S2001:014. Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag

Transkript

1 S2001:014 Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag Beskrivningen avser 1999

2 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Box 4, Östersund Telefon: Telefax: E-post: ISSN X

3 Förord Denna rapport är en beskrivning av IT-företagen år 1999, d v s innan nedgången. IT-sektorn är förstås viktig att studera även efter den senaste tidens kraftiga ras. En orsak till statistikens eftersläpning är den tid det tar med alla registerbearbetningar. IT-företagen definieras som elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag. Till de senare hör datakonsult- och dataserviceverksamhet, telekommunikation samt partioch detaljhandel med elektronikprodukter. Anders Wiberg på Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, har varit projektledare. Sara Berntsson, ITPS, har läst och kommenterat de olika kapitelutkasten. Tahere Noori, Statistiska centralbyrån, har skrivit rapporten och ansvarat för att hämta in och bearbeta statistik från de olika källorna. Östersund i december 2001 Sture Öberg Generaldirektör

4 Innehåll Innehåll Sida Undersökningsobjekt Sammanfattning 6 Summary 8 1. Inledning Syfte Metod Tillverkning av elektronikprodukter Produktionsutveckling Produktionens fördelning 15 Källa: SCB:s Industrins varuproduktion 3. Utrikeshandel Utrikeshandelns utveckling Utrikeshandeln fördelad på olika varugrupper Utrikeshandelns fördelning på länder år Källa: SCB:s Utrikeshandelstatistik 4. Koncern och företagsstruktur 23 Koncern Källa: SCB:s Företagdatabas 5. Elektronikföretag 27 Företag 5.1 Elektronikföretag år Omsättning, förädlingsvärde och bruttoinvesteringar år Teknologiska utvecklingsresurser i elektronikindustrin år Källa: SCB:s Företagstatistik och RAMS 6. IT-relaterade tjänsteföretag 31 Företag 6.1 IT-relaterade tjänsteföretag Utvecklingsresurser 33 Källa: SCB:s RAMS 7. Elektronikindustrins arbetsställen 36 Arbetsställen 7.1 Elektronikindustrins arbetsställen Produktion av elektronikprodukter utanför elektronikindustrin 38 Källa: SCB:s Företagstatistik 4 Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser 1999

5 Innehåll Sida Undersökningsobjekt 8. Regional fördelning 40 Kommun, lokal 8.1 Kommuner 40 arbetsmarknads- 8.2 Lokala arbetsmarknadsregioner 41 region, län och 8.3 Län 41 regionfamilj av 8.4 Regionfamiljer 44 sysselsättning och Källa: SCB:s RAMS arbetsställen 9. Forskning och utveckling inom elektronik industrin och 47 IT-relaterade tjänsteföretag 10. Det statistiska materialet, avgränsningar och metodproblem 51 Tabellbilaga A 57 Tabellbilaga B 161 Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser

6 Sammanfattning Denna rapports syfte är att ge en bild av den svenska elektronikindustrin och de IT-relaterade tjänsteföretagen med hjälp av statistiskt material. Branschen beskrivs dels utifrån de varor och tjänster som produceras, dels utifrån sysselsättningsuppgifter. Flera olika källor har använts, samtliga källor beskriver år Även jämförelser med tidigare år och tidsserier presenteras. Rapporten beskriver de elektronikproducerande delarna av tillverkningsindustrin samt ITrelaterade tjänsteföretag. De IT-relaterade tjänsteföretagen inkluderar delar av parti- och detaljhandel, teletjänsteföretag, viss uppdragsverksamhet, tex. datakonsulter. Däremot undersöks inte näringsgrenar där användningen av informationsteknik är det väsentliga, t.ex. produktion av radio- och TV-program. Elektronikindustrins produktion År 1999 tillverkades elektronikprodukter till ett värde av 164 miljarder kronor. Det är 15 gånger mer än produktionsvärdet 1975, mätt i 1975 års prisnivå. Mellan åren 1998 och 1999 har produktionen ökat med 18 procent, utifrån samma fastprisberäkning. Produktionsvärdet har ökat för alla varugrupper utom kontorsmaskiner. I absoluta tal har produktionen av kommunikationsutrustning ökat mest. Kommunikationsutrustning stod 1999 för drygt 84 procent av den totala elektroniktillverkningen. Utrikeshandel med elektronikprodukter Under 1999 importerades elektronikprodukter till ett värde av knappt 92 miljarder kronor, vilket utgjorde drygt 16 procent av den totala importen. Sedan 1975 har importvärdet totalt ökat 22 gånger, i 1975 års priser. Drygt 28 procent av importen bestod av datorer och kringutrustning och importen av kommunikationsutrustning har ökat från 15 procent år 1993 till 27 procent år De främsta avsändningsländerna för svensk import 1999 var Storbritannien och Nederländerna, som stod för cirka 16 procent vardera. Av den svenska importen kom 69 procent från EU-länder. Den svenska elektronikexporten 1999 hade ett värde på 132 miljarder kronor, vilket motsvarade 16 procent av den totala exporten. År 1999 var exportens värde 14 gånger större än 1975, mätt i 1975 års priser. Storbritannien, Tyskland och Spanien var i nämnd ordning de största mottagarna av svensk export. Knappt 75 procent av den svenska elektronikexporten gick till OECDländer och drygt 45 procent av exporten gick till EU-länder. Knappt 76 procent av den svenska elektronikexporten bestod av kommunikationsutrustning, för vilken Storbritannien var den främsta mottagaren. Handelsnettot för elektronikprodukter har sedan 1995 varit positivt och visade 1999 ett överskott på 20 miljarder kronor. Elektronikindustrins arbetsställen 1999 fanns det 155 arbetsställen inom elektronikindustrin enligt Företagsstatistiken. Av dessa fanns 32 procent inom tillverkning av instrument för mätning samt 26 procent inom tillverkning av kommunikationsutrustning. Strukturen skiljde sig åt mellan olika delbranscher. I samtliga branscher förutom tillverkning av kontorsmaskiner dominerar företag med anställda. Mer än 91 procent av sysselsatta i elektronikindustrin arbetade på arbetsställen med fler än 100 anställda. Andelen som arbetade med tillverkning av kommunikationsutrustning var 55 procent. Elektronikarbetsställenas produktionsvärde uppgick till 156 miljarder kronor. Utav detta kom 83 procent från tillverkning av kommunikationsutrustning. På arbetsställen med fler än 100 anställda skapades 96 procent av produktionsvärdet. Produktionsvärdet hos elektronikindustrins arbetsställen var 1999 fyra gånger större än år Samtidigt har både antalet arbetsställen och antalet sysselsatta minskat. Regional fördelning av sysselsättning och arbetsställen Elektronikindustrin och de IT-relaterade tjänsteföretagen sysselsatte 1999 totalt personer tillsammans, vilket motsvarade drygt fem procent av Sveriges totala sysselsättning 6 Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser 1999

7 enligt Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS. Elektronikindustrins arbetsställen sysselsatte personer, av vilka en fjärdedel arbetade i Stockholms kommun. Andelen kvinnor inom elektronikindustrin var 48 procent i Kumla kommun, vilket var den största andelen i landet. Totalt i elektronikindustrin var 33 procent kvinnor, jämfört med 48 procent i hela ekonomin. Även då man delar in landet i så kallade lokala arbetsmarknadsregioner dominerar Stockholmsregionen, som stod för 36 procent av sysselsättningen. Därefter kom Linköpings- och Göteborgsregionen. De tre regionerna omfattade tillsammans knappt 53 procent av samtliga sysselsatta inom elektronikindustrin. De IT-relaterade tjänsteföretagen sysselsatte personer, varav 48 procent arbetade i Stockholm, Göteborg och Solna kommun. Av de sysselsatta var 28 procent kvinnor. Stockholm var även den dominerande lokala arbetsmarknadsregionen, då 46 procent av de sysselsatta arbetade där. Linköpings- och Göteborgsregionen följde närmast efter Stockholm. De tre regionerna omfattade tillsammans knappt 53 procent av den sammanlagda sysselsättningen hos de IT-relaterade tjänsteföretagen. Elektronikindustrin ur ett företagsperspektiv År 1999 fanns det stycken företag inom elektronikindustrin enligt Företagsstatistiken. Enligt samma källa var personer sysselsatta inom elektronikindustrin, av dessa var 33 procent kvinnor. Elektroniska komponenter var den delbransch som hade störst andel kvinnor, med 38 procent. Elektronikindustrin omsatte år 1999 drygt 190 miljarder kronor. Detta är en ökning med 17 procent jämfört med Förädlingsvärdet var drygt 43 miljarder kronor och bruttoinvesteringarna var knappt fem miljarder kronor. Av elektronikindustrins totala omsättning kom 75 procent från tillverkning av kommunikationsutrustning. Denna bransch stod även för 62 procent av förädlingsvärdet och 66 procent av bruttoinvesteringarna. IT-relaterade tjänsteföretag År 1999 fanns det IT-relaterade tjänsteföretag i Sverige. Dessa sysselsatte sammanlagt personer enligt RAMS. Av dessa var 28 procent kvinnor. Den högsta andelen kvinnor fanns i delbranschen telekommunikation, där 35 procent var kvinnor. Omsättningen i de IT-relaterade tjänsteföretagen var knappt 310 miljarder kronor och förädlingsvärdet uppgick till drygt 97 miljarder kronor, enligt Företagsstatistiken. Den största delen av omsättningen stod delbranschen handel med IT varor för och den största delen av förädlingsvärdet stod datakonsultbranschen för. De IT-relaterade företagens bruttoinvesteringar var 17 miljarder kronor, varav 55 procent återfanns inom telekommunikationsbranschen. Teknologiska utvecklingsresurser Andelen högskoleutbildade tekniker och naturvetare används i denna rapport som en indikator för teknologiska utvecklingsresurser. År 1999 uppgick andelen till knappt 16 procent i elektronikindustrin. Av dessa var i sin tur endast 15 procent kvinnor. Branscherna instrument för styrning, datorer, kommunikationsutrustning samt instrument för mätning hade störst andel högskoleutbildade tekniker och naturvetare. Andelen högskoleutbildade tekniker och naturvetare var 1999 knappt elva procent bland de IT-relaterade tjänsteföretagen. Av dessa var 13 procent kvinnor. Störst andel kvinnor fanns i branschen telekommunikation, där de utgjorde 16 procent. Datakonsulter och dataservice var den bransch som hade störst andel högskoleutbildade tekniker och naturvetare. Teknologiska resurser redovisas även som andelen IT-specialister i rapporten. Koncern och företagsstruktur Av de företagen i elektronikindustrin och de IT-relaterade tjänsteföretagen ingick i koncerner, allt enligt Företagsdatabasen, FDB. Drygt 64 procent av de sysselsatta inom elektronikindustrin och de IT-relaterade tjänsteföretagen arbetade i ett företag med fler än 250 anställda. Utav de tio största företagen i elektronikindustrin fanns sju inom Ericsson-koncernen. Dessa sju företag svarade för mer än hälften av elektronikindustrins samtliga anställda. Bland de tio största IT-relaterade tjänsteföretagen fanns fem inom Telia-koncernen och dessa sysselsatte ungefär 13 procent av de anställda inom IT-relaterade tjänsteföretag. Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser

8 Summary The purpose of this report is to provide a clear description of the Swedish electronics industry and companies in the ICT service sector using statistical materials. The industry is described partly in terms of the production of goods and services and partly in terms of employment data. The description is for 1999 and is accompanied by comparisons with previous years and a set of time series. The report encompasses sectors of the manufacturing industry that produce electronics as well as companies in the ICT service sector. Companies in the ICT service sector cover wholesale and retail outlets, telecommunications services companies and certain contractual activities, e.g. software consultants. However, business sectors where the use of information technology is the core activity, e.g. the production of radio and TV programmes, have not been surveyed. Production in the electronics industry In 1999 the value of electronics goods production amounted to SEK 164 billion. This is 15 times greater than the value of production in 1975, measured in 1975 prices. Since 1998 production has increased by 18 per cent in fixed prices. The production value of all commodity groups has increased except the manufacture of office machinery. In absolute terms, the production of communications equipment has increased the most. In 1999 communications equipment represented 84 per cent of the total manufacture of electronics goods. Foreign trade in electronics goods In 1999 Swedish imports of electronics goods amounted to SEK 92 billion, which represented approximately 16 per cent of Sweden s total imports. Since 1975 the value of imports has increased 22 times, measured in 1975 prices. Approximately 28 per cent of imports consisted of computers and accessories and the value of communications equipment imports has increased from 15 per cent in 1993 to 27 per cent in The major sources of Swedish imports in 1999 were Great Britain and the Netherlands, which represented approximately 16 per cent each. Some 69 per cent of Swedish imports came from EU member countries. Swedish exports of electronics goods in 1999 amounted to SEK 132 billion. This represented 16 per cent of Sweden s total exports. The value of exports in 1999 was 14 times greater than 1975, measured in 1975 prices. Great Britain, Germany and Spain were the largest recipients of Swedish exports of electronics goods in that order. Approximately 75 per cent went to OECD member countries and some 45 per cent went to EU member countries. Approximately 76 per cent of Swedish electronics goods exports was communications equipment, of which Great Britain was the largest recipient. Since 1995, the balance of trade in electronics goods has been positive and in 1999 there was a surplus amounting to SEK 20 billion. Local units in the electronics industry In 1999 there were 155 local units in the electronics industry according to Structural Business Statistics. Some 32 per cent of these units were involved in the manufacture of measurement instruments and 26 per cent in the manufacture of communications equipment. There are different structures in different sectors of the electronics industry. In almost all sectors, except in the manufacture of office machinery, local units of employees dominated. More than 91 per cent of employees in the electronics industry worked in local units of more than 100 employees. Some 55 per cent worked in communications equipment manufacturing. The value of production of local units in the electronics industry amounted to SEK 156 billion, of which 83 per cent was accounted for by the manufacture of communications equipment. Approximately 96 per cent of the production value of the electronics industry was produced in local units of more than 100 employees. In 1999 the production value of local units in the electronics in- 8 Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser 1999

9 dustry was four times greater than 10 years earlier. Over the same period the number of local units and the number of employees declined. Regional distribution of employment and local units In 1999 there was a total of employees in the electronics industry and in companies in the ICT service sector. According to Labour Statistics Based on Administrative Source, RAMS, this represented slightly more than five per cent of Sweden s total employment persons were employed by local units in the electronics industry, of which onefourth worked in the municipality of Stockholm. In the Kumla region 48 per cent of employees in the electronics industry were women, which was the highest percentage of female employees in the whole country. 33 per cent of total employees in the electronics industry were women, compared with 48 per cent of all employees in Sweden. When Sweden is divided into local labour market regions, the Stockholm region is also dominant accounting for 36 per cent of all employees. Stockholm was followed by the Linköping and Göteborg regions. 53 per cent of total employees in the electronics industry were from these three regions. There were employees in companies in the ICT service sector, of which 48 per cent worked in the municipalities of Stockholm, Göteborg and Solna. Of these employees 28 per cent were women. Again the predominant labour market region was Stockholm, where 46 per cent of employees worked. Stockholm was followed by the Linköping and Göteborg regions. 53 per cent of total employment in companies in the ICT service sector was from these three regions. The electronics industry from a company perspective In 1999, there were companies in the electronics industry according to Structural Business Statistics. This source also reports that there were employees in the electronics industry, of which 33 per cent were women. Electronic components was the sub sector with the largest proportion of female employees, amounting to 38 per cent. Turnover in the electronics industry in 1999 amounted to SEK 190 billion. This is a 17 per cent increase compared to the previous year. Value added exceeded SEK 43 billion and gross investments represented SEK 5 billion. Some 75 per cent of total turnover in the electronics industry came from the manufacture of communications equipment. This sector also represented 62 per cent of value added and 66 per cent of gross investments. ICT service companies There were companies in the ICT service sector in Sweden in According to RAMS, they employed a total of people, of which 28 per cent were women. The largest proportion of women (35 per cent) was in the telecommunications sub sector. Turnover in companies in the ICT service sector amounted to less than SEK 310 billion and value added was SEK 97 billion, according to Structural Business Statistics. Sub sector trade in ICT goods accounted for the largest proportion of turnover and the software consultancy sector the largest proportion of value added. Gross investments by companies in the ICT sector amounted to SEK 17 billion, of which 55 per cent was in the telecommunications sector. Resources for technological development The proportion of university-trained technicians and scientists is used in this report as an indicator of technological development resources. In 1999, the proportion was 16 per cent in the electronics industry, of which only 15 per cent were women. The control instrumentation, communications equipment and measurement sectors had the largest proportion of university-trained technicians and scientists. In 1999 the proportion of universitytrained technicians and scientists was 11 per cent in companies in the ICT service sector, of which 13 per cent were women. The largest proportion of women (16 per cent) was in the telecommunications sector. Software consultants and computer services was the sector with the largest proportion of university-trained technicians and scientists. Technological re- Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser

10 sources are also indicated by the proportion of ICT-specialists in this report. Group and company structures Some of the companies in the electronics industry and companies in the ICT service sector were members of groups, according to the Business Register, FDB. Approximately 64 per cent of all employees in the electronics industry and in the ICT service sector were from units with more than 250 employees. Seven of the ten largest companies were members of the Ericsson Group. These seven represented more than one-half of all employees in the electronics industry. Five companies among the ten largest ICT service companies were members of the Telia Group. These employed approximately 13 per cent of people working in companies in the ICT service sector. 10 Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser 1999

11 1. Inledning I denna rapport beskrivs elektronikindustrin och de IT-relaterade tjänsteföretagen i Sverige. De olika brancherna belyses genom att antalet företag och sysselsatta redovisas, liksom produktionen och utrikeshandeln. Rapporten innehåller också viss redovisning av elektronikindustrin och de IT-relaterade tjänsteföretagen enligt den definition som är fastställd av OECD. Detta för att möjliggöra internationella jämförelser. Publikationen har sin tyngdpunkt på variabler avseende produktion av varor och tjänster. Däremot omfattar redovisningen inte efterfrågan på, eller användningen av IT-produkter. De data som utgör underlag för rapporten innefattar inte uppgifter om detta. 1.1 Syfte och mål Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag utgör i flera avseenden viktiga delar av näringslivet. Syftet med rapporten är att möjliggöra tillgång till tillförlitliga fakta om elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv för olika typer av analyser. Målet med denna rapport är därför att ge en bild av dessa områden i Sverige. 1.2 Metod Avgränsning Underlaget är statistiskt material från i huvudsak SCB:s register. De olika källorna avspeglar var och en på sitt sätt elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag. I kapitel 9 redogörs för vilka dessa källor är men också för de svårigheter det medför att jämföra dem. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa begränsningar när man analyserar det omfattande materialet i rapporten. IT-sektorns omfattning är emellertid inte given. Definitionen i denna rapport omfattar inte näringsgrenar som använder IT för att producera varor och tjänster och där deras innehåll är det väsentliga, så kallade content industries. Till sådana näringsgrenar räknas produktion av radio- och TV-program och tryckerier. Definitionen i rapporten avser alltså endast de verksamhetsområden inom tillverkningsindustrin där det produceras elektronikprodukter. De IT-relaterade tjänsteföretagen är delar av parti- och detaljhandel, teletjänsteföretag och viss uppdragsverksamhet (bland annat datakonsulter). Elektronikindustrin och de IT-relaterade tjänsteföretagen är definierade i enlighet med den SNI-definition 1 som återges i tabell A och B. Skillnader mellan OECD:s och SNI:s definitioner OECD:s definition av elektronikindustrin och de IT-relaterade tjänsteföretagen fastställdes i september Den redovisar ingående branscher på grövre nivå än motsvarande SNI-definition. Definitionen består av 19 NACEklasser där åtta klasser hänförs till elektronikindustrin och elva till de IT-relaterade tjänsteföretagen. OECD:s redovisning överensstämmer med SNI-indelningens första fyra nivåer. Syftet med att även till viss del redovisa enligt OECD-definitionen är att få jämförbarhet med andra länder. De båda definitionerna skiljer sig åt vad gäller definitionen av elektronikindustrin endast i fråga om kod 3130, tillverkning av elektrisk tråd och kabel som endast ingår i OECD:s definition. För de IT-relaterade branscherna skiljer sig definitionerna mer åt. Dock kan skillnaderna förefalla större än de faktiskt är. Koderna 5164, 6420, 7133, 7210, 7220, 7230, 7240, 7250 och 7260 motsvarar innehållsmässigt SNI-definitionerna på finare nivå. Tabell A redogör för de industribranscher som i rapporten klassificerats tillhörande elektronikindustrin, både enligt SNI-indelningen och enligt OECD:s definition. Tabell B redovisar på motsvarande sätt vilka tjänstebranscher som i rapporten klassificerats som IT-relaterade tjänsteföretag. 1) SNI92 står för Svensk näringsgrensindelning och är en klassificering av olika näringsverksamheter för i första hand statistiska ändamål. Nomenklaturen fastställdes år SNI92 baseras på EUklassificeringen NACE rev 1. (Nomenclature Génerale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes. Denna nomenkla-tur är samordnad med FN:s näringsgrensindelning ISIC rev. 3, se vidare kapitel 9). Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser

12 Tabell A Branscher i rapporten som betraktas som elektronikbranscher Branschkod enligt enligt OECD Benämning Benämning i SNI92 (ISIC) rapporten Tillverkning av kontorsmaskiner Kontorsmaskiner Tillverkning av datorer och Datorer annan informationsbehandlingsutrustning 3130 Tillverkning av elektrisk tråd och kabel Tillverkning av elektroniska Elektroniska komponenter komponenter Tillverkning av radio- och TV-sändare Kommunikationssamt apparater för trådtelefoni utrustning och trådtelegrafi Tillverkning av radio- och TV-mottagare Radio- och TV-mottagare samt apparater för upptagning och återgivning av ljud och videosignaler Tillverkning av instrument och apparater Instrument för mätning för mätning, kontroll, provning, navigering och andra ändamål utom industriell processstyrning Tillverkning av instrument för styrning av Instrument för styrning industriella processer 12 Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser 1999

13 Tabell B Branscher i rapporten som betraktas som IT-relaterade branscher Branschkod Branschkod enligt Benämning Benämning i enligt OECD Benämning SNI92 rapporten (ISIC) Handel med IT-varor Reproduktion av data Reproduktion av data och datorprogram och datorprogram Agenturhandel med Agenturhandel med kontorsutrustning och datorer datorer Partihandel med radio- Partihandel: radio och 5143 Partihandel med hushållsoch TV-varor TV apparater, radio- och TV-varor Partihandel med kontors- Partihandel: kontors Partihandel med maskiner och kontors- utrustning kontorsmaskiner och kontorsutrustning utrustning Partihandel med tele- Partihandel: 5165 Partihandel med andra maskiprodukter och elektronik- teleprodukter ner för industri, handel och komponenter sjöfart Butikshandel med radio- Butikshandel: och TV-apparater radio och TV Butikshandel med datorer, Butikshandel: datorer kontorsmaskiner och programvara Butikshandel med Butikshandel: telekommunikations- telekommunikation utrustning Uthyrning av kontorsmaskiner Uthyrning av 7133 Uthyrning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning inkl. kontorsmaskiner och kontorsutrustning inkl. datorer datorer Telekommunikation Nätdrift Nätdrift 6420 Telekommunikation Radiering Radiostationer Kabel-TV-drift Kabel-TV Datakonsulter och dataservice Konsultverksamhet Maskinvarukonsulter 7210 Konsultverksamhet avseende avseende maskinvara maskinvara Datakonsultverksamhet Datakonsulter 7220 Konsultverksamhet avseende system- och programvara Programvaruproduktion Programvaruproduktion Databehandling Databehandling 7230 Databehandling Databasverksamhet Databasverksamhet 7240 Databasverksamhet Underhåll och reparation Underhåll av datorer 7250 Underhåll och reparation av av kontors- och bokförings- kontors- och bokföringsmaskiner samt databehand- maskiner samt databehandlingsutrustning lingsutrustning Övrig datoranknuten Övrig datorverksamhet 7260 Övrig datoranknuten verksamhet verksamhet Tabell 11.1 och 11.2 i tabellbilaga A innehåller en utförligare beskrivning av vilka varor och tjänster som de ovan definierade branscherna omfattar. Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser

14 2. Tillverkning av elektronikprodukter Underlag till detta kapitel finns i tabellerna 11.3 och 11.4 samt i tabell Med elektronikprodukter avses produkter i de varugrupper som specificeras i tabellerna 11.3 och Begränsningar i materialet Uppgifterna om produktionsvärden kommer från det statistiska materialet Industrins varuproduktion. Produktionsvärdena är något underskattade och ligger i verkligheten högre än vad som anges i detta kapitel och i tabell 11.3 och 11.4 eftersom arbetsställen med färre än 20 anställda inte undersöks i Industrins varuproduktion. I tabell 11.3 och 11.4 redovisas produktionen med en så kallad representantvara. För en utförligare beskrivning av hur representantvaran fungerar se kapitel 10 Det statistiska materialet, avgränsningar och metodproblem. För att få långa tidsserier och för att kunna göra jämförelser med tidigare rapporter har dock inte representantvaran använts i diagrammen och till texten i detta kapitel. Värdena i tabellerna 11.3 och 11.4 överensstämmer alltså inte med värdena i detta kapitel och i tabell Sedan år 1988 har produktionsdata redovisats på varugrupper enligt kodsystemet HS, som står för Harmonized System (Harmonized Commodity Description and Coding System). Detta är en varunomenklatur inom det internationella tulladministrativa samarbetet. Fram till år 1987 redovisades grupperna enligt kodsystemet CCCN (Customs Co-operations Council Nomenclature). Det finns en kodnyckel mellan dessa varukoder, men trots detta går de inte att jämföra fullt ut. Skillnaden är att CCCN- koderna för elektronikprodukter även omfattar varor som inte är elektronikprodukter. Detta medför ett brott i tidsserien mellan år 1987 och år ) Genom att produkter och tjänster förändras är jämförelser över tiden problematiska. När de prisindex som används i denna rapport beräknats har hänsyn tagits till de förändringar som skett i produkterna. 2.1 Produktionens utveckling Elektronikproduktionen motsvarade år 1999 ett värde av 164 miljarder kronor. Mätt i fasta priser var detta värde nästan 15 gånger större än 1975 års produktionsvärde. Sedan år 1990 har elektronikproduktionen mer än femdubblats. Bara ökningen mellan år 1998 och år 1999 var 18 procent. Utvecklingen över tiden kan speglas genom att ange förändringen i fasta priser eller i löpande priser. Fast pris innebär att prisnivån vid en viss tidpunkt används över hela tidsperioden. Detta visar reell förändring över tiden. Vid löpande priser används det aktuella priset vid varje given tidpunkt. Diagram 2.1 visar hur produktionen av elektronikprodukter har förändrats mellan år 1975 och år 1999 i såväl fasta som löpande priser. I fastprisserien har år 1975 använts som basår. Diagram 2.1 Total produktion av elektronikprodukter år i löpande respektive fasta priser, mkr Mkr Källa: SCB:s Industrins varuproduktion. Löpande pris 90 Fast pris Diagrammet visar att elektronikproduktionen har ökat kraftigt, särskilt under 90-talet. Detta framgår även då man tagit hänsyn till effekterna av produktutveckling och prisutveckling Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser 1999

15 Den stora produktionsökningen förklaras främst av en kraftig ökning i produktion av kommunikationsutrustning. I diagram 2.2 framgår hur produktionen av elektronikprodukter inklusive samt exklusive kommunikationsutrustning utvecklat sig jämfört med den totala produktionen av elektronikprodukter. Tillverkning av kommunikationsutrustning har mer än niodubblats under perioden år 1988 till år 1999, mätt i löpande priser. Diagram 2.2 Produktion av elektronikprodukter inklusive samt exklusive kommunikationsutrustning år , mkr, löpande priser Mkr Totalt Totalt exkl. kommunikationsutrustning Den årliga ökningen av produktion av kommunikationsutrustning var som störst år 1995, då den var 50 procent, men har minskat de senaste åren och var sju procent år Produktionen av övriga elektronikprodukter minskade fram till år 1997, men år 1998 vände trenden. Produktionen ökade inom alla varugrupper utom konsumentelektronik, där produktionen minskade med nästan 50 procent mellan år 1997 och år Däremot har produktionen av konsumentelektronik ökat med nästan elva procent år Produktionen av kontorsmaskiner ökade med över 50 procent fram till 1998, men har minskat med 43 procent under Även när man räknar med fasta priser är kommunikationsutrustning den dominerande varugruppen inom elektronikindustrin. Priserna på kommunikationsutrustning har minskat med drygt 46 procent under tioårsperioden år 1990 till år Under den aktuella tioårsperioden ökade värdet i fasta priser av kommunikationsutrustningsproduktionen knappt 13 gånger. 2.2 Produktionens fördelning på olika varugrupper År 1999 dominerades elektronikproduktionen av kommunikationsutrustning som producerades till ett värde av 138 miljarder kronor. Av dessa utgjorde radiokommunikationsutrustning 91 miljarder kronor, vilket inkluderar mobiltelefoner till ett värde av drygt 21 miljarder kronor. Mobiltelefoner utgjorde alltså drygt 13 procent av den totala elektronikproduktionen år Detta är en minskning från år 1998, både i absoluta tal och relativt den totala elektronikproduktionen. År 1998 producerades mobiltelefoner till ett värde av 30 miljarder kronor, vilket utgjorde 20 procent av det årets totala elektronikproduktion. Av diagram 2.3 framgår hur produktionen av elektronikprodukter fördelade sig år Diagram 2.3 Elektronikproduktionens fördelning på olika varugrupper efter produktionsvärde år 1999, procent Källa: SCB:s Industrins varuproduktion Industriell elektronik 6 % Medicinsk elektronik 2 % Kontorsmaskiner 0 % Datorer och kringutrustning 1 % Källa: SCB:s Industrins varuproduktion. Elektroniska komponenter 5 % Kommunikationsutrustning 85 % Av diagram 2.4 framgår att kommunikationsutrustningens andel av elektronikproduktionen har ökat sedan år Till och med år 1990 utgjorde kommunikationsutrustningen ungefär 50 procent av elektronikproduktionen, men under nittiotalet har dess andel ökat till nästan nittio procent. Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser

16 Diagram 2.4 Elektronikproduktionens fördelning på olika varugrupper år , procent Elektroniska komponenter Industriell elektronik Medicinsk elektronik Kontorsmaskiner Datorer och kringutrustning Konsumentelektronik Kommunikationsutrustning Källa: SCB:s Industrins varuproduktion 16 Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser 1999

17 3. Utrikeshandel med elektronikprodukter Underlag till kapitlet om Sveriges utrikeshandel med elektronikprodukter finns i tabell 11.3 och 11.4 samt i tabell i tabellbilaga A. Begränsningar i materialet Uppgifterna över import och export är hämtade ur utrikeshandelsstatistiken. I och med EU-medlemskapet år 1995 genomgick denna statistik omfattande förändringar och det är därför mycket svårt att jämföra data producerade efter år 1995 med data före tiden för det svenska EU-medlemskapet. Mycket stor försiktighet måste iakttagas! Till och med år 1994 baserades statistiken helt på de uppgifter som företagen lämnade till tullverket i samband med import och export. Från och med årsskiftet 1994/ 1995 hämtas uppgifterna från två håll. Handel med länder utanför EU baseras som tidigare på företagens uppgifter till tullverket. Denna handel utgör 54 procent av det totala exportvärdet och 28 procent av det totala importvärdet. Uppgifterna om handel inom EU baseras på månadsvis insamlade uppgifter direkt från företag vars handel med länder inom EU uppgår till minst kronor per år. EU handel för övriga företag uppskattas med hjälp av momsdeklarationer. Sveriges medlemskap i EU har också förändrat redovisningen uppdelad efter land. Uppgifter om varors ursprungsland från och med år 1995 kan ej jämföras med motsvarande uppgifter från tidigare år. Redovisningen av import från enskilda länder avsåg till och med år 1994 varans ursprungsland. För en vara som importerades från ett annat EU-land finns från och med år 1995 endast uppgift om vilket medlemsland den närmast kommer ifrån, inte ursprungsland. Den direktimport som sker från ett land utanför EU kan redovisas efter varans ursprungsland och denna utgör ungefär en tredjedel av importen. Uppgifter om import för år 1995 och framåt är alltså inte jämförbara med motsvarande uppgifter för år 1994 och tidigare. Importens fördelning på länder kan således endast redovisas efter avsändningsland. Uppgifter om varuexport per land är däremot oförändrade i förhållande till tidigare år. Utrikeshandelsdata redovisas i varugrupper enligt kodsystemet HS (Harmonized System) för åren I och med medlemskapet i EU övergick Sverige till KN-nomenklaturen (se vidare kapitel 9). Kodsystemen är jämförbara på den grova nivå som används här. 3.1 Utrikeshandelns utveckling Under år 1999 importerades elektronikprodukter för knappt 92 miljarder kronor, vilket utgjorde drygt 16 procent av den totala importen. Exporten av elektronikprodukter var under år 1999 drygt 112 miljarder kronor. Detta motsvarar ungefär 16 procent av den totala exporten. Diagram 3.1 Produktion, export och import av elektronikprodukter , mkr. Löpande priser mkr, löpande priser Produktion Export 1995 Import Källa: SCB:s Industrins varuproduktion och Utrikeshandelsstatistik Diagram 3.1 visar hur produktion, import och export av elektronikprodukter har utvecklats under perioden i löpande priser. Under denna tid har elektronikindustrin expanderat kraftigt. I diagram 3.2 framgår ut- Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser

18 vecklingen för importen, exporten och produktionen mellan 1975 och 1999, mätt i fasta priser. Värdet av exporten har ökat mer än 14 gånger och värdet av importen nästan 22 gånger mätt i 1975 års priser. Den största ökningen har dock skett efter 1992, då den svenska kronan släpptes fri. Från och med 1993 har både produktions- och importvärdet ökat med i genomsnitt 24 procent per år och exportvärdet med 25 procent per år, fortfarande i fasta priser 1. Detta ska jämföras med den genomsnittliga tillväxten under perioden som var åtta procent för elektronikexporten samt produktionen och elva procent för elektronikimporten. Mellan 1998 och 1999 ökade exporten av elektronikprodukter med sju procent och importen minskade med tre procent. Produktionens värde ökade med 18 procent. Diagram 3.2 Produktion, export och import av elektronikprodukter i 1975 års priser, mkr mkr Produktion Import Källa: Bearbetning av SCB:s Industrins varuproduktion, Utrikeshandels- och Producentprisstatistik Export 1999 Den genomsnittliga årliga importökningen för elektronikindustrin under åren var 15 procent vilket kan jämföras med den genomsnittliga ökningen av den totala importen, som endast varit tre procent per år. Ökningen av exporten av elektronikprodukter med i genomsnitt tolv procent per år kan ställas i relation till att den totala exporten endast har ökat med i genomsnitt fyra procent per år från 1975 till Även för den totala exporten och importen har dock tillväxten tagit fart efter år Sedan 1993 har den totala exporten ökat med i genomsnitt åtta procent per år och den totala importen med i genomsnitt sex procent per år. Mellan åren 1975 och 1992 var den genomsnittliga ökningen endast tre respektive två procent per år för exporten och importen. Den reala förändringen för import och export framgår av diagram 3.3. Diagram 3.3 Real utveckling av export- och importvärde av elektronikprodukter samt total export och import , index Index Export av elektronikprodukter 1980 Import av elektronikprodukter Total export Total import 1995 Källa: Bearbetning av SCB:s Utrikeshandels- och Producentprisstatistik Handelsnettot för elektronikprodukter har mellan åren 1975 till 1999 varierat kraftigt. Av diagram 3.4 framgår att fram till 1983 visade handelsnettot ett litet överskott, för att sedan vara negativt till och med Från och med 1995 har handelsnettot uppvisat ett kraftigt överskott, vilket dock minskat från 25 miljarder kronor till drygt 20 miljarder kronor mellan 1997 och ) Den svenska kronan släpptes fri den 19 november 1992 efter kraftfulla försök att hålla dess värde gentemot valutaindex. 18 Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser 1999

19 Diagram 3.4 Handelsnetto av elektronikprodukter , mkr Export Kommunikationsutrustning dominerade den svenska elektronikexporten år 1999 och utgjorde hela 76 procent av elektronikexportvärdet på drygt 132 miljarder kronor. Exporten av kommunikationsutrustning stod också för huvuddelen av ökningen av elektronikexporten på 20 miljarder kronor från år 1998 till år Exporten av industriell elektronik med sex procent och elektroniska komponenter med fem procent av elektronikexporten var därmed de näst största elektronikvarugrupperna år Diagram 3.6 visar de olika varugruppernas del av exporten av elektronikprodukter. Källa: SCB:s Utrikeshandelsstatistik. Import Nästan 16 procent av den totala importen utgjordes av elektronikprodukter, vilket motsvarade drygt 91 miljarder kronor. Av detta är sedan flera år tillbaka nästan en tredjedel import av datorer och deras kringutrustning. Importen av kommunikationsutrustning har ökat från att utgöra endast 15 procent av elektronikimporten år 1993 till 27 procent år Importvärdets fördelning på varugrupper framgår av diagram 3.5. Diagram 3.5 Importvärde av elektronikprodukter fördelat på varugrupper , mkr Konsumentelektronik Kommunikationsutrustning Datorer och kringutrustningar Kontorsmaskiner Medicinsk elektronik Industriell elektronik Elektroniska komponenter mkr Källa: SCB:s Utrikeshandelsstatistik. Diagram 3.6 Exportvärde av elektronikprodukter fördelat på varugrupper , mkr Konsumentelektronik Kommunikationsutrustning Datorer och kringutrustningar Kontorsmaskiner Medicinsk elektronik Industriell elektronik Elektroniska komponenter "19992 mkr Källa: SCB:s Utrikeshandelsstatistik Bland varugrupperna är det endast kommunikationsutrustning och medicinsk elektronik som uppvisar ett handelsöverskott, medan de övriga uppvisar underskott. Detta mönster varade under hela perioden från 1993 till Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser

20 3.2 Utrikeshandeln fördelad på olika varugrupper Exporten av kommunikationsutrustning har ökat mest bland de olika varugrupperna under åren Dess andel av elektronikprodukternas exportvärde har ökat från att ha varit mindre än hälften år 1975 till 76 procent år I denna grupp ingår bland annat mobiltelefoner. Övriga grupper exklusive konsumentelektronik visar på grund av detta en minskande andel av elektronikexporten. Detta trots att endast exporten av datorer och kringutrustning samt kontorsmaskiner har minskat i absoluta tal. Konsumentelektronikens andel av exporten har stadigt minskat fram till år 1997 då den var endast två procent. År 1999 har dock andelen ökat något igen till knappt fyra procent Utvecklingen återges i diagram 3.7. Diagram 3.7 Varugruppers andelar av elektronik exportens värde , procent 100 Procent Elektroniska komponenter Industriell elektronik 80 Medicinsk elektronik Kontorsmaskiner Datorer, kringutrustning Konsumentelektronik Kommunikationsutrustning Källa: SCB:s Utrikeshandelsstatistik För importen är bilden en annan, vilket framgår av diagram 3.8. Kommunikationsutrustningens andel är inte lika dominerande som i exporten, men har ökat kraftigt de senaste åren och var 27 procent år Endast datorer med kringutrustning utgör en större andel av importen och uppgick till drygt 28 procent år Medicinsk elektronik och industriell elektroniks andel av importen har varit relativt konstant runt fyra respektive tio procent över åren, medan kontorsmaskiners och konsumentelektroniks andel minskar. Diagram 3.8 Varugruppers andelar av elektronik importens värde , procent Procent Industriell elektronik Kontorsmaskiner Elektroniska komponenter Medicinsk elektronik Datorer, kringutrustning 20 Konsumentelektronik 0 Kommunikationsutrustning Källa: SCB:s Utrikeshandelsstatistik. Import Utrikeshandelns fördelning på länder år 1999 I och med förändringen av rapporteringen av import efter ursprungsland från och med år 1995 kan importen inte jämföras med motsvarande uppgifter för tidigare år. Redovisningen av den totala importen med fördelning på länder sker från och med år 1995 endast efter avsändningsland. Däremot är rapporteringen av varuexporten per land oförändrad och fullt jämförbar med tidigare uppgifter. Export Värdet av Sveriges export av elektronikprodukter uppgick år 1999 till 132 miljarder kronor. Knappt 75 procent av den exporten gick till OECD-länder och drygt 45 procent av elektronikexporten gick till EU-länder. Elektronikexporten till de nordiska länderna hade ett värde på knappt 13 miljarder vilket motsvarar cirka tio procent, medan exporten till EFTA- länderna utgjorde fem procent av den totala exporten av elektronikprodukter. Sedan år 1998 har OECD-ländernas andel av exporten ökat från 69 till 75 procent. Totalt har exporten av elektronikprodukter ökat med nästan 25 procent i fasta priser, vilket till stor del kan förklaras av ökningen i exporten av kommunikationsutrustning. I diagram 3.9 framgår hur 1999 års export var fördelad på olika varugrupper. 20 Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag, beskrivningen avser 1999