Samfundet avstyrker vidare förslaget att kravet på svenskt medborgarskap för nämndemän och jurymän skall avskaffas.

Transkript

1 R 7265/ Till Kulturdepartementet Sedan Sveriges Advokatsamfund har beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning (SOU 2000:106) får samfundet anföra följande. 1. Sammanfattning Advokatsamfundet avstyrker förslaget att kravet på svenskt medborgarskap för icke ordinarie domare samt särskilda ledamöter i allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol inte längre skall regleras i grundlag. Samfundet avstyrker vidare förslaget att kravet på svenskt medborgarskap för nämndemän och jurymän skall avskaffas. Samfundet godtar övriga i betänkandet framlagda förslag och hälsar med särskilt gillande förslaget om avskaffande av kravet på svenskt medborgarskap eller medborgarskap inom EU eller EES för antagning till ledamot i advokatsamfundet. 2. Inledning Advokatsamfundet begränsar sitt yttrande till krav på svenskt medborgarskap vid tillträde till vissa offentliga befattningar. I detta avseende anser samfundet att följande är värt att beakta, utöver vad som anförs i kommittédirektiven, som en bakgrund till förändringarna. Det svenska samhället har under senare år genomgått en allt större internationalisering. Svenskar reser i allt större utsträckning utomlands för arbete, studier och

2 semester. Invandringen till Sverige har också ökat avsevärt under de senaste decennierna. Sverige är medlem i EU och deltar aktivt i åtskilliga andra internationella organ. Inom rättsväsendet är det numera vanligt att svenska domare är verksamma i internationella domstolar. Svenska advokatbyråer har många kontor i andra länder och utländska advokater har etablerat sig i Sverige. Inom näringslivet har internationell handel, transporter och penningrörelser nått mycket stora volymer. Sedan länge är krav på svenska medborgare i aktiebolags styrelse borttaget. Utlänningar får ingå i svenska handelsbolag utan tillstånd. Den svenska valutaregleringen är i stort sett avskaffad. Mot den ovan tecknade bakgrunden och av skäl i övrigt som framförs i betänkandet, välkomnar samfundet att kraven på svenskt medborgarskap i lagstiftningen blivit föremål för en grundlig genomgång och översyn. Samfundet ställer sig också bakom den ledande principen för reformarbetet, nämligen att lika rättigheter och skyldigheter oavsett medborgarskap i största möjliga utsträckning skall gälla för landets invånare och att krav på medborgarskap i lagstiftningen skall tas bort, om det inte är sakligt motiverat att kravet behålls. Det är emellertid enligt samfundets mening samtidigt angeläget att framhålla att krav på svenskt medborgarskap på vissa områden alltjämt framstår som i hög grad sakligt motiverat och närmast oeftergivligt. Förutom beträffande anställningar och befattningar inom områden där hänsynen till rikets säkerhet gör sig gällande är detta framför allt fallet när det gäller vissa anställningar och befattningar inom statlig kärnverksamhet som på ett ingripande sätt berör enskildas rättsförhållanden. Ett område som därvid framstår som särskilt betydelsefyllt är straffrättskipningen. 3. Avsnitt 8.3 Medborgarskapets betydelse Sedan betänkandet utgavs har riksdagen i allt väsentligt antagit prop. 1999/2000:147 om ny lag om svenskt medborgarskap (SFS 2001:82). Den viktigaste nyheten i den nya lagen är att Sverige tillåter dubbelt medborgarskap. Den som beviljas svenskt medborgarskap förlorar inte automatiskt sitt tidigare medborgarskap om han själv inte vill det och om den andra staten tillåter dubbelt medborgarskap. En svensk medborgare kan på samma villkor kan förvärva ett annat medborgarskap utan att förlora det svenska Enligt Advokatsamfundets mening har kommittén inte tillräckligt utrett konsekvenserna av den nya ordningen med dubbelt medborgarskap. I betänkandet berörs (s. 301 f.) endast säkerhetsaspekter och kommittén anser att tillåtande av dubbelt medborgarskap inte har någon avgörande betydelse för kommitténs bedömning i frågan om det finns sakligt godtagbara skäl att behålla de medborgarskapskrav som uppställs i lagstiftningen idag.

3 Med beaktande av de nya reglerna om dubbelt medborgarskap och vad som anfördes i inledningen ovan, särskilt om internationaliseringen samt EU-medlemskapet och den internationella lagstiftning som följer härav, hävdar samfundet att det svenska medborgarskapet har minskat i betydelse vid utövandet av offentliga befattningar. Vad som har anförts ovan bör beaktas i den fortsatta beredningen av kommitténs betänkande. Vissa befattningar kommer att beröras närmare nedan. 4. Avsnitt 11.8 Anställningar och uppdrag vid domstolarna Avsnitt domare vid allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol Samfundet anser att kravet på svenskt medborgarskap för icke ordinarie domare även i fortsättningen bör regleras i grundlag. I vart fall för närvarande fullgörs en betydande del av den dömande verksamheten vid de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna av icke ordinarie domare. De har samma befogenheter att döma i mål som ordinarie domare och de utför väsentligen samma arbetsuppgifter som dessa. Det nu sagda talar inte endast för att de icke ordinarie domarna skall vara svenska medborgare utan även för att medborgarskapskravet i likhet med vad som enligt utredningsförslaget även fortsättningsvis skall gälla för ordinarie domare skall regleras i grundlag. Med hänsyn till att det i betänkandet sägs att medborgarskapskravet för icke ordinarie domare bör regleras i grundlag endast om kravet på medborgarskap för dömande verksamhet skall gälla utan undantag, vill samfundet framhålla, vilket närmare utvecklas nedan, att medborgarskapskravet för nämndemän och jurymän bör bibehållas. Avsnitt nämndemän och jurymän Samfundet anser att nämndemän och jurymän även i fortsättningen skall vara svenska medborgare. Nämndemän deltar i mycket stor utsträckning vid avgörande av mål i första och andra instans i såväl allmän domstol som allmän förvaltningsdomstol. Utgångspunkten för det kommande resonemanget är straffrättsskipningen, men argumenten har också bäring på andra rättsområden. I dömandet har nämndemän i allt väsentligt samma befogenheter och samma inflytande som de lagfarna ordinarie och icke ordinarie domarna. Nämndemännen utövar således på samma sätt som de lagfarna domarna en verksamhet inom staten som på ett ingripande sätt berör enskildas rättsförhållanden. Som framförts i de allmänna synpunkterna ovan och som för övrigt också en enig kommitté uttalat, bör sådan statlig verksamhet vara förbehållen svenska medborgare. Eftersom den alltmer tilltagande internationaliseringen av samhället har ansetts vara av väsentlig betydelse vid bedömningen av om existerande krav på svenskt medbor-

4 garskap skall behållas eller avskaffas, förtjänar det att anmärkas att straffrättskipningen är ett av de områden där internationaliseringen inte i någon högre grad gjort eller gör sig gällande. Samfundet delar således i nu berört hänseende den mening som kommit till uttryck i reservationen av Anne-Katrine Duncker med flera. Även när det gäller krav på svenskt medborgarskap för jurymän, delar samfundet den mening som kommit till uttryck i reservationen. Avsnitt tingsnotarier och länsrättsnotarier Samfundet godtar förslaget att kravet på svenskt medborgarskap för notarier avskaffas. Ovan har samfundet gett uttryck för den grundläggande uppfattningen att såväl ordinarie domare, icke ordinarie domare som nämndemän och jurymän skall vara svenska medborgare. Samfundet medger att det med hänsyn härtill kan uppfattas som en inkonsekvens att samfundet godtar att kravet på svenskt medborgarskap för notarier tas bort eftersom även dessa utövar viss dömande verksamhet. Emellertid är den dömande verksamheten ett ganska underordnat inslag i notarietjänstgöringen och det låter sig sägas att den dömande verksamhet som ändå utförs av notarier inte innebär några mera allvarliga ingrepp i enskildas rättsförhållanden. På andra sidan framstår utbildningsinslaget i notarietjänstgöringen som mycket betydande och de skäl som framförts i betänkandet för att notarietjänstgöringen bör öppnas även för de juris kandidater som inte är svenska medborgare framstår som övertygande. Vid en avvägning mellan de skäl som kan tala för ett bibehållande av medborgarskapskravet och de skäl som talar för att göra notarietjänstgöringen tillgänglig för utländska medborgare, väger enligt samfundets mening de senare skälen klart över. Medborgarskapskravet bör därför tas bort. Övrigt Advokatsamfundet tillstyrker kommitténs förslag avseende annan domstolspersonal (11.8.7) samt domare och särskilda ledamöter i Marknadsdomstolen (11.8.8), Arbetsdomstolen (11.8.9) och Patentbesvärsrätten ( ) 5. Avsnitt 11.9 Domstolsliknande nämnder m.m. Kommitténs förslag beträffande ledamöter i hyres- och arrendenämnder (11.9.1), Rättshjälpsnämnden (11.9.2) och Statens va-nämnd (11.9.3) tillstyrks, liksom förslaget om dispaschör (11.9.4) och förslagen i avsnitten Avsnitt åklagar- och polisväsendena. Advokatsamfundet tillstyrker kommitténs förslag.

5 7. Avsnitt 12 Övriga medborgarskapskrav i lagstiftningen Eftersom Advokatsamfundet redan har ingett en skrivelse till kommittén om borttagande av kravet på svenskt medborgarskap för advokater (12.1) tillstyrks givetvis kommitténs förslag. Även förslagen om registrerat partnerskap (12.9) och namnlagen (12.10) tillstyrks. 8. Övrigt Beträffande de förslag från kommittén vilka inte har berörts tidigare i yttrandet avstår Advokatsamfundet från kommentarer. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Ragnar Palmkvist