PROGRAMFÖRSLAG. Struktur. Kulturmiljö. Ovan: Gamla Zoologen. Nedan: LUX. Illustration Mats White Henrik Jais Nielsen arkitektkontor
|
|
- Marianne Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROGRAMFÖRSLAG het och att byggnaderna tydligt annonserar funktionerna av publik verksamhet. Lingvisthuset (Romanska institutionen) och Gamla zoologen är båda rödmarkerade i bevaringsprogrammet, liksom murar och staket vid Gamla zoologen. Trädgårdsmiljöerna är också markerade i bevaringsprogrammet. Byggnation på gång Zoologen och Zoofysiologen vid Helgonavägen håller på att byggas om och till i två till fem plan som dockar till Zoologen för Humanist- och Teologifakulteten. Byggnaden ska heta LUX. Tillbyggnaden ska få entré mot Helgonavägen och bibliotek samt café i bottenplan mot Sölvegatan, och med norrfasad mot den planerade gatan i Klinkgatans förlängning åt sydost till Sölvegatan. Byggnationen har påbörjats och beräknas vara klar Byggnaden kommer att innehålla bibliotek och café. Helgonavägen kan eventuellt byggas om för att koppla den nya anläggningen LUX till SOLcentrum och på så sätt samla dessa kring ett gemensamt torg. Struktur Kulturmiljö Ovan: Gamla Zoologen Nedan: LUX. Illustration Mats White Henrik Jais Nielsen arkitektkontor Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 49
2 PROGRAMFÖRSLAG Funktion: Utbildning och blandad stad Delområdet Delområde H Helgonabacken Delområdet innehåller Universitetsbiblioteket i parken Helgonabacken med omgivande byggnader med varierade funktioner, Biskopshuset, byggnad 24 (Valvet, Medicinhistoriskt museum), 22 (Hudhuset), 23 (Rehab), 32 (Reumatologen), Skissernas museum samt delar av SOL. Området är spännande med tegelvalv och torn och har parkmiljöer och en mänsklig skala. Kunskapsstråket går genom parken. Stadsmiljö Det viktigaste i detta delområde är att bevara och utveckla parken Helgonabacken. Helgonabacken är unik. Det är viktigt med ett kontinuerligt underhåll, punktvis upprustning och en strategi för förnyelse av det äldre trädbeståndet. Den västra och norra delen av området kan utvecklas med nya funktioner när sjukhuset lämnar dessa vackra gamla byggnader. Här kan helt nya funktioner som t ex bostäder och utbildning ta över. Dessutom finns möjlighet till viss förtätning. Illustrationsplan Nya måttligt stora byggnader kan tillåtas i delområdets västra delar, norr om byggnad 24 (Valvet) och norr om byggnad 23 (Rehabhuset). Nya byggnader kan kontrastera mot befintliga byggnaders karaktär men ska ansluta till skalan och bibehålla närheten mellan universitet och stad. I planeringen av dessa byggnader är det viktigt att nya portar tas upp under förbindelsegångarna så att Allhelgona kyrkogata och kvarteret Paradis kopplas starkare till nya byggnader vid Valvet, Helgonabacken och Universitetsbiblioteket. När byggnad 32 (Reumatologen) i norr får en ny användning bör entréer vändas söderut mot parken och angöras från Helgonavägen. Reumatologens damm och trädgård kan förbli en tillgång för byggnaderna på ömse sidor och samhörigheten med Helgonabackens dammar bör göras tydligare. Kunskapsstråket genom Helgonabacken Helgonavägens del i nord-sydlig riktning tas bort och görs om till ett attraktivt och rofyllt parkrum med gångväg. Parkeringsmöjligheterna tas bort och angöring till UB kopplas istället till Lasarettsgatan. När sjukhuset lämnar de södra delarna av sin fastighet begränsas tillfarten under valvet mellan byggnad 32 (Reumatologen) och byggnad 22 (Hudhuset), och byggnaderna ska angöras från Helgonavägen. Det är viktigt att när nya byggnader läggs till, ändå behålla den samlade ytan med stora träd och utveckla Helgonabackens parkvärden. Parken är mycket uppskattad och dess storlek gör den till stadsdelens viktigaste gröna lunga. Helgonavägen ska utformas så att den inkräktar minimalt på parken. Omgivande förgårdsmark, reumatologens damm och Skissernas museums skulpturpark m m 50 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
3 PROGRAMFÖRSLAG ska, som den delvis gör idag, höra ihop med parken och allt upplevas som en samlad lummig oas. Det är viktigt att parken upplevs sammanhängande hela vägen runt Universitetsbiblioteket. Struktur Kunskapsstråket leder genom parken och mötesplatser bör förstärkas i parkens östra delar. Söderut kan stråket utvecklas genom att det går att nå kvarteret Paradis både öster om Valvet som idag, och under förbindelsegångarna genom de nya portarna. Kunskapsstråket fortsätter norr om SOL på Helgonavägen in i delområde G. En ny gångförbindelse bör undersökas i anslutning till Biskopshuset och Skissernas museums lastgård. Med en ny gångväg som tar sig genom häcken i detta hörn av Helgonabacken kan en stig utvecklas genom institutionsträdgårdar parallellt med Biskopsgatan ända fram till Botaniska trädgården. Kulturmiljö Detta delområde hyser i stort sett bara kulturhistoriskt värdefulla byggnader, Biskopshuset, Universitetsbiblioteket UB I, 32 (Reumatologen), 22 (f d Medicinska kliniken, nu Hudhuset), 23 (f d Kvinnokliniken, nu Rehabhuset) och 24 (Portvaktsbyggnad och förbindelsegången, nuvarande Valvet), är alla rödmarkerade i Bevaringsprogrammet. Dessa byggnader ska bevaras. Universitetsbiblioteket är skyddat som byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Förändringar kräver särskilt tillstånd från Länsstyrelsen Kulturmiljö Parken Helgonabacken är mycket skyddsvärd och bör inte minskas eller exploateras. Den är en del av det gröna bälte av institutionsparker som omger den medeltida staden. Detta gröna bälte pressas på flera platser och ny bebyggelse planeras som sammantaget kan minska dess tydlighet, kulturhistoriska värden, dess upplevelsevärden och biologiska värden. Den nya bebyggelsen mellan UB och Allhelgonakyrkan inkräktar på de gröna trädgårdsrum som har ett historiskt funktionellt samband med sjukhusmiljön. Det får konsekvenser för kulturmiljön om dessa mellanrum blir för små. Ett nytt arkiv i flera plan som en tillbyggnad till Universitetsbiblioteket håller på att utredas. En varsam om- och tillbyggnad kan bli aktuell som utformas så att den påverkar parken så lite som möjligt. En ny entré som kompletterar huvudentrén och café med uteservering ska placeras åt öster så att den stärker Kunskapsstråket. Förslaget innehåller även en ombyggnad av den nordöstra delen av befintligt bibliotek. 24 Nedan till vänster: Nytt arkiv vid Universitetsbiblioteket, skiss i vitt och blått (glas), Sweco Nedan: Helgonabacken och UB I Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 51
4 PROGRAMFÖRSLAG Funktion: Vård Sekundärt utbyggnadsområde för sjukvården Vilket innebär att avvägningarna mellan vårdintresset och kulturmiljöintresset ska ske i varje detaljplan. Delområdet Delområde I Sjukhuskvarter söder om Centralblocket Här ligger byggnad 30 (Kvinnokliniken), 33 (Ögonklinik A) och 38 (Ronald McDonalds hus) samt byggnad 31 (Rosa kiosken). Området ligger söder om och i anslutning till Centralblocket. Här kan byggnader ersättas av en ny bebyggelsestruktur för modern vård. Även här kan effektivare samband skapas till det centrala sjukhuskvarteret. Stadsmiljö Viktigast i delområdet är att entréförhållanden, bottenvåningarnas fasader och förgårdar längs Klinikgatan skapar ett trevligt stadsrum att röra sig längs, både som gående och cyklist. Det ligger i anslutning till Centralblocket och kan både behålla attraktiva befintliga miljöer och utvecklas med nya byggnader. Byggnaderna längst österut i delområdet bör bevaras och ge sjukhusområdet en varierande skala. De bildar en mjuk övergång mot omgivningen vid LUX och den nya infarten från Sölvegatan. I den västra delen kan nya rationella byggnader ersätta byggnad 30 (Kvinnokliniken). I delområdets sydvästra hörn, i korsningen Kioskgatan/Lasarettsvägen finns idag en låg byggnad, Rosa kiosken. Små byggnader har ett särskilt värde och denna funktion behöver Rosa kiosken och byggnad 30 Illustrationsplan 52 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
5 PROGRAMFÖRSLAG finnas i området. En ny rosa kiosk föreslås, kanske i ett annat läge. Kulturmiljö Det får konsekvenser för kulturmiljön om byggnad 33 (Ögonklinik A, 1942) röd i Bevarandeprogrammet eller byggnad 32 (Reumatologen) västra delen, Överläkarvillan 1927 röd i Bevarandeprogrammet, rivs. Byggnad 33 (Ögonklinik A) med trädgårdsrummet söder om är en byggnad med stora arkitektoniska värden. Ett bevarande är även lämpligt för att visa sjukhusets utveckling under 1940-talet. Den exteriört sett välbevarade Överläkarvillan bör bevaras då den visar hur man blandade boende och verksamhet i vården i en tid före modernismens funktionsuppdelning. Reumatologens damm har ett samband med Helgonabackens historiska dammanläggningar. Dammarna bör bevaras och stärkas eftersom de samverkar för att ge en behaglig miljö och en påminnelse om klostrets en gång vattenrika bebyggelsemiljö. Struktur Kulturmiljö Uteplatsen vid byggnad 30 (Kvinnokliniken) Byggnad 33 (Ögonklinik A) Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 53
6 PROGRAMFÖRSLAG Funktion: Vård Sekundärt utbyggnadsområde för sjukvården Delområdet Illustrationsplan Delområde J Sjukhuskvarter sydväst om Centralblocket Kvarteret innehåller byggnad 13 (onkologiska kliniken), 27 (infektionskliniken), del av byggnad 18 (Psykiatrihuset) och byggnad 29 (Barnhälsovårdshuset, f d Epidemisjukhusets administrationsbyggnad). Delområdet kan kanske i framtiden få en ny bättre koppling till staden med en koppling, en gång- och cykelväg, längs södra kanten intill fastigheten Eskil 3 och vidare in till Kioskgatan. Detta skulle i sådant fall innebära en rivning av delar av byggnad 18 vilket inte är aktuellt nu. Detta kvarter bör behålla flera befintliga byggnaderna längs Lasarettsgatan och Getingevägen men kan omvandlas i mitten. Stadsmiljö Det viktigaste inom detta område är att kvarteret är en del av sjukhusets framsida mot Getingevägen och att den innehåller en gångoch cykelkoppling till Kioskgatan. Delområdets förhållande liknar på många sätt delområde Bs men det har ett något mer perifert förhållande till Centralblocket. Här kan Onkologen utvecklas och flera nya byggnader placeras. Befintliga byggander behålls mot gatorna Lasarettsgatan och Getingevägen vilket gör att ny bebyggelse i mitten kan utformas friare. Det skulle vara fördelaktigt om gång- och cykelkopplingen till Kioskgatan. Gatan skulle kunna vinklas så att den blir en förlängning av Karl XII-gatan. En öppning i bebyggelsen mot Getingevägen här ger sjukhusområdet bättre koppling till stadens övriga gatunät och cykelvägnät. Kioskgatan kan i framtiden bli den södra gränsen för sjukhusets verksamhet. Kulturmiljö I delområdet finns byggnad 29 (f d Epidemisjukhusets administrationsbyggand, där idag bedrivs barnhälsovård), röd i Bevaringsprogrammet, 27 (Infektionskliniken), föreslås rödmarkeras, samt västra delen av sjuksköterskehemmet invid Getingevägen, idag en del av byggnad 18 (Psykiatrihuset), föreslås bli svartmarkerad. Det är viktigast att byggnad 29 (f d Administrationsbyggnaden) bevaras. Den är även mycket betydelsefull för Getingevägens gaturum. Oasen Onkologens damm Dammen med sin fina växtlighet vid byggnad 13 (Onkologen) är ett fint parkrum och mikropark som speciellt bör lyftas fram. Den är en oas intill kompakta sjukhusbyggnader som förutom att den samlar dagvatten ger platsen ett skönhetsvärde. Den bör skyddas och avskärmas från spårområde och cykelväg, med en tät häck t ex. Byggnation på gång Onkologens nya byggnad för strålbehandling kommer att ligga 54 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
7 PROGRAMFÖRSLAG strax söder om byggnad 13, den nuvarande strålbehandlingskliniken. Byggnaden blir i fyra våningar ovan jord. Byggnation pågår och beräknas klar Den nu planerade strålkliniken skulle t ex kunna byggas ut i ytterligare ett kvarter. Denna byggnation är ett exempel på att inom sjukhusområdet pågår byggnation av stor omfattning som planerades före detta långsiktiga strategiarbete initierades. Struktur Kulturmiljö Ovan till vänster: Byggnad 29 ut mot Getingevägen Nedan till vänster: Onkologen, visionsbild av ny byggnad för strålbehandling, White arkitikter Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 55
8 PROGRAMFÖRSLAG Funktion: Blandad stad, kyrka och församlingshem Delområdet Delområde K Allhelgonakyrkan och äldre sjukhusbyggnader norr om kyrkan Kvarteret som innehåller Allhelgonakyrkan, församlingshem samt del av fastigheten Eskil 7, som innehåller del av byggnad 18 (Psykiatrihuset, före detta Sjuksköterskehemmet) samt fastigheten Eskil 3 (f d orgelfabrik). Kvarteret utgör programområdets sydvästra hörn. Stadsmiljö Detta är en mycket strategisk plats och vägskäl i Lund. Lunds gamla infart Norrtull ligger här och Kävlingevägen och Getingevägen går ihop. Dessutom mynnar Sankts Lauretiigatan och Allhelgona kyrkogata ut i Norrtull. Det viktigaste är att platsen behåller känslan av att det är här vägarna möts vid infarten till det historiska Lund. Det är viktigt att kunna korsa gator och spårvagnsspår på flera platser i detta vägskäl. Allhelgonakyrkan med sitt spetsiga torn är ett landmärke. Det är viktigt att kyrkan behåller sin framträdande position i stadsbilden. Den öppna gröna platsen med kyrkan i mitten är avgränsad av byggnader som bildar mur framför sjukhusområdet. Det gör platsen till en egen enklav. Angöringen med bil till delområdet sker idag från Getingevägen. Detta kommer att behöva ändras när Getingevägen trafikeras av spårväg. Angöringen till kyrkan och församlingshemmet kan ske från Allhelgona kyrkogata men angöringen till Eskil 3 och Eskil 5 kan bli svårare att lösa. Om dessa två fastigheter inte kommer att ha anknytning till sjukhuset eller kyrkan finns ingen naturlig angöringsväg. Allhelgonakyrkan Illustrationsplan 56 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
9 PROGRAMFÖRSLAG Kulturmiljö Det får konsekvenser för kulturmiljön om Stall, kemisk fabrik, orgelfabrik 1859, 1881 på fastigheten Eskil 3, ny i Bevaringsprogrammet och föreslås bli röd, rivs. Bebyggelsen på Eskil 3 består delvis av äldre traditionella hus med fasader i puts och handslaget gult tegel. De utgör rester av den bebyggelse som växte fram längs med infartsvägarna till Lund. Byggnaderna är, bortsett från Biskopshuset, de äldsta i området. Byggnadsskicken, byggnadsmaterialen samt de historiska funktionerna, fristående från lasarett och universitet, berikar miljön och bidrar till mångfalden i uttryck och berättelser. En innehållsrik kulturmiljö blir långsiktigt mera hållbar än en förenklad. Den överjord förlagda kulverten utgör en tydlig inramning till Allhelgonakyrkans tomt och en skiljelinje mellan kyrka och sjukhus som existerat sedan kyrkan byggdes Om förbindelser i denna mur behöver göras bör de förläggas i ett nordligt läge där det är skymt bakom kyrkan och församlingshemmet. Struktur Kulturmiljö Kyrkotomten runt Allhelgonakyrkan är skyddad enligt Kulturminneslagen. Väsentlig förändring kräver särskilt tillstånd från Länsstyrelsen. 18 Till vänster: Byggnad 18 (Före detta sjuksköterskehemmet Nedan: Norrtull Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 57
10 PROGRAMFÖRSLAG Funktion: Utbildning och torg Delområdet Delområde L Norra delen av kvarteret Paradis Här ligger idag en parkeringsplats mellan Pedagogen och Teologen samt en jordkällare/islada bakom en tegelmur. Området är en baksida i kvarteret Paradis. Det kan omvandlas till framsida och en viktig entré till kvarterets. Stadsmiljö Det viktigaste inom detta delområde är att ett attraktivt entrétorg skapas mellan valven på Allhelgona kyrkogata. Det ska bli huvudentrén till hela kvarteret Paradis. Med öppningar under förbindelsegången norr om gatan får torget tvärgående rörelser och det kan bli en mycket attraktiv och trevlig mötesplats med busshållplats i mitten. Inom kvarteret Paradis finns utvecklingsmöjligheter trots den redan täta miljön. En komplettering kan ske med en ny byggnad med reception, kontor och studiecenter för S-fakulteten. Det ger kvarteret en tydlig entré och adress samt ger kvarterets inre en skyddad plats i bra väderstreck. Entrétorget och ett nytt valv ska bidra till att utveckla närheten mellan universitet och stad. Kulturmiljö Detta är det gamla lasarettsområdet och det innehåller flera byggnader som är kulturhistoriskt intressanta. Staket och avläsbara gränser bidrar till förståelsen för miljöns historiska förankring, till suggestiva och upplevelserika rum. Passager kan ordnas utan att staket behöver avlägsnas i sin helhet. Nya byggnader planeras på befintlig markparkering och över en jordkällare/islada. Den planerade bebyggelsen i kvarteret Paradis är förenlig med bevarandet av kulturvärden. Den delvis underjordiska isladan skall dokumenteras innan den rivs. Allhelgona kyrkogata mellan valven Illustrationsplan 58 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
11 PROGRAMFÖRSLAG Planer på gång Skisser på en ny byggnad inom kvarteret Paradis, Studiecentrum för S-fakulteten, visar en byggnad i tre till fem våningar som är indragen från Allhelgona kyrkogata så att ett entrétorg bildas mellan valven på den plats som idag är parkeringsplats. Byggnaden ska koppla ihop befintliga lokaler och innehålla läseplatser, restaurang/ café, reception och kontorslokaler. Det viktiga är att öppna upp området vid Allhelgona kyrkogata och skapa en tydlig entré från norr till kvarteret Paradis men även bättre kopplingar till fots och med cykel norrut mot Universitetsbiblioteket. Struktur Kulturmiljö Ovan till vänster: Ett attraktivt torg kan skapas som når över Allhelgona kyrkogata mellan valven med upphöjd enhetlig beläggning och markerade cykelbanor. Platsen kan förändras från en baksida till kvarteret Paradis huvudentré. Till höger: Studiecenter för S-fakulteten. Illustration av Juul I Frost Arkitekter Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 59
12 PROGRAMFÖRSLAG Funktion: Utredningsområde som kan innehålla teknik och service till sjukhuset, hälso- och sjukvård, bostäder samt forskning och utbildning Primärt utbyggnadsområde för sjukvården och kvarter för långsiktig utveckling. Delområdet Delområde M Utredningsområde Detta delområde omfattar kvarteren Sjuksystern och Vårdbiträdet, parkeringshuset Kompassen, Systervägen samt Baravägen. Delområdet är ett utredningsområde och ska primärt utvecklas som försörjningskvarter till sjukhuset. På längre sikt kan området utvecklas med byggrätter för hälso- och sjukvård, bostäder samt forskning och utbildning. Stadsmiljö Det viktigaste inom detta område är att det går att utveckla försörjningskvarteret samt att kvarterens kanter möter omgivande gator och bebyggelse omkring på ett trevligt sätt. Både kvarteret Sjuksystern och kvarteret Vårdbiträdet ingår i utredningsområdet som i första hand ska tillgodose sjukhusområdets behov av teknisk service. Kvarteret Vårdbiträdet innehåller idag stora teknik- och servicebyggnader samt markparkeringar. Kvarteret reserveras för teknik och service till sjukhuset och hur stor plats som behövs ska utredas. Storleken på teknikfunktionerna i kvarteret avgörs av sjukhusets behov. Kvarteret utvecklas och koncentreras för sjukhusets godsmottagning, verkstäder och driftsbyggnader. Logistik-, transport- och försörjningsstrukturen behöver uppgraderas och förnyas på sjukhusområdet. Centralt i kvarteret är inlastningen till sjukhusets kulvertsystem där varutransporter kan docka till en lastbrygga. Ramp för godstransporter inom servicekvarteret Illustrationsplan 60 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
13 PROGRAMFÖRSLAG Sjukhusets nya kulverstsystem ska också mynna här för inlastning och varutransporter. Försörjningskvarteren kommer att ha en inbördes etappindelning som är beroende av möjligheten att förverkliga servicekvarteret i ny tappning samtidigt som det under tiden skall fungera som dagens servicekvarter. Den planerade spårvägen kommer att påverka delområdet beträffande befintliga kulvertars underhåll och anläggning av ny kulvert. Ny kulvertanslutning för transportkulvert ska kunna byggas i samband med tidiga etapper inom sjukhusområdet. Struktur Eftersom lastplatsen ligger lågt i förhållande till omgivande gator skulle det vara möjligt att däcka över delar av kvarteret och tänka sig en framtida bebyggelse ovanpå. I kommande utredning ska möjligheterna till överdäckning belysas. I kvarteret Sjuksystern finns bostäder för tillfälligt boende, t. ex. för anhöriga till de som vårdas på sjukhuset. Detta kvarter kommer att upplevas mer central när området kring hållplats Universitetssjukhuset utvecklas till en stark nod. Även utvecklingen av norra universitetsområdet med förtätning öster om detta delområde kommer att påverka området. Det kan på sikt bli aktuellt med en utveckling av vårdbyggnader, andra verksamheter, kontor, eller bostäder med högre exploateringsgrad än dagens bostadshus. Bullerskyddade gårdar kan skapas. Det finns bostäder i norr och öster att knyta an till om bostäder ska utvecklas i detta läge. Den bensinstation som finns vid korsningen Getingevägen/Baravägen ska på sikt avvecklas. Kulturmiljö Det får konsekvenser för helhetsbilden om bostadshusen i kvarteret Sjuksystern rivs. Denna bostadsbebyggelse knyter an till Getingevägens övriga bostadsbebyggelse och har miljöskapande värde. 51 Kulturmiljö 52 Byggnad 51 (Ångkraftverk) med fint utformade personalutrymmen är kulturhistoriskt intressanta av miljöskapande värde. De bör inte rivas, men om de ska rivas bör de dokumenteras innan. Ångkraftverkets skorsten är den enda kvarvarande större tegelskorsten som finns centralt i staden. Den utgör en referenspunkt för trafikanter i olika delar av staden och är ett teknikhistoriskt vittnesbörd. Miljön kommer att behandlas i det kunskapsunderlag som tas fram som en del i kommunens kulturmiljöprogram. Byggnad 52 (Gamla tvätten) med skorstenen vid byggnad 51 (Ångkraftverket) i bakgrunden Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 61
14 PROGRAMFÖRSLAG 3.4 Trafik Genom att skapa attraktiva gång- och cykelstråk mellan viktiga målpunkter inom och utanför programområdet sammanvävs sjukhusområdet och södra universitetsområdet med såväl Kunskapsstråket som övriga delar av Lund. Befintliga trafiknät ska struktureras upp och få tydlig hierarki för att förbättra orienterbarheten och känslan om vilken trafikant som prioriteras var. Trafikslagens maskvidd ska variera, där maskvidden blir allra tätast för fotgängarna och glesast för bilisterna. Platser där flera trafikslag möts ska utformas med god trafiksäkerhet. Hela trafiksystemet ska genomsyras av bilsnål planering för att främja hållbara transporter. Såväl fotgängare som cyklister ska silas genom hela programområdet och det ska råda god tillgänglighet till attraktiv kollektivtrafik. För att visionerna ska få ordentligt genomslag bör fysiska åtgärder kombineras med åtgärder inom mobility management. En del förändringar är möjliga att genomföra inom de närmaste åren, andra på längre sikt. Förslaget innebär störst förändring inne på sjukhusområdet, eftersom det är där det krävs mer åtgärder för att uppnå ramprogrammets visioner. Överst: Korsningen Getingevägen - Baravägen Gångtrafik Fotgängare med dess flexibla rörelsemönster ska ges det mest finmaskiga nätet. Fotgängarna kommer att röra sig på torgytor, kombinerade gång- och cykelvägar eller på separata trottoarer vid sidan Mitten: Allhelgona kyrkogata Underst: Lasarettsgatan Till höger: Planerade gångstråk 62 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
15 PROGRAMFÖRSLAG av bilgator. Gångbanor och övriga ytor för fotgängare kommer tillsammans med sjukhusområdets kulvertsystem att bilda avancerade och väl synliga förbindelser för människor som rör sig till fots. Stor hänsyn ska tas till de oskyddade trafikanterna, i synnerhet fotgängare med olika funktionsnedsättning. Extra viktigt är detta inom Sjukhusområdet där det naturligt rör sig fler personer med såväl tillfälliga som permanenta funktionsnedsättningar än på andra platser. Detta innebär exempelvis att det ska finnas ledstråk med tydliga kontraster, genomgående god belysning som inte bländar samt lättillgänglig information som alla kan ta till sig. Gångbanor ska ha bekväma lutningar och vara fria från hinder, ojämnheter och tvära nivåskillnader. Dock kan det på vissa ställen komma att behöva accepteras trapplösningar. Trafikmiljön ska genom sin fysiska utformning inbjuda till låga hastigheter. Hållplatstorget/Entrétorget ska skapa ett sammanhängande och tydligt stråk mellan hållplatsen och sjukhusets huvudentré. Här ska fotgängarna prioriteras. Tillsammans med trafiksäkerhetshöjande åtgärder kommer exponeringen av fotgängare och cyklister medföra trygga och säkra trafikmiljöer för oskyddade trafikanter. Entréer mot gata, öppna bottenvåningar och god överblickbarhet kommer att medföra att fotgängare som rör sig inom sjukhusområdet känner sig trygga dygnet runt. Möjligheten att ta sig mellan hållplatstorget och Sölvegatan ska göras tydlig och attraktiv för att stärka kopplingen till Kunskapsstråket. Ovan: Vid valvet över Allhelgona kyrkogata Nedan: Korsningen Sölvegatan - Helgonavägen, en intensiv plats längs Kunskapsstråket I södra universitetsområdet uppehåller sig många människor för vistelse och rekreation men många rör sig också tvärs området. Här ska därför många valmöjligheter ges genom förgrenade gångvägar i flera riktningar. Genom att begränsa biltrafiken på Helgonavägen fredas Helgonabacken och fotgängare får bättre möjlighet att vistas mer fritt i parkmiljön. Nya öppningar i de igensatta valven norr om Allhelgona kyrkogata föreslås för att ge fler möjligheter för gångtrafikanter att ta sig till Allhelgona kyrkogata. Cykeltrafik Programområdet bär flera viktiga cykelstråk som kopplar Lunds stadskärna med stora studentrika områden som LTH och Norra Fäladen. Huvudstråken ska vara snabba och gena pendlarstråk med hög framkomlighet. Längs spårvägen föreslås ett snabbt och gent cykelstråk med särskild inriktning till cyklister med högre krav på framkomlighet. Stråket kommer att bli en viktig koppling mellan Lunds central och nordöstra delarna av Lund. Från stråket ska cykelanslutningar in till Sjukhusområdet och södra universitetsområdet kopplas på flera ställen. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 63
16 PROGRAMFÖRSLAG Överst: Cyklist i blandtrafik Mitten: Cyklar ska parkeras i cykelställ! Underst: Finns tillräckligt många cykelställ på rätt plats? Till höger: Planerat cykelvägnät Från huvudstråken ska stråk med mer lokal funktion förgrenas ut över programområdet och skapa ett finmaskigt och attraktivt cykelvägnät. Cykling ska främst hänvisas till separerade cykelbanor av god kvalitet. Där separata cykelbanor saknas ska gator som utgör viktiga cykellänkar hastighetssäkras för att ge säker cykling i blandtrafik. Cykelbanor längs Klinikgatan, en cykelförbindelse, när befintlig gångkulvert ska tas bort, mellan byggnad 33 (Ögonklinik A) och byggnad 35 (Ögonklinik B) samt en cykelväg mellan f d Zoologiska muséet och byggnad 38 (Ronald McDonalds hus) ska möjliggöra en alternativ sträckning av Blå stråket. Helgonabacken är en viktig plats för såväl vistelse som genomfart. Blå stråket utgör en viktig del av Helgonabacken för både fotgängare och cyklister. Platsen där Blå stråket möter Allhelgona kyrkogata är en livlig punkt där det är viktigt att skapa gott samspel mellan trafikanterna, inte minst mellan fotgängare och cyklister som i denna punkt ges flera vägval. Utbyggnad av separerade cykelbanor längs Allhelgona kyrkogata väster om platsen kommer att öka tillgängligheten och säkerheten för cykling mot Lund C. Cykelparkering Cykelparkeringar ska finnas utspridda över programområdet och 64 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
17 PROGRAMFÖRSLAG vara placerade i närheten av entréer och målpunkter. För verksamma inom området bör det finnas attraktiva och lättillgängliga cykelparkeringar i anslutning till personalingångar och omklädningsrum. Standarden på parkeringsplasterna ska vara god där flertalet bör vara väderskyddade, ha god belysning och erbjuda rimlig täthet mellan parkerade cyklar. Möjlighet att serva cykeln, antingen själv eller exempelvis med hjälp av inhyrd firma bör finnas i området. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken inom och i programområdets närhet kommer att erbjuda mycket goda förbindelser med såväl stadsbuss, regionbuss och i framtiden även spårväg. Längs Allhelgona kyrkogata finns hållplats Biskopshuset mellan valven och längs Sölvegatan finns två hållplatslägen för stadsbuss (Sölvegatan och Fysiologen). Längs Getingevägen ska hållplats Allhelgonakyrkan tas bort, liksom hållplats BMC norr om programområdet. Detta främst på grund av utrymmesbrist i och med införandet av spårvägen. Hållplats Allhelgonakyrkan ska ersättas med en hållplats för stadsbuss på Bredgatan. Hållplats Universitetssjukhuset på Getingevägen, kommer fortsätta att vara Lunds tredje största hållplats efter Lunds central och Botulfsplatsen. Attraktiva gångförbindelser ska dras till varje hållplats och goda parkeringsmöjligheter för cykel ska finnas, i synnerhet vid hållplatser som trafikeras av regional kollektivtrafik. Överst: Regionbuss på kollektivtrafikstråket Lundalänken Näst överst: Stadsbuss på Allhelgona kyrkogata Till vänster. Planerade busstråk Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 65
18 PROGRAMFÖRSLAG Kollektivtrafikstråket med dess framtida spårtrafik kommer att utgöra en viktig länk som sammanbinder Lunds central med Brunnshög och på sikt även vidare mot Dalby. Spårvägen kommer att sätta en stark karaktär och identitet på Getingevägen. Antalet anslutningar och korsningspunkter med bil längs Getingevägen kommer att minskas till förmån för kollektivtrafikens framkomlighet. Spårvägen ska ges god framkomlighet utan att skapa alltför stora fysiska och visuella barriärer. Hållplats Universitetssjukhuset är en viktig nod som ska utvecklas till hållplatstorg med butiker och annan service. Sjukhusets verksamheter skapar liv och rörelse som sträcker sig över dygnets alla timmar. Detta tillsammans med god överblickbarhet och god ljussättning bidrar till en hållplats som blir trygg att vistas vid och attraktiv att besöka och använda. Spårvägen, som söder om hållplatsen kommer att dela utrymme med busstrafiken, ska gå på egen bana från hållplatsen vidare norrut. Spårvägstrafiken kommer i den första etappen trafikeras av vagnsätt som är max 40 meter långa. I ett senare skede kan det bli aktuellt att köra med dubbla vagnssätt. Hållplatserna ska därför planeras så att de på sikt kan byggas ut med 80 meter långa plattformar. Överst: Getingevägen Underst: Allghelgona kyrkogata Servicelinje Det pågår diskussioner kring servicelinjernas framtid och Skånetrafiken har föreslagit normala stadsbussar. Kommunen anser dock att det är önskvärt att servicelinjerna även i framtiden trafikerar Sjukhusområdet med mindre fordon där tillgänglighet prioriteras framför framkomlighet. Hållplatserna för servicelinjen ligger inom korta avstånd och är lokaliserade till sjukhusverksamheternas större entréer. Servicelinjerna trafikerar på samma premisser även övriga delar av Lund. Biltrafik Huvudstrukturen för bil görs grovmaskig. Främsta bilvägarna är Bredgatan, Getingevägen och Tornavägen som är delar av den så kallade mellanringleden liksom Allhelgona Kyrkogata som utgör del av den inre ringleden i Lund. Sölvegatan utgör en viktig länk mellan ringlederna men kommer att vara en länk in till Sjukhusområdets östra infarter. Inne på Sjukhusområdet ska det befintliga gatunätet rensas från förgreningar och kompletteras med länkar som förstärker strukturen. Till Lasarettsgatan och Klinikgatan ska infarter kopplas som ansluter till det omkringliggande kommunala gatunätet i nord, nordväst och öst. Befintlig infart via Entrégatan ska stängas och ny etableras norr om hållplatsen. Flytten medför en renare trafiklösning där 66 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
19 PROGRAMFÖRSLAG korsningen Getingevägen Kung Oscars väg görs tydligare. Det medför även att yta kommer att frigöras vid hållplatsen vilket möjliggör attraktiva gång- och vistelseytor samt goda förutsättningar för handel och service. Allhelgonakyrkans befintliga infart från Bredgatan ska flyttas till Allhelgona kyrkogata för att ge bättre framkomlighet för spårvägen. Området väster om UB-parken ska ha infart via Sölvegatan och Helgonavägen. Helgonavägen föreslås knytas ihop med Lasarettsgatan. Biltrafik kan behållas men ska begränsas genom sjukhusvalvet. Helgonavägens parallella sträckning med Lasarettsgatan tas bort till förmån för parken. Trafikmiljöerna ska varav lokal karaktär och ska inte inbjuda till genomfartstrafik. Gator, trafik och bebyggelse ska samspela och gatumiljöerna ge tydliga signaler som uppmuntrar och leder till önskvärda beteenden såsom låga hastigheter och minskad söktrafik. Sjukhusområdets kärna liksom området kring UB-parken ska göras trög och mindre attraktiv för bilburen genomfartstrafik genom sin gatuutformning och trafikmiljö. Gångfart alternativt en hastighetsbegränsning på 30 km/h eftersträvas i större delen av området. Högre hastigheter accepteras i huvudnätet där bilarnas framkomlighet har högre prioritet. Sjukhusområdet genererar ett stort antal resor varje dag. Enligt De båda parallella gatorna, Helgonavägen (överst) och Lasarettsgatan (nederst). Till vänster: Planerat vägnät Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 67
20 PROGRAMFÖRSLAG delrapport till fastighetsutvecklingsplan för bland annat sjukhusområdet i Lund gjord av Region Skåne reser ca 7700 anställda och 3000 patienter till och från området dagligen. Till detta tillkommer tjänsteresor, resor från besökare och varuleveranser. Då Region Skånes framtida planer främst handlar om effektivisering och koncentration av befintlig verksamhet och ej en uttalad utökning antas trafikalstringen från sjukhusområdet vara i ungefär samma nivå som i dagsläget. Andelen tunga fordon antas dock öka kring försörjningskvarteret/transportcentralen som får en mer koncentrerad verksamhet. Trafikalstringen beaktas vidare i detaljplaneskedet då verksamheternas omfattning blir mer specificerad. En kapacitetsutredning pågår avseende sjukhusets infart från Getingevägen. Denna kommer att visa om föreslagen struktur kommer att ha tillräckligt med infarter till Sjukhusområdet eller om fler behövs för att avlasta anslutningarna. Ovan: Parkeringshuset Ovalen Nedan: Port för akuta transporter Parkering Markparkering som tas bort samt nya parkeringsbehov som följs av utökade verksamheter ska lösas inom området. Parkering ska i förstahand lokaliseras till p-hus eller p-garage under byggnader. För att skapa bättre fördelning mellan parkeringarna samt öka möjligheterna för samutnyttjande med intilliggande verksamheter bör gemensamt p-hus förläggs i de östra delarna av området med infart från Sölvegatan. 68 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund Parkering för besökande ska prioriteras högre än för verksamma. Prioritering kan göras genom placering av parkeringsplatser men också genom avgiftsreglering. Angöring och korttidsparkering för besökare med högre krav på tillgänglighet, speciellt inom Sjukhusområdet, ska lokaliseras i närhet av entréer. Personalparkering ska lokaliseras mer perifert. Vid detaljplanering och bygglovprövning ska särskild utredning göras för att säkerställa parkeringsbehovet. Den gällande parkeringsnormen ska följas för såväl bil som cykel. Akuta transporter Getingevägen, Baravägen och Tornavägen utgör viktiga leder för akuta transporter till sjukhuset. Huvudinfarten förläggs till Baravägen och Klinikgatans norra anslutning. Privata transporter till akuten kan givetvis även komma att ske via sjukhusets övriga infarter. Sjukhusets akutmottagning ska lokaliseras så att god koppling ges till infarterna och det övergripande gatunätet. Byggnader och signalsystem ska ta hänsyn till och anpassas efter kraven som sjukhusets helikoptertrafik innebär. Akuta transporter via helikopter anses utgöra en så pass begränsad del att dessa inte behandlas vidare inom detta ramprogram. Antalet landningar är i genomsnitt 25 st/år.
21 PROGRAMFÖRSLAG Ovan: Planerade vägar för akuta transporter Nedan: Planerade vägar för varutransporter Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 69
22 PROGRAMFÖRSLAG Varutransporter och vägar för farligt gods Sjukhusområdet står för en stor del av de varutransporter som alstras i området. Dessa transporter ska samordnas och i första hand lokaliseras till transportcentralen i norra delen av programområdet. Transportcentralen omges av Baravägen i söder och av Tornavägen i norr med infart lokaliserad mot Baravägen. Läget medför en direkt koppling till Lunds huvudgatunät och medför en mindre belastning med tunga fordon inne på Sjukhusområdet. Från transportcentralen ska transporterna samordnas och effektiviseras för vidare distribuering via underjordiska kulvertsystem. En tydligare transportcentral ger bättre förutsättningar för att slippa onödig söktrafik genom området. Trafik av tunga fordon inne på området antas minska något i förhållande till dagens situation samtidigt som trafikeringen kring transportcentralen antas öka. Ovan: Transport på Getingevägen Nedan: Skiss över dagvattenhanteringen i programområdet Transporter som inte omfattas av kulvertsystemet ska köras direkt till verksamheterna inne på Sjukhusområdet. Leveranserna ska då ta sig via det yttre gatunätet och in via infarterna från Sölvegatan och Baravägen/Klinikgatan. För verksamheter i södra universitetsområdet ska varutransporterna gå via huvudnätet till de lokalgator som verksamheterna ansluter till. Transporter av farligt gods är tillåtna på gator nordost om programområdet, på delar av Getingevägen, Tornavägen och Sölvegatan, enligt undantag B i Sammanställning över allmänna vägar 2012 Skåne län, Trafikverket och Länsstyrelsen i Skåne län. Hela programområdet ingår i miljözon för transporter för farligt gods. Det innebär att farligt gods inte ska transporteras på gator i området. Finns det behov av att lämna farligt gods hos en mottagare som inte ligger intill de vägar som anges, så är principen att man ska välja kortast väg från en tillåten väg till mottagaren. 3.5 Tekniska frågor VA-ledningar Befintliga vatten och avloppsledningar ligger i de kommunala gatorna och i kvarterens inre gatusystem. Brandvattenförsörjning ska säkerställas med erforderliga brandposter. Fördröjning av dagvatten Det finns ett underskott av mark för fördröjning av dagvatten inom programområdet, särskilt sjukhusområdet. Dagvatten ska fördröjas ytligt så långt som möjligt. Genom olika lösningar som vegetationsklädda tak, genomsläppliga markbeläggningar, fördröjningsmagasin, kanaler och s k aqua punkter kan dagvattnet bli en resurs i stadsmiljön. Markparkering behöver i regel rening av dagvatten. 70 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
23 PROGRAMFÖRSLAG En översiktlig utredning har gjorts för Region Skånes område. Områdets hantering av dagvatten bör belysas i sin helhet i en fördjupad övergripande dagvattenutredning. Denna övergripande utredningbör tas fram i tidigt skede innan detaljplanearbete startas och av eller i nära samarbete med Vasyd och diskuteras med Höjeå vattenråd. Detaljerade dagvattenutredning tas fram i samrådsskedet för respektive detaljplan. En konsult eller Vasyd tar fram den detaljerade VA-utredningen. Kulvertar, ledningar och kraftförsörjning En översiktlig beskrivning av framtida utvecklingsmöjligheter för teknikförsörjningssystem samt förberedande teknikåtgärder inför omstruktureringen av sjukhusområdet finns i Fastighetsutvecklingsplanen för sjukhusområdena i Malmö och Lund, Ledningar och spårvägen En utveckling av sjukhusområdet med om- och tillbyggnader enligt ramprogrammet innebär omdragning av ledningar och kulvertar. Målet är att nya spårvägen etableras så att kommande utbyggnad är möjlig och bidrar till att framtida omdragningar av ledningar ska minimera störningar för spårtrafiken. Spåren kan korsa ledningar, men ledningarna behöver en förstärkt konstruktion vid dessa möten. Viktiga är teknik- och transportkulvertar, huvudmatning fjärrvärme, reservkraftförsörjning, naturgas, fjärrkyla, telefoni och data samt ledningar för vatten, luft och gaser. Fördröjning av dagvatten i dammar är en tillgång i utomhusmiljön Vänster: Onkologens damm Höger: Dammen vid Reumatologen och Ronald MacDonalds hus Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 71
24 Illustrationsplan, Stadsbyggnadskontoret i Lund 72 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
25 4 Genomförande 4.1 Etappindelning Området kan förtätas successivt och parallellt i flera olika delområden samtidigt och delvis oberoende av varandra. En önskvärd utgångspunkt för etappindelningen är att i tidigt skede genomföra utbyggnader som underlättar genomförandet av spårbunden trafik på kollektivtrafikstråket Lundalänken. Flytt av infart till sjukhusområdet från Getingevägen bör ske i en tidig etapp för att undvika onödiga temporära anpassningar. Principer för etappvis utbyggnad av området får diskuteras med avsikt att enas om en gemensam strategi mellan kommun och byggherre. Kommunens principer är att de första etapperna ska stärka noden vid hållplats Universitetssjukhuset. Lokaler i bottenvåningen med handel och service kan gärna läggas i de första etapperna. De olika kvarteren ska kunna exploateras relativt oberoende av varandra och vårdens behov ska kunna påverka prioriteringarna. Sjukhusområdet Region Skåne redovisar en öppen etappindelning utan turordning i sin Fastighetsutvecklingsplan. Under byggtiden ska alla sjukhusets funktioner fungera. Sjukhuset behöver bygga nya byggnader medan de gamla är igång. Det kräver noggrann planering av etapper. Det innebär också att för varje omstrukturering och nyanläggning av bebyggelse följer infrastruktur, gator, gång- och cykelvägar, VA, energilösningar, kulvertar och annan teknik som är lika komplicerad eftersom allt ligger inom redan exploaterat område. Lunds Universitet Akademiska Hus och Lunds Universitet har inte heller någon uttalad etappindelning utan prioriterar projekt som kommer efterhand i olika delar av sina fastigheter. Campusutvecklingsplanen visar visserligen dels den inriktning och de långsiktiga mål man siktar mot men även aktuella projekt. Dessa aktuella projekt kan ses som de första etapperna. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 73
26 Genomförande 4.2 Ansvarsfördelning Många offentliga stadsrum ligger på kvartersmark inom programområdet. En lista på de olika fastighetsägarna och de offentliga rum de ansvarar för följer nedan: Region Skåne Region Skåne ansvarar för sjukhusområdets gator, torg, parker/ gröningar och gång- och cykelvägar. En del av dem upplevs helt offentliga. Ett nytt gatunät ska byggas inom sjukhusområdet. Det innebär att en stor del av befintliga gator byggs om eller flyttas. En ny uppstramad trafikstruktur inom sjukhusområdet ger tre infarter över spårvägen och en ny infart från Sölvegatan. Resultaten av en parkeringsstrategi ska genomföras inom sjukhusområdet. Det kan vara aktuellt med ett ytterligare parkeringshus inom Sjukhusets område. Placering bör vara i närheten av infarter. Akademiska Hus Gång- och cykelvägar och parker är offentliga rum på kvartersmark i hela södra universitetsområdet. Särskilt Helgonabacken upplevs offentlig. Kvartersmarkens utveckling ansvarar markägaren för. En upprustning och förnyelse av parken Helgonabacken bör ske i samband med universitetsbibliotekets planerade utbyggnad och samordnas med förändringarna av Helgonavägen. När förtätning sker på befintlig parkering ska dessa parkeringar ersättas och den nya bebyggelsens parkeringsbehov tillgodoses på kvartersmark. Statens Fastighetsverk Gerdahallen och Skissernas museum ägs av Statens Fastighetsverk. Här passerar gång- och cykelvägar och skulpturparken upplevs som en del av Helgonabacken. Vid utveckling av parken ansvarar respektive markägare. Lunds Kyrkliga Samfällighet Gångvägar och cykelvägar passerar Allhelgonakyrkans mark. Grusplanen framför Allhelgonakyrkan är en offentlig plats som kanske inte är så välutnyttjad men kan bli viktigare i framtiden. Lunds Energi/Kraftringen Reservkraftverk m fl byggnader i sjukhusområdets servicekvarter ägs av Lunds Energi/Kraftringen men marken ägs av Region Skåne. Servicekvarteret är ett utredningsområde och innehåll, etapper och genomförande är inte fastlagt. 74 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
27 Genomförande Lunds kommun Allmänna gator, gång- och cykelvägar finns framför allt utanför och omkring programområdet. Baravägen, Helgonavägen och Sölvegatan är de viktigaste offentliga rummen på kommunal mark inom programområdet. Kommunen ansvarar för utformning, upprustning och skötsel. Kollektivtrafikstråket, hållplatsområdet och dess omgivningar ska byggas om för att trafikeras av spårvagn. Det innebär även att Bredgatan och Getingevägen påverkas. Nya bil- och cykelöverfarter över spåren ska anläggas. Kommunen ansvarar för förändringarna av hållplatsområdet Universitetssjukhuset och parallella kommunala gator i samband med spårvägens genomförande. Fördelning av ansvar och avtal ska bearbetas vidare i detaljplanerna för spårvägen. Trafiktillgängligheten bör lösas med alternativa tillfarter, från Sölvegatan t ex, vid anläggandet och driftsättandet av spårvägen. Förslaget innebär att Sölvegatan rustas upp och cykelvägar byggas om. Sölvegatans alléer bör ses över och samordning ske med intilliggande fastigheter så att gatans karaktär av boulevard behålls. Delar av Helgonavägen föreslås byggas om till park, asfalten ska brytas upp och park anläggas. Den allmänna platsmarken, som idag är Helgonavägen, bör planeras i sammanhang med resten av Helgonabacken och i samarbete med Akademiska Hus. Innergård på Östra sjukhuset i Göteborg, foto Hans Westling Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 75
28 5 Konsekvenser 5.1 Behov av miljöbedömning Motiverat ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 5 kap 18 plan- och bygglagen. Ramprogrammet innebär inte nya funktioner. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. 5.2 Hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Trafiken från gatorna såväl kring som inom programområdet ger upphov till bullerstörningar av olika intensitet. En bullerkartläggning över hela Lunds kommun gjord 2011 visar att högst ljudnivå råder i programområdes ytterområden i närhet till det övergripande gatunätet. Längre in i området är ljudnivåerna lägre. Placering av byggnader samt verksamheternas trafikalstring kommer att påverka den befintliga ljudbilden. Bullerfrågan ska därför hanteras mer ingående i samband med kommande detaljplanearbeten. Spårtrafikbuller Vid införandet av spårväg föreligger risk för ökade bullernivåer och även ökning av vibrationer. Buller- och vibrationsutredning pågår för spårväg Lund C ESS. Kemikalier Region Skåne har ett utbytesprogram för kemikalier vilket innebär att så snart möjligheter finns, sker utbyte till mindre farliga eller minskade mängder. Användning av kemikalier i vårdarbetet utgörs huvudsakligen av rengörings- och desinfektionsmedel. Teknikutveckling som t ex städmaskiner där kemi ersatts med joniserat vatten innebär att förbrukningen av städkemikalier förväntas minska. Inom laboratorieverksamheten har teknikutvecklingen med automatiserade analysmetoder inneburit att kemikalier idag utgörs av kit där kemikalieförbrukningen minimerats till gramnivå. Inom laboratorieverksamheten kvarstår idag endast formalin- och xylenlösningar som hanteras i större mängder. (mängderna dock 76 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund
29 Konsekvenser understigande de mängder eller koncentrationer som anges i Seveso II direktivet) Förbrukade lösningar samlas upp i tank och bortforslas med tankbil för destruktion hos ackrediterad mottagare. Riskanalys för hantering har genomförts och rutiner för säker hantering har införts. Vid tankning och lossning genomförs särskilda skyddsåtgärder för att skydda avloppssystem och mark. Någon förändring i verksamheten eller teknikutveckling som kan påverka denna hantering är inte känd idag. Avfall Totalt produceras cirka 2000 ton avfall på sjukhusområdet. Cirka 70% utgörs av avfall liknande hushållsavfall. Inom sjukhuset och Region Skåne pågår ett omfattande arbete med att förbättra källsortering, samt åtgärder för att på annat sätt minimera avfallsmängderna. Kliniskt avfall med smittförande egenskaper samt läkemedelsrester lämnas till förbränning hos Sysav i Malmö. Vatten Vattenanalyser genomförs regelbundet på sjukhusets spillvatten. Spillvatten från sjukhusområdet innehåller mindre mängder kvicksilver. Detta orsakas av historisk användning av kvicksilver i sjukoch tandvård samt i teknisk utrustning. Kvicksilvret finns idag som avlagringar i ett flertal äldre avloppsstammar. Sanering, samt relining eller byte av avloppssystem kommer att genomföras. I övrigt har sjukhusets avloppsvatten egenskaper liknande spillvatten från hushåll. I enlighet med föreslagen utbyggnadsplan kommer stor vikt att läggas på ett skapande av redundanta system vilket sannolikt innebär utbyte av stora delar av rördragning. Luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget innebär bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. Allhelgona kyrkogata Användning av lustgas utgör en betydande del av sjukhuset klimatpåverkan. Totalt används inom sjukhuset 5 6 ton/ år. I klimatpåverkan motsvarar detta ton CO2. I förlossningsverksamheten som svarar för huvuddelen av förbrukningen samlas den använda gasen och destrueras i en katalysatoranläggning. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 77
Sjukhusområdet inriktningsbeslut Getingevägen Baravägen Tornavägen Sölvegatan Helgonavägen PÄ 37/2010
Stadsbyggnadskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Planavdelningen Jenny Lindström 046 359 36 21 jenny.lindstrom@lund.se Byggnadsnämnden i Lund Sjukhusområdet inriktningsbeslut Getingevägen Baravägen Tornavägen
Läs merKv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26
Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas
Läs merTRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD
PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986
Läs merR AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER
R AP P O RT EXPLOATERINGSKONTORE T Sporthotellet Kista UPPDRAGSNUMMER 70016 95000 TRAFIK 5-0 0-1 5 1 0 2 x c o ḍ 1 0 o p re 2017-01 - 31 STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING SIV LIVING Sweco Society AB JAKOB
Läs merDetaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun
PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan
Läs merTrafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1
Beställare: 471 80 SKÄRHAMN Beställarens representant: Kristina Stenström Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 104 23 38 Innehållsförteckning 1 Inledning...
Läs merKv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg
Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en
Läs merPM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d
1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.
Läs merDetaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN
Upprättad 2016-02-17 Dnr: KS 2015/00884 Samrådshandling Planbeskrivning Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN Utskrift från Tekis-GI Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se
Läs merUNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE
Läs merNy cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.
Elenore Bjelke Trafikplanering 08-508 260 35 elenore.bjelke@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-03-15 Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.
Läs merPLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN
KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...
Läs merV Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)
29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en
Läs merTrafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg
1 (9) Trafikutredning Med anledning av uppförandet av ett nytt huvudkontor för Swedbank på kvarteret Cirkusängen i Sundbyberg syftar denna trafikutredning till att belysa befintlig och framtida trafiksituation.
Läs merPM Trafik. Torbjörns torg, Uppsala Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN ,
PM Trafik Torbjörns torg, Uppsala 2017-08-25 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2017-002462, 2017-08-25 Uppdrag: PM Trafik Torbjörns torg, Uppsala Uppdragsnummer: 1546 Status: Samrådshandling
Läs merBESKRIVNING, TRAFIKFUNKTIONER SVARTVIKS STRAND
PM 2016-10-21 Svartviks strand Beskrivning av trafikmiljö I denna PM görs en beskrivning av planeringen för trafikfunktioner på lokal nivå i och runt nya bostadskvarteret vid Svartviks strand. Denna beskrivning
Läs merStaden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Läs merDetaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun
PÄ 8/2002a Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2008-09-19 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser och illustration PLANBESKRIVNING
Läs merFem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
Läs merGestaltningsprinciper Svartbäcksgatan
Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan Stadsbyggnadsförvaltningen September 2017 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR SYFTE OCH MÅLFORMULERING Syftet med en omvandling av Svartbäcksgatan är att skapa en gata med
Läs merTrafik-PM Västra sjöstaden
2013-06-14 Trafik- Västra sjöstaden Ystads kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för Västra Sjöstaden. Som den del i detta behöver trafiken studeras med avseende på såväl trafiksäkerhet som framkomlighet
Läs merProgram för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015
Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen
Läs merTrafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg
Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson
Läs merPM ÄLTAVÄGEN - VÄG OCH TRAFIK
NACKA KOMMUN Förstudie Älta Centrum UPPDRAGSNUMMER 3730116000 MEDVERKANDE: JOHAN INGELSHED YLVA ALMQVIST Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Befintliga Ältavägen och planerad bebyggelse 1 3 Korsningspunkter
Läs merSTADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
Läs merANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida
Läs merALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY
PM ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY SLUTRAPPORT 2017-10-05 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIG BUSSTATION... 3 2.1 TÄNKBARA BUSSKÖRVÄGAR... 4 2.2 KOMMENTARER... 4 3 NY BUSSTATION
Läs merRiktlinjer för sommargågata och sommartorg
Riktlinjer för sommargågata och sommartorg Trafiknämnden initierade konceptet Levande Stockholm i budget 2016, för ett ökat stadsliv och trivsammare vistelsemiljöer. Trafikkontoret ska tillsammans med
Läs merÄndring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län
1(7) Datum: Diarienummer: 2013-08-13 2013/124 Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅDSHANDLING Detaljplanen har Upprättas: 2013-08-13 Antagits
Läs merKvarteret Vatthagen Trafik-PM
Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid
Läs merPARKERINGSUTREDNING Torbjörnstorg, Uppsala
PARKERINGSUTREDNING Torbjörnstorg, Uppsala 2017-08-02 Rosendal Fastigheter Lydia Karlefors lydia@rosendaluppsala.se 076-148 56 00 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2017-002462, 2017-08-07
Läs merHusensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad
Läs merPM Trafik Detaljplan. Uppdragsnr: (7) Uppsala WSP Sverige AB. Gunilla Sortti
Uppdragsnr: 10219448 1 (7) PM PM Trafik Detaljplan Uppsala 2016-02-12 WSP Sverige AB Gunilla Sortti WSP Sverige AB Box 1516 751 45 Uppsala Besök: Kungsgatan 66 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr:
Läs merKunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Läs merTrafikutredning tillhörande detaljplan för Karossen 5 m.fl
1(111) Trafikutredning tillhörande detaljplan för Karossen 5 m.fl Aktuell trafikutredning redovisar trafikmiljön vid Karossen 5, dess påverkan av föreslagen detaljplan samt förslag på åtgärder. 2(11) Bakgrund...
Läs merTrafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.
Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102
Läs merPARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)
2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.
Läs merAnalys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.
Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar
Läs merDetaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län
Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning
Läs merOmvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Läs merDetaljplan för Knislinge Resecenter
Dnr: KS 2011/447.343 LAGA KRAFT 2014-10-25 Antagen i KS 2014-10-01 150 Planbeskrivning Detaljplan för Knislinge Resecenter del av Knislinge 43:1, Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se
Läs merStartpromemoria för planläggning av Akalla 4:1 i stadsdelen Tensta (förskola)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (6) 2014-10-29 Handläggare Torbjörn Johansson Telefon 08-508 273 52 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Akalla 4:1
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merPLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
Läs merBusshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.
Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merMellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Läs merStadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31
Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning
Läs mer28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.
Läs merStartpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-22 Handläggare: Eva Nyberg-Björklund Tfn 08-508 27 249 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Farsta
Läs merUnderlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
Läs mer1281K-P22. Detaljplan för Inteckningen 4 m fl i Lund, Lunds kommun (Magistratsvägen 22) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 25/2006a SAMRÅDS/UTSTÄLLNINGSHANDLING
PÄ 25/2006a 1281K-P22 Detaljplan för Inteckningen 4 m fl i Lund, Lunds kommun (Magistratsvägen 22) Upprättad 2011-09-30 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med planbestämmelser
Läs merUnderlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Filborna 28:3 m fl Fredriksdal, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till bostadsbebyggelse
Läs merRAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic
RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA
Läs merTRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ
PM TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ 2016-11-23 1 BAKGRUND Del av kvarteren Renen och Strömsör i Skellefteå centrum planeras för nya bostäder, kontor och parkeringshus, de rödmarkerade
Läs merInledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Läs merInfrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten
1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch
Läs merTrafikutredning för Särö 1:477
Förvaltningen för Teknik 2017-12-18 Utges av December 2017 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Biltrafik... 8 2.2 Gång- och cykeltrafik... 9 2.3 Kollektivtrafik... 10 2.4 Parkering...
Läs merJönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö
Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen
Läs merTrafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer
Trafikplan Hässleholms stad, remiss Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer Synpunkter Länsstyrelsen ingen formell roll Positivt att arbeta kontinuerligt med översiktlig
Läs merEtt förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan
Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där
Läs merUnderlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheterna Centern 2 och 3 Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till förtätning med nya bostäder
Läs merInkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
Uppdrag 266127, Trafikutredning Vandenbergh 9 Titel på rapport: Titel Status: Datum: 2016-01-15 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Niam AB Gustav Thörnqvist Konsult: Uppdragsansvarig: Tyréns AB Johanna
Läs merTillägg till plan- och genomförandebeskrivning. Detaljplan för Del av Västra Industriområdet del av kv. Skrapan
Samhällsbyggnadskontoret Tillägg till plan- och genomförandebeskrivning Detaljplan för Del av Västra Industriområdet del av kv. Skrapan Småindustri, Handel Kiruna kommun Norrbottens län Upprättad i december
Läs merFRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE
FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans
Läs merRAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET. Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2012-11-01
RAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2012-11-01 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund, Lunds kommun PÄ 37/2010
Läs merBEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-10-17 BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
Läs merPlansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merOden 1 med flera, Ringstorp. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Oden 1 med flera, Ringstorp Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med planändringen är att pröva möjligheten till förtätning
Läs merStartpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i stadsdelen Hässelby Strand (50 lägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2010-09-24 Handläggare: Erik Isacsson Tfn 08-508 273 41 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i
Läs merVet du vad som planeras i Karlslund?
Vet du vad som planeras i Karlslund? Det här är en illustration och visar endast exempel på hur området skulle kunna se ut. KOMPLETTERING AV VÅRD- OCH OMSORGSBOENDET SAMT NYA TRYGGHETSBOENDEN Stadsbyggnadsförvaltningen
Läs merDetaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29
Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo
Läs merSolnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03
Trafik 2012-04-03 Objekt: 1113 Handläggare: Mats Ekström Konsult: Structor Uppsala AB , ANTAL BLAD: 4 BLAD NR: 1 Inledning Syftet med detta är att beskriva trafiken till och från Biomedicum och Aulan och
Läs merSå skapar vi en attraktiv cykelstad
Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen
Läs merFörslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
Läs merParkeringsstrategi för Sundsvalls kommun
Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden
Läs merBlåsippan 6 m.fl. i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län
ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Blåsippan 6 m.fl. i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län PLANKARTA PLANBESKRIVNING MED ILLUSTRATIONER BEHOVSBEDÖMNING GRANSKNINGSUTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING
Läs merHERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING
RAPPORT HERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING 2018-06-01 UPPDRAG 286841, Herrgårdsgärdet Tenhult - trafik- och bullerutredning Titel på rapport: Herrgårdsgärdet Trafikutredning Status: Slutrapport Datum: 2018-06-01
Läs merSocial konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Läs merYttrande över Detaljplan för Centrala Ulleråker
9 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Andreasson Jenny Hellgren Anna Håkman Anders Datum 2016-08-08 Diarienummer GSN-2016-1446 Gatu- och samhällsmiljönämnden Yttrande över Detaljplan för Centrala Ulleråker
Läs merSamrådshandling oktober 2013
Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift
Läs merP LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping
1(11) P LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Pelikanen 25 inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 4 juni 2010 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2010-09-07,
Läs merParkeringsutredning Detaljplan för Strandbaden 3 m fl
Beställare: Falkenbergs kommun Box 293 31123 Falkenberg Beställarens representant: Johan Risholm Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Gunnar Håkansson Uppdragsnr: 101 02 38 Filnamn
Läs merPorten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten
1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens
Läs merVATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd
Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och
Läs merRAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET. Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2013-05-15
RAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2013-05-15 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund, Lunds kommun PÄ 37/2010
Läs merGestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen
Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna
Läs merDetaljplan för del av Perstorp 20:3 m fl, Klockareskogsområdet Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅD PLANBESKRIVNING
Detaljplan för del av Perstorp 20:3 m fl, Klockareskogsområdet Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅD PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta skala 1:1000 med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning
Läs merTRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING
PM TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING 2017-06-02 Tyréns Norrköping Susanna Davidsson Anneli Bellinger GRANSKNING 2017-06-02 1 UPPDRAG Tyréns har på uppdrag av och i dialog med Norrköpings kommun, utrett möjlig
Läs merRAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)
UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8
Läs merEuropean Spallation Source (ESS) i Lund
European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund
Läs merKallelse och föredragningslista
1 (5) Tekniska nämnden, arbetsutskottet Kallelse och föredragningslista Enligt uppdrag Ordförande Jazmin Pettersson Sammanträdesdatum 15 augusti 2016 Plats och tid Stadshuset, rum A 394, kl 08:15 Ledamöter
Läs merPlanprogram - Direktiv till fortsatt planarbete Inkomna skrivelser
Planprogram för Tingberget, Kungsbacka stad DIREKTIV TILL FORTSATT PLANARBETE planprogrammet innehåller: Direktiv till fortsatt planarbete, april 2013 Samrådsredogörelse, april 2013 Planprogram, november
Läs merSöder 27:18 mfl, Kv Åldermannen
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-09-01, reviderad 2010-10-19 Dnr: 10BMN299 Handläggare: Henry Grew Antagen av BMN: 2010-12-14 Laga kraft: 2011-01-07 Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen Detaljplan för
Läs merMiljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare: Datum: Diarienummer: Johan Spåre 2012-05-07 2012/20200-1 Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Planansökan för kv Diset BEHOVSBEDÖMNING FÖR MILJÖBEDÖMNING
Läs merTrafikutredning TCR Oskarshamn
2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin
Läs merÅterbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Läs merFörprövning gällande detaljplan för nya bostäder inom stadsdelen Sävenäs
2015-05-12 Diarienummer: 0600/14 FK Diarienummer: 6044/14 Klas Svanbom Telefon: 031-368 17 47, tisdag och torsdag E-post: klas.torbjorn.svanbom@sbk.goteborg.se Förprövning gällande detaljplan för nya bostäder
Läs merOxelbergen Kungsleden
Strategisk Arkitektur Oxelbergen Kungsleden Fördjupad studie - Bef. & tillk. BTA, parkeringslösning samt barnperspektiv 5 6 Fördjupad studie 56 Illustrationsplan Strategisk Arkitektur 6 8 5 MM 6 8 MM SKALA
Läs merANTAGANDEHANDLING Dnr:
ANTAGANDEHANDLING Dnr: 2006-1013-211 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av KV ÖRJAN Tingsryds samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län. HANDLINGAR SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser,
Läs mer