Slutlig utvärderingsrapport i projektet. Inkludera & Mötas. Del

Transkript

1 Slutlig utvärderingsrapport i projektet Inkludera & Mötas Del

2 1 Effektstudie av ESF-projektet Inkludera och mötas på uppdrag av Framtidsutbildning AB Delstudie 3 ingående i slutlig utvärderingsrapport. Martin Lackéus Carin Sävetun Me Analytics AB Göteborg, december 2018

3 2 1. Bakgrund och syfte Forskare på företaget Me Analytics AB (ett avknoppningsföretag från Chalmers Tekniska Högskola) och utvärderingsföretaget Framtidsutbildning AB utforskar tillsammans möjligheten att använda och vidareutveckla en ny forskningsmetodik framtagen av forskare på Chalmers för att mäta effekter av de kompetensutvecklingsinsatser som genomförs inom ESF-projektet Inkludera och mötas Detta är den tredje delstudien som görs inom projektet med denna forskningsmetodik. De två föregående studierna omfattar följande perioder: Oktober 2016 april 2017 (Med djupintervjupersoner inom förskola, skola samt kommunledning, se bilaga 1) Maj 2017 maj 2018, (Med djupintervjupersoner inom förskola som medverkat i kompetensutvecklingsinsatsen Ringar på vattnet 1.0, se bilaga 2). 2. Metod Även i denna tredje delstudie har data insamlats med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa ansatsen användes för att fånga känslomässiga upplevelser, reflektioner och lärande med hjälp av IT verktyget LoopMe som användes via deltagarnas datorer, läsplattor eller mobiltelefoner. Insamlade data utgjorde sedan underlag vid de semi-strukturerade kvalitativa intervjuerna. Samtliga intervjupersoner arbetar inom skola och har medverkat i kompetensutvecklingsinsatsen Ringar på vattnet 2.0. Under mätperioden juni november 2018 har 573 personer deltagit i kompetenshöjande insatser inom projektet. 333 personer av dessa, dvs 62 % har skickat rapporter via LoopMe under samma period. Se tabell 1. Deltagarna har uppmanats att registrera känslomässiga händelser och reflektioner löpande. Nio av deltagare som använt LoopMe valdes ut till djupintervju, samtliga personer har arbetat inom skolan. Urvalet av personer och frågor under intervjun baserades på antal skickade rapporter samt innehåll i form av fritext och metadata. En sammanvägning gjordes mellan hur många utbildningstillfällen man deltagit i, förekomst av metadatataggar som var av särskilt intresse i studien samt fritext av intresse i studien. Tabell 1. Sammanställning av deltagarnas användande av LoopMe under perioden juni - november Insatser Antal deltagare Antal som har loopat Andel av deltagare Ringar på vattnet % Ringar på vattnet % Inkludering i praktiken aktiva åtgärder % Digitalisering % Övriga grupper % Summering %

4 Kvantitativt tillvägagångssätt mobilt app-verktyg Redan på 70-talet använde psykologiforskaren Mihaly Csikszentmihalyi korta och enkla frågeformulär för att fånga respondenternas upplevelser direkt i den egna omgivningen för att försöka studera flödet av upplevelser i vardagen (Hektner et al., 2007). Denna metod kallas Experience Sampling Method (ESM) eller Ecological Momentary Assessment (EMA) (Stone et al., 2003). I takt med att användningen av smarta mobiltelefoner spridit sig har kostnaderna för att distribuera och administrera korta och snabba undersökningar minskat avsevärt och det finns idag en uppsjö av tillgängliga mätverktyg (Conner, 2013). I denna studie utrustades deltagarna med en mobil app kallad LoopMe som var kopplad till en central databas. Deltagarna ombads att registrera upplevelser, reflektioner och lärande kopplat till utbildningsinsatsen de tagit del av. För varje upplevelse ombads deltagarna att skriva en kortare rapport med en fri text som beskrev upplevelsen, göra en kategorisering utifrån ett antal förbestämda teman (taggar) samt att välja ett känsloläge. Totalt samlades fyra datatyper in via app-verktyget; rapporttyp (fri reflektion eller rapport om ett uppdrag), fritext (valfritt antal tecken), känsloläge (femstegs likertskala från +2 till -2) samt taggar (20 metadatatyper, se tabell 2.) vilket gav en kort svarstid. Metadata som deltagarna ombads ange för varje rapport utformades baserat på de olika kompetensutvecklingsmål man har satt upp i projektet. Tabell 2. Förteckning över de metadatataggar som deltagarna kan välja att använda för att kategorisera sin app-rapporter, samt deras respektive koppling mot övergripande projektmål Projektmål Bemötande Samarbete över gränser Inkludering Motivation/framtidstro Programmering/datalogi Utvecklade kontakter Ny kunskap Förändrade attityder Kvalitet på insatsen Metadatatagg Beteende och bemötande Inkluderande arbetssätt Upplevt att olikheter berikar Bra samarbete Upplevt vinst med samarbete över gränser Gränsöverskridande Bejaka olikheter Jämställdhet Normkritik Motivera andra Arbeta digitalt Nya bra kontakter Tränat färdighet Ny kunskap Ny insikt Värdefullt Bra verktyg Svårbegripligt Meningslöst Annat

5 4 Vid användningen av LoopMe i denna studie fick deltagare ett antal handlingsbaserade uppdrag som de skulle genomföra, rapportera om samt reflektera kring via LoopMe. Denna funktion innebar att LoopMe inte enbart fungerade som ett forskningsverktyg, utan även som ett metodstödjande verktyg i projektet. Projektledningen samt arbetslagsledare/processledare har utformat uppdrag som är anpassade efter respektive utbildningsinsats och sedan arrangerat så att de varit primär mottagare av individernas rapporter och reflektioner. De i sin tur kunde därmed mer exakt leda, stödja och följa vare deltagares utveckling. Att projektledningen integrerade LoopMe i kompetensutvecklingsinsatserna under projektet var en nödvändig förutsättning för att forskningsdata skulle kunna samlas in. Varje app-rapport skickades till en eller flera processledare samt var tillgänglig för forskarteamet. Deltagarnas arbetslagsledare/ processledare samt även projektets centralt placerade process-ledare hade möjlighet att kommentera app-rapporten via en chatt-funktion. Samtliga involverade processledare fick en personlig genomgång av LoopMe för att säkerställa att de kunde hjälpa deltagarna att använda app-verktyget på ett korrekt sätt. Projektledningen fick även tillgång till olika guider och support som stöd i sitt arbete att introducera deltagarna till verktyget. Förutom att app-rapporterna innehöll en hel del intressant information, så användes de i denna studie också som ett urvalsverktyg för att öka signifikansen i nästa steg, den kvalitativa delen, som presenteras här nedan Kvalitativt tillvägagångssätt semi-strukturerade intervjuer Den kvalitativa datainsamlingen består huvudsakligen av kvalitativa djupintervjuer med nio individer enligt en beprövad intervjumetodik där man diskuterat de upplevelser individerna berättat om via LoopMe och ber dem knyta dessa upplevelser till vad de lärt sig i form av kunskaper, färdigheter och attityder samt även hur de upplever att kompetensut-vecklingsinsatserna har påverkat arbetsplatsen i stort. Varje intervju omfattar ca 45 minuter och ett semistrukturerat tillvägagångssätt har används där ingående moment i intervjuerna var introduktion till studien (5 % av tiden), generella lärdomar (5 % av tiden), app-baserade frågor (50 % av tiden), avgörande händelser (25 % av tiden), motivation till att medverka i projektet (5 % av tiden), likheter och skillnader mellan denna kompetensutveckling och andra kompetensutvecklingsinsatser (5 % av tiden) samt viktiga beslut deltagaren tagit senaste tiden (5 % av tiden). Tyngdpunkten i intervjuerna låg alltså på att diskutera de app-rapporter deltagaren hade gjort under mätperioden som föregick intervjun. Alla nio djupintervjuer har genomförts och transkriberats av personal från Framtidsutbildning AB och materialet har sedan kodats av Me Analytics AB.

6 5 Den efterföljande analysen som forskarteamet gör syftar till att etablera länkar mellan individernas upplevelser och resulterande uppfyllelse av lärmål för att skapa en större insikt i hur lärprocessen går till mer i detalj och därmed kunna utgöra evidens för uppnådda effekter av projektets insatser Dataanalys och kodningsramverk Alla transkriberade djupintervjuer i studien kodades med hjälp av programvaran NVIVO för kvalitativ dataanalys. Tillvägagångssättet för kodningen var inspirerat av så kallad Grounded Theory metodik (Corbin & Strauss, 1990), där både öppen kodning och axial kodning användes (Corbin & Strauss, 1990, p. 98). Axial kodning innebär att koda intervjudata med på förhand bestämda koder. Öppen kodning innebär att skapa nya koder allt eftersom man upptäcker återkommande och intressanta företeelser i datan. Axial kodning gjordes genom att utgår från de olika utbildningsinsatser som gjorts i projektet samt de förväntade kompetensutvecklingsmål man har satt upp för projektet. Ramverket visas i tabell 3 och 4. Tabell 3. Ramverk för känslomässiga lärhändelser. Koder med asterisk är öppna, övriga är axiala. Koder Bemötande Inkludering Ledarskap Samarbete över gränser Programmering Tolkning vid koder Respondenten beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av. Respondenten beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av. Respondenten beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av. Respondenten beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av. Respondenten beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av.

7 6 Tabell 4. Ramverk för utvecklade kompetenser samt upplevda effekter på arbetsplatsen. Koder med asterisk är öppna, övriga är axiala. Tema Undertema Tolkning vid koder Kunskaper Kunskap om särskilda behov Kunskap om hur det är att ha särskilda behov samt hur man kan bemöta dem. Kunskap om inkluderande språkmetodik Kunskap om hur olikheter berikar Kunskap om normer och normkritik Kunskap om tillgänglighet Kunskap om motivation Kunskap om kommunikation Kunskap om att samarbeta digitalt Kunskap om programmering Kunskap om datalogi Självkännedom * Kunskap om kvalitetsutvecklande arbete * Lärde känna mina kollegor bättre* Kunskap om signaler man ger i form av bland annat kroppsspråk, tonläge och ord, samt hur dessa uppfattas olika. Kunskap om på vilket sätt olikheter människor emellan kan berika en grupp/arbetsplats. Kunskap om normer och normkritik Kunskap om tillgänglighet, fysiskt såväl som mentalt Kunskap om motivationsfaktorer, teori, förhållningssätt och metoder som motiverar andra. Kunskap om kommunikation, teori samt förhållningssätt och tekniker. Kunskap om hur man kan samarbeta digitalt Kunskap om hur man programmerar Kunskap om datalogi Ökad kunskap om sig själv Kunskap om hur man bedriver kvalitetsutvecklande arbete i en organisation Ökad kännedom om sina kollegor och deras kompetenser Färdigheter Färdighet att tillämpa inkluderande arbetssätt Färdighet att synliggöra normer Färdighet att tillämpa motiverande ledarskap Färdighet att tillämpa medveten kommunikation Färdighet att samarbeta digitalt Färdighet att ta nya kontakter Färdighet att samarbeta över (tidigare) gränser Färdighet att arbeta med programmering i elevgrupp Färdighet att tillämpa inkluderande arbetssätt Färdighet att synliggöra normer Färdighet att tillämpa motiverande ledarskap Färdighet att tillämpa medveten kommunikation Färdighet att samarbeta digitalt Färdighet att ta nya kontakter Färdighet att samarbeta över (tidigare) gränser Färdighet att arbeta med programmering i elevgrupp Attityder Förändrad attityd kring bemötande Förändrad attityd kring bemötande Förändrad attityd kring jämställdhet Förändrad attityd kring mångfald Förändrad attityd kring ledarskap Förändrad attityd kring samarbete Ökad motivation till att samarbeta Ökad framtidstro Förändrad attityd kring digitalisering Fattat ett viktigt beslut Förändrad attityd kring jämställdhet Förändrad attityd kring mångfald Förändrad attityd kring att leda sig själv och andra Förändrad attityd kring samarbete Ökad motivation till att samarbeta Ökad framtidstro Förändrad attityd kring digitalisering Fattat ett viktigt beslut Ökat självförtroende* Ökat självförtroende

8 7 Nyhetsfaktor Helt nytt för mig, stort värde* Deltagaren upplever kompetensutvecklingsinsatsens innehåll som mycket värdefullt och helt nytt. Relativt nytt, visst värde* Inget nytt en påminnelse Inget nytt alls, slöseri med tid* Deltagaren upplever kompetensutvecklingsinsatsens innehåll som relativt värdefullt, nästan inget nytt, mest repetition. Deltagaren upplever kompetensutvecklingsinsatsen som påminnelse om sådant man redan vet. Deltagaren upplever kompetensutvecklingsinsatsens innehåll som värdelöst, inget nytt, bara gammal skåpmat. Förväntan Effekter på arbetsplatsen Värdet av projektet är enligt förväntan* Värdet av projektet är över förväntan* Värdet av projektet är lägre än förväntat* Ökad omvärldsbevakning* Ökad insikt om kollegors förhållningssätt* Ökad insikt i arbetsplatsens olika professioner* Deltagaren upplever att projektet motsvarar den egna förväntan. Deltagaren upplever att projektet överträffar den egna förväntan. Deltagaren upplever att projektet inte lever upp till den egna förväntan. Deltagaren upplever att arbetsplatsen fått nya infallsvinklar, ökad insikt i omvärlden syn på organisationen samt ökat inflöde av intryck utifrån. Deltagaren upplever att man har fått en ökad insikt om sina kollegors olika förhållningssätt till ämnet och därmed även en ökad förståelse. Deltagaren upplever att man fått en ökad insikt om sina kollegors olika professioner, roller, etik etc. Ökad gemenskap i kollegiet* Deltagaren upplever en ökad gemenskap i kollegiet ett större och mer uttalat VI. Mer öppet diskussionsklimat* Gemensam referensram* Förändrad kultur i kollegiet* Deltagaren upplever en förändring i diskussionsklimatet, känsliga ämnen kan diskuteras på ett mer öppet sätt. Deltagaren upplever att alla i kollegiet nu har en gemensam grund med teorier, metodiker och diskussioner som gör att man belyst olika förhållningssätt. Deltagaren upplever en tydligt förändrad kultur i kollegiet där man diskuterar och agerar på ett annat sätt än tidigare. Efter att alla intervjuer kodats så skapades ett antal tabeller med hjälp av genererade data från analysmjukvaran NVIVO för att utgöra stöd för analys av allt insamlat material. Tabeller genererades över antal känslomässiga händelser samt antal kompetenser som utvecklats. Dessa tabeller användes för att inspirera påföljande analys.

9 8 3. Utfall 3.1. Utfall från användning av mobilt app-verktyg (kvantitativ metod) Under mätperioden (juni-november 2018) sändes totalt 678 app-rapporter av 501 deltagare, se tabell 5. Tabell 5: Antal app-rapporter per utbildningsinsats. Sammanställning över utbildningsinsats, antal deltagare, antal app-rapporter, känslomedel samt medelantalet rapporter per person i varje LoopMe-grupp. Medelantal rapporter per person Antal med LoopMekonto Antal Antal Känslomedel Insatser deltagare rapporter Ringar på vattnet ,8 1,7 Ringar på vattnet ,1 0,5 Inkludering i praktiken aktiva åtgärder ,7 1,3 Digitalisering ,9 2,0 Övriga insatser ,0 0,0 Summering ,9 1,4 Varje LoopMe-grupp hade uppdrag som knöt an till den utbildningsinsats som gruppen ingick i, med en uppmaning till att reflektera direkt eller inom en kortare tid efter utbildningsinsatsen. Processledningen eller varje arbetslagsledare/processledare har därutöver nyttjat möjligheten att skapa ett antal handlingsbaserade uppdrag kopplat till respektive utbildningsinsats som deltagarna skulle genomföra, rapportera om samt reflektera kring via LoopMe. Majoriteten av deltagarna har skickat ca 1 rapport var och det är endast i ett fåtal grupper där deltagarna har skickat fler än 2 rapporter per person under mätperioden. En insats som sticker ut från övriga är Digitalisering där samtliga deltagare har använt LoopMe och medelantalet rapporter per person är 2 st. Deltagare inom Ringar på vattnet 2.0 har i medelantal skickat 1,7 rapporter. Då forskarteamet redan inför denna delstudie beslutat att ha särskilt fokus på denna insats i studien gjorde vi ett personligt mailutskick till samtliga dessa deltagare för att uppmuntra dem att skicka många rapporter via LoopMe. Detta har dock tyvärr inte visat sig ge något utslag i rapportfrekvensen. Varje app-rapport innehåller en känsloikon som deltagarna kan välja att använda för att beskriva sin upplevelse känslomässigt. Genom att ta ett medelvärde på samtliga känsloikoner som används i en grupp/kompetensutvecklingsinsats kan man få fram en övergripande bild över hur respektive insats har upplevts av deltagarna. Vid en analys av känslomedeltalen i de grupper som varit aktiva under mätperioden ser man att samtliga insatser har varit uppskattade. Vi kan inte urskilja någon särskild insats eller något särskilt utbildningstillfälle som urskiljer sig utan samtliga grupper har ett positivt känslomedel som ligger runt 0,9 (på en skala mellan -2 och +2).

10 9 3.2 Insatsernas koppling till övergripande projektmål Varje app-rapport innehåller en eller flera metadatataggar som deltagarna kan välja att använda för att kategorisera sin rapport. Dessa metadatataggar svarar mot någon av de förväntade projektmål man har satt upp vid ansökan om projektmedel. Vid sammanställning av samtliga metadatataggar som insamlats under mätperioden så ser man deltagarna upplever att insatserna i projektet främst har kretsat kring Bemötande (26% av periodens metadatataggar) och Samarbete över gränser (15% av periodens metadatataggar). Se tabell 6. Metadatataggar som indikerar på Upplevd kvaliteten i insatsen har värderat relativt högt (19% av periodens metadatataggar). De projektmål som är minst representerade bland deltagarnas rapporterade metadatataggar är indikatorer på bristande kvalitet i insatsen, dvs taggarna Svårbegripligt och Meningslöst (1% av periodens metadatataggar). Andra projektmål som är mycket lågt representerade är Utvecklade kontakter (2% av periodens metadatataggar, Förändrade attityder och Arbeta digitalt (5% av periodens metadatataggar). Tabell 6. Metadatataggarnas fördelning kopplat mot projektmålen. Förteckning över de metadatataggar som deltagarna har rapporterade samt deras koppling till respektive projektmål. Projektmål Metadatatagg Antal Tot. antal Total andel Bemötande Beteende och bemötande 347 Inkluderande arbetssätt 134 Upplevt att olikheter % Samarbete över gränser Bra samarbete 230 Upplevt vinst med samarbete 60 Gränsöverskridande % Inkludering Bejaka olikheter 153 Jämställdhet 32 Normkritik % Motivation/framtidstro Motivera andra % Programmering/datalog Arbeta digitalt % Utvecklade kontakter Nya bra kontakter % Ny kunskap Tränat färdighet 70 Ny kunskap % Förändrade attityder Ny insikt % Kvalitet på insatsen Värdefullt 195 Bra verktyg % Svårbegripligt 11 Meningslöst % Annat % Totalt %

11 10 Sammanställning av valda metadatataggar från denna mätperiod (juni - november 2018) har även gjorts grafiskt för att skapa en översiktsbild över deltagarnas upplevelse av insatserna kopplat till projektets övergripande mål. Se figur 1. Figur 1. Metadatataggarnas fördelning kopplat mot projektmålen. Fördelning av metadatataggar som deltagarna har rapporterade samt deras koppling till respektive projektmål. Sammanställning av valda metadatataggar från denna mätperiod stämmer i väldigt hög grad överens med de sammanställningar som gjorts vid delstudie 1 och 2. Genom att presentera dessa båda utfall grafiskt kan man få en översikt över deltagarnas rapporterade upplevelser av samtliga insatser under de tre mätperioderna. Se figur 2. Figur 2. Metadatataggarnas fördelning kopplat mot projektmålen med jämförelse mellan de tre mätperioderna. Fördelning av metadatataggar som deltagarna har rapporterade samt deras koppling till respektive projektmål.

12 Jämförelse mellan respektive studerad utbildningsinsats Genom att jämföra vilka metadatataggar deltagarna använt vid respektive utbildningsinsats kan man urskilja varje insats olika särdrag och jämföra dem. Se figur 3-6 Figur 3: Ringar på vattnet 2.0 Figur 4: Ringar på vattnet 1.0 Figur 5: Inkludering i praktiken aktiva åtgärder Figur 6: Digitalisering Utbildningsinsatserna Ringar på vattnet 1.0 samt 2.0 liknar varandra både i form och i innehåll, vilket tydligt återspeglas i de metadatataggar deltagarna har valt. Ringar på vattnet 2.0 upplevs i större grad omfatta bemötande och i något mindre grad som påverkan av motivation samt inkludering. Insatsen har även i en något högre grad påverkat upplevelsen av att samarbeta över gränserna. Däremot kan utläsas att deltagarna i relativt låg grad har tillägnat sig någon ny kunskap. Den insats som i allra högst grad indikerar mot projektmålet Inkludering är insatsen Inkludering i praktiken aktiva åtgärder, i vilken kommunens chefer ingår. Deltagarna upplever också att Bemötande har varit en stor del i insatsen. I viss mån upplever man även att projektmålet Samarbete över gränser omfattas.

13 12 Gemensamt för samtliga utbildningsinsatser kring programmering och digitalisering både för förskolans- och skolans personal är att deltagarna har använt taggarna Ny kunskap och Arbetat digitalt i relativt hög omfattning, vilka i sin tur pekar mot projektmålen Programmering/datalogi/ digital kompetens samt Ny kunskap. Dessa insatser urskiljer sig av förklarliga skäl från övriga insatser i projektet då de i så hög grad kopplar mot ett projektmål och därmed saknar de övriga insatsernas koppling till projektmålen Inkludering, Bemötande eller Utvecklande kontakter. Det upplevda värdet av respektive insats är relativt jämnt fördelat mellan grupperna Ringar på vattnet 2.0, Inkludering i praktiken samt Ringar på vattnet 1.0. Insatserna inom Digitalisering urskiljer sig dock då deltagarna överlag angett att de upplever ett högre värde i insatserna. Se tabell 7. Tabell 7. Metadatataggarnas fördelning kopplat mot projektmålen. Förteckning över de metadatataggar som deltagarna har rapporterade samt deras koppling till respektive projektmål. Kvalitet på insatsen: Annat: Värdefullt / Bra verktyg Svårbegripligt/Meningslöst Annat Ringar på vattnet 2.0 Ringar på vattnet 1.0 Inkludering i praktiken Digitlisering 18% 19% 16% 25% 2% 0% 0% 1% 1% 3% 1% 1% Fullständiga siffror över varje enskild kompetensutvecklingsinsats (och LoopMe-grupp) går att utläsa i tabell 8 på nästa sida.

14 13 Tabell 8. Jämförande tabell över förekomsten av taggar vid respektive utbildningsinsats. Ringar på vattnet 2.0 Beteende och bemötande 21% 15% 14% 1% % Inkluderande arbetssätt 7% 5% 8% 4% 134 6% Upplevt att olikheter berikar 4% 6% 5% 0% 82 4% Ringar på vattnet 1.0 Inkludering i praktiken aktiva åtg. Digitalisering Totalt antal taggar Bra samarbete 11% 11% 8% 9% % Upplevt vinst med samarbete över gränser 3% 3% 2% 2% 60 3% Gränsöverskridande 2% 2% 4% 1% 44 2% Bejaka olikheter 7% 10% 14% 1% 153 7% Jämställdhet 2% 3% 0%* 1% 32 1% Normkritik 1% 1% 7% 0% 26 1% Motivera andra 7% 11% 3% 7% 157 7% Arbeta digitalt 1% 0% 0% 24% 100 5% Nya bra kontakter 3% 1% 2% 1% 49 2% Tränat färdighet 3% 4% 0% 6% 70 3% Ny kunskap 3% 3% 10% 12% 115 5% Ny insikt 5% 5% 6% 6% 108 5% Värdefullt 9% 10% 10% 8% 195 9% Bra verktyg 9% 9% 6% 17% % Svårbegripligt 1% 0% 0% 1% 11 1% Meningslöst 1% 0% 0% 0% 8 0% Övrigt 1% 3% 1% 1% 32 1% % *Taggen användes inte i denna insats

15 Utfall från semistrukturerade intervjuer (kvalitativ metod) Forskarteamet har valt att under denna mätperiod endast genomföra djupintervjuer bland de personer som deltagit i insatser som vänt sig till skolan inom insatsen Ringar på vattnet 2.0. Detta gjordes med hänsyn till att det är den målgrupp som deltagit i flest antal kompetensutvecklingsinsatser och under mätperioden. Tre av intervjupersonerna arbetar på fritids och övriga sex personer arbetar inom skola. Under intervjuerna identifierades vad deltagarna har utvecklat i form av eget lärande. Se tabell 9. De utvecklade kunskaper som oftast förekom under djupintervjuerna var att deltagarna har Lärt känna sina kollegor bättre och att de upplever sig ha Fått ett gemensamt språk som de kan använda sig av i sina diskussioner inom kollegiet. Några citat: Den andra gången hade vi walk and talk ( ) jag lärde känna två andra kollegor som jag inte pratar med annars. ( ) Det var jättebra. ( ) De hade så mycket att ge. Jag såg dem i ett annat ljus än tidigare. Det har varit givande att prata med blivande kollegor i blandade grupper. ( ) Det har varit nyttigt. Vi har fått lättare att prata med varandra utifrån den referensram vi fått i kursen. Man kan säga till en kollega är du nu i offerfilen igen. Det är lättare än att säga konkret vad man reagerar på. (...) Vi kommer kanske dit att vi kan säga saker vid deras rätta namn i framtiden men det är en bit dit. Till en elev kan man säga till exempel att jag tycker du har en tråkig attityd idag men det skulle jag inte säga till en kollega. De utvecklade färdigheter som främst lyfts fram är Medveten kommunikation och de attityder som oftast förekommer i intervjuerna är Bemötande och Ledarskap. Några citat: Det var inget nytt under himlen men det lyfts viktiga saker som t.ex. kroppsspråket. Kvinnor i min ålder står gärna så (ställer sig upp med armarna i kors). Det är inte alls för att stänga ute nån. I mitt fall så ville jag dölja magen (säger intervjupersonen och skrattar hjärtligt). Nu står jag inte så längre utan tänker på hur jag använder mitt kroppsspråk. Att ha en positiv syn på andra människor har varit ett bra område med flera bra verktyg. Det är nog den främsta lärdomen. Jag tänker varje dag på hur viktigt det är att ta sig tid för andra och verkligen lyssna. Förut brukade jag vara sån att jag bara halvlyssnade för jag var på språng någon annanstans. Jag har blivit bättre på att lyssna. Den största lärdomen jag tar med mig är att jag idag har en annan inställning till energitjuvar. ( ) Genom den här kursen har jag insett att det enda man kan göra med personer som befinner sig i offerfilen är att fortsätta vara positiv men inte förvänta sig någon förändring. De blir aldrig nöjda men jag kan ju förhindra att jag dras ner av deras förhållningssätt. Jag ska inte låt mig nedslås av deras gnällande. Den övergripande lärdomen är att jag har fått ett annat synsätt på vissa situationer som jag inte tänkt på innan. Det gick upp en lampa så kan man också tänka!

16 15 Flera intervjupersoner gillar metodiken i projektet där deltagarna träffas i mindre grupper mellan de stora samlingarna samt att de även uppmanades att sända sina reflektioner till sin arbetslagsledare/processledare som ett led i att följa upp och fördjupa lärandet. I de fall då intervjupersonerna har upplever en kvalitativ respons från sin processledaren uttrycker de att de känt sig stärkta och fått en ökad motivation i och med denna del i projektet. Ett antal deltagare uttrycker dock att de hade förväntat sig mer feedback från sina processledare. Några citat: Det som har varit bäst är de här små träffarna med våra förstelärare som vi har haft efter varje föreläsning. Där har man träffat kollegor från andra skolor som man kunnat utbyta erfarenheter med. Då har man fått aha-upplevelser och det har varit mer konkret än föreläsningarna. Jag gillade inte storföreläsningen då den var för allmän men efterträffen var en positiv upplevelse. Vår förstelärare har gett mig feedback i LoopMe ( ) Det är bra att få respons på det jag skrivit. Hade förväntat mig lite mer utvecklat svar. LoopMe har passat mig bra. Det är ett bra verktyg för reflektion. Jag är en skrivande människa. Det är ett viktigt ämne i kursen. Feedback från förstelärare är en bra idé men jag är nog mer engagerad än vederbörande Jag tycker att det är bra med feedbacken på looparna från vår arbetslagsledare. Jag blev jätteglad. Han är bra på att lyfta sina kollegor. Känns bra att få feedback från en lärare som jobbat här så länge. Flera intervjupersoner uttrycker en skepsis till kompetensutvecklingens syfte och innehåll. Dels är man kritisk till varför fokus ligger på relationer och värderingar då man menar på att detta har lärare själva redan i sig (även om några andra kollegor ev. skulle kunna behöva tänka till kring frågorna) samt att det verkliga kompetensutvecklingsbehovet ligger i att få mer ämnesdidaktisk påfyllning eller mer kunskap om bedömning. Dels är man skeptisk till föreläsarna, deras kunnande och metodik, som man uppfattar vara lite flummig och inte så vetenskapligt förankrad. Några citat: Jag har inte förstått syftet med den här kursen men jag misstänker att det är för att vi ska slås samman med en annan skola. Min motivation vid start av kursen låg på 5 och där blev jag kvar. Det positivaste var mellanträffarna. Om det bara varit föreläsare hade jag sagt en 4. Ledarna är karismatiska men för flummiga. Det de framförde har för lite koppling till forskning och beprövad erfarenhet. Det var en hel del faktafel. Man gick därifrån med tanken Ska vi ta det här på allvar? Vi har inte behövt detta utan hade behövt annan kompetensutveckling som forskning om undervisningsmetoder, bedömningskompetens, digital teknik med mera. Övningarna vid storföreläsningen blev utpekande på ett negativt sätt. Du är sån men du är sån och så vidare. Det upplevdes också som lite ovetenskapligt. Vi lärare är jobbiga att utsätta för sånt här för vi är kritiska och analyserande. Detta skulle vi aldrig utsätt våra elever för. De schabloner man använde med olika djur redovisades okritiskt och man läste upp positiva och negativa sidor som om det skulle vara sant och bevisat. Det gjorde inte mig något men det upplevdes som flummigt och frireligiöst. Jag tänkte ok i stort är jag sån men det tillförde inte något nytt. Jag lärde mig inget om mig själv och andra. Det här med Ringar på vattnet 2.0 var väldigt konkret i början men sen blev det väldigt flummigt. Hur ska vi använda detta mer än att vi har haft en trevlig stund tillsammans och gjort roliga övningar?

17 16 Bland intervjupersonerna fanns även medarbetare i skolledningen. Här är man positivt inställd till satsningen: Vi har tidigare haft en del punktinsatser men det här var en mer gedigen satsning över tid. Det har varit jättebra. Sedan kan man ifrågasätta passens längd och förläggning. En gång var det på en fredag eftermiddag och det var inte populärt. Om vi skulle haft kortare pass hade det blivit fler så det går på ett ut. ( ) Det har absolut varit värt att satsa den här tiden. Många har uppskattat när vi har jobbat i tvärgrupper för då lär man känna andra på skolan som inte ingår i arbetslaget. Det är alltid kul att jobba med någon man inte jobbar med i vanliga fall. Vi (i skolledningen) har satt press på vissa att göra det de förväntas göra och då mötts av att det kan inte jag ställa upp på och hotat med uppsägning. Då har vi sagt att ok då får du väl göra det då. Vi måste komma tillrätta med vissa förhållanden. Antingen är man med och utvecklar eller så får man stiga av. Några har gjort det. Vi vill ha personal som vill vara här och som inte springer omkring och surar. I kursen har kollegor blivit synliga på ett positivt sätt. Vissa har klivit fram, bl.a. förstelärare. Tabell 9 Förekomst av utvecklade kompetenser i intervjuerna. Koder med asterisk är öppna, övriga är axiala. Tema Undertema Förekomster Kunskaper Lärt känna mina kollegor 5 Fått ett gemensamt språk 4 Självkännedom 2 Kommunikation 5 Motivation 0 Datalogi 0 Hur olikheter berikar 0 Inkluderande språkmetodik 0 Kvalitetsutvecklande arbete 0 Normkritik 0 Programmering 0 Samarbeta digitalt 0 Särskilda behov 0 Tillgänglighet 0 Färdigheter Medveten kommunikation 13 Samarbete över (tidigare) gränser 1 Motiverande ledarskap 0 Arbeta med programmering i elevgrupp 0 Inkluderande arbetssätt 0 Samarbeta digitalt 0 Synliggöra normer 0 Ta nya kontakter 0 Attityder Bemötande 31 Ledarskap 19 Beslut 4 Ökad motivation 3 Samarbete 1 Ökad självförtroende 0 Ökad framtidstro 0 Digitalisering 0 Jämställdhet 0 Mångfald 0 Totalt: 88

18 17 Utifrån intervjumaterialet kan även utläsas i vilken grad deltagarna upplevde utbildningsinsatsens innehåll som nytt för dem. Se tabell 10. Sammantaget kan sägas att merparten av innehållet i Ringar på vattnet 2.0 inte upplevs som särskilt nytt, men har haft ett värde utifrån att det har tjänat som en påminnelse om saker man redan kände till och som det ändå varit bra att bli påmind om. Det som upplevs nytt är främst nya kommunikationstekniker och tips om hur man personligen kan förhålla sig till kollegor i situationer som tidigare har upplevts som utmanande. Några citat: Kände igen mycket både hos mig själv och andra. Jag är en öppen och positiv person men det finns andra här som lätt hamnar i offerfilen. Det var här jag funderade mycket på det egna ansvaret för hur man är och hur man kan lyfta personer ur offerfilen genom att inte haka på deras negativism. Jag har inte fått några stora aha-upplevelser av att delta i projektet. Däremot tycker jag man sätter fokus på saker som vissa kanske inte pratar så mycket om och det är värdefullt. Sånt som pågår men alla inte vill ta upp själva. ( ) Man kan ta med sig det man diskuterar i den här utbildningen till andra arenor, t.ex. hur det är hemma. Relationer till barn och make, syskon med flera. Tabell 10. Förekomst av upplevda effekter på arbetsplatsen i intervjuerna. Nyhetsfaktor Inget nytt - en påminnelse 16 Relativt nytt, visst värde 14 Helt nytt, stort värde 10 Inget nytt alls, slöseri med tid 1 Totalt: 41 Under intervjuerna diskuterades om utbildningsinsatserna har gett effekter på arbetsplatsen. Någon intervjuperson upplever att man använder ett gemensamt (kod)språk vid utmanande samtal med kollegor. Någon annan upplever en mer positiv stämning, men främst är det avsaknaden av effekter på arbetsplatserna som ger den översiktliga bilden utifrån djupintervjuerna. Se tabell 11. Några citat: Vi använder deras (kursledarnas) kodspråk ibland. Någon kan uppmana en annan att lämna offerfilen. Vi hr fått bättre stämning här. Många är positiva men sen finns det ju alltid de som har bestämt sig i förväg för att vara negativa. Vissa har blommat ut. Jag har fått en mer positiv uppfattning om flera medarbetare. På så sätt har övningarna gett upphov till bra saker. Det har också känts bra för en själv att få positiv feedback. Jag tycker inte att vi som verksamhet har blivit duktigare på bemötande. Jag tror inte såna här kurser påverkar personer som är i offerfilen. De är nöjda med det och de har inte tänkt ändra sig på något sätt. Kursen har mer tydliggjort att det finns de som vill medverka i en positiv utveckling av arbetsmiljön och arbetsförhållandena och att det samtidigt finns de som är motsträviga mot all förändring. Man når inte fram till dom. Deras bränsle är inte barnen utan att hämta in lönen utan allt för mycket jobb och att göra karriär. Bemötandet är otvivelaktigt kopplat både till människosyn och till elevsyn. Tabell 11. Intervjupersonernas upplevelse av kompetensutvecklingens effekter på arbetsplatsen Tema Undertema Antal förekomster Effekter på arbetsplatsen Gemensam referensram 2 Ökad gemenskap i kollegiet 1 Totalt: 3

19 18 Även projektet som helhet har diskuterats i djupintervjuerna. Deltagarna har fått beskriva hur motiverad man själv varit till att delta i projektet i början samt under projektets gång. Se tabell 12. Överlag har samtliga intervjupersoner haft en relativt hög grad av motivation i början av projektet (i genomsnitt 7,0 på en skala mellan 1 och 10) och under utbildningsinsatsen har det pendlat något, men överlag bibehållits (i genomsnitt 7,2). Orsaken till att motivationen har pendlat nedåt handlar om intervjupersonernas skepsis till innehåll och metodik vid storföreläsningar/workshops. Det som hämtade upp motivationen var diskussionerna i smågrupper och feedback med sin processledare via LoopMe. Tabell12. Intervjupersonernas egen uppskattning av sin motivation till att medverka i projektet i början och under utbildningsinsatsen. Skalan är mellan Målgrupp Självskattad motivation i början av projektet Självskattad motivation under projektets gång Skola 7,0 7,2

20 19 4 Diskussion 4.1 Effekter av Ringar på vattnet 2.0 eget lärande Sammantaget utifrån data som inhämtats via LoopMe samt från de djupintervjuer som genomförts uttrycker deltagarna att kompetensutvecklingsinsatsen inte har gett dem någon ny kunskap utan främst har tjänat som en påminnelse om sin egen inställning kring bemötande och ledarskap. Respondenterna uttrycker att den största effekten av insatsen handlar om att man har tränat sina färdigheter inom medveten kommunikation samt att man har lärt känna sina kollegor. De upplever att de även till viss del har fått nya infallsvinklar kring hur de kan kommunicera med sina kollegor i olika utmanande situationer. Överlag har man varit positivt inställd till att medverka i projektet, dock har man varit lite frågande till syftet och innehållet. Flera intervjupersoner upplevde att föreläsningar och workshops i storgrupp har varit flummiga, ovetenskapliga och långa. Däremot har samtliga respondenter uppskattat samlingarna i smågrupper för diskussion med kollegor samt reflektionsdelarna i LoopMe. 4.2 Länkar mellan insatser och utvecklade kompetenser Utifrån djupintervjuerna har det varit svårt att hitta starka länkar mellan specifika känslomässiga händelser och utvecklande kompetenser. Detta beror till största delen på att intervjupersonerna för det första inte uttrycker att de har lärt sig särskilt mycket, och de kan därmed inte särskilja någon specifik händelse och koppla samman den till ett lärande. De möjliga länkar vi kan urskilja är storföreläsningar/workshops kring bemötande och ledarskap samt en påminnelse om sina egna attityder kring bemötande och ledarskap. Vi kan även se att man har tränat sin färdighet i att utöva en mer medveten kommunikation. Dessa länkar är dock relativt svaga. 4.3 Effekter av kompetensutvecklingsinsatserna på arbetsplatsen Det är svårt att utifrån insamlade data utläsa någon verklig effekt som Ringar på vattnet 2.0 har haft på arbetsplatsen. Snarare verkar effekten ligga just på det privata planet i relationer på hemmaplan, samt det egna förhållningssättet kring s.k. energitjuvar på jobbet. Någon deltagare upplever att det är enklare att påpeka för kollegor att de har en negativ inställning då man har fått ett gemensamt (kod)språk att ta till. 4.4 Jämförelse med tidigare genomförda delstudier Detta är den tredje och avslutande delstudien som forskarteamet har genomfört inom projektet Inkludera och mötas. Vid en jämförelse av utfallet mellan dessa tre studier framkommer följande mönster. Genomgående i både djupintervjuer samt i insamlade metadata via LoopMe ser man att deltagarna överlag har varit väldigt positivt inställda till projektet och motivationen har varit relativt hög till att delta, se bilaga 1 och 2. Man har även upplevt merparten av insatserna som värdefulla.

21 20 Vid samtliga tre studier har samtliga deltagare har haft tillgång till LoopMe och en relativt hög andel av dem har också skickat loopar, se tabell 13. Däremot ser vi en nedåtgående trend mellan respektive delstudie, trots att forskarteamet skickade ut ett e-brev till samtliga deltagare inom insatsen Ringar på vattnet 2.0 (delstudie 3) där vi vädjade till dem att skicka rapporter via LoopMe. Tabell13. Sammanställning av deltagarnas användande av LoopMe vid de olika delstudierna. Antal deltagare Antal som har loopat Andel av deltagare Delstudie 1 (okt apr 2017) * %* Delstudie 2 (maj maj 2018) % Delstudie 3 (juni nov 2018) % * Forskarteamet har ingen uppgift om exakt antal deltagare. Däremot gjordes en avstämning över mars (2017) månads användning av LoopMe som visar att 71 % av det totala antalet deltagare har skickat rapporter via LoopMe under samma månad Övergripande effekter av kompetensutvecklingsinsatserna eget lärande Redan vid den första delstudien kunde forskarteamet urskilja att förskolans personal var mycket nöjda med de kompetensutvecklingsinsatser de deltagit i. Bilden förstärktes och blev mer förklarad under den andra delstudien. Här framkommer att insatserna främst bidragit till att stärka varje individ på ett personligt plan och att deltagarna därmed har fått mer energi. De beskriver också att de fått en ökad kompetens kring bemötande och kommunikation framförallt i form av praktiska metodverktyg att använda i sin vardag. Att insatsen har pågått under en längre tid och kombinationen mellan teori och praktik har starkt bidragit till attitydförändringar hos deltagarna som beskriver att de har haft nytta av insatserna både på ett professionellt plan och i sina privata relationer. Skolans personal uttrycker både i delstudie 1 och 3 att det varit för låg nivå på innehållet i föreläsningar/workshops och att det emellanåt varit tveksamt om innehållet vilade på vetenskaplig grund. Däremot upplever man ett stort värde i att mötas i mindre grupper för att diskutera. Det man har tagit med sig från insatsen är framförallt ett nytt (kod)språk som man tror kan underlätta vid dialoger inom kollegiet då man vill framföra negativ kritik. I övrigt upplevs behållningen av insatsen mer som en möjlighet till att lära känna nya kollegor och i viss mån en personlig utveckling när det gäller sitt eget förhållningssätt till energitjuvar. Vid djupintervjuerna framkommer även att skolans personal hade en förväntan om att få mer input kring hur de ska koppla innehållet till sitt arbete med eleverna vilket tyvärr inte infriades. Samtliga insatser kring digitalisering har i samtliga tre delstudier fått ett mycket positivt gensvar hos deltagarna. Många uttrycker att det var helt nytt, lustfullt och även enklare än vad de trott. Man har fått nya idéer och infallsvinklar kring hur man kan arbeta vidare tillsammans med förskolans barn och skolans elever.

22 21 Effekter av kompetensutvecklingsinsatserna på arbetsplatsen Det är framförallt förskolans personal som uttrycker att de upplever en effekt och förändringen på arbetsplatsen, se bilaga 2. Intervjupersonerna har märkt att diskussionsklimatet blivit mer öppet, stämningen har blivit mer öppen och att det blivit enklare att påpeka känsliga situationer och svårare ämnen. Man upplever även att man fått en gemensam referensram med begrepp som man kan utgå från vid diskussioner i kollegiet. Skolans personal uttrycker inte samma effekt utan snarare verkar effekten ligga just på det privata planet. 5. Implikationer för projektledning samt följeforskning 5.1 Vad fungerar? Sammantaget för samtliga tre delstudier har forskarteamet identifierat följande framgångsfaktorer: Utbildningsinsatserna upplevs som värdefulla av deltagarna Genomgående i både djupintervjuer samt i insamlade metadata via LoopMe ser man att deltagarna är positivt inställda till projektet och upplever insatserna som relativt värdefulla. Framförallt lyfter man fram kollegiala diskussioner i smågrupper samt reflektionsuppdragen i LoopMe. Den kompetensutvecklingsinsats som enskilt fått högst känslomedel och som även genererat flest antal loopar per deltagare är insatser inom temat digitalisering. Här uttrycker deltagarna att de tillägnat sig mycket ny kunskap som de även kan tillämpa i sina barn/elevgrupper. En gemensam referensram har utvecklats Flera intervjupersoner upplever det som positiv att samtlig personal har medverkat i kompetensutvecklingsinsatsen då detta inneburit att man därmed utvecklat en gemensam referensram att utgå från vid diskussioner/samtal inom kollegiet. En gedigen satsning över tid är uppskattad Även om vissa deltagare (särskilt inom skolan) uttrycker en viss skepsis mot att arbeta med värdegrundsfrågor i stället för andra ämnesdidaktiska frågor, så är den övergripande bilden att deltagarna har uppskattat det vida grepp som tagits i projektet och att man även arbetar uthålligt över tid med frågorna. Det ger möjlighet för reflektion, diskussion och fördjupning och på vissa håll även chans till förändring av attityder.

23 Vilka förbättringsidéer har genererats? Sammantaget för samtliga tre delstudier har forskarteamet identifierat följande förbättringsidéer: Viss snedfördelning av utbildningsinsatser Enligt data forskningsteamet tagit del av har deltagarna hittills inte upplevt så mycket kompetenshöjande inslag kring inkludering, jämställdhet, normkritik och att samarbeta över gränser. Detta är bekymmersamt då projektet därmed inte till fullo kan sägas svara upp mot samtliga projektmål. Skapa ökad förståelse bland deltagarna kring vikten av att medverka i följeforskningsinsatser Den forskningsmetodik som används i dessa tre delstudier förutsätter att forskarteamet gör urval till djupintervjuer som baseras på det deltagarna har skickat rapporter om i LoopMe. Vid delstudie 1 behövde urvalet göras om tre gånger då alltför få deltagare ville ställa upp i en intervju. Detta har medfört en avsevärd ökning i antalet nedlagda timmar och bidrar framförallt till komplikationer när det gäller att kunna upprätthålla forskningsmetodiken. Efter diskussion mellan projektledningen och forskarteamet beslutades att projektledningen utformade en informationsbroschyr om LoopMe där man även förklarar forskningsmetodiken. Broschyren distribuerades till samtliga deltagare. Forskarteamet kunde märka en viss förbättring i frågan under delstudie 2 och 3, vilket är glädjande, men mer tid och kraft än förväntats har behövt läggas på att skapa förståelse av vikten till att medverka vid uppföljningsinsatserna. Varierad grad av återkoppling från arbetslagsledare/processledare Trots att man nu i delstudie 3 har använt LoopMe som det metodstöd verktyget är tänkt att användas är det långt ifrån alla arbetslagsledare/processledare som har tagit vara på denna möjlighet. Samtliga intervjupersoner har uttryckt en väldigt positiv inställning till att använda sig av ett reflektionsstödjande verktyg i syfte att utvecklas i sin profession. Några arbetslagsledare/processledare har bidragit med formativ feedback till sina kollegor via LoopMe, men tyvärr tillhör dessa en minoritet. Flertalet grupper har en väldigt låg frekvens av feedback från den mottagande parten och flera intervjupersoner uttrycker en viss besvikelse i att de inte har fått den kvalitativa feedback som de förväntade sig. Här kan vi se en tydlig utvecklingspotential i syfte att stärka olika kompetensutvecklingsinsatsers effekter både vad gäller fördjupad kunskap, utvecklad färdighet och långsiktig förändring av attityder då vi är övertygade om att det är i vardagen som den största attitydförändringen sker, men då krävs att ledarna håller i utvecklingsarbetet genom förtroendefulla formativa dialoger med varje enskild individ över tid.

24 Bilaga 1 Delrapport 1 Effektstudie av ESF-projektet Inkludera och mötas på uppdrag av Framtidsutbildning AB Martin Lackéus Carin Sävetun Me Analytics AB Göteborg, maj 2017

25 2 1. Bakgrund och syfte Forskare på företaget Me Analytics AB (ett avknoppningsföretag från Chalmers Tekniska Högskola) och utvärderingsföretaget Framtidsutbildning AB utforskar tillsammans möjligheten att använda och vidareutveckla en ny forskningsmetodik framtagen av forskare på Chalmers för att mäta effekter av de kompetensutvecklingsinsatser som genomförs inom ESF-projektet Inkludera och mötas 2. Metod I denna delstudie har data insamlats med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa ansatsen användes för att fånga känslomässiga upplevelser, reflektioner och lärande med hjälp av IT verktyget LoopMe som användes via deltagarnas datorer, läsplattor eller mobiltelefoner. Insamlad data utgjorde sedan underlag vid de semi-strukturerade kvalitativa intervjuerna. Forskarteamet har inte fått någon exakt uppgift om totalt antal deltagare i projektets olika kompetensutvecklingsinsatser under mätperioden oktober 2016 april Däremot gjordes en avstämning över mars månads användning av LoopMe som visar att 71 % av det totala antalet deltagare har skickat rapporter via LoopMe under samma månad. Se tabell 1. Totalt cirka 475 individer har använt LoopMe under mätperioden oktober 2016 april Deltagarna har uppmanas att registrera känslomässiga händelser och reflektioner löpande. 9 av dessa deltagare gick sedan vidare in i djupintervjufasen; 3 deltagare från förskolan, 5 deltagare från skolan och 1 deltagare från kommunledningen. Urvalet av personer och frågor under intervjun baserades på antal skickade rapporter samt innehåll i form av fritext och metadata. En sammanvägning gjordes mellan hur många utbildningstillfällen man deltagit i, förekomst av metadatataggar som var av särskilt intresse i studien samt fritext av intresse i studien. Vid den första urvalsomgången var flertalet av deltagarna tyvärr inte villiga att ställa upp på en djupintervju, varför en andra urvalsomgång blev nödvändig för att kunna få tillräckligt många deltagare till djupintervjuerna. Tabell 1. Sammanställning av deltagarnas användande av LoopMe under mars 2017 Enhet Antal deltagare Antal som har LoopMe konto Antal som har loopat Andel av deltagare Alléskolan % Ankarets FSK % Asklidens FSK % Blåklintens FSK % Bruksgårdens FSK % Elisefred FSK % Fasanens FSK % Hallenborgskolan % Mackleanskolan % Mariaskolan % Mölleskolan % NHG % Rutgerskolan % Saritslöv FSK % Skolledargruppen % Slimmingeby skola % SUF % Vångens FSK % Östergård FSK % Östergårdsskolan % Totalt: %

26 Kvantitativt tillvägagångssätt mobilt app-verktyg Redan på 70-talet använde psykologiforskaren Mihaly Csikszentmihalyi korta och enkla frågeformulär för att fånga respondenternas upplevelser direkt i den egna omgivningen för att försöka studera flödet av upplevelser i vardagen (Hektner et al., 2007). Denna metod kallas Experience Sampling Method (ESM) eller Ecological Momentary Assessment (EMA) (Stone et al., 2003). I takt med att användningen av smarta mobiltelefoner spridit sig har kostnaderna för att distribuera och administrera korta och snabba undersökningar minskat avsevärt och det finns idag en uppsjö av tillgängliga mätverktyg (Conner, 2013). I denna studie utrustades deltagarna med en mobil app kallad LoopMe som var kopplad till en central databas. Deltagarna ombads att registrera upplevelser, reflektioner och lärande kopplat till utbildningsinsatsen de tagit del av. För varje upplevelse ombads deltagarna att skriva en kortare rapport med en fri text som beskrev upplevelsen, göra en kategorisering utifrån ett antal förbestämda teman (taggar) samt att välja ett känsloläge. Totalt samlades fyra datatyper in via app-verktyget; rapporttyp (fri reflektion eller rapport om ett uppdrag), fritext (valfritt antal tecken), känsloläge (femstegs likertskala från +2 till -2) samt taggar (19 metadatatyper) vilket gav en kort svarstid. Metadata som deltagarna ombads ange för varje rapport utformades baserat på de olika kompetensutvecklingsmål man har satt upp i projektet. En ny ansats i användningen av LoopMe i denna studie innebar att deltagare fick ett antal obligatoriska handlingsbaserade uppdrag som de skulle genomföra, rapportera om samt reflektera kring via LoopMe. Denna funktion innebar att LoopMe inte enbart fungerade som ett forskningsverktyg, utan även som ett metodstödjande verktyg i projektet. Projektledningen har utformat uppdrag som är anpassade efter utbildningsinsatsen samt var primär mottagare av individernas rapporter och reflektioner. De kunde därmed mer exakt leda, stödja och följa vare deltagares utveckling. Att projektledningen integrerade LoopMe i kompetensutvecklingsinsatserna under projektet var en nödvändig förutsättning för att forskningsdata skulle kunna samlas in. Varje app-rapport skickades till en eller flera processledare samt var synlig för forskarteamet. Processledarena hade möjlighet att kommentera app-rapporten via en chatt-funktion. Samtliga involverade processledare fick en personlig genomgång av LoopMe för att säkerställa att de kunde hjälpa deltagarna att använda app-verktyget på ett korrekt sätt. Projektledningen fick även tillgång till olika guider och support som stöd i sitt arbete att introducera deltagarna till verktyget. Förutom att app-rapporterna innehöll en hel del intressant information, så användes de i denna studie också som ett urvalsverktyg för att öka signifikansen i nästa steg den kvalitativa delen som vi nu kommer till Kvalitativt tillvägagångssätt semi-strukturerade intervjuer Den kvalitativa datainsamlingen består huvudsakligen av kvalitativa djupintervjuer med 9 individer enligt en beprövad intervjumetodik där man diskuterat de upplevelser individerna berättat om via LoopMe och ber dem knyta dessa upplevelser till vad de lärt sig i form av kunskaper, färdigheter och attityder samt även hur de upplever att kompetensutvecklingsinsatserna har påverkat arbetsplatsen i stort. Varje intervju omfattar ca 45 minuter och ett semistrukturerat tillvägagångssätt har används där ingående moment i intervjuerna var introduktion till studien (5 % av tiden), generella lärdomar (5 % av tiden), app-baserade frågor (50 % av tiden), avgörande händelser (25 % av tiden), motivation till att medverka i projektet (5 % av tiden), likheter och skillnader mellan denna kompetensutveckling och andra kompetensutvecklingsinsatser (5 % av tiden) samt viktiga beslut deltagaren tagit senaste tiden (5 % av tiden). Tyngdpunkten i intervjuerna låg alltså på att diskutera de app-rapporter deltagaren hade gjort under mätperioden som föregick intervjun. Alla 9 djupintervjuer

27 4 genomfördes av, har genomförs av personal från Framtidsutbildning AB, transkriberats ordagrant och sedan kodats av Me Analytics i programvara NVIVO. Den efterföljande analysen som forskarteamet gör syftar till att etablera länkar mellan individernas upplevelser och resulterande uppfyllelse av lärmål för att skapa en större insikt i hur lärprocessen går till mer i detalj och därmed kunna utgöra evidens för uppnådda effekter av projektets insatser Dataanalys och kodningsramverk Alla transkriberade djupintervjuer i studien kodades med hjälp av programvaran NVIVO för kvalitativ dataanalys. Tillvägagångssättet för kodningen var inspirerat av så kallad Grounded Theory metodik (Corbin & Strauss, 1990), där både öppen kodning och axial kodning användes (Corbin & Strauss, 1990, p. 98). Axial kodning innebär att koda intervjudata med på förhand bestämda koder. Öppen kodning innebär att skapa nya koder allt eftersom man upptäcker återkommande och intressanta företeelser i datan. Axial kodning gjordes genom att utgår från de olika utbildningsinsatser som gjorts i projektet samt de förväntade kompetensutvecklingsmål man har satt upp för projektet. Ramverket visas i tabell 2 och 3. Tabell 2. Ramverk för känslomässiga lärhändelser. Koder med asterisk är öppna, övriga är axiala. Koder Tolkning vid koder Utbildningsinsats: Bemötande Deltagaren beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av. Utbildningsinsats: Inkludering Deltagaren beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av. Utbildningsinsats: Ledarskap Deltagaren beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av. Utbildningsinsats: Samarbete över gränser Deltagaren beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av. Utbildningsinsats: Programmering Deltagaren beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av. * Projektet som helhet Deltagaren hänvisar till projektet i stort och inte till någon specifik utbildningsinsats *Kvalitetsmätning Deltagaren hänvisar till en kompetensutvecklingsinsats som pågick parallellt med projekt. Tabell 3. Ramverk för utvecklade kompetenser samt upplevda effekter på arbetsplatsen. Koder med asterisk är öppna, övriga är axiala. Tema Undertema Tolkning vid koder Kunskaper Kunskap om särskilda behov Kunskap om hur det är att ha särskilda behov samt hur man kan bemöta dem. Kunskap om inkluderande språkmetodik Kunskap om signaler man ger i form av bland annat kroppsspråk, tonläge och ord, samt hur dessa uppfattas olika. Kunskap om hur olikheter berikar Kunskap om på vilket sätt olikheter människor emellan kan berika en grupp/arbetsplats. Kunskap om normer och normkritik Kunskap om normer och normkritik Kunskap om tillgänglighet Kunskap om tillgänglighet, fysiskt såväl som mentalt Kunskap om motivation Kunskap om motivationsfaktorer, teori, förhållningssätt och metoder som motiverar andra. Kunskap om kommunikation Kunskap om kommunikation, teori samt förhållningssätt och tekniker. Kunskap om att samarbeta digitalt Kunskap om hur man kan samarbeta digitalt Kunskap om programmering Kunskap om hur man programmerar Kunskap om datalogi Kunskap om datalogi Självkännedom * Kunskap om kvalitetsutvecklande arbete * Ökad kunskap om sig själv Kunskap om hur man bedriver kvalitetsutvecklande arbete i en organisation Färdigheter Färdighet att tillämpa inkluderande arbetssätt Färdighet att tillämpa inkluderande arbetssätt Färdighet att synliggöra normer Färdighet att synliggöra normer Färdighet att tillämpa motiverande ledarskap Färdighet att tillämpa motiverande ledarskap Färdighet att tillämpa medveten kommunikation Färdighet att tillämpa medveten kommunikation Färdighet att samarbeta digitalt Färdighet att samarbeta digitalt Färdighet att ta nya kontakter Färdighet att ta nya kontakter Färdighet att samarbeta över (tidigare) gränser Färdighet att samarbeta över (tidigare) gränser Färdighet att arbeta med programmering i elevgrupp Färdighet att arbeta med programmering i elevgrupp

28 5 Attityder Förändrad attityd kring bemötande Förändrad attityd kring bemötande Förändrad attityd kring jämställdhet Förändrad attityd kring jämställdhet Förändrad attityd kring mångfald Förändrad attityd kring mångfald Förändrad attityd kring jämställdhet Förändrad attityd kring jämställdhet Förändrad attityd kring ledarskap Förändrad attityd kring ledarskap Förändrad attityd kring samarbete Förändrad attityd kring samarbete Ökad motivation till att samarbeta Ökad motivation till att samarbeta Ökad framtidstro Ökad framtidstro Förändrad attityd kring digitalisering Förändrad attityd kring digitalisering Fattat ett viktigt beslut Fattat ett viktigt beslut Nyhetsfaktor Helt nytt för mig, stort värde* Deltagaren upplever kompetensutvecklingsinsatsens innehåll som mycket värdefullt och helt nytt. Relativt nytt, visst värde* Deltagaren upplever kompetensutvecklingsinsatsens innehåll som relativt värdefullt, nästan inget nytt, mest repetition. Inget nytt alls, slöseri med tid* Deltagaren upplever kompetensutvecklingsinsatsens innehåll som värdelöst, inget nytt, bara gammal skåpmat. Förväntan Värdet av projektet är enligt förväntan* Deltagaren upplever att projektet motsvarar den egna förväntan. Värdet av projektet är över förväntan* Deltagaren upplever att projektet överträffar den egna förväntan. Värdet av projektet är lägre än förväntat* Deltagaren upplever att projektet inte lever upp till den egna förväntan. Effekter på arbetsplatsen Ökad omvärldsbevakning* Deltagaren upplever att arbetsplatsen fått nya infallsvinklar, ökad insikt i omvärlden syn på organisationen samt ökat inflöde av intryck utifrån. Ökad insikt om kollegors förhållningssätt* Deltagaren upplever att man har fått en ökad insikt om sina kollegors olika förhållningssätt till ämnet och därmed även en ökad förståelse. Ökad insikt i arbetsplatsens olika professioner* Deltagaren upplever att man fått en ökad insikt om sina kollegors olika professioner, roller, etik etc. Ökad gemenskap i kollegiet* Deltagaren upplever en ökad gemenskap i kollegiet ett större och mer uttalat VI. Mer öppet diskussionsklimat* Deltagaren upplever en förändring i diskussionsklimatet, känsliga ämnen kan diskuteras på ett mer öppet sätt. Gemensam referensram* Deltagaren upplever att alla i kollegiet nu har en gemensam grund med teorier, metodiker och diskussioner som gör att man belyst olika förhållningssätt. Förändrad kultur i kollegiet* Deltagaren upplever en tydligt förändrad kultur i kollegiet där man diskuterar och agerar på ett annat sätt än tidigare. Efter att alla intervjuer kodats så skapades ett antal tabeller med hjälp av genererad data från analysmjukvaran NVIVO för att utgöra stöd för analys av allt insamlat material. Tabeller genererades över antal känslomässiga händelser samt antal kompetenser som utvecklats. En interaktionsmatris genererades med hjälp av särskild funktionalitet i NVIVO som genererar en tabell över samtliga överlappande koder i texten, så kallade länkar mellan känslomässiga händelser och utvecklad kompetens. Dessa tabeller användes för att inspirera påföljande analys.

29 6 3. Utfall 3.1. Utfall från användning av mobilt app-verktyg (kvantitativ metod) Under den sju månder långa mätperioden (oktober 2016 april 2017) sändes totalt app-rapporter av de 475 deltagarna, se tabell 4. Deltagarna har tillkommit i efterhand och bjudits in i olika grupper beroende på vilken enhet man arbetar på samt vilken utbildningsinsats man deltar i. Siffrorna i tabellen är dock något missvisande då en stor majoritet av deltagarna endast medverkat vid ett enda utbildningstillfälle och har därefter antingen slutat på sin arbetsplats, gått i pension eller sjukskrivit sig. Antalet loopar per person som medverkat vid mer än ett tillfälle är i praktiken därför mycket högre än medelantalet i tabellen. Tabell 4: Antal app-rapporter per utbildningsinsats. Sammanställning över deltagande grupper, personal, antal apprapporter, känslomedel samt medelantalet rapporter per deltagare i varje grupp. Grupper som är markerade med asterix innehåller personer som är med i flera grupper. Grupper i LoopMe LoopMe användare Antal rapporter Känslomedel Medelantal rapporter per deltagare Förskola Programmering i tidiga åldrar - FSK Söder ,3 3,03 Ringar på Vattnet - FSK Söder ,3 3,41 Ringar på Vattnet - FSK Norr ,5 3,28 Ringar på Vattnet - FSK Landet* ,3 3,27 Programmering i tidiga åldrar - FSK Landet* ,5 2, ,4 3,18 Skola Digitalisering Maria/Rutger ,8 4,30 Klassrumskommunikation NHUC ,5 4,00 Programmering Östergårdsskolan* ,4 3,75 Ringar på Vattnet Östergårdsskolan* ,8 1,74 Genrepedagogik - Mackleanskolan ,7 3,17 Coacha för aktiva unga - Hallenborgskolan ,9 3,00 Coacha för aktiva unga - Slimmingeby skola ,2 2,88 Ringar på Vattnet - Alléskolan ,7 1,54 Digitalisering mellanstadiet Mölleskolan* ,4 1,00 Coacha för aktiva unga Mölleskolan* ,8 0,88 Digitalisering Gymnasiesärskolan ,3 5,40 Bokcirkel - Flera språk (Område Landet) ,3 2,62 Normkritik i praktiken - NH ,9 2,39 Föreläsning i genuspedagogik ,1 4, ,0 2,90 Skolledare Skolledare - Leda i förändring ,9 3, ,9 3,31 Kommunledning Serviceförvaltningen ,1 2,82 I & F ledningsgrupp ,8 2,33 Kommunledningsgruppen ,8 2, ,2 2,38 Totalt antal unika LoopMe-användare ,1 3,6

30 7 Varje LoopMe-grupp hade tre uppdrag som standard: Utvärdera denna aktivitet Hur har du påverkats? Vilken ny kunskap tar du med dig? Formuleringen av dessa tre uppdrag var ställda som en fråga för att uppmana deltagarna till att reflektera kring utbildningsinsatsen. Processledningen har därutöver till viss del nyttjat möjligheten att skapa ett antal obligatoriska handlingsbaserade uppdrag kopplat till respektive utbildningsinsats som deltagarna skulle genomföra, rapportera om samt reflektera kring via LoopMe. Deltagarna har skickat ca 3 rapporter var. Det är endast i ett fåtal grupper där deltagarna har skickat fyra rapporter eller fler per deltagare under mätperioden. Allra flest app-rapporter per deltagare har gjorts av gruppen Digitalisering av Gymnasiesärskolan. Varje app-rapport innehåller en känsloikon som deltagarna kan välja att använda för att beskriva sin upplevelse känslomässigt. Genom att ta ett medelvärde på samtliga känsloikoner som används i en grupp/kompetensutvecklingsinsats ser man att förskolans grupper har varit mer nöjda med utbildningsinsatserna än grundskolans personal. Den grupp som dock har allra högst medelvärde av känsloikonerna är kommunledningsgruppen. Vid en genomläsning av rapporterna verkar deltagarna varit mest nöjda med FIRO som verktyg för grupputveckling. Programmering i tidiga åldrar har överlag fått ett mycket positivt gensvar hos deltagarna. Många uttrycker att det var helt nytt, lustfullt och även enklare än vad de trott. Man har fått nya idéer och infallsvinklar kring hur man kan arbeta vidare på sin förskola. Allra lägst värde har gruppen Föreläsning i genuspedagogik. Vid en genomläsning av de negativa loopar som gjordes ser man att många upplevde denna föreläsning höll en för låg nivå och flera deltagare kände sig näst intill provocerade över att det förutsattes att man inte hade något genustänk alls inom skolan. Varje app-rapport innehåller en eller flera metadatataggar som deltagarna kan välja att använda för att kategorisera sin rapport. Dessa metadatataggar svarar mot någon av de förväntade projektmål man har satt upp vid ansökan om projektmedel. Se tabell 4. Vid sammanställning av samtliga metadatataggar som insamlats under mätperioden så handlar den övervägande delen av rapporterna om att projektinsatserna upplevs som värdefulla och främst lett till nya kunskaper inom bemötande, motivation/ledarskap samt har genererat bra samarbeten. De taggar som använts i minst utsträckning handlar om att skapa nya bra kontakter, normkritik, svårbegripligt innehåll eller annat.

31 8 Tabell 4. Antal metadatataggar. Antal och andel metadatataggar som deltagarna angav när de rapporterade och deras koppling till respektive projektmål Vanlighetsgrad Metadatatagg i LoopMe Antal Andel Svarar mot följande projektmål taggar Vanliga Bra verktyg 78 11,3 % Insatsen upplevs som värdefull Värdefullt ,3 % Insatsen upplevs som värdefull Beteende och bemötande 673 9,7 % Bemötande (särskilda behov/språk/berikande olikheter) Bra samarbete 631 9,1 % Samarbete över gränser (Nya konstellationer/ämnesvis/ nya kontakter/digitalt) Ny kunskap 621 8,9 % Ny kunskap (om inkludering/jämställdhet/mångfald) Mindre vanliga Motivera andra 543 7,8 % Motivation/framtidstro (ledarskap) Ny insikt 496 7,1 % Förändrade attityder (nya tankar/utmanad/inspirerad) Bejaka olikheter 399 5,8 % Inkludering (Normer/Jämställdhet/Tillgänglighet/ Mångfald) Inkluderande arbetssätt 312 4,5 % Bemötande (särskilda behov/språk/berikande olikheter) Upplevt att olikheter berikar 274 3,9 % Bemötande (särskilda behov/språk/berikande olikheter) Tränat färdighet 268 3,9 % Tränat färdighet (Inkludering/Bemötande/ Ledarskap/Programmering/Skapa nya kontakter) Arbetat digitalt 251 3,6 % Digital kompetens (Programmering/Datalogi) Sällsynta Upplevt vinst med samarbete över gränser 202 2,9 % Samarbete över gränser (Nya konstellationer/ämnesvis/nya kontakter/digitalt) Gränsöverskridande 195 2,8 % Samarbete över gränser (Nya konstellationer/ämnesvis/nya kontakter/digitalt) Jämställdhet 168 2,4 % Inkludering (Normer/Jämställdhet/Tillgänglighet/Mångfald) Nya bra kontakter 129 1,9 % Utvecklande kontakter/nätverk Normkritik 122 1,8 % Inkludering (Normer/Jämställdhet/Tillgänglighet/Mångfald) Annat 84 1,2 % Svårbegripligt 46 0,7 % % 3.2. Jämförelse mellan respektive studerad utbildningsinsats Genom att jämföra vilka metadatataggar deltagarna använt vid respektive utbildningsinsats kan man skönja några mönster, se tabell 5. Gemensamt för samtliga utbildningsinsatser kring programmering både för förskolans- och skolans personal är att deltagarna har använt taggarna Bra verktyg, Ny kunskap, Ny insikt och Tränat färdighet i en mycket hög omfattning. Dock är det bara ca 10 % av deltagarna i dessa grupper som har taggat Arbeta digitalt. En grupp utmärker sig dock och det är gruppen Digitalisering Maria/Rutger. I denna grupp har hela 27 % av taggarna handlat om att arbeta digitalt. Gemensamt för samtliga utbildningsinsatser med temat Ringar på vattnet är en relativt jämn fördelning av taggarna Bra verktyg, Värdefullt, Beteende och bemötande, Bra samarbete, Ny kunskap och Motivera andra. Dessa taggar utgjorde var och en % av andelen taggar i respektive grupp. Gemensamt för samtliga utbildningsinsatser med temat Coacha för aktiva unga är en relativt jämn fördelning av taggarna Värdefullt, Beteende och bemötande samt Bra samarbete. I en av de tre grupperna, Mölleskolan, utgjorde dock taggen Beteende och bemötande i hela 39 % av alla taggar. I denna grupp har långt fler även använt taggen Nya bra kontakter (13 % i jämförelse med ca 1-3 % i de övriga grupperna). Föreläsningen om genuspedagogik är i princip den enda insats som har genererat taggarna Jämställdhet och Normkritik.

32 Tabell 5. Jämförande tabell över förekomsten av taggar vid respektive utbildningsinsats 9

33 Utfall från semistrukturerade intervjuer (kvalitativ metod) Då de intervjuade personerna många gånger hade svårt att särskilja den ena utbildningsinsatsen från den andra blev det vanligt att man i djupintervjuerna hänvisade till projektets olika utbildningsinsatser samlat. Detta har kodats som Projektet som helhet. Övriga vanligt förekommande utbildningsinsatser vid intervjuerna handlade om Bemötande och Ledarskap. Tabell 6. Förekomst av utbildningsinsatser i intervjuerna. Koder med asterisk är öppna, övriga är axiala. Tema Projektet som helhet 24 Bemötande 18 Ledarskap 15 Inkludering 4 Programmering 3 Kvalitetsmätning 1 Samarbete över gränser 0 Totalt: 65 Antal förekomster Under intervjuerna identifierades att deltagarna har utvecklat ett eget lärande. I tabell 7 presenteras det totala antalet identifierade förekomster av utvecklade kompetenser. De utvecklade kunskaper som oftast förekom under djupintervjuerna var Kommunikation och Självkännedom. De utvecklade färdigheter som främst lyfts fram är Medveten kommunikation och de attityder som oftast förekommer i intervjuerna är Bemötande och Ledarskap. Se tabell 7. Några citat: På föreläsningarna så visade föreläsarna först och sedan fick vi göra olika övningar. Delaktigheten gör att man får en upplevelse känner hur det känns att agera på olika sätt. Det blir mer tydligt hur det fungerar om någon bemöter en på ett visst sätt och hur man känner då. ( ) Vi var rörande överens om hur viktigt kroppsspråket är. Man gör många saker utan att tänka på det. I vissa lägen har jag blivit påverkad av vad jag har lärt mig. Jag har tagit bort vissa rörelser jag brukade göra. Jag möter inte föräldrarna med armarna i kors längre. Det har ju gett mig mycket hur jag själv är i bemötande med andra, med barnen och med kollegor framför allt och föräldrar, Just medvetenheten ( ) min roll i det så att säga. ( ) Det har blivit mycket diskussioner kollegor emellan hur man är i mötet jag har funderat väldigt mycket på hur jag bemöter, hur jag agerar. Det är mycket att jag har fått syn på bredden, alltså jag möter ju människor inom ett väldigt stort spektrum. Det är elever från alla olika bakgrunder, det är kollegor med många olika erfarenheter, så det är väl mycket det som jag har tagit till mig. Jag måste bemöta folk från det de har med sig sedan tidigare, jag kan inte utgå att alla reagerar som jag förväntar mig, som jag skulle ha gjort. Jag har nog fått mer kunskap om beteenden. En av de lärdomar jag tog med var: låt det ta tid; Vi kanske inte kommer så långt idag, men dit vi kommer ska alla med. Lite det här då vi pratar Ringar på vattnet här på skolan att få alla att delta att känna att alla är lika viktiga. Drygt hälften av gångerna då deltagarna diskuterar vad de lärt sig uttrycker man att innehållet i utbildningsinsatserna har varit helt nytt och mycket värdefullt. I övriga fall har utbildningstillfällena främst fungerat som en påminnelse om sådant man redan visste/kunde.

34 11 Tabell 7. Förekomst av utvecklade kompetenser i intervjuerna. Koder med asterisk är öppna, övriga är axiala. Tema Undertema Antal förekomster Kunskaper Kommunikation 14 Självkännedom* 12 Inkluderande språkmetodik 5 Motivation 3 Normkritik 3 Programmering 3 Särskilda behov 2 Kvalitetsutvecklande arbete* 1 Tillgänglighet 1 Datalogi 0 Hur olikheter berikar 0 Samarbeta digitalt 0 Färdigheter Medveten kommunikation 14 Inkluderande arbetssätt 5 Motiverande ledarskap 5 Arbeta med programmering i elevgrupp 2 Samarbete över (tidigare) gränser 2 Samarbeta digitalt 0 Synliggöra normer 0 Ta nya kontakter 0 Attityder Bemötande 15 Ledarskap 11 Samarbete 6 Ökad motivation 6 Ökad framtidstro 5 Beslut 4 Jämställdhet 2 Mångfald 2 Digitalisering 0 Nyhetsfaktor Helt nytt, stort värde 10 Relativt nytt, visst värde 7 Inget nytt alls, slöseri med tid 0 Totalt: 123 Under intervjuerna diskuterades även på vilket sätt utbildningsinsatserna upplevts har gett effekter på arbetsplatsen. Se tabell 8. Vanligast förekommande effekt som intervjupersonerna lyfter fram var Ökad insikt om kollegors förhållningssätt vilket i sin tur har gjort att kollegor har en ökad förståelse för varandras olikheter. Tabell 8. Förekomst av upplevda effekter på arbetsplatsen i intervjuerna. Samtliga koder är öppna. Tema Undertema Antal förekomster Effekter på arbetsplatsen Ökad insikt om kollegors förhållningssätt* 11 Ökad gemenskap i kollegiet* 6 Gemensam referensram* 6 Förändrad kultur i kollegiet* 3 Ökad insikt i arbetsplatsens olika professioner* 3 Ökad omvärldsbevakning* 2 er öppet diskussionsklimat* 1 Totalt: 32

35 12 Även projektet som helhet har diskuterats i djupintervjuerna. Deltagarna har fått beskriva hur motiverad man själv varit till att delta i projektet, om förväntningarna har uppfyllts samt vad man upplever som unikt med projektet. Se tabell 9 och 10. Överlag har alla 9 intervjupersoner haft en mycket hög motivation till att medverka i projektet och flera upplever att värdet av projektet är över förväntan. Tabell 9. Intervjupersonernas egen uppskattning av sin motivation till att medverka i projektet (på en skala mellan 1-10) Målgrupp Självskattad motivation Förskola 8,2 Skola 9,1 Kommunledning 10 Tabell 10. Intervjupersonernas upplevelse av hur förväntningarna på projektet uppfyllt. Tema Undertema Antal förekomster Förväntan Värdet av projektet är över förväntan 4 Värdet av projektet är enligt förväntan 1 Värdet av projektet är lägre än förväntat 0 Totalt: 5* * Den totala förekomsten är lägre än det totala antalet intervjuer då frågan om förväntningarna på projektet inte alltid förekom eller fick något tydligt svar av intervjupersonerna.

36 13 4. Diskussion 4.1. Effekter av kompetensutvecklingsinsatserna eget lärande Sammantaget utifrån data som inhämtats via LoopMe samt från de djupintervjuer som genomförts uttrycker deltagarna att kompetensutvecklingsinsatsen främst har bidragit till ökad kompetens kring beteende och bemötande. Man har upplevt att man fått bra verktyg att använda sig av i sin vardag och har upplevt insatserna som värdefulla. Deltagarna uttrycker även att de har upplevt ett bra samarbete med sina kollegor under insatserna. Överlag har man varit väldigt positivt inställd till att medverka i projektet och förväntningarna har infriats och i flera fall även överträffats. Den insats som skiljer sig från de övriga var föreläsningen om genuspedagogik som inte upplevdes för grundläggande och inte särskilt värdefull. De intervjuade personerna uttrycker att de främst har utvecklat kompetenser som rör kommunikation, ledarskap och bemötande. Man uttrycker att man blivit både mer medveten om hur man själv agerar samt hur det kan uppfattas av andra Effekter av kompetensutvecklingsinsatserna på arbetsplatsen Utifrån djupintervjuerna målar deltagarna upp en bild av att man blivit mer medveten om sina kollegors olika förhållningssätt och att hela kollegiet därmed också fått en större förståelse för varandras olikheter och varför man agerar som man gör i olika situationer. På vissa håll upplever deltagarna även ett värde i att samtliga kollegor nu har en gemensam referensram och att detta också har lett till en ökad gemenskap på arbetsplatsen Länkar mellan insatser och utvecklade kompetenser/effekter på arbetsplatsen Utifrån studiens data har det varit svårt att hitta starka länkar mellan känslomässiga händelser och utvecklandet av kompetenser eller effekter på arbetsplatsen. De länkar vi hittar är bland annat mellan utbildningsinsatser om bemötande och ledarskap samt förändrade attityder kring bemötande och ledarskap. Vi kan även se att man därmed har tränat sin färdighet i att utöva en mer medveten kommunikation. Dessa länkar är dock relativt svaga Faktorer som gör att projektet skiljer sig från andra kompetensutvecklingsinsatser Genom studien kan man utläsa några faktorer som varit särskilt viktiga för att skapa effekt i individernas kompetensutveckling; flexibilitet i innehållet där varje grupps behov har styrt insatsen, konkreta verktyg som kan tillämpas direkt i vardagen, stort fokus på självreflektion och att lära känna sig själv, uppföljningen med hjälp av LoopMe samt långsiktigheten i projektet. Några citat: Att det inte var något färdigt koncept när det började. När det startade fick vi börja med att skriva brev till oss och lite så här och sedan är ju föreläsningarna uppbyggda utifrån det Skillnaden är ju faktiskt att projektet fokuserar på vår enskilda skola så att det inte är övergripande på det viset många andra fortbildningar har varit tidigare utan att det faktiskt är riktat direkt mot vår skola och det som vi behöver. Den här kompetensutvecklingen anknyter till praktiken i jobbet medan andra kompetensutvecklingsinsatser ofta har handlat om något teoretiskt man skulle ta till sig. I projektet kan man knyta kompetensutvecklingen till hur man agerar i jobbet i vardagen. Skillnaden med denna utbildning mot tidigare är att man ska gå tillbaka till sin person. Det rör dig som person i jobbet hur agerar jag? Skillnaden är at man här får utrymme att reflektera och att det finns en röd tråd i kompetensutvecklingsinsatserna som hör ihop med de utvecklingsbehov vi sade att vi hade från början. (Vid andra kompetensutvecklingsinsatser har ) uppföljningen inte funnits. Vi har åkt iväg på kurser men vi har inte haft någon LoopMeuppföljning. ( ) Jo vi har haft något, ( ) men det var ganska enkel uppföljning, vi pratade aldrig om vad vi gjorde på lektionerna. ( ) det är på ett annat sätt då vi alla prövar och använder saker och sedan kommer tillbaka och pratar om det. Det blir en röd tråd. Att vi alla prövar olika sätt, det lär man sig av.( ) då blir det kontinuitet och en röd tråd. Det här projektet håller i över tid, det kommer aldrig att fungera med läpparnas bekännelse för att det är samma människor som kommer gången efter, och gången efter. ( ) det blir en trovärdighet på ett annat sätt tror jag.

37 14 5. Implikationer för projektledning samt följeforskning 5.1. Vad fungerar? Utbildningsinsatserna upplevs som värdefulla av deltagarna Genomgående i både djupintervjuer samt i insamlad metadata via LoopMe ser man att deltagarna är positivt inställda till projektet och upplever insatserna som värdefulla. LoopMe användandet är relativt högt. Både deltagarna och projektledningen har haft en relativt hög frekvens i sitt användande av LoopMe. Detta i sin tur bildar en god grund för att kunna fortsätta följa effekterna av projektet med hjälp av denna teknik, samt att även vidareutveckla användandet Vilka förbättringsidéer har genererats? Viss snedfördelning av utbildningsinsatser Enligt data forskningsteamet tagit del av har deltagarna hittills inte upplevt så mycket kompetenshöjande inslag kring inkludering, jämställdhet, normkritik och att samarbeta över gränser. Dessa delar bör komma in tydligare i projektet framöver för att svara upp mot projektmålen. Använd LoopMe som ett metodstödsverktyg fullt ut Om processledningen börjar använda LoopMe som ett metodstödsverktyg fullt ut, dvs. delar ut uppdrag som deltagarna ska genomföra, rapportera om och reflektera kring och där processledarna är mer aktiva med att ge återkoppling, är forskarteamet övertygade om att effekterna av projektets utbildningsinsatser kommer att öka ännu mer och leda till ett förändrat handlande hos deltagarna. Forskningsunderlaget kommer också kunna visa tydligare länkar mellan insats och effekter. Skapa ökad förståelse bland deltagarna kring vikten av att medverka i följeforskningsinsatser Den forskningsmetodik som används i denna delstudie förutsätter att man gör urval till djupintervjuer som baseras på vad deltagarna har skickat rapporter om i LoopMe. Vid denna första analys behövde urvalet göras om 2-3 gånger då alltför få deltagare ville ställa upp i en intervju. Detta medför en avsevärd ökning i antalet nedlagda timmar men bidrar framförallt till komplikationer när det gäller att kunna upprätthålla forskningsmetodiken. Efter diskussion mellan projektledningen och forskarteamet beslutades att projektledningen utformar en informationsbroschyr om LoopMe och metodiken och distribueras till samtliga deltagare. Lägg till fler negativa taggar Forskarteamet skulle vilja lägga till några fler negativa taggar i samtliga grupper för att skapa sig en tydligare bild av vad deltagarna ev. är missnöjda med vid olika utbildningsinsatser. Bredda underlaget för att kunna följa förändringar på arbetsplatser Forskarteamet önskar få möjlighet att lägga in ett uppföljningsuppdrag i varje grupp, ca 1 månad efter att varje kompetensutvecklingsinsats slutförts. Uppdraget fokuserar på att få in deltagarnas upplevelse av ev. förändringar som skett på arbetsplatsen som en direkt följd av utbildningsinsatsen. Justeringar i intervjumallen Justeringar av intervjumallen Forskarteamet kommer se över intervjumallen och justera den något för att skapa en större möjlighet att finna länkar mellan utbildningsinsatser och effekter på lärande och förändringar på arbetsplatsen.

38 Bilaga 2 Underlag till delrapport 4 Effektstudie av ESF-projektet Inkludera och mötas på uppdrag av Framtidsutbildning AB Martin Lackéus Carin Sävetun Me Analytics AB Göteborg, juni 2018

39 2 1. Bakgrund och syfte Forskare på företaget Me Analytics AB (ett avknoppningsföretag från Chalmers Tekniska Högskola) och utvärderingsföretaget Framtidsutbildning AB utforskar tillsammans möjligheten att använda och vidareutveckla en ny forskningsmetodik framtagen av forskare på Chalmers för att mäta effekter av de kompetensutvecklingsinsatser som genomförs inom ESF-projektet Inkludera och mötas 2. Metod I denna delstudie har data insamlats med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa ansatsen användes för att fånga känslomässiga upplevelser, reflektioner och lärande med hjälp av IT verktyget LoopMe som användes via deltagarnas datorer, läsplattor eller mobiltelefoner. Insamlad data utgjorde sedan underlag vid de semi-strukturerade kvalitativa intervjuerna. Under mätperioden maj 2017 maj 2018 har 670 personer deltagit i kompetenshöjande insatser inom projektet. 447 personer av dessa, dvs 67 % har skickat rapporter via LoopMe under samma period. Användandet av LoopMe har varierat en hel del inom respektive grupp. Se tabell 1. Deltagarna har uppmanats att registrera känslomässiga händelser och reflektioner löpande. 10 av deltagare som använt LoopMe valdes ut till djupintervju, samtliga personer har arbetat inom förskolan. Urvalet av personer och frågor under intervjun baserades på antal skickade rapporter samt innehåll i form av fritext och metadata. En sammanvägning gjordes mellan hur många utbildningstillfällen man deltagit i, förekomst av metadatataggar som var av särskilt intresse i studien samt fritext av intresse i studien. Tabell 1. Sammanställning av deltagarnas användande av LoopMe under perioden maj 2017 maj 2018 Grupper Antal deltagare Antal som har LoopMe konto Antal som har loopat under perioden Andel av deltagare Coacha för aktiva unga - Hallenborgskolan % Coacha för aktiva unga - Mölleskolan % Coacha för aktiva unga - Slimmingeby skola % Coacha för aktiva unga AF och Näringsliv % Coacha för aktiva unga AF, Näringsliv, Skola % Mölleskolan, Coacha för aktiva unga, Fritids % Digitalisering GAFE Allefp % Digitalisering Gymnasiesärskolan % Digitalisering Hallenborg/Alle skolpersonal % Digitalisering Maria/Rutger % Digitalisering Prionapp Saritslöv % Digitalisering Slimminge % Prexit förskola % Prexit Skola % Programmering - Östergårdsskolan % Programmering Mölleskolan % Programmering och digitalisering i Skurup % Programmering omr norr % Ringar på Vattnet - FSK Landet % Ringar på Vattnet - FSK Norr % Ringar på Vattnet - FSK Söder % Ringar på vattnet - Maria/Rutger % Ringar på Vattnet - Östergårdsskolan % Ringar på vattnet, -värdegrundskvällar Avslut % Bokcirkel - UUIK - Alleskolan % Inkludering i praktiken, -aktiva åtgärder Chefer % Serviceförvaltningen % Drama som metod för att inkludera barn i lek % Vi gör bättre när vi kan % Enhetsutvecklare FSK % Enhetsutvecklarna Rätt om vi kan % Normkritik i praktiken - NH % Nottingham (Framtidsforum och föreläsning) % SSA Studiebesök % Skolledare - Leda i förändring % Bokcirkel Skurups förskola % Integrationsretreat % Totalt %

40 Kvantitativt tillvägagångssätt mobilt app-verktyg Redan på 70-talet använde psykologiforskaren Mihaly Csikszentmihalyi korta och enkla frågeformulär för att fånga respondenternas upplevelser direkt i den egna omgivningen för att försöka studera flödet av upplevelser i vardagen (Hektner et al., 2007). Denna metod kallas Experience Sampling Method (ESM) eller Ecological Momentary Assessment (EMA) (Stone et al., 2003). I takt med att användningen av smarta mobiltelefoner spridit sig har kostnaderna för att distribuera och administrera korta och snabba undersökningar minskat avsevärt och det finns idag en uppsjö av tillgängliga mätverktyg (Conner, 2013). I denna studie utrustades deltagarna med en mobil app kallad LoopMe som var kopplad till en central databas. Deltagarna ombads att registrera upplevelser, reflektioner och lärande kopplat till utbildningsinsatsen de tagit del av. För varje upplevelse ombads deltagarna att skriva en kortare rapport med en fri text som beskrev upplevelsen, göra en kategorisering utifrån ett antal förbestämda teman (taggar) samt att välja ett känsloläge. Totalt samlades fyra datatyper in via app-verktyget; rapporttyp (fri reflektion eller rapport om ett uppdrag), fritext (valfritt antal tecken), känsloläge (femstegs likertskala från +2 till -2) samt taggar (20 metadatatyper, se tabell 2.) vilket gav en kort svarstid. Metadata som deltagarna ombads ange för varje rapport utformades baserat på de olika kompetensutvecklingsmål man har satt upp i projektet. Tabell 2. Förteckning över de metadatataggar som deltagarna kan välja att använda för att kategorisera sin apprapporter, samt deras respektive koppling mot övergripande projektmål Projektmål Bemötande Samarbete över gränser Inkludering Motivation/framtidstro Programmering/datalogi Utvecklade kontakter Ny kunskap Förändrade attityder Kvalitet på insatsen Metadatatagg Beteende och bemötande Inkluderande arbetssätt Upplevt att olikheter berikar Bra samarbete Upplevt vinst med samarbete över gränser Gränsöverskridande Bejaka olikheter Jämställdhet Normkritik Motivera andra Arbeta digitalt Nya bra kontakter Tränat färdighet Ny kunskap Ny insikt Värdefullt Bra verktyg Svårbegripligt Meningslöst Annat

41 4 En ny ansats i användningen av LoopMe i denna studie innebar att deltagare fick ett antal obligatoriska handlingsbaserade uppdrag som de skulle genomföra, rapportera om samt reflektera kring via LoopMe. Denna funktion innebar att LoopMe inte enbart fungerade som ett forskningsverktyg, utan även som ett metodstödjande verktyg i projektet. Projektledningen har utformat uppdrag som är anpassade efter utbildningsinsatsen samt var primär mottagare av individernas rapporter och reflektioner. De kunde därmed mer exakt leda, stödja och följa vare deltagares utveckling. Att projektledningen integrerade LoopMe i kompetensutvecklingsinsatserna under projektet var en nödvändig förutsättning för att forskningsdata skulle kunna samlas in. Varje app-rapport skickades till en eller flera processledare samt var synlig för forskarteamet. Processledarena hade möjlighet att kommentera app-rapporten via en chatt-funktion. Samtliga involverade processledare fick en personlig genomgång av LoopMe för att säkerställa att de kunde hjälpa deltagarna att använda app-verktyget på ett korrekt sätt. Projektledningen fick även tillgång till olika guider och support som stöd i sitt arbete att introducera deltagarna till verktyget. Förutom att app-rapporterna innehöll en hel del intressant information, så användes de i denna studie också som ett urvalsverktyg för att öka signifikansen i nästa steg den kvalitativa delen som vi nu kommer till Kvalitativt tillvägagångssätt semi-strukturerade intervjuer Den kvalitativa datainsamlingen består huvudsakligen av kvalitativa djupintervjuer med 10 individer enligt en beprövad intervjumetodik där man diskuterat de upplevelser individerna berättat om via LoopMe och ber dem knyta dessa upplevelser till vad de lärt sig i form av kunskaper, färdigheter och attityder samt även hur de upplever att kompetensutvecklingsinsatserna har påverkat arbetsplatsen i stort. Varje intervju omfattar ca 45 minuter och ett semistrukturerat tillvägagångssätt har används där ingående moment i intervjuerna var introduktion till studien (5 % av tiden), generella lärdomar (5 % av tiden), app-baserade frågor (50 % av tiden), avgörande händelser (25 % av tiden), motivation till att medverka i projektet (5 % av tiden), likheter och skillnader mellan denna kompetensutveckling och andra kompetensutvecklingsinsatser (5 % av tiden) samt viktiga beslut deltagaren tagit senaste tiden (5 % av tiden). Tyngdpunkten i intervjuerna låg alltså på att diskutera de app-rapporter deltagaren hade gjort under mätperioden som föregick intervjun. Alla 10 djupintervjuer har genomförts och transkriberats av personal från Framtidsutbildning AB och materialet har sedan kodats av Me Analytics AB. Den efterföljande analysen som forskarteamet gör syftar till att etablera länkar mellan individernas upplevelser och resulterande uppfyllelse av lärmål för att skapa en större insikt i hur lärprocessen går till mer i detalj och därmed kunna utgöra evidens för uppnådda effekter av projektets insatser Dataanalys och kodningsramverk Alla transkriberade djupintervjuer i studien kodades med hjälp av programvaran NVIVO för kvalitativ dataanalys. Tillvägagångssättet för kodningen var inspirerat av så kallad Grounded Theory metodik (Corbin & Strauss, 1990), där både öppen kodning och axial kodning användes (Corbin & Strauss, 1990, p. 98). Axial kodning innebär att koda intervjudata med på förhand bestämda koder. Öppen kodning innebär att skapa nya koder allt eftersom man upptäcker återkommande och intressanta företeelser i datan. Axial kodning gjordes genom att utgår från de olika utbildningsinsatser som gjorts i projektet samt de förväntade kompetensutvecklingsmål man har satt upp för projektet. Ramverket visas i tabell 3 och 4.

42 5 Tabell 3. Ramverk för känslomässiga lärhändelser. Koder med asterisk är öppna, övriga är axiala. Koder Tolkning vid koder Utbildningsinsats: Bemötande Deltagaren beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av. Utbildningsinsats: Inkludering Deltagaren beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av. Utbildningsinsats: Ledarskap Deltagaren beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av. Utbildningsinsats: Samarbete över gränser Deltagaren beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av. Utbildningsinsats: Programmering Deltagaren beskriver innehållet i den utbildningsinsats hen tagit del av. * Projektet som helhet Deltagaren hänvisar till projektet i stort och inte till någon specifik utbildningsinsats *Kvalitetsmätning Deltagaren hänvisar till en kompetensutvecklingsinsats som pågick parallellt med projekt. Tabell 4. Ramverk för utvecklade kompetenser samt upplevda effekter på arbetsplatsen. Koder med asterisk är öppna, övriga är axiala. Tema Undertema Tolkning vid koder Kunskaper Kunskap om särskilda behov Kunskap om hur det är att ha särskilda behov samt hur man kan bemöta dem. Kunskap om inkluderande språkmetodik Kunskap om signaler man ger i form av bland annat kroppsspråk, tonläge och ord, samt hur dessa uppfattas olika. Kunskap om hur olikheter berikar Kunskap om på vilket sätt olikheter människor emellan kan berika en grupp/arbetsplats. Kunskap om normer och normkritik Kunskap om normer och normkritik Kunskap om tillgänglighet Kunskap om tillgänglighet, fysiskt såväl som mentalt Kunskap om motivation Kunskap om motivationsfaktorer, teori, förhållningssätt och metoder som motiverar andra. Kunskap om kommunikation Kunskap om kommunikation, teori samt förhållningssätt och tekniker. Kunskap om att samarbeta digitalt Kunskap om hur man kan samarbeta digitalt Kunskap om programmering Kunskap om hur man programmerar Kunskap om datalogi Kunskap om datalogi Självkännedom * Ökad kunskap om sig själv Kunskap om kvalitetsutvecklande arbete * Kunskap om hur man bedriver kvalitetsutvecklande arbete i en organisation Färdigheter Färdighet att tillämpa inkluderande arbetssätt Färdighet att tillämpa inkluderande arbetssätt Färdighet att synliggöra normer Färdighet att synliggöra normer Färdighet att tillämpa motiverande ledarskap Färdighet att tillämpa motiverande ledarskap Färdighet att tillämpa medveten kommunikation Färdighet att tillämpa medveten kommunikation Färdighet att samarbeta digitalt Färdighet att samarbeta digitalt Färdighet att ta nya kontakter Färdighet att ta nya kontakter Färdighet att samarbeta över (tidigare) gränser Färdighet att samarbeta över (tidigare) gränser Färdighet att arbeta med programmering i elevgrupp Färdighet att arbeta med programmering i elevgrupp Attityder Förändrad attityd kring bemötande Förändrad attityd kring bemötande Förändrad attityd kring jämställdhet Förändrad attityd kring jämställdhet Förändrad attityd kring mångfald Förändrad attityd kring mångfald Förändrad attityd kring jämställdhet Förändrad attityd kring jämställdhet Förändrad attityd kring ledarskap Förändrad attityd kring att leda sig själv och andra Förändrad attityd kring samarbete Förändrad attityd kring samarbete Ökad motivation till att samarbeta Ökad motivation till att samarbeta Ökad framtidstro Ökad framtidstro Förändrad attityd kring digitalisering Förändrad attityd kring digitalisering Fattat ett viktigt beslut Fattat ett viktigt beslut Ökat självförtroende* Ökat självförtroende Nyhetsfaktor Helt nytt för mig, stort värde* Deltagaren upplever kompetensutvecklingsinsatsens innehåll som mycket värdefullt och helt nytt. Relativt nytt, visst värde* Deltagaren upplever kompetensutvecklingsinsatsens innehåll som relativt värdefullt, nästan inget nytt, mest repetition. Inget nytt alls, slöseri med tid* Deltagaren upplever kompetensutvecklingsinsatsens innehåll som värdelöst, inget nytt, bara gammal skåpmat.

43 6 Förväntan Värdet av projektet är enligt förväntan* Deltagaren upplever att projektet motsvarar den egna förväntan. Värdet av projektet är över förväntan* Deltagaren upplever att projektet överträffar den egna förväntan. Värdet av projektet är lägre än förväntat* Deltagaren upplever att projektet inte lever upp till den egna förväntan. Effekter på arbetsplatsen Ökad omvärldsbevakning* Deltagaren upplever att arbetsplatsen fått nya infallsvinklar, ökad insikt i omvärlden syn på organisationen samt ökat inflöde av intryck utifrån. Ökad insikt om kollegors förhållningssätt* Deltagaren upplever att man har fått en ökad insikt om sina kollegors olika förhållningssätt till ämnet och därmed även en ökad förståelse. Ökad insikt i arbetsplatsens olika professioner* Deltagaren upplever att man fått en ökad insikt om sina kollegors olika professioner, roller, etik etc. Ökad gemenskap i kollegiet* Deltagaren upplever en ökad gemenskap i kollegiet ett större och mer uttalat VI. Mer öppet diskussionsklimat* Deltagaren upplever en förändring i diskussionsklimatet, känsliga ämnen kan diskuteras på ett mer öppet sätt. Gemensam referensram* Deltagaren upplever att alla i kollegiet nu har en gemensam grund med teorier, metodiker och diskussioner som gör att man belyst olika förhållningssätt. Förändrad kultur i kollegiet* Deltagaren upplever en tydligt förändrad kultur i kollegiet där man diskuterar och agerar på ett annat sätt än tidigare. Efter att alla intervjuer kodats så skapades ett antal tabeller med hjälp av genererad data från analysmjukvaran NVIVO för att utgöra stöd för analys av allt insamlat material. Tabeller genererades över antal känslomässiga händelser samt antal kompetenser som utvecklats. En interaktionsmatris genererades med hjälp av särskild funktionalitet i NVIVO som genererar en tabell över samtliga överlappande koder i texten, så kallade länkar mellan känslomässiga händelser och utvecklad kompetens. Dessa tabeller användes för att inspirera påföljande analys.

44 7 3. Utfall 3.1. Utfall från användning av mobilt app-verktyg (kvantitativ metod) Under den 13 månader långa mätperioden (1 maj maj 2018) sändes totalt app-rapporter av de 447 deltagarna, se tabell 5. Tabellen är något missvisande då samma deltagare kan ingå i flera olika insatser och LoopMe grupper. Deltagarna har även tillkommit i efterhand och bjudits in i olika grupper beroende på vilken enhet man arbetar på samt vilken utbildningsinsats man deltar i. Siffrorna i tabellen är dock något missvisande då flera deltagarna endast medverkat vid ett enda utbildningstillfälle och har därefter antingen slutat på sin arbetsplats, gått i pension eller sjukskrivit sig. Antalet loopar per person som medverkat vid mer än ett tillfälle är i praktiken därför högre än medelantalet i tabellen. Tabell 5: Antal app-rapporter per utbildningsinsats. Sammanställning över utbildningsinsats, antal deltagare, antal app-rapporter, känslomedel samt medelantalet rapporter per deltagare i varje grupp. Grupper Antal som har LoopMe konto Antal rapporter Känslomedel Medelantal rapporter per deltagare Coacha för aktiva unga - Hallenborgskolan ,8 1,8 Coacha för aktiva unga - Mölleskolan ,5 0,2 Coacha för aktiva unga - Slimmingeby skola ,2 0,7 Coacha för aktiva unga AF och Näringsliv 5 1 2,0 0,2 Coacha för aktiva unga AF, Näringsliv, Skola ,9 0,5 Mölleskolan, Coacha för aktiva unga, Fritids 6 1 0,0 0,2 Digitalisering GAFE Allefp 2 4 1,0 2,0 Digitalisering Gymnasiesärskolan 5 1 1,0 0,2 Digitalisering Hallenborg/Alle skolpersonal ,0 3,0 Digitalisering Maria/Rutger ,0 0,0 Digitalisering Prionapp Saritslöv 5 1 2,0 0,2 Digitalisering Slimminge ,4 3,0 Prexit förskola ,2 14,0 Prexit Skola ,2 4,4 Programmering - Östergårdsskolan ,9 1,9 Programmering Mölleskolan ,1 2,3 Programmering och digitalisering i Skurup ,4 0,9 Programmering omr norr ,3 1,3 Ringar på Vattnet - FSK Landet ,9 1,6 Ringar på Vattnet - FSK Norr ,2 1,3 Ringar på Vattnet - FSK Söder ,3 1,0 Ringar på vattnet - Maria/Rutger ,1 1,7 Ringar på Vattnet - Östergårdsskolan ,0 0,0 Ringar på vattnet, -värdegrundskvällar Avslut ,6 2,2 Bokcirkel - UUIK - Alleskolan ,1 0,4 Inkludering i praktiken, -aktiva åtgärder Chefer ,3 1,6 Serviceförvaltningen ,0 0,1 Drama som metod för att inkludera barn i lek 2 1 2,0 0,5 Vi gör bättre när vi kan ,2 1,2 Enhetsutvecklare FSK 9 6 1,8 0,7 Enhetsutvecklarna Rätt om vi kan ,3 2,4 Normkritik i praktiken - NH ,3 0,1 Nottingham (Framtidsforum och föreläsning) ,1 2,7 SSA Studiebesök ,9 3,3 Skolledare - Leda i förändring ,4 0,8 Bokcirkel Skurups förskola ,3 0,7 Integrationsretreat 7 3 2,0 0,4 Totalt ,1 1,4

45 8 Varje LoopMe-grupp hade uppdrag som knöt an till den utbildningsinsats som gruppen gällde, med en uppmaning till att reflektera direkt eller inom en kortare tid efter utbildningsinsatsen. Processledningen har därutöver nyttjat möjligheten att skapa ett antal handlingsbaserade uppdrag kopplat till respektive utbildningsinsats som deltagarna skulle genomföra, rapportera om samt reflektera kring via LoopMe. Majoriteten av deltagarna har skickat ca 1 rapport var och det är endast i ett fåtal grupper där deltagarna har skickat fler än 2 rapporter per deltagare under mätperioden. En grupp som sticker ut från övriga är Prexit Förskola där medelantalet rapporter per deltagare är 14 st. Uppdragen i denna grupp har handlat om vilken konkret användning deltagarna tror sig komma ha, eller har haft av de olika kompetensutvecklingsinsatser de tagit del av. De uppmuntrades även att prova nya metodiker i sin barngrupp/bland elever och därefter berätta hur det gick, vad de själva lärde sig samt vilken effekt metodiken hade på barnen/eleverna. Varje app-rapport innehåller en känsloikon som deltagarna kan välja att använda för att beskriva sin upplevelse känslomässigt. Genom att ta ett medelvärde på samtliga känsloikoner som används i en grupp/kompetensutvecklingsinsats kan man få fram en övergripande bild över hur respektive insats har upplevts av deltagarna. Vid en analys av medelkänsla i de grupper som varit aktiva under mätperioden ser man att samtliga insatser kring digitalisering har varit väldigt uppskattade. Bland de 91 rapporter som skickats in ligger medelkänslan på 1,4. Deltagarna har varit väldigt nöjda med att få lära sig att hantera olika digitala verktyg och därefter använda dem i undervisningen. Uppdragen i grupperna har kretsat kring att genomföra en programmeringsaktivitet med en grupp elever och sedan berätta om hur det gick och personliga reflektioner kring det. Deltagarna har även uppmuntrats till att reflektera kring sin egen och skolans digitaliseringsresa. Medelkänslan i de grupper som omfattar ledarskap i förändring (Vi gör bättre/rätt när vi kan) har haft ett lika högt känslomedel. Medelkänslan bland de 92 rapporter som skickats in ligger på 1,4. Enhetsutvecklarna i förskolan har överlag varit mycket positiva i de två LoopMe-grupper där de medverkat. Den ena gruppen har varit hierarkiskt där deltagarna har skickat loopar till processledaren. Här har man främst skickat rapporter inom uppdraget Spridning av Nottingham. Enhetsutvecklarna uppmanades att ange tre konkreta åtgärder/strategier som de tagit till sig under Nottinghams föreläsning och som de ser sig kunna använda i sin undervisning. Den andra LoopMe-gruppen bland enehetsutvecklarna har varit platt, där har deltagarna skickat loopar så att alla i gruppen kan se dem och kommentera på den. I denna grupp har man främst skickat rapporter kring olika reflekterande övningar inom personlig utveckling och kommunikation av olika slag. Även gruppen med förstelärare (Vi gör bättre när vi kan) har haft en hög medelkänsla. Här har deltagarna fått ett flertal olika uppdrag med fokus på ledarskap i förändring, inkluderande metodiker mm. Många av deltagarna uttrycker att de lärt sig nya verktyg som de har fått träna sig i att använda och detta har man upplevt som positivt. Allra lägst värde har grupperna Inkludering i praktiken aktiva åtgärder Chefer, Normkritik i praktiken NH, Skolledare - Leda i förändring. Medelvärdet i dessa grupper ligger mellan 0,3 och 0,4. Vid en genomläsning av de negativa loopar som gjordes i den första gruppen (Inkludering i praktiken aktiva åtgärder Chefer) ser man att de rapporter som skickats in utgår från uppdrag där deltagarna uppmanats att identifiera grupper eller "individtyper" man tror riskerar att utsättas för diskriminering och exkludering, Deltagarna uppmanades även att reflektera kring vilka metoder man använder för att identifiera dessa samt ange de två viktigaste påverkansfaktorerna när det gäller diskriminering. Känsloskalan återspeglar här på ett väldigt bra sätt att det är just svårigheter i verksamheten som behandlas i gruppen. I den andra gruppen (Normkritik i praktiken NH) har endast 4 av 46 deltagare loopat och det blir därför svårt att dra några slutsatser utifrån detta fåtal rapporter. Vid en genomläsning av de negativa rapporterna i den tredje gruppen (Skolledare - Leda i förändring) framkommer att dessa deltagare inte riktigt förstår uppdragen/frågorna som ställs i LoopMe, inte tycker sig vara rätt målgrupp för insatsen eller anser att kompetensutvecklingsuppdragen inkräktar på andra arbetsuppgifter som måste gå före.

46 9 3.2 Instsernas koppling till övergripande projektmål Varje app-rapport innehåller en eller flera metadatataggar som deltagarna kan välja att använda för att kategorisera sin rapport. Dessa metadatataggar svarar mot någon av de förväntade projektmål man har satt upp vid ansökan om projektmedel. Vid sammanställning av samtliga metadatataggar som insamlats under mätperioden så ser man deltagarna upplever att insatserna i projektet främst har kretsat kring Bemötande (20,5% av periodens metadatataggar) och Samarbete över gränser (14,3% av periodens metadatataggar). Metadatataggar som indikerar på Upplevd kvaliteten i insatsen har värderat högt (21,7% av periodens metadatataggar). De projektmål som är minst representerade bland deltagarnas rapporterade metadatataggar är indikatorer på bristande kvalitet i insatsen, dvs taggarna svårbegripligt och meningslöst (0,6% av periodens metadatataggar), annat (1,6% av periodens metadatataggar) samt Utvecklade kontakter (2,4% av periodens metadatataggar) och Inkludering. Se tabell 6. Tabell 6. Metadatataggarnas fördelning kopplat mot projektmålen. Förteckning över de metadatataggar som deltagarna har rapporterade samt deras koppling till respektive projektmål. Delrapport 4 Projektmål Metadatatagg Antal Totalt antal Total andel Bemötande Beteende och bemötande 717 Inkluderande arbetssätt 347 Upplevt att olikheter berikar ,5% Samarbete över gränser Bra samarbete 552 Upplevt vinst med samarbete 162 Gränsöverskridande gränser ,3% Inkludering Bejaka olikheter 362 Jämställdhet 126 Normkritik ,1% Motivation/framtidstro Motivera andra ,8% Programmering/datalogi Arbeta digitalt ,0% Utvecklade kontakter Nya bra kontakter ,4% Ny kunskap Tränat färdighet 254 Ny kunskap ,9% Förändrade attityder Ny insikt ,0% Kvalitet på insatsen Värdefullt 650 Bra verktyg ,7% Svårbegripligt 35 Meningslöst ,6% Annat ,6% Grand Total % Sammanställning av valda metadatataggar från denna mätperiod (1 maj maj 2018) har även gjorts grafiskt för att skapa en god översiktsbild över deltagarnas upplevelse av insatserna kopplat till projektets övergripande mål. Se figur 1 på nästa sida.

47 10 Figur 1. Metadatataggarnas fördelning kopplat mot projektmålen. Fördelning av metadatataggar som deltagarna har rapporterade samt deras koppling till respektive projektmål. Sammanställning av valda metadatataggar från denna mätperiod stämmer i väldigt hög grad överens med den sammanställning som gjordes vid delrapport 2 (mätperioden oktober 2016 april 2017). Genom att presentera dessa båda utfall grafiskt kan man få en god översikt över deltagarnas rapporterade upplevelser av samtliga insatser under de båda mätperioderna. Se figur 2. Figur 2. Metadatataggarnas fördelning kopplat mot projektmålen med jämförelse mellan de två mätperioderna. Fördelning av metadatataggar som deltagarna har rapporterade samt deras koppling till respektive projektmål.

48 Jämförelse mellan respektive studerad utbildningsinsats Genom att jämföra vilka metadatataggar deltagarna använt vid respektive utbildningsinsats kan man urskilja varje insats olika särdrag och jämföra dem. Se figur Figur 3: Nottingham Figur 4: Vi gör bättre när vi kan Figur 5: Prexit Figur 6: Ringar på vattnet Figur 7: Inkludering i praktiken Figur 8: Coacha för aktiva unga Figur 9: Digitalisering Figur 10: Programmering Föreläsningsforum och föreläsningar kring Nottingham är den insats som i allra högst grad verkar ha påverkat deltagarna till både Ny kunskap och Förändrade attityder. Insatsen Vi gör bättre när vi kan har en relativt jämn fördelning av metadataggar, men deltagarna har upplevt att den i något högre grad har riktat in sig mot målet Bemötande och Samarbete över gränser. Andelen metadatataggar som pekar mot projektmålet Ny kunskap är också relativt hög. Även insatsen Prexit har en hög grad av metadatataggar som indikerar mot målet Ny kunskap och ämnet har kretsat kring Bemötande, Motivation och Samarbete över gränser. Den insats som i allra högst grad har indikerat mot projektmålet Bemötande och Inkludering är insatsen Inkludering i praktiken. Även insatserna Ringar på vattnet och Coacha för aktiva unga har en hög grad av taggar som indikerar mot dessa mål, dock inte riktigt i lika hög grad som den förstnämnda insatsen.

49 12 Gemensamt för samtliga utbildningsinsatser kring programmering och digitalisering både för förskolans- och skolans personal är att deltagarna har använt taggarna Ny kunskap och Arbetat digitalt i en relativt hög omfattning, vilka i sin tur pekar mot projektmålen Programmering/datalogi/ digital kompetens samt Ny kunskap. Dessa insatser urskiljer sig kraftigt från övriga insatser i projektet då de inte i övrigt berör projektmålen Inkludering, Bemötande eller Utvecklande kontakter. Det upplevda värdet av respektive insats är relativt högt rankat. Deltagarna har framför allt värderat insatserna inom programmering och digitalisering i högre grad än vid övriga insatser. Se tabell 7. Tabell 7. Metadatataggarnas fördelning kopplat mot projektmålen. Förteckning över de metadatataggar som deltagarna har rapporterade samt deras koppling till respektive projektmål I denna rapport har vi framförallt jämfört de kompetensutvecklingsinsatser där högst andel metadatataggar förekommer. För att få en fullständig bild över varje enskild kompetensutvecklingsinsats (och LoopMe-grupp), se tabell 8 på nästa sida.