FISKEPLAN FÖR DOROTEA KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FISKEPLAN FÖR DOROTEA KOMMUN"

Transkript

1 FISKEPLAN FÖR DOROTEA KOMMUN FISKEVÅRD FISKETURISM Jörgen Andersson Dorotea Kommun Miljöenheten

2 FISKEPLAN... 1 Jörgen Andersson INLEDNING BAKGRUND SYFTE ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING FISKEPLANERING FISKEVÅRD DEFINITIONER NULÄGESBESKRIVNING Områdesbeskrivning Skogslandet Fjällområdet Fiskevård Vattenkvalitet Biotopvård Fiskevägar Fiskutsättningar Decimeringsåtgärder Förvaltning Organisation Fiskeregleringar Tillsyn Utbildning Planering Personal Nyttjare FISKEVÅRD - MÅL OCH RIKTLINJER Fiskevård Vattenkvalitet Biotopåtgärder Fiskvägar Fiskutsättningar Decimeringsåtgärder Förvaltning Organisation Områden Fiskeregleringar Tillsyn Utbildning Planering Personal LAGSTIFTNING OCH PLANER Fiskelagstiftning Planer FINANSIERING Kommunalt fiskebidrag Statliga bidrag, anslag C4: Fiskevård Bidrag för kalkning av sjöar och vattendrag Bidrag för återställning i kalkade vatten Vattenavgiftsmedel 10 kap. 5 vattenlagen Vattenavgiftsmedel 10 kap Övriga medel Översikt FISKETURISM DEFINITIONER NULÄGESBESKRIVNING Sportfiskaren Marknaden Näringen... 37

3 3.2.4 Produkten Personal Attetyder till sportfisket FISKETURISM- MÅL OCH RIKTLINJER Marknaden/ fisketuristen Näringen Produkten Personal Attityder till sportfisket FINANSIERING REFERENSER... 41

4 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Kommunen satsar på turismen och fisketurismen är en viktig del i denna satsning, där sportfisket sedan länge varit en viktig del av kommunens utbud av aktiviteter. Trots vattenutbyggnad, försurning, och påverkan från skogsbruket finns ännu opåverkade områden med mycket goda förutsättningar att utveckla ett fiske på naturliga bestånd i ett av Europas sista vildmarksområden. Turismen är en näring som många bedömer kommer att öka med tiden. Just för inlandet är turismen en av de näringar som har en positiv framtid. Fisketurism är klart en näring som är underskattad som näringsgren. Studier visar på att fiske och fisketurism kan generera stora pengar om fisket är bra. En rad marknadsundersökningar har gjorts på vad laxfisket ger i pengar/arbetstillfällen. En studie i Sverige gällande de norrländska laxälvarna visar att om älvarna fick möjlighet att producera så mycket lax som är biologisk möjligt så skulle laxsportfisket uppskattningsvis ge underlag för ca fiskedygn. Dessa fiskedygn innebär i förlängningen att en lokal omsättning kan skapas på omkring 150 miljoner kr årligen genom fiskarnas utlägg. Utöver laxfiskarnas utlägg tillkommer ca 50 miljoner kr per år tack vare medföljande sällskap. Nu har inte Dorotea Kommun något laxbestånd men fisket efter våra arter såsom harr, öring, röding, gädda, id mm skulle kunna locka en mängd turister. Ett exempel som skulle kunna vara direkt tillämpbart i Dorotea kommun är det lyckade harrfiske som Lars-Åke Olsson utvecklat i Gimån. Genom att arrendera en strömsträcka på ca 1,5 km, biotopvårda den och sätta bra fiskeregler har han på några år åstadkommit ett av Sveriges bästa harrfiskevatten. Sträckan är väldigt populär och drar fiskare från hela landet. Under de tio år han har bedrivit verksamheten har faktiskt medelvikten på fisken, fiskekortspriserna, och antalet fiskare ökat samtidigt som han skärpt fiskereglerna successivt. Ett annat exempel är Tjuonajokk fiskecamp i Kaitumälven. Där har en annan driftig näringsidkare, Ingemar Kristell skapat en fiskecamp med internationell dragningskraft. Grunden är ett naturligt storvuxet bestånd av harr. Genom att bygga upp en anläggning på ett professionellt sätt med den profil som många utländska flugfiskare söker har han lyckat mycket bra. Ett sportfiske av hög kvalité i vildmarksområdet har mycket hög dragningskraft och kan innebära ett lyft för bygden i form av arbetstillfällen. Här krävs dock att stat och kommun i samråd förbättrar de regelsystem som finns. Det kan tex. gälla att förbättra näringens möjlighet till kontroll över fiskeprodukten. Fiskeriverket har tillsammans med turistdelegationen studerat närmarknaden till Sverige och kommit fram till att det inom sju europeiska marknaderna som studerats finns det 13 miljoner fritidsfiskare som tillsammans gör fiskeresor till utlandet varje år. I Sverige finns 2 miljoner människor som fiskar

5 på fritiden. Sverige är dock dåligt känd som fiskeland och vi konkurrerar med hela värdens fiske. För att nå framgång krävs att man uppfyller ett antal kriterier. Flera av dessa behöver utvecklas i Dorotea. De viktigaste är: Bra fiske. Hög medelvikt och höga tätheter av fisk. Brett utbud. Möjligheter till många inriktningar av sportfiske Lokal förankring. En positiv inställning till sportfisketurism hos lokalbefolkning Fungerande mottagningsapparat. Ett professionellt bemötande och en fungerande service är mycket viktig för att fiskarna skall återkomma och/ eller tipsa andra. Välorganiserad marknadsföring och försäljning. Rätta fiskeprodukter riktade till rätt marknad. 1.2 SYFTE Syftet med fiskeplanen är att ange kommunens ambitioner inom området fiskevård och fisketurism samt fungera som ett verktyg för långsiktig fiskeplanering i samspel med övriga aktörer inom området. 1.3 ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING De övergripande målen med kommunens arbete med fiskevård och fisketurism är att genom utveckling av sportfisketurismen skapa fler arbetstillfällen, erbjuda högkvalitativa sportfiskevatten av olika karaktär baserat på en naturlig reproduktion och med ett uttag som garanterar ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskeresursen och dess omgivande miljö, åstadkomma ett för den lokala näringen effektivt och lönsamt förvaltande av sportfiskeområdena, tillgodose lokalbefolkningens behov av tillgång till, och utveckling av egna vatten för fritidsfiske. 1.4 FISKEPLANERING Allmänt Kommunens fiskeplan är en viktig del i planeringskedjan från lokal nivå (fiskevårdsområde, fiskeklubb mm) till regional nivå (länsstyrelsen). Planer kommer att finnas på dessa nivåer. Utifrån planerna utarbetas åtgärdsprogram för treårsperioder. Behoven lyfts fram i ett underifrånperspektiv från

6 fiskevårdsområden m fl, kanaliseras och struktureras via kommunens planering vidare till länsstyrelsen. Länsstyrelsen sammanställer behoven och söker och fördelar resurser i forma av ekonomiskt stöd för åtgärderna (figur 1). LÄNSORGANISATION Fiskeplaner Fiskeplan AC- län Service Information Fiskevårdsplan Marknadsföring Utbildning Fiskeplan Sportfiskarn a Fiskeplan Kommun xx Fiskeplan fiskavattenägareföb Fiskeplan Skogsbolag mm Fiskeplan statens vatten Fiskeplan Klubbar mm Fiskeplan Klubbar, FVO Fiskeplan FVO, SFF mm Fiskeplan FVO, SFF mm Figur 1. Fiskeplanering i ett länsperpektiv. Kommunens fiskeplanering Denna fiskeplan är kommunens grundläggande verktyg för den fortsatta utvecklingen av fiskevård och fisketurism. Planen anger kommunens ambitioner i form av mål och riktlinjer för arbetets genomförande. Syftet är också att definiera och förtydliga roller och ansvar mellan myndigheter, företag och föreningar. Den innehåller också en nulägesbeskrivning för att ge ett utgångsläge för kommande mätningar och uppföljningar av de uppsatta målen. I fiskeplanen ingår huvudsegmenten fiskevård och fisketurism. Strukturen framgår av figur 2.

7 Fiskevård FISKEPLANERING I DOROTEA Struktur Fiskeplan Fisketurism Fiskevård Förvaltning Marknaden Produkten Näringen Vattenkvalitet Biotopvård Planering Tillsyn Fiskvägar Utbildning Stöd Utbildning Analys Marknadsföring Utveckling Fiskeregleringar Utsättningar Decimering Figur 2. Fiskeplaneringens struktur. Fiskeplanens verkställande del blir de åtgärdsprogram som tas fram på treårsbasis. I åtgärdsprogrammet samlas de åtgärder som är aktuella med hänsyn till önskemålen från näringen, fiskerättsägarna och fiskeklubbarna, och som ligger i linje med planens intentioner. Ansvaret för respektive del angående utförande, uppföljning och finansiering redovisas i åtgärdsprogrammen. Planeringsprocessen beskrivs i figur 3.

8 FISKEPLANERING DOROTEA Planeringsprocessen Fiskeplan förslag Remiss Fiskeplan reviderad Fiskeplan fastställd Länsstyrelse FVO Utvärdering Åtgärds program Klubbar Genomförande Samerna Figur 3. Fiskeplaneringsprocessen i Dorotea kommun. 2 FISKEVÅRD 2.1 DEFINITIONER Följande definitioner avseende fiskevårdsbegreppen är allmänt vedertagna och gäller i kommunens fiskeplan. Fiskevård: Fiskvård: Förvaltning: Åtgärder genom fiskvård och förvaltning med syfte att återskapa naturliga förutsättningar för fiskebestånd att tillväxa och leva i balans med omgivning. Fiskevårdsåtgärder inriktade mot återställning och upprätthållande av livsmiljön samt åtgärder inriktade mot fiskebestånd. Fiskevårdsåtgärder av administrativ karaktär som organisation, regleringar, tillsyn, planering och utbildning.

9 Beståndsvård: Sportfiske: Husbehovsfiske: Fritidsfiske: Direkta åtgärder mot fiskebestånden i form av utsättningar, fiskeregleringar eller decimeringsfiske. Fiske med handhållet spö eller handlina, bedrivet för nöje och rekreation. Fiske med mängdfångade redskap varvid fångsten används till det egna hushållet. Innefattar sportfiske och husbehovsfiske. 2.2 NULÄGESBESKRIVNING Områdesbeskrivning I kommunen finns totalt 674 sjöar och tjärnar, från en hektars area och uppåt, samt åtskilliga mil strömmande vattendrag. Som ungefärlig gräns mellan skogslandet och fjällområde används i denna plan kombinationen 450 m ö h och odlingsgränsen Skogslandet Allmänt Ligger inom Ångermanälvens avrinningsområde. Sjöar och tjärnar är i huvudsak näringsfattiga. Vattendragens produktivitet varierar avsevärt men generellt så är vattendrag med många stora sjöar i avrinningsområdet de mest produktiva. Fiskarter I vattendragen är harr och öring de mest intressanta ur fiskesynpunkt. Sik förekommer även i många vattendrag och utgör på ett fåtal ställen en viktig del i husbehovsfisket. Abborre och gädda förekommer i de flesta sjöar och här finns även naturliga sjöbestånd av sik, öring, harr och röding. I regleringsmagasinen, sjöar och tjärnar har utsättningar av öring, harr, röding, sik, bäckröding, kanadaröding och splejk skett. Inom Sallsjöåsystemets FVO, Bergvattnets samfällighetsförening så har det planterats ut flodkräfta med positivt resultat. Fiskebeståndens status När det gäller fiskbeståndens status så är det framförallt öring- och harrbestånden som är hårt tillbakatryckta. Orsaken är främst vattenkraftsutbyggnaden som har medfört att lek- och uppväxtområden och vandringsmöjligheterna reducerats kraftigt. Andra orsaker är försurning, skogsbruk, flottningsrensningar och för hårt fisketryck. Inventeringar har gjorts inom Dorotea kommun i syfte att kartlägga de vandrande öringsbestånden (insjööring), d.v.s. de öringar som vandrar ut i sjöar

10 för att tillväxa. Innan vattendragen och sjöarna påverkades negativt av människan så fanns det gott om insjööring. De inventeringar som gjorts visar att de flesta insjööringsbestånd är utslagna eller endast existerar i restbestånd. Tabell 1. Spärrfisken i vattendrag. Den fisk som söker sig till sina lekområden fångas, mäts, vägs, könsbestäms och släpps sedan ovan fällan så de kan fortsätta sin vandring till lekområdena. (Nyckeltalsreferens 1) Vattendrag Långseleån, 1996 Bergvattenån (Kvarnforsen), 1996 Fjällån,1996 Sallsjöån,1996 Långseleån, 1997 Lavsjöbäcken, 1999 Tjusjöån, 2000 Eldsjöbäcken, 2000 Resultat 19 öringar med en medelvikt på 3,3 kg 0 öringar 0 öringar 0 öringar 6 öringar med en medelvikt på 2,9 kg. Fällfångsten avslutades dock tidigt under hösten då det fanns misstanke för tjuvvittjning. 0 öringar 0 öringar. En storöring på 57 cm fångades dock på fiskespö efter leken i ån. Fällan lades med syfte att fånga lekfiskar som vandrade uppströms. Med största sannolikhet så backar öring ner från uppströms liggande sjöar. 0 öringar Som mått på fiskebeståndens status används nyckeltal enligt tabellerna 1 till 4. Kunskapen om bestånden av andra fiskarter än laxfiskarna är begränsad eftersom intresset hittills varit störst för laxfiskarna. Vattendrag Fiskebeståndens täthet har undersökts genom provfiske med elfiskeaggregat (se bild 1) enligt fastställd vetenskaplig metodik. När man studerar sammanställningen över elfiskena bör man komma ihåg att materialet härrör nästan uteslutande ifrån vattendrag som är lättillgängliga för elfiske. I princip i områden med bilvägar. Detta utgör en osäkerhet i de totala bedömningen av öringens förekomst. Tabell 2. Täthet/100 m 2 av öring i vattendrag i skogslandet inom Dorotea kommun. (Nyckeltalsreferens 2) Vattendragsbredd Antal vattendrag Varav utan öring Medeltäthet i vattendrag med öring <3 m 5 1 4, m 2 5,58 9 >10 1 0,14 8 Medeltäthet enligt fiskeriverket Kommentar: Tätheterna är mycket låga i jämförelse med fiskeriverkets sammanställning av elfisken i Norrlands inland. Observeras bör att antalet

11 elfiskade vattendrag är få och elfisken har skett i samband med kalkeffektsuppföljningen gällande Fjällån samt ett antal andra vattendrag. Om man jämför med Vilhelminas elfiskeresultat i skogslandet som innehåller ett större antal vattendrag så är medeltätheterna lägre samt som fler vattendrag saknar öring. Bild 1. Elfiske i Torvsjöån i Åsele Tabell 3. Antal vattendrag i skogslandet inom Dorotea uppdelade efter öringstäthet. (Nyckeltalsreferens 2) Vattendrags- Bredd Öring saknas Svaga bestånd <5/100m 2 Medelgoda bestånd 5-15 /100m 2 < > Goda bestånd >15/100m 2 Kommentar: I Vilhelmina bedömer man att det i skogslandet saknas eller finns svaga bestånd av öring i över 80 % av vattendragen. Dessa siffror stämmer förmodligen väl överens med Doroteas förhållanden. Sjöar Följande redovisning baseras på provfisken med provfiskenät enligt fastställd vetenskaplig metodik.

12 Tabell 4. Nyckeltal avseende bestånd av sik och abborre i sjöar i skogsområdet. (Nyckeltalsreferens 3) Sjö Medelvikt för Medelvikt för sik Medelvikt för gädda abborre (g) (g) (g) Ormsjön 98,7 47,8 1524,8 Djuphålstjärn 73,3 1223,3 Kommentar: Få sjöar är provfiskade inom Dorotea kommun nedan odlingsgränsen. Det är därför svårt att ge en enhetlig bild om medelstorlekar etc. Särskilt skyddsvärda bestånd Den storväxta strömlekande öringen i Ormsjön Öringen i Ormsjön använder Långseleån för lek- och uppväxt. Enligt studie av K Ottosson 1999 så skulle Långseleån ha potential att producera ca 300 leköringar varje år. Vid spärrfiske 1996 så gick 19 st öringar in i fällan med en medelvikt på 3,3. Med rätt fiskeregler och öppnade av en vandringsväg förbi Ormsjödammen skulle beståndet kunna öka Fjällområdet Allmänt Området innehåller ett stort antal sjöar och vattendrag varav de flesta är näringsfattiga. Inom området finns källflöden till Ångermanälven. Regleringar inom området är Borgasjön, Dabbsjön, Stor- Rajan, Lill- Rajan samt överledning av Korpån till Dabbsjön. Fiskarter De mest intressanta arterna ur fiskesynpunkt är öring, röding och harr. Dessa förekommer ensamma eller i olika kombinationer i såväl sjöar som vattendrag. Arterna reproducerar sig både i sjöar och i strömmande vatten. Utsättning av öring har gjorts och görs i årligen i Lill- Rajan, Västra Hundsjön och Arksjöarna. Fiskebeståndets status När det gäller fiskebeståndets status så är det framförallt harr-, öring-, och rödingbestånden som är tillbakatryckta. Orsaken är främst vattenkraftutbyggnaden som har medfört att lek- och uppväxtområden och vandringsmöjligheter reducerats kraftigt. Andra orsaker är försurning, skogsbruk och ett hårt fisketryck. Den vilda rödingen inom kommunen är utsatt för ett för hårt fisketryck i de sjöar som är allmänt upplåtna. Nätfiske och speciellt nätfiske på leken är den största orsaken till att fisken storlek hålls nere. Harrbeståndet i Långseleån är livskraftigt men med de regler som gäller så hålls medelstorleken på låg nivå.

13 Vattendrag När man studerar sammansättningen över elfiskena bör man komma ihåg att materialet härrör nästan uteslutande ifrån vattendrag som är lättillgängliga för elfiske. I princip i områden med bilvägar. Från stora områden speciellt i fjällområdet saknas helt data och utgör en osäkerhet i den totala bedömningen av öringens förekomst. Tabell 5. Täthet/100 m 2 av öring i vattendrag inom Dorotea Kommuns fjällområde. (Nyckeltalsreferens 4) Vattendragsbredd Antal vattendrag Varav utan öring Medeltäthet i vattendrag med öring <3 m 6 11, m 8 1 8,7 9 >10 4 5,8 8 Kommentar: Tätheterna är låga i jämförelse med fiskeriverkets sammanställning av elfisken i fjällområdet. Tabell 6. Antal vattendrag i fjällområdet inom Dorotea uppdelade efter öringstäthet. (Nyckeltalsreferens 4) Vattendrags- Bredd Öring saknas Svaga bestånd <5/100m 2 Medelgoda bestånd 5-15 /100m 2 < > Medeltäthet enligt fiskeriverket Goda bestånd >15/100m 2 Kommentar: I fjällområdet saknas eller finns svaga bestånd av öring i % av vattendragen. I många vattendrag finns dock medelgoda bestånd. Det något bättre läget än i skogslandet beror bl a på att konkurrensen av andra fiskarter är mindre i fjällområdet. Sjöar Följande redovisning baseras på provfisken med provfiskenät enligt fastställd vetenskaplig metodik, med undantag av de fyra sjöar med areal mellan ha, se kommentar. Tabell 7. Nyckeltal avseende bestånd av röding, öring, sik, abborre i sjöar i fjällområdet. (Nyckeltalsreferens 5) Sjö Antal Medelv. för Medelv. för Medelv. för sik Medelv. för sjöar öring (g) röding (g) (g) abborre (g) <50 ha, (19 sjöar) 109 (11 sjöar) fjäll (3 sjöar) 228 (2 sjöar) 138 (3 Sjöar)

14 ha Kommentar: SCA gjorde en fiskbeståndsundersökning i de fyra sjöarna mellan ha under hösten 1999, vilket resultaten i tabell 6 visar. De lade ut 4 st översiktsnät (maskstorlekar 5-55 mm) samt 2-3 st vanliga nät (maskstorlekar 30 mm) i varje sjö. Näten placerades på ställen där sannolikheten till att fånga fisk var störst samt huvudsakligen på djup mellan 1-6 meter. Detta borde innebära att fiskbeståndstätheten samt medelvikterna i sjön är övervärderade, vilket visas av ett standaliserat provfiske i Mellan- Rissjön utfört på uppdrag av länsstyrelsen i Västerbotten kontra SCA inventeringsfiske. Medelvikterna utifrån olika inventeringar i Mellan- Rissjön: * SCA: inventeringsfiske 1999, Röding (167 g), Öring (416 g) samt abborre (205 g) * Standaliserat provfiske, 1998, Röding (54 g), Öring (113 g) samt abborre (89 g) Öringens medelvikt är högre än rödingens beroende på att den mindre öringen finns i omgivande vattendrag och därmed inte ingår i nätfångsten och påverkar medelvikten. Fångsten per nät är beräknad enligt följande: Fångsten har först beräknats på respektive djup 0-3, 3-6, 6-12, m osv. Därefter har ett medelvärde beräknats av fångsten. Särskilt skyddsvärda bestånd Dabbsjörödingen är en stam som verkat klara vattenkraftsuppdämning bra. Sjön innehåller ett storvuxet bestånd av röding. Rödingen används i dag som utsättningsfisk inom Rajastrands FVO. Stor-Rajans med nedströms liggande sjöar hyser ett storvuxet och välmående harrbestånd. Idag finns det inom Dorotea endast ett fåtal sjöar som innehåller harr Fiskevård Vattenkvalitet Bakgrund Vattenkvaliteten kan utsättas för olika former av negativ påverkan. De olika formerna härrör oftast från olika källor men ibland ger en och samma källa flera sorters negativ påverkan. Tabell 8. Exempel på källor och negativ påverkan på vattenkvalitén. Negativ påverkan Förorenande utsläpp Övergödning Slamning Förändrad flödesregim/ temp Källor Industri Jordbruk, fiskeodlingar, avlopp Skogsbruk, vägbyggen Vattenkraft, skogsbruk, jordbruk

15 Försurning Industri, bilism, skogsbruk Vilket genomslag den negativa påverkan på vattenkvaliteten får i fiskbestånden är beroende på en mängd faktorer. Förutom själva omfattningen och varaktigheten av påverkan så beror den även av: Typ av vattensystem Geografiskt läge Vilka fiskarter som förekommer Fiskbeståndens produktivitet Årstid Med vattenkvalitet avses även tillgång till vatten. Inom kommunen finns reglerande vattendrag där förändrad flödesregim avsevärt försämrar betingelserna för fiskbestånden. Försurning är den påverkan som idag föranleder det största åtgärdsprogrammet. Kalkning (se bild 2) sker inom Fjällåns avrinningsområde, Sallsjöåsystemets FVO (Lillsjön och Stortjärn) samt inom Avaträsk- Arksjö FVO (Ö. Tallvattensjön). Tabell 9. Nyckeltal avseende vattenkvalitén. Sammanfattning av resultat från riksinventeringen av sjöar i Dorotea kommun 1990, vinter. Siffror inom parentes är antal prov. (Nyckeltalsreferens 6) Ph Kond. MS/m Alk Qekv/l TOC Mg/l SO 4 qekv/l BC qekv/l Tot-N Qg/l Tot-P Qg/l Dorotea Medel (n=18) 5,9 3, ,3 (3) Stdavv. 0,5 1, , ,8 Median 5,9 2, , ,0 Max 6,7 6, , Min 4,8 1,2-18 4, ,0 Fjällkommuner Medel (n=158) 6,5 4, ,1 (45) ,7 Stdavv. 0,5 1, , ,3 Median 6,5 3, , ,0 Max 7,2 12, , ,0 Min 4,8 0,9-26 0, ,5 5,0 Tabell 10. Nyckeltal avseende vattenkvalitén. Sammanfattning av resultat från riksinventeringen av sjöar i Dorotea kommun 1995, höst. Siffror inom parentes är antal prov. (Nyckeltalsreferens 6)

16 Ph Kond. MS/m Alk Qekv/l TOC Mg/l SO 4 qekv/l BC qekv/l Tot-N Qg/l Tot-P Qg/l Dorotea Medel (n=16) 6,4 2, , ,1 Stdavv. 0,5 1, , ,1 Median 6,3 1,8 55 6, ,0 Max 7,2 5, , ,0 Min 5,3 1,0-13 3, ,0 Fjällkommuner Medel (n=170) 6,9 3, , ,8 Stdavv. 0,5 2, , ,8 Median 7,0 2, , ,0 Max 7,9 13, , Min 4,8 0,7-27 0, Tabell 11. Nyckeltal avseende vattenkvalitén. Sammanfattning av resultat från riksinventeringen av vattendrag i Dorotea kommun samt övriga fjällkommuner i Västerbottens län 1995, höst. Siffror inom parentes är antal prov. (Nyckeltalsreferens 6) Ph Kond. MS/m Alk Qekv/l TOC Mg/l SO 4 qekv/l BC qekv/l Tot-N Qg/l Tot-P Qg/l Dorotea Medel (n=4) 7,2 5, ,3 Stdavv. 0,4 4, , ,5 Median 7,2 4, , Max 7,6 11, , Min 6, , Fjällkommuner Medel (n=22) 7,1 3, , ,9 Stdavv. 0,2 1, , ,1 Median 7,2 3, , Max 7,6 7, , Min 6,7 1,5 63 0, Kommentar: Resultaten från riksinventeringen 1990 (vinter) och 1995 (höst) för sjöar visar lägre ph och alkalinitet i Dorotea än i övriga Fjällkommuner i Västerbotten (tabell 8 och 9). Det bör noteras att sulfathalten däremot var lika i områdena 1990 och till och med något lägre i Dorotea under 1995 jämfört med de andra kommunerna. Halten organiskt kol i Doroteas sjöar var anmärkningsvärt högre och baskatjoninnehållet betydligt lägre, ca hälften mot de andra kommunerna. I jämförelsen mellan vattendrag var skillnaden i ph obetydlig, medan buffringskapaciteten i Dorotea var markant högre (tabell 10). Alkaliniteten i Doroteas vattendrag var nästen dubbelt så hög och BC- innehållet mer än det dubbla. Sulfathalterna var ungefär lika och liksom sjöarna var TOChalterna i Dorotea påfallande höga. Riksinventeringen visar stora skillnader i ytvattnets kemi inom fjället och de fjällnära områdena i Västerbottens län, trots en låg atmosfärisk deposition av

17 försurande ämnen. De stora skillnaderna i ph och alkalinitet är sannolikt naturligt betingade och förklaras troligtvis av skillnader i buffertkapacitet och urlakning av organiska syror inom tillrinningsområdena. Variationerna i buffertförmågan beror sannolikt på förekomst av mer basiska och lättvittrade material i fjällkedjan och sura, svårvittrade kvartsiter och graniter i öst. Jämförelsen mellan Dorotea och andra kommuner antyder att Doroteas sjöar är något surare än övriga (tabell 8,9 och 10). Att de skulle vara mer försurningspåverkade finns det dock inga belägg för. Lägre ph och buffring samt högre TOC- halter i Dorotea är sannolikt en följd av geografisk snedfördelning i urvalet av provsjöar. Sjöarna i riksinventeringarna ligger i huvudsakligen i kommunens östra skogs- och myrlandskap med sura bergarter. De fyra vattendragen provtagna i riksinventeringen rinner däremot genom kommunens västra del dominerad av amfiboliter och grönstenar och är mer välbuffrande Biotopvård Bild 2. Kalkning med kalkdoserare i Fjällån. Bakgrund Större delen av våra vattensystem inom skogs- och fjällområdet har rensats för att underlätta flottning. I många fall har även uppförts olika typer av dammar för att kunna reglera vattenflödet. Denna påverkan har haft en stor negativ effekt på ekosystemen framförallt i de strömmande vattnen. En del av de rensade sträckorna i de harr- och öringsförande vattendragen har återställts till ett mer naturligt skick. Åar som är restaurerade är t o m 2002: Saxån inom Rajastrands FVO.

18 Nedre delarna av Långseleån. Delar av Bergvattenån (Kvarnforsen samt Sågforsen). Fjällån Sallsjöån Lavsjöbäcken Fiskevägar Bild 3. Flottledsrestaurering Bakgrund I kommunens många strömmande vatten finns en mängd såväl definitiva som partiella vandringshinder. Vissa är helt naturliga och separerar olika fiskbestånd inom ett och samma vattensystem. Många vandringshinder är dock orsakade av mänsklig aktivitet och i många fall har fiskvandring avsevärt försvårats eller eliminerats. Tabell 12. Nyckeltal avseende fiskvägar. (Nyckeltalsreferens 7) Typ av Antal 2000 Kommentar vandringshinder Kraftverk 1 Fiskvandringsväg saknas Regleringsdamm 3 Fiskvandringsväg saknas Överledning 1 Fiskvandringsväg saknas Grunddamm 7 En fisketrappa byggdes 2002 förbi grunddammen i Lill- Rajan. Vid de andra grunddammarna föreligger inget vandringshinder. Spärrdamm Uppgift saknas Naturliga hinder Uppgift saknas Vägtrummor Uppgift saknas Finns dock inventeringar i Sverige som säger att var

19 fjärde vägtrumma är fellagda och utgör vandringshinder Fiskutsättningar Bakgrund Utsättningar av fisk har en mycket lång tradition i kommunen. Utsättningar har skett både i skogslandet som uppe i fjällen. Syftet var förr att skapa ett större underlag för fisket efter matfisk medan det på senare år ofta varit utsättningar för att förbättra ett sportfiske eller förstärkningsutsättningar i bevarande syfte. De fiskarter som nyttjas för utsättningar har varierat avsevärt. De tidiga utsättningarna utgjordes av matfiskarter som t.ex. sik och gädda och även röding och öring. Därefter följde en period då det nyttjades framförallt nordamerikanska arter som bäckröding, regnbåge och kanadaröding. På senare tid har verksamheten åter svängt tillbaka till våra inhemska arter och framförallt till öring. Syftet med utsättningar bör vara klara pga. att det finns en del risker med fiskutsättningar. Genetisk så kan det innebära att befintliga bestånd som är anpassade till området blandas upp med gener från utsatta stammar. Det är även så att i odlingar så är ett fåtal föräldrar till en stor mängd yngel vilket innebär att genetiskt så ser de väldigt lika ut (inavel). Detta medför i regel att fisken får det svårare att klara förändringar i miljön. Utsättning av andra arter än de som funnits i sjön/vattendraget bör man också tänka över ordentligt. Förmodligen finns det en naturlig förklaring varför inte den arten finns i sjön. Tabell 13. Kompensationsutsättningar (Nyckeltalsreferens 7) Lokal Art Vikt Antal Stor- Öring Ca 3 hg 500 Arksjön Bellvikssjön Öring Ca 3 hg 500 Resultatet av utsättningarna är varierat. I Bellvikssjön så går utsättningarna bättre än de gör i StorArksjön speciellt med den öringsstam (Bågede) som sätts. En av orsakerna kan vara att Bellviks- och Rörströms FVO håller fisken i en kasse i Bellvikssjön under sommaren och fisken får större chans att anpassa sig till sjöns miljö. Under 70- talet så sattes det Gullspångsöring i Arksjön istället för Bågedeöring. Utsättningarna av Gullspångsöring upplevdes fungera bättre då återfångsterna åren efter låg på en hög nivå.

20 Bild 4. Återutsättning av öring i Ormsjöån Decimeringsåtgärder Bakgrund En negativ effekt som i många fall uppstått efter fiskutsättningar eller utsättningar av t ex näringsdjur är att lokala ursprungliga bestånd har decimerats eller nästan försvunnit. I vissa fall beroende på direkt predation och i vissa beroende på konkurrens om föda, biotoper eller lekplatser. Konkurrens om föda har i många fall gett en konditionsförsämring av bestånden. Restaurering kan i dessa fall ske genom eliminering eller minskning av icke ursprungliga bestånden. Detta kan ske antigen genom riktat fiske mot den avsedda målarten alternativt att genomföra en rotenonbehandling av vattnet/ vattensystemet ifråga. Tabell 14. Nyckeltal avseende decimeringsåtgärder. (Nyckeltalsreferens 8) Metod Antal t o m 2002 Antal lyckade Kommentar Rotenon Förvaltning Organisation I kommunen finns ca 16 förvaltare som upplåter fiske i varierade former. Dominerande organisationsform är fiskevårdsområden. Andra former är t ex samfällighetsföreningar.

21 Fiskevårdsområden I kommunen har stora insatser gjorts för att organisera fiskerättsägarna i fiskevårdsområden. Fiskevårdsområdenas fördel är att de kan förvalta alla typer av fiske och bestå av ett stort antal fiskerättsägare. Storlek och aktivitetsnivå varierar mellan de olika områdena. Tabell 15. Nyckeltal avseende fiskevårdsområden. (Nyckeltalsreferens 9) År Antal fiskevårdsområden Sportfiskeklubbar I kommunen finns idag 2 sportfiskeklubbar, varav en klubb förvaltar fiskevatten som är upplåtna för allmänheten. Statens vatten Staten via länsstyrelsen är också en stor förvaltare av fiske inom kommunen. Länsstyrelsen förvaltar i detta uppdrag en stor del av kommunens vatten ovan odlingsgränsen. Fisket upplåts till sport och husbehovsfiske i varierade former och omfattning. Statens vatten är uppdelade i fem huvudkategorier. Undantagsvatten för samernas husbehovsfiske, husbehovsvatten för ortsbor, vatten upplåtna till allmänheten för sportfiske (vissa kvoterade), ej upplåtna vatten och ej nyttjande vatten. När det gäller statens vatten ovan odlingsgränsen så har samerna en mycket viktig roll när det gäller förvaltningen av vatten. Tabell 16. Nyckeltal avseende upplåtna vatten ovan odlingsgränsen i Västerbotten. (Nyckeltalsreferens 10) Nyttjandeform Antal % av antal Undantagsvatten för samer (husbehovsfiske för ortsbor i 33% av dessa vatten) Ej upplåtna vatten 35 4 Husbehovsvatten för ortsbor (upplåts ej för sportfiske) Husbehovsvatten för ortsbor (upplåts för sportfiske) Vatten som upplåts för sportfiske Ej nyttjade vatten Totalt Samerna När det gäller statens vatten ovan odlingsgränsen har samerna en mycket viktig roll när det gäller förvaltningen av vatten. Som urbefolkning har de under många generationer byggt upp en erfarenhet och kunskap om fiskevattnens långsiktiga nyttjande. Vid beslut och planering i olika frågor är samernas inställning och synpunkter av stor betydelse. Samerna har som grundtes att upplåtelser av fiske för turism inte får äventyra vattnens långsiktiga produktion av fisk och inte

22 heller medföra störningar för rennäringen eller på flora och fauna. Man är därför angelägna om att själva deltaga och påverka den utveckling som pågår inom området fisketurism samt även utveckla fisketurismen som en möjlig binäring till renskötseln. Övriga Fortfarande finns det kvar en del fiskevatten som förvaltas av ej organiserade fiskeföreningar typ skogsbolag mm. En stor del av de bolagsägda fiskerätterna ingår dock i fiskevårdsområden Fiskeregleringar En reglering av den mängd fisk som får fångas är i en del av kommunens vatten en absolut förutsättning för att fiskbestånden ska kunna bibehållas på eller återuppnå en livskraftig populationsstorlek. Svaga bestånd med dålig reproduktion eller bestånd med låg medelvikt är ofta ett tecken på ett överfiske. Fiskeregleringarna skall beslutas av de organisationer som förvaltar fisket. Dessa känner vattnen väl och är motiverade att följa upp effekterna av regleringarna. I laxvattendragen nedan det nedersta vandringshindret finns ett regelverk beslutat av fiskeriverket men för skogslandet och fjällområdet måste respektive förvaltare besluta kring de regler som skall gälla. Fiskeregleringarna kan ske i en mängd olika former t ex fångstbegränsning ( bag limit ), trädaläggning, begränsning i fisketid, fridygn etc. En förutsättning för dessa regleringar skall vara effektiva är att de fiskade görs medvetna om befintligt nätverk. Tabell 17. Nyckeltal avseende fiskeregleringar. (Nyckeltalsreferens 11) År Antal sjöar med nätfiskeför bud Antal vatten där endast flugfiske tillåts Antal vatten/ vattendrag med begränsningar i upptag av fisk (laxartad) samt relevant minimimått Vattendrag med maskmeteför bud (insatt fisk) Trädalagd a vattendrag Kommentar: Länsstyrelsen har upphört med att lämna nya eller fortsatta tillstånd till nätfiske på vatten (statens vatten ovan odlingsgränsen) med en yta under 50 ha. Dessa sjöar räknas därför inte in i ovan liggande tabell. Under tiden så har länsstyrelsen lagt restriktioner på vissa vatten/vattendrag (statens vatten) ovan odlingsgränsen och de räknas inte heller in i tabellen ovan. De vatten/ vattendrag (statens vatten) som det införts restriktioner på är: Den kvoterade tjärnsystemet mellan Slipsiken och Autjojaure samt del av Slipsikån Del av Korpån Vallenjukke med tjärnar

23 Tillsyn Utbildning Planering Guoletisjaureh Reglerna som är satta på dessa områden är att endast 3 fiskar får avlivas/ dygn, minimimått 30 cm samt att maskmeteförbud råder. Vid införande av regler, regleringar och förordningar så syftar de till att uppnå vissa effekter i det fiske eller för det fiskebestånd som avses. För att dessa skall vara effektiva krävs förutom information även en aktiv tillsyn av efterlevnaden ute vid vattnen. Behovet av tillsyn varierar beroende på en mängd olika faktorer men viktigt är att insatserna görs i sådan omfattning att det ger respekt och trovärdighet för de fastställda reglerna. Tabell 18. Nyckeltal avseende fisketillsyn. (Nyckeltalsreferens 12) År Antal tillsynsmän Antal Polisanmälningar Kunskaperna förbättras kontinuerligt kring fiskevård och våra fiskebestånd. Det är av största vikt att de som vårdar och förvaltar fiskevatten förkovrar sig i de nya kunskaperna. Detta höjer kvaliteten på fiskevårdsarbetet och ökar möjligheterna att uppnå ett varaktigt nyttjande av fiskebestånd. Det är även viktigt att de fiskande tar del av de nya rönen inom fiskevårdens område. Detta ger en större förståelse och en bättre efterlevnad för de olika åtgärder och de begränsningar som förvaltarna av fisket genomför. Tabell 19. Nyckeltal avseende utbildning. (Nyckeltalsreferens 13) År Genomförda utbildningsinsatser mot förvaltare av fiskevatten Fiskevård Fisketillsyn Inriktningen på dagens fiskevård innebär att det är ett långsiktigt arbete som kräver många års arbete innan resultaten kan skönjas. Det är därför viktigt med en långsiktig planering av de åtgärder och de insatser som skall göras. Det är även viktigt med en noggrann planering mellan t ex marknadsföringsinsatser och fiskevård. Fiskevårdsinsatserna bör ju ges tid att få effekt innan marknadsföringen startar. En långsiktig planering är i många fall en direkt förutsättning för att kunna ta del av de bidragssystem som finns inom fiskevårdens område. En lämplig planeringsform är att upprätta en verksamhetsplan. Denna bör innehålla avsnitt som behandlar service, information, fiskevård, marknadsföring

24 Personal samt utbildning. Planen bör för att ge en långsiktig stabilitet i arbetet och gälla i åtminstone 3 år. Dock bör planen vara tidsbegränsad till högst 5 år pga. att förändring sker hela tiden inom områdets vatten, biologisk kunskap, regelverk etc. Den sakkunskap som krävs för ett meningsfullt fiskevårdsarbete finns i dag tillgängligt både i Dorotea kommun och genom samarbete även i grannkommunerna. Tillgång till lokalt stationerad kompetens med fiskeribiologisk utbildning är en förutsättning för att driva fiskevårdsarbetet framåt. Sakkunskap finns även ute i fiskevårdsområdena huvudsakligen i form av praktiska kunskaper. Uppskattning av personal inom Dorotea kommun som arbetar med fiskevård. Tabell 20. Nyckeltal avseende fiskevårdspersonal. (Nyckeltalsreferens 14) Personalkategori Antal tjänster Miljöinspektör med fiskebiologiska kunskaper Praktisk fiskevård Nyttjare Utbildning/ bakgrund Övrigt 0,5 Miljöinspektör samt 20 poäng fiskebiologi och fiskeodling 2 Huvudsakligen praktisk erfarenhet Yrkesfiskare Inom kommunen förekommer inget yrkesfiske. Kommunanställd Ideellt arbete (FVO) Husbehovsfiske Husbehovsfiske förekommer i stor omfattning. Husbehovsfisket kan delas upp i två kategorier, samernas husbehovsfiske och lokalbefolkningens husbehovsfiske. Samernas husbehovsfiske regleras i rennäringslagen och innebär tillgång till ett stort antal vatten. Nyttjandet av samernas tillgång till husbehovsfiske är dock begränsad och huvudsakligen inriktat på större vatten som i regel så kallade undantagsvatten som ej upplåts för sportfiske. Husbehovsfisket för övrig lokalbefolkning är av större omfattning och berör även mindre vatten. Länsstyrelsen har dock upphört med att lämna nya eller fortsatta tillstånd till nätfiske på vatten med en yta under 50 ha. De uppgifter som framgår av tabell 17 omfattar inte samernas fiske. Tabell 21. Nyckeltal avseende nätupplåtelser ovan odlingsgränsen på statens mark. (Nyckeltalsreferens 15) År Antal upplåtna vatten för nätfiske ovan odlingsgränsen (statens vatten)

25 Mindre än 50 ha (8 nätupplåtelser i dessa vatten) Större än 50 ha 7 (62 nätupplåtelser i dessa vatten) Sportfiske Sportfiske behandlas i kapitel 3 sporfisketurism. 2.3 FISKEVÅRD - MÅL OCH RIKTLINJER Fiskevård Kommunen har definierat målsättningar och riktlinjer för de olika åtgärdsområdena inom fiskevården. Dessa skall användas som utgångspunkt för upprättande och genomförande av åtgärdsprogram som tas fram i samarbete med fiskevattenförvaltare och fiskeklubbar Vattenkvalitet Målsättning Av mänsklig verksamhet betingade försämringar av vattenkvalitet skall ej tillåtas utgöra en orsak till att något av våra naturligt förekommande fiskbestånd minskar eller försvinner. Riktlinjer I de vattensystem där pågående försurning nått nivåer som verkar menligt på fiskeekosystemen skall effekten motverkas med hjälp av kalkning eller annan åtgärd med motsvarande effekt. Viktigt att vattenkemisk målsättning anpassas till vattensystemets naturliga förutsättningar. Vattenföretag och andra åtgärder som innebär risk för slamning eller annan påverkan som riskerar att resultera i menlig påverkan på reproduktionen hos fisk skall förläggas till sådan plats och tid på året att riskerna elimineras. Samråd skall alltid ske med fisksakkunnig. Högsta prioritet har vattendrag som har förutsättningar för laxfiskar såväl vandrande som stationära. I reglerade vattendrag skall en bättre anpassning ske vad gäller minimitappningar. Ökade tappningar ger vissa möjligheter att minska den skada som regleringen orsakat på fisket och det biologiska livet. Högsta prioritet har högre minimitappningar i vattendrag som har förutsättningar för laxfiskar såväl vandrande som stationära. I regleringsmagasin sker snabbt en urlakning av näring och detta ger avsevärt försämrade levnadsbetingelser för fiskbestånden. Insatser bör göras för att utreda möjligheterna med att höja näringsstatusen i magasinen, där matfiskodling kan vara ett alternativ.

26 Biotopåtgärder Fiskvägar Målsättning Samtliga negativt påverkade vattenbiotoper skall återställas till mer ursprungligt skick. Riktlinjer I flottledsrensade vattendrag skall de påverkade sträckorna återställas. De dammar som kan finnas i sjöarnas utlopp och inte behövs för att upprätthålla vattenföringen under lågvattenperioden skall tas bort. I vissa fall har dammen styrt nivån i den ovanliggande sjön. I dessa fall ersätts dammen med en stentröskel på motsvarande nivå. I reglerade vattendrag skall krävas att restaureringsåtgärder genomförs som minskar den negativa effekten av den förändring av vattenföringen som minimitappningar innebär. Högsta prioritet har vattendrag som har förutsättningar för laxfiskar såväl vandrande som stationära. För många av de sjöar som sänkts eller utdikats är motivet för ingreppet ej längre aktuellt. Dessa sjöar skall med hjälp av lämpliga biotopåtgärder återfå sin ursprungliga omfattning. Målsättningen Fiskvandring skall möjliggöras förbi de vandringshinder som eliminerat eller avsevärt försvårar en ursprunglig förbivandring. Riktlinjer Fiskevandring skall säkerhetsställas i de vattendrag där mänsklig påverkan orsakat vandringshinder eller avsevärt försvårat förbivandring. I undantagsfall kan nya vandringsvägar öppnas förutsatt att dessa bevisligen ej medför någon menlig effekt på befintliga ekosystem. I de reglerade vattendragen skall fungerande fiskvägar inrättas i de dammar som medför vandringshinder. I regleringsmagasinen finns många biflöden som kan utgöra potentiella lekområden. Svårigheter för fiskvandring uppstår dock ofta när magasinet är sänkt. Åtgärder skall vidtas som möjliggör lekvandring till dessa biflöden. Högsta prioritet har vägtrummor och liknande som försvårar lekvandring och spridning i mindre vattendrag samt vandringshinder i regleringsmagasin som försvårar lekvandring för fisk Fiskutsättningar Målsättning Utsättningarna skall i huvudsak ske med ett så lokalt härstammande utsättningsmaterial som möjligt.

27 Riktlinjer Utsättningarna skall i huvudsak ske enbart med inhemska fiskarter och syftet skall vara att återskapa eller förstärka befintliga bestånd. Utsättningsmaterialet ursprung skall vara så geografisk närliggande som möjligt. Utsättningsbehov kontra eventuell annan möjlig åtgärd skall noggrant analyseras i samband med planeringen. I fjällområdet skall inga utsättningar ske i de få kvarvarande fisktomma vatten för att bevara unika ekosystem. Högsta prioritet har vattensystem där laxartad fisk försvunnit på grund av mänsklig påverkan Decimeringsåtgärder Målsättning Åtgärderna skall möjliggöra för undantryckta eller hotade bestånd att återerövra ursprungligt livsrum och populationsstorlek. Riktlinjer De främmande arter som har introducerats och menligt påverkat naturligt förekommande bestånd skall i största möjligaste utsträckning elimineras eller reduceras till en omfattning som ej påverkar de naturliga bestånden. Åtgärden bör i första hand ske med utfiskning men även kemisk behandling kan bli aktuell. I många fall har utsättningar inneburit kvalitetsförsämring på befintliga bestånd på grund av ökade eller förändrade konkurrensförhållanden. Här skall genom decimeringsfisken ursprungligare förhållanden mellan fiskpopulationerna återställas. Högsta prioritet har undantryckta sjöbestånd av öring och röding Förvaltning Organisation Målsättning För fiskets förvaltning skall organisationsformer eftersträvas som bevarar, restaurerar och tillgängliggöra varaktiga fiskemöjligheter. Möjligheten för kommunen, näringsidkare eller liknande till underupplåtelser med ensamrätt skall öka. Samernas viktiga roll i förvaltningen av statens vatten skall lyftas fram tydligare.

28 Områden Riktlinjer I de områden som idag saknar täckning skall behovet av organisationer ses över. Förvaltarnas möjligheter att få tillgång till vatten med rådighet och kontroll i syfte att upplåta med ensamrätt till fisketurister skall prioriteras. Samerna skall redan på idéstadiet involveras i dessa frågor. Målsättning Det är angeläget att fiskbestånden vårdas och utnyttjas på bästa sätt. FVO skall omfatta fiske som tillhör flera fastigheter. De biologiska förutsättningarna är därför viktiga. I dag saknas en förvaltningsform för fiske i vatten ovan odlingsgränsen med blandad ägarstruktur, då statens vatten ej kan ingå. Arrende blir då enda möjligheten att få ett sammanhängande område. Kostnaden för arrende är alltför hög i dagsläget, då FVO ansvarar för tillsyn, information och försäljning av fiskekort. Enligt LOFO skall den geografiska avgränsningen av fvo i första hand eftersträvas en med hänsyn till fisket och fiskevården naturlig enhet. En sådan enhet kan exempelvis vara en sjö, ett sammanhängande system av sjöar och vattendrag eller en älvsträcka avgränsad av vandringshinder. Riktlinjer FVO och samfälligheters gränser skall ses över för att ge dessa en mer enhetlig struktur där vattendelare blir naturlig gräns. Översyn skall göras över de missförhållande som idag råder i vatten ovan odlingsgränsen där ägandet är delat Fiskeregleringar Målsättning Fiskeregleringar skall beslutas på lägsta administrativa nivå och säkerställa att det ges optimalt antal fisketillfällen utan att riskera överfiske. Riktlinjer Behovet av fiskeregleringar skall lyftas fram och tydliggöras för förvaltare och nyttjare. Lokalt bestämmande och bra information ökar förståelsen hos nyttjarna vilket är en förutsättning för att erhålla maximal efterlevnad av regleringar. Fisket skall regleras och via varierande upplåtelser anpassas till de olika vattnens produktionsförmåga. Husbehovsfiske skall i första hand styras till de större mer produktiva vattnen och sportfisket till de mindre. Vatten för sportfiske skall separeras för olika kategorier av sportfiskare. Högsta prioritet har reglering av fångstuttaget till vattnens produktionskapacitet.

29 Tillsyn Utbildning Planering Målsättning Tillsynen skall ha en omfattning som garanterar de förväntade effekterna av påkallade regler och förordningar. Riktlinjer Tillsynen skall, förutom kontroll av efterlevnaden, även ses som en möjlighet att förbättra allmänhetens kunskap kring de regleringar som finns inom regionen. Verksamheten skall därför i första hand koncentreras till de områden där informationsbehovet är störst. Tillsynen skall vara av sådan omfattning att samtliga nyttjare känner respekt för gällande regler och begränsningar och därmed blir motiverad till noggrann efterlevnad. Högsta prioritet har en ökad samverkan mellan olika kategorier tillsynsmän och uppdragsgivare. Målsättning Förvaltare av fiske och fiskevatten samt de fiskande skall utöka sina kunskaper i varaktigt fiske och fiskevård. Riktlinjer Ett stort utbildningsbehov kring alla områdena fiskevård och förvaltning föreligger inom kommunen och övriga Sverige. Kännedom kring olika möjligheter att förkovra sig inom området fiskevård måste förbättras hos förvaltare och nyttjare. En kontinuerlig samordning/sammanställning av tillgängligt utbildningsmaterial underlättar för en utökad utbildningstakt. En viktig del i utbildningsinsatserna är att lyfta fram sportfiskets potential som produkt för utveckling av turismen samt verka för att sprida en positivare attityd och högre status för fiskevården och sportfiskeprodukten. Högsta prioritet har ökande kunskaper i beståndsvård. Målsättning För varje organisation som arbetar med fiske och fiskevård skall det finnas en långsiktig hållbar planering i form av en verksamhetsplan. Riktlinjer Ökad information skall upplysa förvaltare av vatten kring fördelarna med en långsiktig planering avseende såväl fiskevård som marknadsföring, information mm. Upplysning kring och hänvisning till goda exempel skall underlätta planarbetet. Grundläggande information som t.ex. elfiskeresultat skall kunna tillgängliggöras. Planeringen skall ske i samråd med berörda parter t.ex. samerna och näringen.

30 Personal Högsta prioritet har information gentemot kommunens fiskeförvaltare. Målsättning Fiskebiologisk kompetens skall finnas lokaltstationerad inom kommunen för att leda utvecklingen av fiskevårdsarbetet. Personal med grundläggande fiskevårdsutbildning skall finnas för att bistå med praktiskt fältarbete. Riktlinjer Personalen skall ha fiskebiologisk kompetens som fortlöpande hålls uppdaterad och aktuell. 2.4 LAGSTIFTNING OCH PLANER Fiskelagstiftning Planer Nedan redovisas översiktligt de lagar, förordningar och författningar som kommunen och fiskerättsägarna har att följa i fiskevårdsarbetet. Till många av nedanstående har vissa kompletteringar skett med senare beslut men här redovisas endast huvuddokumenten. Fiskelagen (1993:787) Fiskeförordningen (1993:1097) Lagen om fiskevårdsområden (1981:533) Lag om förvaltning av samfälligheter (1973: 1150) Fiskeriverkets författningssamling (1993:31) Miljöbalken (1998:808) Fiskevårdsarbetet berörs av ett antal olika planer som styr olika delverksamheter inom området. Länsfiskeplan Se avsnitt 1.4. Länskalkningsplaner De årliga länskalkningsplanerna som upprättats av länsstyrelsen styr kalkningsverksamheten och effektuppföljningen av den. Här ingår även biologiskt återställningsarbete i kalkade vatten. Dorotea kommun bedriver kalkning av Fjällån och dess avrinningsområde samt sjöarna Stortjärn, Lillsjön

31 och Ö Tallvattensjön. Effektuppföljning i form av vattenprovtagning och elfisken sker inom kommunen i enighet med planen. Fiskeriverkets policy fiskeutsättningar Fiskeriverket har lagt fast en policy för den framtida fiskeutsättningsverksamheten. Denna policy lägger riktlinjerna för vilka former av utsättningar som harmoniserar med dagens syn på bevarande av biologisk mångfald, främmande arter m.m. Dessa riktlinjer ligger som bas för handläggningen av utsättningsärenden. Aktioner för biologisk mångfald Under 1995 beslutades på ett flertal statliga verk om riktlinjer kring framtida arbetet med bevara den biologiska mångfalden. Dessa redovisades i så kallade aktionsplaner för biologisk mångfald. De som i första hand berörde fiskets område var Naturvårdsverket och Fiskeriverkets aktionsplaner. 2.5 FINANSIERING Omfattningen av fiskevårdsverksamheten är inom många åtgärdsområden direkt kopplad till tillgängliga ekonomiska resurser. Detta gäller framförallt fiskevårdande arbete. Fiskeutsättningar, biotopvård, fiskvägar är oftast relativt kostsamma projekt. Inom segmentet förvaltning finns däremot många åtgärder som inte behöver stora ekonomiska anspråk t.ex. fiskereglering och planering. För att bedriva mer kostsamma projekt krävs oftast extern finansiering via någon typ av bidrag. Nedan beskrivs de bidragsmöjligheter som finns tillgängliga idag Kommunalt fiskebidrag Dorotea kommun har idag ett årligt fiskevårdsbidrag som är riktad till fiskevårdsområdesföreningar. Bygdeavgiftsmedel används även i viss omfattning till fiskevårdsåtgärder/utsättningar, etc. De kriterier som är bidragsberättiga är långsiktig hållbar fiskevårdsplan samt service kring vatten/vattendragen Statliga bidrag, anslag C4: Fiskevård Regeringen har avsatt ett anslag på 20 miljoner kr/år för fiskevård. Anslaget förvaltas av Fiskeriverket. Anslaget får användas till fiskevårdsåtgärder inom fem olika kategorier nämligen; bildande av fiskevårdsområden, Fisketillsyn, Utsättningar, Bevarande av hotande arter och stammar, Främjande av biologisk mångfald. Ansökningar sker till Länsstyrelsen som sammanställer och äskar medel årligen från Fiskeriverket.

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder.

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fiskevårdsplan. Verksamhetsplan för Volgsjöns fiskevårdsområdesförening. Sida 1 Innehållsförteckning Flik 1 Sida 2 Sida 3 Inledning med kort efterföljande

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Fisketräff med Fiskevårdsområden, inom LONA projektet Resursen Fisk

Fisketräff med Fiskevårdsområden, inom LONA projektet Resursen Fisk Minnesanteckningar Fisketräff med Fiskevårdsområden, inom LONA projektet Resursen Fisk Plats: Hotell Dorotea Datum: 2/6-15 Föreläsare Kjell Nore n OutdoorNorth Genomgång av fiskevårdsområdenas uppgift

Läs mer

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

FISKEPLAN 2014-2020 Storuman kommun 2014-04-23

FISKEPLAN 2014-2020 Storuman kommun 2014-04-23 FISKEPLAN 2014-2020 Storuman kommun 2014-04-23 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning 3 Mål, syfte och inriktning 4 Övergripande utgångspunkter 4 Fiskplanens målsättning och inriktning 5 Kostnader,

Läs mer

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Syfte Fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län har två huvudmålsättningar: Att så långt som det är möjligt åter länka samman de sjöar

Läs mer

Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde

Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde Fastställda vid föreningens ordinarie årsstämma år 2010. I tillämpliga delar gäller Fiskelagstiftningen. Reviderade vid föreningens ordinarie årsstämma 2011,

Läs mer

Minnesanteckningar från fisketräff på Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs den 29 september 2014

Minnesanteckningar från fisketräff på Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs den 29 september 2014 Minnesanteckningar från fisketräff på Marsfjäll Mountain Lodge i Saxnäs den 29 september 2014 Närvarande: Föreläsare Ingemar Näslund, Länsstyrelsen Jämtland Mats Byström, Saxnäs fiskecentrum (Kultsjögården)

Läs mer

Fiskevårdsplan Östervallskogs fvo

Fiskevårdsplan Östervallskogs fvo Fiskevårdsplan Östervallskogs fvo Lokal förvaltnings- och utvecklingsplan för Östervallskogs fiskevårdsområdesförening Hushållningssällskapet, Ventilgatan 5, 653 45 Karlstad, Tel 054-545600, Fax 054-545649,

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning. FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier:

Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier: Jakt Ekologiskt och etiskt väl genomförd jaktturism är att klokt använda en naturresurs, viltet, och ge det ett ökat ekonomiskt värde i konkurrensen med annan markanvändning och andra aktörers krav. Kan

Läs mer

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Rapport. "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud 2006-10-24

Rapport. Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun Lillerud 2006-10-24 Rapport "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2 vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud 2006-10-24 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND 1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014.

Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014. Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014. Allmänna förutsättningar. Hällesjö fiskevårdsområde i Östjämtland är ett av totalt ett 25-tal fiskevårds- och kortfiskeområden inom Bräcke kommun.

Läs mer

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades

Läs mer

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön) Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde

Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde Fastställda vid föreningens ordinarie årsstämma år 2010. I tillämpliga delar gäller Fiskelagstiftningen. Reviderade vid föreningens ordinarie årsstämma 2011,

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade 1974, nätverk, 1984 samorganisation

Läs mer

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING Fiskeplan Allmänningen 2016 2016 1 SAMMANFATTNING Under en lång följd av år har allmänningen genom statligt stöd arbetet med fiskevård i allmänningens vatten. Verksamheten har ett stort allmänt intresse.

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012 Klarälvens vattenråd Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012 Anna Sjörs Utkast 1 jan 2013 Bakgrund Lokal åtgärdsplan för Acksjön avrinningsområde ett pilotprojekt

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Kartläggning av fiskare i Holland och Belgien

Kartläggning av fiskare i Holland och Belgien Kartläggning av fiskare i Holland och elgien Kartläggning av fiskare i Holland och elgien Sportfiskare från Holland och elgien uppskattar Sverige som destination för sportfiske och naturupplevelser. När

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Fuåns avrinningsområde (675922-144078)

Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Översiktlig beskrivning Fuån är ett mindre vattendrag som tillrinner Siljan i Fudalsviken. öster om byn Nusnäs. Avrinningsområdet, som enligt Sandberg (1987) är 67

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Halmstad 2015-12-04 Parlamentariska Landsbygdskommittén Johan Persson Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Sveriges Fiskevattenägareförbund vill redan i ett tidigt stadium få en dialog med den

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns. Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

SPORTFISKE I LJUNGANDALEN

SPORTFISKE I LJUNGANDALEN SPORTFISKE I LJUNGANDALEN Om du söker ett varierat fiske i otillgängliga vildmarksvatten, med sina åar, tjärnar och insjöar eller lättåtkomliga lugna vatten belägna vid allfarvägarna. Då har du kommit

Läs mer

Fö rvaltningen i Svenska Ö stersjö laxa lvar

Fö rvaltningen i Svenska Ö stersjö laxa lvar Fö rvaltningen i Svenska Ö stersjö laxa lvar 1 Innehåll Projektets syfte... 3 Kalixälven... 4 Råneälven... 13 Piteälven... 18 Åbyälven... 22 Byskeälven... 29 Kågeälven... 36 Bureälven... 45 Rickleån...

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

DAGORDNING FÖR FLISERYDS SPORTFISKEKLUBBS ÅRSMÖTE DEN 11 mars 2016

DAGORDNING FÖR FLISERYDS SPORTFISKEKLUBBS ÅRSMÖTE DEN 11 mars 2016 2015 DAGORDNING FÖR FLISERYDS SPORTFISKEKLUBBS ÅRSMÖTE DEN 11 mars 2016 1 Mötets öppnande. 2 Fastställande av dagordning. 3 Val av protokollsjusterare tillika rösträknare. 4 Frågan om mötets behöriga utlysande.

Läs mer

!"#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$45"2("2$6)57.8$ 9:..&2$;"20,:.#$)'*$ <,/5"2$=&2,>1$$

!#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$452(2$6)57.8$ 9:..&2$;20,:.#$)'*$ <,/52$=&2,>1$$ Under 2014 knöt vi ihop säcken för många större projekt som finansierat med hjälp av EU:s fiskerifond. Vi kunde inviga den nya faunapassagen vid Ulriksdal. Det tog 10 år att genomföras hela projektet.

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:16 OBS Fångstrapport skall sändas in inom 48 tim till klubbens På förekommen anledning måste jag åter påminna om att vikten av att sända in fångstrapport till klubben.

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13) registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Rapport. "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud 2006-10-24

Rapport. Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun Lillerud 2006-10-24 Rapport "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud 2006-10-24 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare Astacus

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum 2010-03-17 Tid 18:00 Protokoll nr. 19 2010:1 Plats Säters Stadshotell

Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum 2010-03-17 Tid 18:00 Protokoll nr. 19 2010:1 Plats Säters Stadshotell Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum 2010-03-17 Tid 18:00 Protokoll nr. 19 2010:1 Plats Säters Stadshotell Närvarande Anders Norman Åke Berg Tore Fahlholm Sven Andersson, adjungerad 1 2 3 4 5 6 Ordförande

Läs mer

Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020

Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020 Förord Fiske är ett av svenskarnas vanligaste fritidsintressen med långt fler än en miljon utövare. För många barn och ungdomar blir fiske ett livslångt intresse som ofta leder till engagemang för natur-

Läs mer

10063 Nationella turistfiskeprojektet

10063 Nationella turistfiskeprojektet Projektplan Projektnamn Beställare/Projektägare Projektledare Projekttid 10063 Nationella turistfiskeprojektet Leader Blekinge Johan Johansson 2010-12- 09 till 2013-12- 31 1. Sammanfattning Nationella

Läs mer

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

REMISS Sida 1(5) Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432

REMISS Sida 1(5) Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432 REMISS Sida 1(5) Datum Beteckning Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37)

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:18

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:18 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:18 Våren kom av sig och med det kom åter kylan. Vist har vi vackert väder men attan vad kallt det är på nätterna. I sig är detta bra för vårt fiske men vi behöver

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer