Vad håller vi på med? Historisk översikt II. Vad håller vi på med? Vad håller vi på med? Analysdimensioner: Språkvarianter

Transkript

1 Vad håller vi på med? Kommunikation och kommunikationsteknologi Historisk översikt II (från kursplanen) 4. Kursens mål Kursen syftar till att ge förståelse för hur teknologi möjliggör olika typer av kommunikation och social organisation. 5. Kursens innehåll Olika typer av kommunikationsteknologi. Samband mellan teknologi och kommunikation. Samband mellan teknologi, kommunikation och social organisation. Vad håller vi på med? Historik över kommunikationsteknologier 4 perioder 0. Talat språk I. Skriftens tidsålder (4000 f kr till nutid) II. Tryckkonstens tidsålder (1456 till nutid) III. Telekommunikationernas tidsålder (1844 till nutid) IV. Interaktiva kommunikationens tidsålder (1946 till nutid) Vad håller vi på med? (Ofullständiga) beskrivningar av kommunikationsteknologier i termer av Egenskaper hos mediet Egenskaper hos språkanvändning i mediet; språkvarianter ( teknolekt ) Formmässiga (Crystal) Strukturella, diskursnivå (Hutchby) Affordances Konsekvenser av mediets egenskaper Förklarar språkvarianter Bakgrund till mediets uppkomst Effekter av mediet, bl a på social organisation Typ av teknologi, utifrån kommunikationsprocessen (Hur funkar det?) Analysdimensioner: Asynkronicitet (synkron / asynkron) Synkron; kommunikation i realtid ; meddelande mottages omedelbart då det skickats Generering: online / offline Online: mottagaren tar emot meddelande allt eftersom det produceras (transient / permanent) Permanent: finns kvar för senare inspektion (samtidig) Feedback Kan mottagaren ge feedback samtidigt som sändaren producerar meddelandet? Rytm och hastighet Hur snabbt går interaktionen? Grad av interaktivitet (sammanfattande mått) Analysdimensioner: Språkvariant Fonetiska egenskaper Fonologiska egenskaper Grafiska egenskaper Ortografiska egenskaper Grammatiska egenskaper Lexikala egenskaper Förekomst och form av ickeverbala element Diskursegenskaper 1

2 Analysdimensioner: Sociala aspekter : Förhållandet mellan sändare och mottagare: Graden av individanpassning av informationen Vem är kommunikationsteknologin tillgänglig för? Dessutom: effekter på Kognition Sociala aktiviteter & roller Gamla förändras, nya skapas Mer om kognition och kommunikationsteknologier Bo Dahlbom: Mind is artificial (TAPseminarium 2005) När vi tänker gör vi det med hjälp av artefakter, konkreta och abstrakta. Hur mycket skulle vi kunna tänka om vi inte hade språk, matematik, böcker, bilder, papper och penna, datorer? Det är klart att vi tänker med hjärnan, men utan verktygen står vi oss slätt. Att tänka med bara hjärnan är ungefär lika svårt som att bygga hus med bara händerna. Det vi kallar intelligens, tankeförmåga, är förmåga att använda dessa tänkandets verktyg. Som alla verktyg kan de automatiseras, men vad händer då med vår förmåga att tänka? Utvecklas den till att använda nya verktyg när vi inte längre behöver harva med rättstavning och multiplikationstabell? Blir vi intelligentare eller förlorar vi vår intelligens? Naturen har sina fördelar men många mänskliga artefakter, till exempel hjulet, utnyttjar principer som är kraftfullare än de vi finner i naturen. Det som gör oss till människor är inte hjärnan utan våra artefakter. Inte för att hjärnan är ointressant, men om vi verkligen vill utveckla vår förmåga att tänka så gör vi det bäst genom att utveckla våra artefakter. Om vi tror att det mesta tänkandet ligger i artefakterna utan artefakter skulle vi tänka lika lite som de andra aporna så är tänkandet kulturellt snarare än biologiskt eller psykologiskt. Medvetandet självt visar sig vara mest en artefakt. Projektet att bygga tänkande maskiner har då mycket lite med våra hjärnor att göra. Uppgiften är att automatisera några av våra verktyg. III. Telekommunikationernas tidsålder (1844 till nutid) 1084 f kr: Eldfyrar beskrivs i Grekland av Aeschylus Telekommunikation = Kommunikation på långt avstånd Röksignaler Trummor Semaforer (1792) Visuell telegrafi TYPOLOGI Synkront /digital ; gratis Tryckt bok Långsam Begränsat / begränsat 1:1, 1många Eldfyr (?) Snabb? Inga (enbart) 1många Ingen (?) Extremt låg Telegrafen 1844: Samuel Morse sänder det första telegrafmeddelandet Western Union announced the discontinuation of all of its telegram services effective from the 31 nuary Only 20,000 telegrams were sent in 2005, compared with 20 million in

3 TYPOLOGI Asynkronicitet /digital ; gratis Eldfyr? Inga (enbart) 1många Ingen (?) Extremt låg Telegraf (?) Medel /medel telegrafspråk telegrafspråk 1:1? Digital (?) Telefonen 1876: Alexander Graham Bell sänder det första telefonmeddelandet "Mr. Watson come here I want to see you." Alexander Graham Bell, 10 mars 1876 Main Entry: tele.phone Pronunciation: 'tel&"fon Function: noun Date: 1849 Usage: often attributive : an instrument for reproducing sounds at a distance; specifically : one in which sound is converted into electrical impulses for transmission by wire Main Entry: telephone Function: verb Date: 1877 Inflected Form(s): phoned; phon.ing transitive senses 1 : to speak to or attempt to reach by telephone 2 : to send by telephone intransitive senses : to communicate by telephone tele.phon.er noun Main Entry: telephone number Function: noun Date: 1885 : a number assigned to a telephone line for a specific location that is used to call that location Main Entry: telephone booth Function: noun Date: circa 1895 : an enclosure within which one may stand or sit while making a telephone call Main Entry: telephone book Function: noun Date: 1915 : a book listing the names, addresses, and telephone numbers of telephone customers Telefonen Försök att förbättra telegrafen Global spridning Kommunikativa fördelar (möjliggöranden) distans, synkron, online, prosodi, mycket utbredd Kommunikativa nackdelar (begränsningar) Ingen visuell kommunikation, mottagaren kan störas TYPOLOGI Synkronicitet /digital ; gratis Telegraf (?) /medel telegrafspråk telegrafspråk 1:1? Digital (?) (pip/text) Telefon telefonspråk? summonsanswer etc 1:1 Medel (tal) Telefonen egenskaper rumsöverbryggande synkron transient 1:1, avsedd mottagare genereras online möjlighet till omedelbar rättning ickeverbala element: prosodi, röstkvalitet, ickespråkliga ljud, dialekt, talhastighet 3

4 Telefon 'Intimacy at a distance' Marknadsfördes för arbetsrelaterade ändamål Spreds tack vare social funktion Första gången som personlig, samtidig, konversation tilläts fast parterna inte var fysiskt närvarande Telefon kontra ansikemotansikte Klarar kommunikationen bra trots avsaknad på visuell information Studie av undervisning live kontra telefon Turtagningen påverkades Mer fokus på roller Conversation Analysis (CA) Empirisk metod för att studera talspråk på diskursnivå strukturell organisation hos samtal Studera inspelningar av naturligt förekommenade interaktion för att hitta återkommande mönster Tidig CA studerade ofta inspelade telefonsamtal Billigt och enkelt att spela in Hela kommunikationen kunde fångas; inga andra kommunikationskanaler tillgängliga för dialogdeltagarna Dock ej fokus på det specifika för telefonsamtal Hutchby: Hur har nya sätt att samtala utvecklats utifrån telefonens kommunikativa möjligheter och begränsningar ( affordances )? Hur skiljer sig telefontal från? Telefonsamtalsinledningars struktur Schegloffs fyra kärnsekvenser: 1. 'summonsanswer' 2. 'identification/recognition 3. 'greetings' 4. 'initial inquiries (Påverkan på språket på diskursnivå) Exempel på kärnsekvenser 1. ((ring)) 2. Nancy: H llo? Summonsanswer 3. Hyla: Hi:, Identification/recognition 4. Nancy: Hi::. + greetings 5. Hyla: How are yuhh= 6. Nancy: =Fi:ne how er you, 7. Hyla: Oka:[y, Initial inquiries 8. Nancy: [Goo:d, 9. (0.4) 10. Hyla:.mkhhh[hh 11. Nancy: [What s doin, (Hutchby, s 91) Timing 1. ((ri)) 2. Joan: Hello? 3. Cheryl: Hello:. 4. Joan: Hi:. 5. Cheryl:.hh Y were you s(h)itting by the pho:ne? 6. Joan: No, I m (0.3) I m in the kitchen, but I wz 7. talking to a friend of mine earlier. I was 8. just putting (0.2) my fired rice on my plate 9. to go eat lunch (Hutchby, s 97) 4

5 Roller i telefonsamtal Avvikelse från kärnsekvens Tre roller Den som ringer Den sökta Svararen (om annan än den sökta) Svarareejsökt Kan förvandlas till ejsöktmentaladmed Rollerna har olika rättigheter och skyldigheter förknippade med sig Den som ringer bestämmer normalt samtalämnet Den som svarar är skyldig att acceptera (eller åtminstone adressera) samtalsämnet Rollerna har olika grad av makt: vem som bestämmer ämnet för diskussionen, etc Svarareejsökt kan agera som grindvakt (påverkan på sociala aktiviteter och identiteter) 1. ((ring)) 2. Lana: Hello:, 3. Gene: I:s, Maggie there. 4. Lana:.hh Uh who is calling, 5. Gene: Uh this s Gene:. Novaki. Summonsanswer Avvikelse från kärnsekvens Gene tilltalar Lana som ej sökt svarare Lana agerar grindvakt Andra strategier: för att undvika försäljarsamtal m m Rörliga bilder 1861: Sellers patent Kinematoscope kunde visa rörliga bilder 1894: Rörlig film uppfinns 1895: Världens första film Film, radio och tv 1895: Guglielmo Marconi sänder radiomeddelanden 1920: Första regelbundet förekommande radioutsändningarna i USA 1927: Första filmen med tal släpps: The zz Singer 1933: Television demonstreras i USA 1941: Första kommersiella televisionsutsändningen i USA TYPOLOGI Tryckt bok / tidning TV Komponenter i TVteknologin Synkronicitet (direktsändn) Inspelning / produktion Kamera Studio Sändning Kodning till elektrisk signal; förstärkning UHF, VHF, PAL, NSTC Överföring Trådlöst; satellit; kabel Mottagning Tvantenn; satellitmottagare Visning TVapparat /digital ; gratis Långsam Begränsat / begränsat 1många Snabb 1många 5

6 Andra teknologier under telekom Skrivmaskin (produktionsteknologi) IV. Interaktiva kommunikationens tidsålder (1946 till nutid) Ljudåtergivning Grammofon Vaxrullespelare Vinylskivspelare Interaktiva media vs. massmedia 1946 Första datorn, ENIAC (dock tidig variant ritad 1822 av Charles Babbage) 1947 Transistorn uppfinns (Bell Labs) 1952: används (i hörapparat) 1957 Ryssland skjuter upp den första satelliten, Sputnik 1971 Microprocessorn uppfinns av Intel 1975 Den första mikrodatorn, Altair 8800 marknadsförs 1976 Teletext ("TextTV") av BBC 1977 Första interaktiva kabeltv Ohio 1980tal hemdatorer blir vanliga 1981 IBM PC introduceras 1984 Apple MacIntosh introduceras 1992 Första SMSmeddelandet 1999 SMS mellan olika operatörer möjligt Två bilder av massmediakonsumenten intresserade av informationen som de tar emot, aktiva, välinformerade om världen passiva, ej uppmärksamma, ej intresserade av nyheter, låter media skölja över dem ; ser least objectionable program ; video wallpaper bara 23% zappar förbi reklam Interaktiva media andra kommunikationsmönster kräver hög grad av individuellt deltagande; måste välja information Remediering datorbaserade media leder till integration av tidigare åtskilda media telefon, post, TV, radio,... tidigare samhällsstrukturer blir inaktuella tryckmedia: ej politiskt reglerat etermedia: staten sänder + licensierar common carrier (post, telefon): staten garanterar tillgång Parallellt: mediaföretag integreras Exempel: SonyEricsson Interaktiva kommunikationsteknologier / nya media (Rogers 1986) datorer elektroniska anslagstavlor, m.m. telekonferens video, audio, dator texttv videotext internet interaktiv kabeltv kommunikationssatelliter 6

7 TextTV (teletext) britannien, tidigt 70tal Ursprungligen för textning Signal skickas på outnyttjad del av TVbandet Användaren kan välja vilken information som ska visas Utbudet begränsat till några hundra sidor Användare kan inte påverka innehållet i någon större utsträckning Begränsad interaktivitet Föregångare till Internet Används fortfarande Mer pålitligt än internet; fungerar lika bra oavsett antal användare Kommunikationssatelliter Uppfanns 1945 av Arthur C Clarke Första satelliten 1974 Tar emot signal, förstärker och skickar tillbaks Fundamental för nya kommunikationsteknologier (vid sidan av fiberoptiska kablar) Billigare internationell telefoni KabelTV med många kanaler Möjliggjorde nationella tidningar i USA; sidor skickades över satellit Ökad hastighet för internationell nyhetsrapportering Satellitmobiltelefoner Interaktiva kommunikationsteknologier / nya media internet (datorer) www TCP/IP webläsare webtidningar, TV, radio (pod) blogg youtube mail chatt newsgroups virtuella världar telekonferens: video, audio instant messaging... mobiltelefoni SMS 3G texttv interaktiv kabeltv kommunikationssatelliter bredband (fiberoptik) Internethistoria 1969 ARPANET, föregångare till internet 1971 Epost 1975 Internet 1978 Bulletinboard systems (BBS), via modem 1979 Usenet (newsgroups) 1983 Internet får samma globala standard, TCP/IP 1988 Chatt (IRC) 1991 World Wide Web 1993 WWWbrowsers allmänt tillgängliga 1995 Webchatt 1996 HTTPprotokoll 1996 ICQ (instant messaging) 2006 Web 2.0 Datormedierad kommunikation: bakgrund Dyra stordatorer (mainframes) Behov av att dela på kapacitet, genom att koppla flera terminaler till en stordator via telefonledning Timesharing Människamaskin Man insåg snart att detta system kunde användas för kommunikation mellan användare datormedierad kommunikation Internethistoria 1968 ARPANET, föregångare till internet 1971 Epost 1975 Internet 1978 Bulletinboard systems (BBS), via modem 1979 Usenet (newsgroups) 1983 Internet får samma globala standard, TCP/IP 1988 Chatt (IRC) 1991 World Wide Web 1993 WWWbrowsers allmänt tillgängliga 1995 Webchatt 1996 ICQ (instant messaging) 7

8 1980 ARPANET TYPOLOGI Asynkronicitet /digital ; gratis TextTV Snabb Medel/låg CEPT1 m.m. (typografi, layout) Nyhetstext m.m. / begränsat 1många WWW (1996) Snabb Medel/hög HTML m.m. mångamånga Godtycklig Digital /Medelhög 8