E-hälsa och digitalisering i vårdvardagen patienters perspektiv

Transkript

1 E-hälsa och digitalisering i vårdvardagen patienters perspektiv Madeleine Blusi - Leg ssk, Fil Dr Omvårdnadsvetenskap, Forskare FoU Västernorrland, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Umeå Universitet, Affiliated researcher Department of Computer Science, Umeå Universitet

2 Dagens presentation FoU Västernorrland Forskningsfilosofi Begrepp inom digitalisering Vad betyder det för patienter och personal? Kliniska exempel Forskning

3 Vem är du?

4 FoU Västernorrland Kunskapsbaserad socialtjänst Brygga mellan forskning och praktik Ledningsgrupp = socialchefer - hög medvetenhet vad de vill uppnå Uppdrag: Fånga upp idéer och stödja utvecklings- och uppföljnings-processer inom socialtjänsten Forskning och vetenskapligt arbete - Säkerställa kvalitet och vetenskaplig kompetens - Främja förankring mellan forskning och länets behov - 8 medarbetare, varav 5 disputerade & 1 doktorand - Alla forskare har anknytning till Universitet (Umu, Miun)

5

6 Forskningsfilosofi Bedriva en praktikrelaterad forskning för att tillsammans med personalen skapa: - ett kritiskt tänkande - en forskande nyfikenhet Ge socialtjänstens personal en aktiv roll i den egna kunskapsutvecklingen.

7 Våren 2019 Kartläggning e-hälsa och Digitalisering i Socialtjänsten

8 Varför e-hälsa o digitalisering? - Patientperspektiv Gör vård och omsorg mer tillgängligt Självständighet Mer individualiserat samhälle bort från generalisering Ökade krav på inflytande över: Innehåll (vad) Tidpunkt (när) Typ av vård (hur)

9 9 Digitala hälsotjänster i det patientnära arbetet medför Nya roller & nya värderingar Från Att ge och utföra hjälp Hjälper pat genom att göra åt dem (pat mottagare) Jag har gjort ett bra arbete = många kontakter med patienter Till Coach Hjälper pat genom att guida dem att klara sig själva (aktiv pat) Jag har gjort ett bra arbete = färre kontakter med patienter - Personalen kan hjälpa flera - Ökad tillgänglighet

10 Inom specialistmedicin

11 Inom äldreomsorg, hemsjukvård mm

12 Kliniska exempel på digitala arbetssätt

13 Exempel Sensorteknologi - diabetes

14 Exempel Koagulationsprover PK(INR)

15 Exempel Sensorteknologi för kvalitet vid toalettassistans Vi har gått från att tro till att veta

16 Exempel Hjälpmedel för läkemedelshantering

17 Pågående Forskning - Stödja läkemedelshantering genom AI/AR.

18 Film:

19 Begrepp AI - Artificial Intelligence Definition: - Datorer och datorprogram med intelligent beteende - "vetenskapen och tekniken att skapa intelligenta maskiner". (John McCarthy, 1956) VR Virtual Reality Definition: - Datorsimulerad verklighet - Datateknik som replikerar en miljö, verklig eller inbillad och simulerar användarens fysiska närvaro. - VR skapar artificiella sensoriska upplevelser som kan innefatta syn, känsel, hörsel och lukt. AR - Augmented Reality Definition: - Förstärkt verklighet - En live direkt eller indirekt betraktelse av en fysisk, verklighetstrogen miljö vars element förstärks (eller kompletteras) med datorgenererade sinnesintryck som ljud, video, grafik eller GPS-data.

20 Madeleine 20 Blusi - Digitalisering TILLSAMMANS i Vården. FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING Digital Kompetens Miun 20

21 Madeleine 21 Blusi - Digital

22 22

23 23

24 Film: es-and-solutions

25 Exempel från Forskning - Digitalt anhörigstöd

26 Exempel Digitalt anhörigstöd Anhöriga står för >75 % av vård till äldre i eget boende Samhällets resurser räcker inte för att möta behoven Stort ekonomiskt värde. I Sverige 181 miljarder kr/år. (NkA, Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, 2017) Ohälsa bland anhörigvårdare Lag om anhörigstöd (Socialtjänstlagen, 5 kap. 10 )

27 Kan digitalt anhörigstöd vara lika bra som traditionellt anhörigstöd? Övergripande strategiskt arbete Eller åtminstone tillräckligt bra?

28 Forskningspersoner (Teknik för Äldre ACTION i Norr) Anhörigvårdare > 65 år (n=95) Boende i glesbygdsområden (15 kommuner) Vårda make/maka i hemmet Interventionsgrupp (n=63) digitalt stöd Kontrollgrupp (n=32) traditionellt anhörigstöd

29 Madeleine 29 Blusi - IKT Studiens design Comparative design Long term follow up after 1,5 years Mixed methods - Qualitative and quantitative measures Övergripande strategiskt arbete Data Web-camera interviews Telephone interviews Questionnaires Analysis Content analysis Logistic regressions Comparative statistics

30 Traditionellt anhörigstöd Trygghetslarm Ekonomiskt stöd Växelvård Annat Avlösning i hemmet Stödsamtal Information Utbildning Frivilligorganisationer Rådgivning Anhörig-grupp Antal personer som deltog i varje aktivitet

31 Upplevelse av att få digitalt anhörigstöd

32 Jaha, men går det inte lika bra med vanligt anhörigstöd?

33 Resultat. Alla tyckte stödet de fick var bra, men det fanns skillnader. Signifikant skillnad, digitala gruppen mer nöjda och större nytta av stödet (p<0.002) Det digitala stödet ansågs tillgängligt, flexibelt och stärkte vårdarkompetensen hos de anhöriga. Kontrollgruppen uttryckte att de hade behov som inte tillgodosågs av stödet de fick. Digitala gruppen: positiv påverkan på hela livssituationen

34 Vad har varit det viktigaste med stödet du fått? FLEXIBILITET OCH TILLGÄNGLIGHET AVGÖRANDE FÖR ATT MÖTA ANHÖIRGVÅRDARES BEHOV AV STÖD E-anhörigstöd Traditionellt stöd Flexibililtet Tillgänglighet Unmet needs Kan välja vad jag vill ha information om Kan välja när jag vill ha stödet Kan få stöd med det som är aktuellt för mig just nu Det går alltid att få kontakt med någon Tillgängligt även på nätter och helger Jag kan få stöd när jag behöver det Får "fel" slags stöd Begränsad tillgänglighet Otillräckligt stöd Organisationens behov går före anhörigvårdares behov

35 Till vad och hur ofta använde deltagarna det digitala stödet?

36 Digitala tjänster möjliggör ökad tillgänglighet Om jag inte hade fått digitalt anhörigstöd hade jag sannolikt inte fått något stöd alls. Där jag bor är det långt till allt.

37 Roller förändras Deltagarna hade blivit mer självständiga och behövde inte längre så mycket hjälp från anhörigstödjarna Anhörigstödjarna mycket viktiga för resultatet Anhörigstödjarna ansåg att deras professionella roll förändrades när de införde ett digitalt arbetssätt.

38 Kommunerna i Västernorrland ligger ganska långt framme, & hamnar i topp när man googlar digital teknik hemtjänst. Film framtagen av kommunerna, där de visar klientnytta med digitala arbetssätt

39 When users can choose, cooperation between professionals and patients Länk till film av hemtjänst/hemsjukvård i Västernorrland

40 Noterade du medarbetarens sensor?

41 Fundera: I förhållande till det område där du är verksam, hur är det för dina patienter? Hur skulle det vara för dem om ni tillämpade fler digitala arbetssätt? Vad skulle kunna vara värdefullt för dem att digitalisera? Vad skulle vara värdefullt för dig i din yrkesroll?

42 TACK! Hälsningar från Madeleine

43 Madeleine 43 Blusi - Digitalisering TILLSAMMANS i Vården. FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING Digital Kompetens Miun 20 Referenser s1 Fishl, C., Blusi, M., Lindgren, H., & Nilsson, I. (2019). Tailoring digital technology-mediated occupations for seniors in Northern Sweden a multiple-case study. Submitted. Blusi, Madeleine, & Nieves Juan Carlos. (2019). Feasibility and Acceptability of Smart Augmented Reality Assisting Patients with Medication Pill Box Self Management. MEDINFO 2019 : The 17th World Congress on Medical and Health Informatics, Health and wellbeing e-networks for all, AUGUST, LYON FRANCE. Accepted. Ingeson, M., Blusi, M., Nieves, J.C AIH post proceedings. Book chapter. IN: Artificial Intelligence in Health. Microsoft Hololens - a mhealth solution for Medication Adherence. Postproceeding-AIH2018 Artificial Intelligence in Health, Stockholm. Ingeson, M., Blusi, M., Nieves, J.C. Smart Augmented Reality mhealth for Medication Adherence. Ingår i: / [ed] Bichindaritz et.al., Conference Proceedings The First Joint Workshop on AI in Health organized as part of the Federated AI Meeting (FAIM 2018), co-located with AAMAS 2018, ICML 2018, IJCAI 2018 and ICCBR july 2018, Stockholm, Sweden. Ming-Hsin Lu, Hsiu-Ping Yueh, Helena Lindgren, Madeleine Blusi, Esteban Guerrero and Chunli Yan (2018). Using Activity Theory to Design and Evaluate a Projection-based Augmented Reality System for Supporting Medication Distribution for Older Adults in Home Environments. The 22nd Pacific Asia Conference on Information Systems PACIS 2018; Yokohama, Japan,

44 Referenser s2 Blusi, M., Nilsson, I., Lindgren, H. (2018). Older adults co-creating meaningful individualized social activities online for healthy ageing. In: Adrien Ugon, Daniel Karlsson, Gunnar O. Klein, Anne Moen (ed.), Building continents of knowledge in oceans of data: The future of co-created ehealth (pp ). IOS Press Studies in Health Technology and Informatics. Blusi M (2017). Pflegende Angehörige auf dem Land: per Internet gut unterstützt. Neue Caritas; 118: 7, (på Tyska, auf Deutsch). Blusi M, Jong M & Dalin R. (2016) Older People Using e-health Services Exploring Frequency of Use and Associations with Perceived Benefits for Spouse Caregivers. Informatics, 3(3), Article ID 15; doi: /informatics Scandurra I, Blusi M & Dalin R. (2015). A Living Lab Method for Innovations to Increase Quality of Life for Elderly - A Pilot Case. In J. Zhou and G. Salvendy (Eds). Human Aspects of IT for the Aged Population. Design for Everyday Life. (pp ) Los Angeles: Springer Blusi M, Kristiansen L & Jong M. (2015). Exploring the influence of Internet based caregiver support on experiences of isolation for older spouse caregivers in rural areas: a qualitative interview study. International Journal of Older People Nursing, 10(3),

45 Referenser s3 Blusi, M. (2014). E-health and Information and Communication Technology (ICT) to support family caregivers in rural areas. Doktorsavhandling no 203. Fakulteten för humanvetenskap. Avdelningen för Omvårdnad. Sundsvall: Mittuniversitetet Blusi M, Dalin R and Jong M. (2014). The benefits of e-health support for older family caregivers in rural areas. Journal of Telemedicine and Telecare; 20, pp Doi: / X Scandurra I., Blusi M., & Dahlin, R. (2014). Norrlandicus Care Lab : The Novel Test Method for Aging Society Innovations. VITALIS - Nordens ledande ehälsomöte; 2014; Göteborg. Göteborgs universitet; Retrieved at svenska-gupea pdf Blusi M, Asplund K and Jong M. (2013). Older family carers in rural areas - experiences from using caregiver support services based on Information and Communication Technology (ICT). European Journal of Ageing; 10, (DOI) /s