Huvudsakligt innehåll

Transkript

1 Sida 1 av 29 FRAMSTÄLLNING nr 28/ Datum Till Ålands lagting Ny landskapslag om hälso- och sjukvård Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om den offentliga hälso- och sjukvården i landskapet. Lagen ersätter den tidigare landskapslagen om hälso- och sjukvården. Den föreslagna lagen innehåller grundläggande bestämmelser om Ålands hälso- och sjukvårds organisation och verksamhet samt om innehållet i och omfattningen av den offentliga hälso- och sjukvården. Landskapsregeringen föreslår även en komplettering i förtydligande syfte av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård.

2 Sida 2 av 29 INNEHÅLL Huvudsakligt innehåll Allmän motivering 1. Bakgrund 1.1 Gällande lagstiftning och övriga bestämmelser 1.2. Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) 1.3. Behov av ändringar 1.4. Lagstiftningen i riket 2. Landskapsregeringens förslag 2.1. Ny landskapslag om hälso- och sjukvård 2.2. Lagstiftningsbehörigheten 2.3. Lagstiftningssätt 3. Förslagets verkningar 3.1. Ekonomiska verkningar 3.2. Verkningar på jämställdheten 4. Beredningsarbetet Detaljmotivering 1. Landskapslag om hälso- och sjukvård 2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. Lagtext L A N D S K A P S L A G om hälso- och sjukvård L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård Parallelltexter

3 Sida 3 av 29 Allmän motivering 1. Bakgrund 1.1 Gällande lagstiftning och övriga bestämmelser Bestämmelser om hälso- och sjukvården i landskapet finns i landskapslagen (1993:60) om hälso- och sjukvård, landskapslagen (1993:68) om ikraftträdande av landskapslagen om hälso- och sjukvård, landskapslagen (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter samt landskapslagen (2007:23) om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård. Landskapslagen om hälso- och sjukvård är en ramlag och innehåller en övergripande bestämmelse om att rätten till hälso- och sjukvård omfattar hela befolkningen utan diskriminering samt bestämmelser om hur myndigheten Ålands hälso- och sjukvård, nedan ÅHS, är organiserad. I lagen om patienten ställning och rättigheter som tillämpas som blankettlag finns bestämmelser som garanterar rätten till hälso- och sjukvård av god kvalitet och om att vården ska ordnas och patienten bemötas så att hans eller hennes människovärde inte kränks och så att patientens integritet och övertygelse respekteras. Patienten har rätt till tillräcklig information om vården och rätt att bestämma hur vården ska utformas. Det finns bestämmelser om att en vårdplan ska uppgöras för varje patient i samförstånd med patienten och dennes anhöriga. Lagen innehåller även bestämmelser om hur journalföringen av patientuppgifter får göras och om sekretessbelagda uppgifter i journalhandlingarna. Lagstiftningen kompletteras med en plan för hälso- och sjukvården i landskapet som godkänns av lagtinget samt med beslut som fattats av landskapregeringen i olika enskilda frågor Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) Hälso- och sjukvården i landskapet omorganiserades från den 1 januari 1994 så att de tidigare aktörerna inom hälso- och sjukvården, Ålands centralsjukhus, Ålands vårdförbund och Ålands folkhälsoförbund, upplöstes och en ny myndighet, Ålands hälso- och sjukvård, bildades. Syftet med den administrativa och finansiella samordningen i en enda vårdproducent var att bygga upp en organisation som med de medel som fanns skulle kunna producera hälso- och sjukvårdstjänster av optimal kvalitet för befolkningen i landskapet. Den nya myndighetens organisation bestod i början av två resultatenheter, Primärvård och Specialiserad sjukvård samt av en förvaltningsenhet, Administration och försörjning. Dessa enheter leddes av primärvårdschefen, sjukvårdschefen respektive förvaltningschefen. Förvaltningschefen var dessutom högsta chef för hela Ålands hälso- och sjukvård. Förutom av dessa tre chefer bestod ledningsgruppen för ÅHS av ekonomichefen och förvaltningsöverskötaren. Styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård utsågs av landskapsstyrelsen utgående från det politiska läget i landskapet. I dag har organisationen utvecklats så att ÅHS är uppdelat i kliniker och enheter som i sin tur kan vara uppdelade i avdelningar och mottagningar. Primärvårdschefen och sjukvårdschefen är ersatta med en chefläkare. Ledningsgruppen leds av förvaltningschefen och består dessutom av chefläkaren, vårdchefen, ekonomichefen och personalchefen. Myndigheten ÅHS står under landskapets huvudmannaskap men målsättningen har varit att ÅHS ändå ska ha en relativt självständig ställning i förhållande till landskapet. ÅHS styrs av en politiskt tillsatt styrelse och har budgeten och planen för hälso- och sjukvården som styrdokument. Avsikten med planen för hälso- och sjukvården var vid bildandet av ÅHS att den skulle utgöra landskapets (lagtingets) beställning till ÅHS på den verksamhet myndigheten skulle tillhandahålla. I praktiken har planen gjorts upp av ÅHS och ingått som en bilaga till landskapsbudgeten. Planen har summariskt behandlats i lagtinget i samband med budgeten medan huvudfokus har lagts på ÅHS s budgetramar jämte motiveringar. ÅHS s verksamhet omfattar alla nivåer inom hälso- och sjukvården från primärvård till specialiserad somatisk och psykiatrisk sjukvård. Primärvårdens målsättningar och uppgifter är reglerade i landskapets hälso- och sjukvårdsplan. Primärvårdens uppgift är att förebygga, upptäcka och behandla sjukdomar och vid behov remittera sjukdomsfall till den mest lämpliga vårdnivån, vilket i princip alltid är den egna specialiserade sjukvården. Den specialiserade sjukvården är uppdelad på olika kliniker inom följande områden: medicin; kirurgi; BB/gynekologi; barn och ungdom; psykiatri; ögon; öron, näs och hals; rehab och fysiatri; operation, anestesi och intensivvård; geriatrik samt tandvård. Röntgenkliniken samt laboratorieenheten och läkemedelscentralen utgör stödfunktioner. Den specialiserade sjukvårdens tjänster erbjuds dels av den egna organisationens läkare dels av gästande konsulterande läkare. Vilka tjänster som ska köpas in och vilka som kan produceras av den egna organisationen varierar med ett flertal omständigheter som måste bedömas och utvärderas kontinuerligt. Många utredningar och behandlingar kan inte erbjudas av den egna organisationen på grund av brist på kompetens och utrustning och patienterna remitteras då istället till Helsingfors, Åbo och Uppsala.

4 Sida 4 av Behov av ändringar Det huvudsakliga behovet av en förnyad lagstiftning om hälso- och sjukvården i landskapet är den stora bristen på reglering i lag av innehållet i och omfattningen av den hälso- och sjukvård som samhället ska erbjuda befolkningen i landskapet. Enligt 19 1 mom. Finlands grundlag (FFS 731/1999) har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Med omsorg avses här social- och hälsovårdstjänster. Enligt 19 3 mom. grundlagen ska var och en genom lag tillförsäkras tillräckliga hälsovårds- och sjukvårdstjänster. Även bestämmelser om hur befolkningens hälsa ska främjas ska enligt grundlagen finnas på lagnivå. Enligt 22 är det det allmännas skyldighet att se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses i praktiken. I landskapet har man såväl inom landskapsregeringen som inom ÅHS i hög utsträckning följt rikets lagstiftning om hälso- och sjukvård samt med stöd av den utfärdade rekommendationer, trots att dessa inte varit gällande i landskapet. Det är dock en ohållbar situation och behovet av lagstiftning som gäller i landskapet är mycket stort Lagstiftningen i riket I riket stadfästes en ny lag (FFS 1326/2010) om hälso- och sjukvård den 30 december 2010 samt ändringar av folkhälsolagen, lagen om specialiserad sjukvård och lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Lagändringarna och den nya lagen trädde i kraft den 1 maj 2011 och är en del av en stor reform av hälso- och sjukvården i riket. Den nya lagen om hälso- och sjukvården innehåller detaljerade bestämmelser om de uppgifter hälso- och sjukvården i riket ska sköta. Eftersom principen i landskapet är den att invånarna ska ha tillgång till minst samma service som befolkningen i riket har landskapsregeringen utgått från de servicenivåer som fastställs i förslaget till lag om hälso- och sjukvården då bestämmelserna i denna framställning utarbetats. 2. Landskapsregeringens förslag 2.1. Ny landskapslag om hälso- och sjukvård Landskapsregeringen föreslår en ny lag om den offentliga hälso- och sjukvården. Lagen föreslås innehålla bestämmelser om dels ÅHS s organisation och verksamhet dels innehållet i den hälsofrämjande verksamheten och sjukvården. Syftet med lagen är en helhetsreglering av den offentliga hälso- och sjukvården i landskapet. Avsikten är att lagen senare ska kompletteras med mera detaljerade bestämmelser inom olika områden på förordningsnivå Lagstiftningsbehörigheten Enligt p. självstyrelselagen (1991:71) har landskapet behörighet i fråga om hälso- och sjukvård, med de undantag som stadgas i 27 24, 29 och 30 punkterna. Till rikets behörighet hör enligt p. bestämmelser om administrativa ingrepp i den personliga friheten, enligt p. bestämmelser om smittsamma sjukdomar hos människor, kastrering och sterilisering, avbrytande av havandeskap, konstbefruktning och rättsmedicinska undersökningar samt enligt p. bestämmelser om behörigheten att vara verksam inom hälso- och sjukvården, apoteksväsendet, mediciner och produkter av läkemedelstyp, narkotiska ämnen samt framställning av gifter och fastställande av deras användningsändamål Lagstiftningssätt De nya bestämmelserna föreslås intagna i en helt ny lag som ersätter den gällande lagen om hälso- och sjukvården. Detta är motiverat med tanke på den stora mängd nya bestämmelser som nu föreslås och som är svåra att foga till den gällande lagen på ett lagtekniskt bra sätt samt för att kunna ge lagen en ändamålsenlig struktur med paragrafrubriker och kapitel. 3. Förslagets verkningar 3.1. Ekonomiska verkningar Den mest slående nordiska trenden inom vården är att resultatet av vården förbättras hela tiden. Det innebär att fler liv räddas och att fler kan leva länge trots kroniska sjukdomar. Detta är en positiv utveckling men den rymmer även en finansiell utmaning. Samtidigt som antalet äldre i befolkningen ökar, minskar den del av befolkningen som är i arbetsför ålder. Utmaningen har hittills hanterats genom en kombination av

5 Sida 5 av 29 resursförstärkning och förbättrat resursutnyttjande, genom effektivisering. I framtiden blir arbetet med effektiviseringar inom vården allt viktigare och det behövs tydliga strategier för att öka kvaliteten och effektiviteten. Fokus bör ligga på vårdens arbetssätt med inriktning på att utveckla vårdens system och processer för olika patientgrupper och på att systematiskt ta bort sådant som inte skapar värde för patienterna. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård har hög prioritet och en inriktning på hälsa leder till mindre behov av sjukvård och gynnar såväl befolkningens livskvalitet som vårdens och samhällets ekonomi. Vårddygnen minskar och allt mer av vården tillhandahålls som öppen vård, både vid och utanför sjukhusen, och i allt större utsträckning i patienternas hem. Vården präglas av en snabb medicinsk utveckling som möjliggör genomgripande strukturförändringar men även ger möjligheter att dra nytta av den tekniska utvecklingen och därigenom tillhandahålla service på ett förändrat sätt. Lagförslaget reglerar innehållet i och omfattningen av den hälso- och sjukvård som ska tillhandahållas i landskapet, men ger även utrymme för en betydande framtida utveckling. Detta gör det svårt att beräkna de ekonomiska konsekvenserna. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet betonas och därmed behövs resursförstärkningar inom primärvården. Inom ÅHS finns drygt 800 tjänster och därmed en möjlighet till omprioriteringar. En preliminär bedömning är att resurserna inom primärvården behöver förstärkas med hälsovårdare, depressionssjukskötare samt läkare. Helt nya tjänster medför en ökad kostnad om ca euro för en hälsovårdar- eller sjukskötartjänst och ca euro för en läkartjänst. När verksamheten vid långvårdsenheten till fullo utvecklats till en geriatrisk klinik inom den specialiserade sjukvården från och med år 2013 ökar ÅHS s kostnader med ca 3 miljoner euro. Den utvecklingen förutsätter förändringar i landskapsandelarna till kommunerna. Att initialt satsa på en hälsofrämjande hälso- och sjukvård med fokus på livsstilssjukdomar, psykisk hälsa och rehabilitering innebär en möjlighet att öka livskvaliteten för befolkningen och plana ut kostnadsutvecklingen inom vården Verkningar på jämställdheten Landskapsregeringens syfte har varit att skapa en lag som är könsneutral och som tillgodoser båda könens behov av och rätt till hälso- och sjukvård. Landskapsregeringen konstaterar att det är en del av arbetet med att kvalitetssäkra hälso- och sjukvården att se till att detta syfte uppfylls. Detta kan bland annat ske genom studier av den statistik om hälso- och sjukvården och dess brukare som finns tillgänglig och genom att vidta åtgärder om statistiken visar på en ojämlik behandling av någotdera könet. Allmänt kan landskapsregeringen konstatera att mannen utgjort norm för människan inom olika delar vården och den medicinska forskningen, såväl nationellt som internationellt, vilket kan ha som följd att kvinnor riskerar få vård som är sämre anpassad till det egna könet än männen. Risken finns att kunskapen om en del sjukdoms- och smärttillstånd som oftast drabbar kvinnor är för otillräcklig. Det finns även forskning som tyder på att kvinnor oftare än män drabbas av problem med läkemedelsbehandling och sämre tillgång till olika typer av behandlingar. 4. Beredningsarbetet Landskapsregeringen tillsatte den 1 september 2010 en referensgrupp för arbetet med en revidering av hälsooch sjukvårdslagstiftningen i landskapet. Referensgruppen har bestått av minister Katrin Sjögren, tjänstemän från landskapsregeringen samt representanter för ÅHS. Styrelsen för ÅHS tillsatte under år 2010 en arbetsgrupp för revidering av organisation och reglemente för ÅHS (den sk. RORgruppen). Arbetsgruppen överlämnade sitt förslag till styrelsen den 13 oktober Arbetsgruppens förslag har beaktats i framställningen. Lagförlaget har varit på remiss till kommunerna, Cityläkarna Ab, Medimar Scandinavian Ab, Rehabiliteringskommittén, De Utvecklingsstördas Väl på Åland rf, Demensföreningen på Åland rf, Diabetesföreningen på Åland rf, Finlands Röda Kors - Mariehamns avdelningen och Ålands distrikt, Fri från Narkotika Åland rf, Föreningen för vård i livet rf, Föreningen Vårt Hjärta rf, Föräldraföreningen för barn med särskilda behov rf, Krigsveteranerna på Åland rf, Landskapsföreningen Folkhälsan på Åland rf, Mariehamns pensionärsförening rf, Norra Ålands pensionärer rf, Power Club rf Åland, Pusselfamiljen rf, Rädda Barnen på Åland rf, Socialmissionen på Åland rf, Stall JoY s Handikappridklubb, Stiftelsen Hemmet rs, Vuxna på stan rf, Ålands cancerförening rf, Ålands fackliga semesterorganisation rf, Ålands Fountainhouse rf, Ålands Fredsförening- Emmaus rf, Ålands Handikappförbund rf - Fixtjänst, Ålands Handikappförbund rf, Ålands Hörselförening rf, Ålands Intresseförening för Ålands Invalider rf, Ålands Lungskadeförening rf, Ålands Nykterhetsförbund rf, Ålands Reumaförening rf, Ålands Synskadade rf, Ålands Teckenspråkiga, Åländska HBT-föreningen Regnsbågsfyren rf, Akava-Åland rf, TEHY s fackavdelning på Åland rf, FOA-Å rf, TCÅ rf, FPA Ålands försäkringsdistrikt, Ålands Omsorgsförbund kf, Förtroenderådet, Handikapprådet, Barnombudsmannen, Datainspektionen, Ålands kommunförbund, Ålands tulldistrikt, Ålands hälsoalternativ rf

6 Sida 6 av 29 samt Diskrimineringsombudsmannen. För utarbetandet av ny lagstiftning har tjänster köpts externt. Detaljmotivering 1. Landskapslag om hälso- och sjukvård 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Tillämpningsområde och syfte. Lagen ska tillämpas på den offentliga hälso- och sjukvården i landskapet. Hälso- och sjukvården delas in i hälsofrämjande verksamhet, primärvård och specialiserad sjukvård. Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. Hälsa på högsta nivå är en av de fundamentala rättigheter som tillkommer varje människa utan åtskillnad av ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden. WHO 1948 Lagens syfte är att främja och upprätthålla befolknings hälsa och välfärd och säkerställa att hela befolkningen, oavsett ekonomisk ställning och om bosättningsorten är i skärgården eller på fasta Åland, har tillgång till de hälso- och sjukvårdstjänster de behöver. Det är inte tillåtet att diskriminera någon individ eller grupp av individer. I landskapet är det av geografiska skäl mycket svårt att erbjuda hela befolkningen samma tidsmässiga tillgång till vård, det är i praktiken en omöjlighet att erbjuda den som insjuknar på en ö i skärgården eller i en glesbygdskommun på fasta Åland vård lika snabbt som den som insjuknar i Mariehamn. Däremot är det en självklarhet att alla invånare ska ha tillgång till och få del av samma vård. Landskapsregeringen poängterar att den förebyggande verksamheten inom hälso- och sjukvården är av stor betydelse och den bör betonas ytterligare i framtiden. Avsikten är att lagen ska främja en minskning av hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper i samhället. Det finns idag en skillnad i fråga om förväntad livslängd, sjukfrekvens och riskfaktorer för sjukdomar mellan olika socioekonomiska grupper. En minskning av dessa skillnader kräver mångsidiga åtgärder och samarbete mellan olika aktörer inom socialvården och hälso- och sjukvården. Syftet med lagen är även att garantera att hälso- och sjukvården i landskapet är av kontinuerligt hög kvalitet. Klientorienteringen inom hälso- och sjukvården betonas, dvs. patienten ska stå i centrum för vården och ha information om vårdkedjorna och en faktisk möjlighet att kunna påverka sin egen vårdkedja. Efter att patienten kontaktat ÅHS ska denne så snabbt som möjligt slussas till rätt plats i vårdkedjan, oavsett om kontakten sker per telefon eller personligt besök. I lagen om patientens ställning och rättigheter som tillämpas som blankettlag i landskapet betonas patientens aktiva medverkan i sin vård, patientens självbestämmanderätt samt patientens rätt till vård och information. 2 Ålands hälso- och sjukvård. Den myndighet som ansvarar för hälso- och sjukvården i landskapet ska fortsättningsvis vara Ålands hälso- och sjukvård (nedan ÅHS). ÅHS sköter sina uppgifter antingen genom att själv producera tjänster eller genom att köpa in tjänster externt. ÅHS kan även sälja hälso- och sjukvårdstjänster förutsatt att detta inte påverkar myndighetens möjligheter att sköta sina primära uppgifter. Myndigheten ÅHS föreslås fortsättningsvis vara underställd landskapsregeringen. 2 kap. Ålands hälso- och sjukvårds organisation 3 Styrelse. Landskapsregeringen föreslår att ÅHS såsom idag ska ledas av en styrelse som tillsätts av landskapsregeringen. Styrelsen ska bestå av fem till sju medlemmar inklusive ordförande och viceordförande. Landskapsregeringen föreslår inga detaljerade bestämmelser om hur styrelsen ska vara sammansatt. Idag tillsätts styrelsen utgående från den politiska sammansättningen i lagtinget och landskapsregeringen. Ett annat alternativ är en styrelse med medlemmar som representerar olika kunskapsområden i stället för olika politiska partier. Även en kombination av styrelsemodellerna är möjlig, med såväl sakkunnigt som politiskt tillsatta medlemmar. Alla medlemmarna föreslås ha personliga ersättare i syfte att garantera en kontinuitet i arbetet trots att den ordinarie ledamoten är förhindrad att delta i styrelsearbetet. Styrelsens mandattid som idag är två år föreslås ändrad till fyra år, även denna förändring föreslås i syfte att öka kontinuiteten i arbetet. Styrelsen ska ha landskapsregeringens förtroende och regeringen kan när som helst avsätta styrelsen eller en enskild medlem förtroendet saknas. 4 Styrelsens uppgifter. Styrelsens uppgifter föreslås i princip vara oförändrade. Huvuduppgifterna är att göra upp en budget och kontinuerligt följa upp budgeten samt att ställa upp målsättningar för de olika

7 Sida 7 av 29 verksamhetsenheterna och följa upp att de efterföljs. Styrelsen ska även göra upp en verksamhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva verksamheten och hur den följt de krav som ställts på ÅHS. Bland de saker som uttryckligen ska redovisas är hur vårdgarantin kunnat uppfyllas och vilka åtgärder som vidtagits i de fall då vårdgarantin inte kunnat uppfyllas. I paragrafen anges uttryckligen att styrelsen ska besluta om frågor som är av större vikt inom ÅHS. Detta är en gränsdragning för det inre arbetet inom ÅHS så att styrelsen handhar de övergripande frågorna medan frågor på detaljnivå ska skötas av hälso- och sjukvårdsdirektören och andra tjänstemän inom förvaltningen. Styrelsen ska även anta bestämmelser om sitt inre arbete. Styrelsen ska föra ÅHS s talan och bevaka landskapets intressen vid domstolar och andra myndigheter. Styrelsen föreslås kunna delegera denna uppgift till en tjänsteman, till exempel till hälso- och sjukvårdsdirektören eller en jurist inom myndigheten. 5 Beslutsfattande i styrelsen. Bestämmelserna om styrelsens beslutfattande föreslås i princip vara oförändrade. Landskapsregeringen föreslår dock en uttrycklig bestämmelse om vilka som ska ha närvaro- och yttranderätt i styrelsen förutom styrelsemedlemmarna. Dessa föreslås vara ledningsgruppen, den minister i landskapsregeringen som ansvarar för hälso- och sjukvården i landskapet samt landskapsläkaren. 6 Hälso- och sjukvårdsdirektör. Landskapsregeringen föreslår att titeln på ÅHS högsta tjänsteman ändras från förvaltningschef till hälso- och sjukvårdsdirektör. Bytet av titel motiveras av att namnet på ett bättre sätt beskriver uppdragets innehåll. Titelbytet påverkar inte den ledande tjänstemannens uppgifter. Hälso- och sjukvårdsdirektören ska utses av styrelsen och kan, förutom på de grunder som allmänt gäller landskapets tjänstemän, sägas upp då det finns ett motiverat och godtagbart skäl. 7 Hälso- och sjukvårdsdirektörens uppgifter. Hälso- och sjukvårdsdirektörens uppgifter föreslås vara oförändrade. Direktören är högsta tjänsteman inom myndigheten och ska som sådan leda verksamheten och se till att den sköts på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med lag och bestämmelser och de särskilda krav landskapsregeringen riktar mot myndigheten. En uttrycklig bestämmelse om att hälso- och sjukvårdsdirektören leder en ledningsgrupp för ÅHS föreslås. Ledningsgruppen ska så som idag utses av styrelsen. Till ledningsgruppen hör idag förvaltningschefen, ekonomichefen, personalchefen, chefläkaren och vårdchefen. Gruppen sammankommer ungefär en gång per vecka. 8 Reglemente. Det föreslås att det såsom idag ska finnas ett reglemente för ÅHS. Reglementet ska beredas inom ÅHS och godkännas av styrelsen. Reglementet ska även fastställas av landskapsregeringen innan det kan träda i kraft. Syftet med detta är att stärka landskapsregeringens uppgift att handha den allmänna styrningen och övervakningen av ÅHS. Särskilt om ÅHS övergår till att styras av en styrelse utan koppling till den politiska representationen i lagtinget och landskapsregeringen finns det behov av att landskapsregeringen har ett faktiskt inflytande över reglementet. Då landskapsregeringen ska fastställa reglementet kan man endast välja mellan att fastställa eller inte fastställa. Landskapsregeringen kan alltså inte gå in och göra ändringar i reglementet. Om man anser att det finns hinder för en fastställelse ska man skicka tillbaka reglementet till ÅHS och ange varför reglementet inte fastställts. I nuvarande lagstiftning anges att ÅHS kan fastställa bestämmelser om sin ekonomiförvaltning i reglementet. I enlighet med den landskapslag om finansförvaltning i landskapet som godkändes den 9 mars 2011 slopas denna skrivning eftersom landskapsregeringen enligt lagen kan utfärda närmare bestämmelser om en underlydande myndighets finansförvaltning. Syftet med detta är att förenhetliga finansförvaltningen i alla underställda myndigheter. Landskapsregeringen har dock för avsikt att fatta beslut om att ÅHS fortsättningsvis själv ska få besluta om sin ekonomiförvaltning. 9 Ledning och personal. Personalen vid ÅHS föreslås kunna vara offentligrättsligt eller privaträttsligt anställda. Tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet ska tillämpas på personalen, dock så att ÅHS sköter de uppgifter som gäller personalen och som enligt tjänstemannalagen ska skötas av landskapregeringen. Beslut om permittering samt förflyttning och omplacering av en tjänsteman till och från en annan landskapsmyndighet eller -inrättning fattas av landskapsregeringen, beslut om förflyttning och omplacering fattas dock i samråd med ÅHS. I övrigt föreslås vissa krav som ska ställas på personalen i syfte att trygga en högkvalitativ vård. Personalen ska vara multiprofessionell och personalstrukturen och -styrkan ska motsvara behovet av hälsooch sjukvårdstjänster i landskapet. Detta krav innebär att det alltid oavsett ekonomiska konjunkturer ska finnas rätt utbildad personal, på rätt befattningar och i tillräcklig omfattning. En särskild bestämmelse föreslås även om att ÅHS ska ansvara för att personalen deltar i den fortbildning som ordnas. Fortbildning är av stor vikt för att garantera personalens kompetens och det är väsentligt såväl att fortbildning ordnas i tillräcklig

8 Sida 8 av 29 utsträckning som att all personal deltar i fortbildningen. Kraven på kompetent och tillräcklig personal gäller även då ÅHS köper hälso- och sjukvårdstjänster av andra vårdproducenter. 10 Ansvar för hälso- och sjukvården vid verksamhetsenheterna. Varje verksamhetsenhet inom ÅHS leds av en klinik- eller enhetschef. De verksamhetsenheter vid ÅHS som bedriver hälso- och sjukvård ska ha en läkare eller tandläkare som är medicinskt ansvarig vid enheten. I det fall att klinikchefen inte är läkare ska den medicinskt ansvariga läkaren fungera som rådgivare till klinikchefen. En uttrycklig bestämmelse föreslås om att det är den medicinskt ansvariga läkaren som ansvarar för inledande och avslutande av en patients vård. Läkaren kan delegera detta beslut till en annan legitimerad yrkesutbildad person. 11 Budget. ÅHS ska göra upp ett budgetförslag för sin verksamhet. Budgetförslaget ska vara åtföljt av en motiverande textdel. Budgeten behandlas av landskapsregeringen i samband med behandlingen av landskapets budget och ska godkännas av lagtinget. 12 Ändringar av organisationen. Avsikten är att ÅHS ska vara en relativt fristående myndighet med stor frihet att besluta om sina inre angelägenheter. Budgeten är det primära styrmedel landskapsregeringen och lagtinget har för att påverka organisationen. Alla större förändringar av organisationen ska aviseras och redogöras för i ÅHS s budgetförslag. För det fall att ÅHS beslutar om förändringar under pågående verksamhetsår som på ett betydande sätt avviker från budgeten, föreslås att mera betydande sådana förändringar av ÅHS s organisation ska fastställas av landskapsregeringen. Det är omöjligt att ange en exakt gränsdragning för vilka förändringar som är betydande, men landskapsregeringens avsikt med bestämmelsen är att fastställelse endast ska förekomma i undantagsfall. I 24 finns en motsvarande bestämmelse som gäller betydande inskränkningar och omprioriteringar av verksamheten. 3 kap. Grundläggande bestämmelser om Ålands hälso- och sjukvårds verksamhet 13 Lokaler och utrustning. En uttrycklig bestämmelse om att ÅHS ska ha ändamålsenliga lokaler och ändamålsenlig utrustning föreslås. Bestämmelsen garanterar att det finns förutsättningar att bedriva en ändamålsenlig vård och att samhället ser till att tillräckliga resurser avsätts för ÅHS. Bestämmelsen är även en trygghet för patienten. Bestämmelsen kompletteras i annan lagstiftning med krav på till exempel ljud, ljus, ventilation, ljudisolering och hygien. I andra momentet föreslås en bestämmelse om att kravet på ändamålsenliga lokaler och utrustning ska gälla även då ÅHS köper tjänster av andra vårdproducenter. 14 Rätt till andra bedömning. Landskapsregeringen föreslår att den bestämmelse om rätt till andra bedömning som infördes 22 maj 2008 i landskapslagen om hälso- och sjukvård fortsättningsvis ska tillämpas. Bestämmelsen som till en början endast fanns i reglementet för ÅHS syftar till en förbättrad sjukvård med utökad patientsäkerhet. Rätten till en andra bedömning har begränsats till att gälla de fall då patienten lider av en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada alternativt ett kroniskt eller mycket långvarigt tillstånd som väsentligen påverkar livskvaliteten. Ytterligare förutsättningar är att vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning och att det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller annars vara av stor betydelse för dennes framtida livskvalitet. Villkoret att vetenskap och beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning kan till exempel innebära att den som fått en diagnos för vilken det finns en nationell vårdrekommendation inte har rätt till en förnyad bedömning. Rätten till en andra bedömning gäller endast inom den specialiserade sjukvården, vilket i princip är en självklarhet eftersom man inom primärvården inte torde hamna i de situationer där de villkor lagen anger för en andra bedömning är uppfyllda. Ett beslut om rätt till en andra bedömning ska fattas av en medicinskt sakkunnig tjänsteman inom ÅHS. En patient som nekas rätt till en andra bedömning eller annars är missnöjd med beslutet har rätt att begära att ärendet omprövas. Omprövningen ska göras av en annan medicinskt sakkunnig tjänsteman. I reglementet ska tas in detaljerade bestämmelser om vem som fattar beslutar om andra bedömning och vem som kan ompröva ett sådant beslut. 15 Kvalitet och patientsäkerhet. Landskapsregeringen anser att det är mycket viktigt att kvaliteten på vården och patientsäkerheten är god och följs upp kontinuerligt. Patientsäkerhet är även en fråga som starkt drivits världsomfattande de senaste åren. Patientsäkerheten kan förbättras genom riskanalys, förbättrade vårdprocesser och strukturer för verksamheten samt genom att man tar lärdom av avvikelser. Det har

9 Sida 9 av 29 utvecklats flera olika säkerhetsinstrument och -system för att förbättra patientsäkerheten. All vård ska basera sig på vetenskap och beprövad erfarenhet och i allt kliniskt beslutsfattande ska den bäst tillgängliga bevisningen i varje enskilt fall användas. Det finns inte alltid tillgång till och är inte alltid ens möjligt att få fram vetenskapliga bevis i fråga om metoder inom hälso- och sjukvården. Detta får inte förhindra vården av till exempel sällsynta sjukdomar. Vårdpraxis ska styras av de nationella vårdrekommendationer som finns och som hänvisas till i 16. En uttrycklig bestämmelse om att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet föreslås. Det är mycket viktigt att detta efterföljs och genomsyrar hela verksamheten vid ÅHS. För att kunna garantera att vården håller en hög kvalitet ska den systematiskt utvecklas och kontrolleras. 16 Enhetliga grunder för vård. Landskapsregeringen föreslår att de riksomfattande enhetliga grunderna för icke-brådskande vård ska tillämpas även inom Ålands hälso- och sjukvård. I riket ansvarar social- och hälsovårdsministeriet för den allmänna styrningen av genomförandet av de enhetliga grunderna för icke-brådskande medicinsk och odontologisk vård. Grunderna görs upp i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd och det är också det institutet som följer upp och utvärderar hur grunderna tillämpas. De enhetliga grunderna för vård har utarbetats i syfte att förenhetliga vårdpraxis i hela landet. Målet är att det ska finnas enhetliga grunder för ca 80 procent av den icke-brådskande vården. Läkarna ska använda grunderna då de beslutar om vård för en patient. Utöver detta ska läkare alltid ta i beaktande patientens livssituation och behovet av vård samt de risker och den nytta som anknyter till den planerade vården. Läkaren ska besluta om vården i samförstånd med patienten. Av motiverade skäl kan en läkare avvika från grunderna. Grunderna för vård korrigeras och utvecklas kontinuerligt utgående från de erfarenheter man fått och uppdaterades senast år 2010 (Social och hälsovårdsministeriets rapport 2010:32). De enhetliga grunderna för vård publiceras i sin helhet på både svenska och finska och finns även att tillgå på social- och hälsovårdsministeriets hemsida ( Läkarna använder sig även av God medicinsk praxis. Det är nationella evidensbaserade behandlingsrekommendationer som utarbetas av en enhet inom läkarföreningen Duodecim. Rekommendationerna utarbetas i syfte att stöda beslutsfattandet inom hälsovården och för patienternas bästa. Rekommendationerna finns inte i sin helhet på svenska. 17 Patientuppgifter. ÅHS, som enda huvudman för den offentliga hälso- och sjukvården i landskapet, har sammanhållen journalföring. Patientuppgifter är sådana känsliga uppgifter som är sekretessbelagda enligt landskapslagen om tillämpning av lagen om patientens ställning och rättigheter. Patientuppgifter får inte lämnas ut till utomstående utan patientens skriftliga samtycke med vissa undantag som stadgas i lagen. I riket finns en lag (FFS 159/2007) om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården, som reglerar elektroniska patientuppgifters sammanförande till en nationell databas med bestämmelser om överföring, hantering, tillgänglighet mm av dessa uppgifter, det så kallade earkivet. Motsvarande regelverk saknas i landskapet. ÅHS kan anslutas till det nationella patientarkivet eller ordna arkivering av och tillgång till patientuppgifter på annat sätt efter att en motsvarande landskapslag har stiftats. I riket finns även en lag (FFS 2007/61) om elektroniska recept som enligt 2 ska tillämpas i landskapet då ÅHS infört elektroniska recept i enlighet med lagen. 18 Avgifter. Det föreslås som i dag vara landskapsregeringen som beslutar om patientavgifterna för de tjänster som ÅHS producerar. Beslutet fattas i enlighet med landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård. Det föreslås däremot vara styrelsen för ÅHS som beslutar om övriga avgifter och ersättningar för tjänster som ÅHS producerar eller varor som ÅHS säljer. Sådana avgifter och ersättningar kan till exempel vara så kallade fullkostnadsersättningar för utomåländska patienter, ersättning för laboratorieprover för patienter som ska betala fullt pris, ersättning för material samt hyra för konferensrum, bassäng och gymnastiksal. Om ÅHS säljer sjukvårdstjänster är det styrelsen för ÅHS som bestämmer avgifterna för tjänsterna. 19 Ersättningsskyldighet. Bestämmelserna om kommunernas ersättningsskyldighet till landskapet för vård vid den geriatriska kliniken vid ÅHS föreslås vara oförändrade i detta skede. Landskapsregeringen föreslår dock att bestämmelserna i 1 mom. endast ska tillämpas till utgången av år 2012, varefter betalningsansvaret övergår till landskapet (ÅHS) i och med att långvårdsenheten till fullo utvecklats till en geriatrisk klinik. 20 Samarbete med socialvården. I syfte att genom samarbete möjliggöra en ekonomisk, effektiv och ändamålsenlig resursanvändning föreslås en uttrycklig bestämmelse om att ÅHS ska samarbeta med socialvården. Samarbete ska ske så att uppgifterna kan skötas på ett behörigt sätt och med patientens bästa och

10 Sida 10 av 29 behov av dels hälso- och sjukvårdstjänster dels socialvårdstjänster som utgångspunkt. 21 Vårdgaranti. Landskapsregeringen beslöt den 20 mars 2008 om en vårdgaranti för den offentliga hälsooch sjukvården. Vårdgarantin innebär garantier för den tidsmässiga tillgängligheten till medicinsk bedömning, vård och behandling. Då det gäller primärvården ska en patient omedelbart kunna få kontakt med en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården vardagar under tjänstetid. Idag styrs alla samtal till hälsocentralen där personalen ger sjukvårdsupplysningar och vid behov bokar in besök hos sjukskötare eller läkare. Senast den tredje vardagen från den första kontakten ska en yrkesutbildad person inom ÅHS göra en bedömning av behovet av vård. Vård som konstateras vara medicinskt nödvändig ska ordnas senast inom tre månader från att behovet konstaterades. Brådskande vård ska dock ges omedelbart. Om ÅHS inte kan ge vård inom den tid som garanteras ska ÅHS köpa tjänster av andra serviceproducenter. Inom den specialiserade sjukvården krävs en remiss för behandling. Senast inom tre veckor efter att remissen kom till en verksamhetsenhet inom den specialiserade sjukvården ska en bedömning av vårdbehovet göras. Vård som konstateras vara nödvändig ska ordnas senast inom sex månader. Hittills har vårdgarantin prioriterat barn och ungdomar som är högst 18 år då det gäller vård inom psykiatrin, så att dessa ska få vård redan inom tre månader. Landskapsregeringen anser att barn- och ungdomspsykiatri är ett prioriterat område och att det är motiverat att höja åldersgränsen för prioriterad vård inom psykiatrin så att barn och ungdomar upp till 22 år omfattas av rätten till vård senast inom tre månader. Vårdgarantin omfattar inte i detta skede mun- och tandvård men landskapsregeringens avsikt är att utgående från den kartläggning av tand- och munhälsovården på Åland som gjordes hösten 2010 inom kort föreslå hur och i vilken utsträckning tand- och munvården ska utvecklas inom ÅHS verksamhet. ÅHS ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur vårdgarantin kunnat uppfyllas och i vilken utsträckning det funnits behov av att köpa in tjänster från andra vårdproducenter samt kostnaderna för detta. 22 Offentliggörande av väntetider. Minst två gånger per år ska ÅHS offentligöra de väntetider som avses i bestämmelserna om vårdgaranti. Detta görs redan idag och är ett sätt för såväl landskapsregeringen som patienterna att följa med verksamhetssituationen vid ÅHS. 23 Förhandstillstånd att söka vård i EU eller EES-området eller Schweiz. Europeiska unionens domstol har i sin rättspraxis fastställt att principen för fri rörlighet för varor och tjänster även gäller hälso- och sjukvårdstjänster som ersätts genom systemen för social trygghet. I paragrafen föreslås med anledning av detta bestämmelser om hur och när en patient kan begära förhandstillstånd för att söka vård i en EU- eller EES-stat eller i Schweiz. Denna rätt har patienten om ÅHS inte kan ordna patientens vård inom ramen för vårdgarantins bestämmelser om längsta väntetid. Tillstånd till vård i EU, EES-området eller Schweiz ska beviljas då frågan är om sådan medicinsk vård som beaktas som en godkänd vårdform i Finland. Tillstånd behöver inte ges om vården kan ges på ÅHS inom vårdgarantins väntetider. I februari 2011 har ett direktiv om tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård godkänts inom EU. Direktivet har ännu inte implementerats i den nationella lagstiftningen och det är svårt att förutse vilka förändringar av lagstiftningen som direktivet kommer att medföra. 24 Ändringar av verksamheten. Avsikten är ÅHS ska vara en relativt fristående myndighet med stor frihet att besluta om sina inre angelägenheter. Budgeten är det primära styrmedel landskapsregeringen och lagtinget har för att påverka verksamheten. Alla större inskränkningar och omprioriteringar av verksamheten ska aviseras och redogöras för i ÅHS s budgetförslag. För det fall att ÅHS beslutar om förändringar under pågående verksamhetsår som på ett betydande sätt avviker från budgeten, föreslås att mera betydande sådana förändringar av ÅHS s verksamhet ska fastställas av landskapsregeringen. Det är omöjligt att ange en exakt gränsdragning för vilka förändringar som är betydande, men landskapsregeringens avsikt med bestämmelsen är att fastställelse endast ska förekomma i undantagsfall. I 12 finns en motsvarande bestämmelse som gäller betydande ändringar av organisationen. 4 kap. Hälsofrämjande verksamhet 25 Beaktande av hälso- och välfärdskonsekvenser. För att poängtera vikten av befolkningens hälso- och välfärd föreslås en uttrycklig bestämmelse om att landskapsregeringen och kommunerna i samband med beslutsfattandet ska bedöma och beakta konsekvenserna för hälsan och välfärden av de beslut man fattar. Skyldigheten att beakta konsekvenserna för hälsan och välfärden gäller alla sektorer inom förvaltningarna. Bedömningen av konsekvenserna ska framgå av besluten. 26 Uppföljning av hälsa och välfärd i landskapet. Redan i dag följer landskapsregeringen med befolkningens hälso- och välfärdssituation genom statistik av olika slag. Nu föreslås att all statistik ska

11 Sida 11 av 29 samlas, analyseras och presenteras i en rapport en gång per lagtingsperiod, lämpligen i början av varje ny period. Utgående från rapporten kan landskapsregeringen och lagtinget dra upp övergripande och långsiktiga riktlinjer för det hälso- och välfärdfrämjande arbetet i landskapet. 27 Hälsorådgivning och hälsoundersökningar. Den åldrande befolkningen och många livsstilssjukdomar medför ett behov av att prioritera och utöka det hälsofrämjande arbetet. Till exempel typ 2 diabetes och en betydande del av kranskärlssjukdomarna och cirkulationsrubbningar i hjärnan kan förhindras genom förändringar i livsstilen. Felaktig diet, rökning, alkoholkonsumtion och för lite motion är orsaken till procent av sjukfrekvensen och den förtida dödligheten hos befolkningen i Finland. Med hjälp av hälsorådgivning och hälsoundersökningar och genom att möjliggöra hälsosamma livsstilsval kan man få tillstånd betydande livsstilsförändringar hos dem som hör till riskgrupperna. En allmän bestämmelse föreslås om att ÅHS är skyldig att erbjuda hälsorådgivning. Med hälsorådgivning avses sådan verksamhet som bedrivs av yrkesutbildad personal och som stöder individens, familjers och befolkningens hälsa och välfärd genom växelverkan och kommunikation. Om det är möjligt bör hälsorådgivning ingå i alla hälso- och sjukvårdsbesök. På andra ställen i lagen finns mera detaljerade bestämmelser om hälsorådgivning som riktar sig till särskilda grupper i samhället. En allmän bestämmelse om ÅHS skyldighet att ordna hälsoundersökningar föreslås också. Med hälsoundersökningar avses sådan undersökning av hälsotillståndet och arbets- och funktionsförmågan som utförs genom kliniska undersökningar eller andra ändamålsenliga metoder och utredningar. 28 Screening. Syftet med screening är att hitta sjukdomar, förstadier till sjukdomar eller sjukdomsalstrare hos människor som ännu är symptomfria. Grunden för att ordna screening är veteskapligt baserad kunskap om nyttan av en tidig diagnos och vård när det gäller en viss sjukdom. I Finland fastställs ett nationellt screeningprogram i enlighet med statsrådets förordning om screening (1336/2006). Enligt förordningen ordnas screening för att upptäcka bröstcancer och livmoderhalscancer samt under graviditeten för att upptäcka kromosomavvikelser och grava anatomiska avvikelser. Kommunerna i riket ska följa programmet och erbjuda alla kommuninnevånare möjligheten till den screening som fastställts i programmet. Landskapsregeringen föreslår att det nationella screeningprogrammet ska följas även i landskapet och att ÅHS ska erbjuda screening i enlighet med programmet. Utöver det nationella programmet kan ÅHS ordna screening om detta kan motiveras medicinskt. 29 Rådgivning för gravida och barn under läropliktsåldern. Landskapsregeringen föreslår att det centrala innehållet i rådgivningen för gravida och barn under läropliktsåldern ska fastställas i lag. Genom bestämmelserna betonas vikten av att det förebyggande arbetet inleds redan medan mamman väntar barnet. Genom bestämmelsen stärks även ställningen för de förebyggande hälso- och sjukvårdstjänster som gäller hela åldersklasser eftersom det i landskapet i regel är 100 procent av de kvinnor som väntar barn och av alla familjer med barn under skolåldern anlitar rådgivningstjänsterna. Ett tidigt konstaterande av sjukdomar och störningar i utvecklingen och en tidig vårdhänvisning förebygger bestående skador. De metoder som tillämpas vid rådgivningarna utvecklas ständigt i takt med nya forskningsrön och utvecklingsarbete. De föreslagna hälsoundersökningarna som föreslås baserar sig på medicinsk forskning och forskning inom andra närliggande områden samt på ställningstagande av den expertgrupp som arbetat med den finska lagstiftningen och hälso- och sjukvård. Bestämmelserna om hälsoundersökningarna innebär ingen större avvikelse från situationen i dag då barnet genomgår besök på rådgivningen från två veckors ålder tills det börjar skolan. Avsikten är att detaljerade bestämmelser om innehållet i och omfattningen av den hälsorådgivning och de hälsoundersökningar som ingår i rådgivningen för gravida och barn under läropliktsåldern utfärdas i en förordning. Rådgivningsbyråerna ska även stödja föräldrarnas välfärd, föräldrafärdigheterna inklusive den tidiga interaktionen mellan föräldrarna och barnet och parrelationen, eftersom detta är av central betydelse för barnets hälsa och välfärd. 30 Skolhälsovård. Landskapsregeringen föreslår att det centrala innehållet i skolhälsovården ska fastställas i lag. Skolhälsovården ska riktas till alla elever i grundskolan samt de barn som fullgör läroplikten genom hemundervisning och ska vara lättillgänglig för eleverna och familjerna. Skolhälsovården utgörs dels av Ålands hälso- och sjukvårds skolhälsovårdare och skolläkare dels av kommunernas skolpsykologer och skolkuratorer. Skolhälsovården ska trygga en sund och trygg skolmiljö och välbefinnandet i skolan. God kvalitet på inomhusluften, ett välorganiserat skolarbete, en god stämning i skolan samt en estetiskt trivsam skolmiljö är viktiga faktorer. Även tillgången till en hälsosam lunch, hälsosamma mellanmål samt avsaknaden av sötsaker och läsk i skolan är viktiga hälsofrämjande faktorer. Skolmiljön ska undersökas regelbundet som ett

12 Sida 12 av 29 samarbete mellan fastighetsägaren, skolledningen, skolhälsovården och andra relevanta instanser. Ansvaret för den regelbundna undersökningen av skolmiljön vilar inte på skolhälsovården och ÅHS utan på skolledningen och fastighetsägaren, men det är av största vikt att skolhälsovården är involverad i arbetet. Idag genomgår eleverna en hälsoundersökning varje år. Av dessa undersökningar är två, i årskurs ett och åtta, mera omfattande och grundliga där även hela familjens välfärd övervakas. Genom undersökningarna följer skolhälsovården med barnets tillväxt och utveckling. Även barnets psykiska hälsa följs med. Avsikten är att detaljerade bestämmelser om innehållet i och omfattningen av den hälsorådgivning och de hälsoundersökningar som ingår i skolhälsovården ska utfärdas i en förordning. Avsikten är även att återinföra en tredje mera omfattande hälsoundersökning som ska göras i årskurs fem. Till skolhälsovården hör även en kontroll av elevernas munhälsa där det centrala målet är att alla barn ska ha bra rutiner för egenvård av munnen. Genom återkommande undersökningar av munhälsan som omfattar hela åldersklasser kan man följa med utvecklingstrender och sätta in de resurser som behövs. I lagen föreslås en lägsta nivå, tre gånger, för antalet kontroller av munhälsan. Landskapsregeringen poängterar dock att detta är en miniminivå och att det är önskvärt att antalet kontroller såsom idag överstiger miniminivån. För barn som är långvarigt sjuka, till exempel i diabetes, ska de vuxna i skolan bistå med den vård och det stöd som behövs under skoldagen. 31 Studerandehälsovård. Avsikten med studerandehälsovården, som omfattar studerande på gymnasienivån och studerande vid Högskolan på Åland, är att den ska vara en direkt fortsättning på skolhälsovården och landskapsregeringen föreslår att det centrala innehållet även i studerandehälsovården fastställs i lag. Avsikten är att detaljerade bestämmelser om innehållet i och omfattningen av studerandehälsovården ska fastställas i förordning. Studiemiljön, såsom skolmiljön, ska vara sund och trygg och detta ska följas upp regelbundet minst vart tredje år. God kvalitet på inomhusluften, ett välorganiserat arbete, en god stämning i skolan samt en estetiskt trivsam skolmiljö är viktiga faktorer. Även tillgången till en hälsosam lunch och hälsosamma mellanmål är viktiga hälsofrämjande faktorer. Studiemiljön ska undersökas regelbundet som ett samarbete mellan fastighetsägaren, skolledningen, skolhälsovården och andra relevanta instanser. Ansvaret för den regelbundna undersökningen av studiemiljön vilar inte på skolhälsovården och ÅHS utan på skolledningen och fastighetsägaren, men det är av största vikt att studerandehälsovården är involverad i arbetet. Hälso- och livsstilsundersökningar är av stor vikt för ungdomar på gymnasienivå och vid fortsatta studier vid Högskolan på Åland. Genom dessa undersökningar kan man få en helhetsuppfattning om de studerandes hälsa och välfärd och kan sporra dem till hälsofrämjande val. Studerande med ett särskilt behov av vård ska fångas upp och ges det stöd som behövs. Särskilt i följande situationer ska den studerande ges särskilt stöd; sjukdom, psykiska problem, alkohol- och drogproblem, mobbning, neurologiska utvecklingsavvikelser såsom till exempel inlärningssvårigheter, beteendestörningar, allvarliga sjukdomar hos föräldrarna, närstående våld och problem som har att göra med den studerandes eller familjens utkomst och levnadsförhållanden. 32 Företagshälsovård. Företagshälsovårdens uppgift är att främja och stödja arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga samt att främja deras kraft och engagemang i arbetet. Företagshälsovården har en central roll när det gäller att förutse eventuella förändringar i arbetsförmågan och hänvisa arbetstagarna till vård och rehabilitering. För arbetstagare är ÅHS skyldigt att ordna all företagshälso- och sjukvård och för företagare och andra som utför arbete för egen räkning ska ÅHS tillhandahålla företagshälsovård. Detta innebär ingen skillnad till dagens situation. I praktiken sköts den allra största delen av företagshälsovården av privata aktörer inom hälso- och sjukvård. 33 Hälso- och sjukvård för fartygspersonal. ÅHS ska ordna sådan första undersökning som avses i lagen om läkarundersökning av fartygspersonal och som är villkor för arbete som fartygspersonal. Undersökningen ska ordnas oberoende av personalens hemort. 34 Rådgivning och andra tjänster för äldre. Syftet med de rådgivningstjänster som föreslås är att förbättra de äldres förutsättningar att så länge som möjligt upprätthålla och bevara funktionsförmågan, att stödja ett självständigt boende hemma, att ge de äldre större möjligheter till ett aktivt liv och delaktighet i samhället samt att minska deras behov av vård dygnet runt. Ett mål med tjänsterna är även att minska skillnaderna i välfärd och hälsa hos de äldre och att identifiera sådana äldre personer som i genomsnitt löper större risk att slås ut och bli utan stöd och tjänster. Landskapsregeringen förslår även att bestämmelser om möjligheten för ÅHS att ordna förebyggande hembesök, som sedan år 2007 fungerat i landskapet som ordinarie verksamhet, ska tas in i lagen, dock så att verksamheten kallas hälsofrämjande hembesök, vilket bättre beskriver verksamheten. Målet med hälsofrämjande hembesök är att på förhand uppskatta de äldres behov av hjälp och bedöma de förändringar som bör göras i bostaden samt att skapa trygghet och informera om olika stödmöjligheter. Dessutom strävar

13 Sida 13 av 29 man till att aktivera den äldres egna resurser och genom det skapa förutsättningar att bo kvar hemma så länge som möjligt. Hälsofrämjande hembesök erbjuds alla 75-åringar. I Mariehamn har man, med beaktande av behovet av verksamheten, beslutat att höja åldern för hälsofrämjande hembesök till 77 år. Besöken görs i samarbete med äldreomsorgen i kommunerna. 35 Hälsorådgivning för särskilda grupper. En särskild bestämmelse förslås om att hälsorådgivning och - undersökningar ska riktas även till personer som annars kan falla utanför systemet, såsom unga personer som inte studerar och personer i arbetsför ålder som inte förvärvsarbetar. Landskapsregeringen anser att det är viktigt att även dessa grupper har tillgång till rådgivningstjänster, men avsikten är inte att separat kalla dessa grupper till hälsorådgivning och hälsoundersökningar utan utnyttjandet av tjänsterna ska ske i enlighet med individens behov och på individens eget initiativ. 36 Förebyggande av psykisk ohälsa. Syftet med arbetet med att förebygga psykisk ohälsa är att främja den psykiska hälsan och den goda funktionsförmågan och tryggheten som följer av god psykisk hälsa. Bland annat handledning, rådgivning och stöd hör till medel som ÅHS förfogar över i syfte att stärka de faktorer som skyddar den psykiska hälsan. Dessa medel är särskilt viktiga i samband med hälsoundersökningar, vid rådgivningsbyråerna, inom skol- och studerandehälsovården samt inom sjukhustjänsterna. Med hjälp av dem kan man bland annat påverka individens stresshanteringsförmåga och kvaliteten på den tidiga växelverkan i småbarnsfamiljer. De som tillhandahåller hälso- och sjukvård har särskilt goda förutsättningar att identifiera sådana faktorer i en persons livssituation som hotar den psykiska hälsan. Då faktorer som hotar den psykiska hälsan upptäcks bör personen så tidigt som mjöligt erbjudas rådgivning och stöd och andra aktörer inom framför allt socialvården och den specialiserade psykiatriska vården bör tas med i samarbetet. Till arbetet med att förebygga psykisk ohälsa hör även det psykosociala stödet som ges till individer och grupper omedelbart eller på längre sikt i samband med exceptionella krissituationer. 37 Intyg. Enligt bestämmelsen kan ÅHS utfärda intyg om hälsotillståndet när en person som är bosatt i landskapet eller en patient inom ÅHS behöver det. Landskapsregeringen avser att särskilt besluta om sådana intyg som ÅHS ska vara skyldig att utfärda. Sådana intyg kan vara intyg som det fastställs i lag eller förordning att är nödvändiga, till exempel intyg för sjömän och läkarintyg över hushållsarbetstagares hälsotillstånd. Även intyg som behövs för utkomst, till exempel intyg som behövs för ansökan om medel enligt sjukförsäkringslagen, samt intyg som behövs för studier, till exempel hälsointyg som behövs för att erhålla en studieplats eller som befriar en elev från skolgymnastiken, kan vara sådana som ÅHS ska vara skyldig att utfärda. 5 kap. Hälso- och sjukvård 38 Hälso- och sjukvård. Sjukvårdens uppgifter är att undersöka, fastställa diagnoser och ge vård och medicinsk rehabilitering. Vården ska syfta till att på bästa sätt bidra till människans totala välbefinnande och omfattar vårdarbete som främjar hälsan och välfärden, förebygger sjukdomar och olycksfall och lindrar lidande samt vård av sjuka och döende och som ges i multiprofessionella verksamhetsmiljöer inom social- och hälsovården. Med symptombaserad vård avses vård som en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården inleder utgående från sitt uppgiftsområde, sin utbildning och sin erfarenhet och från patientens symptom, den tillgängliga informationen och en bedömning som personen gör av vårdbehovet. Den symptombaserade vården kan omfatta ny läkemedelsbehandling som baserar sig på en sjukskötares begränsade förskrivningsrätt eller fortsatt medicinering då en läkare ställt diagnosen. Lindring av lidande ska beaktas i all behandling av sjukdomar och i alla skeden av behandlingen. I samband med behandlingen av sjukdomar ska patienten handledas i att upprätthålla och främja sin hälsa och funktionsförmåga trots sjukdomen. Sjukvården ska alltså omfatta även hälsofrämjande rådgivning. Till sjukvården hör även att i så tidigt skede som möjligt identifiera problem med hälsan hos patienter som behöver särskilt stöd, särskilda undersökningar eller särskild vård och att hänvisa patienten till vård. Sjukvården ska utföras i enlighet med de enhetliga grunderna för icke-brådskande vård. Vården ska ske genom ett multiprofessionellt samarbete där medicinskt, hälsovetenskapligt och farmakologiskt kunnande utnyttjas. Vården ska genomföras som öppenvård när det är ändamålsenligt och möjligt med tanke på patientsäkerheten. För vården ska en vård- och rehabiliteringsplan göras upp på det sätt som bestäms i lagen om patientens ställning och rättigheter, vilken tillämpas som blankettlag i landskapet. Landskapsregeringens målsättning har varit att långvårdsenheten Gullåsen ska utvecklas till en geriatrisk klinik inom den specialiserade sjukvården med inriktning på utredning, behandling och rehabilitering av äldre samt utslussning till fortsatt lämplig vårdnivå. ÅHS har i en rapport Slutrapport Arbetsgruppen för Gullåsens utveckling (2007) föreslagit att förändringarna ska ske stegvis och i befintliga utrymmen men med en

14 Sida 14 av 29 successiv utökning av personal i takt med förändringarna. Efter det har ÅHS konstaterat att alla avdelningar på Gullåsen måste ses över och moderniseras. I en rapport 2010 konstaterade en arbetsgrupp som sett över lokalerna att ett fullständigt genomförande av den planerade verksamheten kräver nya lokaler men att det är möjligt att inleda genomförandet i befintliga utrymmen. I december 2010 beslöt ÅHS att byta namn på långvårdsenheten från Gullåsen till Geriatriska kliniken samt att ge i uppdrag åt de ansvariga för verksamheterna att ytterligare intensifiera samarbetet mellan långvårdsenheten och rehabiliterings- och fysiatrienheten i linje med det utvecklingsarbete som påbörjats, men att tillsvidare avstå från att bilda en gemensam klinik, samt att identifiera och genomföra det i den tidigare rapporten som kan genomföras med nuvarande resurser. ÅHS beslöt vidare att anhålla hos landskapsregeringen om en ändring av nuvarande system gällande kommunernas betalningsansvar för vården på långvårdsenheten från år 2012 så att betalningsansvaret övergår på landskapet (ÅHS). Slutligen beslöt ÅHS att ge planeringskommittén i uppdrag att i den långsiktiga planeringen beakta behovet av nya lokaler för ett geriatriskt och rehabiliterande centrum. Landskapsregeringens bedömning är att verksamheten vid långvårdsenheten utvecklats fullt ut till en geriatrisk klinik inom den specialiserade sjukvården från och med år Då är bestämmelserna i denna paragraf om sjukvård tillräckliga för att reglera den verksamhets som ska bedrivas där. 39 Hemsjukvård, hemsjukhusvård och hemservice. Paragrafen innehåller bestämmelser om vård som ges i patientens hem istället för inom en verksamhetsenhet inom ÅHS. Hemsjukvården syftar till att minska den tid patienten behöver tillbringa på sjukhus eller förkorta den totala vårdtiden samt till att frigöra sjukhusplatser. Patientens behov av vård ska bedömas inom en verksamhetsenhet inom ÅHS och en vårdplan ska göras upp utgående från detta. Verksamhetsenheten ansvarar för de undersökningar som behövs i samband med vården och det är ÅHS som bekostar de förbrukningsartiklar som ingår i vården enligt vårdplanen. Patienten bör ha kontinuerlig kontakt med verksamhetsenheten. Hemsjukvården kan även ges i en mer avancerad form, hemsjukhusvård, som innebär sjukvård i patientens hem dygnet runt. Hemsjukhusvården är oftast kortvarig och tidsbegränsad men kan i vissa fall även utsträcka sig över en längre tid. Patienten är vid denna typ av vård fortfarande inskriven vid en enhet inom ÅHS, vilket innebär att såväl förbrukningsartiklar som läkemedel bekostas av ÅHS och patienten betalar vårdavgift såsom för vanlig sjukhusvård. Hemsjukhusvården har utvecklats i Finland sedan mitten av 1990-talet med modell från Sverige. Denna typ av vård lämpar sig väl för behandling av infektioner och svåra sår som kräver intravenös antibiotikabehandling, för stabilisering i samband med diabetes, för blodtransfusioner och terminalvård samt för palliativ vård. Även patienter som behöver vård efter frakturer, skador och kirurgiska ingrepp, patienter med djup ventrombos, obstruktiva lungsjukdomar och cancersjukdomar samt patienter som lider av sviterna av störningar i hjärnans blodcirkulation och stroke, kan vårdas genom hemsjukhusvård. Även barnpatienter, till exempel med blod- eller cancersjukdomar, prematurer som just kommit hem från sjukhuset samt barn med infektioner och smittsamma sjukdomar, kan lämpligen vårdas genom hemsjukhusvård. Vård i form av hemsjukhusvård förekommer redan nu inom ÅHS, i form av så kallade permissioner då patienter som är inskrivna vid en enhet inom ÅHS för en viss tid får sin vård i hemmet. Paragrafen innehåller även en bestämmelse om att ÅHS kan ordna hemservice. Landskapet har under våren 2011 fått tillstånd för att genomföra ett pilotprojekt om sammanhållen hemvård. Det innebär att hemservice och hemsjukvård helt eller delvis kombineras och att personal inom hemservicen kan överta vissa arbetsuppgifter som hör till hälso- och sjukvården och personal inom hemsjukvården kan överta vissa arbetsuppgifter i anslutning till socialvården. Samarbetet mellan ÅHS och kommunerna är frivilligt och förutsätter ett godkännande av båda parter samt ett avtal om hur samarbetet ska fungera i praktiken. 40 Mun- och tandvård. De grupper som idag har rätt till den mun- och tandvård som ÅHS producerar är barn och ungdomar under 25 år, patientgrupper som är prioriterade av medicinska eller sociala skäl samt ÅHS ordinarie personal. Dessutom har alla, även tillfälliga besökare i landskapet, tillgång till jourtandvård. I övrigt ges tandvården i landskapet inom den privata sektorn. Mun- och tandvården omfattas inte av vårdgarantin eller högkostnadsskyddet. Landskapsregeringen gjorde hösten 2010 en omfattande kartläggning av serviceutbudet inom tand- och munhälsovården på Åland. Landskapsregeringen avser att utgående från denna rapport komma med ett förslag till framtidsstrategi för mun- och tandvården. I detta skede föreslås att systemet bibehålls som tidigare, dock så att ÅHS personal inte längre omfattas av den offentliga tandvården. 41 Arbete för psykisk hälsa. Arbete för psykisk hälsa, som i riket benämns mentalvårdsarbete, innefattar tjänster till personer med psykiska symtom och sjukdomar i syfte att undersöka och lindra och behandla symtomen eller sjukdomen. Arbetet för psykisk hälsa ska basera sig på en omsorgsfull bedömning och följa god vård- och rehabiliteringspraxis. Vården ska vara ändamålsenlig och klientorienterad. Möjligheterna för personer med psykiska symtom eller sjukdomar att komma i kontakt med vården ska stödjas särskilt. Speciell hänsyn ska tas till den stigmatisering som hänger samman med psykiska symtom och till att dessa personer

15 Sida 15 av 29 eventuellt har försämrad förmåga att se till sina egna intressen. Psykiska problem kan kallas folksjukdom på grund av att de är så vanliga och direkt eller indirekt är av betydelse för livskvaliteten, hälsan och samhällsekonomin. Antalet invalidpensioner, särskilt med diagnosen depression, har ökat stadigt sedan slutet av 1980-talet och fortsätter att öka. Barns och ungas behov av psykiatriska tjänster och specialundervisning har ökat kraftigt. I framtiden kommer också äldrebefolkningens anspråk på vård för att förbättra den psykiska hälsan att öka eftersom befolkningens åldersstruktur ändrar. Största delen av befolkningens lindrigare psykiska problem kan behandlas på basnivån (på hälsocentralerna, rådgivningarna för barn under läropliktsåldern samt i skol-, studerande- och företagshälsovården) med stöd av tillräckligt samarbete, utbildning, arbetshandledning och psykiatrisk konsultation. Som exempel på fungerande tidiga vårdinsatser inom primärvården kan nämnas modellen med depressionsskötare som tillämpas i riket. Om förutsättningarna att sköta vården av lindrigare psykiska problem är otillräckliga på basnivån belastas den psykiatriska specialiserade vården. Arbetet för psykisk hälsa ska planeras och genomföras så att samarbetet mellan olika aktörer bildar en funktionell helhet. 42 Alkohol- och drogarbete. ÅHS ska ordna sådant alkohol- och drogarbete som det är ändamålsenligt att ordna inom primärvården. Alkohol- och drogarbetet ska syfta till att genom handledning och rådgivning främja alkohol- och drogfria levnadsvanor hos befolkningen och på så sätt öka välfärden, hälsan, funktionsförmågan och säkerheten för befolkningen. Landskapsregeringen påpekar att utredningen Alkoholoch drogskadeförebyggande arbete inom Ålands hälso- och sjukvård (Åländsk utredningsserie 2005:4) utgör en bra grund för handledning och rådgivning inom alkohol- och drogarbetet. Faktorer som utgör hinder för ett alkohol- och drogfritt liv och som kan minskas med åtgärder inom hälsooch sjukvården är till exempel psykiska symptom och sjukdomar. Faktorer i samband med alkohol- och drogbruk som äventyrar hälsan och säkerheten och som kan minskas inom ramen för hälso- och sjukvården är till exempel drickande i berusningssyftet och ett rikligt alkoholintag. Alkohol- och drogarbetet omfattar även missbrukartjänster. Med missbrukartjänster inom hälso- och sjukvården avses undersökningar, vård och rehabilitering som ges på medicinska grunder. Syftet med tjänsterna är att lindra och bota sjukdomar som förorsakats av alkohol- och drogbruk, att förhindra att sjukdomarna förvärras samt att upprätthålla och återställa patientens funktionsförmåga. Den som tillhandahåller missbrukartjänster inom hälso- och sjukvården ska alltid bedöma behovet av tjänster även från socialvården. Landskapsregeringen konstaterar att den missbrukarvård som finns i kommunerna inte påverkas av lagförslaget utan vården ska fortsättningsvis finnas utan någon förskjutning av ansvaret för dessa tjänster från kommunerna till ÅHS. Däremot poängterar landskapsregeringen vikten av ett samarbete mellan kommunerna och ÅHS i frågor som gäller alkohol- och drogarbete. 43 Medicinsk rehabilitering. Rehabilitering är en process som syftar till att människor med funktionsnedsättning ska uppnå eller behålla bästa möjliga fysiska, psykiska eller sociala funktionsförmåga och genom detta skapa förutsättningar för största möjliga självständighet och delaktighet i samhället. Rehabilitering kan omfatta åtgärder av olika slag för att återställa en funktion, kompensera förlusten av en funktion eller kompensera funktionsnedsättning. Till medicinsk rehabilitering hör undersökningar som utreder behovet av samt möjligheterna för rehabilitering, terapier och rehabiliteringsperioder som förbättrar funktions- och arbetsförmågan, hjälpmedelsservice, anpassningsträning, rådgivning och rehabiliteringshandledning. Utöver hälso- och sjukvård ska rehabiliteringen omfatta ett omfattande och multisektoriellt samarbete, i synnerhet när det gäller rehabilitering av missbrukare, patienter som lider av psykisk ohälsa, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Avsikten är att närmare bestämmelser om den medicinska rehabiliteringen ska införas i förordning. 44 Akutsjukvård. Akutsjukvård, som i riket benämns brådskande vård, ska erbjudas alla patienter som behöver den, oavsett hemort. Patienten kan flyttas för fortsatt vård på sin hemort då patientsäkerheten kan anses vara tryggad och den mottagande vårdenheten har möjlighet att ordna den fortsatta vården. ÅHS ska ordna jour så att akutsjukvården kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt med tillgång till vård dygnet runt varje dag. 45 Prehospital akutsjukvård. Enligt bestämmelsen ansvarar ÅHS för den prehospitala akutsjukvården. ÅHS ska fastställa en servicenivå för vården där det fastställs hur vården ska organiseras, vilken service som ska ingå i vården, vilken utbildning personalen som deltar i vården ska ha, målen för insatstiden samt andra omständigheter som är viktiga för ordandet av vården. Det föreslås att ÅHS ska kunna bestämma att första insatsen ska ingå i den prehospitala sjukvården. Med första insatsen avses att någon annan aktör eller enhet som alarmcentralen kan larma än en ambulans larmas vid ett plötsligt sjukdomsfall eller en olycka i de situationer då den enheten når patienten snabbare än ambulansen.

16 Sida 16 av Smittsamma sjukdomar. Bestämmelserna om smittsamma sjukdomar hör enligt p. självstyrelselagen till rikets behörighet. En hänvisning till rikets lagstiftning föreslås intagen i lagen i förtydligande syfte. 6 kap. Särskilda bestämmelser 47 Servicesedlar. Landskapsregeringen föreslår att en bestämmelse tas in i lagen som möjliggör en framtida användning av servicesedlar inom hälso- och sjukvården som ett komplement till den offentliga hälso- och sjukvården. Syftet med servicesedlar är att dels öka valfriheten för patienterna dels öka samarbetet mellan den offentliga och den privata hälso- och sjukvården. Ett område där landskapsregeringen anser att servicesedlarna kan fylla en viktig funktion är inom mun- och tandvården. Innan servicesedlarna kan tas i bruk inom hälso- och sjukvården behövs en skild landskapslag med detaljerade bestämmelser om sedlarna och deras tillämpning. 48 Ansvar för läkemedelsbehandling. Läkemedelsförsörjningen är en väsentlig del av hälso- och sjukvårdssystemet. Läkemedelsbehandling som getts till en patient i samband med ett polikliniskt vårdtillfälle inom ÅHS bekostas av ÅHS eftersom behandlingen är en del av vården. Övriga läkemedel som används inom öppenvården skaffar patienten själv på apotek och för dem kan patienten ersättas i enlighet med sjukförsäkringslagen. Vid institutionsvård ingår alla läkemedel som används vid undersökning och vård i den vårdavgift som patienten betalar. Patienten är inte ens vid en kort tids institutionsvård skyldig att använda och bekosta egna läkemedel utan institutionen ska införskaffa alla läkemedel som kan behövas för vård av patienterna. Om patienten inte vill använda de lämpliga läkemedel som ingår i institutionens vanliga läkemedelsurval ska patienten upplysas om skillnaden mellan synonympreparaten och om att patienten måste bekosta läkemedelsbehandlingen helt själv, utan ersättning enligt sjukförsäkringslagen, om han eller hon väljer att använda ett annat läkemedel än det institutionen kan erbjuda. 49 Beaktande av barn i service som riktar sig till vuxna. I barnskyddslagen, vilken tillämpas i landskapet som blankettlag, finns bestämmelser som syftar till att ge gravida kvinnor ett särskilt skydd och stöd inom hälso- och sjukvården i syfte att förebygga skador hos barnet under fostertiden. Landskapsregeringen föreslår att det i förtydligande syfte även i denna lag ska finnas en uttrycklig bestämmelse om detta. Stöd kan till exempel behövas för att avhjälpa en väntande kvinnas alkoholmissbruk, vid våld i parrelationen eller då den väntande kvinnan har ett bristfälligt boende eller oförmåga eller brist på möjligheter att sörja för sin egen och för sitt ofödda barns hälsa. I andra momentet föreslås en bestämmelse som ålägger de myndigheter som ordnar missbrukarvård eller psykiatrisk vård för ett barns förälder, vårdnadshavare eller annan person som svarar för barnets vård och fostran att beakta barnets situation och säkerställa att barnet får den vård och det stöd barnet behöver då den vuxna vårdas. 50 Handräckning till polisen och tullmyndigheterna. Bestämmelsen motsvarar bestämmelserna i 14 2 mom. i den tidigare gällande folkhälsolagen kompletterat så att även tullmyndigheterna kan få handräckning för utförande av kliniska undersökningar av levande personer. Enligt tullagen har tullmyndigheten rätt att hejda en person och företa kroppsbesiktning om personen på sannolika skäl misstänks för brott för vilket det strängaste straffet är fängelse i minst sex månader. Idag sker handräckningen utan lagstöd genom en särskild överenskommelse mellan ÅHS, tullmyndigheten och polisen. 51 Lokaler som krävs för rättsmedicinska obduktioner. Rättsmedicinska undersökningar hör till rikets behörighet enligt p. självstyrelselagen. ÅHS är dock skyldigt att se till att det finns ändamålsenliga lokaler och ändamålsenlig utrustning för utförande av rättsmedicinska undersökningar. 52 Utbildning vid Ålands hälso- och sjukvård. Enligt bestämmelsen kan ÅHS anlitas i samband med utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal, framför allt för praktik. 53 Dröjsmålsränta. En hänvisning till räntelagen ifråga om dröjsmålsränta föreslås. 54 Rättelseyrkande och rättelse. Bestämmelserna i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland ska tillämpas på förfarandet vid rättelseyrkande och rättelse av beslut. 55 Ändringssökande. Bestämmelserna om ändringssökande följer bestämmelserna i 25 självstyrelselagen. I övrigt ska bestämmelserna i förvaltningslagen för landskapet Åland tillämpas.

17 Sida 17 av Förordning. Inom flera områden inom hälso- och sjukvården har landskapsregeringen för avsikt att komma med mera detaljerade bestämmelser i förordning. Det är områden där ramarna anges i denna lag medan det inte är ändamålsenligt att göra en detaljreglering i lagen eftersom det rör bestämmelser som kommer att genomgå förändringar regelbundet. De områden som landskapsregeringen kommer att reglera på förordningsnivå är screening (28 ), rådgivning för gravida och barn under läropliktsåldern (29 ), skolhälsovård (30 ), studerandehälsovård (31 ), mun- och tandvård (40 ), medicinsk rehabilitering (43 ) samt prehospital akutsjukvård (45 ). 7 kap. Ikraftträdande 57 Ikraftträdande. Den lag som nu föreslås ersätter den tidigare lagen om hälso- och sjukvård och landskapsregeringen föreslår i enlighet med detta att den gällande lagen upphävs då den nya lagen träder ikraft. Landskapsregeringen anser att lagen bör träda ikraft så snart som möjligt. 2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. 2 Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård kompletteras i förtydligande syfte i enlighet med situationen i landskapet. Enligt förslaget skulle det i blankettlagen anges att man i landskapet istället för begreppet anstaltsvård använder begreppet institutionsvård. Ett förtydligande föreslås även så att man anger att begreppet vård i landskapet omfattar omsorg samt sådan sjukvård som inte kräver sjukhusvård. Med sjukhusvård avses vård som i enlighet med en medicinsk bedömning ges vid någon av ÅHS s kliniker eller enheter. I landskapet är det fortsättningsvis kommunerna som inom ramen för socialvården ansvarar för omsorg, sjukvård, uppehälle och rehabiliterande verksamhet vid institutionerna. Landskapsregeringen betonar att förutsättningen för vård på rätt nivå är att en enhetlig metod för vårdtyngdsmätning genomförs i samtliga kommuner.

18 Sida 18 av 29 Lagtext Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas. 1. L A N D S K A P S L A G om hälso- och sjukvård I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Tillämpningsområde och syfte Denna lag tillämpas på den offentliga hälso- och sjukvården i landskapet. Hälso- och sjukvård omfattar hälsofrämjande verksamhet, primärvård och specialiserad sjukvård. Lagens syfte är 1) att främja och upprätthålla hälsa och välfärd, arbets- och funktionsförmåga samt sociala trygghet för befolkningen i landskapet, 2) att minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper i landskapet, 3) att säkerställa att hela befolkningen i landskapet har rätt till sådan hälso- och sjukvård som vars och ens hälsotillstånd förutsätter, inom de gränser som står till hälso- och sjukvårdens förfogande vid respektive tidpunkt, 4) att säkerställa en hög kvalitet på hälso- och sjukvården i landskapet samt 5) att öka klientorienteringen inom hälso- och sjukvården i landskapet. 2 Ålands hälso- och sjukvård Den offentliga hälso- och sjukvården i landskapet tillhandahålls av myndigheten Ålands hälso- och sjukvård. Ålands hälso- och sjukvård sköter sina uppgifter genom att själv producera vårdtjänster eller genom att köpa tjänster av andra vårdproducenter. Ålands hälso- och sjukvård kan även sälja vårdtjänster om det kan ske utan att försämra myndighetens förutsättningar att fullgöra sina uppgifter. Ålands hälso- och sjukvård är underställd landskapsregeringen. Landskapsregeringen handhar den allmänna styrningen och övervakningen av Ålands hälso- och sjukvård. 2 kap. Ålands hälso- och sjukvårds organisation 3 Styrelse Landskapsregeringen tillsätter en styrelse för Ålands hälso- och sjukvård som består av minst fem och högst sju medlemmar samt utser en ordförande och en viceordförande för styrelsen. För varje medlem utses en personlig ersättare. Styrelsens mandattid är fyra år. Landskapsregeringen kan avsätta styrelsen i sin helhet eller en enskild medlem eller ersättare i styrelsen. Landskapsregeringen beslutar om arvodet för medlemmarna och ersättarna i styrelsen. 4 Styrelsens uppgifter Styrelsen leder Ålands hälso- och sjukvårds verksamhet. Styrelsen ska 1) årligen göra upp ett budgetförslag med motiveringar, 2) kontinuerligt följa upp hur budgeten förverkligas, 3)ställa upp mål och krav för verksamheten inom myndigheten samt kontinuerligt följa upp hur dessa förverkligas, 4) årligen göra upp en verksamhetsberättelse som ska tillställas landskapsregeringen, 5) besluta om frågor av större vikt inom Ålands hälso- och sjukvård, 6) anta bestämmelser om styrelsens inre arbete samt 7) föra Ålands hälso- och sjukvårds talan och bevaka landskapets intressen vid domstolar och andra

19 Sida 19 av 29 myndigheter i ärenden som gäller Ålands hälso- och sjukvårds uppgifter. Den uppgift som avses i 2 mom. 7 p. kan delegeras till en tjänsteman vid Ålands hälso- och sjukvård. 5 Beslutfattande i styrelsen Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande eller viceordförande. Styrelsen är beslutför när fler än hälften av antalet medlemmar är närvarande, bland dem ordförande eller vice ordförande. Styrelsen avgör ärenden på föredragning av hälso- och sjukvårdsdirektören. Ärenden som rör hälso- och sjukvårdsdirektören föredras av styrelsens ordförande. Närvaro- och yttranderätt i styrelsen har hälso- och sjukvårdsdirektören och ledningsgruppens övriga medlemmar, den minister i landskapsregeringen som ansvarar för hälso- och sjukvården samt landskapsläkaren. Om beslutsfattande i styrelsen, handläggningen av ärenden och jäv gäller vad som bestäms i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland. 6 Hälso- och sjukvårdsdirektör Styrelsen utser en hälso- och sjukvårdsdirektör för viss tid. Styrelsen får säga upp hälso- och sjukvårdsdirektören, förutom på de grunder som allmänt gäller uppsägning av landskapets tjänstemän, när det med hänsyn till tjänstens natur finns ett godtagbart och motiverat skäl till uppsägningen. Uppsägningen får ske så att anställningen upphör med omedelbar verkan. I sådant fall har hälso- och sjukvårdsdirektören rätt till en ersättning som motsvarar lön för uppsägningstiden. 7 Hälso- och sjukvårdsdirektörens uppgifter Hälso- och sjukvårdsdirektören ska 1) se till att verksamheten sköts och utvecklas på ett ändamålsenligt sätt, 2) se till att styrelsens beslut verkställs och informera styrelsen om händelser av vikt, 3) avgöra de ärenden som inte ankommer på styrelsen samt 4) sköta de uppgifter som enligt reglementet ankommer på hälso- och sjukvårdsdirektören. Hälso- och sjukvårdsdirektören är ordförande för ledningsgruppen vid Ålands hälso- och sjukvård. 8 Reglemente Styrelsen ska anta ett reglemente för Ålands hälso- och sjukvård. Reglementet ska fastställas av landskapsregeringen. I reglementet ska finnas bestämmelser om myndighetens administration samt om övriga frågor som gäller verkställigheten av myndighetens uppgifter och myndighetens funktion. 9 Ledning och personal Vid Ålands hälso- och sjukvård kan finnas personal i offentligrättsligt och privaträttsligt anställningsförhållande. Ålands hälso- och sjukvård sköter de uppgifter som gäller dess personal och som enligt tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland ska skötas av landskapsregeringen. Landskapsregeringen beslutar dock om permittering av personalen vid Ålands hälso- och sjukvård och om förflyttning eller omplacering av en tjänsteman till och från en annan landskapsmyndighet eller -inrättning. En förflyttning eller omplacering av en tjänsteman till och från en annan landskapsmyndighet eller -inrättning kräver samtycke av Ålands hälso- och sjukvård. Beslut om förflyttning eller omplacering av en tjänsteman inom hälso- och sjukvårdsmyndigheten fattas av myndigheten. Andra tjänster än tjänsten som hälso- och sjukvårdsdirektör vid Ålands hälso- och sjukvård inrättas och indras samt deras benämningar ändras av myndigheten. Ledningen för Ålands hälso- och sjukvård ska ha sådan multiprofessionell sakkunskap som främjar en högkvalitativ och trygg vård, samarbete mellan olika yrkesgrupper och utvecklandet av vård och verksamhetsmetoder samt garanterar god myndighetsutövning. Personalstyrkan vid Ålands hälso- och sjukvård ska ha sådan utbildning, struktur och mängd som svarar mot behovet av verksamhet som främjar hälsa och välfärd och behovet av hälso- och sjukvårdstjänster hos befolkningen i landskapet. Ålands hälso- och sjukvård ska se till att personalen i tillräcklig utsträckning deltar i kompletterande utbildning. De krav som ställs i 2 och 3 mom. gäller även då Ålands hälso- och sjukvård köper vårdtjänster av andra vårdproducenter.

20 Sida 20 av Ansvar för hälso- och sjukvården vid verksamhetsenheterna För varje verksamhetsenhet som bedriver hälso- och sjukvård inom Ålands hälso- och sjukvård ska det finnas en medicinskt ansvarig läkare respektive tandläkare som har det medicinska ansvaret och som fungerar som rådgivare för klinikchefen om han eller hon inte är läkare eller tandläkare. Beslut om inledande och avslutande av en patients sjukvård och om förflyttning av en patient till en annan verksamhetsenhet inom Ålands hälso- och sjukvård fattas av den medicinskt ansvariga läkaren. Den ansvariga läkaren kan delegera uppgiften till någon annan legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. 11 Budget Styrelsen ska göra upp ett budgetförslag med motiveringar för Ålands hälso- och sjukvård. Budgeten och motiveringarna ska behandlas av landskapsregeringen och godkännas av lagtinget i samband med att landskapets budget godkänns. 12 Ändringar av organisationen Styrelsens beslut om betydande ändringar av organisationen för Ålands hälso- och sjukvård ska fastställas av landskapsregeringen innan de verkställs. 3 kap. Grundläggande bestämmelser om Ålands hälso- och sjukvårds verksamhet 13 Lokaler och utrustning Ålands hälso- och sjukvård ska ha ändamålsenliga lokaler och ändamålsenlig utrustning. De krav som ställs i denna paragraf gäller även då Ålands hälso- och sjukvård köper vårdtjänster av andra vårdproducenter 14 Rätt till andra bedömning Den vars hälsotillstånd blivit föremål för en bedömning inom den specialiserade sjukvården har rätt till en andra bedömning av samma hälsotillstånd om 1) han eller hon lider av en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada eller ett sådant långvarigt smärttillstånd som väsentligen påverkar livskvaliteten, 2) vetenskap eller beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning och 3) det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för den enskilda eller vara av stor betydelse för dennas livskvalitet. Då de förutsättningar som anges i 1 mom. föreligger ska patienten informeras om rätten till en andra medicinsk bedömning. Beslutet om rätt till en andra medicinsk bedömning ska fattas av en medicinskt sakkunnig tjänsteman inom Ålands hälso- och sjukvård. Om patienten är missnöjd med beslutet ska detta omprövas av ytterligare en medicinskt sakkunnig tjänsteman inom Ålands hälso- och sjukvård. I reglementet för Ålands hälso- och sjukvård ska anges vem som fattar beslut om rätt till andra bedömning och vem som omprövar ett sådant beslut. Patienten ska erbjudas den behandling som den andra medicinska bedömningen kan föranleda. 15 Kvalitet och patientsäkerhet Verksamheten inom Ålands hälso- och sjukvård ska basera sig på vetenskap och beprövad erfarenhet samt på god vårdpraxis och goda rutiner. Verksamheten ska vara högklassig och trygg och fullgöras på behörigt sätt. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Verksamhetens kvalitet ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och kontrolleras. 16 Enhetliga grunder för vård Ålands hälso- och sjukvård ska tillämpa de riksomfattande enhetliga grunderna för icke-brådskande medicinsk vård.