gitarrkungen Insamling till barn malarialäkaren RISET SKAVER OCH ÄR TUNGT Slavflickan Askalesh, 8, bär 40 kilo på sin rygg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "gitarrkungen Insamling till barn malarialäkaren RISET SKAVER OCH ÄR TUNGT Slavflickan Askalesh, 8, bär 40 kilo på sin rygg"

Transkript

1 SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen juni 2014 Årgång 90 MER AFRIKAN ÄN SVENSK maariaäkaren ÅNGRAR INGET KAN JAG ÄLSKA MITT BARN? HENRIETTE BLEV VÅLDTAGEN PÅ ÅKERN RISET SKAVER OCH ÄR TUNGT Savfickan Askaesh, 8, bär 40 kio på sin rygg Insaming ti barn resutat: kr gitarrkungen musik är janne schaffers passion när tonerna bir himmeska krönika: Är det inte vår barndoms somrar som gör starkast avtryck i oss vika uppeveser vi än har senare i ivet? annika hagström

2 innehå Proväs på vår hemsida Våräsning! Nyheter från Artos & Norma per stobaeus Josef om Jesu far i Biben och den kristna traditionen Josef är en av de mest avbidade personerna i konsthistorien och samtidigt något av en dodis. Han står ite undanskymd i staet i Betehem, men väcker nyfikenhet eftersom han var Jesu far. Vem var han egentigen? Historikern Per Stobaeus undersöker i den här boken de bibiska, tidigkristna och nyare traditionerna om Josef, men stäer frågorna på nytt för vår tid och ger också nya intressanta svar. Vad betydde Josef för Jesus? Viken famij växte Jesus upp i och hur påverkade den honom? De omsorgsfut utvada biderna från antiken ti vår tid hör ti konsthistoriens ara vackraste Inbunden 239 s, större format, rikt iustrerad i färg, 361:- erbjudande 250:- svante undgren Jesus med judiska ögon Danskt band 170 s, 266:- erbjudande 185:- egenden om baraam och joasaf Danskt band 287 s, 304:- erbjudande 210:- Läs mer om dessa böcker och gör din bestäning på vår hemsida. Väkommen! Janne Schaffer Jag pratade med Björn J:son Lind i teefon dagen innan han dog. Det går inte att förbereda sig för döden. 4 foto: Rickard. Eriksson juni Savar utan frukost Fickor i ådrarna 8 13 år går tidigt på morgonen uppför Entotoberget i Addis Abeba för att sama ris. Utan frukost. Det hårda arbetet skue bara få dem att spy. 14 Hopp för vådtäktsoffer Henriette Kuabos iv sogs i spiror av övergreppet. Efter terapi på Panzisjukhuset och praktisk hjäp med utbidning, kan hon se framtiden an med hopp för sig och sin dotter. 20 Mer afrikan än svensk Ingegerd Rooth mötte Denis Mukwege när han som tvååring sprang runt och ekte i Bukavu. Hon har evt hava sitt iv som äkarmissionär i Afrika. 24 Här vi ingen suta En fin skoa som är gratis och bara för fattiga barn, det är Emmanue Schoo i indiska Cacutta. Här har Läkarmissionen ett fadderprojekt. 14 Engagerade pappor bir bättre förädrar Jag var på en föreäsning där en barnmorska pratade om nutidens pappor. Hon hörde ti dem som snart går i pension och hade varit med ett tag. Nu händer det att de bivande papporna ringer ti BB och säger: Våra värkar startade vid 12-tiden och nu kommer de med sju minuters meanrum. Så var det inte förr i Sverige. Då kom pappan in när at var kart, barnet fött och rummet städat. Något prat om våra värkar var det sannerigen inte! Jag tänker på det när jag äser om arbetet på Nkingasjukhuset i Tanzania. Där jobbar de för att papporna ska bi mer invoverade i barnafödandet. Att de ska få förståese för att kvinnan inte kan jobba ika hårt som vanigt när förossningen närmar sig och att det är viktigt att spara pengar så de har råd att åka ti sjukhus när det är dags. Papporna där är ite som det var i Sverige förr. Förutom att det är mycket säkrare för kvinnan och barnet att föda på sjukhus så finns det fera goda bieffekter. Bättre pappor ti exempe! Och möjighet ti famijepanering. Och goda tips och råd om hur famijens häsa kan förbättras. Du kan äsa mer om at detta på sidan 19. Något mycket svårare när det kommer ti barn handar det stora reportaget om. Henriette var 19 år när hon bev gravid genom en gruppvådtäkt. Då trodde hon att ivet var sut, och att hon adrig skue kunna äska sin dotter. Hon fick rådet att ta sig ti Panzisjukhuset i DR Kongo Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen och där har hon fått hjäp. Det har varit, och är, en ång väg att gå, men nu ser ändå Henriette framtiden an med viss tiförsikt. Det är nästan som ett under! Tack aa ni som stöder Läkarmissionens arbete på dessa två sjukhus. Där sker mycket viktigt arbete som hjäper både på kort och ång sikt. foto: Linda Modin Kemner foto: Heen Bergund foto: Ramón Sánchez Orense

3 Det går inte att förbereda sig för döden Saknaden efter vännen Björn J:son Lind är stor hos Janne Schaffer Tungan rätt i mun eer rättare sagt tungan överat i mun. Inevesefua gitarrsoon och genuin musikaitet. Därti är Janne Schaffer mijökämpe och har en specie känsa för de som av oika anedningar tvingas eva på samhäets skuggsida. Text: Majken Öst-Söderund Foto: Rickard L. Eriksson 4 Svenska Journaen Svenska Journaen 5

4 Få svenskar kan ha missat Janne Schaffer. Han finns med på inspeningar. Att äsa hans biografi Mitt iv som Schaffer är att röra sig i den yttersta musikeiten från 1960-ta och fram ti nu. Corneis Vreeswijk, Abba, Ted Gärdestad, Björn Skifs och Jerry Wiiams bandar sig med namn som Phi Coins, Toto, Nei Sedaka, Dizzy Giespie, Stan Getz och Tina Turner. Det finns viss risk att gå vise band aa namn, det verkar knappast finnas en enda stor artist som inte Janne Schaffer mött och speat ihop med. Men vem är han egentigen? Den frågan förbir obesvarad både efter att ha äst den nästan 400-sidiga biografin och efter att ha samtaat med honom över en sparrissoppa i hemkvarteret i Bromma. Kanske finns den bästa beskrivningen i den som en musikerkoega gav. Han är musik het enket. Han spear med fuständig närvaro och med hea sitt väsen. Ni som vi veta vem den riktiga Janne Schaffer är: Lyssna ti hans musik. Det som kan beskrivas i ord är bara en ytig version. Han föddes 1945 i en musikaisk famij, pappan speade fio och mamman piano. När Janne var fyra år får han en iebror, Bo. Några större känsoyttringar eer kramar förekom säan i hemmet, han beskriver sjäv sin barndom som Bergmansk. Fadern styrde hemmet med järnhand. Det var femtiota fokhemsbygge, hemmafruera ännu ångt kvar ti fri uppfostran, den kom senare på 1970-taet när Janne sjäv bev far ti sonen Fredrik. Jan-Erik Tage, som han sjäv ofta kaar sig i sin sjävbiografi, betonar att han adrig gått någon specie musikutbidning. Han har en ofubordad fi kand, med statsvetenskap och socioogi som huvudämnen, men tvärtemot sina förädrar som båda hade examen från Musikaiska Akademien kom han att försörja sig het och hået som musiker. Redan som 13-åring scendebuterar han i Ängbykyrkan med bandet Teddyboys, men därefter går det sämre. Han bir utkastad från bandet han bidat ihop med Ted Åström, Ted and the Caracas, på ett ganska brutat och förnedrande sätt. Men det är inte av musikaiska skä utan personiga. Jag trodde att jag speade för dåigt därför gick jag hem och övade. Jag har dem att tacka för min passionerade instäning ti musiken. Först som 25-åring bir han musiker på hetid. Artistivet åter stundom gamoröst, resor över hea värden och ständiga möten med kreativa och begåvade musiker, fans, storsagna efterfester, stående ovationer och feta arvoden. Men den andra sidan betonas minst ika mycket. Vardagen. Den som igger ti grund för gamouren: tåamod, måmedvetenhet, väntan, repetition, övande och noggrannhet. Att vara vä förberedd, utsövd, inte ha festat natten innan och dessutom ha taang, passion och vija är förutsättningar för att yckas. Janne Schaffer har agt ner ganska mycket tid och möda på att ta emot unga gitarrister som vi ära sig mer om hans musicerande på ett rent praktiskt pan. Han har också, tisammans med Björn J:son Lind, stiftat ett stipendium för att hjäpa fram unga musiker. Han var också med och tog initiativ ti Ted Gärdestadstipendiet för att uppmuntra unga, oupptäckta sångare och åtskrivare. Björn J:son Lind. Kanske kan Janne Schaffer känna igen sig i unga, ite visna kiar som är oerhört musikaiska men byga, tyståtna och dåiga på att marknadsföra sig sjäva. En egenskap som är ännu mer stigmatiserande i dagens egosamhäe än det var på 1950-taet då Janne yckades, med enträget tjat, övertyga sin söjdärare om att få tiverka en gitarr i söjden. Janne Schaffer är fu av historier om berömda musiker. Han har ständigt befunnit sig i det musikaiska q Janne Schaffer Bor: I Bromma. Famij: Ensamstående, skide sig i fjo ifrån Ann-Marie efter fyrtio års äktenskap. De ged ifrån varandra ganska tidigt, men bodde tisammans ända in på 1990-taet, mest för Fredrik, sonens sku. Sonen är i dag vuxen. Åder: 68 år. Aktue med: Turné med Eectric Banana Band i sommar, skriver musik ti Dödsdansen som i höst har premiär på Strindbergs egen teater i Stockhom. Konserter för Läkarmissionen. Musik vid Sijan. Signatur: Låten Norrand. Kungigt beönad: Har fått den kungiga medajen Iis Quorum i samband med sin 60-årsdag. 6 Svenska Journaen Svenska Journaen 7

5 biden foto: Juio Grande Janne Schaffer har speat ihop med många kända musiker, band annat har han och Bob Marey speat in ett soundtrack ti fimen Vi så gärna tro. Fimen speades in i början av 1970-taet. centrat. Han har, bokstavigt taat, sett Abbas unika sound födas. Han var också med från ara första början och ända ti sutet under Ted Gärdestads karriär. Det fanns en specie kontakt mean den känsige och oerhört begåvade Ted och Janne. Det handade om närvaron, om passionen för musiken, om vikten av att få uttrycka sig. Janne berättar hur han och Björn J:son Lind på en av sina sedvaniga jukonserter i Gustav Vasa kyrka vid Odenpan var med om något fuständigt magiskt då Ted, efter år av frånvaro och psykisk ohäsa, framträdde med sin För kärekens sku. Han mådde inte bra, han satt i sakristian. Ingen mer än vi som var på scenen visste att han var där. Han fick göra precis som han vie. Vi hade avtaat att han skue skaka på huvudet eer också göra tummen upp, när vi kom ti en viss punkt i programmet. Jag tittade på honom och när hans tumme åkte upp, kaade vi fram honom. Det bev adees magiskt. Det finns ögonbick då jag kan känna Guds närvaro vädigt starkt, när musiken stämmer och det bir ett himmeskt ackord. Janne tror på Gud, även om han tiägger att hans tro inte är så djup. Janne Schaffer Det finns ögonbick då jag kan känna Guds närvaro vädigt starkt, när musiken stämmer och det bir ett himmeskt ackord. Men konsekvenserna av budskapet visar han tydigt i sitt iv, ansvar för skapesen och ansvar för en av dessa mina minsta. Att han och Lasse Åberg skue bi ett radarpar är adees sjävskrivet. Lasses underfundiga texter och Jannes musik har ärt åtskiiga barn och ungdomar att respektera mijön genom Eectric Banana Band. Det är bara att buga sig för dessa båda, något grånade män, som fortfarande kär sig i djurkäder och eker in det budskap som är ännu viktigare nu än någonsin tidigare. Janne är också med i Stormvarning en grupp bestående av kimatforskare, artister och PR-människor som yfter fram kimatfrågan. Ända ifrån sin studentuppsats som handade om Rache Carsons omskakande bok Tyst vår har Janne varit en mijökämpe, förstått vikten av att vi måste vårda och värna om skapesen. Resurserna är inte oändiga. Att människor också måste vårdas och värnas förstod han tidigt då hans bror började missbruka. Den snäe och omtänksamme Bo bev en het annan person då han drack eer använde droger. Jag kände en fruktansvärd skud inför Bos öde. Periodvis bodde Bo på soffan hemma i Jannes ungkarsya, även sedan Janne gifte sig och fick barn var Bo ofta gäst i hemmet. När han var nykter var han en kär gäst, då han var onykter uppträdde han hotfut. Det är nu mer än trettio år sedan han aved. Janne, som hittis bara tagit några skedar av sin sparrissoppa, säger att han de sista åren drabbats av många dödsfa i bekantskapskretsen. För bara några månader sedan dog Björn J:son Lind, hans musikerkoega och nära vän. Det är något som saknas. Jag brukar titta ti vänster, där stod han atid. Nu är patsen tom. Vid sidan om Benny Andersson kassar han Björn J:son Lind, som en av dem som betytt ara mest för musik från 1970-taet och framåt. Han har arbetat nära dem båda. Jag pratade med Björn i teefon dagen innan han dog. Det går inte att förbereda sig för döden. s Massor av kyckingar ti E Savador! s Läkarmissionen har som tradition att fokusera på kyckingpaket ti påsk. I E Savador kan fattiga famijer få kyckingar och undervisning både om hur man tar hand om kyckingar och hur man startar företag. Här intervjuar Läkarmissionens David Forsberg famijen Fores om vad kyckingpaketet har betytt för dem. Tack aa ni som var med och köpte kyckingpaket. eva nordenstam von dewig 8 Svenska Journaen

6 etiopien En dag med barnsavarna Text: Johanna Kratz foto: Linda Modin Kemner Jag är i uppochnervända värden. Tisammans med Meskerem, 9 år, Askaesh, 8 och Tseda, 13 år, ska jag gå uppför Entotoberget i Addis Abeba, Etiopien. Jag är här för att se hur Läkarmissionens samarbetspartner Hope for Chidren, HCE, arbetar för att befria fickorna från savarbete - och i dag föjer jag med dem hea vägen uppför berget för att sama ris. 07:00 Den första biten är brant, fu av stenar och stubbar och regnet har gjort stigen ha och sipprig. Fickorna håer högt tempo, som på patt mark. Snabbt överbickar jag vår kädse i morgonkyan. Jag bär goretex jacka över min feecetröja. Fickorna har tunnsitna tröjor, mjukisiknande byxor och kjoar. Ankarna är bara. Mina reativt nyinköpta promenadskor från Ecco ser absurt hurtiga ut jämfört med deras baerinaskor i past. Jag går för att hämta ris ett par gånger i veckan. Jag karar inte att bära ika mycket som en vuxen, och att gå uppför berget är tungt, säger Meskerem. Meskerem berättar att hennes egen famij på andsbygden inte hade råd att ha henne hemma. De kunde inte ge henne tiräckigt med mat, och trodde att ett jobb i storstaden nog skue ge henne bättre möjigheter. 08:00 Vi har kommit upp för den steniga branten och går på en andsväg. Passerar en kyrka och några hus. Jag ser människor som promenerar med hundar eer joggar. Hemma har jag hört att detta är ett popuärt stäe för eitidrottare, då uften uppe på höjden är så tunn. Barnen har dragit ner på tempot, energin har sinat. Jag är också trött, känner av höjden. Dessutom fastnar mina skor i erväingen efter regnet. Jag kan knappt ta mig fram, och ångrar mitt va av grova suor. Jag får också kart för mig att barnen inte ätit på hea morgonen. Ansträngningen skue göra att de spydde upp frukosten. Meskerem Jag har två systrar som bor kvar hemma, och jag saknar min famij. 08:40 Vi är framme vid stäet där fickorna ska sama ris. Raskt samar de öv, grenar, kvistar och bark. Vid ett tifäe försöker jag hjäpa ti, men inser snabbt hur kumpig och ångsam jag är. Åttaåriga Askaesch ärde sig av sin arbetsgivare att bära ris och berättar att hon kom ti Addis Abeba när hon bara var fem år gamma. Jag började med att vara barnpassare och efter ett tag fick jag föja med upp på berget och hämta ris. Jag får inte ont av att bära ris men bir trött, säger hon. 06:45 Vi träffas tidigt på morgonen, vid den tid Meskerem, Askaesh och Tseda borde vara på väg ti skoan. Men så är det inte. Fickorna är barnsavar och tvingas gå mean 6-10 km uppför berget för att sama kvistar, öv, grenar och bark som arbetsgivaren sedan säjer som bränse. De får inget betat, ingen skogång och de tunga risbördorna förstör deras små kroppar. 09:30 På marken i en dunge igger nu högar med öv, kvistar och grenar. Efter ett system jag inte kan ista ut ägger fickorna stora och små kvistar och barkbitar om varandra i två nya högar. De har rep av gama trasor och tygstycken med sig, men rishögen är stor och Tsedaoch som är ädst och störst får kämpa änge med att få repet om högen. Hon sätter sig på marken. De andra fickorna måste putta på när hon ska resa sig. Att yfta 40 kio med en kropp som knappt väger 30 är annars omöjigt! Jag ber att få testa. Fickorna ägger repet om min has, visar hur jag ska håa och hjäper mig upp. Riset är tungt och repet skaver. Jag får ont i svanken men testar att gå några meter. Det fungerar, men att bära riset hea vägen ner känns omöjigt. På eftermiddagen kommer fickorna ti HCE:s skoa, får ett stort må mat och några timmar när värden faktiskt vänds rätt och de får vara som andra barn. Skoan är första steget på vägen ti friheten från savarbetet. 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

7 kortom... krönika För sorgigt att barn måste utsättas för detta sa före detta hockeyproffset Jörgen Jönsson som besökte Barnmässan. De fick provyfta barnsavarnas ris s Under en heg i mars pågick den stora Barnmässan i Karstad. Vägörenhetsmået var Läkarmissionens arbete att befria barnsavar i Etiopien. Totat gav den avsutande auktionen, de av entréavgiften och andra aktiviteter, drygt kronor ti arbetet i Etiopien. Läkarmissionen fanns på pats och ät vuxna och barn testa att yfta samma tunga risbörda som unga fickor i Etiopien tvingas bära på dagigen. Läs mer på föregående uppsag om när Läkarmissionens Johanna gick med några fickor upp på Entotoberget. Teckning ångt från soptippen s Den här teckningen har 10-årige Jewe i Bangadesh ritat. Han är ett av de barn som får hjäp i Mymensingh. Där finns många barn som inte går i skoan utan hjäper ti med famijens försörjning genom att sama skräp på en soptipp. Tack vare Läkarmissionens center får Jewe och hans kompisar en ordentig unch och gå i skoa på eftermiddagen. Biden han ritat är ångt från soptippen och mået är precis så att han och många andra barn ska komma därifrån. Ida, 10 år: Ja, det är tyngre än att bära ryggsäcken ti skoan Så många kronor kom in på Barnmässan för arbetet att befria barnsavar i Etiopien. Theodor, 17 år: Det är omänskigt att små fickor karar att bära det här. Jag hade adrig kunnat gå en mi! Nu behöver inte Sveta vara hungrig s I St Petersburg stöder Läkarmissionen ett center där utsatta fickor får bo. Sveta är sex år och har bott där sen oktober. Båda förädrarna är missbrukare och Sveta gick ofta hungrig. Hennes farmor försökte hjäpa Sveta och ärde henne både att äsa och skriva. Men när farmor bev sjuk och hamnade på sjukhus undrade hon om inte Sveta kunde få hjäp på Läkarmissionens center. Pappan är på rehabiitering men har häsat på Sveta några gånger. Mamman visar inget intresse. Sveta trivs på centret och skue vija bi barnpsykoog när hon bi stor. Hon har sjäv bivit vädigt förtjust i den barnpsykoog som jobbar på centret. Hembygden väcker starka känsor När jag vaknar upp i gryningen märker jag snart att jag inte är ensam. Det rör sig utanför stugknuten och det är inte några tvåbenta figurer som gör mig säskap. Jag griper tag i mobien och tar en bid genom fönsterrutan. Tre praktfua ägar. En ägko och två fjoårskavar. De rör sig graciöst, betar av den späda grönskan och verkar omedvetna om att jag smugit mig på dem. Kanske kan jag våga mig ut, komma närmare och få bättre bider. Jag går med försiktiga steg mot de ståtiga djuren. Då reser de, som på given signa, sina huvuden, stannar upp och gör en sorts omvärdsanays. Fara! Och faran det är jag. Med gungande steg ägar de bort ur synfätet. Försommaren bjuder både på oväntade möten och kära återseenden. I kärret ropar tranorna på sitt karaktäristiska sätt. Ett tranpar har kommit ti vår pats på jorden i år igen och det sägs att de är desamma som tidigare år. Tranpar är monogama och återvänder oftast ti samma patser efter en ång fygning från Spanien eer Afrika eer möjigen Indien. Viken strapats! Hur uppever människor som kommer från andra stäen på jordkotet ti vårt and vitsippsbackarna och den uppvaknande naturen? Är det inte vår barndoms somrar som gör starkast avtryck i oss vika uppeveser vi än har senare i ivet? Jag minns den starka känsan av att komma hem när jag som 16-åring tibringat nästan två månader i Västtyskands kosvarta Ruhrområde för att ära mig tyska. På tåget upp genom Småand, då jag genom tågfönstret återsåg björkskogen och de röda stugorna, kom tårarna. Vad kan vi ära av de starka känsor som vår hembygd väcker? Jag tror den viktigaste ärdomen är att vi människor är precis ikadana var vi än är födda. Somiga av oss ängtar ti det sata havet, andra ti vajande pamer och jumma nätter, åter andra ti midnattso och snörika fjä ångt in på försommaren. Min egen mamma var ett evande exempe på denna ängtan. Ty trots att hon var född i ett grannand, Danmark, så betraktade hon atid det svenska som aningen främmande. Hon var bara 19 år när hon gifte sig med min pappa men det innebar att hon adrig kom tibaka hem ti Danmark igen. Vi barn fick ständigt höra om det danska som något annorunda och möjigen bättre. Mamma gjorde saft på fäderbär precis som i Danmark, hon agade fäskstek med rutig svå, precis som i Danmark och hon påstod inte säan att människorna i hennes hembygd, Jyands västkust, hade en annan instäning ti sina medmänniskor än vi svenskar hade. Danskarna var öppna och gemytiga. Man var atid väkommen hem ti dem. Runt om i vårt and finns nu tusentas, ja hundratusentas människor som bär på samma ängtan som min mamma. Många har kommit hit på fykt undan terror och förföjese. Deras uppeveser av hembygd är precis ika stark som vår. Skinaden är att de festa av dem kanske adrig får återse sin barndoms gator och ängar. Men deras barn, som kommer att växa upp i vårt and, kommer precis som jag att ha sin mammas eer pappas berätteser inpanterade i minnet. De kommer att gädjas åt ägarna och björkskogen, de kommer att äta si ti midsommar och skinka ti ju och de kommer att vara stota över ett and som öppnade sina dörrar för deras förfäder. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. 12 Svenska Journaen Svenska Journaen 13

8 dr kongo Vägen ut ur mörkret Varje år utsätts tusentas kvinnor för sexuet våd i östra DR Kongo. Panzisjukhuset i Bukavu ger vård åt många av kvinnorna. Men vad sker när de ämnar sjukhuset efter avsutad behanding? Återvänder de ti ett iv i otrygghet, med risk att utsättas för nya övergrepp eer har de en annan tivaro att vänta? Jag trodde att mitt iv var över, säger 25-åriga Henriette Kuabo. Här är hennes historia. Text: Berthi Åkerund Foto: Ramón Sánchez Orense Henriette Kuabo Jag födde en dotter men utan att känna någon gädje. Någon av männen på åkern var barnets far. Det fanns en tid när Henriette Kuabo trodde att ivet inte hade mer att ge. Hon var 19 år gamma och gravid, barnet hade tikommit under så grymma omständigheter att hon hade svårt att förestäa sig en framtid. Det enda hon kunde se framför sig var ett kompakt mörker. Hon evde tisammans med fyra andra unga kvinnor, som hade bivit utsatta för samma fasa som hon sjäv. De hade dragit sig undan, hö sig för sig sjäva och gav varandra stöd. Det fruktansvärda hade inträffat när hon och två av kamraterna varit ute på fätet och arbetat. Det var mitt på jusa dagen. Männen hade kommit ut ur den täta intiiggande skogen, de bar uniformer och hade vapen i händerna. Hon minns inte hur många de var, men de var en grupp och de närmade sig henne och kamraterna på ett iavarsande sätt. Att fy var inte att tänka på, männen var ju beväpnade och uppsynen vittnade om att de var kapaba ti vad som hest. Efteråt försvann männen ika fort 14 Svenska Journaen Svenska Journaen 15

9 dr kongo som de hade kommit. Fråntagen a värdighet och uppriven ångt in i sjäen förstod Henriette att hon var med barn. Graviditeten bev en förängning på vad som hade skett på åkern, och med barnet hon bar på skue hon få eva med skymfen resten av ivet. Det åg en kinik några timmars vandring från där fickorna tagit skydd och Henriette gick dit för att föda. Hon berättade för personaen som det var, att barnet kommit ti efter ett övergrepp och de var inte förvånade. Hon var inte den första som bivit ofriviigt gravid på detta sätt, och hon var inte den sista. Skogarna var fua av män i uniform, oika grupperingar som stred mot varandra, men det var Henriette Kuabo Fråntagen a värdighet och uppriven ångt in i sjäen förstod jag att jag var med barn. inte ätt för en kvinna att veta vem som var vem fiende eer vän, om det nu as fanns en sådan. Hon födde en dotter men utan att känna någon gädje. Någon av männen på åkern var barnets far, hon kunde inte veta vem men oavsett vem det var så hade han gjort henne mycket ia. - Skue jag kunna äska ett barn med en sådan far, fickan var ju ti häften av hans kött och bod? Hon grät förtvivat och undrade hur hon skue kunna ta hand om ett barn när hon var i så dåigt skick. Du behöver hjäp, sa sköterskan på kiniken medidsamt. Det var 120 kiometer ti provinshuvudstaden Bukavu, där fanns ett sjukhus som tog hand om kvinnor som hade bivit utsatta för övergrepp. Du måste försöka att ta dig dit, manade sköterskan Henriette. Det är din chans, du kommer att gå under annars. Henriette gick hem med den nyfödda och berättade för de andra fickorna vad hon hade fått veta. De befann sig i vägöst and, ångt ute i ingenstans, och för att komma ti närmaste större väg måste de gå fera mi genom en skog. De insåg att det var ett ivsfarigt företag, det fanns ju sodater överat. Men vad var deras aternativ? Att tyna bort för sig sjäva där de hö ti? Henriette och kamraterna besöt sig för att föja sköterskans råd och gav sig iväg. De gick genom den vidsträckta skogen yssnande och spanande, oroiga för att överrumpas i den snåriga terrängen. De karade sig igenom utan att bi attackerade, de fick ift med en astbi och vid ankomsten ti staden frågade de sig fram om var sjukhuset åg. Men de bar samtidigt på ett tvive. Kunde det stämma att de fanns hjäp att få på sjukhuset? De hade inga direkta yttre skador att visa upp, såren de hade fanns inombords och skue personaen verkigen tro på deras historia? Vä på pats insåg de att de inte var ensamma. Där fanns hundratas kvinnor som kommit av iknande skä som de, och för första gången på änge tändes ett itet hopp hos Henriette. Hon träffade persona som fanns där just för att yssna och de sa ti henne att hon skue få behanding. Det skue ta tid, men hon behövde inte oroa sig det fanns pats för henne och barnet på sjukhuset så änge terapin pågick. Mama London har med sitt daghem hjäpt nära 500 unga mödrar. q Ett värdsunikt dagis s Hösten 1999 öppnade Panzisjukhuset i Bukavu i östra DR Kongo. Tanken var att sjukhuset skue inrikta sig på förossningshäsovård, men fokus kom att igga på kvinnor som utsatts för grovt sexuet våd. Man startade oika kringverksamheter för att hjäpa kvinnorna ti en omstart i ivet och där har daghemmet som drivs av Pauine Namwira, mest känd som Mama London, varit mycket viktigt. Det har gett unga mödrar, vars barn tikommit efter vådtäkter, möjighet att utbida sig och få en försörjning. På det sättet har nära 500 kvinnor kunnat bygga upp en fungerande tivaro, och många har bidat famij. Daghemmet drivs med stöd av Läkarmissionen och det gäer även den yrkesutbidning i matagning och sömnad som ger unga kvinnor chans ti en egen försörjning. Hon var ytterst tacksam över detta mottagande, men kunde inte åta bi att undra om vad som skue hända sedan, när behandingen var över. Var detta bara en paus från utsattheten och skräcken, eer vågade hon tro att det var början på något nytt? I en av annan de av Bukavu, i stadsdeen Kadutu, fanns Mama London, en färgstark och handingskraftig kvinna som drev ett daghem som var att betrakta som mycket speciet. Hon hade tidigare varit kvinno- och famijerådgivare i en kyrka i stadsdeen, och hennes iv hade förändrats när en rad unga kvinnor under kort tid kommit och berättat ungefär samma historia. Kvinnorna kom från spridda byar i provinsen och hade bivit utsatta för fruktansvärda övergrepp, tihyggen av oika sag hade använts mot deras underiv, fästmannen eer maken och iband även barnen hade tvingats titta på när övergreppet hade skett. Mama 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

10 dr kongo mijö katastrof fotbo djur skoa mikroån häsa Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv. akarmissionen.se webaid Stot sömmerska. Henriette har ritat och sytt uniformerna ti personaen på Mama Londons daghem. London var förfärad och chockad över det hon fick höra och skickade kvinnorna ti sjukhuset som åg i Panziområdet. I början förstod ingen vad som hö på att hända men det gick efter en iten tid att urskija ett mönster: övergreppen på kvinnorna var en de av det krig som pågick i regionen. Med tiden fydes berätteserna på med insag om socia utfrysning, och värst var det för kvinnorna som hade bivit med barn efter vådtäkterna. De kaades av vissa för orm och barnet för ormens avföda. Det stod kart för sjukhuset att det inte räckte med den medicinska behandingen, kvinnorna behövde även psykoogisk hjäp. Men inte heer det var nog, man såg det nödvändigt att bygga kringverksamheter som gjorde det möjigt för kvinnorna att starta en ny tivaro, då många inte kunde, vie eer vågade återvända hem. Och det var då som Mama London fick idén att öppna ett daghem för barnen, så att mammorna kunde utbida sig på dagarna. Daghemmet gav pats åt 56 barn åt gången och aa var föjden av ett grovt sexuet övergrepp. Barnen startade ivet på jorden på minus men Mama London var övertygad om att det förr eer senare kunde så över på pus. Fick mammorna bara en utbidning som kunde ge dem en försörjning, så skue sjävförtroendet växa, de skue känna sig trygga och vara i stånd att ge barnet det stora mått av kärek det så vä behövde. När Henriette var kar med samtasterapin var ivet redan då förvandat. Mycket av mörkret hon hade sett framför sig var borta. I Henriette Kuabo Det enda som egentigen fattas i mitt iv är en man. Men det gäer att hitta en som duger. ansutning ti sjukhusets verksamhet fanns ett tvåårigt utbidningsprogram som gav unga kvinnor färdigheter i två yrkesdiscipiner. De fick ära sig matagning, så att de kunde ta jobb på restaurang eer öppna eget, och de fick gå en grundäggande sömmerskeutbidning. Henriette var mer bekväm vid symaskinen än vid spisen och hon började nära en sömmerskedröm. Inom ramen för programmet ordnades ett boende för henne och dottern Anita, och varje morgon kunde hon ämna den ia på Mama Londons daghem. I dag går Anita i förskoa och Henriette har en syatejé där hon bor. Hon är erkänt duktig och får bestäningar varje vecka. I Bukavu igger en av Kongos största utomhusmarknader och där finns Henriettes käder i traditione kongoesisk sti ti försäjning. Det känns overkigt när jag tänker tibaka hur det var när jag kom ti staden, säger hon. Jag kom ju het tomhänt och visste inte vad som var att vänta. Men nu kan jag försörja mig och min dotter, och behöver inte oroa mig för morgondagen. Jag är stot över vad jag åstadkommit, men skue förstås inte ha karat det utan a hjäp jag har fått. Det enda som egentigen fattas i mitt iv är en man, tiägger hon med ett bygt eende. Med tanke på det som hände en gång har det varit svårt för mig att gå in i en reation. Men nu börjar jag bi mogen för det, och Anita behöver ju faktiskt en far. Hon gör en iten paus och säger: Det gäer bara att hitta en som duger, som inte dömer mig för något jag inte kunde förhindra. s Hej Anders Jacobsson! Författare ti band annat Bert och Sune-böckerna. Du är sjäv pappa ti sex barn och nu väntar ni ett sjunde. Vad skue du vija häsa ti papporna i Tanzania om varför det är viktigt att bry sig om sin frus graviditet? Man är ju pappa redan när barnet är i magen. Och det är viktigt att man som pappa tar sitt ansvar. Femtio procent av det ia knyttet som kommer, kommer ju från en sjäv. Vad tycker du sjäv är det bästa med att få vara pappa? Det ara bästa med att vara pappa är att få se aa sina barn växa upp ti unika individer. Så handar du 1. Gå ti 2. Väj din gåva och ägg i kundvagnen. 3. Du kan skapa ett gåvobevis att ge bort. Kicka på Skapa dipom, fy i texten ti gåvobeviset och betaa i kassan. 4. Betaning kan ske onine eer mot faktura. 5. Skriv ut gåvobeviset. Ge bort en förossning! s Att ge bort en förossning är viktigt medicinskt, en kvinna sipper föda hemma på jordgovet med aa risker det innebär. Men att föda på sjukhus har även andra fördear. Famijepanering är ett stort och viktigt område och på sjukhuset får kvinnorna hjäp med preventivmede och personaen pratar också om papparoen. Att en pappa får förståese för vad en graviditet innebär gör enorm skinad. Att inse att kvinnan inte kan utföra ika hårt kroppsarbete som tidigare, och att famijen behöver spara ihop pengar för att faktiskt kunna ta sig ti ett sjukhus för att föda, är en de av detta. Justin i Tanzania har varit med vid födsen av aa sina tre barn. Han sitter i en sjukhussäng på Nkingasjukhuset i Tanzania med frun Happiness och deras adees nyfödda dotter. När värkarna började förstod Justin snabbt 10 i topp-istan s Här är de mest popuära produkterna på Webaid just nu. Att ge bort en förossning är en popuär gåva på Läkarmissionens Webaid. Ti Mors dag i maj får produkten atid ett extra uppsving. För 150 kronor kan man ge bort en förossning ti en kvinna i Kongo och för 215 kronor ti en kvinna i Tanzania. Priset är oika då den faktiska kostnaden för en förossning är oika på respektive sjukhus. Justin med nyfödda dottern Fora. att de behövde ta sig från byn där de bor ti sjukhuset. Att resa på natten skue vara för tufft och därför väntade paret ti tidig morgon innan de gav sig av. Resan gjorde de på sin moped och den tog många timmar, men ti sut var de framme vid sjukhuset. Jag hörde på radion att man ska vara med på 1 Föda på sjukhus i Kongo. 2 Trädpantering, Sydsudan. 3 Stöd ti Panzisjukhuset 4 Oxe, Uganda. 5 Får, Burkina Faso. 6 Fruktträd, Moçambique. 7 Kyckingar, E Savador. 8 Hjäp ti Syrien. 9 Stöd ti Tigers Cub, Uganda. 10 Vatten ti Afrikas horn. förossningen och tänkte: Ja, det är ju faktiskt mitt ansvar och jag vi ta det ansvaret. Nu har jag varit med min fru här hea natten och satt utanför och väntade medan hon födde. Jag var vädigt oroig, säger han. Dottern föddes vid midnatt och de har bestämt sig för att ge henne namnet Fora. Fråga Mats s Har du frågor om Webaid stä dem ti Mats Danson, Svenska Journaen Svenska Journaen 19

11 utbick Afrika är mitt hem Ingegerd Rooth: Jag beundrar afrikanerna enormt Första gången Ingegerd Rooth kom ti Afrika såg hon en tvåårig iten Dennis Mukwege springa runt och eka i Bukavu. Jag bev god vän med hans förädrar, säger hon. Ingegerd Rooth Vi fick en bi från Läkarmissionen för att kunna ta patienter ti sjukhus när det behövdes. Oj, vad tjocka och beka ni har bivit! utbrast vännerna när Ingegerd Rooth och Marita Johansson återvände ti Tanzania efter en Sverigeperiod. Ingegerd skrattar när hon berättar. text: kerstin doye foto: håkan fank Visst kan det bi för mycket grädde i Sverige, och soen skiner inte heer som i Afrika, men det är också ganska stora skinader på vad man anser är vackert. Afrika är hemma för Ingegerd Rooth. Mer än hava sitt iv har hon tibringat i Kongo och Tanzania, först som sjuksköterska och sedan som äkare och forskare. Nu är hon pensionerad och försöker håa sig i Hesingborg, där hon bor med sjuksköterskan och missionskoegan Marita. Men i augusti ska hon åka ti missionssjukhusets i Lemera 90-årsjubiieum. Jag ser fram emot det, men Marita giar det inte. Hon är oroig och tycker jag är våghasig, säger Ingegerd och skrattar igen. Ingegerd fick en stroke i december och är man 83 år kan man bi trött iband, menar hon, men hon är fortfarande ute och föreäser om sitt iv en de, ofta i kyrkor. Så har hon också haft ett spännande iv. Inte atid ätt, men atid meningsfut. Hon har märkt att svenska äkarkoeger som satsat på karriär och fått betydig mer kirr i kassan kan känna avundsjuka. Drömmen om äkaryrket fanns Ingegerd Rooth har tibringat mer än hava ivet i Kongo och Tanzania. redan när hon var iten. Mamma och pappa bjöd hem missionärer, och Ingegerd hörde spännande berätteser som fick henne att drömma om att hjäpa människor i Afrika. Det var en god vija men det fanns också ett sätt att tänka som vi ska ut och rädda afrikanerna. Det är en instäning jag fått göra upp med. Jag beundrar afrikanerna enormt! Nu är det mer än tio år sedan Ingegerd pensionerades, men hon och Marita har fera gånger varit tibaka i den ia byn Nyamisati för en uppföjning av forskningen som Ingegerd bedrev där i 25 år. Senast för fyra år sedan kom Ingegerd hem med prover som nu anayseras på Karoinska institutet. Nyamisati är en musimsk by. Att byn bad två kristna kvinnor komma och bosätta sig där var märkigt i sig. Byaaget städe fram Marita, som är ganska kort, framför edaren som är en riktig rese, och konstaterade att hon inte var något att vara rädd för, skrattar Ingegerd. Byn hade uppmärksammat hur Ingegerd och Marita gjorde utfykter från sjukhuset för att hjäpa fok i byar runt omkring. De vie ha deras hjäp, foto: privat men inte deras tro. Långt innan de bad oss komma hade vi känt att något behövde göras. Många barn därifrån dog av maaria på väg ti sjukhuset. Det var så svårt att se. När vi vä bestämde oss för att fytta ut dit, var det missionsedningen hemma i Sverige som var svårast att övertyga. Två ensamma kvinnor band ide musimer i en avägsen by i träsket, det var för farigt, menade man. Byn hade 400 invånare och tre toaetter när de fyttade dit, i dag bor där Där finns en dispensär, ett bb, en skoa och ett itet kape. Vi fick en bi från Läkarmissionen för att kunna ta patienter ti sjukhus. När bien kom stod hea byn och ropade: Nu kommer våran bi! Nu kommer våran bi! Ingegerd skrattar igen. Hon har ätt ti skratt och Marita säger ofta om henne att hon är fenomena på att gömma tråkigheter. Forskningen om maaria i Nyamisati gav Ingegerd Rooth en doktorshatt Hennes rön väckte uppståndese och har sedan använts av Värdshäsoorganisationen, WHO, i deras arbete kring maaria. Som boende i byn hade hon möjighet att föja sina forskningsobjekt under många år, och på nära hå. Lever man med människor kan man se när något händer, och det gör att man upptäcker sådant en tifäig besökare adrig gör, säger hon. I dag har hennes prover ett ti fera doktorsavhandingar och än pågår arbetet kring de tusentas proverna som finns på Karoinska. s 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

12 Skoa skänkte kasskassa ti Panzisjukhuset s Eeverna i kass ES3C (Estetiska programmet, dans och teater) på Anderstorpskoan i Skeefteå skänkte hea sin kasskassa på ti Panzisjukhuset i DR Kongo och fick ett brev av Doktor Mukwege som tack. Dr Denis Mukwege Jag är vädigt rörd av ert besut att ge er kasskassa ti Panzisjukhuset. Det är unga vuxna som ni, som är hoppet för framtiden. Kongoesiska kvinnor behöver människor som ni, som hör deras röster och är med och hjäper. Dear students at Anderstorpskoan, Estetiska programmet, dans och teater, ES3C. I am very touched by your decision to donate your cass-funds to Panzi Hospita. It is young aduts ike yoursef that are the hope for the future. Congoese women need peope ike you, who hear their voices and ca for hep. Panzi is, as you are aware of, known for treating victims of sexua vioence. Unfortunatey, sexua vioence does not know any cutura, socia, economic, geographica, nor age barriers. It shoud be noted that rape is actuay not reated to the Congoese cuture. Before the first war, I do not remember having been confronted with a case of raped and tortured women. It was in 1999 that I discovered the horror: this is a woman who comes to see me, she was raped and her genitas were competey destroyed by gunshots. Since that day, more and more women visited the hospita with bodiy or vagina injuries bearing the signature of a rebe group or armed group that prevaied in the region. Despite this sad story of women and girs we are sti marked by the coping mechanisms of these women and girs, and their abiity to overcome their suffering and resume activities and rebuid a usefu ife for themseves and for their society. A young gir one day came as a patient to the hospita. She had been brutay raped. She coudn t read or write and she had missed a ot of her schooing. After we had repaired her physicay we aso worked for a ong time to hea her mentay. She earnt how to read and write, and in a few months time she had managed to finish primary schoo. She went on to secondary schoo and she is amost finished. She has a cear goa - she wants to become a doctor so that she aso can hep others. Seeing girs ike her, determined to fight back and standing up for women s rights, not ony for themseves but aso for their communities, gives me hope for the future. But these women need to know that they are not aone in their strugge. That someone is istening to their cries. I was just in Canada and I met ot of young women and men, who had decided to stand up aongside the Congoese women and girs. Just ike you have decide to do as we. You are the eaders of the future. You can make a difference. Thank you again for a your support! Kockmannen finns i Västerås s Det är många friviiga som jobbar på Läkarmissionens second handbutiker. Kar Johan Sarwe är en av dem. Också kaad Kockmannen. Han tar hand om kockor, kameror och kikare i butiken i Västerås. Jag tog över efter en ädre herre och har jobbat i 8 år, berättar han. När det är krångigare saker som ska fixas på exempevis gama govur tar han hjäp av en pensionerad urmakare. Nu har han också hjäp av Kawa, en urmakare från Irak, som kommer ti butiken några gånger i veckan. Det som kommer in kan vara riktigt värdefut när man verkigen börjar titta. Mest spännande är gama govur, de har historia och är ofta värdefua. Men popuärast här är herrkockor med teknisk och sportig design, de går med en gång, säger Kar Johan. s Vi du också bi en friviigarbetare? Ring Givarservice så hjäper de dig vidare. Kar Johan Sarwe arbetar friviigt på Läkarmissionens second hand-butik i Västerås. q kortom... Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Roand Lundgren, Nisse Bergman Roand Lundgren. 1 juni, Bredestad, Aneby, Eimkyrkan, k Nyhemsveckan juni finns Läkarmissionen och Nisse Bergman på Nyhemsveckan med en monter i Stråkenhaen. Rof Lundgren, Nisse Bergman 3 augusti, Labbetorp, Kismo, Odensbacken, k Vid pianot: Christina Nisson Soistkvartetten Bi vän med oss på Facebook! s Läkarmissionen har ungefär vänner på Facebook, men vi har pats för många fer! För dig som har en smartphone finns också vår nya app Läkarmissionen att adda ner. Läkarmissionen finns också på twitter och instagram där vi framför at skriver om våra oika kampanjer. PS!Ladda ner vår nya app Läkarmissionen ti din smartphone. Engagera dig med oss för Värdens Barn! s Läkarmissionen är en av fera organisationer som är med i årets insaming för Värdens Barn och söker dig som friviigt vi vara med och sama in pengar på din ort. Insamingen pågår som mest intensivt under hösten och som friviig bir du inbjuden ti en träff med Värdens Barn för att spåna idéer och se vad just du har möjighet att bidra med på din ort. Meja: eer ring Hör av dig ti oss med teefonnummer, adress och viken kommun du tihör så bir du kontaktad av Värdens Barn. Värdens Barn är ett samarbete mean Radiohjäpen och friviigorganisationer för att tisammans sama in pengar ti utsatta barn runt om i värden. Den stora Värdens Barn-gaan på SVT bir den 3 oktober. Kryssösning apri 2014 Här det rätta svaret på korsordet i apri. Vinnarna hittar du på sidan 28 i detta nummer. 15 jui, Karskoga, Rävåskyrkan, k jui, Högerud, Kässbo, Arvika, Högeruds kyrka, k jui, Karanda, Årjäng, Karanda kyrka, k Vocasis, Nisse Bergman 30 augusti, Treeborg, Stadsparken k augusti, Treeborg, Pingstkyrkan k Svenska Journaen Svenska Journaen 23

13 indien Fina skoan bara för fattiga Emmanue Schoo i den indiska storstaden Cacutta vänder upp och ner på många begrepp. Undervisningen är på engeska viket vanigtvis bara erbjuds i de dyraste privatskoorna. Men skoan har ett absout krav: De tar bara emot eever från extremt fattiga förhåanden. Text: Conny Sjöberg Foto: Heen Bergund, Heen Karström Eeverna på Emmanue Schoo börjar som fyraåringar i förskoan och fortsätter sedan hea vägen tis de tov år senare tar sin studentexamen. Vädigt få sutar eer byter skoa, av ett enket skä: att bi antagen här, är som att vinna en storvinst på ett otteri. Undervisningen och at som hör därti är nämigen gratis. Varje år tar skoan in femtio nya eever. De väjs ut genom en noggrann process med hembesök och kontro av famijens situation. De måste vara mycket fattiga, men ändå viiga att göra at de kan för att stötta Swarnaatha Joopaka, Emmanue Schoo, tisammans med Heen Karström, Läkarmissionen. och uppmuntra barnets skogång. Det sutgitiga besutet tas av en kommitté vars edamöter devis byts ut varje år, för att minska risken för otibörig påverkan. Minst häften av varje ny årsku ska vara fickor. Emmanue Schoo startades 1978 av två goda vänner ti Moder Teresa. I dag har skoan 600 eever. Läkarmis- 24 Svenska Journaen Svenska Journaen 25

14 indien din sida sionen kom in i biden för ungefär sju år sedan och i dag är detta det enda projekt, där man som givare kan vara personig fadder ti ett enskit barn. Heen Karström är sedan nio år tibaka fadderansvarig på Läkarmissionen. I februari i år fick hon möjighet att sjäv besöka Emmanue Schoo. Hur var det? - Det var verkigen jättepositivt. Genom aa rapporter och brevkontakter hade jag givetvis fått en bid av hur skoan skue vara, men verkigheten var ännu bättre. På viket sätt då? - Värmen och käreken mean ärarna och eeverna. Det märktes att för personaen är detta mer än bara ett jobb. Och barnen såg ärarna som sina extra-förädrar. Det var fantastiskt. Var det något som överraskade? - Discipinen. Både i kassrummen och på skogården var det god ordning. Samtidigt var barnen gada, Många barns högsta önskan är att få gå i skoa, men deras famij har inga pengar ti det. Fira din examen med en gåva som gör det möjigt för ett fattigt barn att få sin chans. Det är kanske den viktigaste gåva det barnet får i hea sitt iv. Och samtidigt får din examen en djupare mening. Du ger din gåva på Heen Karström Jag var inte beredd på hur fattigt det skue vara. Samtidigt bev jag imponerad av hur de ändå hade yckats skapa en hemmijö mitt i fattigdomen. pratsamma och ekfua. Hade jag inte vetat att de kommer från vädigt fattiga förhåanden, hade jag adrig kunna tro det. Du gjorde också några hembesök. Hur var det? Jag var inte beredd på hur fattigt det skue vara. Samtidigt bev jag imponerad av hur de ändå hade yckats skapa en hemmijö mitt i fattigdomen. Famijerna bodde i ett itet rum som var både kök, vardagsrum och sovrum på en gång. Varje centimeter användes ti något. Viket intryck fick du av förädrarna? - Jag sogs av hur ika vi ändå är, trots den enorma skinaden rent ekonomiskt. De månar om sina barn och var givetvis vädigt tacksamma för att ett av deras barn har fått chansen att gå i Emmanue Schoo. Vad har du med dig hem från besöket i Cacutta? - Framför at en stark inspiration. Jag hade en uppfattning att Emmanue Schoo var bra och att fadderbarnen fick en god undervisning där. Men nu vet jag hur fantastiskt bra det är! s Vi du bi fadder? s Om du är intresserad av att bi personig fadder ti ett barn på Emmanue Schoo i Cacutta, hör av dig ti Läkarmissionens Givarservice på eer skicka ett mej ti Ge bort ite utbidning i examenspresent! Här kan du stäa frågor eer kommentera det som du har äst i Jour- Väkommen! naen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, Väingby. Hänt sedan sist... Det har kommit några brev ti Svenska Journaen och det tackar jag för. Det märks att Väniga Veckan har en ång historia. Ingvar Soberg rättar dock historien på en punkt: Det är fe när ni skriver att det var den tidning som sedan bev Svenska Journaen som startade Väniga Veckan. Svenska Journaen har funnits sen 1920-taet och är nu i sin 90:e årgång! Skriv som det är: Väniga veckan startades 1946 av tidnigen Hemmet och Famijen som sedan sogs ihop med Svenska Journaen. Jag har kvar Hemmet och Famijen för hea 1946 och kan se hur det var. Hemmet och Famijen var en bra tidning och jag vi inte att man mörkar den och ger en annan tidning den ära som rättigen borde ges ti Hemmet och Famijen. Midred Johansson har också en ång historia med Svenska Journaen. Tack vare en kontaktannons i tidningen träffade hon sin man i sutet av 60-taet. Tidningen var efter äsning undanagd nere i käaren, jag fann den och besvarade en kontaktannons, resutatet bev giftermå och 3 underbara, begåvade ungdomar. Hon berättar vidare att hon nu har bivit änka efter 44 års yckigt äktenskap. Vi har försörjt oss med ant- och skogsbruk, men jobbade båda två extra emeanåt för att få det att gå ihop. Jag bev så gad när jag åter fick ett exempar av er tidning i min hand pga att jag stöttat Läkarmissionen, skriver hon. Ny styreseordförande s En epok i Läkarmissionens historia är ti ända. På Läkarmissionens stämma i maj avgick Ingvar Gudstrand efter att ha varit styresens ordförande i nära 40 år. Ti ny ordförande vades Sten-Gunnar Hedin. Jag är gad och tacksam för at jag har fått vara med om och att jag fått se Läkarmissionen utveckas Sten-Gunnar Hedin Jag är tacksam att få kiva in efter Ingvar och det känns oerhört inspirerande. så mycket. Det känns rätt att avgå nu, säger Ingvar Gudstrand. När Ingvar Gudstrand började som ordförande för Läkarmissionen på 1970-taet samade organisationen in mean 5 och 10 mijoner kronor per år uppgick insamingen ti 130 mijoner kronor Ingvar Gudstrand ämnar över ordförandekubban ti Sten-Gunnar Hedin. och verksamheten omfattar projekt i ett 40-ta änder. Sten-Gunnar Hedin har en bakgrund som band annat pastor inom pingströresen. Sten-Gunnar har både erfarenhet och är kunnig i de frågor Läkarmissionen syssar med. Han ska jobba efter samma intention som Läkarmissionen atid har gjort och det är att hjäpa människor, säger Ingvar Gudstrand. Jag är tacksam att få kiva in efter Ingvar och det känns oerhört inspirerande att få arbeta med Läkarmissionen, säger Sten-Gunnar Hedin. Vi återkommer i nästa Svenska Journaen med en ängre artike om Ingvar Gudstrand. Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: Produktion: Swedmedia Redaktör: Kerstin Doye redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Rickard L. Eriksson Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: teefon: Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro Svenska Journaen Svenska Journaen 27

15 kryss STURESOR tack! Fem år med enbart henöjda resenärer Små grupper = personig service Boende i kristna mijöer Åk med STURESOR ti ROM eer JERUSALEM Patser finns på föjande resor: Lika många kronor har vi samat in under 2013 ti Läkarmissionens arbete i Moçambique. När vi såt din bostad skänker vi pengar, i ditt namn, som band annat går ti uppbyggnaden av ett nytt center för utsatta barn. Insamingen fortsätter under hea Du hjäper andra, när vi hjäper dig. ROM - den eviga staden 11/10-16/ :- exk. fyg KontaktaKan osskombineras på STURESOR med två dagar om du önskar en offert16-18/10 i idyiska Farfa i Sabinerbergen på en gruppresa ti ROM (fem nätter) JERUSALEM eer JERUSALEM (en vecka) 4 -församing, 11/11 (4 patser 7.250:- exk. fyg för din kyrkokörkvar) eer organisation. Reseedare och guide Sture Lundqvist. JERUSALEM 14-21/ :- exk. fyg Höstens resor: ROM den eviga staden 27/9 2/ :- exk. fyg ALLmedINFO, DAGSPROGRAM m.m. Kan kombineras två dagar i idyiska Farfa i Sabinerbergen 2 4/10 ROM den eviga staden 11 16/ :- exk. fyg JERUSALEM 26/10 PÅ 2/11 STURESORS samt 2/11 9/ :-HEMSIDA exk. fyg FINNS ALL INFO, DAGSPROGRAM M.M. FINNS PÅ STURESORS HEMSIDA makarringen.se/itebattre STURESOR Yttermo Tjärgattu 2, Leksand Aktuea resor Aktuea resor Legendernas Armenien 10 sep Legendernas Armenien 10 sep Noas and och Ararat 20 sep Noas and ti och Ararat2620sep sep Rundresa Jordanien Eiat med ti Jerusaem varje vecka Rundresa Jordanien 26 sep Mata 4 okt EiatMedehavsfokens med Jerusaem varje vecka Jordanien Nice Price 26 oktober Medehavsfokens Mata 4 Pigrimsresa ti Israe Nice Price 12 oktokt och 16 nov Jordanien Nice oktober Jordanien med Petra Price & Döda26 havet 14 okt Joachim nov och 16 nov PigrimsresaIsrae ti med Israe NiceHomgren Price 124 okt Kassiska Jordanien 14 nov. Jordanien med Petra & Döda havet 14 okt Inom kortisrae fler kommer fler höstresor. Anmä dig 4 tinov nyhetsbrevet meddetjoachim Homgren så missar du inte våra unika resor och erbjudande. Kassiska nov. enigt era Vi arrangerar gruppresor ti Jordanien när och fjärran.14 Vi arrangerar Grattis! Estrid Landgren, Eskistuna, Britta Ek, Kungsör och Brita Sahin, Vada får Soheia Fors bok Käreken bev mitt vapen. Vinn en bok! s De tre först öppnade rätta ösningarna vinner Tomas Sjödins bok Det händer när du viar. 28 S venska Journaen Namn: Adress: Postadress: Kipp ut tävings kupongen! krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaenkrysset juni 2014, Swedmedia, Stockhom. Senast den 15 juni vi vi ha ditt svar. -CAMPING MED HÖG STANDARD STUGOR OCH VANDRARHEM NÄRA HAVET PERFEKT FÖR FAMILJER sandstrand, ekparker, hoppkudde, butik, minigof, restaurang mm SOMMARPROGRAM med midsommarfirande, gospevecka, Gubrannafestivaen, sportvecka, barnkördagar, gofdagar mm önskemå och hjäper er med hea eer dear av er resa.! Junikrysset. Du behöver inte skicka in hea Sture Lundqvist präst och reseedare Kontakta oss för mer och offert på just Inom kort fer kommer detinformation fer höstresor. Anmä dig din tiresa. nyhetsbrevet så missarwww.kingtours.se du inte våra unika resor och erbjudande. Vi arrangerar gruppresor ti när och fjärran. Vi arrangerar enigt era önskemå och hjäper er med hea eer dear av er resa. Kontakta oss för mer information och offert på just din resa. Pigrimsresor, kuturresor, rundresor, historiska resor, gruppresor En mi söder om Hamstad

16 recept Medehavsgrönsaker i citronette 4 portioner. Tid cirka 30 min. Ugn 250 grader gri. Det här behöver du: 1 zucchini 1 gu paprika 1 röd paprika 2 rödökar 4 vitökskyftor med ska Citronette: 2 citroner 1 d oivoja ½-1 msk honung 1 msk finhackade färska örter, t ex timjan eer rosmarin sat och svartpeppar Saad med manchegoost Recepten är hämtade ur boken vår gröna kokbok, norstedts förag. Risnudesaad Så här gör du: s Citronette: Riv citronska, bara det gua, och pressa ur saften, banda med oja och honung. Banda i timjan, sat och peppar. Smaka av. s Kärna ur paprikorna. Skaa öken. Skär grönsaker och ök i skivor och bitar. Banda ned vitökskyftorna med ska. s Gria grönsakerna på utegri, på gri i ugnen, i en gripanna på spisen eer i en vanig stekpanna. Gria eer stek på hög värme tis grönsakerna fått gri- eer stekyta. Hä citronetten över de varma grönsakerna. 4 portioner. Tid 20 min. Det här behöver du: 200 g risnudar 1 rödök 1 röd paprika 150 g sockerärter 1-2 d jordnötter Dressing: 2 vitökskyftor ½-1 röd chii 3 imefrukter, finrivet ska och saft 3 msk rapsoja eer annan neutra oja 2 tsk sesamoja ½ tsk sat ½ d mango chutney Smoothies Så här gör du: 4 portioner. Tid cirka 30 min. Det här behöver du: 100 g saadsmix 1 d mandar 50 g manchegoost 2 hårda, gröna päron 1 msk smör 3 msk oivoja ½ tsk sat ½ tsk grovmaen svartpeppar 3 msk basamvinäger s Fördea saaden på ett fat. Rosta mandar i en torr stekpanna och hacka dem grovt. Fördea mandarna på saaden och hyva ost över. s Kärna ut och skär päronen i kyftor och stek dem i smör och oja cirka 2 min på varje sida. Sata och peppra. s Lyft ur päronen och ägg dem på saaden. Låt smöret och ojan koka med basamvinäger cirka 2 minuter. Ringa såsen över saadsfatet. Smoothie är en en och fyig dryck med juice eer yoghurt och atid med bär eer frukt. Det här behöver du: Två stora gas 1 avokado 1 d frysta haon 5 d granatäppejuice Så här gör du: s Dea avokadon, ta bort kärnan och gröp ur fruktköttet. Banda at i en mixer. Sommartårta Cirka 12 bitar, ugn grader Det här behöver du: 75 g rumsvarmt smör 1 d strösocker 4 ägguor 3 msk mjök 1 ½ d vetemjö 1 ½ tsk bakpuver Maräng: 4 äggvitor 2 d strösocker ev cirka 50 g fagad mande Fyning: 2 d vispgrädde 300 g bär, t ex björnbär, båbär, haon, jordgubbar så här gör du: s Lägg ett bakpåtspapper i 30 S venska Journaen en ångpanna eer ugnssäker form, cirka 15x25 cm. Rör smör och socker poröst. Separera äggens guor och vitor och rör ned en gua i taget. Tisätt mjöken och mjöet bandat med bakpuvret. Rör ti en jämn smet. Maräng: s Vispa vitorna med häften av sockret ti fast skum. Vänd ned resten av sockret. s Bred ut sockerkaksmeten i ångpannan, bred marängen ovanpå. Strö eventuet över fagad mande. s Grädda in nedre deen av ugnen i cirka 25 minuter. Lyft kakan ur ångpannan med hjäp av bakpåtspappret. Låt kakan sedan svana på pappret. Dea kakan på mitten. Lägg ihop kakorna med bär och grädden emean och ovanpå. så här gör du: s Koka nudarna enigt anvisningen på förpackningen. Banda dem eventuet med ite oja så de inte kibbar ihop i durksaget. s Skaa öken. Strima ök, paprika och sockerärter fint. Stöt jordnötter i en morte eer hacka dem med kniv ti önskad storek. s Skaa och pressa eer riv vitöken. Dea och kärna eventuet ut och finhacka chiin. Banda vitök, imeska (endast det gröna), imesaft och chii med resten av ingredienserna ti dressingen. Vänd ned grönsakerna och banda ordentigt. Låt dem gärna dra en stund. s Banda grönsaker, nudar och hackad färsk koriander på ett serveringsfat eer i en skå. Toppa med jordnötterna eer servera dem bredvid. När dammet har agt sig P istoskott. Dammet yr. Kuregnet viner genom uften. Beväpnade män springer mot FNanäggningen i Bor i Sydsudan. En pats som är tänkt som en fristad åt de mest utsatta och svaga är pötsigt centrum i en förfärig konfikt. Kvinnor och barn faer offer för en skoningsös och urskijningsös brutaitet. Geriasodaterna tar sig rätten att döda för att skaffa sig rättigheter ti ett and som de anser vara deras. Mitt i vår vardagsidy, med so och värme, barn som badar och häriga sommaraktiviter, så befinner sig massor av människor i en situation som vi inte i vår vidaste fantasi kan förestäa oss. Genom vår partner så befinner vi oss mitt i stormens öga. Det är inte utan att jag känner respekt och stothet över teamet på pats. Att de utsätter sig sjäva för stor fara, för att rädda de ara svagaste och mest utsatta. Fordonen som var tänkta för brunnsborrningsprojekt och utveckingsinsatser, har nu snabbt omvandats ti ambuanser, at för att rädda så många människoiv som möjigt. Vårt uppdrag är att arbeta med ångsiktig utvecking och förändring, att borra brunnar och arbeta med konstruktiv byutvecking.vi är på pats för att ångsiktigt skapa rättvisa och håbara förhåanden, att vara med och förverkiga människors ivsdrömmar, men just nu väntar vi på att dammet ska ägga sig, både bidigt och bokstavigt. Tack för att du är med och räddar iv, men också ger goda förutsättningar för en bättre värd utan våd och förtryck. Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar cirka hundra mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. 31 Svenska Journaen

17 B-posttidning Det känns jättebra att kroppen fungerar! Inger Osson är en aktiv pensionär från Munkeda som är med i f era oika pensionärsföreningar. För henne innebär ett bra iv att vara pigg ti att kunna göra det hon vi utan att känna sig ste i kroppen. Annons I en åder av 71 år är Inger en aktiv pensionär. Under vintern tycker Inger om att vara aktiv inne, där handarbete och framförat stickning igger henne gott om hjärtat. När Inger har tid kan hon sticka timmar i sträck. För mig innebär ett bra iv att vara pigg ti att kunna göra det jag vi. På ädre dagar har jag i perioder inte varit nöjd med rörigheten viket bidragit ti att jag tappat engagemang för mina intressen. Med VitaePro behåer jag rörigheten, det känns jättebra att kroppen fungerar och att jag kan vara aktiv! Efter sju år tar jag fortfarande VitaePro som mitt dagiga kosttiskott. Det tänker jag fortsätta med i många år ti! VitaePro innehåer växtextrakt med astaxanthin, utein och zeaxanthin, samt vitamin C, D, E och viktiga omega 3-fettsyror. MUSKELFUNKTION: Vitamin D bidrar ti att bibehåa norma muskefunktion BROSKFUNKTION: Vitamin C bidrar ti norma koagenbidning som har betydese för norma broskfunktion MINSKA TRÖTTHET: Vitamin C bidrar ti att minska trötthet och utmattning HJÄRTAT: DHA och EPA bidrar ti hjärtats normaa funktion* *Gynnsam effekt på hjärta erhås vid intag av 250 mg DHA/EPA dagigen. VitaeLab AB Norra Drottninggatan 5-7, Uddevaa Postadress: VitaeLab AB, Box 526, Uddevaa VitaeLab AB Västgötavägen 30, Uddevaa Kundservice te: Kundservice tf: Mån fre: 8:30-16:30 Mån fre: 8:30-16:30 Medem i branschorganisationen i Svensk Egenvård Svensk Egenvård 1/2 PRISET! 149 kr - 2 mån* Stig Strand, värdscupsegrare i saom. BESTÄLL HÄR! NAMN: ADRESS: POSTNUMMER OCH ORT: TEL: - Genom att äta VitaePro varje dag som en de av en sund kost kan jag bevara smidigheten i kroppen och känna att orken finns på pats i vardagen. SMS: Skriv LIV 134, sänd ti Du betaar endast eventue operatörsavgift UNDERSKRIFT: E-POST: (För person under 18 år behövs måsmans underskrift) Dina konsumenträttigheter skyddas av Distans- och hemförsäjningsagen. Med förbehå för eventuea prisjusteringar. Jag tänker fortsätta med VitaePro i många år ti! Inger Osson, VitaePro-kund Ring Du betaar endast okasamta Ja tack! Jag vi bestäa VitaePro för hava priset för endast 149 kr. Jag får nästa everans ti medemspris 299 kr för 2 månader direkt hem i brevådan. Ingen bindnings- eer uppsägningstid. Erbjudandet gäer endast nya kunder. *Porto på 39 kr tikommer. TEXTA TYDLIGT 134 Bestä onine på: Frankeras ej. VitaeLab AB betaar portot VitaeLab AB Svarspost Uddevaa

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 2 apri 2015 Årgång 91 Koakbarnen 20 år senare äkarmissionen var först på pats Vådtäkter som vapen Offren förenas av Mama London Ett

Läs mer

ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen

ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen Svenska ournaen apri 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ALLA BEHÖVER FÖRLÅTELSE Prästen Leif Eiasson vet hur sjäen fungerar 15 ÅR SENARE I RWANDA Så gick det för de fyra

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar Och bidra ti att fattiga och vådtagna kvinnor får hjäp Svenska ournaen augusti 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE

Läs mer

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt Svenska ournaen oktober 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS Många har inte råd att föda säkert SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG Jukappar skickas ti Östeuropa

Läs mer

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 6 december 2014 Årgång 90 HYLLAR SIN DOKTOR Denis Mukwege har fått pris igen Först sås tänderna ut, sedan könsstympas man Lanoi fick

Läs mer

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN Svenska ournaen december 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SPRID KLAPPAR ÖVER JORDEN GE EN GÅVA TILL ETT BARN I ETIOPIEN VÅLDTAGNAS BARN PÅ MAMA LONDONS DAGIS GRISARNAS

Läs mer

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2014 Årgång 90 het soppa i kat himaaya johanna besöker byar i bergen Jag bev rädd när de dog Prince Musa vårdade de första

Läs mer

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans Svenska ournaen augusti 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Räddad av Dr Mukwege Tack vare operationen kunde Safi bi mamma Lek som terapi Så förbereds förädraösa för en ny

Läs mer

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER Svenska ournaen december 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen MINNET AV EN JULSÅNG Annika Hagström om traditioner som sätter spår RENA RAMA PANNKAKAN Johanna testagar etiopisk

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen augusti 2014 Årgång 90 Krigar mot omskärese Mary räddar kvinnor i Kenya jag vie se med egna ögon Per Åkerström föjde med ti Uganda

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2015 Årgång 91 Hazze bev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst kappar från

Läs mer

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina SvJ Indiskt på menyn recept av komikern david batra svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 1 februari 2015 Årgång 91 Här ärde jag mig vad riktig kärek är Sophia om sin tid

Läs mer

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen nöden bor i fattiga bukarest sykursen gav kavesi drömjobbet OFFER ELLER stot HJäte Karin Afredsson om gästarbetare biståndsrebecca

Läs mer

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen visna pojkar barbro i gnarp räddade dem indas famij har barn från hea värden annika hagström ny krönikör i Journaen kattis

Läs mer

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan Svenska ournaen juni 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen 2 GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enka Hans Rosing äskar siffror Pappa ti nio pojkar Thabie

Läs mer

ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX

ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX Svenska ournaen februari 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HANS FOTAR HELST BISTÅND Så orkar Journaens fotograf se a nöd ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA Det handar om att övereva

Läs mer

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre Svenska ournaen februari 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Levde på gatan som tjuv i dag studerar hon JOEL, 8, SKÅDIS I BISTÅNDSFILM

Läs mer

livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid

livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 4 augusti 2015 Årgång 91 räddade iv i eboans spår Francis offrade at för att rädda andra sparar både fötter och tid byborna i Pogodji

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné 2012 NUMMER 4 EN TIDNING FRÅN PMU Emiie utmanar sig sjäv i Indien Dynamic Voca på Barnens rätt-turné När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- KAMPANJ Nu får Thiwankas famij hjäp ur fattigdom

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras Svenska ournaen oktober 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen svenska ängar Stöttar förädraösa barn i Sydafrika EMELIES TVÅ VÄRLDAR Hemma i Örebro och Afrika LAGA INDISK FESTMIDDAG

Läs mer

kunskap för en ny tidkvinnor

kunskap för en ny tidkvinnor SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 3 juni 2015 Årgång 91 Gott med vegetariskt utvada Recept från Green Kitchen traves kunskap för en ny tidkvinnor ujaa: Att inte vara

Läs mer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat 2009-2011 NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura

ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen xxxxx apri 2013 årgång 89 DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

ournalen babben SOPTIPPEN BARNEN PÅ RÄDDAR LIV kjell LöNNÅ Fokus: kampen mot omskärelse FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN

ournalen babben SOPTIPPEN BARNEN PÅ RÄDDAR LIV kjell LöNNÅ Fokus: kampen mot omskärelse FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN SvenSka juni 2011 ournaen d ÅrgÅng 87 MedeMs- och organisationstidning för äkarmissionen BARNEN PÅ SOPTIPPEN FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN RÄDDAR LIV Barfotaäkarna ger fattiga bättre vård kjell LöNNÅ Läkarmissionens

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm Svenska NYA ournaen februari nr 1 d 2011 d Årgång 87 Läkarmissionens organisations- och medemstidning hit gick percy barneviks mijoner reser hem Fyktingarna i Sudan återvänder Ny symbo Läkarmissionens

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten [En biaga om projektet Kraftsaming 2011-2015 En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi samar kraft för att skapa kraft Kraftsaming är en mötespats för en bred insaming värdefua tankar

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING

VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING Premiär måndagen den 14 oktober klockan 16.00 - Höstens nya must- see serie VIOLETTA Violetta är en smart och levnadsglad tjej. Hon har en fantastisk sångröst som hon ärvt

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Kulturskolan. Skapande på din fritid. Dans Bild & Form

Kulturskolan. Skapande på din fritid. Dans Bild & Form Kuturskoan Stockhom Skapande på din fritid Musik Teater Dans Bid & Form Kurser 2011 För barn och unga 6-22 år skrivna i Stockhoms stad Kuturskoan Stockhom Kuturskoan bedriver en verksamhet med skapande

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07

VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 VAD SKULLE DU GÖRA OM DU SKULLE DÖ? Projektbeskrivning 2003-10-07 Mattias Sandström Öregrundsgatan 11/004 11559 Stockholm mattias@beauty.se 073-9344500 Vad skulle du göra om du skulle dö? Det är frågan

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Historiska personligheter. I nnehåll:

Historiska personligheter. I nnehåll: Historiska personligheter I nnehåll: Alexander den store=halvgud? Sid 1 Créme dela Créme Sid 2 Invigningsfest Sid 3 Mata hari Sid 4 Insändare Sid 5 Annonser Sid 6 Stalins brott Sid 7 8 Alexanders mor sinnessjuk?

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

ISLAMISTEN SOM BLEV KRISTEN TV-PROGRAMLEDARE

ISLAMISTEN SOM BLEV KRISTEN TV-PROGRAMLEDARE ISLAMISTEN SOM BLEV KRISTEN TV-PROGRAMLEDARE Sid 4-7 Nr 5 juni 2012 JAG VILLE SLÅ IHJÄL PAPPA Sid 8-9 TILLBAKA TILL JERUSALEM Sid 10-11 LETA EFTER ETT HUS MED ETT KORS PÅ Sid 12 1 edare Vi förkunnar Kristus

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer