, 150 Tunnor: ojäfaktige bewis af hwad jag i denne H:s början i underdånighet aufördt. Åkerbrukets och Upodlingars an widare befordran uti detta Län förtjenar witzerligen ömaste sorgfallighet. Om starkare Winter>köld och häftigare Sommarvarma suger af Jorden mera fetma, sa ar tilgäng pä ersättning genom den Gödsel, talrikare Ladugärdar hos Allmogen i allmänhet här i Orten lemna, utom hwilka deras Åkerbruk ej eller kan haftva beständ. Jord - monerne äro ffilgaktige äfwen som uti andre Orter, men til sior del goda, ja förträffelige pä,mänga stallen, och de mäst betydande hindet uti Åkerbruket kunna merendels rödjas mur wagen. Af de Mdstraw 'rl-aäer til flere I0O QV2- clrats-mils rymd, som nu äro Skogwärte, gifwes owedersäjcligen ganffa mycket til upbruk dugeligit, som nian icke utan Rörelse nu ser ligga, lika som wanwärdadt, i brist af arbetande händer: Til bewis hwaraf jag nu allenast will nämna Stugu-By i Aämteland, der allenast 5 ^ 6 Bönder warit af älder, der m> Tio Äboer äro; Och deras Barn tagit utsy, ning til Upodling för 6 Bönder til: der mom de Stensritt Upodlings-land af Lera-jord pa Norra ftdan Sjön Gefuild finnes af en sträknmg, som deräst jag den ffuile til en Mil eller deröfwer utföra, tror mig ej-ftla.

35 N ) o ( K 29 '' Til winnande af sä angelägit ändamäl, som desse Landers peuvlerins och ratta Upodlmg, i underdånighet nödigt, at med Oeconomiffa Symrne forrfares, sä länge til detz Jmvanarne t fulkomligr ständ försalt sitt Jordebruk, och at Syn^,^an hålles der wanhafd förstrjes 2:0 At med ten icke allenast uti Åker och Ang, ukm vu 1 ^ 9 och Mar? försares. z:o Ar da någon Bonde i.^d döden afgar ock Hemmanet, efter hällen underjoknmg, pröfwas rala Klyfning, nägon af Arfwmgarne,!vm deri far del, mä anses ffyldig at rnfiyna pa urmar ken och ny Bolstad mrätta, hwarom ehuruwal Ull-- mogen sä wäl uri Jamreland, som un Ångermanland wid Lands-Tingen och Jord»ransaknmgarne 1768^ kommo öfwerens, sä wore dock nödigt, ar ^ag M!.g des til vbrorsiig efterlefnad. ÄLid deima omsianoig» her bör jag ej förbigå at nemna, d^et Allmogens ^arn i desze?rqvinler, i synnerhet i Ängermanlam., ha-t af älder, emot Sweriges Lag, den osed, at da Bondens äldsta Son blifwit Femton ar eller derofwer, har han oblizerat sm Fader at sölja sig kil ^-Mget at der lata Lotta emellan Sönerne om Hemmans ^besittningen. Om la Lotten söll pa en yngre, ^sa har den äldsta tagit afstjed mur hans Hus, da Fauren blifwit ffilgd wid den hjelp, han af honom, for Upforstran, sig borde förwanca, och om ^.omn failit pa den yngsta, har han nödgas upföda ywardera af>.c Äldre, ril desi de blifwit Arbets-före, dåden ene efter den andre gätt bort, Fadren blivit lemnad man biträde uri Arbetet, och MerbruM, uran nlrackel,g manstyrka, ril desz utwidgande. Dottrarne hafwa sta-, le dlifwir ansedde för oberättigade til något arf un herm, sä snarr de HM en Bror, ehuru

36 zy G ) o ( Hemmanet?unde wara. De mänga ölägenheter en sådan osed hade i sällskap med sig, söranlät mig at derom hos Eder Kongl. Maj:t är 1766 gjöra underdänig hemställning, dä Eder Kongl. Maj:t, genom Nädigt Förordnande af den 18 kebr. 1767, emot flike Lottningar pä Arfo» eller Börd-köpt Jord, behagade utfärda Nädigt Förbud, samt fastställa, det mga Lottningar, under Föräldrarnes lifsrid, sä länge ej alla Barnen äro myndige, finge anställas, med mindre DomjWen pröfwade Lotrningen kunde tillätas: At Döttrarne ffulle aga deras i Lag faststalre Arfsrätt til Fastigheten, samt, deräst de ei pä någon Hemmans-del kunde bliswa besuttne, da fa pä Utmarken wälja sig Torpställe, i fall utwäg derril gäfwes. Af denne Kongl. Förordning ar ofelbart mycken förmon ar wänta, dä den behörige» i akt tages, hwilket anskommer egenteligen pä Domstolarne, som wid utöfningen ffola lägga handen. Lands-Höfdingen kan ej sträcka sin ätgjerd härutinnan widare än ril föreställningar, fäsom uti det masta öfriga af detz ril Landthushällningen hörande gjöromal: lyckelig dä han icke blifwer ursatt för dem, som mäla för Allmogen före-- flagne förbättringar, såsom mindre gagnelige nyheter. 4:0 At Torps-inrättningar an widare encouraeergs; Och befordras Upodlingarne pä fädane ställen icke ringa genom Eder Kongl- Maj:ts Nädige För, ordning af den 2; ^unji 1764, som tillåter entorpare, hwilken hafwer en Tunnas utsade, at behälla en Son til Dräng Uti hwad som i Jämteland til sa mänga Torps-inrättningar blifwit atgjordt, hav jag haft markeligit biträde af den nitisse Härads-Höfdingen v. LnAsttl-öw, hwilken bäde da han befordrat Hemmans-klyfningar emellan fiere Sysson, som ock

37 A- ) o ( Ä- Il ock eljest, pä alt sätt, bidragit til Torps-inrättningar a Allmogens Skalle-ägor- 5:0 At med Krono-Sk^ garnes Afwittring ffyndas, dä tjcnlige platser til Ny» byggen kunna urses och nya Hushäl! dera planteras. 6:o At de större Mäsarne eller Myrorne, som behålla kålen Sommaren öfwer, och upfm luften med den ffadeliga Frost-dimban, hwilka Henimans-brukarne omöjeligen förmä utdika, warda pä Kronans förlag och bekostnad aftappade, hwartil jag i underlighet ffulle förestå, at DraZoner och»ryyare i' >jämteland, samt Rätsmän i Medelpad och Ångermanland, dä de ej aro Lommenäeracje, kunde säwm pä annat Krono-arbete, emot wanlig betalning, brukas. Och emedan man wet at sädane Mätzar, Mr ffedd mdikning, sedermera kunna uparbetas til Mer eller Slätter, eller ock utan widare ätgjerd bära Skog, ty kunde Kronan genom försäljande af det gagn maf dem kan gjöras, för sin kostnad njuta nägon ärsättning. Saken är af sa stort betydande och Ådrager sä mycket til Qlrrmets aäouceranäe, tis Åkerbrukets befordande, och framdeles utwidgande, al den förtjenar all upmärksamhet, halst de Henman, som gränsa nära til Fjällen och större Myrorne, uran A sådant botemedel icke kunna ständigt gjöras säkre wr Frost, da Wästnordan - wädret ifrän flutet af ^UAulljl til meckum September mänader blifwer varaktigare. 7:0 Til Åkerbrukets hjelp wore afwen kt warkande medel om Swedjande bleftve afiagt; ty genom rilgang p^swedje' Raq, har Landet om Räg» >ade, pz öppen Åker rilförene föga bekymra: sig, ehu- ^ ^ sortsalt Korn-sade upsylc Akrarne med Land-.oafra, afwen som det mykna Arbete, som Smedjors lagande Wärtiden forörar, kunde med mera nytta an»

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl.

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Sverige. Kungl. Sverige. Kungl. Maj:t Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari 1724. Stockholm, uti det Kongl. Boktryckeriet, Hos Joh. Henr.

Läs mer

Nordencrantz, Anders. Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761

Nordencrantz, Anders. Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761 Nordencrantz, Anders Om wäxel-coursen. =(Rubr.)= =Anon.= (Stockholm, tryckt uti kongl. tryckeriet 1761.). Stockholm 1761 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

Läs mer

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766

Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning. Den 26 Junii 1766 1 Kongl. Maj:ts Förnyade Hammar-Smeds- Ordning vvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvvv Den 26 Junii 1766 2 Innehållet är skrivet efter Utdrag utur alla ifrån 1764 års slut utkomne publique handlingar, placater,

Läs mer

Makrillfisket. Vilhelm von Wright

Makrillfisket. Vilhelm von Wright Makrillfisket. I större delen af Bohuslänska Skärgården bedrifwes detta fiske på ett sådant sätt att man snarare kunde anse det för en folkfest eller ett tidsfördrif, än en winstgifwande näringsgren. Det

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. Lag om Rikets Mynt.

Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. Lag om Rikets Mynt. Swensk författnings-samling. 1873. Nº 31. --- (Uppläses från predikstolen.) Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, innefattande Lag om rikets mynt; Gifwen Stockholms Slott den 30 Maj 1873. Wi OSCAR, med Guds

Läs mer

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963

AV Sven Rydstrand. Ur Hällungen 1963 AV Sven Rydstrand Ur Hällungen 1963 På ön Malmön i Bohusläns skärgård levde under gångna århundraden en mycket egenartad folkstam, som kallades för "Malmöpyttarna" eller "Malmö-barnen. Historieskrivaren

Läs mer

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot. 1837-11-02/UB Till Kongl. Quarantaines kommissionen i Götheborg! Ehuru sterbhusdelägarne efter aflidne Handlanden Adam

Läs mer

S.Ehrenmalm. Berätt.omÅland. (s*h*kt-t%a f

S.Ehrenmalm. Berätt.omÅland. (s*h*kt-t%a f S.Ehrenmalm Berätt.omÅland (s*h*ktt%a f Förste Artikeln. Berättelse om Åland. AZlanö bestar af fkta Öar, och gränsat "+\ med si» rcdstra sida til den arm af Östersjön, som sträcker sig til Bottniska wlken,

Läs mer

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET

TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET TRANSKRIPTION AV DET SWEDENBORGSKA SKÖLDEBREVET 1 2 Sidan. 3 Wij Ulrika Eleonora Med Guds Nåde Sweriges, Giöthes och Wendes Drottning, StorFurstinna till Finland, Hertiginna uti Skåne, Estland, Lifland,

Läs mer

A RW I D. Igenom. Wäster-Norrland. Til. Åsehle Lappmark. Anstäld. Med en Geographisk Charta aftagen wid samma tilfälle.

A RW I D. Igenom. Wäster-Norrland. Til. Åsehle Lappmark. Anstäld. Med en Geographisk Charta aftagen wid samma tilfälle. A RW I D EHRENMALMS RESA Igenom Wäster-Norrland Til Åsehle Lappmark Anstäld Uti julii Månad 1741. Med en Geographisk Charta aftagen wid samma tilfälle. STOCKHOLM Uti thet Kongl. Boktryckeriet, hos Directeuren

Läs mer

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Handlingar, rörande Götha canal, tjenande till upplysning för dem, som åstunda deltaga i detta för riket wigtiga företag, hwartill subscription kommer att öppnas nästkommande april månad. =(Rubr.)= (S

Läs mer

Storfisket. Torsk V von Wright

Storfisket. Torsk V von Wright Storfisket företages på 2:ne årstider, wåren och wintern, hwarföre det af fiskaren fått twenne särskilta namn: Wårfisket och Winterfisket. Med bibehållande af denna urgamla delning och för mer redighets

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren

Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren Sverige. Magistraten i Stockholm Sverige. Överståthållaren Kungörelse, angående underslefs förekommande wid ompackningarne af Sill och andre salta Fisk-waror, utur hela Tunnor i Halftunnor och Fjerdingar.

Läs mer

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG 14 1755 1756 ANDRA DELEN STOCKHOLM 2011 Prästeståndets riksdagsprotokoll 1755 1756 Stockholm 2011,

Läs mer

Sverige. Kungl. Maj:t. Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641

Sverige. Kungl. Maj:t. Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641 Sverige. Kungl. Maj:t Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Terminsrapport av Visitatorn i Norra Lappmarksdistriktet L. L. Læstadius 1852

Terminsrapport av Visitatorn i Norra Lappmarksdistriktet L. L. Læstadius 1852 [ Ankomstdatum till Consistorium] Till Maxime Venerandum Consistorium! Enligt 66 af Kongl Majts nådiga Reglemente för Ecclesiastik werket i Lappmarken af den 14 de April

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Twå olika grannar, WasaDjurskydds-förenings folkskrift. N:o 2. VM^M. teckning ur werkligheten. 7 Kapitel. L. L. Laurén. destyreljens n, w, ordförande.

Twå olika grannar, WasaDjurskydds-förenings folkskrift. N:o 2. VM^M. teckning ur werkligheten. 7 Kapitel. L. L. Laurén. destyreljens n, w, ordförande. WasaDjurskydds-förenings folkskrift. N:o 2. Twå olika grannar, teckning ur werkligheten i 7 Kapitel L. L. Laurén destyreljens n, w, ordförande. Nikolaijtad, F, O, Unggren» dottn,ckc>'i, 1881 VM^M Förstn

Läs mer

Smedstorpssläktens medlemsblad 2012

Smedstorpssläktens medlemsblad 2012 Smedstorpssläktens medlemsblad 2012 Ordföranden har ordet Under året har föreningen gett ut ett medlemsblad med bl a den avslutande delen om den muntliga traditionen om länsmannen Börje Bengtsson och hans

Läs mer

J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1

J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1 J A Flintbergs beskrivning av Köping Renskrift B Lundström Sida 1 Köping Afstånd från Stockholm och Ålder Denne Upstad, belägen i Åkerbo Härad, ifrån Stockholm, W. N. W. 14 ¼:dels mil Land 1 och 13 mil

Läs mer

Berättelse. Brita Christina Wanselii. Gamla Stinas. Barnamörderskan. Sista stunder och afrättning. STOCKHOLM tryckt i Marquardska Boktryckeriet, 1827.

Berättelse. Brita Christina Wanselii. Gamla Stinas. Barnamörderskan. Sista stunder och afrättning. STOCKHOLM tryckt i Marquardska Boktryckeriet, 1827. Gamla Stinas Trowärdiga och Rysliga Berättelse om Barnamörderskan Brita Christina Wanselii Sista stunder och afrättning. STOCKHOLM tryckt i Marquardska Boktryckeriet, 1827. Sistledne Lördag, den 28 Julii,

Läs mer

Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). ---------

Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). --------- Stadganden rörande Norrbottens och Westerbottens Fält-Jägare-Korpser. (f. d. Westerbottens Fält-Jägare-Regemente). --------- Stadganden rörande Rotehållaren och Soldaten wid Indelta Infanteri-Regementerne.

Läs mer

s". ^OsXl6^l_I6^ 6I6l_I0^l<

s. ^OsXl6^l_I6^ 6I6l_I0^l< s". ^OsXl6^l_I6^ 6I6l_I0^l< 130021666631 ^ 8.' 7,. '. M - - 7 M E W M W i- 6:'^'.,-/ -- s - E L «k M ^ x '7 7 " ^ 77 7!M «7 7 7M7-"-7 U"77 AM..- '-^ / / -? - > -- 7H77'W -M V. - -

Läs mer

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder!

EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Utförlig berättelse, om den lyckelige action, som af öfwerstens och commendantens herr Carl Gustaf Skyttes detacherade partie under herr majoren Freudenfelts commando förelupen är emot ryszarne den 25

Läs mer

Laestadius artiklar i Den Swenske Nykterhets-Härolden 1846-1857

Laestadius artiklar i Den Swenske Nykterhets-Härolden 1846-1857 [Den swenska nykterhets-härolden 1846] Lappmarken. Karesuando (utdrag ur ett bref). "Jag skulle hafwa åtskilligt att meddela om brännwinets motwerkningar i denna församling, om tid och rum medgåfwe;

Läs mer

Bref, Skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark, Maria Wollstoncraft, Öfwersatte från Engelskan. S T O C K H O L M,

Bref, Skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark, Maria Wollstoncraft, Öfwersatte från Engelskan. S T O C K H O L M, Bref, Skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark, af Maria Wollstoncraft, Öfwersatte från Engelskan. S T O C K H O L M, Tryckt hos J. C. Holmberg, 1798. I N N E H Å L L Första Brefwet.

Läs mer

Bondgossen kammarherre

Bondgossen kammarherre q Bondgossen kammarherre b Sagan är satt med typsnittet Semper, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist.

Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist. Westerwiks-Weckoblad tisdag den 22 september 1896. Från sjön. Ångaren Dana förlist. I lördags och söndags spred sig här i staden den sorgliga underrättelsen, att ångaren Dana förlist. Olyckan hade inträffat

Läs mer

Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd.

Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd. Från Sundhetsnämnd/Trikinbyrå till Hälsovårdsnämnd/ Köttbesiktningsbyrå och miljö och hälsovårdsnämnd. 1600- och 1700-talet Under 1600-, och 1700 talet hemsöktes staden av epidemiska sjukdomar, som pesten,

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå 8.10.1809 (RA/Biographica von Döbeln)

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå 8.10.1809 (RA/Biographica von Döbeln) Tal till Finska Trouppen d[e]n 8. Octob[e]r 1809. Jag har samlat Arméen, at tillkännagifva, det en priliminaer freds Afhandling den 17:de September blifvit gjord emellan Svenska och Ryska magten. Denna

Läs mer

Jean Paul. Nyårsnatten. Uppwäxande ynglingar tillegnad. =Anon=. Nyköping, tryckt hos P. Winge, 1813. Nyköping 1813

Jean Paul. Nyårsnatten. Uppwäxande ynglingar tillegnad. =Anon=. Nyköping, tryckt hos P. Winge, 1813. Nyköping 1813 Jean Paul Nyårsnatten. Uppwäxande ynglingar tillegnad. =Anon=. Nyköping, tryckt hos P. Winge, 1813. Nyköping 1813 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för

Läs mer

Pehr Kalms Inseende. Vinland, Upple-Irans. Ané M [Wfel JOHAN CALONIUS, OER N. Andre. clen, Sstrt> Wedcrdörandes famfpcfc. I I- r?

Pehr Kalms Inseende. Vinland, Upple-Irans. Ané M [Wfel JOHAN CALONIUS, OER N. Andre. clen, Sstrt> Wedcrdörandes famfpcfc. I I- r? I I- r? Upple-Irans Ané M [Wfel I Vinland, Andre clen, Sstrt> Wedcrdörandes famfpcfc Under Oeconomise Profeflorens famt Kongl. Swenffa Wet. Acad. och Kongl. Wefenst. 3ociet. i Upfala Lebamots OER N Pehr

Läs mer

Upfostrings-Sälskapets Weckoblad för Swenska Ungdomen N:o 1. Stockholm, d. 3 Jan. 1787.

Upfostrings-Sälskapets Weckoblad för Swenska Ungdomen N:o 1. Stockholm, d. 3 Jan. 1787. Upfostrings-Sälskapets Weckoblad för Swenska Ungdomen N:o 1. Stockholm, d. 3 Jan. 1787. Kännedom om Människans Kropp och Hälsans Bewarande Af Hr Doct. Conr. Fr. Uden. Fortsätning fr. det föregående i detta

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60

Stenfotens wärde (anm: att sten icke finnes i närheten af Fristad) 60 Sidan 1 År 1858 den 17 December har undertecknad Kronolänsman med biträde af Nämndemännen Lars Håkansson i Fyrby och Johan Magnusson i Björklund, besett och wärderat nedannämnde åbyggnad å Fristad Östergården

Läs mer

Sverige. Kungl. Maj:t

Sverige. Kungl. Maj:t Sverige. Kungl. Maj:t Kongl. May:tz Placat Huru alle Skattehemman skola beboos och brukas, så at de genom Ägornes Skifftning i alt för månge Delar icke måge fördärfwas. Daterat Linköping den 10 Junij Anno

Läs mer

19-21. Samling och kaffe. Temakväll Brott och straff Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat

19-21. Samling och kaffe. Temakväll Brott och straff Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat 19-21 Samling och kaffe Temakväll Brott och straff Genomgång kring temat Forska själv Diskussion kring temat Forska själv Höstens temakvällar och föredrag 20/9 Niklas Hertzman 26/9 Föredrag: Kåseri om

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne.

Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. Protokoll hållet vid ordinarie Kommunal Stämma uti Lerums Skola Den 2 Mars 1866. Närvarande: Underteknad ordförande uti Kommunal Stämman och en större samling af Sockens innevånarne. 1. Då debiterings=

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Växjö stadsbiblioteks bestånd av Kungliga Förordningar (inbundna samlingar)

Växjö stadsbiblioteks bestånd av Kungliga Förordningar (inbundna samlingar) Växjö stadsbiblioteks bestånd av Kungliga Förordningar (inbundna samlingar) OBS! Vid sökning, använd i görligaste mån originalstavning. OBS! Sammandrag af the Kongl. Förordningar, bref och Resolutioner,

Läs mer

STOCKHOLM/ Tryckt hos JOH. L. HORRN, Kongl. Antiquit. Archiv. Boktr. 1721.

STOCKHOLM/ Tryckt hos JOH. L. HORRN, Kongl. Antiquit. Archiv. Boktr. 1721. En Sanfärdig och på bewisliga skähl sig grundande BERÄTTELSE Om Det så kallade owäsendet i Religion och Kyrckio-Disciplin, För hwilcket Denna Uhmo Församling/igenom någras/dehls argsinnades/dehls oförståndigas

Läs mer

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57)

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57) Sung läs nu Bacchi öner (sång nr 57) ext musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 009 Soprano 1 Soprano. Alto 1 Alto enor 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu 1.Sung läs nu Bac - chi ö - ner, Bac - chi Bac -

Läs mer

Andra avdelningen Om rättegången i allmänhet

Andra avdelningen Om rättegången i allmänhet Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Andra avdelningen Om rättegången i allmänhet I. Om rättegången i tvistemål 10 kap. Om laga domstol 1 [4181] Laga domstol i tvistemål i allmänhet är rätten i

Läs mer

Sillfisket Sillen Hwassbuken Skarpsillen Skarpsillen

Sillfisket Sillen Hwassbuken Skarpsillen Skarpsillen Sillfisket Sillen är en så allmänt känd fisk, att en beskrifning öfwer dess utseende skulle synas öfwerflödig; men då ynglet av den vanliga sillen icke sällan förblandas med Hwassbuken, eller den så kallade

Läs mer

Vila vid denna källa (epistel nr 82)

Vila vid denna källa (epistel nr 82) ila vid denna källa (epistel nr 82) ext och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva oller 2004 oprano c..... Alto 1 c 1.i - la_ vid den - na. 1.i - la vid den - na käl - la,_ vår lil - la. käl - la, vår lil

Läs mer

Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter

Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter Bruks : Idkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmoner och Skyldigheter av Jacob Albrecht Flintberg, Notarius i Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce - Collegio. Boken från 1795 redovisar förhållanden bl.a.

Läs mer

LENS INFÖRANDE. Hbrr PEHR ADRIAN G AD DS. CHRISTOPHER HERKMEPyEUS, 1 FINLAND, TIL MÖIJELIGHETEN MED WEDERBÖRANDES SAMTYCKE,

LENS INFÖRANDE. Hbrr PEHR ADRIAN G AD DS. CHRISTOPHER HERKMEPyEUS, 1 FINLAND, TIL MÖIJELIGHETEN MED WEDERBÖRANDES SAMTYCKE, M. G. H. BEW I S TIL MÖIJELIGHETEN AF LENS INFÖRANDE 1 FINLAND, MED WEDERBÖRANDES SAMTYCKE, UNDER KONGL. OECONOMIE-DIRECT. CHEMIE-PROFESS. Och LEDAMOTEN Af KONGL. SWENSKA WETTEN SKÅPS -ACADEMIEN, Hbrr

Läs mer

Den kristliga kärleken

Den kristliga kärleken Den kristliga kärleken Så omöjligt som det vore att förmå snö och is att vara varma, medan de ännu äro snö och is, lika fruktlöst är det att tvinga sig till att rätt älska Gud och rätt älska sin nästa,

Läs mer

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG 13 1751 1752 STOCKHOLM 2007 Prästeståndets riksdagsprotokoll 1751 1752 Stockholm 2007, Elanders

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av

någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av Om någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av andragradsekvationen.1 -f 2 där y' 2 = b, eller i st. f. x=y$-\-yj

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i AV x -»i * Ä Ekbu 1-:3AéTiAAÄNjjiVfVvNgih2.0.7.f As istolar, patenterade af i BERGSERÖM, Smedjegatan 20, Jönköping. De stolar, som jag härmed har nöjet presentera

Läs mer

Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro

Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro Renskrift av Brage Lundström J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 1 Örebro

Läs mer

DOMBOK TORNEÅ LAPPMARK

DOMBOK TORNEÅ LAPPMARK DOMBOK TORNEÅ LAPPMARK KAUTOKEINO AVIOVARE TENO UTSJOK TINGSTEDER 1726-1735 -1- Original side 198 a: A nno 1726 den 31. Januarii och 1. Februarii höltz ordinarie Ting och Rättegång med Allmogen af Torneå

Läs mer

HAUHO SOKN TAWASTLAND, INSEENDE, TILSTÅDJELSE, BEStfRIFNING ÖFWER UTI. HISTORISK och OECONOMMISK WEDERBORANDES M. G. H. Finland, JACOB MERCKELL.

HAUHO SOKN TAWASTLAND, INSEENDE, TILSTÅDJELSE, BEStfRIFNING ÖFWER UTI. HISTORISK och OECONOMMISK WEDERBORANDES M. G. H. Finland, JACOB MERCKELL. M. G. H. HISTORISK och OECONOMMISK BEStfRIFNING ÖFWER HAUHO SOKN UTI TAWASTLAND, MED WEDERBORANDES UNDER TILSTÅDJELSE, OECONOMI/E PROFESSORENS och KONGL. SV. WETTENSKAPS AGADEMIENS SAMT KONGL, WETTENSK.

Läs mer

Sandpappret. Nu är det dags att skriva anslutningsavtal för fiber. Priset för fiberanslutning kommer att vara enligt följande:

Sandpappret. Nu är det dags att skriva anslutningsavtal för fiber. Priset för fiberanslutning kommer att vara enligt följande: Sandpappret Nr 2 Februari 2012 www.sanda-gotland.net Nu är det dags att skriva anslutningsavtal för fiber Priset för fiberanslutning kommer att vara enligt följande: En anslutning på en tomt Extra anslutning

Läs mer

Propheten Daniel. Bibelen. den Heliga Skrift. eller. S a m u el R u m stedt, S to holm 18 5 7. A fskri å r 2 0 0 3.

Propheten Daniel. Bibelen. den Heliga Skrift. eller. S a m u el R u m stedt, S to holm 18 5 7. A fskri å r 2 0 0 3. Propheten Daniel ur Bibelen eller den Heliga Skrift. S a m u el R u m stedt, S to holm 18 5 7. A fskri å r 2 0 0 3. P ropheten D aniel. 1. C apitlet. Daniel# fängelse, fo ran, wi#het. Uti tredje årena

Läs mer

Konsul Viktor Peterson patronen på Hästö

Konsul Viktor Peterson patronen på Hästö Konsul Viktor Peterson patronen på Hästö I slutet av 1800-talet var Hästö kanske det mest omtyckta målet för Karlskroniternas söndagsutflykter. Runt staden låg blekingsekorna och kronobarkarna tätt invid

Läs mer

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse

Läs mer

Länsstyrelsen har med ledning av vad som framkommit vid utredningarna upprättat förslag till reservatföreskrifter,

Länsstyrelsen har med ledning av vad som framkommit vid utredningarna upprättat förslag till reservatföreskrifter, Nr 902. Länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län resolution i nedannämnda ärende. Given Göteborg i landskansliet den 6 maj 1968. Länsarkitekten länet har i en hit ingiven skrivelse, vid vilken fogats karta

Läs mer

BARNAMORD I SKOG 1741 En Jon Jonsson slår ihjäl sin 4-årige son... 1 Extra ting inkallas med kort varsel 1 Förhör med mördaren, hans hustru och

BARNAMORD I SKOG 1741 En Jon Jonsson slår ihjäl sin 4-årige son... 1 Extra ting inkallas med kort varsel 1 Förhör med mördaren, hans hustru och BARNAMORD I SKOG 1741 En Jon Jonsson slår ihjäl sin 4-årige son... 1 Extra ting inkallas med kort varsel 1 Förhör med mördaren, hans hustru och hustruns föräldrar...1 Grannarna vittnar 2 Rättens ordförande

Läs mer

Stadgar. Öfvermarkunderstödsförening. för. för. förolyckade. hästar, nötkreatur ochsvin. lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902. .

Stadgar. Öfvermarkunderstödsförening. för. för. förolyckade. hästar, nötkreatur ochsvin. lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902. . Stadgar för Öfvermarkunderstödsförening för förolyckade hästar, nötkreatur ochsvin..-^nl^-o" lllaz,!, f. W. Ungglenz bokttvclleli. 1902 Guweruörens öfwer Wasa län resolution i anledning af Öfwermark kommuns

Läs mer

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 C.A. Norling Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län.

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. N 35/ f 366 Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. Sedan till min kännedom kommit att arbetsqvinnan Emma Kristina Landberg,

Läs mer

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860.

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Underdånigt förslag till xx FÖRORDNING om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Till Hans Kejserliga Majestät Från den för revision af författningen rörande

Läs mer

Rättegångsbalk (1942:740) [Fakta & Historik] SFS 1942:740 Källa: Rixlex. Utfärdad: 1942-07-18 FÖRSTA AVDELNINGEN. Uppdaterad: t.o.m.

Rättegångsbalk (1942:740) [Fakta & Historik] SFS 1942:740 Källa: Rixlex. Utfärdad: 1942-07-18 FÖRSTA AVDELNINGEN. Uppdaterad: t.o.m. SFS 1942:740 Källa: Rixlex Utfärdad: 1942-07-18 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:401 Rättegångsbalk (1942:740) [Fakta & Historik] FÖRSTA AVDELNINGEN Om domstolsväsendet 1 Kap. Om allmän underrätt 1 Tingsrätt

Läs mer

Böner på vissa högtidsdagar

Böner på vissa högtidsdagar Böner på vissa högtidsdagar Långfredagens improperier Mitt folk, mitt folk, tänk på allt jag gjort för dig och hur jag bevisat dig e - vig Jag förde dig ju upp ur Egyp -tens kär - lek. land och visa -

Läs mer

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1897:103. Kongl. Maj:ts nådiga förordning. Angående explosiva varors transporterande på järnväg

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1897:103. Kongl. Maj:ts nådiga förordning. Angående explosiva varors transporterande på järnväg SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1897:103 Kongl. Maj:ts nådiga förordning (Rubrik och datum kungörs från predikstolen.) Angående explosiva varors transporterande på järnväg Given Stockholms slott den 19 november

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Det var hårda och tunga år då detta tilldrog sig. Runt om

Det var hårda och tunga år då detta tilldrog sig. Runt om En bysägen från Karl XII:s lid oth dess hislorisiia ballgrund. l Av Erik Modin. Det var hårda och tunga år då detta tilldrog sig. Runt om i landet hade det länge rått hunger och dyr tid; hela raden av

Läs mer

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL

PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL PÅ RIKSDAGENS UPPDRAG UTGIVNA AV RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN GENOM NINA SJÖBERG 14 1755 1756 FÖRSTA DELEN STOCKHOLM 2011 Prästeståndets riksdagsprotokoll 1755 1756 Stockholm

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Om Inloppet ifrån Östersjön

Om Inloppet ifrån Östersjön Om Inloppet ifrån Östersjön till SöderTelje eller Egelska Wiken. Ibland be många förträffliga Inlopp, som finna? ifrän Qscersjön till SwentTa Skärgarden, finnas ganska fä, som kunna fätfas i jcmförclfe

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN STADGAR, ORDNINGSREGLER OCH ARRETSORDNING FÖR SVENSKA TEKNOLOGFÖREN INGEN OCH DESS AVDELNINGAR SAMT BESTÄMMELSER KÖR DESS FONDER JÄMTE ÖVERENSKOMMELSER MELLAN SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN SAMMANSLUTNINGAR

Läs mer

reglemente för älvdalens besparingsskog

reglemente för älvdalens besparingsskog reglemente för älvdalens besparingsskog LAG OM ALLMÄNNINGSSKOGAR I NORRLAND OCH DALARNA reglemente för älvdalens besparingsskog Fastställt av länsstyrelsen i Dalarnas län att gälla från och med den 1 oktober

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Till den musikälskande allmänheten! Bland mer slag musikinstrument, kommit i bruk bland alla den intager kroppsarbetande, alla mer som under stånd senare åren allt

Läs mer

För#a Boken Mose. Bibelen. den Heliga Skri}. e\er. S a m u e l R u m # e d t, S t o % h ol m 1 8 5 7. A f s k r i } å r 2 0 0 4.

För#a Boken Mose. Bibelen. den Heliga Skri}. e\er. S a m u e l R u m # e d t, S t o % h ol m 1 8 5 7. A f s k r i } å r 2 0 0 4. För#a Boken Mose ur Bibelen e\er den Heliga Skri}. S a m u e l R u m # e d t, S t o % h ol m 1 8 5 7. A f s k r i } å r 2 0 0 4. ý û Ÿ û ÿ â För#a boken Mose. 1. C a p i t let. Werlden, Menniskan skapa+.

Läs mer

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt.

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt. 370 Jag vet att min förlossare lever. (Job 19:25) 372 1 Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig. Psalt. 23:4 373 Jag överlämnar mig i dina händer. Du befriar mig, Herre, du

Läs mer

Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W)

Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W) Innehåll E IV c: Kopparbergs län (W) 1832/33 OBS! Se även W4, troligen sammandrag över 1832/33 års undersökning. W1. Sammandrag öfver Upgifter rörande Sockne-Magaziner och andre på enskild bekostnad etablerade

Läs mer

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Genomförande av PSI-direktivet

Genomförande av PSI-direktivet Genomförande av PSI-direktivet Gustaf Johnssén Vilka regler finns om tillhandahållande av handlingar? Vilka regler finns om vidarutnyttjande av handlingar? Hur passar PSI-direktivet in i det svenska regelverket?

Läs mer

Herr PEHR KALMS SIÖ-STADEN EPHRAIM HOECKERT, INSEENDE, FÖR MAGISTER NAMNETS och HEDERENS TILBÖRLIGA ERHÅLLANDE, TIL ALMAN

Herr PEHR KALMS SIÖ-STADEN EPHRAIM HOECKERT, INSEENDE, FÖR MAGISTER NAMNETS och HEDERENS TILBÖRLIGA ERHÅLLANDE, TIL ALMAN NYSTAD 7 -JESU -NAMN! HISTORISK och OECONOMISK BESKRIFNING ÖFWER SIÖ-STADEN MED WÉDERBÖRANDES TiLSTÅND UNDER ÖECONOMIIEPROFESSORENS ocx KONGL. SV. WETTENSK. ACåD. LEDAMOTS* Herr PEHR KALMS INSEENDE, FÖR

Läs mer

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10)

Alexander I:s proklamation 6/18.2.1808 till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget 1808-1809, kartong 10) P r o c l a m a t i o n. Det är med det största missnöje som Hans RYSKA KÄJSERLIGA MAJESTÄT min Allernådigste Herre och S t o r m ä c h t i g s t e F u r s t e, ser sig tvungen, at låta Sina under mit

Läs mer

JAKT, FISKE OCH HISTORIA. Föreläsning av Lennart Lundmark vid partiet Samernas årskonferens i Lycksele 20 maj 2006.

JAKT, FISKE OCH HISTORIA. Föreläsning av Lennart Lundmark vid partiet Samernas årskonferens i Lycksele 20 maj 2006. 1 JAKT, FISKE OCH HISTORIA Föreläsning av Lennart Lundmark vid partiet Samernas årskonferens i Lycksele 20 maj 2006. Vid mitten av 1800-talet synes deras urgamla rätt hava bortglömts. Det skrev en utredning

Läs mer

MATHIAS HASSELROT I STOCKHOLM 1813 Utdrag ur några av hans brev till hustrun Märtha

MATHIAS HASSELROT I STOCKHOLM 1813 Utdrag ur några av hans brev till hustrun Märtha Vår gemensamme förfader Mathias vistades hösten 1813, då 44 år gammal, i Stockholm för fullgörande av uppdrag som Stats- Revisor. Han skrev många och utförliga brev. Om sitt arbete skrev han inte mycket

Läs mer