Innehåll: I år kom vintervädret
|
|
- Margareta Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nr 4 December 2004 Foto: Håkan Ringberg I år kom vintervädret innan influensan. Trots att vi varje år vet vad som komma skall blir vi lika överraskade varje gång. Förhoppningsvis kan de klimatologiska och biologiska naturalförloppen inspirera oss att på allvar ta itu med beredskapsplanering för epidemiska utmaningar både nationellt och regionalt. Det snart gångna året har varit händelserikt. Klamydiakampanjen blev framgångsrik skåningar eller 40% fler än normalt hörsammade propån om att gå och undersöka sig. Reaktionerna från deltagande mottagningar har varit positiva och förslag om upprepning i någon form kommande höst har redan kommit. Tack till alla Er som beredvilligt ställt upp med engagerade extra insatser. Sverige är längre än brett. Och det har åtminstone hittills avspeglat sig i utbredningen av våra inhemska smittämnen. Den mäktiga Dalälven har utgjort en trygg barriär för oss sörlänningar mot diverse norrländska zoonoser. Tularemi i Skåne är en sällsynthet, men som ni kan läsa mer om i detta nummer är det kanske på väg att ändras. Heder åt de kunniga kollegor som ställt diagnoserna. När 2004 nu snart är till ända, vill vi som arbetar i Smittskydd Skåne tacka Er alla för årets mycket goda och givande samarbete och tillönska en riktigt God Jul Hans Bertil Hansson Smittskyddsläkare Innehåll: Tre skåningar smittade av tularemi (harpest) i sin hemkommun... 2 Suspekta fall av tularämi i Malmö sommaren Länsveterinären har ordet: Om harpest och svenska harar... 4 Om kostnader... 5 MikrobiologiNytt: Mycoplasma gentialium ny patogen vid STI... 6 Varning för rabies hos hundvalpar! Hepatit B-vaccination till riskgruppsbarn i Skåne... 7 Smittskyddsdag våren 2005:Tisdagen den 5/4!... 8 Ring eller maila till Smittskydd Skåne... 8 Tidigare nummer av Smittskydd Skåne kan du hämta på 1
2 Tre skåningar smittade av tularemi (harpest) i sin hemkommun Under augusti insjuknade tre skåningar i tularemi. Alla bodde i samma mellanskånska kommun (Kävlinge) och får anses smittade där. Tularemi är en sjukdom som orsakas av bakterien Francisella tularensis och som i Sverige under många år funnits från Närke och norröver. Reservoaren är djur, främst gnagare. Sjukdomen har på senare år spridit sig söderut inträffade t ex ovanligt många humanfall i Västra Götaland. I år har även en person i Kalmar län insjuknat i tularemi. Läkare i Skåne bör fortsättningsvis vara medvetna om det kan förekomma fall av tularemi smittade i det egna landstinget. Fig 1. Antal tularemifall i Sverige Skånska tularemifall! Tre personer insjuknade under en 14- dagars period i augusti i tularemi. Alla tre bodde i samma kommun. Samtliga vistades i regel mycket utomhus. Dessutom inbjöd sommarvädret till detta förutom, vilket alla drabbade påpekade, den rikliga myggförekomsten som vid denna tidpunkt var en plåga. Ingen hade noterat något anmärkningsvärt med döda djur i omgivningarna eller haft kontakt med några sådana. Under inkubationstiden hade endast en av personerna varit utanför de skånska gränserna och endast drygt ett dygn före insjuknandet, varför alla betraktas som smittade i hemkommunen. De tre personerna hade alla likartad symtombild med infekterat insektsbett på nedre extremiteten och regional lymfkörtelsvullnad i ljumsken. Dessutom hade de feber. Helt säkert på vad för insekter som bitit dem var de drabbade ej, men sannolikt har det rört det sig om mygg. Personerna har behandlats med antibiotika och tillfrisknat. Tularemidiagnosen har verifierats för de tre tularemifallen med serologi. Tularemi Djurreservoar och förekomst i Sverige Se Länsveterinärens artikel sid 4. Kort om tularemi hos människa Antal tularemifall i Sverige Antal fall varierar starkt och har ofta koppling till s k gnagar- eller lämmelår. Större utbrott inträffar var 5:e till 10:de år. Angående antal tularemifall senaste åren se Fig 1. Smitta till människa sker via: 1. direkt beröring med smittat djur 2. bett av smittad insekt (mygga eller fästing) 3. inandning av damm, förorenat med sjuka djurs urin eller avföring 4. via vatten och livsmedel (mindre vanligt) Inkubationstid (1) 2 10 dygn. Ca 3 dygn vanligast från smitta till sjukdom. Symtom Person med tularemi insjuknar i regel dels med allmänna symtom som feber, huvudvärk, illamående dels med lokalsymtom. P g a symtombilden indelas tularemi i följande typer: 1. ulceroglandulär sår (efter stick eller beröring) + lokalt lymfkörtelengagemang. 2. oculoglandulär infektion i öga + lokalt lymfkörtelengagemang 3. glandulär inga lokala symtom, endast lymfkörtelengagemang 4. respiratorisk pneumoni (efter inhalation) 5. orofaryngeal infektion munhåla svalg/lokala lymfkörtlar (via vatten/ livsmedel) 6. abdominell engagemang av buken (via vatten/livsmedel) Den ulceroglandulära formen av infektion, som alla de aktuella skånska fallen drabbats av, är den vanligast förekommande sjukdomsbilden. När uppträder tularemifallen? Sjukdomen uppträder oftast under sensommar och tidig höst. Den respiratoriska formen inträffar efter arbete med hö som innehåller döda infekterade djur och inandning av bakterier från dessa. Denna typ av arbete kan föranleda sjukdom vid andra tider på året. Diagnostik av tularemi sker med: 1. Serologi, som är den vanligaste diagnostiska metoden. Akut och konvalescentserum tas. Det senare tas minst 3 veckor efter insjuknadet. 2. Odling Obs! Risk för laboratoriesmitta. Utförs ej på laboratorierna i Skåne utan sänds till Smittskyddsinstitutet (SMI) i Stockholm eller Umeå. 3. PCR kan utföras i Umeå och på SMI. Behandling Antibiotika. Kontakta infektionsläkare för råd! Immunitet Genomgången tularemi ger sannolikt livslångt skydd. Kristina Persson Bitr smittskyddsläkare I Smittskydd Skåne nr 1, 2001, kan du läsa om Tularemifall i Skåne smittade på Bornholm. Artikeln är skriven av Tom Ingvarsson, läkare, Infektionskliniken, Centralsjukhuset i Kristianstad. Att personer smittats av tularemi i Skåne trodde vi på Smittskydd Skåne var något helt nytt. Men se på sidan 3 här bredvid, vad vi blivit varse. 2
3 SUSPEKTA FALL AV TULARÄMI i Malmö sommaren 1958 Jag hade nyligen påbörjat mitt första vikariat som assistent på Bakteriologiska Laboratoriet MAS (byggt 1957) då sex fall av tularämi dök upp i den serologiska diagnostiken. Vi som arbetade på labbet blev alla lika förvånade. Tularämi i Skåne! Eftersom testen ingick i vår serologiska arsenal måste vi ändå ha hållit en dörr öppen för diagnosen. Testen gick enkelt till: man blandade patientserum med ett inköpt antigen bestående av avdödade tularämibakterier. Om det fanns antikroppar i serumprovet klumpade bakterierna ihop sig (agglutinerade). Hos vissa patienter syntes antikroppsmängden (titern) öka respektive minska och därigenom stärka misstanken på aktuell eller nyligen genomgången infektion. Serumspädningarna utfördes med hjälp av bomullsproppade pipetter som man satte till munnen och omväxlande sög och blåste i. Risken för dolda serumsmittor störde inte vår själsfrid av den enkla anledningen att vi saknade kunskap om dem. Bl a fanns inga tester för hepatit och HIV hade ännu inte debuterat. Som sagt, jag hittade tecken på tularämi hos sex patienter och meddelade detta, glad i hågen, till min chef, professor Sten Winblad. Även denne gladde sig åt de udda fynden. I nästa andetag gav han mig i uppdrag att utreda var patienterna hade blivit smittade och om det fanns något epidemiologiskt samband. Jag stod som fallen från skyarna! Skulle JAG utreda något på egen hand, det var väl ändå PROFESSORNS sak att LÄRA mig hur jag skulle bära mig åt! Så hade ju alla andra professorer gjort som jag dittills hade mött. Men nu var tiderna uppenbarligen annorlunda, kärvare. Jag var inte längre student utan tjänsteman och förväntades göra nytta för de 1200 kr jag tjänade i månaden. Jag tog mig samman och ringde upp patienterna en efter en, presenterade mig som doktor NN (titeln fastnade i munnen på mig) och frågade blygt och trevande om vad de månne hade haft för sig under den senaste månaden. Genom patienternas tillmötesgående och sakliga svar framkom så småning- om ett epidemiologiskt mönster: flertalet av dem hade vid något tillfälle uppehållit sig på en viss plats i utkanten av Malmö där det fanns vildkaniner och myggor som kunde tänkas härbärgera infektionen respektive sprida den. (Uppenbara brister i utredningen var att intrakutantester inte utfördes regelmässigt och att inga kaniner eller myggor infångades för undersökning, men även i dag skulle det senare ha varit svårt att genomföra). Så långt kommen i mina undersökningar skulle iakttagelser och konklusioner skrivas ned (ännu ett bekymmer) och samordnas med mina mer erfarna medförfattares synpunkter. Av detta blev så småningom en artikel i Läkartidningen 1959, den första vetenskapliga artikel som jag medverkade till. Limhamn Karin Stormby Ahlfors F d överläkare, Klin Virol Lab, UMAS 3
4 En av mina favoritdiagnoser under tiden som viltpatolog vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) var harpest. Anamnesen var som regel föredömligt kort och distinkt; Skogshare funnen död, dödsorsak? Vid obduktionen sågs en vackert förstorad mjälte med punktformiga gråvita härdar. I levern förekom oftast också sådana härdar. När sedan ett rörben knäcktes och samma typ av härdar också fanns i benmärgen var saken nästan klar. Det fattades bara att bakteriologerna kunde odla fram Francisella tularensis. Som potentiellt allvarlig zoonos krävde nämnda aktiviteter största försiktighet med användande av skyddsutrustning. Jordbävning i San Fransisco 1906 gav namnet Harpest eller tularemi förekommer över stora delar av norra halvklotet. Sjukdomen påvisades första gången i Sverige 1931 och då samtidigt hos människa och hare. Sjukdomen är känd sedan betydligt längre tid tillbaka men dess orsak klarlades först i samband med den stora jordbävningen i San Fransisco Ett stort sjukdomsutbrott hos människor inträffade efter jordbävningen och man lyckades efter en tid isolera bakterien som orsakade sjukdomen. Detta skedde i Tulare county och så var namnen tularensis och tularemi födda. Länsveterinären i Skåne har ordet: Om harpest och svenska harar Människor, hardjur och vissa smågnagare mest mottagliga Infektion med F. tularensis har förutom hos människa påvisats hos ett stort antal djurarter innefattande fåglar, fiskar och amfibiedjur. Bland djuren är hardjur samt smågnagare som lämmel och vissa sorkar mest känsliga medan kanin, ekorre och bäver är mindre känsliga. Hund, häst och idisslare räknas som motståndskraftiga. Hos hararna tycks det vara stor skillnad i sjukdomsförlopp mellan skogshare och fälthare. Hos skogshare är förloppet stormande med sepsis och hög dödlighet som följd medan infektionen hos fälthare tycks ha ett mera utdraget förlopp med granulomatösa förändringar i lungor och njurar. Första fallet av tularemi hos fälthare i Sverige påvisades så sent som Denna hare kom från Västergötland. Sedan dess har flera fall av tularemi hos fälthare påvisats i mellersta Sverige. Smittspridning på många olika sätt Smittspridning till människa sker främst genom vektorer som myggor och fästingar. Vidare kan kontaminerat vatten eller damm och direktkontakt med djur som är sjuka eller dött i tularemi sprida sjukdomen. Ett klassiskt exempel var den sjuka skogsharen som på hösten lagt sig att dö i höet i ängsladan. När sedan höet skulle tas hem till djuren på våren andades bonden in smittan genom hödammet i ladan. Smittspridning inom djurpopulationer sker främst genom kontakt mellan djur och via mygg och fästingar. Sjukdomen sprider sig söderut i Sverige - harjägare bör se upp Under senare år har en klar tendens varit att tularemi hos vilda djur och hos människor fått en spridning söderut. Tidigare har sjukdomen varit nästan helt koncentrerad till landets norra delar, det vill säga från Värmland, Närke och Gävleborg och norrut. Nu förekommer sjukdomen hos djur och människor också i bland annat Uppland, Södermanland och Västra Götaland. Det finns ingen säker förklaring till detta fenomen men företrädare för viltavdelningen vid SVA har en teori om att bävern spelar en viktig roll. Det är väl känt att bävrar kan vara smittbärare utan att själva bli sjuka och bäverns förekomst har ökat i de områden där tularemi börjat uppträda. Jägare har anledning att framöver vara försiktigare vid harjakten. Genom infektionens mera utdragna förlopp hos fälthare är det större risk att en smittad fälthare hamnar framför bössan än att en smittad skogshare gör det. Upptäcks vita fläckar eller andra tecken på infektion i de inre organen ska passningen avbrytas och händerna tvättas fortast möjligt. Den döda haren bör skickas till SVA, Obduktionssalen, Viltavdelningen, Travvägen 12A, Uppsala, för undersökning. SVA betalar fraktkostnaden. Svenska och tyska harar överkurs För dem som kommer fram till Ring så spelar vi kan följande vara bra att veta. Här i landet finns två sorters harar; den inhemska skogsharen och den under sena 1800-talet inplanterade (tyska) fältharen. Skogsharen finns i två varianter, mohare och nordhare, med utbredning från norra Skånes skogsmarker upp till Norrlands kalfjäll medan fältharen finns från söderslätt upp till sydligaste Norrlands jordbruksområden. Skogsharen blir som bekant vit eller gråblå under vintern medan fältharen förblir brun året runt. Men sommartid, hur skiljer man då skogsharen från fältharen? Fältharen är något större än skogsharen, har längre öron och svansens ovansida är svart till skillnad från skogsharens vita svans. Bäst är att ha en skogshare och en fälthare bredvid varandra och sedan jämföra. Lennart Sjöland Länsveterinär Källor: Viltsjukdomar, Karl Borg 1975 Statsveterinär Torsten Mörner, Viltavdelningen, Travvägen, SVA Svenska Jägareförbundets hemsida 4
5 OM KOSTNADER... Vi får en hel del frågor med anledning av nya smittskyddslagen, om vilka regler som gäller angående kostnader för diagnostik, vård och behandling. Det är egentligen inga stora förändringar från gamla lagen. I smittskyddslagen (2004:168) 7 kap. 2 står: Undersökning, vård och behandling som läkaren bedömer minska risken för smittspridning... är kostnadsfri för patienten om det är fråga om allmänfarlig sjukdom. Skrivningen innebär att det är den enskilde läkarens bedömning som avgör. Om konsultationen gäller misstanke om allmänfarlig sjukdom så är säkerställandet av diagnosen, åtföljande rådgivning och åtgärder som minskar risken för smittspridning utan patientavgift. Även återbesök och uppföljande kontroller är kostnadsfria. Läkemedel, som bedöms minska graden av smittsamhet, skall patienten erhålla utan kostnad. För att underlätta en enhetlig tillämpning av reglerna över landet har Socialstyrelsen utarbetet ett meddelandeblad vilket snart ges ut och som den intresserade kommer att finna på vår hemsida. Laboratoriediagnostik i Skåne Vilka sjukdomar som är allmänfarliga enligt smittskyddslagen framgår av figuren. Kostnaden för laboratoriediagnostik av dessa belastar i Skåne ett centralt konto om det på remissen anges att det gäller en smittskyddsundersökning. Generell provtagning i samband med blodgivning och inför operationer etc är inte att betrakta som en smittskyddsundersökning. Från årsskiftet skall mödravårdscentraler erbjuda samtliga gravida provtagning för hepatit B, hiv och syfilis. Syftet är här att minska risken för smittspridning till barnet och analyserna hänförs därför till ovannämnda konto. Hans Bertil Hansson Smittskyddläkare Allmänfarliga sjukdomar Campylobacterinfektion, Difteri, EHEC, Giardia, Gonoré, Hepatit A-E, HIV, HTLV I & II, Klamydia, Kolera, MRSA, Mjältbrand, Paratyfoidfeber, Pest, Pneumokocker * Polio Rabies Salmonellainfektion Shigellainfektion SARS Syfilis Tuberkulos Tyfoidfeber Viral hemorragisk feber * Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G 5
6 MikrobiologiNytt Mycoplasma gentialium ny patogen vid STI Under senare tid har ett ökat intresse uppstått kring Mycoplasma genitalium (Mg) i takt med ny kunskap kring denna organism. Den står Mycoplasma pneumoniae mycket nära. De tillhör en klass som kallas Mollicutes (mjukt skinn) och saknar till skillnad från övriga bakterier helt cellvägg. De anses ha utvecklats genom en reduktion från Gram positiva bakterier. M. genitalium upptäcktes 1981 i prov från patienter med icke-gonorrhoisk uretrit (NGU). Den tar mycket lång tid för att växa på fasta substrat varför odling inte använts för klinisk diagnostik. Istället sker påvisning med hjälp av PCR där nukleinsyra från organismen kan påvisas inom ett dygn i genitalsekret eller urinprov. Ett flertal studier, däribland flera från Sverige, har visat ett samband mellan Mg och NGU hos män. Även mukopurulent cervicit hos kvinnor kan orsakas av Mg. Fortfarande råder oklarhet om uppstigande infektioner inträffar hos kvinnor med salpingit som följd. Vissa data skulle tyda på detta men bekräftande studier behövs. Nyligen har konjunktivit beskrivits hos en vuxen person där Mg påvisades samtidigt som Chlamydia trachomatis kunde uteslutas. Vi har funnit att frekvensen av Mg hos oselekterade kvinnor mellan år är 3% dvs. omkring hälften av den för C.trachomatis. Detta överensstämmer med resultat även från andra håll. Vid metaanalys av 19 studier av NGU omfattande 2069 patienter och 1810 kontroller utan NGU påvisades Mg i 21,1% av fallen och i 6,7% av kontrollerna, OR 3,8 (95% KI 3,0-4,9, p <0,0001). På motsvarande sätt studerade man i 15 studier sambandet mellan både C.trachomatis och Mg och uretrit hos män. I NGU-gruppen upptäcktes 28% med C.trachomatis och 19,2% med Mg. Om C.trachomatis-positiva subtraherades var 21,7% av fallen Mg positiva och 6,0% av kontrollerna, vilket utgör en statistisk skillnad (Skov Jensen, J. 2004; JEDV 18; 1-11.) Det har visat sig att Mg främst är associerad med symptomgivande uretrit. Vad som också har uppmärksammats är att behandling då vanligen med tetracyklin eller doxycyklin inte givit symptomatisk eller mikrobiologisk utläkning. In-vitro-undersökning av antibiotikakänsligheten hos Mg har visat att framför allt azitromycin givit inhibition i mycket låga koncentrationer. Klinisk prövning av detta medel har också visat god effekt. I fall där symptomen kan tyda på infektion av Mg kan nu specifik diagnostik med PCR prövas. Provtagning sker precis som för C.trachomatis med endera urinprov eller bomullspinne. Pinnen blöts ur i samma transportmedium som användes för C.trachomatis. Prov för C.trachomatis kan användas också för Mg-diagnostik. Malmö i november 2004 Kenneth Persson Överläkare Klinisk Mikrobiologi UMAS Varning för rabies hos hundvalpar!! Efter länsveterinär Sjölands artikel om rabies i våra baltiska grannländer i föregående nummer av Smittskydd Skåne har rabies uppmärksammats i flera av våra dagliga media. Detta med anledning av att små hundvalpar, framför allt Chihuahua men även Mops, Jack Russel och blandrasvalpar m m smugglas in i vårt land från olika länder där rabies förekommer. Valparna kan ha falska stamtavlor, vaccinationsintyg och ID-märkningar 6 eller så saknas de helt. Djuren annonseras ut via internet och överlämnas ofta på undanskymd plats. Priset är om än lägre än för valpar med äkta dokumentation, ändå åtskilliga tusenlappar. Frågan har vid flera tillfällen kommit till Smittskydd Skåne om man skall börja vaccinera mot rabies. Detta vore att börja i fel ände och att acceptera att rabiessmittade djur införs i vårt land. Bästa sättet att stoppa inflödet av insmugglade djur är sannolikt om det inte finns någon avsättning för dem d v s att alla tar sitt ansvar och inte köper hundvalpar med okänd härkomst. Vem vill ta på sig ansvar för risken att införa en dödlig sjukdom i ett land där den inte förekommit på över 100 år? Sannolikt ingen om man är medveten om riskerna. Det har i flera fall kommit till vår kännedom om familjer som köpt valforts nästa sida
7 I somras fattades ett glädjande beslut i Hälso- och sjukvårdsledningen i Region Skåne om att vaccination mot hepatit B ska införas inom barnhälsovården. Vaccinationen ska vara kostnadsfri för föräldrarna och naturligtvis frivillig. De barn som erbjuds vaccination är barn i riskgrupp, där ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna, moreller farföräldrar eller annan hushållsmedlem kommer från land med minst 2% prevalens av hepatit B. Globalt sett tillhör Afrika, Asien, stora delar av Sydamerika och Mellanamerika men även delar av Europa riskområdena. Varför är det viktigt att vaccinera mot hepatit B? Sjukdomen är mycket spridd globalt och kan orsaka lidande, sjukdom och död akut och på sikt ge upphov till skrumplever och levercancer. Hos riktigt små barn förlöper sjukdomen ofta asymptomatiskt. Barn har allmänt en hög risk att bli kroniska bärare. Av smittade barn under ett års ålder blir 90% kroniska bärare, medan av barn mellan ett och fem år 30%. Smittan sker framför allt genom kontakt med blod eller blodtillblandade kroppsvätskor. Hepatit B-vaccination till riskgruppsbarn i Skåne En smittväg som tidigare uppmärksammats är mödrar som är bärare av hepatit B och som smittar sina barn. Särskilt stor är risken för smitta i samband med förlossningen. Sedan flera år identifieras i Sverige dessa mödrar inom Mödrahälsovården och vaccineras enligt särskilt schema neonatalt och under spädbarnsåret. Det nationella vaccinationsprogram som barnhälsovården för närvarande erbjuder barnfamiljer under det första året ger, i samma vaccination som upprepas vid tre tillfällen, skydd mot fem infektionssjukdomar stelkramp, difteri, polio, kikhosta och hemofilus influenzae typ B. I och med det nya beslutet kommer barn tillhörande riskgruppen att erbjudas vaccination med vaccin mot hepatit B som sjätte komponent och ges upprepade doser vid samma åldrar som ordinarie basvaccin. Dessa barn får alltså inte en extra injektion. Inom barnhälsovården i Skåne har vi överenskommit att erbjuda hepatit B-vaccin enligt ovan till barn i riskgrupp födda fr o m 1 oktober Syskon och äldre barn tillhörande riskgruppen kan tyvärr inte erbjudas vaccination inom barnhälsovården utan hänvisas till vaccinations- eller vårdcentral. Detta gäller även de barn som inte tillhör riskgrupp men vars föräldrar önskar hepatit B-vaccination. Handläggningen av nyfödda barn till hepatit B- smittade kvinnor påverkas inte. Det är en klar framgång att barnhälsovården i Region Skåne nu kan erbjuda vaccination till barn med ökad risk att smittas med hepatit B. Totalt har nio landsting i landet inklusive de tre storstadregionerna liknande erbjudande om hepatit B-vaccination. Världshälsoorganisationen rekommenderar sedan flera år hepatit B-vaccination och vaccinationen finns för närvarande med i cirka 160 länders grundimmuniseringsprogram. Vaccinet förebygger framför allt svår leversjukdom i form av skrumplever och levercancer i vuxen ålder och i länder som genomfört vaccinationen för decennier sedan är utvärderingarna i dessa avseende mycket positiva. Välkomna att ta kontakt med utvecklingsenheterna för barnhälsovård för mera information. Marie Köhler BHV-överläkare Sydvästra Skåne par som sannolikt varit insmugglade. De har först efter köpet insett riskerna och då fått leva i skräck för rabies en längre tid eftersom inkubationstiden kan vara mycket lång. Jordbruksverkets åtgärder mot insmugglade valpar kan inkludera utvisning ur landet, långvarig (och mycket kostsam) karantän eller avlivning av djuret! Håkan Ringberg Bitr smittskyddsläkare Hur söt valpen än är, kräv full dokumentation! Även söta valpar kan utveckla rabies om de smugglats in från länder där smittan finns! Foto: Håkan Ringberg. 7
8 SMITTSKYDDSDAG VÅREN 2005 Tisdagen den 5/4! Informationsdagen hålls som vanligt i Jubileumsaulan, MFC-byggnaden, ingång 59, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Inbjudan kommer att skickas ut till smittskyddsansvariga i primärvården och personer på miljö- och hälsoskydd. Även andra intresserade i vården är välkomna då ytterligare platser finns. Programmet kommer att var klart minst en månad före och läggs då ut på Smittskydd Skånes hemsida Boka dagen redan nu! Smittskydd Skåne Ring eller maila E-post: smittskydd.skane@skane.se Smittskydd Skåne, Malmö Fax: Telefon: E-post: OBS! Nya mailadresser! Hans Bertil Hansson Smittskyddsläkare HansBertil.Hansson@skane.se Kristina Persson Bitr. smittskyddsläkare Kristina.M-S.Persson@skane.se Håkan Ringberg Bitr. smittskyddsläkare Hakan.Ringberg@skane.se Rosmarie Fält Smittskyddssjuksköterska Rosmarie.Falt@skane.se Niclas Winqvist Smittskyddssjuksköterska Ulla Stamer Smittskyddssjuksköterska Ulla.Stamer@skane.se Taisto Vierimaa Smittskyddskonsulent Taisto.Vierimaa@skane.se Helene Rosenqvist Assistent Helene.Rosenqvist@skane.se Smittskydd Skåne, Kristianstad Fax: Åsa Ståhl Smittskyddssjuksköterska Asa.Stahl@skane.se Marie Steen Assistent Marie.Steen@skane.se Ansvarig utgivare: Hans Bertil Hansson Redaktör: Kristina Persson, tel Layout: Ann-Christine Jönsson Tryckeri: Prinfo Team Offset & Media, Malmö Upplaga: ex 8 Papper: G-Print, miljömärkt med Svanen
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merRegeringens proposition 2005/06:199
Regeringens proposition 2005/06:199 Fågelinfluensa (H5N1) Prop. 2005/06:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 2006 Mona Sahlin Ylva Johansson (Socialdepartementet)
Läs mer2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien
2008-07-09 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer för vårdhygien Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor
Läs mer2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!
Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Läs merInformationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA
Mars 2014 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Årsstatistik 2013 TBE Rävens dvärgbandmask Inledning Detta nummer av SmittNytt ägnas åt statistiken över de anmälningspliktiga
Läs merSolgerd Gotvik. Nybliven pensionär
2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har
Läs merHarpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar
Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos
Läs merTBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012
Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas
Läs merRest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR
Dugganummer 1 (5) Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 11 maj 2010, kl 09.00 11.30 För er som gör omdugga: Gick kursen år mån Skrivningen består av 10 kortsvarsfrågor.
Läs merAvgiftsbefriad vård. Innehåll
DATUM Flik 01 Avgiftsbefriad vård Innehåll 1. Avgiftsbefrielse - myndighetsbeslut LSS-lag om stöd och service sidan 2 Häktade, anhållna sidan 2 Patient med smittsam sjukdom sidan 2 Anmälningspliktiga sjukdomar
Läs merSmittskydd&Vårdhygien
Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2014 V åren är i antågande och då brukar man kunna summera influensasäsongen. Fortfarande insjuknar personer i influensa, så ännu är det för
Läs merRiktlinjer vid exposition av mässling
1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in
Läs merAnmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...
Läs merBlodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer
Läs merTuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad
Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos
Läs merSmittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare
Smittspårning och regelverk Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare 2018-12-06 Typer av smittspridning Zoonos Människa till människa Gemensam smittkälla SVA Skolhälsovården Länsstyrelsen Socialstyrelsen Medicinskt
Läs merSmittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007
Nr: 1/28 Sid:1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 27 Antalet anmälningar har ökat med hela 37 % sedan år 26. Ökningen beror till största delen på att antalet klamydiafall ökar kraftigt.
Läs merTBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011
2011-03-30 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i
Läs merSMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten
SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merMässling, kikhosta, parotit och röda hund
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,
Läs merLänk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/
Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merTestning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )
Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation
Läs merSmittspårningsutbildning 2011
Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga
Läs merS M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.
S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...
Läs merMotion: Subventionera TBE vaccin till barn
YTTRANDE 1(3) 2013-12-05 LJ 2013/432 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Subventionera TBE vaccin till barn I en motion till Landstingsfullmäktige föreslår Marcus Eskdahl och Bo Kärreskog,
Läs merNr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING
Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet
Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merSmittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra?
Smittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra? Åke Örtqvist Smittskyddsläkare 150210 sidan 1 Organisation av smittskydd Socialstyrelsen Tillsynsmyndighet Folkhälsomyndigheten Smittskyddsläkare
Läs merSamverkan mellan läkare och veterinärer
SVF-seminarium Veterinärer för folk och fä Stockholm den 19 maj 2009 Samverkan mellan läkare och veterinärer aglindberg@gmail.com FOLK & FÄ Human-medicin Veterinär-medicin i NÅGRA LIKHETER mikrobiologi
Läs merInformationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA
December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan
Läs merBakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt
Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring
Läs merSmittskydd Stockholm
Smittskydd Stockholm SMITTSKYDDSENHETEN, STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 1/2007, ÅRGÅNG 18 INNEHÅLL Smittskyddsläkaren informerar... 1 Anmälningspliktiga sjukdomar... 2 Hepatit B och C... 3 TBE... 3 Tarminfektioner
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 21 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 29 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...3
Läs merKryptosporidier parasiter som angår oss alla!
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
Läs merHälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar.
Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd 1995:4 Hälso- och sjukvård för asylsökande och
Läs merBARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:
en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?
Läs merMultiple choice frågor 15-12-09
1 (5) Ett eller flera rätta alternativ 1. Vilken/a av följande förhållningsregler gäller för patienter med HIV enligt smittskyddsläkarna? a. Informera på MVC vid första besöket pga graviditet R b. Informera
Läs merAnmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016
EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 innehåller statistik över antal
Läs merPlaneringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi
1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning
Läs merMotion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet:
Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet 2013-12-05 Protokollsutdrag från Hälso-
Läs merÅrsstatistik för 2014
1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré
Läs merSocialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merGUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella
GUTESMITTU NR 3 Region Gotland Årgång 12 nummer 3 20181218 Influensan är här men brist på influensavaccin De första influensafallen på Gotland har konstaterats. Hittills är det tre personer som blivit
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 212 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 211 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...3 Multiresistenta bakterier...4
Läs merAnmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017
EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 innehåller statistik över antal
Läs merEtt nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006
WermlandsSmittan Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Årsstatistik 2005 Nr 1 mars 2006 Allmänfarliga sjukdomar...2 Kommentarer till allmänfarliga sjukdomar...3 Anmälningspliktiga sjukdomar...4 Kommentarer
Läs merCalici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Läs merInformation till ansvariga för boenden
Från: Sahlin Skoog Lotta Skickat: den 29 december 2015 14:26 Till: Kommuner/miljökontor i Västra Götalands län Ämne: Tillsyn över asylboenden och andra tillfälliga boenden för flyktingar Prioritet: Hög
Läs merVaccinering av barn mot pneumokocker?
Vaccinering av barn mot pneumokocker? En rapport om sjukvårdshuvudmännens syn BARNPLANTORNA - Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat Rapport 2006-04-24 Bakgrund De barnvacciner som erbjuds till alla
Läs merAktuellt från Strama Gotland
ÅRGÅNG 7, NUMMER 1 2013-01-25 Aktuellt från Strama Gotland R E G I O N G O T L A N D Under 2012 var Stramagruppen aktiv på olika sätt. Alla vårdcentraler och de flesta mottagningarna på Visby lasarett
Läs merHepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare
Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit
Läs merHPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14
HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors 2012-02-14 Infektion med HPV Humant papillomvirus (HPV) Källa: NIH-Visuals Online# AV-8610-3067 Från
Läs merInnehåll. Antibiotika. Nr 4 2008
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4 2008 Innehåll Antibiotika... 1 Antibiotikaförskrivning i Norrbotten första halvåret 2008... 1 Uppdaterade antibiotikarekommendationer
Läs merBlodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus
Blodburen smitta hos barn och ungdomar Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus Blodsmitta Blodburen smitta hos barn och ungdomar smittan sker via kontakt med blod från mor till barn vid förlossningen
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00023-2015 2015-04-30 2015 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merHälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Version: 1. Ansvarig:
Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Version: 1 Ansvarig: 2(16) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2010-11-02 Nyutgåva 2. 2011-08-30
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00008-2016 2016-03-29 M 2016 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merPublicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8
Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8 Innehållsansvarig: Maria Lagergren, Kurator, Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus (marfo39)
Läs merSmiNet 2 Manual Webanmälan
SmiNet 2 Manual Webanmälan SmiNet2 Manual 2005-06-14 Introduktion - Sidan 2 av 15 INTRODUKTION TILL WEB-GRÄNSSNITTET... 3 ANVÄNDARE/MÅLGRUPPER... 3 TILLGÅNG TILL SIDAN... 4 INLOGGNING TILL WEB-SIDAN...
Läs merHepatit B 2015. Statistik
Hepatit B 2015 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-02-19, Eva Lundmark Trend och analys Under de senaste fem åren ses en ökning av antal fall i Sverige. I Östergötland minskade antalet hepatit B-anmälningar
Läs merTBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00018-2014 2014-06-26 M 2014 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Läs merSOSFS 2005:23 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Smittspårning. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:23 (M) och allmänna råd Smittspårning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. är bindande regler.
Läs merStreptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes
Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se
Läs merEpidemiologisk årsrapport 2015
SJUKDOMSSTATISTIK Epidemiologisk årsrapport 2015 Den årliga rapporten för de anmälningspliktiga sjukdomarna innehåller tabellsammanställningar över antal rapporterade fall och incidens per län och över
Läs merSmittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2011
Nr 1/212 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 211 Antalet anmälningar av anmälningspliktiga sjukdomar ligger kvar på ungefär samma nivå som 21. Klamydia är den sjukdom vi får in mest
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merSmittrisker Människa -Djur
Smittrisker Människa -Djur Influensa MRSA EHEC Cryptosporiderier Viktoriadagen2015-05 -21 Mats Ericsson Smittskyddsläkare Klappa gärna djur -men tvätta händerna efteråt Handtvätt skyddar inte bara mot
Läs merVACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund
VACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund VAR RÄDD OM DIN HUND Vaccination av hunden är en självklarhet för den ansvarsfulle hund ägaren. Hundar i Sverige vaccineras främst mot valpsjuka,
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merInnehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4
08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer
Läs merAnvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merRekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om
Läs merEpizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315
1 DEL II KAPITEL 5 EPIZOOTISKA SJUKDOMAR HOS VATTENBRUKSDJUR... 3 A. Åtgärder vid misstanke om epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur... 3 B. Åtgärder då epizootisk sjukdom hos vattenbruksdjur har konstaterats...
Läs merVerksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012
Landstingets Kansli Ansvarig Peter Iveroth Titel Smittskyddsläkare Fastställt 2013-03-22 Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Huvudrubriker under året. Vi har fått en ny vaccinationslag
Läs merSmittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten
Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta 2018-10-01 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten Innehåll Kort om Smittskyddslagen 2004:168 Hälsosamtal och undersökning som
Läs merSmittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
Smittspårning STI Ramar och regelverk 6 december 2017 Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Terminologi Behandlande läkare Förhållningsregler Index Kontakt/partner Partnerbrev Patient Patientjournal Sexuell
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 215 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 214 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...
Läs merATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia.
ATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia. Funderar du på att ta med din hund eller katt på nästa semester utomlands? Då är du inte ensam. Ju mer vi människor reser, desto fler av oss vill också ta med
Läs merFebruari 2009 Nr 1. Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA
Februari 2009 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Nystart Europeiska antibiotikadagen Smitta i förskolan Hygienregler Landstinget Sörmland Anmälningsstatistik för 2008
Läs merSMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående
SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker
Läs merFIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis (1872 1957) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare
HARPEST FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis (1872 1957) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare County, California, Unites States. FIGURE 2.
Läs merSmittspårning klamydia
Smittspårning klamydia Smittskyddsbarnmorska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Klamydia Chlamydia Trachomatis intracellulär bakterie. Vanligaste bakteriella sexuellt överförda infektionen (STI). Slemhinna en
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 1 13 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 12 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Läs merMRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.
Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-09. Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-09 Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Enligt
Läs merSmitt. Smittskyddsenheten INNEHÅLL
Smitt Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 216 INNEHÅLL ZIKAVIRUS... 1 VIKTORIADAGEN... 2 ÅRSSTATISTIK 215... 3 PARAGRAFÄRENDEN AVSEENDE KLAMYDIA... 11 INFLUENSA... 11 TBE-STATISTIK OCH VACCINATION... 12
Läs merSmittspårning klamydia
Smittspårning klamydia Smittskyddsbarnmorska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Positivt klam.prov och sedan? informera om sjukdomen och smittsamhet (undvika vidare smitta HSL & SmL) förhållningsregler för att
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merRegeringens proposition 2008/09:212
Regeringens proposition 2008/09:212 Influensa A (H1N1) av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009 Prop. 2008/09:212 Regeringen överlämnar denna proposition
Läs merBakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:
Läs merSjukdomar hos får. Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV
Sjukdomar hos får Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV Fårhälsovården för friska får och lamm i en sund och lönsam djurhållning www.svdhv.se Dagens ämnen: Juverinflammation
Läs mer