Förslag till institutionerna vid Stockholms universitet inför arbetet med studenternas generiska/överförbara kunskaper. Compare and evaluate

Transkript

1 Informationskompetensen och Bolognareformen Förslag till institutionerna vid Stockholms universitet inför arbetet med studenternas generiska/överförbara kunskaper utarbetat av Christina Tovoté, Pedagogisk utvecklare, Universitetsbiblioteket november 2005 Information literacy Recognise information need Distinguish ways of addressing gap Construct strategies for locating Locate and access Compare and evaluate Organise, apply and communicate Synthesise and create Novice Advanced beginner Competent Proficient Expert Basic Library Skills IT Skills

2 Informationskompetens förmåga att söka, välja och hantera information på vetenskaplig nivå är ett exempel på Bologna-dokumentens generiska/överförbara kunskaper. Hur kan den beskrivas i kursernas lärandemål inom de olika fakulteterna? Förslag, inspiration och stöd från Universitetsbiblioteket Innehåll 1) Inledning 2) Informationskompetens information literacy - Begreppet - Forskningen - Nationellt, nordiskt, europeiskt, internationellt perspektiv 3) Kompetenser gemensamma för alla? - Kravet från samhället och arbetslivet - Humanister - Jurister - Naturvetare - Samhällsvetare 4) Ämnes- och studiespecifik eller uteslutande generisk kompetens? 5) Organiseringen av undervisningen i informationskompetens - ingångskompetens - lärandemål - progression - examinering 6) Förslag och exempel från olika ämnen 7) Referenser Omslaget visar The Seven Pillars of Information Literacy, en beskrivning gjord av SCONUL Society of College, National & University Libraries - i England 2

3 1) Inledning Hur kan man vid Europas universitet och högskolor beskriva informationskompetensens betydelse för studier, anställningsbarhet, aktivt medborgarskap och livslångt lärande? Det är något som de akademiska biblioteken i samband med Bolognaprocessen nu arbetar på och har kommit olika långt med. Detta inspirationspapper med förslag och stöd är i sin tur inspirerat av ett liknande dokument framtaget för Köpenhamns universitet hösten 2004 av Tina Buchtrup Pipa, forskningsbibliotekarie vid Det Kongelige Bibliotek. Danmark är ett av de länder i Europa, där man ligger långt framme när det gäller integreringen av denna både generiska och ämnesspecifika kompetens navigationskompetens, som man där kallar det i den reguljära universitetsundervisningen. Där har man specifikt riktat sig till den humanistiska fakulteten medan detta dokument syftar till att vara övergripande och vänder sig till alla olika fakulteter vid Stockholms universitet. I följande tre stycken beskrivs begreppets innebörd och olika typer av kompetenser berörs liksom frågan om i vilken utsträckning vi har att göra med en delvis ämnesspecifik eller en helt och hållet övergripande generell kompetens. Därefter från och med femte stycket ges exempel på hur organiseringen av undervisningen, lärandemål och examinationsformer för informationskompetens kan se ut. 2) Informationskompetens information literacy Begreppet har en medveten anknytning till förmågan att läsa och förstå vad man läser. En informationskompetent person kan kortfattat beskrivas som en person med förmågan att söka, kritiskt granska och kreativt utnyttja informationen. Forskning på området pågår framför allt i USA, Kanada, Australien och Storbritannien. Framstående forskare är Carol Kuhlthau, USA med avhandlingen Seeking Meaning. A Process Approach to Library and Information 1989, 2nd ed (utgångspunkt: the principle of uncertainty, osäkerheten som kognitiv process) och Christine Bruce, Australien med The Seven Faces of Information Literacy 1997 (en relationell och kontextuell modell). Internationella initiativ I USA har man länge haft ett National Forum on Information Literacy, NFIL, Där har man också liksom i ANZIIL, Australian and New Zealand Institute for Information Literacy, skapat standards med lärandemål för den högre utbildningen, I Europa har forskningsnätverket EnIL, European Network on Information Literacy bildats på initiativ av Consiglio Nazionale delle Ricerche, det italienska nationella forskningsrådet. I Norden har vi inrättat ett Nordic Information Literacy Forum, NordINFOLIT Informationssökningsprocessen Informationssökning innebär inte något statiskt sökande och finnande utan är en process, som fortgår under hela studietiden och ligger nära själva forskningsprocessen. Information blir kunskap först när den integreras med bakgrund och erfarenheter hos studenten själv. 3

4 För att formulera ett informationsbehov måste man veta något om ämnet. All utbildning i informationssökning fungerar därför bäst i nära samarbete med lärarna i de olika ämnena. Den bör sättas in på ett tidigt stadium och återkomma i en progression under hela utbildningstiden. Studenten tar genom detta ett större ansvar för sitt eget lärande. Högskolelagen Informationskompetens finns sedan 1 juli 2002 inskriven i 1 kap 9 i Högskolelagen som ett grundläggande mål: "Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå - följa kunskapsutvecklingen" Denna stöds nu också av Regeringens proposition Ny värld ny högskola 2004/05: utkom BIBSAM-rapporten Someone else s job av Birgitta Hansson och Olle Rimsten, Örebro universitet. Den bygger på en undersökning om i vilken utsträckning de olika lärosätena arbetar med måluppfyllelsen av lagen, som nu aktualiseras i Bolognareformen I dokumenten till denna t ex i de s.k. Dublin Descriptors, 2004 och A Framework for Qualifications of EHEA, 2005, talas om s.k.generic/transferable skills. Bland dessa beskrivs förmågan att söka och välja/selektera information. Studenten behöver denna förmåga både under studietiden och för att bli anställningsbar efteråt. Kompetensprofiler och lärandemål finns, som nämnts, redan i internationella standards för information literacy och kan anpassas till och skrivas in i institutionernas egna kursbeskrivningar. Universitetsbibliotekets roll Universitetsbibliotekets roll är att vara en del av den lärande miljön och medverka till att uppfylla högskolelagens mål: informationskompetenta studenter. I arbetet med implementeringen av Bologna-processen kan biblioteket fungera som en resurs 3) Kompetenser gemensamma för alla? Finns det gemensamma kompetenser för alla humanister? Ja, säger man på Köpenhamns universitet där man förutom kärnämneskompetensen identifierat analytisk, historisk, kulturell, förmedlings-, navigations-, innovations-, samarbets- och självstyrande kompetens. Vilka krav ställs på en humanist, som söker anställning på en hårt konkurrensutsatt arbetsmarknad och vilka kompetenser har denne användning för i arbetslivets lärande- och beslutsprocesser? Vilka är förutsättningarna för jobbmöjligheter som forskare, lärare, konsulent, analytiker, administratör, politiker, journalist, marknadsförare etc etc Vad kännetecknar en person på en arbetsplats, som läst Samhällsvetenskap vid universitetet? Är följande två typiska juristkompetenser: Förmågan att penetrera och mycket långsamt studera formuleringarna i en lång text. Förmågan att använda denna långa text som ett verktyg Samma sak gäller naturvetarna. Kan vi förbereda studenterna för dessa krav under universitetstiden? Frågorna är inte helt lätta att svara på. Men informationskompetens innebär en sådan oumbärlig förmåga att kunna hantera informations- och kunskapssamhället även efter studierna. 4

5 4) Ämnes- och studiespecifik eller uteslutande generisk kompetens? Kan vi erbjuda undervisning i informationshantering uteslutande fristående och över alla ämnesgränser? Informationskompetensen är i sig en förutsättning för att kunna tillägna sig ett ämnesområde och är därmed en baskompetens, som måste introduceras redan från studiernas början. Den understödjer den mer avancerade genereringen av vetande och överföring av information och kunskap från ett vetenskapsområde eller disciplin till en annan. Sedd på det sättet är det möjligt med helt gemensam undervisning. Det finns också fördelar med tvärvetenskaplig undervisning. Det innebär nya insikter, praktisk erfarenhet och samarbete, en kompetens, som har stor betydelse på framtida arbetsplatser. Å andra sidan har informationskompetensen en ämnes- och kontextbunden aspekt som gör integration med ämnet nödvändig. T ex har vissa ämnens metoder särskilda behov av information och informationsökningsteknik. Där har det utvecklats en ämnesspecifik informatik, t ex inom juridik (inte minst här vid SU!) och medicin. Andra ämnen har större behov av kunskap om medier i sig såsom konstvetenskap och medievetenskap. Det kan också vara skillnad mellan ämnena på när det är relevant att sätta in olika delar av undervisningen i informationskompetens. Detta har stor betydelse också för studenternas motivation. När ska den studerande läsa annat än ren kurslitteratur? När infaller den första större uppgiften, som kräver självständig informations- och litteratursökning? Man kan alltså tänka in detta mycket flexibelt i studieplanerna. Delar bör ligga mycket tätt inne i själva ämnesundervisningen genom läraren och annat kan läggas in generiskt och av informationsexperter. Under alla omständigheter fordrar det ett gott samarbete. Biblioteket är här en del av den lärande miljön! 5) Organisering av undervisningen i informationskompetens Ingångskompetens Det finns inte någon standard eller några gemensamma krav på undervisningen i informationshantering på gymnasienivå. Själva ordet informationskompetens finns inte i några styrdokument varken för grund- eller gymnasieskola. Däremot finns många andra formuleringar i läroplanerna, som i princip beskriver detta t ex: Eleverna skall också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna skall träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Man kan alltså inte förutsätta en gemensam ingångskompetens hos alla som börjar studera på universitet och högskolor. Detta betyder att de nya studenterna kommer hit med mycket olika färdigheter. Många har stor erfarenhet av nätnavigering och de flesta har någon kunskap om att använda ett bibliotek men det är få som har reflekterat över denna process. En möjlighet att komma till rätta med denna nivåskillnad i ingångkompetens skulle kunna vara ett självtest i informationskompetens utvecklat tillsammans med universitetsbiblioteket. En sådan skulle också tydliggöra förväntningar och krav på studenten så att han/hon själv därefter kunde söka sig till lämplig introduktionskurs. Även en sådan skulle kunna skräddarsys för denna grupp nybörjare. En annan möjlighet vore att lägga delar av en introduktion i den planerade för alla nya studenter gemensamma kursmodulen i vetenskapens grunder. På så vis skulle alla starta med samma miniminivå när det gäller 5

6 informationskompetens och man kunde redan från början starta en progression och en ämnesanknytning. Kompetensprofil I följande finns en progression inbyggd: En informationskompetent student och medborgare kan kritiskt, medvetet, självständigt, effektivt och kreativt använda sig av information i arbetet med uppgifter såväl inom sina studier som på sin arbetsplats. Han/hon kan målinriktat och kontextanpassat integrera informationshantering i ett konstruktivt genomförande av uppgiften. Studenten kan vidare identifiera sina behov av information och hitta, sammanfatta, värdera, organisera och effektivt använda denna till att behandla ämnen, fatta beslut och lösa problem i samband med olika arbetsuppgifter och projekt. Medveten om vilka olika resurser som finns, använder den informationskompetente informationen till att skapa ny kunskap och till att hitta kreativa lösningar på problem och utmaningar i samband med nya och gamla arbetsuppgifter. Studenten kan navigera i informationssamhällets komplexitet med sitt överflöd av intensiv och framför allt ofiltrerad information. (Härav en variant av begreppet: navigationskompetens, som används i Bologna-dokumenten vid Köpenhamns universitet.) Studenten kan förhålla sig till olikartade val av information, känner de olika ingångarna och medietyperna och kan hantera och designa målinriktade strategier, välja metoder och effektiva tekniker att hitta och göra materialet tillgängligt samt använda detta etiskt och lagligt. Han/hon kan förhålla sig till relevans, giltighet, pålitlighet, sannolikhet, ensidighet och partiskhet. (Jfr här plagiatdebatten!) Lärandemål Studenten är i stånd att: definiera och artikulera sitt informationsbehov hitta nödvändig information effektivt och med hjälp av målinriktade strategier i förhållande till den konkreta situationen kritiskt värdera informationen och sökprocessen hantera den insamlade eller framtagna informationen använda tidigare och ny information till att lära, lösa problem, fatta beslut och konstruera nya begrepp eller skapa ny kunskap använda informationen med förståelse för och erkännande av kulturella, etiska, ekonomiska, rättsliga och samhällsmässiga aspekter på användandet av information Studenten upplever navigation och informationshantering som en förutsättning för självständigt och livslångt lärande och uppfattar kompetensen som integrerad i processen från uppgift till resultat. Progression Den viktigaste skillnaden mellan de olika nivåerna från grundnivå över avancerad nivå till forskarnivå är dels den växande säkerheten i kompetensen som följer med utvecklandet av ämneskunskapen och de enskilda studiernas organiserande och dels är den förbunden med omfånget och tiden för det praktiska arbetet med ämnet. Den djupare förståelsen, insikten och säkerheten kommer i det upprepade mötet med stoffet. Reflektion i samband med sökprocessen och sökstrategins interaktion med uppgift, problembehandling och beslut om val, frånval och dess konsekvenser och genereringen av nya idéer i samspel med den 6

7 utvidgade och fördjupade ämneskunskapen skiljer studenten på avancerad nivå från den på grundnivå. Man kan tillrättalägga förlopp där studenten systematiskt får veta mer om källor, medietyper, databaser och medieavhängiga kriterier för värdering osv. I det följande är informationskompetensen uppdelad i sex grupper som var och en är ytterligare specificerad. För varje grupp är delarna kumulativa och en del i ett progressionsförlopp. Delmålen bygger på amerikanska, australiensiska och nordiska beskrivningar av standards för informationskompetens inom högre utbildning. Framför allt de australiensiska är användbara eftersom de till skillnad från de amerikanska tar med det livslånga lärandets medborgerliga och demokratiska aspekter. I STUDENTEN KAN DEFINIERA OCH ARTIKULERA SITT INFORMATIONSBEHOV o förstår karaktär, styrka och svaghet hos olika informationskällor o använder olika informationskällor för att ta beslut och belysa problem o omprövar karaktären på och omfånget av informationsbehovet o förstår och kan kritiskt reflektera över val, frånval och konsekvenser i informationshanteringssituationen och i interaktion med det ursprungliga behovet II STUDENTEN HITTAR NÖDVÄNDIG INFORMATION EFFEKTIVT OCH MED HJÄLP AV MÅLINRIKTADE STRATEGIER I FÖRHÅLLANDE TILL DEN KONKRETA SITUATIONEN o har söktekniska färdigheter och känner nationella och internationella standards (t ex boolska operatorer och andra avgränsnings- och preciseringsverktyg) o väljer mest lämpade metod och redskap att finna informationen med o känner till olika sökmetoder och deras respektive styrka och svaghet (t ex. att browsa, söka systematiskt i både konventionella och elektroniska miljöer för att kunna orientera sig, upptäcka, undersöka, dokumentera, underbygga, argumentera, insamla osv) o känner till relevanta orienteringspunkter i informationsinfrastrukturen o konstruerar och implementerar effektiva sökstrategier o kan skaffa sig information med hjälp av målinriktade metoder o håller sig till viss del à jour med informationskällor, informationsteknologier, informationsredskap och undersökningsmetoder III STUDENTEN KAN KRITISKT VÄRDERA INFORMATION OCH SJÄLVA SÖKPROCESSEN o värderar användbarheten och relevansen hos den funna informationen o definierar och använder relevanta och anpassade kriterier för att värdera informationen o reflekterar över sökprocessen och reviderar sökstrategi och eventuellt problemperspektiv IV STUDENTEN KAN HANTERA DEN INSAMLADE ELLER FRAMTAGNA INFORMATIONEN o dokumenterar informationen och dess källor o organiserar (ordnar/klassificerar/sparar) informationen 7

8 o förstår principerna för kunskapsorganisation V STUDENTEN KAN ANVÄNDA TIDIGARE OCH NY INFORMATION TILL ATT LÄRA, LÖSA PROBLEM, TA BESLUT OCH KONSTRUERA NYA BEGREPP ELLER SKAPA NY KUNSKAP o jämför ny information med tidigare kunskap och identifierar motsättningar eller andra karakteristika hos informationen o reviderar tidigare kunskap och integrerar ny information VI STUDENTEN KAN ANVÄNDA INFORMATION MED FÖRSTÅELSE FÖR OCH ERKÄNNANDE AV KULTURELLA, ETISKA, EKONOMISKA, RÄTTSLIGA OCH SAMHÄLLSMÄSSIGA ASPEKTER PÅ ANVÄNDNINGEN AV INFORMATION o rättar sig efter konventioner och etikett relaterade till tillgång på och användning av information o skaffar sig tillgång till, sparar och sprider texter, data, bilder eller ljud lagligt o förhåller sig till information och kunskapsorganisering som kulturella och historiska produkter o inser att information delvis är präglad av värderingar och uppfattningar o erkänner kulturella, etiska och samhällsekonomiska aspekter relaterade till tillgången på och användningen av information Examinering Frågan om utvärdering och anpassningen mellan krav, förväntningar och mätning av kompetenser hänger samman med frågan om hur långt kompetenserna faktiskt ingår i kursplanerna och i så fall i vilken omfattning och på vilket sätt. Ingår navigation och informationshantering i kurser, som är betygsgivande, obligatoriska eller helt frivilliga? En viss mängd formaliserade och obligatoriska kurser måste anses vara ett minimum för att kunna säkra och uppgradera navigationskompetensen som en mer systematisk möjlighet till att de studerande kan lära sig det de inte kan och bli mer medvetet reflekterande över det de faktiskt kan. Här några möjligheter till att inrätta värdering av informations- eller navigationskompetensen: o Elektronisk självtest En elektronisk test för alla nya studenter skulle kunna fungera som ett verktyg både för att få kännedom om de olika förkunskaperna och för att synliggöra universitetets förväntningar och krav. Sådana test med tillhörande övningar skulle också kunna utarbetas för andra nivåer. o Informationshantering och metodavsnitt i skriftliga uppgifter Krav på synliga integrerade metodöverväganden och informationshantering som en del i värderingar av skriftliga uppgifter och som underlag för godkännande. Till detta hör informationshanteringens konsekvenser för val, frånval, avgränsning av ämne etc o Loggbok Krav på en självständig informationshanteringsloggbok i samband med större skriftliga uppgifter eller till ett ämnesseminarium med fler mindre uppgifter. Loggboken ska synliggöra sökprofil, sökstrategi och andra informations- och litteraturrelaterade överväganden. Avrapporteringen kan eventuellt utvärderas av informationsspecialister i samråd med gruppundervisare eller uppsatshandledare. o Självständig uppgift i navigering och informationshantering 8

9 En eller flera uppgifter på olika nivåer, som primärt handlar om och understödjer navigationskompetens. Uppgiften ska ge möjlighet till såväl färdighetsträning som reflektion över mer abstrakta informationsrelaterade problemställningar. Konceptet kan utvecklas i samråd med ämnenas studieledare. Själva uppgifterna kan utarbetas och utvärderas av informationsspecialister. 6) Förslag och exempel från olika ämnen Några institutioner vid Stockholms universitet har redan börjat skissa på förslag till hur det skulle kunna se ut med i kursplanerna inlagda lärandemål för informationskompetens. På Institutionen för socialt arbete har man sådana beskrivningar under formulering och delar av Geovetenskapliga institutionen planerar något liknande. Det förslag som är mest utarbetat, även om det kommer att ändras många gånger under processen, föreligger från Litteraturvetenskapliga institutionen: Förslag till Masterprogram i litteraturvetenskap Lärandemål i informationssökning/navigationskompetens Efter en genomgången masterutbildning ska den studerande besitta följande kompetenser när det gäller informationssökning: att känna till och kunna använda relevanta allmänna och specifikt litteraturvetenskapliga informationssamlingar, såväl fysiska som elektroniska att känna till och kunna använda relevanta e-böcker och e-tidskrifter att behärska de olika sökmotorerna och avancerade sökteknikerna att kunna utvärdera elektroniska skönlitterära texter ur textkritisk synpunkt att kunna utvärdera elektroniska facktexter i avseende på deras tillförlitlighet, aktualitet och vetenskaplig kvalité att kunna göra korrekta hänvisningar till elektroniska källor Maria Nikolajeva, professor i Litteraturvetenskap, som skrivit detta förslag i samarbete med biblioteket, har också beskrivit vad lärarna behöver göra för att uppnå detta: Vi som lärare behöver samarbete med Universitetsbiblioteket, SUB: lägga in en kurs i avancerad informationssökning i början av utbildningen (gärna en nätbaserad kurs med diagnostiska prov) som fortsättning av kompetens från grundnivån lägga till informationssökningsuppgifter i samtliga kurser med resultat som är observerbara och meningsfulla för studenterna hålla vår egen navigationskompetens uppdaterad Hon har också förklarat varför träning i informationssökning är viktig för henne som handledare: 9

10 Jag betraktar skicklighet i informationssökning som en av de viktigaste förutsättningarna för modern humanistisk forskning. I den oändliga mängd av information som vi får dagligen från olika håll är det avgörande för en forskare att kunna filtrera och sortera den. Studenterna ges en möjlighet att självständigt söka efter och bedöma källor. Min roll som handledare blir därmed vägvisare, inte färdig kunskapsbank. Fler och fler källor, såväl skönlitterära som facktexter, blir tillgängliga i fulltext i elektronisk form. Det spar mycket tid och möda att använda dessa i stället för att beställa böcker genom fjärrlån eller sitta på bibliotekens tidskriftssal. I framtiden kommer säkert flera vetenskapliga tidskrifter att enbart finnas i e-form. Elektroniska fulltexter är oftast sökbara, dvs man kan lätt hitta relevanta citat osv. Om studenterna är vältränade i avancerad sökning behöver de inte använda onödigt mycket tid för att finna det de söker och istället kan ägna mer tid åt annat, mer kreativt arbete. Om studenterna är vältränade i utvärdering av källor behöver jag inte förklara varför vissa källor inte är tillförlitliga. Det spar mycket tid och möda. Jag kan omöjligen känna till alla tillgängliga källor. Studenternas kritiska sökresultat är utvecklande för mig som lärare och forskare. Summa: navigationskompetens gör att både studentens och mitt arbete blir effektivare. Referenser ACRL, The Association of College and Research Libraries, Information Literacy Competency Standards for Higher Education. Chicago, Ill Basili, Carla (ed.), Information Literacy in Europe. A first insight into the state of the art of information literacy in the European Union. Rome 2003 Bologna working group on Qualifications Frameworks; A Framework for Qualifications of the EHA, Copenhagen 2005 Bruce, Christine, The Seven Faces of Information Literacy Adelaide 1997 Bundy, Alan, (red.) 2004, Australian and New Zealand Information Literacy Framework. Principle, standards and practice. 2 ed. Adelaide Hansson, Birgitta & Rimsten, Olle, Someone else s job. Måluppfyllelse av 1 kap 9 högskolelagen avseende studenters informationskompetens. Örebro

11 Den Humanistiske Fakultet, Kompetenceveje. Inspiration till studienaevnene og eksempler på kompetencebeskrivelser. Köpenhamn 2004 Högskolelag (SFS 1992:1434 Kuhlthau, Carol, Seeking Meaning. A Process Approach to Library and Information 1989, 2nd ed Larsson, Ann-Louise & Herder, Mats, Bolognaprocessen i ett biblioteksperspektiv. Ett uppdrag för Växjö universitetsbibliotek 2005 NordINFOLIT, Nordiskt Forum för Informationskompetens Pipa, Tina Buchtrup, Navigations- och informationskompetence på Den Humanistiske Fakultet. Köpenhamn 2004 Proposition 2004/2005:162. Utbildningsdepartementet. Ny värld ny högskola. Stockholm 2005 Reformsekretariatets webbplats vid Köpenhamns universitet SCONUL, Society of College, National & University Libraries, Information skills in higher education. A position paper Webber, Sheila & Johnston, Bill, The Information Literacy Place 11