Fiskevårdsplan Östervallskogs fvo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fiskevårdsplan Östervallskogs fvo"

Transkript

1 Fiskevårdsplan Östervallskogs fvo Lokal förvaltnings- och utvecklingsplan för Östervallskogs fiskevårdsområdesförening Hushållningssällskapet, Ventilgatan 5, Karlstad, Tel , Fax , Org.nr ,

2 Innehåll Inledning... 3 Åtgärdsplan... 4 Östervallskogs Fiskevårdsområdesförening... 8 Verksamhet och åtgärder... 8 Fiskerättsbevis/Medlemskort... 8 Regler/regelverk... 8 Fiskekort och Trollingkort... 9 Fiskturism... 9 Östervallskogs fiskevårdsområde Särskilt skyddsvärda vatten Vattnens status i fiskevårdsområdet Kvicksilver i fisk Kalkning Uppföljning av kalkningen Inventering av vattendrag Fisk och fiske Utsättningar av fisk och kräftor Sjöarna och deras fiskbestånd - en historisk tillbakablick Kroksjöarna Fisket idag i fiskevårdsområdet Östen Vattenkemi Bottenfauna Nätprovfiske Avkastning i sjön Östen Mögesjön Vattenkemi Nätprovfiske Björketjärn Vattenkemi Nätprovfiske Ivarsbyälven Vattenkemi Bottenfauna Biotopvårdsåtgärder Elfiske Kräftprovfiske Rommenäsälven eller Oselva Vattenkemi Bottenfauna Biotopvårdsåtgärder Elfiske Kräftprovfiske Slabäcken, Lisslevattnet och Lisslevattsbäcken Vattenkemi Bottenfauna Biotopvårdsåtgärder Elfiske Smoltproduktion i Slabäcken Torpedalsälven (förr Ambyelfven) Vattenkemi Bottenfauna Biotopvårdsåtgärder Kräftprovfiske Elfiske i Torpedalsälven Elfiske i Bubäcken Smoltproduktion i Bubäcken Referenslista Bilaga 1 Var fisket bättre förr? Bilaga 2 Fakta om gädda och abborre Bilaga 3 Tre exempel på förvaltningsåtgärder Bilaga 4 Åtgärdsområden för kalkning Faktarutor som ingår i fiskevårdsplanen... 50

3 Inledning Våra sjöar är en stor och ofta outnyttjad resurs. Efter att ha löst ett fiskekort finns möjligheten att utöva fiske i fina fiskevatten, omgivna av en fantastisk natur. Denna unika möjlighet anses ofta som en självklarhet. Men för att sjön eller vattendraget ska kunna erbjuda ett långsiktigt hållbart och attraktivt fiske måste fiskbestånden förvaltas på ett förnuftigt sätt. Problem med försurning, reglering av vattendrag, flottledsrensningar, introduktion av främmande arter m.m. har varit omfattande. Mycket arbete har genomförts och pågår fortfarande för att återskapa den ursprungliga miljön i vattendragen. Exempelvis bedrivs kalkning sedan början av 1980-talet för att motverka försurning. Våra vatten mår numera förhållandevis väl och håller i de flesta fall starka bestånd av sina naturliga arter men det finns ändå anledning till oro. Försurning, reglering och annan miljöpåverkan (skogsbruk, dikningar, föroreningar m.m.) är fortfarande påtagliga hot som måste motverkas. De naturliga flodkräftbestånden är starkt hotade p.g.a. kräftpest och olagliga utsättningar av signalkräftor. Det övergripande målet med leaderprojektet i Värmland/Dalsland är att skapa livskraftiga fiskbestånd, en förutsättning för utveckling av fisketurism och övriga näringar baserade på fisk. Våra vatten ska vara rena och friska samt hysa stabila och naturliga fiskebestånd. Fler fiskeplatser ska göras tillgängliga och produktionen av - för fisket - attraktiva arter som öring, abborre och gädda ska behållas och om möjligt öka. Detta ska ligga till grund för fisketurism utan inskränkningar för fiskerättsägarna. Östervallskogs fiskevårdsområdesförening förvaltar fisket inom föreningens område i Töcksmarks och Östervallskogs socknar. Föreningens syfte är att samordna fiskets bedrivande och fiskevården, att främja fiskerättshavarnas gemensamma intressen med beaktande av de föreskrifter som gäller för fiskets utövande samt att upplåta fiskerätt till allmänheten. Fiskevårdsområdesföreningen utgör således en nödvändig plattform för ett rationellt fiskevårdsarbete, för fiskerättshavarnas avkastning av sin resurs samt för utveckling av övriga gemensamma intressen, exempelvis fisketurism. Föreningens arbete underlättas om det utgår från en på fakta grundad och väl förankrad förvaltningsplan. Planen är ett verktyg för att kunna sköta och utveckla fiskevatten vilket förhoppningsvis leder till att framtida insatser i fiskevårdsområdet blir kostnadseffektiva, fiskeribiologiskt riktiga och ger ett större utbyte. Dessutom skapas genom planen förutsättningar att erbjuda ett sportfiske med förbättrad service och kvalitet vilket också kan leda till utveckling av näringsverksamheten i bygden. Framtagandet av förvaltningsplanerna sker i samarbetet mellan berörd fvof och Hushållningssällskapet i Värmland. Exempel på konkreta användningsområden för planen är: Kunskapsbank för styrelse och föreningens medlemmar Underlättar kontakt med myndigheter vid tillståndsansökningar (ex. fiskutplanteringar, biotopvård, anläggning av bryggor och andra service anläggningar) Ökar möjligheterna till att få stöd till åtgärder (kommunala åtgärder, fiskevårdsmedel m.m.) Historiskt dokument över fiskevattnet och dess förvaltning Referensdokument om miljöpåverkan eller allvarlig skada inträffar (skadeståndskrav) Möjliggör kontinuerlig uppföljning av villkor och skyldigheter i vattendomar Underlag för produktion av informationstavlor, broschyrer och hemsidor Kunskapskälla för fiskturismentreprenörer och sportfiskare

4 Underlättar och förankrar utveckling av fisketurismen m.fl. näringar kring sjöar och vattendrag Denna förvaltningsplan som ni nu håller i handen är unik och speciellt framtagen för Östervallskogs fiskevårdsområdesförening. Åtgärdsplan Det övergripande målet är att skapa och vidmakthålla ett så attraktivt fiske inom sitt område att: Fiskerättshavarna upplever att deras resurser förvaltas väl. Ortsbefolkningen känner att bygdens resurser är attraktiva för både dem själva och för fisketurister. Barn och ungdom attraheras av fiske och fiskevård. I en inledande fas behöver fakta samlas in i syfte att skapa underlag för åtgärderna i fiskevårdsplanen. Fakta skall först samlas in rörande Östen eftersom den är den viktigaste och största sjön. Därefter skall fakta också inhämtas om övriga vattendrag med början på de som hyser bestånd av öring. Efter hand som fakta inhämtats, analyserats och slutsatser kunnat dras skall fiskevårdsplanen utvecklas och behövliga åtgärder genomföras. Föreningen har under fler år byggt upp en relativt ansenlig kassa. Medel ur denna skall utnyttjas för att finansiera inhämtande av fakta, analysarbete och genomförandeprogram. Målsättningen är att föreningen på sikt, med oförändrade fiskekortspriser, varje år skall avdela ca SEK för fiskevård, och att lika mycket skall finnas kvar i reserv i kassan. En viktig fråga inför framtiden är att säkra rekryteringen av intresserade och kunniga personer som är beredda att aktivt arbeta med fiskevård. I det syftet skall föreningen, med egna eller inhyrda krafter, i informativt och rekryterande syfte rikta sig speciellt mot ortens barn och ungdom. Tillsyn av fisket skall ske dels genom egna tillsynspersoner, dels genom inhyrda sådana. Åtgärder årsvis 2013 Utomstående expertis hyrs in med uppgift att bistå med utarbetande av fiskevårdsplanen. Fakta, i första hand om Östen, inhämtas genom provfiske m.m. Även Lisslevattnet och Butjärn provfiskas. Fiskevårdsplanen 1.0 fastställs. De mest prioriterade åtgärderna som framkommit efter provfiske i Östen genomförs. Tillsynspersoner rekryteras. En plan för information till och rekrytering av barn och ungdom tas fram. Resurser: Fiskevård SEK. ( från året och ur kassan ger återstående i kassan.) 2014 Faktainhämtning rörande vattendrag som innehåller, eller har potential att innehålla bestånd av öring genomförs. Analys av ovan nämnda fakta med hjälp av utomstående expertis. Inledande åtgärder i vattendrag som innehåller öring. Kompletterande inhämtning av fakta, utvärdering samt fortsatta åtgärder i Östen.

5 Genomförande av informations- och rekryteringsprogram riktat mot barn och ungdom. Uppdatering av fiskevårdsplanen. Resurser: Fiskevård SEK. ( från året och ur kassan ger återstående i kassan.) 2015 Inhämtande av fakta för vattendrag som inte tidigare berörts. Fortsatt uppföljning av och genomförande av åtgärder i Östen. Kompletterande inhämtning av fakta, utvärdering samt fortsatta åtgärder i vattendrag som innehåller eller har potential att innehålla öring. Fortsatt genomförande av informations- och rekryteringsprogram riktat mot barn och ungdom. Uppdatering av fiskevårdsplanen. Resurser: SEK. ( från året och ur kassan ger återstående i kassan.) 2016 Inledande åtgärder i och kompletterande inhämtning av fakta om vattendrag som inte tidigare berörts. Kompletterande inhämtning av fakta, utvärderingsamt fortsatta åtgärder i Östen och vattendrag som innehåller eller har potential att innehålla öring. Fortsatt genomförande av informations- och rekryteringsprogram riktat mot barn och ungdom. Uppdatering av fiskevårdsplanen. Resurser: SEK. ( från året och ur kassan ger återstående i kassan.) 2017 och senare Inhämtning av fakta och kompletterande åtgärder enligt senare prioritering på en långsiktigt hållbar nivå. Fortsatt genomförande av informations- och rekryteringsprogram riktat mot barn och ungdom Uppdatering/revidering av fiskevårdsplanen vid behov. Resurser: ( från året, återstående i kassan.) Långsiktiga åtgärder 1. Åtgärder för att skapa livskraftiga och för sportfisket attraktiva populationer av öring 2. Öka rekrytering och bibehåll storvuxna abborrstammar 3. Skydda gäddans lekplatser 4. Öka förekomsten av stor gädda 5. Förbättra fisketillsynen och informationsinsatsen 1. Åtgärder för att skapa livskraftiga och för sportfisket attraktiva populationer av öring Inom Östervallskogs FVO finns det ett antal självreproducerande naturliga öringstammar, vilka naturligtvis är mycket värdefulla. Det finns även åtgärder som krävt stora resurser gjorda för att utveckla bra öringvatten i området, framförallt i Butjärn. De viktigaste naturligt reproducerande ursprungliga öringstammarna hittar man i Lisslevattnet med tillhörande Slabäcken och Lisslevattsbäcken, Rommenäsälven, Ivarsbyälven och Torpedalsälven.

6 En långsiktig ambition gällande de naturliga öringstammarna är att göra en nulägesanalys av populationsstorlekar och åldersstruktur och utifrån det utföra åtgärder som att säkerställa både lekområden och uppväxtområden. Slabäcken är ett utmärkt vattendrag för reproduktion av den värdefulla öringstammen som vandrar ut i Lisslevattnet. Elfisken har visat på en god reproduktion och bra förekomst av både 0+ och >0+. Dock finns inga elfiskeresultat tillgängliga efter 2003 så en första åtgärd är därför att genomföra ett elfiske för att undersöka förekomsten av öring i dagsläget. I samband med det bör en översyn göras av lekplatser och förekomst av block och död ved på lämpliga lokaler. Dessutom bör kompletterande provfisken göras i Lisslevattnet för att se storleksstrukturen och migrationsfrekvens hos populationen. I Rommenäsälven genomfördes biotopåtgärder under 70-talet, och älven har elfiskats sedan Förekomsten av öring är god, och individer vandrar ut i sjön Östen och växer sig riktigt stora. Populationen är mycket värdefull, och en översyn av tidigare åtgärder bör göras för att säkerställa populationens fortlevnad. Vid behov restaureras lek- och uppväxtlokaler. I Ivarsbyälven har det under de senaste 10 åren skett en kraftigt negativ trend i reproduktionen hos öringpopulationen. Från att tidigare varit en normal till god reproducerande stam hittades vid elfisken 2003 och 2007 inga årsungar alls. Det är nu viktigt att föreningen följer resultaten av de senaste elfisketillfällena och ser om den negativa trenden håller i sig eller om det var tillfälligt. Om årsungar uteblir måste en utrdning kring orsaken göras omedelbart. Torpedalsälvens öringpopulation har i teorin möjligheter till fri vandring nedåt till sjön Töck, och uppåt till Kroksjön. Dock är nedströmsvandringen kraftigt begränsad av de lugntflytande gäddrika partierna som sträcker sig ganska långt upp i systemet. I övrigt är det en viktig öringälv där en ordentlig översyn av lek- och uppväxtområden bör göras. Även elfiske bör göras för en ordentlig nulägesanalys av populationen. I Butjärn har kostsamma åtgärder vidtagits genom rotenonbehandling av vattnet för inplantering av öring, vilken numera reproducerar sig gott i inflödet till vattnet. Dock har rapporter kommit om många småväxta individer vilket kan tyda på en näringskonkurrens som hämmar tillväxten. Ett första inventeringsfiske genomfördes sommaren 2012, och då fångades ett fåtal små öringar. Detta bör återupptas och genomföras med fler ansträngningar för att få en ungefärlig bild av storleksstrukturen. Dock måste en ordentlig nulägesanalys göras innan slutsatser dras om eventuell födokonkurrens och eventuella åtgärder sätts in. 2. Öka rekrytering och bibehåll storvuxna abborrstammar Sjöarna och de mindre vattnen inom Östervallskogs FVO är kända för sina storvuxna abborrar. Vid rätt förutsättningar är det mycket vanligt att man med sportfiskemässiga metoder får flera abborrar runt kilosstrecket under en och samma fisketur. Ett provfiske bör göras i den för sportfisket viktiga sjön Östen för att utröna populationens struktur, men vid det vanliga fisket tyder resultaten på en frisk och storvuxen stam. En förutsättning för att abborrpopulationen ska vara frisk och storvuxen i liknande magra skogssjöar är att det finns lek- och uppväxtplatser, vilket för abborre ofta betyder strategiskt placerade risvasar. Det är även vid vasarna sportfisket efter abborre är som mest framgångsrikt, och de största individerna fångas. Vasarna är speciellt viktiga i sjöar med klart vatten, vilket det är i området. Under vintern 2011/2012 anlades i sjöarna Östen och Strömmersjön 9 st nya ståndvasar på platser där de tidigare vasarna blivit uttjänta. Långsiktiga åtgärder gällande abborrpopulationerna i området föreslås vara: Att göra en ordentlig översyn och förteckning av vasar i alla vatten som hyser goda abborrpopulationer. Var finns det vasar idag, var har det funnits historiskt och var finns det vasar som bör förbättras? Alla vasar markeras på kartor över vattnen. Utifrån resultat i varje vatten för punkt ett läggs skyddande risvasar ut efter behov Befintliga vasar ska underhållas och repareras

7 3. Skydda gäddans lekplatser Stränderna runt vattnen i Östervallskogs FVO är branta, och sjöarna är relativt näringsfattiga, vilket innebär att de grunda vassbevuxna områdena som trots allt finns är mycket värdefulla som lek- och uppväxtområde för gädda. Det är mycket viktigt att det finns rikligt med vegetation, och att det gärna är områden som översvämmas under våren. Vegetationen ska dock inte vara alltför tät. I de flesta vattnen i området får gäddleken fortgå ostört då den inte störs av varken hårt fisketryck, nätfiske eller vattenreglering. Och det är viktigt att det i dessa vatten fortsätter att vara på det viset för att gäddpopulationerna ska vara långsiktigt livskraftiga. I de ur fiskesynpunkt viktigaste sjöarna Östen och Strömmersjön kan dock situationen vara annorlunda. Antalet lekplatser är begränsade, sjön regleras ofta precis under leken vilket gör att rommen torrläggs, visst nätfiske i lekvikarna förekommer och sportfisketrycket kan på vissa ställen bli onödigt högt i direkt anslutning till leken. För att för framtiden säkra en frisk och väl reproducerande gäddpopulation i sjöarna Östen och Strömmersjön föreslås en rad långsiktiga åtgärder: Nätprovfiske för att göra en nulägesanalys av populationen Identifiering av idag fungerande lekplatser, och skydda dessa från exploatering i form av bryggor, vassröjning m.m. Utröna möjligheterna att påverka tidpunkter för vattenreglering under lekperiod Freda de mest värdefulla lekområdena från sportfiske under lekperioden 4. Öka förekomsten av stor gädda Den absolut viktigaste fisken för sportfiske, och därmed försäljningen av fiskekort, är gädda, och då stor gädda. Med stor gädda menar man i sportfiskeperspektiv individer på 100 cm och längre. Men stor gädda har inte bara en enorm betydelse ur ett fisketuristiskt hänseende, utan även ur dess betydelse för en sjös ekosystem. En gammal föreställning som i många fall lever kvar är att man ska fiska upp så mycket stor gädda som möjligt ur ett vatten för att detta då ska gynna resterande fiskpopulationer som finns där, vilket inte stämmer. Förutom att stor gädda lägger större romkorn, vilket leder till högre överlevnad och mer livskraftig population, är de dessutom utpräglade kannibaler. Stora gäddor äter mindre gäddor, och dess föda består av ca 20% artfränder. Att fiska bort stora gäddor leder till att kannibalismen minskar och därmed en ökad täthet av mindre gäddor, vilka i sin tur äter mer betesfisk av andra arter. Till en början ökar de mindre gäddornas tillväxthastighet, men fler gäddor leder sedan till födokonkurrens och minskad tillväxt. Resultatet blir då ett vatten med många små gäddor, vilket är ointressant ur ett sportfisketuristiskt perspektiv samt har en negativ påverkan på sjöns ekosystem. Långsiktiga åtgärder bör därför vara att: Arbeta för att införa ett maximimått på gädda på 80 cm, alternativt ett fönsteruttag på cm. Enbart maximimått tenderar att öka storleken men minska tätheten i populationen, medan fönsteruttaget inte har någon större effekt på tätheten. Arbeta fram informationsmaterial om den ekologiska vikten av stor gädda i en sjö, samt hur man går tillväga för att återutsätta gäddor på ett skonsamt sätt. Informationen bör delas till alla boende inom området samt i samband med all fiskekortsförsäljning. 5. Förbättra fisketillsynen och informationsinsatser För att förbättra fisketillsynen och öka informationsinsatsen bör Östevallskogs FVOF: Utbilda fler fisketillsynsmän Samarbeta med andra fvof för gemensam fisketillsyn, t.ex att hyra in externa tillsynsmän Arbeta fram en informationsfolder som belyser fvof:s arbete, den ekologiska vikten av stor gädda, information till skogsägare om körskador i bäckar och vikten av att spara kantzoner m.m. Kontinuerlig uppdatering av hemsida

8 Östervallskogs Fiskevårdsområdesförening Östervallskogs fiskevårdsområde bildades 1989 och består av ca 500 fiskrättsägare fördelade på hemman. Fiskevårdsområdet bildades i syfte att främja och utveckla fisket och fiskevården. Även miljöfrågan var en viktig anledning till bildandet av fiskevårdsområde. Föreningen prioriterar miljöfrämjande åtgärder som har till syfte att förbättra livsmiljön i våra många fiskevatten. Fiskerätten förvaltas av fiskevårdsområdesföreningen. Fiskerättsägarna äger full rätt att sätta upp regler för hur kräftfisket skall bedrivas och förvaltas inom föreningen. Föreningen säljer fiskekort för kräftfiske till allmänheten i Östen, Strömmesjön, kanalerna mellan Östen-Strömmesjön-Töck och i den övre delen av Töck. I övriga kräftförande vatten inom fiskevårdsområdet är det endast de med fiskerätt som får fiska kräftor inom respektive hemman. Undantaget är Rommenäsälven som är belagd med fiskförbud. Verksamhet och åtgärder År 2012 bestod styrelsen av Jens Karlsson, Stefan Bryntesson, Morgan Danielsson, Jens Elfman och Georg Aminoff. Fiskekortsförsäljningen är en mycket viktig inkomstkälla för att finansiera biotopvård, fiskeutsättning, informationsmaterial mm. Föreningen genomförde bl.a. ett inventeringsfiske i Butjärn och Lisslevattnet i augusti Fiskevårdsområdet bedriver en omfattande tävlingsverksamhet både sommar och vinter - mycket populärt. Fiske är en trevlig fritidssysselsättning som erbjuder både spänning och avkoppling samt härliga naturupplevelser. Föreningen har även en hel del fiskeaktiviteter för barn och ungdom. Fiskerättsbevis/Medlemskort Fiskerättsägare, medlemsbevis 30:- Ortsbor ej markägare, årskort ej nätfiske 50:- Ortsbor ej markägare, årskort nätfiske 250:- Barn och ungdomar under 16 år får fiska med handredskap utan avgift (gäller ej Butjärn och Hulttjärn). Regler/regelverk Minimimått för öring är 20 cm i alla vatten. Öringen är fredad från den 1/9 t.o.m. 31/12. Endast handredskap gäller för allmänheten. Det finns lokala regler för olika fiskevatten inom området, utförlig information om vad som gäller finns på anslagstavla vid respektive vatten.

9 Fiskekort och Trollingkort Fiskekort säljs: Östervallskogs lanthandel Shell Töcksfors Årjängs turistbyrå Sandviken Camping Dalslands TuristAB Nature Resort Värmland Låda vid Hulttjärn Gällande fiskekortspriser: Dagskort 40:- Veckokort 100:- Månadskort 150:- Årskort 250:- Ungdomar under 16 år fiskar gratis. Hulttjärn Put & Take: 50:- Kräftfiskekort 10kr/redskap Fisketillsyn Fisketillsynen är enligt föreningen ett område där en ordentlig översyn bör göras. Förordnanden har gått ut i tiden och nya har inte tillsatts, vilket lett till en sporadisk fisketillsyn inom området. En ökning av fisketurismen gör en fungerande tillsyn nödvändig och föreningen kommer därför att se på lösningar dels i eget regi och dels i samarbete med andra fiskevårdsområdesföreningar för gemensam tillsyn och eventuellt med hjälp av externa resurser. Fiskturism I Östervallskogs fiskevårdsområde finns många sjöar och vattendrag med rent och klart vatten. Sjön Östen utgör norra änden av Dalslands kanal med farbar vattenväg till Göteborg och vidare ut i världshaven. Det finns goda möjligheter till båtisättning vid båthamnen Käglan i Östervallskog som invigdes år Östervallskogs fvo kan erbjuda ett enastående utbud av fiskemöjligheter i ett 60-tal fiskevatten. Det finns ett flertal fina öringvatten av skiftande karaktär där fina fångster hör till vanligheten. Många fiskegäster har upptäckt den goda tillgången av grov gädda, medan andra föredrar att meta abborre i någon av de idylliska skogstjärnarna. Mete efter braxen och vitfisk ökar i popularitet, inte minst det moderna metet ökar kraftigt. Östervallskogs fvof är väl rustade att möta den ökande efterfrågan. Fisket har under de senaste decennierna utvecklats från husbehovsfiske till ett mer renodlat sportfiske. Av de ca 300 veckokorten som säljs årligen är den absoluta merparten för fiske i sjöarna Östen och Strömmersjön, och detta av turister. I området finns det en sportfiskeanläggning, vid sjön Östen, som står för ungefär hälften av fiskekortsförsäljningen och kunderna där är ofta ambitiösa sportfiskare eller familjer med sportfiske som en del av natursemestern. Anläggningen driver ett hållbart sportfiske med 100% catch & release på gädda, vilket är den viktigaste fisken ur turistfiskeperspektiv. Trots ett ökat intresse för sportfisket generellt så vilar fortfarande Östervallskogs fiskevårdsområde på en i mångt och mycket outnyttjad resurs för bygden. Fisketrycket i alla de vatten som ingår i området är lågt eller extremt lågt, och idag förekommer heller inte nätfiske i någon större utsträckning. Högst fisketryck är det av naturliga skäl periodvis i Östen och Strömmersjön då de sjöarna har båtförbindelse nedåt i systemet.

10 Östervallskogs fiskevårdsområde Sjöar och vattendrag i Dalsland och Värmland ingår i Västerhavets vattendistrikt, med huvudavrinningsområde, Göta älv eller Örekilsälven. Sjöar och vattendrag i Östervallskogs fiskevårdsområde tillhör Göta älvs huvudavrinningsområde och Upperudsälvens avrinningsområde. Sjön Östen är fiskevårdsområdets största sjö och den sista länken i Dalslands Kanals vattensystem. Rommenäsälven är Östens viktigaste tillflöde, den avvattnar Römsjöen i Norge och mynnar ut i Östen vid Östervallskog. Tillrinningsområdet består mestadels av skogsmark och till viss del myrmark. Östen avvattnas via Strömmesjön till sjön Töck. Förutom Östen finns det ytterligare ett fyrtiotal sjöar i fiskevårdsområdet och de största är: vatten area (km 2 ) medeldjup (m) maxdjup (m) omsättningstid (år) Östen 3,8 8,6 23,0 0,32 Strömmesjön 0,76 5,5 14,5 Mögesjön 0,68 8,6 31,2 Haftersjön 0,55 11,0 26,5 2,6 Björketjärn 0,48 8,8 19,0 1,53 Vittsjön 0,36 8,0 16,0 0,09 Lisselvattnet 0,22 6,6 27,0 0,26 Almtjärn 0,19 7,0 0,61 Särskilt skyddsvärda vatten Sjön Östen upp till dammen i Rommenäsälven vid Östervallskog samt Ivarsbyälven- Långebäck upp till Gate (norska gränsen) Torpedalsälven upp till Kroksjön och Björketjärn, Lisslevattnet, Slabäcken samt Lisslevattsbäcken är utpekade av fiskeriverket som nationellt särskilt värdefulla. Anledningen är att det finns flodkräfta och att dessa vatten ingår i ett skyddsområde för den. Det finns också en ursprunglig, storvuxen sjölevande öringstam som är nedströmslekande. Också naturvårdsverket anser att området har värden som gör att det bedöms vara nationellt värdefullt. Anledningar är att det är Lisselvattnet är en näringsfattig klarvattensjö med vildmarksprägel och en unik stam av insjööring. Lisslevattsbäcken och Slabäcken är reproduktionsområde för öring och här finns flera nyckelbiotoper bl.a. blockrika forsar, fall och vattendragen är oreglerade. Bryngeldalens naturreservat ligger alldeles bredvid området. Vattensystemet kring Rommenäsälven bedöms också som nationellt värdefulla med anledning av att det är sprickdalssjöar, oexploaterade strandområden, unika stammar av storväxt, sjölevande öring, glacialmarina relikter, storlom, fiskgjuse, flodkräfta. Även i Rommenäsälven finns det blockrika forssträckor och älven är reproduktionsområde för Östens storöring.

11

12 Vattnens status i fiskevårdsområdet Sjön Östen, Ivarsbyälven och Rommenäsälven bedömdes år 2009 ha en god ekologisk status. Torpedalsälven uppnådde endast måttlig ekologisk status. Bedömningen baseras på att bottenfaunan bedöms vara försurningspåverkad. Den kemiska ytvattenstatusen, exklusive kvicksilver, för alla vattenförekomster i fiskevårdsområde bedöms vara god. Den kemiska ytvattenstatusen inklusive kvicksilver, uppnår inte god status eftersom det extrapolerade värdet för kvicksilver i gädda överskrider gränsvärdet. Kvicksilver i fisk Mätning av kvicksilver i fisk sker ofta på gädda, en av de fiskar som står högst i näringskedjan i insjöar och som därför får de högsta halterna av kvicksilver. I Årjängs kommun har undersökning av kvicksilver i gädda utförts vid ett antal tillfällen under 90-talet och år 2010 återupptogs denna provtagning. Uppmätta kvicksilverhalter (mg/kg) i gädda. provtagning i sjöar inom Östervallskogs fvof Björketjärn 0,6 Kroksjön 0,71 Mögesjön 0,95 Östen 0,85 0,72 För fiskprodukter är gränsvärdet 0,5 mg/kg, medan vissa fiskarter har ett gränsvärde på 1,0 mg/kg. Gädda och ål är exempel på arter som har det högre gränsvärdet. I Östervallskogs fvo har inte detta högre gränsvärde överskridits någon gång.

13 Kalkning Sjöarna i Östervallskogs fiskevårdsområde ingår i åtgärdsområde nr 101 och 103 för länsstyrelsens kalkningsverksamhet (se bilaga x och x), kalkning har pågått inom området sedan Anledningen till att området började kalkas var minskningar i fisk och kräftbestånd. I Långebäcksystemet hade öringen minskat och i Römsjöen hade flodkräftan försvunnit. I Örevattnet och Stora Mörttjärn hade öringen helt försvunnit och i Lisselvattnet försvann rödingen. Enligt länsstyrelsens kalkningsplan är den kemiska målsättningen med kalkningen att hålla ett ph över 6 i vissa sjöar och vattendrag i området s.k. målpunkter. Uppföljning av kalkningen Syftet med kalkningen är att återställa sjöar/vattendrag till det tillstånd som rådde innan försurningen. För att få reda på hur kalkningsinsatserna lyckats under året genomförs vattenkemiska och biologiska undersökningar. Den vattenkemiska provtagningen startade i mitten av 80-talet men det finns provtagningsserier från slutet av 70-talet. De vattenkemiska undersökningarna ger oftast endast ett ögonblicksvärde för tillståndet, medan de biologiska undersökningarna någorlunda kan beskriva hur vattenkemin varit under hela året. Bottenfaunan d.v.s. de djur som lever på eller i bottnen undersöks regelbundet på flera lokaler i sjöar och vattendrag. Andra biologiska undersökningar är elfiske, nätprovfiske och kräftprovfiske. Nätprovfisken har genomförts i sjön Östen 1983 och i Mögesjön 1983 och I Björketjärn har provfiske genomförts 1998, 2001, 2004 och Provtagningspunkter för uppföljning av kalkningsverksamheten finns i följande vatten. vatten vattenkemi bottenfauna elfiske kräftprovfiske Ivarsbyälven x x x x Långebäck x x x Rommenäsälven=Oselva x x x x Skårsälven x x Östen x x Vittsjön x Haftersjön x Almtjärn x Sätertjärn x Torpedalsälven x x x x Bubäcken x x x Slabäcken x x x Östra Römungen x Lisselvattnet x Kroksjön x Inventering av vattendrag För att förbättra planering av kalkning och biologisk återställning pågår sedan 2005 ett länsomfattande biotopkarteringsprojekt. Inventeringen syftar till att undersöka biotoper, vandringshinder, nyckelbiotoper och restaureringsbehov. Inom Östervallskogs fiskevårdsområde har samtliga större vattendrag inventerats. Resultatet av biotopkarteringen kommer att publiceras i en rapport. Av rapporten framgår bl.a. var det finns behov av ytterligare biotopvård samt bedömningar av lekoch uppväxtområden för öring. Denna information kan underlätta planeringen för kommande biotopvårdsåtgärder.

14 Fisk och fiske Utsättningar av fisk och kräftor Följande utsättningar av fisk finns dokumenterade år vatten art antal ansvarig organisation 1989 Hulttjärn regnbåge 1000 Östervallskogs fvof 1990 Hulttjärn regnbåge 400 Östervallskogs fvof 1991 Östen-Strömmesjön Gullspångslax 7000 Östervallskogs fvof 1991 Långetjärn Östersilöring 500 Östervallskogs fvof 1991 Bottner Östersilöring Östervallskogs fvof 1999 Butjärn lokal öring från Sätertjärn 142 Östervallskogs fvof 2005 Hulttjärn konnevesiöring 350 Östervallskogs fvof 2007 Hulttjärn konnevesiöring 350 Östervallskogs fvof 2005 Torpedalsälven flodkräfta 5000 Östervallskogs fvof 2005 Almtjärn flodkräfta 2000 Östervallskogs fvof 2006 Almtjärn flodkräfta 2000 Östervallskogs fvof Sjöarna och deras fiskbestånd - en historisk tillbakablick Östen Carl Cederström har beskrivit sjön Östen i Värmlands sjöar och vattendrag i sin bok Wermlands läns fiskevatten från år Han skrev att det då fanns abborre, gädda, mört, benlöja, alkufva( = elritsa), braxen, nors, siklöja, sik, lake, och ål i sjön Östen. Han skrev vidare att siken var storvuxen och att siklöjan uppnår 8 tums längs och 1/6 skålpunds vikt. Av rapport från fiskeriintendent Björnemark år 1938 framgick det dock att siken i sjön Östen förmodligen hade försvunnit då det inte hade fångats någon på flera år. Han skrev också att fisket i Östen anses vara mycket dåligt beroende på flottning och reglering av sjön samt olämpligt fiskeredskap. Björnemark ansåg att det borde planteras in gäddyngel och ål. Arter som förekom 1938, deras vikter och lektid redovisas i tabellen. fiskart medelvikt (kg) maxvikt (kg) lektid anmärkningar gädda 0, /4-20/5 abborre 0,2 1,5 10/5-10/6 mört små 1/6-1/7 braxen 1,0 2,5 1/6-1/7 löja små 1/6-1/7 lake 0,6 2,0 1/1-1/2 ål 1,0 2,0 (lax)öring 0,5 6,0 15/10-15/11 sik troligen utvandrad

15 Strömmesjön Strömmesjön ligger direkt nedströms sjön Östen. I Strömsjön, som den benämns i både Cederströms bok och Björnemarks rapport, fanns det enligt Cederström; abborre, gädda, mört, benlöja, braxen, siklöja, sik, lake och ål. Björnemark skrev i sin rapport att det hade bildats en fiskevårdsförening 1938 och att fisket i Strömsjön anses vara dåligt. Det saknades stengrund i sjön och det fanns få och dåliga lekplatser för gädda. Arter som förekom 1938, deras vikter och lektid redovisas i tabellen. fiskart medelvikt (kg) maxvikt (kg) lektid gädda 0, /4-20/5 abborre 0,1 1,5 15/5-15/6 mört små 1/6-1/7 braxen 1,0 1,5 1/6-1/7 löja 1/6-1/7 lake 0,8 2,5 1/1-1/2 ål 1,0 2,5 (lax)öring 0,5 2,0 10/10-10/11 gers små Haftersjön Haftersjön ligger långt upp i avrinningsområdet, tillflöden är bäck från Långtjärn och från Stora Butjärn och den avrinner till Vittsjön. Fiskarter som förekom 1895 var abborre, gädda, mört, benlöja, lake och ål. I Björnemarks rapport kan man läsa att det finns två stengrund i sjön och att det finnes 4 st. vikar med mindre goda lekplatser för gädda. Även Haftersjön var reglerad för flottningen sedan 1888 med en damm av trä Arter som förekom 1938, deras vikter och lektid redovisas i tabellen. fiskart medelvikt (kg) maxvikt (kg) lektid anmärkning gädda 0,6 4 20/4-20/5 abborre 0,1 1,5 15/5-15/6 mört små 1/6-1/7 löja små 1/6-1/7 lake små 15/12-15/1 ål 0,6 2,0 sällsynt (lax)öring 0,3 2,0 1/10-1/11 sällsynt Vittsjön Vittsjön eller Hvittsjön som den kallas av Cederström ligger på riksgränsen. Tillflödet är Rödvassbäcken från Rödvattnet och bäck från Haftersjön. Utloppet uppges vara Korsälven till Bottnartjärn. Cederström skrev också att stränderna mestadels var odlade. Fiskarter som förekom 1895 var abborre, gädda, mört, benlöja, lake och ål. Björnemark skrev i sin rapport att omgivningen består till 90% av skogsmark. Det saknas stengrund i sjön men det finns mycket goda lekplatser för gädda. Han uppger också att Vittsjön var reglerad för flottning och vattenkraft sedan 1868 med en damm av sten och cement. Regleringshöjden var 1,8 m. Arter som förekom 1938, deras vikter och lektid redovisas i tabellen. fiskart medelvikt (kg) maxvikt (kg) lektid anmärkning gädda 0, /4-20/5 abborre 0,2 1,0 15/5-15/6 mört 0,2 0,8 1/6-1/7 löja små 1/6-1/7 lake 0,6 4,0 20/11-20/1 ål 1,0 2,0 sällsynt (lax)öring 0,2 2,0 1/10-1/11 sällsynt

16 Almtjärn Almtjärn är en liten tjärn på ca 21 ha och med ett medeldjup på ca 7 m. Tjärnet avrinner till Bottnertjärn, en del av Ivarsbyälven. I Almtjärn uppger Cederström i sin beskrivning från 1895 att det fanns abborre, mört, alkufva (=elritsa) och laxöre (=öring). Abborren var storvuxen. Strax söder om Almtjärn finns en kallkälla som för i tiden ansågs vara en hälsokälla. Människor kom långväga ifrån och man trodde att vattnet hade en läkande effekter både för invärtes och utvärtes bruk. Vattnet i källan sades vara mycket rikt på mineraler. I Almtjärn idag kan man tydligt se att det finns höga halter av järn, på bottnen finns det järnutfällningarna som ligger över stenar m.m. som fläckvisa rostmattor. Tjärnet har kalkats sedan Både ph och alkaliniteten har uppvisat ostabila värden och sedan 2001 kalkas tjärnet därför varje år. Som en biotopvårdsåtgärd sattes 2000 flodkräftor ut i Almtjärn åren 2005 och Det är oklart vad som har hänt med dessa kräftor efter kräftpestutbrottet i Östen m.fl. vatten år Lisslevattnet Lisslevattnet är en näringsfattig klarvattensjö med stark vildmarksprägel. Sjön är ca 22 ha och har ett maxdjup är ca 27 m. Tillflöden är en bäck från Östra Gravaretjärn och Slabäcken från sjön Långvattnet på den norska sidan riksgränsen. Den avvattnas via Lisslevattsbäcken till Kroksjöarna. I Lisslevattnet finns fortfarande en unik stam av sjölevande storöring. Lisslevattsbäcken och Slabäcken är reproduktionsområden för sjön unika öringstam. Cederström beskrev i sin bok år 1895 att det fanns både öring och röding i sjön Lislervattnet. Andra arter var abborre, mört, alkufva (=elritsa). Björnemark skrev i sin rapport 1938 att sjön var reglerad för flottningen med en damm vid utloppet i sjöns norra ände. Regleringshöjden var 2 meter. Arter som förekom 1938, deras vikter och lektid redovisas i tabellen. fiskart medelvikt (kg) maxvikt (kg) lektid anmärkning abborre mest små 15/5-15/6 mört små 1/6-1/7 ål (lax)öring 0,6 2,0 10/10-10/11 röding 0,2 enstaka Kroksjöarna Övre- Mellan- och Nedre Kroksjöarna är tre mindre sammanhängande sjöar som bl.a. får sitt vatten från Lisselvattnet genom Lisselvattenbäcken. Kroksjöarna avvattnas av Torpedalsälven (Kroksälven= Ambyelfven) till sjön Töck. Fiskarter som förekom 1895 var abborre, gädda, mört, benlöja, och siklöja. I Björnemarks rapport från 1938 har det tillkommit ytterligare fiskarter, ål och öring men båda arterna uppges vara sällsynta. Fisket idag i fiskevårdsområdet I Rommenäsälven som är påverkad av reglering fanns förr ett bra ålbestånd, under 1960-talet fick man mycket ål på långrev, numera får man mycket sällan ål. Fisket i området idag är mycket sparsamt, och utgörs till största delen av tillresande turister som har sin stugsemester i området. I vissa vatten, framförallt Hulttjärn där det finns öring, fiskas det en hel del av besökare hemmahörande i området. Nätfisket är mycket ringa, men förekommer. Årligen fångas gäddor med vikter mellan 10 och 15 kilo med sportfiskemetoder, och abborrar på 1,5 kg.

17 Östen Östen ligger i nordligaste delen av Årjängs kommun, det är också den nordligaste sjön i DANO-området som är ett område som omfattas av riksintresse för friluftslivet. Det är en näringsfattig klarvattensjö med en yta på 380 ha. Sjöns största djup är 23 m och siktdjupet är 4-5 meter. Rommenäsälven är Östens viktigaste tillflöde, den avvattnar Romsjöen i Norge och rinner ut i Östen vid Östervallskog. Östen avvattnas via Strömmesjön till sjön Töck. Som flera andra sjöar i området är Östen en sprickdalssjö och den östra sidan består av en förkastningsbrant med flera värdefulla miljöer s.k. nyckelbiotoper. I fiskeriintendent Björnemarks rapport från 1938 skrev han att det fanns flera stengrund av stor omfattning i sjön men att det fanns få och dåliga lekplatser för gädda. Sjön Östen har varit reglerad för flottning och vattenkraft sedan Det finns också uppgifter om att sjön sänktes 1914 då kanalen öppnades. Sjön reglerades då som nu vid dammen i sjön Töcks utlopp vid Töcksfors. Regleringshöjden är 1,5 meter. I Östen finns ett bestånd av uppströmslekande storöring. Det uppges att det fångats öring på upp till 6 kg men att medelvikten är 0,5 kg. Öringen reproducerar sig i Ivarsbyälven från Skillingmark och Rommenäsälven. Båda vattendragen är klassade som nationellt värdefull av Fiskeriverket med anledning av det. I Rommenäsälven finns dessutom (har funnits) den rödlistade flodkräftan. Andra fiskarter som finns i sjön Östen är abborre, gädda, lake och sik. Dessutom finns det en glacialmarin relikt i form av ett litet kräftdjur Mysis relicta. Vattenkemi De tidigast uppmätta ph-värdena i området kommer ut vattenkemidata från åren Analyser visar då på ph-värden mellan 5,7 6,1. Lägsta uppmätta ph var i Krokvattnet (åtg.omr. 103) och Flater (åtg.omr. 101) med ph 4,7. Vid utloppet ur Östen finns det en s.k. målpunkt för vattenkemi där målet är att ph inte ska understiga 6,0. De vattenkemiska värdena i Östen uppvisar mycket stabila, tillfredsställande värden, ph har inte understigit 6,5 på de senaste 10 åren. Alkaliniteten eller buffringsförmågan d.v.s. vattnets förmåga att stå emot försurning har också legat stabilt runt 0,1 mekv/l.

18 Bottenfauna I sjön Östen finns det sedan år 1999 två lokaler för provtagning av bottenfauna, vid Rösanäset och Svartnäs. Bottenfaunan d.v.s. de djur som lever på eller i bottnen t.ex. insektslarver, maskar, snäckor och musslor är en viktig indikator på miljön i vattnet i sjöar och vattendrag. Bedömning av försurningspåverkan sedan 1999 på båda lokalerna. Lokal Östen, Rösanäset A A A nära neutralt nära neutralt Östen, Svartnäs A A A nära neutralt måttligt surt Försurningsbedömning; A= ingen eller obetydlig påverkan, B= betydlig påverkan, C= stark eller mycket stark påverkan. Från och med 2008 används en ny klassificering utifrån nya bedömningsgrunder enligt Naturvårdsverkets kriterier. Vid undersökningar före år 2008 har bottenfaunan bedömts enligt en tidigare upplaga. De två nya surhetsklasserna nära neutralt och måttligt surt motsvarar den tidigare bedömningsklassen ingen eller obetydlig påverkan. Tabellen visar bedömningsgrunder, äldre och nuvarande. Utifrån sammansättning och förekomst av försurningskänsliga arter har faunan på båda lokalerna bedömts vara opåverkad av försurning. Vid undersökningen 2011 hade dock antalet försurningskänsliga minskat på lokalen Rösanäset jämfört med 2008 års undersökning. Skillnaden till bedömningen måttligt surt är därför liten. På lokalen Svartnäs var bottenfauna relativt artrik, men inga riktigt försurningskänsliga arter hittades och därför blev bedömningen för denna lokal måttligt surt. Det ligger dock nära gränsen till bedömningen neutrala förhållanden.

19 Nätprovfiske År 1983 genomfördes ett provfiske i sjön Östen. Eftersom detta provfiske genomfördes för nästan 30 år sedan redovisas det inte i detalj. På 40 bottennät fångades det 1150 fiskar eller 38,5 kg fördelade på åtta arter: abborre, braxen, gers, gädda, lake, löja, mört och nors. Fångsten bestod ungefär av lika många av mört och abborre men mörten i Östen var småvuxen. Det mättes inte några längder på fångsten. art antal/ ansträngning jämförvärde alla sjöar i Värmland vikt/ ansträngning jämförvärde alla sjöar i Värmland medelvikt/ art jämförvärde alla sjöar i Värmland Abborre 11,65 12,0 512,55 516,0 44,0 49,3 Braxen 0,15 3,1 58,8 322,7 392,0 215,4 Gers 3,45 2,9 19,03 18,2 5,5 7,1 Gädda 0,3 0,1 131,38 96,8 437,9 827,6 Lake 0,15 0,13 16,75 42,09 111,7 289,8 Löja 0,68 1,8 7,43 17,9 11,0 12,0 Mört 12,33 10,3 214,88 276,5 17,4 43,5 Nors 0,05 0,6 0,33 51,3 6,5 137,9 Totalt 28,75 24,7 961, ,4 Det fångades 12 gäddor (0,3 per nätansträngning) vilket är ett ovanligt högt antal, det är annars en art som normalt inte fångas representativt i nät vilket beror på att den mestadels uppehåller sig i vegetationen och har en kroppsform och beteende som gör att den sällan fastnar i nät. Avkastning i sjön Östen Med avkastning menas den del av produktionen i en sjö/vatten som kan tas upp utan att den totala biomassan av fisk minskar. Avkastningen varierar mellan olika sjöar och är också beroende av vilka arter som förekommer i varje sjö eftersom arterna påverkar varandra. Beräkningarna nedan är en grov uppskattning (tumregel) på möjligt fiskeuttag i fiskevårdsområdet. Siffrorna på avkastning i kg/ha för olika typer av sjöar är hämtade från boken Ekologisk fiskevård av Erik Degerman m.fl. utgiven av Sportfiskeförbundet. Gädda I en inlands-/skogssjö kan avkastningen av gädda variera mellan 0,5-2 kg/hektar. Östen är en djup, näringsfattig klarvattensjö och kan betraktas som ett lågproduktivt system. Avkastningen i sjön ligger sannolikt därför långt ner på skalan, ca 0,5-1 kg/hektar. Sjön Östen är ca 380 ha stor och en avkastning 0,5-1/ha innebär att ett uthålligt fångstuttag av gädda ligger någonstans runt kg/år i sjön. Om man uppskattar att en gädda i storleken cm väger ca 1 kg så skulle dessa siffror motsvara ½-meters gäddor per år. I projektet om adaptiv förvaltning i Umeå (se exempel förvaltningsåtgärder) konstaterades att ett uttag på ca 0,6-1 gädda/hektar är ett långsiktigt hållbart uttag av gädda ur ett lågproduktivt system.

20 Abborre Avkastningen av abborre är betydligt svårare att beräkna. Avkastningen kan dock uppskattas till mellan 0,5-4 kg/ha. Som i exemplet ovan räknar vi med ett lågproduktivt system även när det gäller abborre i Östen, dvs ca 0,5 kg/ha. I en sjö av Östens storlek skulle det då vara möjligt att fånga 190 kg abborre per år. I undersökningen i Västerbotten (se exempel på förvaltningsåtgärder) konstaterades dock att det inte finns så många stora abborrar i en sjö som man tror, bara ca 1,05 stora abborrar/ha vilket i Östen skulle innebära att det finns ca 400 abborrar som är större än 200 mm. Om man tittar på lite större abborrar, över 250 mm så pekar resultaten från både Västerbotten och Östergötland på att det i mindre skogssjöar med populationer av gädda, abborre och mört endast finns ca 0,25-0,40 fångstbara abborrar/ha. I Östen skulle det motsvara fångstbara abborrar per år. Mögesjön Mögesjön är en lång smal sprickdalssjö. Stränderna är steniga och består till största delen av berg som sluttar brant ner mot sjön med undantag för utloppet. Sjöns djupaste område finns i mitten av sjön. Landskapet runt sjön domineras av barrskog med inslag av hällmarkstallskog och sumpskog. Sjön är inte sänkt men har reglerats för flottningen, vid utloppet finns rester av en fördämning. I Cederströms bok Wermlands läns fiskevatten beskrivs Mjögsjön eller Mögsjön som en sjö med mörkt vatten och branta skogsbevuxna stränder. Fiskarter som förekom 1895 var; abborre, gädda, mört, löja, lake och ål. Björnemark uppger 1938 att det finns goda lekplatser för gädda i sjön men att stengrund saknas. Sjön var reglerad för flottning och vattenkraft med en damm uppförd i trä och sten. Regleringshöjden var 1,2 meter. Han skrev vidare att fisket ansågs vara gott men att det var ont om gädda. Vattenkemi Mögesjön är en okalkad referenssjö och omfattas därmed inte av någon kalkningsverksamhet. Mögesjön ingår i den regionala miljöövervakningen men ingick tidigare i programmet för referenssjöar som startade 1984 (kallades tidsseriesjöar ). I Mögesjön har provtagningen pågått sedan 1983 och den genomförs i den nordöstra delen av sjön. Vattnet i Mögesjön har ett siktdjup på 4 meter, vilket motsvarar måttligt stort siktdjup, Det har minskat något under senare år p.g.a stor tillförsel av partiklar i samband med riklig avrinning. Alkalinitet och ph har varit förhållandevis konstanta under mätperioden. Vattnet bedöms som måttligt surt (ph 6,0) med svag buffertkapacitet (alkalinitet) mot försurning (0,062 mekv/l). Vattnet i Mögesjön är näringsfattigt med låga halter av totalfosfor och måttligt höga halter av totalkväve. Kvicksilverhalterna analyserades i fem gäddor från Mögesjön Halterna varierade mellan 0,05-1,23 mg/kg med ett medelvärde på 0,95 mg/kg vilket bedöms vara höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Det har inte gjorts någon undersökning av bottenfauna i Mögesjön men 1983 genomfördes en undersökning av glacialrelikta kräftdjur i sjön och då påträffades Mysis relicta eller pungräka. Nätprovfiske Mögesjön har provfiskats 1983 och Fiskfaunan domineras av abborre. I övrigt har löja, gers, gädda, kräftor, lake, mört, nors och även öring fångats vid provfiske i sjön. Vid provfisket 1996 fångades sju arter, abborre, gers, gädda, lake, löja, mört och nors. Den totala fångsten på 32 bottennät bestod av 697 fiskar eller 32,4 kg.

21 art antal/ ansträngning jämförvärde alla sjöar i Värmland vikt/ ansträngning jämförvärde alla sjöar i Värmland medelvikt/ art jämförvärde alla sjöar i Värmland Abborre 13,69 12,0 512,81 516,0 37,5 49,3 Gers 1,28 2,9 9,16 18,2 7,1 7,1 Gädda 0,41 0,1 351,88 96,8 866,2 827,6 Lake 0,09 0,13 29,22 42,1 311,7 289,8 Löja 0,69 1,8 5,47 17,9 8,0 12,0 Mört 5,53 10,3 104,78 276,5 18,9 43,5 Nors 0,09 0,6 0,47 51,3 5,0 137,9 Totalt 21,78 24,7 1013, ,4 Björketjärn Björketjärn ligger i västra delen av Årjängs kommun och sjön är en av de 27 provfiskesjöar i Värmland som ingår i Länsstyrelsens kalkeffektuppföljning. Sjön, som ligger högt upp inom sitt delavrinningsområde och saknar större tillflöden, den avvattnas av Bubäcken till Torpedalsälven och vidare till sjöarna Töck, Foxen och Stora Le. Sjön ligger i ett skogsbeklätt sprickdalslandskap och den långsmala och lätt flikiga sjön saknar helt inslag av öar och holmar. I Cederströms bok Wermlands läns fiskevatten från 1895 uppges att tillflödet till Björntjärn eller Björktjärn kom från St. Åkertjärn och avloppet var Bodaelf (Bubäcken) vidare till Ambyelf (Torpedalsälven). Stränderna var branta, skogsbevuxna och delvis sanka, vattnet var klart och blåaktigt. Den fisk som förekom i sjön då var endast abborre, gädda och mört. Det finns också uppgifter från början av 80-talet om att det skulle ha funnits en egen öringstam i Björketjärn. Öringen skulle ha varit nedströmslekande men kraftigt hotadad av försurning och reglering. Exemplar på upp till 3 kg har dock fångats i sjön. Vattenkemi Björketjärn började kalkas 1984, då ph-värdet låg på 6,1 och alkaliniteten på 0,02 mekv/l vilket motsvarar ett surt vatten med obetydlig buffertkapacitet. Under perioden genomfördes vattenkemiska analyser i sjön endast ett fåtal gånger. Istället användes vattenkemisk data från Bubäcken, en kilometer nedströms Björketjärn. Björketjärn kalkas årligen sedan 2002 och ph har legat stabilt över 6,5 och sjön har en god alkalinitet även om den har sjunkit något, möjligen till följd av riklig nederbörd. Nätprovfiske Björketjärn har provfiskats åren 1998, 2001, 2004 och År 1998 fiskades det bara med 16 bottennät till skillnad övriga provfisken när man även lade ut 4 pelagiska nät. Här nedan jämförs fångsten i bottennäten mellan de olika åren och med övriga provfiskade sjöar i Värmland.

22 art 1998 antal/ansträngning 2001 antal/ansträngning 2004 antal/ansträngning 2007 antal/ansträngning jämförvärde sjöar i Värmland Abborre 7,13 7,88 8,63 11,94 12,0 Gers 1,06 1,31 0,31 0,31 2,9 Gädda 0,25 0,31 0,19 0,25 0,1 Löja 0,5 0,44 0,13 0,56 1,8 Mört 3,13 7,25 3,13 3,63 10,3 Nors 0 0, ,6 Totalt 12,06 17,38 12,38 16,69 24,7 art 1998 vikt/ansträngning 2001 vikt/ansträngning 2004 vikt/ansträngning 2007 vikt/ansträngning jämförvärde sjöar i Värmland Abborre 679,69 517,06 601,75 600,44 516,0 Gers 4,69 7,06 2,19 2,13 18,2 Gädda 190,63 235, ,69 96,8 Löja 1,25 4,94 2, ,9 Mört 56,25 97,13 67,81 93,69 276,5 Nors 0 0, ,3 Totalt 679, , ,4 art 1998 medelvikt 2001 medelvikt 2004 medelvikt 2007 medelvikt jämförvärde sjöar i Värmland Abborre 95,4 65,7 69,8 50,3 49,3 Gers 4,4 5,4 7,0 6,8 7,1 Gädda 762,5 753,0 394,7 258,8 827,6 Löja 2,5 11,3 18,0 16,0 12,0 Mört 18,0 13,4 21,7 25,8 43,5 Nors 0 2, ,7 Den dominerande fiskarten i Björketjärn är abborre. Antal abborrar i Björketjärn har ökat för varje provfiske och vid det senaste provfisket fanns ett stort antal småabborrar vilket tyder på att det inte är några problem med rekryteringen. Abborrens minskning i medelvikt är sannolikt orsakat av ett allt högre antal småabborrar i fångsten. År 2007 fångades 115 fiskar i längdintervallet och i längdintervall fångades 57 fiskar.

23 Vid det senaste provfisket - år i Björketjärn fångades totalt 460 fiskar med en biomassa på 13,9 kg. I bara bottennäten fångades 267 fiskar som vägde 12,3 kg. Den totala fångsten per nätansträngning i 16 bottennät blir därmed 0,77 kg eller 16,7 fiskar. Fångst per nätansträngning för hela sjön ger ett relativt mått på biomassa och fisktäthet i sjön vilket kan jämföras med andra sjöar. Fångsten i bottennäten var lägre än jämförvärdet sett till både antal och vikt. Provfiske i Björketjärn 2007, bottennät, 16 st. Art Abborre Gers Gädda Löja Mört Totalt totalt antal antal/nät 11,94 0,31 0,25 0,56 3,63 16,69 Jämförvärde sjöar i Värmland 11,99 2,88 0,13 1,75 10,34 24,68 total vikt (g) vikt (g)/nät 600,44 2,13 64, ,69 769,94 Jämförvärde sjöar i Värmland 515,98 18,22 96,78 17,89 276, ,37 medelvikt (g) 50,29 6,8 258, ,8 Jämförvärde sjöar i Värmland 49,3 7,11 827,61 11,97 43,52 medellängd (mm) 125,6 85,8 353,5 135,6 128,2 Jämförvärde sjöar i Värmland 141,28 82,97 465,25 116,97 146,28 Provfiske i Björketjärn 2007, pelagiska nät, 4 st. Art Abborre Gädda Löja Mört Nors Totalt totalt antal antal/nät 19 0, ,5 15,5 48,25 Jämförvärde sjöar i Värmland 11,06 9,34 30,06 25,90 25,90 total vikt (g) vikt (g)/nät ,25 141,75 34,25 56,25 398,5 Jämförvärde sjöar i Värmland 217,10 120,30 486,59 98,05 98,5 medelvikt (g) 6,5 169,0 12,9 13,7 3,6 Jämförvärde sjöar i Värmland 38,75 13,41 24,81 4,72 4,72 medellängd (mm) 90, ,1 88,7 Jämförvärde sjöar i Värmland 134,66 122,90 128,09 95,61 95,6 Naturvårdsverket har tagit fram ett fiskindex som baseras på 8 indikatorer, EQR8. Indexet är ett beräknat referensvärde (en sjö i opåverkat tillstånd) med värden som är unika för varje sjö. Provfiskeresultatet jämförs sedan med dessa referensvärden och kan både vara högre och lägre än detta. Avvikelserna från referensvärdet används sedan i en beräkning för att få fram ett värde. Detta medelvärde motsvarar den ekologiska statusen.

24 Den sammanvägda bedömningen i Björketjärn efter provfisket 2007 tyder på ett fiskbestånd i god balans. EQR8-värdet hamnar på 0,50 vilket motsvarar en god ekologisk status Andelen rovfiskar (abborre, gädda) var högre än förväntat och artdiversiteten var lägre än förväntat vilket beror på ett bominerande abborrbestånd. Status EQR8 Hög >0,72 God >0,46 och <0,72 Måttlig >0,30 och <0,46 Otillfredsställande >0,15 och <0,30 Dålig <0,15 Klassning av ekologisk status Ivarsbyälven Ivarsbyälven börjar egentligen uppe i Norge, älven har sina källflöden väster om Skillingmark och Koppom och ingår i Långebäcksystemet. Ivarsbyälven mynnar i sjön Östen. Älven har två namn, sträckan nedströms Vittsjön och Bottnertjärn kallas Bottnerälven och resterande sträcka från Bottnertjärn till mynningen i Östen kallas Ivarsbyälven. Ovanför Vittsjön delar sig älven i två bäckar, Långebäck och Skårsälven, den senaste ligger i fiskevårdsområdets gräns mot Vadjungens fiskevårdsområde. Tidigare bedrevs flottning i systemet och med det fanns det ett flertal mindre dammar som numera mer eller mindre är utrivna. Ivarsbyälven är inte påverkad av reglering utan följer de naturliga flödesvariationerna. Första sträckan, Bottnerälven är ca 1,6 lång. Sträckan är framförallt av lugnflytande och strömmande karaktär med inslag av forsande partier. Nedströms Bottnertjärnet börjar Ivarsbyälven, sträckan är ca 1.6 km lång och består framförallt av lugnare partier med inslag av mindre forssträckor. Vattenkemi De tidigast uppmätta ph-värdena i området är från slutet av -70-talet. Kalkningen i området inleddes 1984 och har därefter följs upp med vattenkemiska analyser. Under de senaste 10 åren har vattnet i Ivarsbyälven visat upp relativt stabila värden. Målsättning att ph inte ska understiga 6,0 har uppfyllts sedan 2003.

25 Bottenfauna Bottenfaunan i Ivarsbyälven vid Bottner har undersökts sedan Bedömningen har sedan provtagningen inleddes varit densamma d.v.s. obetydligt försurningspåverkad. Se information om nya bedömningsgrunder under rubriken Bottenfauna i sjön Östen. Vid provtagningen 2008 fanns det så få individer av försurningskänsliga arter vilket resulterade i bedömningen måttligt surt. Vid undersökningen av bottenfaunan år 2011, hittades en mycket försurningskänslig nattslända och flera försurningskänsliga dag- och nattsländor och detta motiverade en annan bedömning, nära neutralt. Lokal Ivarsbyälven, Bottner A A A måttligt surt nära neutralt Långebäck, Gate B A A A A måttligt surt måttligt surt Skårsälven, Trångstad A A A måttligt surt måttligt surt Försurningsbedömning; A= ingen eller obetydlig påverkan, B= betydlig påverkan, C= stark eller mycket stark påverkan. Det genomförs också regelbundna bottenfaunaundersökningar i Långebäck vid Gate och i Skårsälven vid Trångstad. I kommentaren till de senaste provtagningarna 2011 uppges att få individer av försurningskänsliga sländor påträffades i Långebäck vilket motiverade bedömningen måttligt surt samma bedömning som 2008 men med den skillnaden att artantalet var högre 2011 vilket tyder på en förbättring. I Skårsälven fanns det år 2011 inte några riktigt försurningskänsliga arter men förekomsten av flera måttligt försurningskänsliga taxa och ett måttligt högt artantal motiverar ändå bedömningen måttligt surt Biotopvårdsåtgärder I mitten av 80-talet genomfördes det manuell biotopvård punktvis längs hela Ivarsbyälven. År 2002 börjad en ny flottledsåterställning och då revs en herrelös damm ut. Dammen hade tidigare utgjort ett definitivt vandringshinder för öring. I Långebäck har det genomförts biotopvårdsåtgärder i två etapper dels 1997 och dels år Tre mindre stenkistor och skibord, sannolikt gamla flottledsdammar som låg i en 150 m lång och brant bergsskreva, har rivits ut. Elfiske Det har gjorts elfiskeundersökningar i Ivarsbyälven sedan Provtagningslokalen ligger ca 4 km uppströms mynningen i sjön Östen. Det har fångats öring vid alla elfisken och förutom öring har också berg- och stensimpa, mört, lake och gädda fångats. Flodkräfta fångades åren 2003, 2005 och Öring delas in i två ålderskategorier. Årsungar, dvs. de som är födda samma år som elfisket sker, kallas 0+, 0 står för åldern och + för tillväxten över en sommar. Äldre fiskar kallas >0+. Förekomsten av öring i Ivarsbyälven har haft en negativ trend, 2003 och 2007 fångades inte några öringungar (0+) alls. Orsaken till nedgången är oklar, i elfiskerapporten uppges att det är en fin biotop.

26 Kräftprovfiske År 2002 genomförde Länsstyrelsen ett kräftprovfiske på tre lokaler i Ivarsbyälven. Historiskt har älven haft ett bra bestånd av flodkräfta men i slutet på 90-talet minskade populationen drastiskt. Nedgången berodde sannolikt på kräftpest men från 2005 började beståndet återhämta sig. Vid provfisket fångades 1,5; 6,5 respektive 1,0 kräftor per fångstansträngning. Resultatet visar på ett svagt till mycket svagt bestånd. Tumregel för bedömning av kräftbestånd med hjälp av resultatet från ett provfiske. Fångst per ansträngning d.v.s. antal fångade kräftor per mjärde och natt <0,5 Väldigt svagt bestånd 0,5 < 2,5 Svagt till medelst bestånd 2,5 < 5 Bra bestånd > 5 Mycket bra bestånd Rommenäsälven eller Oselva Rommenäsälven har sin början i från Römsjöen på den norska sidan riksgränsen. I älven finns det en fast stam av öring och älven är mycket viktig för öringbeståndet i sjöarna nedströms. Rommenäsälven är kraftigt regleringspåverkad. Det finns två kraftstationer i älven som utgör definitiva vandringshinder, en är belägen på den norska sidan nedströms Römsjöen. Den andra kraftstationen ligger ca 600 meter innan mynningen i sjön Östen. Vattenkemi Rommenäsälven har kalkats sedan Sjökalkning bedrivs årligen uppströms på den norska sidan i Römsjöen. För att följa upp effekten av kalkningen genomförs provtagning av vattenkemin, bottenfaunan, kräftbeståndet, samt elfiske i vattendraget. De vattenkemiska resultaten har varit stabila under många år med vid provtagningen 2011 var både ph och alkaliniteten ovanligt lågt.

27 Bottenfauna I Rommenäsälven finns även en biologisk målsättning och med anledning av det undersöks bottenfaunan vid en lokal i Älvhem. Bottenfaunan har undersökts vid sex tillfällen och vid samtliga undersökningar så har faunan bedömts vara obetydligt påverkad av försurning. Lokal Rommenäsälven, Älvhem A A A A nära neutralt nära neutralt Försurningsbedömning; A= ingen eller obetydlig påverkan, B= betydlig påverkan, C= stark eller mycket stark påverkan. Vid undersökningen av bottenfaunan år 2011, hittades försurningskänsliga sländor och de relativt försurningskänsliga grupperna bäckbaggar, iglar, snäckor och musslor vilket motiverade expertbedömningen, nära neutralt. Vid 2008 års undersökning påträffades även flodkräftor i Rommenäsälven vilket gjorde att lokalen bedömdes ha höga naturvärden. Tyvärr återfanns ingen flodkräfta år Biotopvårdsåtgärder Under mitten av 70-talet genomfördes en rad biotopvårdsåtgärder i Rommenäsälvens nedre del. På en sträcka av 300 meter skapades strömkoncentrationer och trösklar och lekgrus lades ut. Arbetet genomfördes inom programmet Fiskevård i nedlagda flottleder. Elfiske Elfiskeundersökningar i Rommenäsälven på denna lokal har genomförts sedan 1991, det finns inrapporterade elfisken i älven sedan tidigare men de har inte genomförts på samma lokal. Elfisket har haft en positiv utveckling de senaste åren och tätheterna bedöms sedan 2007 som normala jämfört med tidigare.

28 Kräftprovfiske Rommenäsälven har i sina nedre delar haft mycket höga tätheter av flodkräfta. Detta trots att vattenföringen nedströms kraftverket ibland är liten. År 2002 genomförde Länsstyrelsen ett provfiske på tre lokaler i älven och resultatet blev 0,6; 8,1 respektive 8,1 kräftor per fångstansträngning. Den första lokalen låg uppströms kraftverket och de övriga nedströms. Resultaten tyder på mycket höga tätheter nedströms kraftverket. Slabäcken, Lisslevattnet och Lisslevattsbäcken Slabäcken som är ett litet vattendrag som avvattnar norska Langvatnet och mynnar i Lisslevattnet. Slabäcken är tillsammans med Lisslevattnet och Lisslevattsbäcken utpekade av Fiskeriverket som nationellt särskilt värdefulla vatten. De båda bäckarna är viktiga reproduktionsområden för Lisslevattnets unika stammar av storöring. I bäckarna finns också värdefulla nyckelbiotoper såsom blockrika forsar och fall. I Slabäcken finns det lokaler för vattenprovtagning och elfiske innan utoppet i Lisselvattnet och en lokal för bottenfaunaundersökning vid N Långvattsröset. Vattenkemi Målsättningen med kalkningen är att ph inte ska understiga 6,0. Vattenkemin i Slabäcken har dock sett till ph och alkalinitet har varierat kraftigt under åren, ph har plötsligt sjunkit till mycket låga nivåer. Senast inträffade det 2008 då ph var så lågt som 5,0. Att ph plötsligt sjunker så kraftigt är ett resultat av att alkaliniteten är låg. Alkaliteten har till stor del legat under gränsen för god alkaklitet eller buffringsförmåga. Bottenfauna I Slabäcken finns även en biologisk målsättning och med anledning av det undersöks bottenfaunan regelbundet vid N Långvattsröset. Provtagningen inleddes år Lokal Slabäcken, N Långvattsröset B B B A surt måttligt surt Försurningsbedömning; A= ingen eller obetydlig påverkan, B= betydlig påverkan, C= stark eller mycket stark påverkan. Bedömning av försurningspåverkan har varierat och vid de första tre provtagningarna gjordes bedömningen att bottenfaunan var betydligt försurningspåverkad. År 2005 bedömdes faunan vara obetydligt försurningspåverkad vilket motiverades av att försurningskänsliga grupper som iglar och snäckor då återfanns i bäcken. Vid 2008-års provtagning hamnade lokalen i surhetsklassen surt

29 enligt de nya bedömningsgrunderna Detta motsvarade den tidigare bedömningen betydlig påverkan. År 2011 påträffades fler måttligt försurningskänsliga taxa bl.a. en försurningskänslig snäcka och några fler arter vilket var en förbättring som resulterade i bedömningen måttligt surt. Biotopvårdsåtgärder Slabäcken har varit flottledsrensad men inte reglerad och bäcken är och kan bli ett ännu bättre reproduktionsområde för öringen i Lisslevattnet. Bäcken är svårtillgänglig men en del biotopvård har utförts. På 80-talet genomfördes flottledsåterställning med manuell restaurering från Lisslevattnet och uppströms. I början av 90-talet anlades en mindre fiskväg förbi ett parti av hällar genom att 4 bassängtrappor med överfall byggdes vid forsarna i bäcken. Lisslevattsbäcken har också varit flottningsrensad och år 2002 genomförde Skogsstyrelsen omfattande biotopvårdsåtgärder i bäcken. Rester efter flottningen såsom skibord och stenkistor togs bort, därmed sänktes den uppdämda ytan och forsen blev möjlig för fisk att passera. Vidare revs en herrelös damm ut som tidigare utgjort ett vandringshinder. Elfiske I Slabäcken har det genomförts 5 elfiskeundersökningar mellan 1992 och Resultatet har varierat sannolikt på grund av de surstötar som har inträffat. Att surstötar har förekommit syns även i resultatet från bottenfaunaundersökningen. Efter 2003 har det inte gjorts några ytterligare elfiskeundersökningar i bäcken. Smoltproduktion i Slabäcken Vid beräkning av smoltproduktion i ett vattendrag, behövs dels en medeltäthet av öring i vattendraget och dels ytan av lämpliga områden för lek och uppväxt. För att beräkna antalet smolt anger Degerman (2001) två beräkningsmodeller, beräknat på antalet 0+ eller >0+. Öring 0+ år årsyngel och >0+ är öring som är ett år och äldre. A. Smoltproduktion = (0,27 * (hösttätheten av >0+)) B. Smoltproduktion = (0,15 * (hösttätheten av 0+)) Medeltätheten av öring på de fem genomförda elfiskena i Bubäcken är: öring >0+ 15,2/100m2 öring 0+ 25,9/100m2 År 2006 biotopkarterades Slabäcken. Av karteringen framgår att väl skuggade biotoper med lämpliga strömförhållanden och bottensubstrat utgör en area på ca 2300 m 2. Med utgångspunkt på genomförda elfisken och Länsstyrelsens biotopkartering gör vi en mycket teoretisk beräkning av utvandrande smolt till Lisslevattnet. Om vi räknar på smoltproduktion enligt A, dvs. öring >0+ och lämpliga öringbiotoper så ger det: (0,27*15,2)/100*2300 = 94 smolt. Om vi räknar enligt B öring 0+ så ger det: (0,15*25,9)/100*2300 = 89 smolt. Utifrån dessa

30 beräkningar kan vi konstatera att det årligen går ut ca 90 öringar från Slabäcken till Lisslevattnet. Det kanske inte låter så mycket men om vi gör en uppskattning av det ekonomisk värdet kanske det blir tydligare. Man uppskattar att det går 4 odlade smolt på 1 vild smolt eftersom odlad smolt har en högre dödlighet jmf med vild smolt. Ca 90 vilda smolt skulle då motsvara en kompensationsutsättning om 90 x 4 = 360 smolt vilket kan värderas till ca 7900 kr. Denna siffra kan symboliskt visa hur mycket pengar Slabäcken i dagsläget levererar varje år i form av öringproduktion. Den här beräkningen blir särskilt intressant om man tittar på kostnaden för utsättningar i jämförelse med vad biotopvårdsinsatser i form av nya lekbottnar och uppväxtområden kan ge. Om ytterligare biotopvårdsåtgärder genomförs på de sträckor, som i karteringen bedömdes vara möjliga men inte goda uppväxtområden kan produktionen av öring genast öka med nästan 50%. Torpedalsälven (förr Ambyelfven) Torpedalsälven avvattnar närmast Kroksjöarna, men har sina källor på den norska sidan. Älven har en annan karaktär än de flesta älvar i närheten, den är lång och krokig och passerar genom mycket slättland. I Torpedalsälven har det funnits både stationär och sjölevande öring på lekvandring. Älven har många finna forssträckor och lokaler som är utgör fina uppväxtplatser för öring men som så många andra vatten har Torpedalsälven använts som flottningsled vilket medfört omfattande påverkan på bottenstrukturen. Bubäcken (förr Bodaelfven) som avvattnar Björketjärn ansluter också till Torpedalsälven. I Bubäcken lekte förr öringen från Björketjärn (nedströmslekande) men det är osäkert om det finns några fiskar kvar av denna stam idag. Torpedalsälven med sjöar och tillflöden är utpekade av Fiskerverket som nationellt särskilt värdefulla. Anledningen är det finns lokala stammar av öring i vattensystemet och en annan anledning var den rödlistade flodkräftan som tidigare fanns här. I Torpedalsälven finns lokaler för undersökning av vattenkemi, bottenfauna, elfisken och kräftprovfiske. Syftet med dessa undersökningar är att följa upp resultatet av kalkningen. Vattenkemi Kalkningen i området inleddas 1984 med de tre sjöar bl.a. Björketjärn. Den kemiska målsättningen var från början att ph inte skulle understiga 6,0. Efter kräftpestutbrottet 2007 togs dock motivet flodkräfta bort för kalkningsverksamheten och då sänktes målsättning till ph 5,6. Torpedalsälven har haft ostabila värden sett till ph och alkalinitet. Värdena har varierat kraftigt men ph har trots allt inte varit under 6,0 de senaste 10 åren. Alkaliteten eller buffringsförmågan har under samma period mestadels legat under gränsen för god buffertförmåga.

31 Bottenfauna I Torpedalsälven finns även en biologisk målsättning och med anledning av det undersöks bottenfaunan regelbundet vid en lokal i Bälserud. Provtagningen inleddes år Lokal Torpedalsälven, Bälserud A A A B B surt måttligt surt Bubäcken, Boda A A A måttligt surt surt Försurningsbedömning; A= ingen eller obetydlig påverkan, B= betydlig påverkan, C= stark eller mycket stark påverkan. Bedömning av försurningspåverkan har varierat och vid de första tre provtagningarna gjordes bedömningen att bottenfaunan var obetydligt försurningspåverkad. År 2002 gjordes istället bedömningen att faunan var betydligt påverkad av försurning eftersom inga riktigt försurningskänsliga arter hittades. Bedömningen innebar en förändring jämfört med tidigare provtagningen då snäckor och iglar hittades vid provtagningen. Vid 2008-års provtagning hamnade lokalen i surhetsklassen surt enligt de nya bedömningsgrunderna vilket motsvarade den tidigare bedömningen betydlig påverkan. Det fanns dock en del måttligt försurningskänsliga arter vilket indikerar att bedömningen ligger nära gränsen till måttligt surt. År 2011 hittades fler försurningskänsliga arter bl.a. en försurningskänslig nattaslända och fler arter jämfört med 2008 vilket motiverade den förändrade bedömningen måttligt surt. Det genomförs också regelbundna bottenfaunaundersökningar i Bubäcken vid Boda. I kommentaren till den senaste provtagningen 2011 uppges att lokalens bottenfauna dominerades av försurningståliga arter. Det fanns bara en måttligt känslignattslända och det tillsammans med ett lågt artanatal motiverade bedömningen surt. Bedömningen var en förändring jämfört med den senaste undersökningen Biotopvårdsåtgärder Torpedalsälven har som de flesta vattendrag varit en flottled. Under mitten av 70- talet utfördes ett antal biotopvårdsåtgärder i älven. Utläggning av lekgrus, strömkoncentrationer och trösklar anlades och arbetet utfördes inom programmet Fiskevård i nedlagda flottleder. År 2006 inleddes ett större återställningsprojekt i Torpedalsälven, även denna gång med Skogsstyrelsen som ansvarig. Man gjorde en fiskväg förbi en gammal damm ca 300 m nerströms Kroksjön och rev ut en annan damm vid Kroksjöns utlopp. Projektet avslutades 2008.

32 Kräftprovfiske I Torpedalsälven är det lite osäkert hur kräftbeståndet historiskt har sett ut. Länsstyrelsen genomförde ett kräftprovfiske år 2002 på tre lokaler i älven och resultatet varierade, 3,8; 0,0 respektive 0,5 kräftor per fångstansträngning. I rapporten från provfisket uppges att det sannolikt är möjligt att utveckla beståndet genom olika biotopvårdsåtgärder t.ex. genom att lägga ut död ved och stensamlingar i älven. Elfiske i Torpedalsälven I Torpedalsälven har det genomförts elfiskeundersökningar sedan 1991 men det finns rapporter om elfiske från Elfisket genomfördes då vid Bälserud (2 på kartan) och fångsten blev, abborre, bäcknejonöga, gädda, kräfta (obestämd), mört, simpa och öring (2 st >0+/100m2). Vid Nedre Bälserud (1) genomfördes elfiske -94, -95, -97 och -99. Det fångades ett fåtal öringar och även abborre, mört, lake, elritsa, berg- och stensimpa och bäcknejonöga Vid Lund (3) genomfördes elfiske -91, 92 och -96. På denna lokal fångades något fler öringar. Det fångades också elritsa, lake, mört och gädda. Vid Styckebron (4) elfiskades det första gången 1992, men från och med 2001 ersatte denna lokal, lokalerna nedströms och sedan har elfisket genomförts här vartannat år. Fångsterna har varit låga även om den har varierat en del. Vid det första elfisket 2001 ansågs den låga tätheten bero på att beståndet var stationärt. År 2003 var fångsten bra, det var en hög täthet av årsungar. Vid 2005 års elfiske var fångsten lägre men tätheten av årsungar får ändå betraktas som tämligen god. År 2009 kommenterade det elfiskande företaget att öringtätheten på lokalen låg inom det normala spannet dock i de nedre nivåerna för ett vattendrag av denna storlek. Han ansåg att de högre tätheterna under kunde röra sig om naturliga variationer. Resultatet från det senaste elfisket 2011 visade tyvärr dock på katastrofala siffror 1,2 öringungar på 100 m2. I kommentaren till elfisket uppges att det var mycket hög vattenföring och på grund av att det förekom rikliga mängder av

33 flodkräfta gjordes bara ett utfiske. Det fångades 4 st flodkräftor vilket motsvarar 6,3 per 100 m2 men elfiskaren noterar att han såg över 50 stycken längs den elfiskade sträckan. Flodkräfta fångades senast 2005 på samma lokal. År 2009 genomfördes ett elfiske vid den utrivna dammen (5). Resultatet visade en hög täthet av öring. Fångsterna beräknades till 21,6 öringungar eller 0+/100m 2 och 25,9 större öring >0+/100 m 2. Elfiske i Bubäcken I Bubäcken genomförs det också elfisken regelbundet. På lokalen vid N. Boda sedan 1994 och på en lokal längre uppströms vid tre tillfällen, -91, -96 och -97. Åren -96 och -97 var det en mycket hög öringtäthet på denna lokal, 1996 fångades 183,6 0+ och >0+/100 m2 och 1997 fångades 262,9 0+ och >0+/100 m2. I Bubäcken vid N Boda hade öringbeståndet normala tätheter men därefter minskade det drastiskt. År 2003 var fångsten av öring den lägsta på flera år. Detta år påträffades för första gången abborre och fångsten av bergsimpa och bäcknejonöga var hög. Från 2005 verkade beståndet gå mot en återhämtning. År 2005 påpekas det dock i elfiskerapporten att lokalen var påverkad av en bäverdamm nedströms. År 2009 var tätheten av öringungar normal. Företaget som elfiskade påpekade då att vägtrumman vid lokalen delvis utgör ett vandringshinder. Och precis som i Torpedalsälven så var resultatet från 2011 års elfiske riktigt dåligt. Okänt om det är av samma orsaker men vattenföringen var sannolikt mycket hög även här.

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder.

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fiskevårdsplan. Verksamhetsplan för Volgsjöns fiskevårdsområdesförening. Sida 1 Innehållsförteckning Flik 1 Sida 2 Sida 3 Inledning med kort efterföljande

Läs mer

Kräftskötselområdet Askesjö

Kräftskötselområdet Askesjö Kräftskötselområdet Askesjö Förslag till åtgärdsprogram 2011-2014 Tomas Jansson, Hushållningssällskapet i Värmland www.hush.se/s Finansierat av Länsstyrelsen i V:a Götaland i samarbete med Askesjöns fvof.

Läs mer

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön) Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns. Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Under juli månad, 28-30 juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland

Läs mer

Fiskevårdsplan Östra Örten

Fiskevårdsplan Östra Örten Fiskevårdsplan Östra Örten Lokal förvaltnings- och utvecklingsplan för Östra Örtens fiskevårdsområdesförening Innehåll Inledning... 3 Förvaltningsplan för Östra Örtens fiskevårdsområdesförening... 4 Åtgärdsförslag...

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen.

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen. HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 7 augusti, kl 10.00 Verkeån och Örakarsfallen. Verkeåns mynning och en blick över Hanöbukten. Vad gör Verkeån så unik. Örakarsfallen med fångstanordning, en historisk bakgrund

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014.

Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014. Handlingsprogram för Hällesjö fiskevårdsområde 2010-2014. Allmänna förutsättningar. Hällesjö fiskevårdsområde i Östjämtland är ett av totalt ett 25-tal fiskevårds- och kortfiskeområden inom Bräcke kommun.

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Gemensamt delprogram för stormusslor

Gemensamt delprogram för stormusslor Bakgrund: Gemensamt delprogram för Revidering av länens miljöövervakningsprogram för perioden 2009-2014 Gemensamma delprogram: för att öka samordningen mellan länen samt mellan RMÖ och NMÖ - på så sätt

Läs mer

Östervallskogs FVOF. Ordföranden hälsade mötesdeltagarna välkomna och öppnade mötet

Östervallskogs FVOF. Ordföranden hälsade mötesdeltagarna välkomna och öppnade mötet Östervallskogs FVOF Protokoll ordinarie årsmöte 23/4 2012 Boviken Närvarande: Jens Karlsson, Stefan Bryntesson, Kåre Olsson, Christer Bryntesson, Morgan Danielsson, Raimo Haglund, Inge Hedelund och Bent

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Fuåns avrinningsområde (675922-144078)

Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Översiktlig beskrivning Fuån är ett mindre vattendrag som tillrinner Siljan i Fudalsviken. öster om byn Nusnäs. Avrinningsområdet, som enligt Sandberg (1987) är 67

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25

Läs mer

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND 1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.

Läs mer

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Rapport. "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud 2006-10-24

Rapport. Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun Lillerud 2006-10-24 Rapport "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud 2006-10-24 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare Astacus

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak

Läs mer

Att fiska är kul! Bråviken. Glan (Glans fiskevårdsområde)

Att fiska är kul! Bråviken. Glan (Glans fiskevårdsområde) Fiska i Norrköping Att fiska är kul! I Norrköping finns ett brett utbud av fiskemöjligheter - både för stora och små, nybörjare och proffs! Här har vi Bråviken, Arkösunds skärgård, ett antal insjöar och

Läs mer

FISKEPLAN FÖR DOROTEA KOMMUN

FISKEPLAN FÖR DOROTEA KOMMUN FISKEPLAN FÖR DOROTEA KOMMUN FISKEVÅRD FISKETURISM Jörgen Andersson Dorotea Kommun Miljöenheten FISKEPLAN... 1 Jörgen Andersson... 1 1 INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 SYFTE... 5 1.3 ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING...

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån, Tavleån och Bureälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden

Läs mer

Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005

Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005 Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2 Foto: Magnus Dahlberg MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium 26-4-12 Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Kräftskötselområdet Öresjö

Kräftskötselområdet Öresjö Kräftskötselområdet Öresjö Förslag till åtgärdsprogram 2011-2014 Tomas Jansson, Hushållningssällskapet i Värmland www.hush.se/s Finansierat av Länsstyrelsen i V:a Götaland i samarbete med Öresjö fvof.

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra

Läs mer

Rapport. "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud 2006-10-24

Rapport. Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun Lillerud 2006-10-24 Rapport "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2 vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud 2006-10-24 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

Fisketräff med Fiskevårdsområden, inom LONA projektet Resursen Fisk

Fisketräff med Fiskevårdsområden, inom LONA projektet Resursen Fisk Minnesanteckningar Fisketräff med Fiskevårdsområden, inom LONA projektet Resursen Fisk Plats: Hotell Dorotea Datum: 2/6-15 Föreläsare Kjell Nore n OutdoorNorth Genomgång av fiskevårdsområdenas uppgift

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser

Läs mer

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Låt oss vårda denna unika fördel!

Låt oss vårda denna unika fördel! Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske Inventering stormusslor HULINGEN 2015

Standardiserat nätprovfiske Inventering stormusslor HULINGEN 2015 Standardiserat nätprovfiske Inventering stormusslor HULINGEN 2015 Biologisk undersökning i en tätortnära sjö, Fiskerikonsulent 2015-11-24 Förord Jag startade mitt brinnande fiskeintresse vid Hulingen.

Läs mer

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Syfte Fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län har två huvudmålsättningar: Att så långt som det är möjligt åter länka samman de sjöar

Läs mer

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar

Läs mer

SPORTFISKE I LJUNGANDALEN

SPORTFISKE I LJUNGANDALEN SPORTFISKE I LJUNGANDALEN Om du söker ett varierat fiske i otillgängliga vildmarksvatten, med sina åar, tjärnar och insjöar eller lättåtkomliga lugna vatten belägna vid allfarvägarna. Då har du kommit

Läs mer

!"#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$45"2("2$6)57.8$ 9:..&2$;"20,:.#$)'*$ <,/5"2$=&2,>1$$

!#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$452(2$6)57.8$ 9:..&2$;20,:.#$)'*$ <,/52$=&2,>1$$ Under 2014 knöt vi ihop säcken för många större projekt som finansierat med hjälp av EU:s fiskerifond. Vi kunde inviga den nya faunapassagen vid Ulriksdal. Det tog 10 år att genomföras hela projektet.

Läs mer

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum 2010-03-17 Tid 18:00 Protokoll nr. 19 2010:1 Plats Säters Stadshotell

Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum 2010-03-17 Tid 18:00 Protokoll nr. 19 2010:1 Plats Säters Stadshotell Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum 2010-03-17 Tid 18:00 Protokoll nr. 19 2010:1 Plats Säters Stadshotell Närvarande Anders Norman Åke Berg Tore Fahlholm Sven Andersson, adjungerad 1 2 3 4 5 6 Ordförande

Läs mer