Fiskbestånd i hav och sötvatten. Sik. Sik. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fiskbestånd i hav och sötvatten. Sik. Sik. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013"

Transkript

1 Sik Institutionen för akvatiska resurser Coregonus maraena Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Sik Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren UTBREDNINGSOMRÅDE Bottenviken, Bottenhavet och egentliga Östersjön, samt i anslutning till sötvatten längs västkusten. Sötvattensområden i Norrland, Svealand och östra Götaland. LEKOMRÅDE Leken sker vanligen under hösten, i älvar eller vid stränder. Rommens överlevnad är bäst på grus- och sandbottnar. VANDRINGAR Sikens beteende är variabelt och vissa bestånd vandrar upp i älvar för att leka medan andra leker längs kusten/stränderna. Siken vandrar mot djupare, kallare vatten under sommarhalvåret. ÅLDER VID KÖNSMOGNAD 2-5 år. MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK Siken kan bli upp till 3 år gammal. I vissa bestånd blir individerna aldrig större än cirka ett halvt kilo, medan de i andra bestånd kan nå en vikt upp emot 5-6 kilo. BIOLOGI Sikarna förekommer i ett stort antal olika former som i viss mån är genetiskt åtskilda med olika födoval, tillväxthastighet, lekbeteenden och utseende. Dessa indelas översiktligt i vandringssikar, som vandrar till älvar för lek, och stationära sikar som leker i havet eller insjöar. Vissa är planktonätare hela livet, andra övergår senare till att äta bottendjur och under vissa förutsättningar blir siken också fiskätande. Siken kräver kallt och förhållandevis syrerikt vatten. Yrkes- och fritidsfiske Sik fiskas huvudsakligen i Vänern och Vättern. Arten förekommer dock även i Mälaren och Hjälmaren, men eftersom dessa sjöar är grundare och mer näringsrika har siken svårare att häva sig konkurrensmässigt. Fångsten i yrkesfisket i Hjälmaren och Mälaren kan vara som mest hundra kilo per år. Fisket efter sik sker främst med bottensatta nät. I Vänern ökade fångsterna länge, från drygt 2 ton på 197-talet, till en toppnotering år 2 då 127 ton fångades. Därefter har de dock minskat successivt, och under 21 var fångsten endast 46 ton. Även fångsterna i fritidsfisket har minskat de senaste tio åren, från 12 till 2 ton. Denna minskning beror till stor del på ett minskat fiske med nät. År 211 infördes saluförbud på sik från Vänern. Bakgrunden var att halterna av dioxiner och dioxinlika PCB:er översteg EU:s gränsvärden. Detta har inneburit att fångsten av sik i yrkesfisket minskat markant och idag är obetydlig. En liten mängd sik fångas fortfarande som bifångst i andra fisken men säljs inte, möjligtvis kan den användas som kräftbete. Att riktat fiske på sik inte längre förekommer kan på sikt ge konsekvenser för andra fisken, då det är troligt att man ökar ansträngningen i fisket efter andra arter för att kompensera för det ekonomiska bortfall som saluförbudet inneburit. Än så länge finns dock inga tydliga indikationer på att ansträngningen skulle ökat i andra fisken, möjligtvis med undantag av det nyligen tillkomna fisket efter signalkräfta. Kontraktsnummer Projektnummer 27

2 I Vättern pendlade fångsterna mellan 4 och 5 ton fram till 194-talets slut. Därefter ökade de markant och nådde toppar på omkring 17 ton under några år på 196- och 7-talen. En viktig orsak var att fisket intensifierades och effektiviserades när nylonnäten infördes i början av 195-talet. En annan bidragande orsak till denna uppgång var att sjön blev mer näringsrik efter en ökad användning av vattentoaletter och fosforhaltiga tvättmedel, i kombination med avsaknad av kommunala reningsverk med fosforrening. Utbyggnaden av fosforfällning i reningsverken påbörjades i slutet av 196-talet och sedan dess har den årliga fångsten av sik minskat radikalt. Under denna period har även fisket efter sik minskat mycket kraftigt. År 213 var exempelvis nätansträngningen i yrkesfisket endast 13 procent jämfört med medelvärdet för perioden Efter toppåren i början av 197- talet minskade fångsterna successivt för att slutligen plana ut på en låg nivå av cirka tre-fyra ton per år under den senare hälften av 2- talet. De sista två åren har dock fångsten ökat till tolv respektive elva ton. Yrkesfiskarena anger månadsvis fångst och ansträngning i fångstjournaler. I Vättern har fångsten per ansträngning under de perioder av året då fiskarena fokuserar på sikfiske (höstvinter-vår) varit stabil fram till införandet av nya fiskeregler De nya reglerna innebar att den minsta tillåtna maskan i fisket på djupare områden ökades vilket ledde till att fångsten per ansträngning av den jämförelsevis mer småvuxna siken minskade markant. Införandet av fiskefria områden innebar också att man inte kunde fiska på några av de bästa platserna vilket också kan ha minskat fångsten. Därefter har fångsten per ansträngning ökat successivt under åren I Vänern var fångst per ansträngning i både yrkesfisket och fritidsfisket med mängdfångande redskap stabil fram till saluförbudet 211. Ton Landningar Stora sjöarna Vänern Vättern Figur 1. Yrkesfiskets fångster av sik i stora sjöarna samt uppdelat på Vänern och Vättern. Data från kg/1 m nät och natt Landningar Vättern Vänern Figur 2. Fångst av sik i yrkesfisket i Vänern och Vättern per 1 meter nät och dag. Observera att tidsserien i Vänern endast löper till 21. År 211 infördes saluförbud på sik, därefter har inget riktat sikfiske bedrivits.

3 I Vänern har fångsterna i nätprovfisken ökat under perioden Ökningen kan eventuellt vara relaterad till saluförbudet, som infördes 211, men två år är en för kort tid för att säkert avgöra hur sikbeståndet svarat på denna förändring. Fotograf Alfred Sandström Miljöanalys och forskning I Vättern har mellan åren pågått ett riktat provfiske efter sik och röding som en del av SLU:s uppföljning av de omfattande förändringar i fiskereglerna som infördes mellan 25 och 27. I Vänern har riktat provfiske efter sik på senare år skett under perioden I dessa provfisken, som pågår sommartid, är sik en av de vanligaste arterna på djup större än 15 meter. Provfiskena täcker de flesta förekommande djupzoner och habitat vilket gör resultaten mindre känsliga för fiskens temperaturberoende vandringar under sommaren. Sik förekommer också relativt ofta i det övervakningsprogram med trålning och ekolodning som pågått årligen sedan tidigt nittiotal i bägge sjöarna. Undersökningarna med trålning och ekolodning visar att sik endast utgör en liten del av mängden fisk i den fria vattenmassan i Vänern. I Vättern är sik däremot en viktig del av fisksamhället i den fria vattenmassan. De senaste två åren har sik till och med varit den vanligaste arten (sett till vikt). Fångsterna av sik i riktade provfisken i Vättern har varit stabil under perioden , medan medelstorleken hos de fångade sikarna i nätprovfisken ökat något under senare år. I ett av de provfiskade delområdena i sydöstra Vättern har sporadiska provfisken även skett under perioden (totalt 13 år under denna period). I detta delområde finns ingen signifikant trend över tiden i fångsten sik per nät och natt. Ett urval av de sikar som fångats i Vättern har åldersbestämts. Resultaten visar att medelåldern ökat över tid, från cirka åtta till tio år under perioden En medelålder överstigande tio år hos ett exploaterat fiskbestånd är ovanligt hög och tyder på att den totala dödligheten och fisketrycket är lågt. I samband med åldersanalyserna har även sikens tillväxtmönster analyserats genom att använda så kallad tillbakaräkning. Med det menas att man genom att mäta avståndet från fjällets mittpunkt till de olika årsringarna kan se hur fisken växt genom livet. En stor andel av sikarna i Vättern uppvisar avstannande tillväxt vid vuxen, könsmogen ålder. Sikarna avstannar ofta i storlek innan de nått 4 cm, den storlek där de blir möjliga att fånga i nät med nuvarande regler om minsta tillåtna maskstorlek. Det kan tyda på att beståndet är stort och att det finns en konkurrens om födan. Detta fenomen i kombination med att siken dessutom blivit magrare har gjort att det riktade sikfisket minskat. Till detta bidrar även de restriktioner i fisket som införts för att stärka rödingbeståndet, vilket i viss mån försvårat fisket efter sik. De senaste tio åren har ingen sik fångats i något av de befintliga övervakningsprogrammen för sik i Hjälmaren och Mälaren. Fångsterna i yrkesfisket har varit mycket låga under samma period (1-1 kilo årligen). Under perioden då yrkesfiskets sikfångster i dessa sjöar registrerades fångades väsentligt mer, i snitt cirka 1 ton i bägge sjöarna vilket kan antyda att siken minskat. En sannolik orsak till minskningen är att bägge sjöarna haft problem med övergödning vilket kan ha missgynnat siken. Exempelvis uppstod periodvis syrebrist i de djupa områden där sikarna sommartid uppehåller sig och söker efter föda.

4 kg/nät och natt Provfisken Biologiskt råd För sik i Mälaren och Hjälmaren är det idag inte möjligt att ge ett väl underbyggt biologiskt råd. Mot bakgrund av de extremt låga fångsterna i befintliga undersökningsprogram bör det dock inte förekomma riktat fiske efter sik i någon av dessa sjöar. I Vänern är det inte relevant med biologisk rådgivning för sik i dagsläget på grund av att arten inte får saluföras på grund av höga halter av dioxiner Vättern Vänern I Vättern bör beståndet klara ett oförändrat eller ökat fisketryck under förutsättning att bifångster av ung röding och öring kan minimeras. Figur 3. Fångst av sik per nät och natt i provfisken i Vänern och Vättern. Beståndsstatus Beståndssituationen för sik i Vänern har blivit mer svårbedömd då det inte längre sker ett riktat yrkesmässigt fiske efter arten. Fångsterna av sik i SLU:s provfisken i Vänern var dock tämligen goda; andelen ung fisk i fångsten var relativt hög och fångsten ökade över tid. Således bedöms sikbeståndets status i Vänern som relativt god. SLU:s provfisken visar att sikbeståndet i Vättern idag är talrikt men att individtillväxten är låg. Fångsttrenden över tid i riktade provfisken är stabil. Fångsten per ansträngning i yrkesfisket har ökat. Likaledes har medelstorleken och medelåldern i provfisken och provtrålningar ökat. Sik, som normalt är en bottenlevande art, är numera dominerande art i den fria vattenmassan. Statusen hos sikbeståndet i Vättern bedöms därför vara mycket god. Förvaltning Minimimått Det finns inget minimimått för sik i någon av sjöarna. Fredningsområden I Vättern finns tre stora fiskefria områden där allt fiske med undantag av burfiske efter signalkräfta är förbjudet. I Vättern finns också ett flertal fredningsområden för röding och öring som i viss mån kan ge ett skydd för sik. Minsta tillåtna maskstorlek i fiske med bottensatta nät på djup grundare än 3 meter är 43 mm (maskstolpe) och på djup överstigande 3 meter 6 mm (maskstolpe). Inga av de fredningsområden som finns i Vänern är riktade mot sik. Minsta tillåtna maskstorlek i Vänern är 45 mm (i maskstolpe), i vissa områden är dock minsta tillåtna maskstorlek 55 mm (i maskstolpe). I både Hjälmaren och Mälaren är sik idag en ovanlig art. Bestånden i dessa sjöar bedöms därför vara små. De låga fångsterna i undersökningar gör att det inte går att bedöma trender för bestånden i dessa sjöar. Fotograf Alfred Sandström

5 Egentliga Östersjön och Bottniska viken Yrkes- och fritidsfiske Den totala landningen i Egentliga Östersjön och Bottniska viken (Bottenhavet tillsammans med Bottenviken) var 111 ton år 213, vilket är den lägsta noteringen sedan mätseriens början år Även sett ur ett historiskt perspektiv är landningarna under 2-talet låga, runt 1 ton jämfört med 3 ton i början av 19-talet. Ton Svenska landningar, fördelat på område Skattningarna av fritidsfiskets fångster är osäkra, men data tyder på att omfattningen är betydande och fångsterna uppskattades år 21 till att vara dubbelt så stora som yrkesfiskets samma år. Fångsterna av sik är störst i Bottniska viken och utgör 7 procent av yrkesfiskets totala fångster. I Bottniska viken sker yrkesfisket efter sik främst med bottensatta fällor och nät. I Egentliga Östersjön används framför allt nät samt ryssjor primärt riktade mot andra arter. I Egentliga Östersjön och Ålands hav halverades fångsterna under mitten av 199-talet och har därefter varit relativt oförändrade. I Ålands hav landade yrkesfisket dock mindre än fem ton årligen under perioden , vilket motsvarar mindre än tio procent av fångsterna ökade landningarna i Ålands hav markant. I Bottenhavet och Bottenviken har fångsterna minskat kontinuerligt, med undantag för en period med något högre fångster i Bottenviken under mitten av 2-talet Figur 4. Yrkesfiskets fångster av sik i Östersjön uppdelat på huvudsakliga fångstområden. Data från åren Ton Östersjön (omr 25, 27, 28, 29, 3 och 31) Bottenviken och norra Kvarken (omr 31) Bottenhavet (omr 3) Ålands hav (omr 29N) Mellersta och norra egentliga Östersjön (omr 27) Landningar Figur 5. Fångst av sik i Sverige (99 procent på ostkusten). (Sammanställning av data redovisat årligen i: SOS fiske av SCB ( ), Fiskestatistisk årsbok ( ), Statistiska meddelanden Fiske en översikt , samt utdrag ur Hav och vattenmyndighetens databas Fiskdammen ). Fångstdata från yrkesfisket visar att antalet kilo fångad sik per siknät och natt minskade signifikant i Bottenhavet och Ålands hav men

6 inte i Bottenviken eller Egentliga Östersjön under perioden Tittar man på kilo fisk per redskapsdag för laxfisket med Push-Up fällor, där siken utgör en bifångst, så ses en positiv trend i Egentliga Östersjön, ingen trend i Bottenhavet och en negativ trend i Bottenviken. Fisket efter sik försvåras kraftigt av störningar från säl, vilket gör trender i yrkesfisket svårtolkade. Fiskebestämmelser har även skiftat över tiden vilket bidrar till osäkerhet i hur väl utvecklingen av fångst per ansträngning i yrkesfisket speglar beståndsutvecklingen. tidigare vet vi inte. Provfisket vid Holmöarna i norra Kvarken visar en minskning av sik över tiden även om 213 gav ovanligt stor fångst. Provfisken i Egentliga Östersjön från Muskö och Kvädöfjärden liksom Galtfjärden i Ålands hav visar alla en svag ökning av mängden sik per ansträngning. Kortare provfiskeserier från Långvind i Bottenhavet (från 22) visar inga signifikanta förändringar över tid. kg/redskap och natt 6 Landningar kg/nät och natt 1,6 Provfisken 1,2 4,8 2, Östersjön Bottenhavet Östersjön-Push up Bottenviken-Push up Ålands hav Bottenviken Bottenhavet-Push up Figur 6. Fångst av sik i Östersjön per redskapsdag, uppdelat på huvudsakliga fångstområden. Data gäller yrkesfiskare som fiskar med siknät eller laxfälla av Push-Up typ från båtar mindre än 1 meter mellan åren 1999 och 213. Miljöanalys och forskning Med undantag för en pågående utvärdering av det nyligen införda fredningsområdet i Södra Bottenhavet pågår inga regelbundna provfisken riktade efter sik. Arten förekommer i lågt antal i befintliga provfisken vid SLU, men information från provfiskeserier som sträcker sig tillbaka till 199-talet visar vissa trender. Hur det såg ut Holmön (Norra Kvarken) Muskö (Egentliga Östersjön) Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) Galtfjärden (Ålands hav) Långvind (Bottenhavet) Figur 7. Fångst av sik i Östersjön per nät och natt i provfisken. Observera att redskapstyp och tid för fisket inte är exakt samma för de olika områdena, varför direkta jämförelser av nivån på fångsten mellan områden inte kan göras. Data från 1989 till 213. Under vissa år har insamling av sik för åldersbestämning gjorts i Forsmark och material finns åldersläst sporadiskt från insamling från provfiske med kustöversiktsnät mellan1979 och 21. Materialet från Forsmark visar på en tydlig minskning i medelålder över tid. Under 5- årsperioden var andelen fiskar äldre än fem år 2 procent, medan andelen fiskar äldre än fem år under seriens sista

7 femårsperiod var endast 5 procent. Sista året (21) fångades ingen sik äldre än fem år. Sammantaget tyder detta på att dödligheten hos sik i området ökat över tiden. Vid provfisken i utvärdering av fredningsområdet i Södra Bottenhavet (data 21 till 213) har ingen sik äldre än fem år påträffats och de flesta sikarna är mellan två och tre år. I kontrast visar provfisket i Ålands hav 213 att fiskarna där är mellan fyra och fem år gamla och den äldsta individen nio år. Sälbestånden i Östersjön har ökat sedan senare hälften av 198-talet och enligt undersökningar vid SLU är sik ett viktigt inslag i sälarnas diet. För gråsäl i Bottenhavet var sik den näst vanligaste bytesarten, efter strömming. Beräkningar av sälarnas fiskuttag har visat att gråsälarnas konsumtion av sik i Östersjön är av samma storlek som det sammanlagda svenska yrkesoch fritidsfisket. Det betyder att även sälarna har betydelse för sikbeståndens utveckling. Det ökande antalet sälar har dessutom påverkat sikfisket genom skador på redskap och förlorade fångster. Det finns även tecken på att sikens yngelområden har påverkats negativt sedan 199-talet. Både geografiska modeller över lämpliga habitat och yngelundersökningar i fält utförda i Bottniska viken under senare år visar att flera av sikens tidigare uppväxtområden inte längre fungerar då de är påverkade av övergödning. Beståndsstatus I Bottenhavet tyder bristen på äldre individer tillsammans med minskande fångst per ansträngning, i både provfisken och yrkesfisket med nät, på minskande bestånd. I Ålands hav visar provfiske på ökande bestånd medan trender i yrkesfisket med nät visar det motsatta. Siken i Bottenviken visar negativ trend i yrkesfisket med Push-Up men ingen trend i fisket med nät, provfiskedata saknas. I Egentliga Östersjön ses en positiv utveckling i både provfiske och yrkesfisket. Ett problem är att det inte går att skilja på de två formerna av sik, vandringssik och havslekande sik, i fångsterna och att dessa två former kan ha olika beståndsutveckling och beståndsstatus. HELCOM (Helsingfors kommissionen för bevarande av Östersjöns miljö) bedömer siken som starkt hotad i Östersjön som helhet. Det är ännu för tidigt att dra någon slutsats om fredning som infördes i Södra Bottenhavet 211har haft någon effekt på beståndet. Biologiskt råd Bestånden i Bottenhavet är troligen minskande och fisketrycket bör därför inte öka här. I Egentliga Östersjön ses ingen nedgång i bestånden varför fisketrycket kan vara oförändrat. För Bottenviken och Ålands hav är underlaget bristande och uppgifterna motsägelsefulla och inga råd kan ges för dessa områden. Förvaltning Fredningstid Kustvattenområdet inom Gotlands län 1 november 15 december. Kustvattenområdet inom Gävleborgs län samt Tierps och Älvkarleby kommun i Uppsala län 15 oktober till 3 november. För att stärka bestånden av den havslekande siken infördes 211 och fram till 216 ett mindre nästan helt fiskefritt område vid Storjungfrun/Storgrundet/Kalvhararna (handredskap från land efter andra arter än sik är tillåtet under perioden 1 juni-31 augusti). Fotograf Alfred Sandström

8 Lästips Andersson, M. Sandström, A. Asp, A. & Bergek S Provfisken i Vänern , Från stranden till öppna sjön. Vänerns vattenvårdsförbund rapport nr 75, 42 s. Veneranta, L. Hudd, R., Vanhatalo, J Reproduction areas of sea-spawning coregonids reflect the environments in shallow coastal waters. Mar. ecol. Progr. Ser. 477: Artfaktablad om siken som starkt hotad i Östersjön (på engelska): > Baltic Sea trends > Biodiversity > Red List of species Axenrot, T. (213). Vätterns pelagiska fiskbestånd. I: Vätternvårdsförbundet rapport nr 116, sid: Brenden, T. O. Ebener, M. P., Sutton, T. M. Jones, M. L. Arts, M. T. Johnson, T. B. Koops, M. A. Wright, G. M. and M. Faisal (213). Assessing the Health of Lake Whitefish Populations in the Laurentian Great Lakes: Lessons Learned and Research Recommendations. Journal of Great Lakes Research, Vol. 36 (1): doi: 1.116/j.jglr Gerdeaux, D., 24. The recent restoration of the whitefish fisheries in Lake Geneva: the roles of stocking, reoligotrophication, and climate change. Annales Zoologici Fennici 41: Jeppesen, E., T. Mehner, I. J. Winfield, K. Kangur, J. Sarvala, D. Gerdeaux M. Rask H. J. Malmquist, K. Holmgren, P. Volta S. Romo R. Eckmann, A. Sandström, S. Blanco, A. Kangur H. Ragnarsson Stabo, M. Tarvainen A-M. Ventelä, M. Søndergaard, T.L. Lauridsen & Meerhoff M. (212). Impacts of climate warming on the long-term dynamics of key fish species in 24 European lakes. Hydrobiologia DOI 1.17/s Olsson, J, Florin, A.-B. Mo, K. Aho, T., Ryman, N.212. Genetic structure of whitefish (Coregonus maraena) in the Baltic Sea. Estuarine, Coastal and Shelf Science. 97: Straile, D., R. Eckmann, T. Jungling, G. Thomas & H. Loffler, 27. Influence of climate variability on whitefish (Coregonus lavaretus) year-class strength in a deep, warm monomictic lake. Oecologia 151: Thomas, G. & R. Eckmann, 27. The influence of eutrophication and population biomass on common whitefish (Coregonus lavaretus) growth the Lake Constance example revisited. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 64:

Sik. Sik Coregonus maraena Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Sik. Sik Coregonus maraena Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske Sik Sik Coregonus maraena Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Bottenviken, Bottenhavet och egentliga Östersjön, samt i anslutning till sötvatten längs västkusten. Sötvattensområden i Norrland, Svealand

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske Röding Salvelinus umbla och S. alpinus Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (Salvelinus umbla) betraktas som en egen art med östlig invandring. Den förekommer bland annat i Vättern,

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten

Fiskbestånd i hav och sötvatten Institutionen för akvatiska resurser Ål Anguilla anguilla Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Ål Hela landet UTBREDNINGSOMRÅDE Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp

Läs mer

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel 1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

Fritidsfisket i Sverige 2013

Fritidsfisket i Sverige 2013 Fritidsfisket i Sverige 2013 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet samt

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016 Bilaga 1 till N4a16E05_17052016 Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016 För att förhindra allvarlig skada på fiske, vatten och skog förorsakade av storskarv, kan landskapsregeringen bevilja tillstånd

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Fiskbestånd och vindkraft Piteå kommun

Fiskbestånd och vindkraft Piteå kommun Fiskbestånd och vindkraft Piteå kommun UNDERLAG FÖR FYSISK PLANERING FEBRUARI 2011 Fiskbestånd i Piteås Havsområden och vindkraft Piteå kommun Miljö- och byggkontoret 941 85 Piteå Tel: 0911-69 60 00 (växel)

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

Slutdokument för Sikseminariet på Högskolan i Gävle 7-8 juni - 2010

Slutdokument för Sikseminariet på Högskolan i Gävle 7-8 juni - 2010 Slutdokument för Sikseminariet på Högskolan i Gävle 7-8 juni - 2010 Bakgrund till Sikseminariet Yrkesfiskarna vid Södra Bottenhavskusten har sedan mitten av 1990-talet observerat vikande sikfångster, och

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Fiskeregler i Vänern. Allmänt vatten Allt vatten som inte är enskilt.

Fiskeregler i Vänern. Allmänt vatten Allt vatten som inte är enskilt. Fiskeregler i Vänern November 2012 Vi hoppas att din fisketur på Vänern blir trevlig och spännande. I sam band med ditt besök på Vänern finns det ett antal regler som måste följas. Syftet med reglerna

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Växjösjön, Trummen och Barnsjön

Växjösjön, Trummen och Barnsjön Växjösjön, Trummen och Barnsjön Nätprovfiske 21 Sandkrypare. Foto av Henrik Olsson En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. huskvarna.ekologi@telia.com

Läs mer

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning Rödspätta Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och södra Östersjön. LEK Leken sker under november juni i Skagerrak och Kattegatt

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Gös. Gös. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Gös. Gös. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Gös Sander lucioperca Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Gös Vänern, Vättern, Mälaren och UTBREDNINGSOMRÅDE Gösen förekommer allmänt i Vänerns, s och

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005

Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005 Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2 Foto: Magnus Dahlberg MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium 26-4-12 Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Roxen och Glan. Utvärdering av standardiserade provfisken sommaren 2001. FISKERIVERKET Sötvattenslaboratoriet

Roxen och Glan. Utvärdering av standardiserade provfisken sommaren 2001. FISKERIVERKET Sötvattenslaboratoriet FISKERIVERKET Sötvattenslaboratoriet Roxen och Glan Utvärdering av standardiserade provfisken sommaren 21. Beskrivning av sjöarnas fisksamhällen, jämförelse med ett tidigare provfiske 199 samt bedömning

Läs mer

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat

Läs mer

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna

Läs mer

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012 Sida 1/5 2013-09-25 Malin Setzer 036-39 51 85 Havs- och Vattenmyndigheten Jordbruksverket Landsbygdsdepartementet Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-02-08 på Länsstyrelsen, Jönköping

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-02-08 på Länsstyrelsen, Jönköping PROTOKOLL 2011-03-01 Nr 1/2011 Sida 1/8 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 linda.englund@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske på Länsstyrelsen, Jönköping

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske Siklöja Coregonus albula Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE I sötvatten omfattar siklöjans utbredningsområde knappt 2/3 av Sveriges yta och förmodas ha styrts av högsta kustlinjen och en svag vilja

Läs mer

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön) Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts

Läs mer

Fisk i vattendrag och sjöar Kerstin Holmgren, SLU.

Fisk i vattendrag och sjöar Kerstin Holmgren, SLU. Fisk i vattendrag och sjöar Kerstin Holmgren, SLU Fisk i vattendrag och sjöar Varierande behov av övervakning och bedömningsgrunder Kerstin Holmgren, SLU, Inst. för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet,

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2012-02-09 på Hökensås Semesterby

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2012-02-09 på Hökensås Semesterby Nr 1/2012 Sida 1/8 Linda Griffiths Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2012-02-09 på Hökensås Semesterby 1. Mötets öppnande Mötet inleddes med

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013

Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Lagnö 2002-2013 September 2013-1 - Sammanfattning Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Fiskefria områden ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: En konceptuell analys

Fiskefria områden ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: En konceptuell analys CERE Working Paper, 2016:7 Fiskefria områden ur ett samhällsekonomiskt perspektiv: En konceptuell analys Göran Bostedt CERE Inst. för skogsekonomi, SLU & Handelshögskolan, Umeå Universitet Runar Brännlund

Läs mer

!"#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$45"2("2$6)57.8$ 9:..&2$;"20,:.#$)'*$ <,/5"2$=&2,>1$$

!#$%&'($)'*$*+,-./.0$ 123.$452(2$6)57.8$ 9:..&2$;20,:.#$)'*$ <,/52$=&2,>1$$ Under 2014 knöt vi ihop säcken för många större projekt som finansierat med hjälp av EU:s fiskerifond. Vi kunde inviga den nya faunapassagen vid Ulriksdal. Det tog 10 år att genomföras hela projektet.

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material

2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Rapport nr 17: 11 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 5 7 4 5

Läs mer

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren 2010-2013

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren 2010-2013 Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010-2013 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor Mars 2014 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande

Läs mer

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Ålfisket. Historiskt har ålfisket haft mycket stor betydelse för kustbefolkningen

Läs mer

Konsumtion av färsk fi sk

Konsumtion av färsk fi sk Konsumtion av färsk fi sk - marknadsundersökning 7 Rapport 7:15 Konsumtion av färsk fi sk - marknadsundersökning 7 Marcus Brage Veronica Lauritzsen Omslagets foto: Marcus Brage Sammanfattning Denna undersökning

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13) registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Läs mer

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Namn: (max 62p) 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) (1p)

Namn: (max 62p) 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) (1p) Naturkunskapsprov Namn: (max 62p) Lycka till! 1. Växthuseffekten är ett intressant fenomen! a) Hur fungerar växthuseffekten? (3p) b) Varför är denna effekt livsviktig? (1p) c) På vilket/vilka sätt påverkar

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig

Läs mer

Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning Kalix Löjrom

Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning Kalix Löjrom Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning Kalix Löjrom Trygve Bergman Projektledare Kalix Kommun Glenn Douglas Fiskerikonsulent Kalix Kommun Skyddad Ursprungsbeteckning Kalix Löjrom Produktbenämning; Kalix

Läs mer

5. Redogörelse för inkomna synpunkter och kontakter

5. Redogörelse för inkomna synpunkter och kontakter 5. Redogörelse för inkomna synpunkter och kontakter Detta kapitel sammanfattar hur utredningen kommunicerats med berörda myndigheter, organisationer och allmänheten. En fullständig redogörelse för detta

Läs mer

Skrubbskädda/ Flundra

Skrubbskädda/ Flundra Skrubbskädda/Flundra Platichthys flesus Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Östersjön upp till Ålands hav. Längre norrut är arten mindre vanlig,

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND 1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Rapport. Projekt Selektiva redskap 2014 Räkfisket i Sverige. Del 1

Rapport. Projekt Selektiva redskap 2014 Räkfisket i Sverige. Del 1 Rapport Projekt Selektiva redskap 2014 Räkfisket i Sverige Del 1 Smögen den 30 september 2014 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 3. Räkfisket i Skagerack och Östra Nordsjön...

Läs mer

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Halmstad 2015-12-04 Parlamentariska Landsbygdskommittén Johan Persson Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Sveriges Fiskevattenägareförbund vill redan i ett tidigt stadium få en dialog med den

Läs mer

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax

Läs mer

Övervakning av mjukbottenfauna

Övervakning av mjukbottenfauna Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Kvartalsrapport 2013:3

Kvartalsrapport 2013:3 Kvartalsrapport 213:3 Uppföljning av brottsutvecklingen i Nordvästra Skåne Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Nordvästra Skåne Underrättelsesektionen 213-1-3 RAPPORT 2 (3) Kvartalsrapport 213:3 Uppdrag

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Kommittédirektiv En ny fiskelagstiftning Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Dir. 2007:125 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag till en förändrad fiskelagstiftning.

Läs mer

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND 1 december 2008 Till Fiskeriverket Box 423 401 26 Göteborg Samt per mail till registrator@fiskeriverket.se Remissyttrande över Fiskeriverkets förslag till Nationell förvaltningsplan

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Markus Lundgren. med underlag från

Markus Lundgren. med underlag från Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES Projektdeltagare Sofia Wikström Joakim Hansen Göran Sundblad Antonia Nyström Sandman Ulf Bergström

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor

Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor 2014-02-11 Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor Sammanfattning WWF har rödmarkerat räkor i Skagerack, Kattegatt, Nordsjön samt Nordostatlanten och Nordvästatlanten med

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Under juli månad, 28-30 juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland

Läs mer

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Ett exempel som underlag till tidsundantag alternativ lägre ställda krav för miljökvalitetsnormer för vatten När är kostnaderna för att genomföra åtgärder

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas. 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-01 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands,

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2014-06-18 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till Kinnerbäck, A. (Redaktör).

Läs mer