RAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET. Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET. Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2012-11-01"

Transkript

1 RAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret

2 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund, Lunds kommun PÄ 37/2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund har utarbetat detta ramprogram. Region Skåne, Akademiska Hus och Lunds universitet har deltagit i arbetsprocessen. I arbetet med programförslaget har följande deltagit: Astrid Avenberg Rosell, planarkitekt, SBK Anna Andersson, trafikplanerare, SBK Ingela Lyberg Andersson, Region Skåne Alice Lindström, Region Skåne Mats Olsson, konsult Region Skåne Bengt Keyser, Akademiska Hus Ingrid Gustavsson, Akademiska Hus Åsa Bergenudd, Lunds universitet Ole Kasimir, planchef, SBK Henrik Borg, stadsantikvarie, SBK Cecilia Hansson, översiktsplanechef, SBK Annelie Håkansson, arkitekt, SBK Christian Rydén, trafikplaneringschef, SBK Lisa Östman, landskapsarkitekt, SBK Johanna Wittenmark, planarkitekt, SBK Tora Åsling, landskapsarkitekt, SBK Samråd har under utarbetande av programmet genomförts med: Allhelgona församling Miljöförvaltningen Räddningstjänsten Syd Tekniska förvaltningen Va-syd Underlag för programarbetet: Fastighetsutvecklingsplan för SUS Malmö och Lund, Region Skåne och White arkitekter, Trafikutredning för sjukhusområdet, Tyréns. Campusutvecklingsplan, Lunds universitet, Akademiska Hus och Sydväst Arkitektur och Landskap. Illustrationsmaterial och bilder: Stadsbyggnadskontoret i Lund, White arkitekter, Juul I Frost arkitekter, Bergslagsfoto, Arrow m fl. Omslagsbild: Bergslagsfoto, maj Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Sammanfattning Kunskapsstråket 7 2. Utvecklingsstrategier Region Skånes hälso- och sjukvård på sjukhusområdet i Lund Lunds universitets forskning och utbildning inom södra universitetsområdet i Lund Programförslag Stadsbyggnadsidé Vision Beskrivning av de primära stråken och platserna Delområden - Bebyggelse och funktioner Trafik Tekniska frågor Genomförande Etappindelning Ansvarsfördelning Konsekvenser Behov av miljöbedömning Hälsa och säkerhet Sociala konsekvenser Konsekvenser för kulturmiljö och stadsbild Planeringsförutsättningar Nuläge bakgrund Tidigare ställningstaganden Pågående planering och projekt i omgivningarna Kulturmiljö Historik Arkeologi Trafiksystem Service Grönstruktur 95 2 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Sjukhusområdet i Lund och södra universitetsområdet ligger intill eller strax utanför den medeltida stadskärnan, i den norra delen av den centrala staden. Region Skåne och Akademiska Hus är de två stora markägarna. Region Skåne och Lund universitet/akademiska Hus har båda inkommit med ansökan om plan. Båda verksamheterna arbetar med långsiktiga planer. Region Skåne har tagit fram en långsiktig fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdena i Lund och Malmö. Lunds universitet och Akademiska Hus arbetar med ett långsiktigt program för hela universitetsområdet i Lund, Lunds universitets Campusplan. Lunds Kommun har ett pågående arbete med Kunskapsstråket vilket programområdet är en del av. Den planerade spårvägen är också en del av denna utveckling. Programområdets avgränsning Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 3

4 Inledning 1.2 SYFTE Ramprogrammets syfte är att konkretisera visionen om Kunskapsstråket inom södra universitetsområdet och sjukhusområdet i Lund. Avsikten är att klarlägga områdets struktur och redovisa kommunens mål som underlag för en långsiktig och hållbar stadsutveckling samt att visa hur denna del av Kunskapsstråket bör utvecklas för att programområdet och hela Kunskapsstråket ska vinna på utvecklingen. Ramprogrammet ligger till grund för kommande detaljplaner inom programområdet. Avgränsningen är geografisk utifrån Kunskapsstråkets delar samt områdets två stora aktörers geografiska koppling. Sjukhusområdet består av Region Skånes sjukvårdsproduktion men också av universitetets medicinska fakultets forskning och utveckling. Verksamheterna är integrerade och vissa byggnader är sammanbyggda. Programområdet med omgivningar i Kunskapsstråket Programarbetet är exploateringsförberedande och utreder förutsättningarna för att utveckla bebyggelsen inom sjukhusområdet och Södra universitetsområdet i ett långt perspektiv (15-30 år). 4 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

5 Inledning 1.3 Sammanfattning Visionen för programområdet är en levande stadsdel med tät bebyggelse, mycket folk, god service och stadsrum i sekvenser kopplade till Lunds innerstad. Den viktigaste noden inom programmet är hållplats Universitetssjukhuset. Huvudstråket är Kunskapsstråket som sträcker sig genom detta programområde, genom Helgonabacken och längs Sölvegatan. Det tvärgående stråket, Sjukhusstråket, binder ihop noden med huvudstråket. Sjukhusstråket är sjukhusområdets framsida med huvudentré och akutentréer. Längst dessa två stråk och vid denna nod kommer flest människor att röra sig och mötas i programområdet. Det innebär att det är dessa som ska prioriteras i den rumsliga och arkitektoniska utformningen. Intensiteten i stråken varierar och bestäms av hur tätt entréer ligger längs stråken. Byggnader och deras entréer ska vända sig mot stråken och ha lokaler i öppna bottenvåningar och service som vänds utåt. Kommersiell service ska vändas ut mot gatorna och samlas vid noderna, framför allt vid spårvagnshållplatser. Sölvegatan med sina alléer är det viktigaste gröna stråket och Helgonabacken är den viktigaste parken. Kunskapsstråket leder genom båda. Programmet beskriver delområde för delområde hur avvägningen har gjorts mellan bevarandet av byggnader och miljöer och verksamheternas behov av att utvecklats. Universitetssjukhuset i Lund och Lunds universitet har funnits i Lund sedan 1768 respektive Områdets karaktär och struktur är präglad av dessa verksamheter och hur de har utvecklats genom århundrandena.visionen är att skapa en integrerande bebyggelsestruktur genom att programområdet ska kompletteras med fler funktioner. Universitetssjukhuset och Lunds universitet ska bli mer integrerade delar av staden. Universitetet har utvecklats från Universitetsplatsen ända ut till dagens LTH i ett stråk genom programområdet. Universitetssjukhuset har succesivt förflyttat sin verksamhet från söder mot norr genom området allt eftersom nya krav har ställts på lokalerna. Många av de lokaler som varit svåranvända för sjukhusverksamhet har tagits över och utvecklats av universitetet. Det finns en sammanvävning av dessa verksamheters funktioner och lokaler som skapar en unik kultur- och läromiljö. Region Skåne har utvecklats en fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdet i Lund. I den finns en ny grundläggande idé om en öst-västlig utvecklingsriktning för sjukhuset. Den nya bebyggelsen ska koncentreras kring de centrala delarna med Centralblocket i mitten. Detta nya öst-västliga angreppssätt, kombinerat med en Överst: Sjukhuset och universitetet utvecklas parallellt och tillsammans Näst överst: Entré mot Sölvegatan Näst underst: Visionsbild sjukhusområdet, White arkitekter Underst: Skyway över Klinikgatan Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 5

6 Inledning Programområdet, planerad spårsträckning, Kunskapsstråket, Sjukhusstråket, hållplatserna/noderna och Helgonabacken. funktionell och effektiv bebyggelsestruktur, som ger goda möjligheter att långsiktigt säkerställa genomförandet av de investeringar som Regionen avser göra inom sjukhusområdet. Den nya spårvägs- och bussterminalen vid sjukhuset ingår i ett nytt stadsutvecklingsområde med ett serviceutbud riktat även mot sjukhuset. Bebyggelsekoncentrationen inom sjukhusområdet innebär att de äldre byggnaderna i söder på sikt kan lämnas för annat än vårdverksamhet. Här kan blandade funktioner ta över t ex konferenslokaler, undervisningslokaler och bostäder. Lunds universitet står inför en stark utbyggnad. Under den närmaste 20-årsperioden kommer universitetet att utveckla två forskningsanläggningar för internationell spetsforskning. Här behövs attraktiva miljöer för såväl utbildning, forskning och innovation som för boende, studentliv och stadsliv. Lunds universitet och Akademsika Hus har tagit fram en långsiktig plan. Strategierna är att; skapa möten och utveckling med funktionsmix, använda grönska som stadsbyggnadselement, stärka Kunskapsstråket och tvärstråk, integrera med strategisk förtätning, vitalisera med täta och aktiva stadsrum, hushålla med mark samt samverka med staden. Lund är i en dynamisk utvecklingsfas med fokus på att skapa ännu bättre förutsättningar för stadens verksamheter med hållbara transporter. Här är utvecklingen av Kunskapsstråket och spårvägen vik- 6 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

7 Inledning tiga pusselbitar. Det är ett gemensamt arbete mellan kommunen och fastighetsägarna i området i att skapa en mer dynamisk och stimulerande stadsmiljö för att öka både stadens och verksamheternas attraktivitet och utvecklingspotential. 1.4 Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan på stadsmiljöer som främjar kunskapsutbyte. Det är en global trend att universitetsstäder världen över försöker utveckla sig för att skapa de mest kreativa och innovativa miljöerna och därmed locka de bästa studenterna och största forskningsanslagen. Lund har här en unik position dels med sin långa historia som akademiskt centrum och sin lokalisering i Öresundsregionen. Dels med den storslagna satsningen på två världsunika forskningsanläggningar ESS och MAX IV. Lund i Öresundsregionen För att vara rustad för en framtida regional utveckling arbetar Lund och Malmö i nuläget på en gemensam Strukturplan för utvecklingen av de två städerna och mellanliggande orter. Även med projektet Spårvägar i Skåne har Lund tillsammans med Helsingborg och Malmö en gemensam pågående satsning för förbättrad hållbar kollektivtrafik i regionen. Visionsbild för Malmö - Lund Strukturplan, Lunds kommun och Malmö stad Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 7

8 Inledning Visionsbild för LUND NE / Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Lund NE och spårvägen Kunskapsstråket ingår i Lunds största utvecklingsprojekt Lund NE, där Kunskapsstråket är kopplingen mellan Lunds historiska centrum och Brunnshögs nya utvecklingsområden. Den planerade spårvägen utgör Kunskapsstråkets ryggrad. Första utvecklingsetappen är planerad till sträckningen Lund C - Science Village och ESS. Regionens största arbetsplats Lund har en unik koncentration av vetenskap, forskning och innovativa företag i ett brett område från Lunds innerstad mot Brunnshög. Inom Kunskapsstråket finns ca arbetsplatser och stu-denter. Området är idag regionens största arbetsplats för kunskapsbaserade verksamheter. Med de nya forskningsanläggningarna ESS och MAX IV, kommer Lund som kunskaps- och innovationscentrum få ytterligare internationell tyngd. Förhållningssätt Hållbarhet och kunskapsdelning Kunskapsstråket ska med hållbar stadsutveckling förädla områdets unika kunskapsmiljöer genom att koncentrera förtätning och öppna upp verksamheter längs tydliga stråk och noder. Målet med Kunskapsstråket är att utveckla dessa kunskaps- och innovationsmiljöer som en mer integrerad del av stadsstrukturen. 8 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

9 Inledning LUND NE / Kunskapsstråket Strukturplan, SBK Lund Ett gemensamt arbete Kunskapsstråket största fastighetsägare och huvudsakliga aktörer är Region Skåne, Lunds universitet, Akademiska Hus, Medicon Village och Ideonområdets fastighetsägare. Parallellt och i nära dialog med kommunen arbetar fastighetsägare och aktörer med sina respektive utvecklingsplaner. Stadsbyggnadskontoret arbetar med att skapa en plattform för kunskapsdelning och utveckling, där Strukturplanen, som övergripande styrdokument för helheten är det första steget och underlag för denna dialog. Strukturplanen är robust och de övergripande stadsbyggnadsstrategierna ska föras vidare, fördjupas och utvecklas i delområdenas ramprogram, detaljplaner och projekt. Områdets geografiska läge, storlek och verksamheternas betydelse både för Lund som stad och Öresundsregionen, ställer krav på gemensamma målbilder och beslut för att säkra en god utveckling av Kunskapsstråket under lång tid framöver. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 9

10 Inledning Helhet Den planerade spårvägens fyra hållplatser längs Kunskapsstråket kommer med kopplingar till befintliga och nya stadsrum, att utgöra strategiska mötesplatser inom delområdena. Kunskapsstråkets delområden är södra universitetsområdet, sjukhusområdet, norra universitetsområdet samt Ideon och Medicon Village. Lund NE Kunskapsstråket förbinder Lunds centrala delar med Brunnshögs nya utvecklingsområden. Den planerade spårvägen utgör Kunskapsstråkets ryggrad. Noder och stråk Spårvägens hållplatser blir delområdenas viktigaste noder. Tillsammans med nya och befintliga stadsrum kopplas Kunskapsstråkets noder samman till ett stråk med varierad och levande stadsstruktur med ett finmaskigt gång- och cykeltrafiknät. Influensområden Kunskapsstråkets delområden är omgivna av flera stora trafikbarriärer och homogena bostadsområden som utgör viktiga parametrar i utvecklingen till levande, mer stadsmässiga miljöer. Delområden Kunskapsstråket löper genom ett historiskt spektrum av kunskapsmiljöer från Lunds historiska centrum till Ideons innovationsmiljöer. Denna variation utgör förutsättningen för utvecklingen av Kunskapsstråket. LUND NE / Kunskapsstråket, illustrationsplan Stadsbyggnadskontoret Lund 10 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

11 Inledning Stadsbyggnadsstrategier Stadsbyggnadsstrategierna anger hur den fysiska planeringen ska bidra till att förverkliga visionen. Strategierna kan tolkas och översättas till en lång rad specifika projekt. Strategierna underlättar för prioritering och att samla och optimera kraft och investeringar. De övergripande strategierna ska föras vidare, fördjupas och utvecklas i program, planer och projekt. Koppla Kunskapsstråket kopplar Lund centrum med den nya stadsdelen Brunnshög. Genom att identifiera viktiga stråk och kopplingspunkter i och mellan delområden och influensområden, kan viktiga funktioner och stadsrum bindas samman till en mer genomsläpplig, finmaskig stadsstruktur, där grönstrukturen, liksom gång och cykelnätet tydliggörs. Skapa noder Längs Kunskapsstråket ska ett antal noder med strategisk betydelse utvecklas. Genom att koncentrera utveckling och förtätning längs specifika stråk och noder skapas en tillväxtpotential. Nodernas innehåll och struktur ska underbygga visionen om Kunskapsstråket som varierade och attraktiva stadsmiljöer. Spårvägens hållplatser blir delområdenas viktigaste noder. Förtäta Genom att förtäta enligt områdenas olika förutsättningar skapas intressanta och unika miljöer med stark identitet. Kunskapsstråket ska vara en heterogen kontrastrik miljö, och innehålla många funktioner, service och bostäder. Blanda Genom att tillföra service och bostäder ges förutsättningar för att utveckla de i nuläget homogena delområdena. Genom att i kombination med långsiktiga projekt även skapa möjlighet till mer temporära initiativ, möjliggörs en snabbare uppstart av områdets utveckling. Förädla Planeringen ska utgå från det unika i varje delområde och utnyttja potentialen i varje nytt projekt, i relation till en omgivande kontext och behov. Det ska konsekvent arbetas för att skapa nya och utveckla befintliga kvalitativa stadsrum och byggnader. Parker och grönområden ska vara tillgängliga för alla och förädlas som rekreationsområden. Öppna upp Genom att öppna upp funktioner i anslutning till isolerade institutionsbyggnader, t ex genom etableringen av öppna laboratorier och inkubatorsfunktioner, kan staden bjudas in. Ny bebyggelse ska rikta entréer och öppna delar av verksamheten mot prioriterade stråk och noder. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 11

12 Näringsliv och industri Genom integration av näringsliv och industri i samarbetet mellan sjukvårdens kliniska verksamhet och forskning och utbildning skaverksamheternas utvecklings- 2behov och strategier Programområdet har två stora fastighetsägare; Region Skåne och Akademiska Hus. De primära verksamheterna i Region Skånes lokaler är Region Skånes hälso- och sjukvård och i Akademiska Hus lokaler är det primärt Lunds universitets verksamheter. Bägge dessa verksamheter utvecklas och lokalerna behöver anpassas till detta. 2.1 Region Skånes hälso- och sjukvård på sjukhusområdet i Lund Region Skåne står inför omfattande investeringar till följd av att stora delar av vårdlokalerna i Malmö och Lund inte uppfyller kraven för modern sjukhusvård. Hälso- och sjukvården Inom sjukhusområdet i Lund bedrivs i huvudsak högspecialiserad hälso- och sjukvård. Högspecialiserad vård är avancerad med kompetenskrävande medicinsk personal och medicinsk utrustning. Verksamheter och funktioner är i behov av varandra strategiskt sammankopplade. Sjukhuset består av olika fysiska byggnader som har behov av att bindas samman med hjälp av trappor, hissar, skyways i kommunikationsstråk. Ovan: Universitetssjukhuset i Lund, Bergslagsfoto maj 2012 Nedan: Centralblockets huvudentré Region Skånes mål för sin verksamhet framöver är att en större del av vården behöver finnas nära befolkning och patienter. Det kan ske genom att bygga ut den avancerade hemsjukvården och satsa på fler mobila enheter för bland annat uppsökande verksamhet. Region Skåne planerar att den specialiserade öppenvården i större utsträckning ska bedrivas utanför sjukhuset. Forskning och utbildning Den skånska hälso- och sjukvården är djupt integrerad med forskning och utbildning. Medicinska fakulteten vid Lunds universitet har Biomedicinskt centrum (BMC) på sjukhusområdet i Lund. Anläggningen innehåller forskningslaboratorier samt lokaler för undervisning och administration. Universitetet Medicinska Fakulteten har förutom verksamhet i BMC, verksamhet fördelat på de olika klinikerna inom sjukhuset. Det lokalmässiga sambandet, fysisk närhet och god logistik mellan sjukvårdens kliniska verksamhet och den kliniska forskningen är en förutsättning för att utveckla vården. 12 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

13 pas ett fullvärdigt Triple Helix kluster (en modell för att beskriva samspelet mellan politik /samhälle, forskning och näringsliv). Även här har den fysiska närheten och logistiken en avgörande betydelse för skapa utväxling i form av innovationer, nya företag och nya arbetstillfällen i regionen. Sjukhusområdet en del i staden Ett sjukhusområde ska kunna utvecklas för att lösa sin viktiga samhällsuppgift. Området är också en central och viktig del av staden. Planeringen och utvecklingen av ett sjukhusområde måste därför ske i samarbete och i nära samförstånd med stadens egen planering. För staden är det viktigt att komplettera delar av sjukhusområdet med kommersiella lokaler som kan ge service till besökare på sjukhuset sam-tidigt som de blir ett komplement till övrigt serviceutbud i staden. Fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdens i Lund Fastighetsutvecklingsplanen (FUP) för sjukhusområdet i Lund utgör en god grund för kommande arbete med att utveckla och förnya bebyggelse och struktur på sjukhusområdet i Lund. I arbetet med Regionens fastighetsutvecklingsplan och kommunens ramprogram har utvecklats en ny grundläggande idé om en öst-västlig utvecklingsriktning för sjukhuset. Historiskt har utbyggnaden skett norrut efter hand som sjukhuset behövt bygga nytt och så skedde fram till beslutet om att bevara Seminariebyggnaden som därmed kom att utgöra gräns mot norr. I söder begränsas möjligheterna av äldre bebyggelse med stora kulturmiljövärden och som kan fungera för annan verksamhet än vård. Sjukhusets utbyggnadsområde Sjukhusbebyggelsen kan i framtiden i första hand växa vidare i en öst-västlig riktning med Blocket i centrum. Förslaget innebär en rivning av ett flertal äldre byggnader som på sikt inte är anpassningsbara eller lämpliga för vårdverksamhet. Den nya bebyggelsen koncentreras till de centrala delarna av Centralblocket. En ny, sammanhängande vårdbyggnadsstruktur skapas, direkt kopplad till de delar av Blocket som bedöms kunna nyttjas vidare under längre tid. (citat ur Regionens Fastighetsutvecklingsplan ) Detta nya öst-västliga angreppssätt, kombinerat med en funktionell och effektiv bebyggelsestruktur, ger goda möjligheter att långsiktigt säkerställa genomförandet av de investeringar som Regionen avser göra inom sjukhusområdet. Den nya spårvägs- och bussterminalen vid sjukhuset ingår i ett nytt stadsutvecklingsområde med ett serviceutbud riktat även mot sjukhuset. Bebyggelsestrukturen ger nära kopplingar med ett gångstråk mellan terminalen och en ny huvudentré till sjukhuset. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 13

14 verksamheternas utvecklingsbehov och strategier 2.2 Lunds universitets forskning och utbildning inom södra universitetsområdet i Lund Nu står universitetet inför en stark utbyggnad. Under den närmaste 20-årsperioden kommer universitetet att utveckla två forskningsanläggningar för internationell spetsforskning. Expensionen kommer att påverka inte bara universitetet utan också staden och regionen. Tillsammans ska universitet och stad kunna erbjuda attraktiva miljöer för såväl utbildning, forskning och innovation som för boende, studentliv och stadsliv. För detta behövs en framsynt planering av verksamheter, infrastruktur och service. Lunds universitet och Akademiska Hus arbetar gemensamt med en Campusutvecklingsplan som ett svar på detta planeringsbehov. Lunds universitet, del av skylt Trädgård i kvarteret Paradis, vid Gamla barnsjukhuset Visionen för universitetets verksamhet Visionen för Lunds universitet som fysisk struktur och miljö springer ur den övergripande visionen av Lunds universitet som lärande- och forskningsmiljö. Visionen har fyra områden med målbilder som är relevanta för den fysiska planeringen: Lunds universitets identitet ska stärkas och dess verksamhet bli tydligare i staden. Universitetets lärandemiljöer ska vara attraktiva och akademiskt framstående. Universitetets forsknings- och innovationsmiljöer ska vara starka och understödda av en forskningsinfrastruktur väl i samspel med den digitala samhällsutvecklingen. De ska vara integrerade i övrig verksamhet med närliggande eller delade lokaler och synliga i staden med gemensamma mötesplatser. Universitetets roll som kunskaps- och kulturbärare i samhället ska vara stark och väl synlig genom attraktiva och framstående bibliotek och museer, byggnader och parker av hög kvalitet samt genom rik kulturverksamhet. Inom södra universitetsområdet finns tio institutioner. Här finns knappt helårsstudenter. Forskning bedrivs inom samhällsvetenskap, beteendevetenskap, teologi, religionsvetenskap, språkvetenskap, litteraturvetenskap, fysik, astronomi, medicin etc. På universitetet, inom programområdet, arbetar cirka forskare, lärare och andra anställda. Campusutvecklingsplanen - södra universitetsområdet Campusplanen pekar ut cirka 20 utbyggnads- eller ombyggnadsprojekt inom södra universitetsområdet. Dessa projekt är av skiftande slag och storlek, planerade byggnader som är på gång nu, förtät-ningsområden som ligger lite längre fram i tiden, markåtgärder och upprustningar av trädgårdar, parker och gator samt gång- och 14 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

15 cykelvägsprojekt. De beskrivs relativt detaljerat och pekas ut på kartor. Universitetets och Akademiska Hus Campusutvecklingsplan har sammanfattningsvis följande målbild för Södra universitetsområdet. Stadsmässigheten, tätheten och kvartersstadskaraktären som finns fram till Helgonabacken ska öka norrut längs Sölvegatan. Entréerna ska vända sig mot Kunskapsstråket och gatan. Generellt behövs varsam restaurering och upprustning av slitna stråk och plats- och parkmiljöer. Förtätning är aktuell främst i glapp mellan befintliga byggnader längs Sölvegatan, men det finns även utvecklingsbara platser i den täta södra delen. Mångfald av funktioner inom området, ökad funktionsblandning med universitetsbyggnader, bostäder, service, kultur, kommunikation, grönområden, mm ska utvecklas. Campusutvecklingsplanen tar sikte på 2025 och syftar till att skapa beredskap för kommande utveckling av Lund universitet. Planen syftar till att ge konkreta planeringsförutsättningar och ange riktlinjer. Den fysiska miljön är ett viktigt konkurrensmedel. Campusplanens sex strategier: 1. Universitetet en del av staden Skapa möten och utveckling med funktionsmix. Kopplingen mellan universitet och stad är god men behöver förbättras, främst i norra universitetsområdet. 2. Grönt campus Använda grönska som stadsbyggnadselement. Samtidigt som universitetet ska vara en integrerad del av staden särskiljs de av att alla sina olika delar vara lite grönare. Den gröna karaktären är en viktig del av den akademiska identiteten och tillför staden stora värden. 3. Kunskapsstråket i fokus Stärka huvudstråk och tvärstråk för ökat flöde. Kunskapsstråket kopplar samman södra och norra universitetsområdet. Stråkets utformning är avgörande för orienterbarhet, flöde och serviceunderlag. 4. Täthet och närhet Integrera genom strategisk förtätning. Både universitet och stad erbjuder idag miljöer där det är nära till allt. Täthet, närhet och småskalighet är en viktig del i universitetets framgång. 5. Noder som mötesplatser Vitalisera med täta och aktiva stadsrum. Universitetsområdet rymmer flera attraktiva platser främst vid de södra delarna av Kunskapsstråket, ändå stannar människor sällan upp. Universitetsområdet ska innehålla inbjudande stadsrum med potential att bli stadens bästa mötesplatser och samlingsplatser som lockar både allmänhet och universitetsanknutna. 6. Hållbart campus Hushålla med mark och samverka med staden. Klimathotet ställer stadsutveckling på sin spets. Stadsbyggande tär på resurser och landskap. Campus Lund vill vara förebild för en ny samverkan mellan natur, kultur och urbanitet. SOL-centrum och Helgonabacken Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 15

16 3 PROGRAMFÖRSLAG Sjuhusets rutnät, universitetets gröna kil, Gröna bandet, Helgonabacken, spårvägen, Kunskapsstråket, Sjukhusstråket och noder. 3.1 Stadsbyggnadsidé Vision Sjukhusområdet och Södra universitetsområdet ligger centralt i Lund och är en viktig del av stadens identitet. Området är också en vital del av Kunskapsstråket, ett av stadens viktigaste stråk. Visionen för området är en levande stadsdel med tät bebyggelse, mycket folk, god service och stadsrum i sekvenser kopplade till Lunds innerstad. Området kommer att vara den persontätaste, tätast exploaterade, innehållsrikaste och livligaste delen av Kunskapsstråket under lång tid framöver. Dess utformning är viktigt för hela Lund och dess framtid. Syftet med programmet är att skapa en generell struktur som fungera för olika funktioner idag och i framtiden. En hållbar stadsstruktur som tål förändringar. Noder och stråk Enligt de övergripande strategierna i arbetet med Kunskapsstråket har programområdet en nod och två huvudstråk, samt ytterligare en nod i närområdet. Noden inom programmet är hållplats Universitetssjukhuset. Den ska erbjuda både kommersiell service och samhällsservice. Huvudstråket är Sölvegatan, Kunskapsstråket, som binder ihop alla universitetets institutioner inom programområdet. Det tvärgående huvudstråket, Sjukhusstråket, binder ihop noden 16 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

17 med huvudstråket. Intensiteten i stråken varierar och bestäms av hur tätt entréer ligger längs stråken. Längst dessa två stråk och vid denna nod kommer flest människor att röra sig och mötas i programområdet. Det innebär att det är dessa som ska prioriteras i den rumsliga och arkitektoniska utformningen. Det kommer påverka områdets och verksamheternas attraktivitet och dynamik, så väl som användandet av hållbara transportmedel (gång, cykel och kollektivtrafik). Byggnader och deras entréer ska vända sig mot stråken och områdets offentliga rum och tala med varandra. En upprustning och utveckling av dessa stadens gator, parker och platser behövs. Både de offentliga rummen som ligger på kvartersmark och de kommunala offentliga rummen behöver utvecklas. Det kommer att skapa en attraktiv och levande stadsdel och främjar ömsesidigt utbyte mellan verksamheterna i Kunskapsstråket. Kommersiell service ska vändas ut mot gatorna och samlas vid noderna, framför allt vid spårvagnshållplatser. Både sjukhus och universitetsbyggnader är idag ganska inåtvända med servicefunktioner gömda i de stora byggnadskropparna. Det finns restauranger, kiosker och caféer som vänder sig helt inåt och som inte ens annonserar sig med en uteservering. De verksamheter som redan finns föreslås vändas ut mot byggnadernas yttersidor mot gaturummen och på så sätt göras mer tillgängliga för besökare och arbetande. Ovan: Entréer ska vara vända mot huvudstråket, Geocentrum Till vänster: Stråken och noden Nedan till höger: Illustration av möjlig utformning av nya vårdbyggnaders bottenvåningar. Lokaler för kommersiell service ska i möjligaste mån vända sig både utåt gatan och inåt byggnaden. Illustration White Arkitekter Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 17

18 Grönstruktur Inslag av grönska i stadsmiljön är viktigt för människors välbefinnande så väl som upplevelsen av miljön. Programområdet har högkvalitativa gröna rum, strukturer och enskilda träd som ska bevaras och förädlas. Trädplanteringar längs med Sölvegatan och de många park- och trädgårdsrummen inom universitetsområdet fungerar som en grön kil in i staden. Denna karaktär ska förstärkas och utvecklas och göras mer allmänt tillgänglig. En kvalitativ parkmiljö är kittet mellan de olika utbildningsinstitutionerna i Södra universitetsområdet. Parkerna och trädgårdarna utanför stadsvallen skapar ett grönt band som kan bindas ihop från Allhelgonakyrkans gräskulle med höga träd, via Helgonabacken och institutionernas trädgårdar till Botaniska trädgården. Detta gröna band bör förtydligas och göras mer tillgängligt för allmänheten genom ett promenadstråk/ rörelsestråk som knyter samman dessa kulturhistoriska miljöer från Helgonabacken till Botaniska trädgården. Sjukhusområdet ska ha oaser för utevistelse. De gröna pärlor som finns inom sjukhusområdet ska bevaras och utvecklas: Onkologens damm, Reumatologens damm, Elefantbacken och Barn- och ungdomssjukhusets norra sida. Om någon/några av de fyra gröna pärlorna behöver flyttas är det av vikt att de gröna kvalitativa miljöerna skapas inom området. Särskilt är en placering i anslutning till huvudentréerna betydelsefullt. Sölvegatan och Helgonavägen ska ha alléer som gör dessa gator lummiga. Inne i sjukhusområdet behövs trädplanterade gator mellan täta kvarter. Överst: Den gröna kilen. Mitten: Det gröna bandet. Underst: Helgonabacken, Sölvegatan Nedan: Grönstrukturen ska bland annat innehålla sittplatser i trädgårdsmiljö. 18 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

19 Bebyggelsestruktur - kvartersstruktur Visionen är att skapa en integrerande bebyggelsestruktur som främjar trygghet och möten mellan olika människor. Förändringarna inom sjukhusområdet och södra universitetsområdet ska efterhand resultera i tydligare kvarter. Kvarter med mellanrum i ett modifierat rutnät underlättar orientering och sambanden med omgivande kvarter och stadsdelar. Gator, cykelbanor och gångvägar ska kopplas ihop i en gemensam väv av stråk. Sjukhusområdets enkla rätvinkliga rutnät kan härmed anpassas till framtidens behov av nya effektiva sjukvårdslokaler. Ovan till vänster: Stråket från hållplatsen mot sjukhusets huvudentré. Illustration White Arkitekter Ovan till höger: Sjukhusets rutnät Nedan: Bokhandel i det gamla lasarettskapellt. Vårdverksamheten i sjukhusområdet och medicinsk undervisning och forskning i Södra universitetsområdet är redan idag knutna till varandra. Med en tydligare bebyggelsestruktur ska dessa kopplingar för-stärkas rumsligt och utvecklas till starkare kopplingar i gaturum och andra offentliga rum. Den framtida strukturen ska ge en bättre relation mellan delområdena och kopplingar till omgivande kvarter i Lund. För inte så länge sedan var de stora sjukhuskvarteren omgärdade med staket. Det satte ett mönster som dock går att förändra. Universitetssjukhuset och Lunds universitet ska bli mer integrerade delar av staden. Blandade funktioner Genom att blanda olika funktioner (undervisning, bostäder, service osv) skapas oftast en mer levande och varierande stadsmiljö. Därför är visionen att programområdet ska kompletteras med fler funktioner. Viktigast är även här de primära stråken och noderna. En särskild studie har gjorts av dagens sjukhusområdes södra delar. Bebyggelsekoncentrationen inom sjukhusområdet innebär att Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 19

20 de äldre byggnaderna i söder på sikt kan lämnas för annat än vårdverksamhet. Här kan blandade funktioner ta över t ex konfe-renslokaler, undervisningslokaler och bostäder. Programmet ger möjlighet till kompletteringar med bostäder mellan UB och Allhelgonakyrkan. Fler bostäder i området skulle bidra till variation och trygghet. Eftersom det finns god tillgänglighet till det som kännetecknar ett attraktivt boende; service, parkområden, rekreationsmiljö i omgivningarna, god kollektivtrafik och en trygg miljö med en viss social kontroll, bedöms programområdets ytterkanter särskilt lämpliga för lokalisering av nya bostäder. God arkitektur God arkitektur är ett självklart krav på alla nya tillägg inom programområdet. Att förena god funktion och gestaltning. I en planerat storskalig miljö blir det ännu viktigare att åstadkomma mänsklig skala och en detaljrikedom i de nya byggnaderna. Det är speciellt viktigt längs de primära stråken och noderna. Med en spännande arkitektur med detaljer som ger intryck, stannar människor upp och uppehåller sig längre i gaturummet. Orientering Nya byggnader ska vara orienterade parallellt med gatorna och ha lokaler i öppna bottenvåningar och service som vänds utåt. Entréer ska vändas direkt mot områdets gator. Det ger ett välkomnande intryck och ökar gatorna och de offentliga rummens intensitet. Ovan: En välkomnande entré som ger liv till gatan! Ligger mot Sölvegatan. Nedan: Entréer ska vändas mot stråken och bör ligga framskjutna till gatans trottoar och nås av himmelsljuset. Området har idag många synliga målpunkter men det finns många verksamheter som inte är så särskilt synliga utåt. När området utvecklas ska dessa vändas utåt och bidra till vitaliseringen av de utvändiga offentliga rummen i sjukhusområdet och Södra universitetsområdet. Alla bottenvåningarnas fasader bör förhålla sig till gatan och i vissa fall vara framskjutna till gatan. Entréer bör ligga framme i fasaden så att entréerna nås av himmelsljuset och skärmtak ska vara så grunda att entréerna upplevs ljusa. Mikroklimat Klimatet kring höga byggnader ställer särskilda krav. De nya vårdbyggnaderna ska utformas så att det blir attraktiva stadsrum med gott mikroklimat mellan dem: platser, små parker och torg som man kan stanna till på. Det ska vara trivsamt att röra sig längs gatorna mellan husen. Klimatet, sol- och vindförhållandena, beaktas och utemiljön ger möjlighet till ett omhändertagande av såväl personal som patient. Sjukhuset kan ges goda förutsättningar för ett mer aktivt stadsliv. Människors vistelse i sjukhusområdet kan med nya system utnyttjas på många sätt. Klimatet vid entréer prioriteras och vinddämpande åtgärder utförs. 20 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

RAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET. Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2013-05-15

RAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET. Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2013-05-15 RAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2013-05-15 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund, Lunds kommun PÄ 37/2010

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Gestaltningsprogram - Professorsplatsen i Lund Korsningen Helgonavägen - Sölvegatan längs Kunskapsstråket 2013-10-02

Gestaltningsprogram - Professorsplatsen i Lund Korsningen Helgonavägen - Sölvegatan längs Kunskapsstråket 2013-10-02 Innehållsförteckning Bakgrund och befintlig situation Pågående arbete - planer 3 Kunskapsstråket 3 Fyra delområden 3 Noder och stråk 4 Geografisk avgränsning 4 Befintlig situation 4 LUX 5 SOL 5 Geocentrum

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Pernilla von Strokirch Projektchef. Spårväg Lund C ESS

Pernilla von Strokirch Projektchef. Spårväg Lund C ESS Pernilla von Strokirch Projektchef Spårväg Lund C ESS Dagordning 1. Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling 2. Organisation och Tidplan 3. Var börjar vi bygga 4. Utformning och gestaltning 5. Miljöfrågor

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

fastighetsutvecklingsplanens innehåll

fastighetsutvecklingsplanens innehåll 5 splanens innehåll Förslag på innehållsförteckning Inledning Planens innehåll och syfte Övergripande projektmål Framtidens vårdmiljö Risk och sårbarhet Tillgänglighet Sjukhuset som en del av samhället

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna kommun Juryns motivering Torget har formats utifrån

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande HISTORIA Lund C ESS ESS SCIENCE VILLAGE Regionens största arbetsplats Idag 40 000 arbetsplatser,

Läs mer

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram Kortversion av förslag till Eriksberg och Ekebydalen Planprogram 2016 amrådshandling 15 december 2016 till 10 februari 2017 Visionsbild som inspiration för hur centrala Eriksberg skulle kunna gestaltas.

Läs mer

PROGRAMFÖRSLAG. Struktur. Kulturmiljö. Ovan: Gamla Zoologen. Nedan: LUX. Illustration Mats White Henrik Jais Nielsen arkitektkontor

PROGRAMFÖRSLAG. Struktur. Kulturmiljö. Ovan: Gamla Zoologen. Nedan: LUX. Illustration Mats White Henrik Jais Nielsen arkitektkontor PROGRAMFÖRSLAG het och att byggnaderna tydligt annonserar funktionerna av publik verksamhet. Lingvisthuset (Romanska institutionen) och Gamla zoologen är båda rödmarkerade i bevaringsprogrammet, liksom

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

European Spallation Source (ESS) i Lund

European Spallation Source (ESS) i Lund European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund

Läs mer

Utvecklingsplaner inom Region Skåne Forum konferens 6 maj 2015 Tema: Fastighetsutvecklingsplaner så planeras morgodagsens sjukhusområden

Utvecklingsplaner inom Region Skåne Forum konferens 6 maj 2015 Tema: Fastighetsutvecklingsplaner så planeras morgodagsens sjukhusområden REGION SKÅNE Utvecklingsplaner inom Region Skåne Forum konferens 6 maj 2015 Tema: Fastighetsutvecklingsplaner så planeras morgodagsens sjukhusområden Ingela.anderssonlyberg@skane.se Mobil: 0768-871911

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå. BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir

Läs mer

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN 2007-09-06 5 1 Programprocessen Programområdet omfattar de fyra stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Bakgrund

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (6) 2015-05-22 Handläggare Niklas Zetterberg Telefon 08-508 27 335 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

RAMPROGRAM FÖR MEDICON VILLAGE och FÖRETAGSSTRÅKET SÖLVEGATAN. Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2014-05-05

RAMPROGRAM FÖR MEDICON VILLAGE och FÖRETAGSSTRÅKET SÖLVEGATAN. Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2014-05-05 RAMPROGRAM FÖR MEDICON VILLAGE och FÖRETAGSSTRÅKET SÖLVEGATAN Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2014-05-05 Ramprogram för Medicon Village och företagsstråket Sölvegatan i Lund, Lunds kommun PÄ 25/2011

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR Mod i Nod uppmärksammat innovationscentrum invigs pressmeddelande 2014-09-30 Nu invigs Nod, Sveriges nya centrum för digital innovation i Kista, Stockholm. Scheiwiller Svensson Arkitektkontor har på uppdrag

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2012-11-26 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Läs mer

UTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER

UTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER UTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER MED DAGLIGVARUHANDEL, BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER INBJUDAN TILL MARKANVISNINGSTÄVLING INBJUDAN Vill du vara med och utveckla framtidens kvarter med dagligvaruhandel och

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

Värdeskapande campusplaner. 8 maj 2017

Värdeskapande campusplaner. 8 maj 2017 Värdeskapande campusplaner 8 maj 2017 Jeanette Brinkfält Ingela O Wettermark Strategisk Fastighetsutvecklare Strategisk Fastighetsutvecklare 1 Akademiska Hus Statligt ägda, med fokus på universitet och

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca

Läs mer

Fördjupning för Hjärup

Fördjupning för Hjärup Kommunikation Kultur Kommersiell service Ett finmaskigt nät av kommunikationslänkar En sammanhållen stad med kopplade noder Utbildning Hälsa Fördjupning för Hjärup Utvecklingen av Hjärup har bearbetats

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

Hagastaden. på väg mot ett Stockholm i världsklass.

Hagastaden. på väg mot ett Stockholm i världsklass. Hagastaden på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/hagastaden Hagastaden ska bli en levande innerstadsdel med 5 000 nya bostäder och 50 000 arbetsplatser, inräknat befintliga arbetsplatser

Läs mer

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning Bakgrund Göteborg växer och många vill flytta hit. Därför behöver vi bygga fler bostäder, framför allt på platser där det redan finns kollektivtrafik, vägar, affärer, förskolor och parker. Selma Lagerlöfs

Läs mer

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker Ulleråker Möte om detaljplan för centrala Ulleråker 2016-08-24 Ulleråker en del av ett växande Uppsala Ny översiktsplan för Uppsala kommun Prioriteringar En drivande kraft i världen En kommun för alla

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning SAMRÅDSFÖRSLAG Sammanfattning Övergripande strukturer Planförslaget Stråk och barriärer Stadsplan 2017 är ett sätt att testa om ÖP 2010:s strategier kring förtätning håller och om vi klarar av befolkningsökningen

Läs mer

Lägesuppdatering 2015

Lägesuppdatering 2015 Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

Inom planområdet förbereds även yta för ett gruppboende.

Inom planområdet förbereds även yta för ett gruppboende. Detaljplan för Ekgården södra (Ritorp 1:1 mm) P 04015 planbeskrivning 7 Verksamhet Norr om och i direkt anslutning till planområdet ligger en mekanisk verkstad. Antal uppskattade transporter per dag med

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

Östra Sala backe. sammanfattning av planprogram. White

Östra Sala backe. sammanfattning av planprogram. White Östra Sala backe sammanfattning av planprogram 1 White Planprogram Östra Sala backe Östra Sala backe ligger knappt två kilometer från Uppsalas stadskärna i en av de mest expansiva delarna av Uppsala stad.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Forum vårdbyggnad & HFS

Forum vårdbyggnad & HFS Forum vårdbyggnad & HFS Hälsofrämjande vårdmiljöer 16-17 november 2011 Fysiska för sjukhusområdena i Ingela Andersson Lyberg Ingela.anderssonlyberg@skane.se Mobil.0768-871911 Sjukhusområdet i Hälso- och

Läs mer

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut. Elenore Bjelke Trafikplanering 08-508 260 35 elenore.bjelke@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-03-15 Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell

Läs mer

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén. Trelleborg 2012-05-28 Trelleborgs nya gaturum i befintliga gatustråk Citysamverkans övergripande syfte och målsättning: Är att medverka till att göra stadskärnan mer attraktiv och på olika sätt främja

Läs mer

Ulleråker Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker

Ulleråker Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker Ulleråker Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker Förtydligande inför markanvisningstävling för centrala Ulleråker 2016-06-23 Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker I

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Ulls hus Campus Ultuna

Ulls hus Campus Ultuna Ulls hus Campus Ultuna Välkommen till Ulls hus på Campus Ultuna Den generösa innergården blir en grön oas mitt i den nya campusbyggnaden. Vackert beläget vid Almas allé, i anslutning till Undervisningshuset

Läs mer

PLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan

PLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan Nr. 1 2013 PLANERING AV STAD & LAND Finansiell omtanke PLANERA FÖR BOSTÄDER Bostadsbehov Kontraproduktiva utredningsförslag Socialt blandat boende Service i samverkan Linking social capital, Praktisera

Läs mer

En trevligare plats för helsingborgarna

En trevligare plats för helsingborgarna O m r å d e t Å n g f ä r j a n En trevligare plats för helsingborgarna Mer stadsliv närmare vattnet Målet är ett tilldragande, livaktigt men också tryggare område än i dag. För att uppmuntra till en levande

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

förslag FÖRSLAG ÖSTRA CENTRUM KRISTIANSTAD /16 ÖSTRA CENTRUM PROCESSEN

förslag FÖRSLAG ÖSTRA CENTRUM KRISTIANSTAD /16 ÖSTRA CENTRUM PROCESSEN ÖSTRA CENTRUM Uppgiften har varit att ta fram ett förslag på utformningen av Östra Centrum i Kristianstad på uppdrag av Steen & Ström och i samarbete med Kristianstads kommun. Tomten skall innehålla 36-38.000

Läs mer

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg 1 (9) Trafikutredning Med anledning av uppförandet av ett nytt huvudkontor för Swedbank på kvarteret Cirkusängen i Sundbyberg syftar denna trafikutredning till att belysa befintlig och framtida trafiksituation.

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

Tre starka karaktärer skall mötas och utvecklas i den nya stadsdelen: KUNSKAP NÄRINGSLIV. -Naturen med ekologi & rekreation VALLASTADEN

Tre starka karaktärer skall mötas och utvecklas i den nya stadsdelen: KUNSKAP NÄRINGSLIV. -Naturen med ekologi & rekreation VALLASTADEN Perspektiv längs Smedstadsbäcken Vi har valt att gestalta den nya stadsdelen som en öppen struktur där mellanrummens gemensamma ytor formas till ett mjukt nätverk av shared space. Bebyggelsen samlas i

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt! Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet

Läs mer

Trafik-PM Västra sjöstaden

Trafik-PM Västra sjöstaden 2013-06-14 Trafik- Västra sjöstaden Ystads kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för Västra Sjöstaden. Som den del i detta behöver trafiken studeras med avseende på såväl trafiksäkerhet som framkomlighet

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Norra Djurgården 1:49 i stadsdelen Norra Djurgården (Kontor, utbildning)

Startpromemoria för planläggning av Norra Djurgården 1:49 i stadsdelen Norra Djurgården (Kontor, utbildning) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2012-05-07 Handläggare: Martin Edfelt Tfn +46 08-50827219 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Norra Djurgården

Läs mer