Förändringen av friluftslivet i skolan Hur tolkar idrottslärare friluftsliv i grundskolan?

Transkript

1 Förändringen av friluftslivet i skolan Hur tolkar idrottslärare friluftsliv i grundskolan? Friluftsliv change in elementary school How do PE teachers interpret friluftsliv in school? Edin Mesic Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Idrottsvetenskap C Examensarbete 15 hp Handledare: Albrecht Jung Examinator: Owe Stråhlman

2 Abstract The purpose of this study has been to exam how sports professors interpret the term "friluftsliv" and in which way sports professors treat "friluftsliv" and staying outside in elementary school. The paper stems from the reasons to why sports professors believe that "friluftsliv" is hard to pursue in elementary school. In order to carry out the purpose, five professors from four different schools have been interviewed. The choice of method been semi structured, qualitative, and individual interviewing. The theoretical starting points are habitus- and ramfaktor theory. The conclusion of how sports professors find the term "friluftsliv", is that it is viewed differently depending on each ones individual background. The research showed that all five professors believed that Lgr11 has made the new curriculum much more clear and structured, also that "friluftsliv" is portrayed in a much more positive light. My study showed that these five professors aren't limited by the problems with "friluftsliv". Instead all five of them find it that the conditions for "friluftsliv" are good, and that the woods are in direct connection with the woods. Keywords: Friluftsliv, habitus, ramfaktor, Lgr11, outdoor problems

3 Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare tolkar begreppet friluftsliv och hur idrottslärare behandlar området friluftsliv och utevistelse på grundskolan. Uppsatsen görs mot orsakerna till varför idrottslärare anser att friluftsliv är svårt att bedriva i grundskolan. För att uppfylla syftet har fem idrottslärare från fyra olika skolor intervjuats. Metodvalet som har använts är individuella kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form. Studiens teoretiska utgångspunkter är habitus- och ramfaktorteorin. Slutsatsen utifrån hur idrottslärare tolkar begreppet friluftsliv är att begreppet tolkas olika beroenden på individens bakgrund. Undersökningen visade att samtliga fem idrottslärare talade om att Lgr11 har medfört att den nya kursplanen för idrott och hälsa är tydligare, mer strukturerad samt att friluftsliv framhävs positivare. Min studie visade att dessa fem idrottslärare inte är begränsade av friluftsproblematiken. Alla fem idrottslärare i uppsatsen berättade att de har bra friluftsförutsättningar och att skogen finns i direkt anslutning till skolan. Nyckelord: friluftsliv, habitus, ramfaktorteorin, Lgr11, friluftsproblematiken

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING PROBLEMFORMULERING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR LITTERATURGENOMGÅNG BEGREPPET FRILUFTSLIV FRILUFTSLIVETS HISTORIA FRILUFTSLIVETS UPPKOMST I GRUNDSKOLAN FRILUFTSLIV I LGR TIDIGARE FORSKNING TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER HABITUS RAMFAKTORTEORIN METOD DESIGN URVAL INTERVJUGUIDE GENOMFÖRANDE DATABEARBETNING RELIABILITET OCH VALIDITET ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT RESULTAT FRANK ANNA MOA PIA CONNY ANALYS AV RESULTAT DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION HUR TOLKAR IDROTTSLÄRARE BEGREPPET FRILUFTSLIV? HUR IDROTTSLÄRARE SER PÅ FRILUFTSLIVET OCH UTEVISTELSES STATUS EFTER INFÖRANDET AV LGR11? HUR SER IDROTTSLÄRARNA PÅ MÖJLIGHETEN ATT IMPLEMENTERAR MER FRILUFTSLIV OCH UTEVISTELSE I GRUNDSKOLAN? SLUTSATS FORTSATT FORSKNING REFERENSLISTA BILAGA 1 INTERVJUGUIDE BILAGA 2 SAMMANFATTNING AV RESULTAT I TABELLFORM

5 1. Inledning Det inledande avsnittet visar vilka aktiviteter som är vanligast förekommande inom ämnet idrott och hälsa på grundskolan. Dessutom beskrivs orsakerna till varför idrottslärare anser att friluftsliv är svårt att bedriva i grundskolan. 1.1 Problemformulering 2003 gjorde Skolverket en nationell utvärdering av grundskolan på uppdrag av regeringen. Skolverkets uppdrag var att analysera och utvärdera undervisningen i ämnet idrott och hälsa. 1 Idrottslärarna i den nationella utvärderingen (NU-03) fick svara på vad som var vanligast förekommande i deras idrottsundervisning. Resultatet visade att vanligaste förekommande aktivitet är bollaktiviteter av olika slag. Därefter kom lekar, träning och motion. 2 Kursplanen som gällde när denna undersökning gjordes var Läroplan 94 (Lpo94). Lpo94 lade stor vikt på friluftsverksamhet. Resultatet från NU-03 visade att friluftsverksamhet inte är bland de sju vanligaste aktiviteterna. 3 Ytterligare viktiga delar som lyfts fram i Lpo94:s kursplan för idrott och hälsa är dans, friluftsliv och orientering. Resultatet i NU-03 visade att dessa aktiviteter var inte särskilt vanliga i undervisningen eller bedömdes som så. 4 Den 22 april 2010 gjorde Skolinspektionen en flygande undersökning i 172 grundskolor i 64 olika kommuner. Undersökningen i grundskolorna var oanmäld. Skolinspektionens uppgift var att granska vilka aktiviteter som förekom på idrottslektionerna i grundskolan. Resultatet från Skolinspektionens rapport Mycket idrott och lite hälsa visade att bollspel och bollekar dominerade idrottslektionerna i landets grundskolor. Aktiviteter som nödsituationer, friluftsliv och orientering var mindre förekommande på idrottslektionerna. Trots att dessa aktiviteter betonas som centrala i kursplanen gjorde Riksidrottsförbundet en studie om idrotten i skolan. Deras studie visade varför friluftsliv är svårt att utföra på högstadiet. Orsakerna till att inte skolorna har med friluftsliv i undervisningen är på grund av lokal-/anläggningsbrist, ekonomi och tidsbrist. 6 1 Skolverkets nationella utvärdering Idrott och hälsa. S.14 2 Ibid. S Ibid. S.24 4 Ibid. S.26 5 Skolinspektionen Mycket idrott lite hälsa S. 5 6 Riksidrottsförbundet Idrott och rörelse i skolan. En studie av idrotten i skolan. S. 28 5

6 Erik Backman, forskare inom friluftsliv talar om orsakerna till att idrottslärare inte bedriver mer friluftsliv i skolan. Han nämner att idrottslärare anger tidsbristen som en orsak till att de inte har mer friluftsliv. Utrustning, riskfaktorn och saknaden av skogens närhet är ytterligare några orsaker. 7 Hösten 2011 byttes Lpo94 ut mot Lgr11 som vid tidpunkten för denna uppsats var den gällande kursplanen. Lgr11 är indelad i tre centrala områden; rörelse, hälsa & livsstil och friluftsliv & utevistelse. Införandet av Lgr11 har medfört att friluftsliv och utevistelse har fått en tydligare roll i kursplanen. 8 Nationella utvärderingen och Skolinspektionens rapport visade att de vanligast förekommande aktiviteterna på grundskolans idrottslektioner har varit bollaktiviteter. Detta trots att både Lpo94 och Lgr11 lade stor vikt på friluftsliv. Orsakerna till att friluftsliv inte fått mer utrymme i grundskolan är även här skolornas ekonomi, material och tidsbrist. 2. Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur idrottslärare tolkar begreppet friluftsliv och hur idrottslärare behandlar området friluftsliv och utevistelse på grundskolan. 2.1 Frågeställningar - Hur tolkar idrottslärare begreppet friluftsliv? - Hur ser idrottslärare på friluftslivet och utevistelses status efter införandet av Lgr11? - Hur ser idrottslärarna på möjligheten att implementera mer friluftsliv och utevistelse i grundskolan? 7 Backman E Vad har idrottslärare för bild av riktigt friluftsliv? S Skolinspektionen Litteraturöversikt inför kvalitetsgranskning av Idrott och hälsa i grundskolan. S. 2 6

7 3. Litteraturgenomgång Under litteraturgenomgången bearbetas begreppet friluftsliv, dess historia och friluftslivets ställning i Lgr Begreppet friluftsliv Friluftsliv är ett svårdefinierat begrepp och definitionen har varierat över tid beroende på vem som ställer frågan och vem som svarar på frågan. 9 Idrottsutredningen från 1969 menade att det var besvärligt att skilja på idrott och friluftsliv. På grund av svårigheten valde idrottsutredningen att definiera idrott och friluftsliv som; fysisk aktivitet som människor utför för att få motion och rekreation eller uppnå tävlingsresultat. 10 Denna definition av friluftsliv resulterade i starka protester från friluftsrörelsen. Orsaken var att friluftsrörelsen inte ville associeras med tävlingsverksamhet. För att poängtera detta utnämnde Friluftsfrämjandet en egen definition av friluftsliv; Friluftsliv är att utnyttja naturen för rekreation och avkoppling 11 I samband med detta utnämnde Regeringskansliet en grupp som kom att heta Friluftsgruppen. Gruppens uppgift var att se över statens stöd till friluftsliv, främjandeorganisationer och idrotten. Friluftsgruppen bedömde att friluftspolitiken borde vara tydligare. Därför utnämnde de en egen definition av begreppet friluftsliv som "vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling". 12 Idag är detta den svenska definitionen av friluftsliv. Johan Öhman berättar att det är viktigt att skilja på om det är friluftsaktiviteter eller friluftsliv som undervisas i skolan: 13 Öhman definierade friluftsaktiviteter som fysiska aktiviteter som lekar, spel och övningar av idrottskaraktär som bedrivs ute i naturen. Han ansåg att friluftsliv avser aktiviteter som innebär att man lever i naturen Backman E Friluftsliv i grundskolan. I Larsson. Håkan & Redelius. Karin (red) Mellan nytta och nöje. Stockholm: Edita Nordsteds. S Ibid Ibid. S Friluftsgruppen s Backman E Friluftsliv i grundskolan. I Larsson. Håkan & Redelius. Karin (red) Mellan nytta och nöje. Stockholm: Edita Nordsteds. S Ibid. S.176 7

8 Även Stephan Svenning påpekar betydelsen att separera friluftsliv och friluftsaktiviteter. Svenning menar att dessa två begrepp blandas ihop i skolan. Han berättar att begreppen används synonymt i skolan, vilket ur ett kvalitetsperspektiv blir svårbedömt om det är friluftsliv eller friluftsaktiviteter som bedrivs i skolan Friluftslivets historia Sandell och Sörlin skriver att friluftslivets historia började under den senare delen av talet. De berättar att det var då intresset för friluftsliv fick sitt genombrott. De uttrycker att dåtidens människor började ägna mer tid åt alpinism och friluftsliv. Oftast var det en liten priviligierad grupp av befolkningen som kom att ägna tid åt friluftsliv. 16 Industrialiseringen och urbaniseringen i början av 1900-talet var en faktor till det ökande intresset för fritidsaktiviteter. Enligt Sandell är orsakerna den ökade materiella standarden, minskningen av arbetstiden samt semesterlagstiftningen. Sandell hävdar att dessa orsaker gjorde att människorna började utnyttja fritiden mer, vilket ledde till att friluftsliv etablerades Friluftslivets uppkomst i grundskolan Backman antyder att i tidigare läroplaner associerades friluftsliv och friluftsverksamhet med friluftsdagar och var därmed inte en del av den ordinarie undervisningen. Han berättar att i 1955 års timplan var friluftsdagarna förlagda till heldagar per år. 18 Han förklarar vidare att läroplanerna för grundskolan 1962 och 1969 är lika varandra när det gäller friluftsverksamhet i grundskolan. Han skriver att båda läroplanerna hade ett gemensamt mål, vilket var att friluftsverksamheten skulle bedrivas under friluftsdagar. 19 Backman berättar att i läroplan 1980 hade friluftsdagarna sjunkit till 4-8 heldagar. Innehållet är likt sina föregångare från 1962 och Han refererar till Skolöverstyrelsen från 1980 där detta kan utläsas angående friluftsdagarna i grundskolan; Under ett visst antal dagar av läsåret (4-8dagar) skall skolarbetet ske i form av friluftsverksamhet. Syftet med friluftsverksamheten är att genom aktiv rekreation ge eleverna omväxling i det dagliga arbetet och att 15 Svenning Stephan Friluftsverksamheten i skolan. Rapport, Skolverket, Dnr 2000:807. S Sandell Klas & Sörling Sverker (red.) Friluftshistoria- från >>härdande friluftsliv << till ekoturism och miljöpedagogik. Malmö. S Sandell K. Brugge B. Glantz M och Sandell K. (red.) Friluftslivets pedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Ljubljana, Slovenien. S Backman E Friluftsliv i grundskolan. I Larsson. Håkan & Redelius. Karin (red) Mellan nytta och nöje. Stockholm: Edita Nordsteds. S Ibid. S

9 ge möjligheter till vistelse ute i naturen. Friluftstimmarna skall disponeras för aktiviteter utomhus. Speciellt bör de huvudmoment inom idrott som inte kan bedrivas på vanliga lektioner behandlas. 20 Nilsson, Kraepelien-Strid och Seger menade att friluftslivets betydelse i kursplanen ändrades i samband med Lpo94. De berättar att kursplanerna för idrott och hälsa har reformerats från att vara förhållandevis detaljerade till att mer översiktligt redovisa målen för verksamheten. 21 Litteraturen visar att begreppet friluftsliv inte har funnits i de tidigare kursplanerna. Friluftsliv som begrepp kom i samband med Lgr80 och Lpo94. Tidigare nämndes det bara i relation till friluftsverksamhet och friluftsdagar. 22 Svenning skriver att införandet av Lpo94 medförde att friluftsdagarna togs bort helt. Han berättar att det är upp till respektive skola att frigöra tid åt friluftsdagar Friluftsliv i LGR11 Juli 2011 fick grundskolan en ny läroplan och skolans ämnen fick nya kursplaner. Kursplanen är uppbyggd med syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven. Syftet är att ge eleven en positiv undervisning i ämnet idrott och hälsa. Eleven skall utveckla en allsidig rörelseförmåga och lust för att vara fysiskt aktiv och vistas i naturen. Individen skall även utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under årets olika årstider. Eleven skall förstå värdet av ett aktivt friluftsliv. 24 Andra delen i nya kursplanen är det centrala innehållet för årskurs 7-9 på högstadiet. Rubrikerna som ska behandlas i undervisningen är rörelse, hälsa & livsstil och friluftsliv & utevistelse. Syftet med det centrala innehållet är att det anger vad som är obligatoriskt i undervisningen. Det centrala innehållet är indelat i tre kunskapsområden och ska inte ses som enskilda arbetsområden. Idrottsläraren ska kombinera dem på ett lämpligt sätt för att undervisningens syfte ska uppnås. Kunskapsområden innehåller ett antal punkter vilka kan ses som byggstenar och dessa kan väga olika tungt. Det är upp till idrottsläraren att se till att byggstenarna 20 Backman. E Friluftsliv i grundskolan. I Larsson. Håkan & Redelius. Karin (red) Mellan nytta och nöje. Stockholm: Edita Nordsteds. S. S Nilsson J. Kraepelien-Strid E. Seger J Friluftsliv och naturmiljöaktivitet i skolan. Larsson Håkan och Meckbach Jane (red.) Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm. S Ibid. S Svenning S Friluftsverksamheten i skolan. Rapport, Skolverket, Dnr 2000:807. S.4 24 Skolverket Lgr 11.Kursplan idrott och hälsa S. 51 9

10 kombineras på olika sätt. Det centrala innehållet är upplagt genom att det visar en progression genom de olika årskurserna. 25 Ur Lgr11:s centrala innehåll; Friluftsliv och utevistelse för årskurs Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering - Hur olika friluftsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras - Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten - Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse - Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen. 26 Kursplanens sista del är kunskapskraven. Kraven är utformade i löpande text och mäter vilka kunskaper eleverna ska ha för att nå de olika betygsstegen. Kunskapskraven grundar sig i de förmågor som står skrivna i kursplanen. 27 Huvuddragen i kursplanen för idrott och hälsa i Lgr11 är att det läggs mer betoning på friluftsliv och utevistelse. Likt med tidigare kursplaner går det inte att utläsa någon definition av begreppet friluftsliv i Lgr Tidigare forskning Avsnittet tidigare forskning börjar med litteraturgenomgång kopplat till lärares allmänna attityder till skolans styrdokument. Vidare behandlas aktuell forskning om friluftsliv utifrån Erik Backman som är en utav Sveriges mest ledande forskare inom området genomförde Skolverket rapporten Attityder till skolan. Rapporten undersöker lärarnas och elevernas attityd till skolan. Ur rapporten framgår det att nio av tio lärare anser att läroplanen och kursplanen är betydelsefulla verktyg för deras undervisning Skolverket 2011, Lgr 11, kursplan idrott och hälsa S & kommentars material S Ibid S Ibid S Ibid. S Sandell K. Arnegård J. & Backman E Friluftssport och äventyrsidrott. Utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Studentlitteratur Ab. Lund. S Skolverket Attityder till skolan. Elevers och lärares attityder till skolan. Rapport S

11 Erik Backman har i en artikel riktat fokus på hur idrottslärare planerar sin undervisning. Han förklarar att Lpo94 karaktäriserades av ett stort utrymme för tolkning av mål och begrepp. Han berättar hur idrottslärares tolkning av begreppet friluftsliv ur styrdokumenten blir avgörande för hur skolans friluftsundervisning förverkligas i den vardagliga undervisningen. Backman avslutar med att det fria utrymmet i förra kursplanen ledde till minskad friluftsundervisning påbörjade Gymnastik- och Idrottshögskolan ett flervetenskapligt projekt som fick namnet Skola-Idrott-Hälsa där syftet var att kartlägga barn och ungdomars fysiska aktivitet på skola och fritid. Erik Backman skrev en studie som behandlade elevers friluftsvanor i årskurs 9, i skolan och på fritiden. Resultatet från Backmans studie visade att på fritiden är vandring den vanligaste friluftsaktiviteten. Anledningen är att den kräver minst utrustning och är lätt tillgänglig. Vidare visar studien att de vanligaste friluftsaktiviteterna som eleverna har provat på skoltid är minst förknippade med friluftsliv, t.ex. långfärdsskridskor, paddling, friluftsteknik. Han antyder att det eleverna får prova på i skolan är orientering, slalom och skridskor, vilket ofta förknippas med en idrottsgren. 32 Backman skrev även artikeln Utövar ungdomar friluftsliv? Den handlar om friluftsliv på fritiden och om friluftsliv förkommer i skolan. Resultatet ger stöd till hans tidigare forskning då slutsatsen var att det är förvånansvärt få elever som har provat friluftsliv i skolan. Han skrev att de vanligaste aktiviteterna som utövas är orientering, slalom och skridskor. Däremot förkom sällan friluftsteknik som att göra eld, laga mat, paddla kanot eller åka långfärdsskridskor. Orsaken är enligt Backman att friluftsliv ofta bedrivs under friluftsdagar och inte under vanlig lektionstid vilket beror på att ansvariga skolledare och lärare har bristande kunskap om friluftsliv. 33 Backman har även skrivit artikeln Friluftsliv i grundskolan som handlar om lärares och elevers uppfattningar om vad som undervisas i friluftsliv utifrån Lpo94. Denna studie visade 31 Backman. E Friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa ett bidrag till mer integrering i skolan? Svensk idrottsforskning. Nr: 4.s Backman E Skola-Idrott-Hälsa. Rapport Nr. 3. Är det inne att vara ute? en studie av friluftsaktiviteter bland ungdomar. S Backman E Svensk idrottsforskning 4. Utövar ungdomar friluftsliv? S

12 att tidsfördelningen mellan olika idrottsområdena var lika för årskurs 6 och 9. Enligt honom tar friluftsliv och orientering endast upp nio procent av den totala undervisningstiden, medan bollspel får tre gånger mer undervisningstid. 34 Vidare visade undersökningen att två tredjedelar av de tillfrågade idrottslärarna ansåg att deras elever saknade kunskaper om friluftsliv. Backmans teori om elevernas bristfälliga kunskaper om friluftsliv hängde ihop med den låga undervisningstid som friluftsliv ges. Detta ledde även till att idrottslärare upplevde en osäkerhet kring deras betygsättning av elevernas friluftskunskaper. 35 Backman skrev i artikeln What controls the teaching of friluftsliv om hur friluftslivet ser ut i den norska skolan. Denna studie visade att det är den enskilda läraren som har en betydande roll i planeringen av undervisningen. Han skrev att brist på ekonomiska resurser och skolans placering inte ska ses som ett hinder för elevernas deltagande i friluftsliv. Istället säger han att skolan ska utföra aktiviteter som inte kräver någon större utrustning eller som genomförs i avlägsna vildmarker. 36 Backman berättade i en ytterligare artikel om det ordinära och det exklusiva friluftslivet. Han menar att det exklusiva friluftslivet är högt värderat inom idrottslärarutbildningen. Det exklusiva friluftslivet utövas i orörd natur vilket det oftast gör inom idrottslärarutbildningen. Han kopplar det ordinära friluftslivet till den vardagliga skolmiljön och föredrar det ordinära framför det exklusiva Teoretiska utgångspunkter Detta kapitel handlar om Pierre Bourdieus begrepp habitus och om Ulf P Lundgrens vidareutvecklade teori kring ramfaktorteorin. Min studie har sin utgångspunkt i dessa två teorier Habitus Enligt Pierre Bourdieu handlar de teoretiska begreppen kapital och habitus om tillgångar och resurser. Han säger att det finns tre delar av kapital. Det är ekonomiskt, kulturellt och socialt. 34 Backman. E Friluftsliv i grundskolan. I Larsson. Håkan & Redelius. Karin (red) Mellan nytta och nöje. Stockholm: Edita Nordsteds. S Ibid. S Backman E What controls the teaching of friluftsliv? Analysing a pedagogic discourse within Swedish physical education, Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 11:1, 51-65, DOI: / S Backman E What is valued in friluftsliv within PE teacher education? Swedish PE teacher educators thoughts about friluftsliv analysed through the perspective of Pierre Bourdieu, Sport, Education and Society, 13:1, 61-76, DOI: / S

13 Dessa tre delar av kapital bedöms olika beroende på individens individuella värdering av kapitalet. Habitus kopplas ihop med något av de tre kapitalen eftersom habitus styr individens intresse. Habitus är något som utvecklas främst under individens uppväxt. 38 Varje människa växer upp med olika förutsättningar. Individen växer upp med familjens syn på de tre kapitalen. Individen lär sig undermedvetet om hur det ekonomiska, kulturella och sociala kapitalet ska prioriteras i olika situationer. En individs habitus som har skapats under barndomen avgör sedan hur individen tolkar, bedömer och tänker i olika situationer Ramfaktorteorin Ramfaktorteorin introducerades av Urban Dahllöf Ramfaktorteorins innebörd är att få förståelse för hur ramar har inverkan på undervisningen. 40 Detta citat förklarar Dahllöfs syn på ramfaktorteorin. Ramfaktorteorin behandlar vad som är möjligt och inte möjligt att göra i undervisning med hänsyn till rådande begränsningar, hur de begränsade ramarna formar undervisningsprocessen och hur den påverkar resultaten. 41 Här menar Dahllöf att ramfaktorteorin handlar om vad som är genomförbart och inte genomförbart i undervisningen efter skolans egna förutsättningar. Vidare menar han att de avgränsade ramarna formar lärarnas undervisning och har inverkan på slutresultatet. Dahllöf definierar begreppet ram som faktorer vilka begränsar den faktiska undervisningsprocessen och över vilka de som undervisar och de som undervisas inte har någon kontroll. 42 Lundgren delar in begreppet ram i konstitutionella, organisatoriska och fysiska ramar. Han förklarar att inom de konstitutionella ramarna finns skolans styrdokument och skollagen medan de organisatoriska ramarna har fokus på skolans ekonomiska resurser, klasstorlek och timplanen. Lundgren förklarar att de fysiska ramarna innefattar skolans byggnader, läromedel, utrustning och miljö Redelius K Ledarna och barnidrotten Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran. HLS Förlag. ISBN S Donald B Sociologi och epistemologi. Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin Skeptronserien, HLS Förlag, 2 korr. uppl. Stockholm. ISBN S Linde G Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Studentlitteratur. S Ibid. S Lundgren U. P Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori (3.uppl.). (Stockholm: Liber Förlag) Sid Ibid.S

14 4. Metod I det här avsnittet kommer studiens design, urval, intervjuguide, genomförande, databearbetning, reliabilitet, validitet och etik förklaras och diskuteras. 4.1 Design För att uppfylla mitt syfte har jag använt mig av en intervjustudie istället för en enkätundersökning. Intervju som metod ger fördjupande, intressanta och givande resultat på mina frågeställningar. Svagheten med intervjumetod är att den inte når ut till lika många personer som en enkätundersökning. 44 Även Patel och Davidsson skriver att kvalitativa intervjuer som metod ger en mer fördjupad kunskap än vad en enkätstudie gör. 45 Martyn Denscombe förklarar skillnaden mellan tre intervjuformer. De tre formerna är strukturerad intervju, semistrukturerad och ostrukturerad intervju. Han beskriver den strukturerade intervjun som ett frågeformulär där respondent svarar på frågorna i ordningsföljd. Han skriver även att forskaren har stark kontroll över frågorna och svarens utformning. Medan den semistrukturerade intervjun har fasta teman och frågor som ska behandlas under intervjun, men att intervjuaren är flexibel när det gäller ordningsföljden. Enligt Denscombe går ostrukturerade intervjuer ännu längre när det gäller flexibiliteten och ordningsföljden. I ostrukturerade intervjuer gäller det för forskaren att ingripa lite och låta respondenten att utveckla egna tankar. 46 Utifrån dessa tre former valde jag att göra kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form eftersom Denscombe påpekar att det är viktigt att låta respondenten utveckla egna idéer samt att ha möjligheten att kunna komma in med följdfrågor för att få fram utförligare svar. 44 Johansson Bo & Svedner Per-Olov Examensarbete i lärarutbildningen, X-O Graf Tryckeri AB, Uppsala S Patel R & Davidsson B Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur. S. 78 & S Denscombe M Forskningshandboken. Studentlitteratur Ab. Lund. S

15 4.2 Urval Urvalet av respondenter är riktat mot att uppfylla mitt syfte, där syftet är att undersöka hur idrottslärare på grundskolan tolkar begreppet friluftsliv och hur idrottslärare behandlar området friluftsliv och utevistelse på grundskolan. Fem idrottslärare på fyra skilda grundskolor har valts ut via bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval innebär att jag gör intervjuer med de idrottslärare som finns tillgängliga inom ett bekvämt avstånd längdmässigt. Detta för att jag inte hade tillräckligt med resurser i tid och pengar. I mitt fall är det bekanta lärarkollegor som svarar upp mot mina uppsatta urvalskriterier. Denscombe skriver att i de flesta forskares urvalsprocedurer finns det delar av bekvämlighet eftersom forskare har begränsade resurser. 47 Dessa fem pedagoger har olika lång yrkeserfarenhet och olika ämneskombinationer. Detta ska leda till att få en bättre bild för att kunna uppfylla mitt syfte. Målet har varit att få idrottslärare med kunskaper av tidigare läro- och kursplaner samt kunskaper om den nya läroplanen. Dessa fem idrottslärare är två män och tre kvinnor och idrottslärarna är i åldrarna Urvalet är inte kopplat till idrottslärarnas kön, utan vikten ligger på att få idrottslärare som har arbetat med Lpo94 och Lgr11. Anledning till valet av dessa lärare är att alla undervisar i idrott och hälsa. Idrottslärarna introduceras närmare i undersökningskapitlet där det framgår hur länge de har arbetat, vilka ämneskombinationer pedagogerna har och vilka klasser de undervisar. 4.3 Intervjuguide Intervjuguiden fastställdes tillsammans med min handledare där vi kom fram till att konstruktionen av temaområden (bilaga1) skulle fastställas utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Vi beslutade att utnyttja bestämda temaområden och bestämda frågor vilket resulterade i en semistrukturerad intervju. Svarsalternativen skulle dock vara öppna och mina följdfrågor skulle vara varierande på grund av hur den intervjuande personen svarade. 48 Vidare är intervjuguiden kopplad till tidigare teorier. Mina fyra undersökningsområden har utgångspunkt i studiens teorier. Jag valde att formulera intervjuguiden efter Denscombe, som rekommenderar att utforma intervjuguiden efter redan utvecklade teorier Denscombe M Forskningshandboken. Studentlitteratur Ab. Lund. S Johansson B & Svedner P-O. Examensarbete i lärarutbildningen, X-O Graf Tryckeri AB, Uppsala 2006, S Denscombe M Forskningshandboken. Studentlitteratur Ab. Lund. S

16 Mitt första temaområde har utgångspunkten i Pierre Bourdieus teori om hur habitus påverkar individens uppfattning på friluftslivet genom uppväxten. Temaområde två, tre och fyra är kopplat till Ulf P Lundgrens vidareutveckling av ramfaktorteorin samt begreppet ram. Konstruktionen av temaområde två har sin grund i Lundgrens syn på konstitutionella ramar. Skolans styrdokument är en konstitutionell ram. Temaområde 3 handlar om skolans organisatoriska förutsättningar och är kopplat till teorin om organisatoriska ramar. Temaområde 4 grundar sig i skolans fysiska förutsättningar vilket sedan är kopplat till Lundgrens definition kring fysiska ramar. 4.4 Genomförande Kontakten med idrottslärarna togs genom bekvämlighetsurval vilket ledde till att fem idrottslärare ställde upp. Jag förklarade för dessa lärare syftet med studien. Jag genomförde enskilda individuella intervjuer på idrottslärarnas respektive skolor, i arbetsrum utan några yttre störningar. För att kunna utföra intervjun i lugn och ro avsattes en timme till varje intervju. Arbetet kring genomförandet har delats in i fyra steg. Steg ett var att genomföra intervjuerna med idrottslärarna. Inledningsvis informerade jag idrottslärarna att intervjun kommer spelas in med mobiltelefon för att senare kunna lyssnas av för transkriberingen. Idrottslärarna informerades också om att intervjun är konfidentiell. Samtliga fem intervjuer spelades in på telefonen samtidigt som jag gjorde anteckningar. Steg två var att transkribera materialet. Steg tre i genomförandet var att redovisa och analysera de undersökta frågeområdena. Slutligen förde jag en slut- och metoddiskussion kopplat till undersökningens syfte och frågeställningar. 4.5 Databearbetning Enligt Trost är databearbetning indelade i tre steg. Steget ett innebär att intervjupersonen utför samtliga intervjuer. Steg två är att analysera det utskrivna materialet och steg tre är att tolka och redovisa materialet Reliabilitet och validitet Graden av reliabilitet avgör om en studie är stabil och inte utsätts för några slumpinflytelser. Det innebär att forskningsinstrumentet skulle ge samma resultat vid andra tillfällen om någon annan genomförde undersökningen Trost J Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur Ab. Lund S

17 Validitet innebär att intervjuguiden ska mäta det den är lämplig att mäta. Vidare skriver Trost att inom kvalitativa undersökningar strävar den som intervjuar att uppfatta hur respondenterna uppfattar ett ord eller en företeelse Etiskt förhållningssätt Enligt humanistiska-samhällsforskningsrådet finns det fyra etiska förhållningssätt som intervjuaren ska förhålla sig till. De fyra områdena är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I informationskravet ska forskaren ge respondenterna information om studiens syfte. Forskaren ska förklara för sina respondenter att deltagandet är frivilligt och att de kan avbryta intervjun när de vill. Mina respondenter fick reda på mitt syfte i ett tidigt skede därefter godkände alla respondenter studiens syfte och deltog frivilligt. Samtyckeskravet syftar på att deltagarna har själva rätt att bestämma om de vill delta i undersökningen. Som tidigare nämnts deltog dessa respondenter frivilligt i min undersökning. Konfidentialitetskravet innebär att personerna som deltar i undersökningen ska ges största möjliga konfidentialitet som innebär att deras personuppgifter ska skyddas. Därför valde jag att ersätta deras riktiga namn med kodnamnen Frank, Anna, Moa, Pia och Conny. Mina respondenter fick denna information innan jag startade intervjun. Nyttjandekravet syftar på att den insamlade data kommer bara behandlas i min uppsats, vilket mina respondenter upplystes om Denscombe M Forskningshandboken. Studentlitteratur Ab. Lund. S Trost J Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur Ab. Lund S Forskningsetiska principer - humanistiska-samhällsforskning. ISBN: Utgivare: Vetenskapsrådet. Copyright Vetenskapsrådet. Tryck: Elanders Gota. S

18 5. Resultat I resultatavsnittet presenteras idrottslärarna efter varandra. Resultatkapitlet delas in i två delar. Del ett är beskrivning av resultat. Del två är en analys av resultatet som återfinns som tabellform i bilaga Frank Frank är en man på 35 år och har jobbat som idrottslärare i 10 år. Han fick sin idrottslärarutbildning på GIH Stockholm mellan 2000 och Frank är ett ämneslärare och idag undervisar han i idrott och hälsa för årskurs 3-9. Frank tycker att begreppet friluftsliv handlar om upplevelser. Han berättar att eleverna i skolan ska både lära sig om kläder efter väder och om allemansrätten. Han talar om att det viktigaste är att eleven får en bra upplevelse av skogen och friluftslivet. Frank säger att han försöker undervisa friluftsliv enligt ett motto han fick med sig från en kurs om friluftsliv; Ta med er ungdomarna ut i skogen, sätt er ner och tänd en eld. Laga lite mat och bara va. Det måste inte hända någonting hela tiden. Utan det är själva upplevelsen. Det försöker jag ta till mig. (27/ ) Här menar han att det viktigaste är att eleverna ska få en positiv upplevelse av friluftsliv. Frank berättar att friluftsliv för honom är att vara ute i skogen där han tillbringar tid till svamp och bärplockning. Han säger att friluftsliv under hans skolgång ofta förekom i samband med friluftsdagar där de vanligaste aktiviteterna var orientering, skridskor, skidor och friidrott. Han säger att friluftsliv prioriteras mycket mer i grundskolan efter införandet av Lgr11. Frank gillar att den nya kursplanen har blivit mer styrd eftersom idrottslärare och själva skolan nu måste lägga mer tid på friluftsliv. Han berättar att nackdelen i Lpo94 var att idrottslärare hade för stor tolkningsfrihet. Han talar om att i Lpo94 kunde idrottslärare välja efter intresse och därmed valde säkert någon bort exempelvis friluftsliv. Det kan vara att vissa grundskolor har haft en idrottslärare som varit intresserad av vissa saker och då har skolan satsat mer på det. (27/ )Här berättar Frank att vissa idrottslärare och vissa skolor har satsat mycket på friluftsliv medan andra skolor inte alls har gjort det. Frank berättar att på sin skola har eleverna idrott och hälsa 2x60min i veckan. Han säger att det kan bli trångt mellan lektionerna. Frank säger att hans mål med schemat är att eleverna ska 18

19 ha tid innan lektionen och tid till att duscha efteråt. Han berättar vidare att verkligheten inte är sådan eftersom skolan har logistiska problem. Han talar om att av den totala undervisningstiden ägnas två veckor åt rent vinterfriluftsliv. Han säger att den första veckan innefattar en del teori om allemansrätten, hur man gör eldstad, hur man bygger vindskydd samt hur de ska klä sig. Han tar upp att detta redovisas vecka två utomhus. Frank anser att förutsättningarna för idrott och hälsa är bra eftersom skolan har tillgång till två idrottssalar, ett gym och en grusplan. Han säger att han saknar badmöjligheter samt en konstgräsplan. Han berättar att förutsättningarna för att bedriva friluftsliv är goda eftersom skogen ligger bara runt hörnet. Han tycker att skolan har goda möjligheter att köpa in det material som behövs för att friluftsundervisningen ska bli meningsfull. Det viktiga enligt honom för att utöva mer friluftsliv i skolan är att få med skolans andra lärare. Han utvecklar det genom att utomhuspedagogik gynnar såväl lärarna som eleverna Anna Anna är en kvinna på 31år och har jobbat inom skolans värld sedan 2004 men blev klar med sin lärarutbildning Hon gick idrottslärarutbildningen på Göteborgs universitet och är ämneslärare inom idrott & hälsa samt hemkunskap. Hon undervisar idrott och hälsa i årskurs 7 och 8. Anna tycker att friluftsliv handlar om att lära människor hur de ska bete sig i naturen och vad de får och inte får göra. Hon beskriver att det är viktigt att eleven lär sig att välja kläder efter väder. Hon säger att för henne personligen handlar friluftsliv om avkoppling. Anna berättar att hon förknippar friluftsliv från sin skolgång endast med orientering och friluftsdagar där aktiviteterna oftast var terränglöpning och friidrott Anna säger att fördelen med Lgr11 är strukturen, tydligheten samt att det är lättare att bocka av punkterna som eleverna ska ha i undervisningen. Hon berättar vidare att nackdelen med friluftsliv i Lpo94 var tolkningsfriheten vilket ledde till att eleverna inte bedömdes efter samma grunder. Det var inte alls säkert att alla elever bedömdes efter samma grunder i LPO94. (28/ )Anna menar här att eleverna inte bedömdes efter likvärdiga grunder. Ytterligare en nackdel enligt henne med friluftsliv i Lpo94 var strukturen där vissa delar från kursplanen kunde missas på grund av att allt innehåll stod nedskrivet rakt upp och ner. Anna talar om att eleverna har idrott och hälsa 2x60min i veckan. Hon berättar att eleverna har 20 minuter extra inlagt på schemat för dusch och ombyte. Hon säger att av den totala 19

20 undervisningstiden tilldelas rent friluftsliv 1-2veckor. Hon anser att rent friluftsliv innebär teori, packning och kläder efter väder och friluftsundervisningen avslutas med en övernattning i naturen. Anna beskriver att förutsättningarna för idrott och hälsa är allmänt goda eftersom skolan har två idrottshallar, konstgräsplan samt ett fint badhus. Hon berättar att förutsättningarna för friluftslivundervisning är bra eftersom det finns mycket små sjöar, skog, natur och små stigar. Men för att utöva mer friluftsliv i skolan skulle idrottslärarna behöva avlastas eftersom det tar mycket tid för idrottsläraren att bedriva meningsfullt friluftsliv menar Anna. Annas idé för framtiden är närmare samarbete med andra ämnen eftersom friluftsliv ingår i såväl hemkunskap och biologi Moa Moa är en kvinna på 38 år och har jobbat inom skolans värld sedan Hennes grundutbildning är förskolelärare med inriktning mot idrott och musik. Hon har lärarlegitimation i idrott och hälsa eftersom hon har varit anställd som idrottslärare i mer än 8 år. Hon undervisar i idrott och hälsa i årskurs 4-9. Moa beskriver att friluftsliv i skolan handlar om allemansrätten och att eleverna ska få ett positiv intryck av skogen. Hon berättar att eleverna ska ha teoretiska kunskaper för att de sedan ska kunna utföra det i praktiken. Personligen handlar friluftsliv om när hon är ute i skogen och grillar korv. Hon talar om att hon var aktiv inom scouterna fram tills 20 års ålder och har med sig kunskaper därifrån. Moa säger att hon förknippar friluftsliv från hennes skolgång endast med orientering och friluftsdagar där aktiviteterna oftast var terränglöpning och friidrott Hon berättar att friluftslivet har blivit mycket tydligt och konkret i Lgr11. Hon säger att i Lpo94 var det luddigt och det fanns inga instruktioner hur friluftslivet skulle bedrivas. Jag minns att när vi fick den nya kursplanen för idrott och hälsa, YES mycket mer konkret. (29/ )Här menar Moa att det centrala innehållet har gjort att idrottslärarna vet hur de ska bedriva sin undervisning. Hon tycker att införandet av Lgr11 har gjort att skolan är tvungen att satsa pengar på friluftslivet vilket är positivt enligt henne. Moa säger att eleverna har idrott och hälsa 2x55min i veckan. Hon uttrycker att dessa korta lektioner inte är att föredra eftersom mycket tid går till att eleverna måste byta om och duscha. Hon säger att ha längre lektioner skulle leda till att mer undervisning kunde bedrivas i 20

21 naturen. Moa berättar att fyra veckor läggs på rent friluftsliv. Moa förklarar rent friluftsliv (29/ )med till exempel trianga-kök, allemansrätten och eldning. Moa förklarar att förutsättningarna för idrottsundervisning är goda eftersom skolan har två bollhallar, en grusplan, spolad is för skridskoåkning på vintern samt ett litet gym. Hon saknar däremot ett badhus för att bedriva simning och livräddning. Hon säger att förutsättningarna för att bedriva ett bra friluftsliv finns eftersom skogen ligger intill skolan. Hon berättar att de förbättringar som ska till för att bedriva mer friluftsliv i grundskolan är ett bättre samarbete med andra lärarkollegor samt att få kommunen att satsa pengar på att förbättra hela friluftslivet i kommunen Pia Pia är en kvinna på 37 år och har jobbat som idrottslärare i 12 år. Hon fick sin idrottslärarutbildning i Norge och är ett ämneslärare. Pia undervisar i årkurserna 4,6,7 och 8. Pia säger att begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv handlar om att eleven ska få en positiv naturupplevelse vilket leder till att de utvecklar hälsan både fysiskt, psykiskt och socialt. Hon talar om att friluftsliv för henne personligen är; att vistas ute i skog och mark, även vatten och fjäll och med det uppleva positiva både psykiskt och fysiskt och socialt. (5/ ) Här menar Pia att det är viktigt att få en bra känsla av friluftslivet för att utveckla ett livslångt intresse till naturen. Hon säger att hon förknippar friluftsliv från hennes skolgång endast med punktinsatser i form av friluftsdagar. Hon talar om att fördelen med Lgr11 har gett friluftslivet större tyngd i undervisningen och att den nya kursplanen är mer specificerad när det gäller friluftslivet. Pia berättar att hon inte ser några nackdelar med Lgr11. Hon förklarar att nackdelarna med Lpo94 var den fria tolkningsmöjligheten samt att friluftsliv behandlades på cirka tre-fyra punkter. Lpo94 hade en öppen tolkning, där är det lättare att slinka undan med friluftslivet. (5/ )Här tror jag att Pia anser att lärare tolkade kursplanen olika efter sina egna intressen. Pia berättar att eleverna har 2x50min idrott och hälsa i veckan. Hon talar om att schemat de senaste fem åren har sett allmänt bra ut eftersom idrottslärarna fick vara med och lägga det. Det sågs som rena drömmen där det fanns bra med mellanrum mellan lektionerna säger Pia. Det senaste året har schemat dock förändrats eftersom det är lite mellanrum mellan lektionerna. Pia förklarar att 1-2 veckor läggs på rent friluftsliv som innefattar teori, allemansrätten och att tillbringa tid i naturen. 21

22 Hon menar att skolans förutsättningar för idrott och hälsa är fantastiska eftersom de har tillgång till två idrottshallar, gym, fotbollsplaner, ishall, orienteringsbanor och frisbeebana. Pia säger att det enda som saknas är ett badhus. Hon berättar att förutsättningarna för att bedriva friluftsliv är bra eftersom skogen ligger nära skolan. Hon beskriver vidare att friluftslivsundervisningen är ett stort utvecklingsområde eftersom föregående läsår har vi varken gjort upp eld, lagat mat på trianga-kök eller byggt vindskydd. Pia menar att utvecklingen av friluftsundervisningen hade hon gärna sett tillsammans med hemkunskapen och att ibland få till dubbla idrottslektioner. Jag ser friluftsliv som ett stort utvecklingsområde som vi har startat men inte avslutat. (5/ ) Här menar jag att Pia är medveten om att skolan behöver utveckla friluftslivet för att det ska bli en progression i undervisningen Conny Conny är en man på 31år och har arbetat som idrottslärare i 6 år. Han fick sin lärarutbildning inom ämnena historia och idrott och hälsa på Karlstads universitet. Conny är ämneslärare och undervisar SO samt idrott & hälsa för årskurs 7-9. Conny berättar att begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv handlar om att eleverna ska få positiva upplevelser av naturen. Han säger att friluftsliv är aktiviteter som bedrivs i skogen. Han förklarar att aktiviteterna kan vara kunskaper om naturen, bygga eldstäder eller trefötter. Hans personliga syn på friluftsliv är positiva naturupplevelser. Conny relaterar friluftsliv från hans skolgång med att det handlande enbart om orientering. det enda jag kommer ihåg från friluftslivet i skolan är orienteringen som var ett fåtal gånger på friluftsdagarna, inte alls så mycket undervisning i det. Mer examinerande moment i det. (8/ ) Här menar han att friluftsliv tidigare bara handlat om friluftsdagar och orientering. Han förklara att införande av Lgr11 har gett friluftslivet högre status. när ja läste lgr11 har friluftsliv fått en uppåtsving. Det har markerats som viktigare (8/ ) Här menar Conny att friluftsliv framhävs mycket tydligare i den nya kursplanen. Han säger att i Lpo94 räckte det med orientering för att behandla området friluftsliv medan i Lgr11 är friluftsliv mer komplex eftersom eleven ska planera och genomföra friluftsliv efter olika förhållanden. Conny berättar att årkurs 7 har 2x50minuter i veckan medan årskurs 8 & 9 har 1x50minuter och 1x60minuter i veckan. Han menar att schemat för idrott och hälsa är bra eftersom han 22

23 hinner uträtta en del under en 50 minuters lektion. Han förklarar att längre lektioner än 60 minuter skulle bli långtråkiga och eleverna skulle tappa fokus. Han säger att tre-fyra veckor tilldelas rent friluftsliv där aktiviteter som göra eld, bygga trefötter och hur människan ska vara varsam mot naturen utövas. Han berättar att skolans förutsättningar för idrott och hälsa är bra. Han talar om att skolan har tillgång till två idrottshallar, badhus, ishall, bordtennishall och kampsportshall. Han berättar att förutsättningarna för att bedriva friluftsliv är bra eftersom skogen ligger nära skolan. För att kunna förverkliga mer friluftsliv i skolan måste all personal jobba åt samma håll för att vilja ha mer utomhuspedagogik menar Conny. Han berättar att det gäller att hitta nya infallsvinklar hur friluftsliv ska undervisas i grundskolan eftersom begreppet är så komplex gäller det för hela skolan att ge eleverna bästa förutsättningar för att uppleva positiva minnen från naturen. 23

24 5.2 Analys av resultat Tabellen i bilaga 2 visar idrottslärares svara angående uppsatsens temaområden bilaga1. Idrottslärarens tolkning av friluftsliv och dess status i Lgr11. Tabellen visar även idrottslärarnas uppfattning om friluftsförutsättningar i skolan. Min tolkning utifrån tabellen i bilaga 2 är att Frank, Pia och Conny berättar att friluftsliv handlar om naturupplevelser. Dessa tre lärare tolkar begreppet friluftsliv som positiva upplevelser i naturen som de fått med sig under sin uppväxt. Anna och Moa berättar att friluftsliv handlar om att människan ska lära sig hur de ska bete sig i naturen. De anknöt till att det är viktigt att eleverna får kunskap om allemansrätten. Resultat överensstämmer med Bourdieus habitusteori som innebär att barndomen påverkar individens beteende senare i livet. Ett tydligt exempel på detta är Moa som i sin barndom var aktiv inom scoutrörelsen och som nu lägger fokus på regler och förhållningssätt i naturen i sin undervisning. Vidare svarade respondenterna att friluftsliv under deras egen skolgång handlade enbart om friluftsdagar. Min tolkning utifrån svaren är att detta var det huvudsakliga undervisningssättet även i Lpo94 när dessa lärare var aktiva. Dock har dessa lärare blivit tvingande till förändring i och med införandet av Lgr11 där friluftsliv har fått en tydlig och central roll i den dagliga idrottsundervisningen. Tabellen visar att alla fem lärare säger att den nya kursplanen lägger större tyngd på friluftslivet. Frank, Anna och Pia anser att Lpo94 hade för stor tolkningsfrihet. Moa berättar att Lpo94 var luddig. Conny säger att i Lpo94 förknippades friluftsliv med orientering. Resultatet visar att alla fem lärare är nöjda med de förutsättningar som finns för idrott och hälsa på deras respektive skola. Lärarnas svar angående förutsättningarna knyter jag till Lundgrens ramfaktorteorin. Samtliga fem respondenter berättar att förutsättningarna för att bedriva ett bra friluftsliv finns på deras skola. De berättar att skolan har tillräckligt friluftsmaterial och tillgång till skogsområde i anslutning till skolorna. Lärarna poängterar att ett utvecklat samarbete med övriga lärare hade gynnat den framtida friluftsundervisningen. 24

25 6. Diskussion Diskussionsavsnittet inleds med ett avsnitt om mitt metodval. Därefter redogörs en resultatdiskussion i förhållande till studiens syfte och forskningsfrågor relaterade till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. 6.1 Metoddiskussion Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur idrottslärare tolkar begreppet friluftsliv och hur idrottslärare behandlar området friluftsliv och utevistelse på grundskolan. För att uppfylla syftet valde jag en intervjustudie istället för en enkätundersökning. Fördelen med intervjustudie är att den ger djupare svar, medan nackdelen är att den inte når ut till lika många respondenter som en enkätundersökning. 54 Intervjustudien gjordes i en semistrukturerad form eftersom det är betydelsefullt att låta respondenten få tid att utveckla sitt svar samt att jag ville ha möjligheten att kunna komma in med följdfrågor för att få fram ytterligare utförligare svar. 55 Urvalet gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval, vilket innebar att jag gjorde intervjuer med bekanta idrottslärare som svarade upp mot mina uppsatta urvalskriterier. Fördelen med bekvämlighetsurvalet var att jag fick tag intervjupersoner tidigt i undersökningsprocessen och jag fick inga bortfall. Det kan även vara en nackdel att välja bekvämlighetsurvalet eftersom lärarna inte skulle uttrycka sig ärligt på grund av den privata relation som finns mellan mig och respondenterna. Jag upplevde att den privata relationen med lärarna inte påverkade resultatet negativt. Utan anser jag istället att bekvämlighetsurvalet medförde en öppenhet och ärlighet hos idrottslärarna. Att dela in genomförandet i fyra delar underlättade mitt arbete med uppsatsen. En timme för avsatt intervju kändes som tillräckligt med tid för att inte stressa idrottslärarna. Intervjuerna skedde i respektive lärares arbetsrum vilket gjorde att inga yttre störningar påverkade intervjun. Jag hade lyckan att slippa tekniska bekymmer eftersom det inspelade materialet var av hög kvalité. Reliabilitet innebär att intervjustudien inte utsatts för några slumpinflytelser Jag anser att idrottslärarnas trovärdighet i studien är hög. Däremot är jag medveten om att intervjustudien troligen inte hade gett samma resultat vid ett annat tillfälle. Anledningen till det är att svaren 54 Patel Runa & Davidsson Bo Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur. S. 78 & S Denscombe Martyn. Forskningshandboken Studentlitteratur Ab. Lund. S