Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m."

Transkript

1 1 (138) Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. U 2013/4439/GV enligt Statens skolverks regleringsbrev för år 2014 är uppdraget förlängt att avse även år 2014.

2 2 (138) 1. Regeringens uppdrag till Skolverket Uppdraget Skolverkets arbete med uppdraget Skolverkets analys och slutsatser Behov av vuxenutbildning Uppföljning av vuxenutbildning Lärlingsutbildning inom kommunernas vuxenutbildning Är utbildningen likvärdig? Nya målgrupper? Ekonomiska resurser för genomförande Validering Studie- och yrkesvägledning Individuella studieplaner Samverkan mellan skolhuvudman och arbetsplats Omfattning av yrkessvenska Förekomst av handledarutbildning och dess innehåll Nationella kurser inom förarutbildningar Körkortsrelaterade kostnader för eleverna Regler vid övningskörning och körträning inom arbetsplatsförlagt lärande (apl) Lärarbegreppet i samband med körträning Godshantering Vux 100 verksamhetspoäng Ålderskrav för körkort efter yrkesförarutbildning inom komvux Anställbarhet efter genomgången yrkesförarutbildning godstransporter Antagningskrav för vuxenutbildning harmonierar inte med regelverk för yrkeskompetens 19 4 Etablering på arbetsmarknaden Arbetssektorer och yrkestillhörighet bland dem som är etablerade på arbetsmarknaden Organisationsuppföljning Anordnare och utförare av utbildning inom yrkesvux Studieformer Informationskanaler Dokumentation i form av intyg Urval Kommunernas förutsättningar att tillmötesgå elevers efterfrågan Utbildningar med större efterfrågan än tillgång Former för uppföljning av elever Utbildning för elever med funktionsnedsättning Samverkan med gymnasieskolan Samverkan med andra kommuner Samverkan med Arbetsförmedlingen Samråd med det lokala arbetslivet Elevuppföljning Bilaga 1 Elevuppföljning på kommunnivå Bilaga 2 Fördelning av statsbidrag kommunnivå

3 3 (138) 1. Regeringens uppdrag till Skolverket 1.1 Uppdraget Enligt ett regeringsbeslut den 18 juli 2013 (U2013/4439/GV) fick Statens skolverk i uppdrag att följa upp insatser genomförda år 2013 inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. 1 Uppdraget redovisades den 27 maj I Skolverkets regleringsbrev för 2014 förlängdes detta uppdrag på så sätt att uppföljningen även skulle omfatta insatser under år Denna sistnämnda del ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 12 juni I den del av uppdraget som gäller att följa upp elevernas sysselsättning och etablering på arbetsmarknaden ska redovisningen utgå från den senast tillgängliga officiella statistiken. Utbildning inom yrkesvux och lärlingsvux bedrivs på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. 2 Av regeringens uppdrag till Skolverket framgår att myndigheten ska följa upp skolhuvudmännens arbete med validering, studie- och yrkesvägledning, individuella studieplaner och samverkan mellan skolhuvudman och arbetsplats avseende planering, uppföljning, bedömning och betygssättning av det arbetsplatsförlagda lärandet. Vidare ska uppföljningen avse omfattning av yrkessvenska inom ramen för orienteringskurs, förekomst av handledarutbildning och dess innehåll samt de nationella kurser som ingår i en utbildning till yrkesförare för person- eller godstransporter. Av uppdraget framgår även att Skolverket ska följa upp kommunernas uppgifter om elevernas sysselsättning före och efter deltagande i utbildning, särskilt elevernas etablering på arbetsmarknaden. Skolverket lämnar årligen en rapport om yrkes- och lärlingsvux och det blir alltmer tydligt att inom vissa områden har det inte skett någon större förändring under åren. Att följa 290 kommuners årliga arbete ger en mer kvantitativ än kvalitativ redovisning av kommunernas verksamhet. Skolverkets erfarenhet är att denna kvantitativa uppföljning ändå har en positiv effekt på kommunernas utvecklingsarbete eftersom alla kommuner genomför samma uppföljning antingen enskilt eller i samverkan med övriga kommuner som gemensamt ansökt och erhållit statsbidrag. Det finns ofta ett intresse från kommunernas och medias sida att kunna göra jämförelser mellan kommuner när det gäller t.ex. utbildningsinriktningar, elevernas ålder, vad eleven gjorde före utbildningen och vad som har hänt efter deltagande i utbildning. Av de tabeller i rapporten som redovisas på kommunnivå framgår det i vilken omfattning berörda kommuner har besvarat Skolverkets utsända uppföljningsfrågor. 1 I rapporten används även förkortningarna yrkesvux och lärlingsvux för dessa insatser 2 I rapporten används även förkortningarna komvux och särvux

4 1.2 Skolverkets arbete med uppdraget 4 (138) Denna rapport avser kommunernas verksamhet inom yrkes- och lärlingsvux år Rapporten bygger (för första gången sedan uppföljning av yrkesvux inleddes) dels på officiell statistik avseende etablering på arbetsmarknaden efter genomförda studier, dels på underlag inhämtade från kommunernas inlämnade organisationsuppföljning och elevuppföljning. Rapporten är kompletterad med Skolverkets samlade intryck av kommunernas verksamhet i samband med de regionala dialogträffarna. Under 2014 genomfördes 20 regionala dialoger i landet. De frågor eller områden som diskuterades vid dessa dialoger var kommunernas utvecklingsarbete och de generella och specifika frågeställningar som kommunerna identifierat inom vuxenutbildningen. Stort fokus lades även på insatser som genomförts specifikt inom ramen för yrkes- och lärlingsvux. Vid dialogträffarna har företrädare för huvudmän, Arbetsförmedlingen, externa utbildningsanordnare, regionala kompetensråd och pedagogisk personal inom kommunernas vuxenutbildning medverkat. Vid ett antal av dessa regionträffar medverkade en stor andel lokala politiker. Det innebar att frågor kring den politiska ledningen av kommunens vuxenutbildning gemensamt kunde dryftas med alla berörda parter. Vid de regionala dialogerna i Värmland, Dalarna, Kronoberg, Blekinge och Fyrbodalområdet var en stor andel av deltagarna politiker med ansvar för vuxenutbildning i kommunen. I december 2014 ansvarade Skolverket för en vuxenutbildningskonferens med fokus på aktuella frågor inom kommunernas vuxenutbildning. En statssekreterare samt företrädare för Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Skolinspektionen, Universitets- och högskolerådet, Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt branschorganisationen Vuxenutbildning i samverkan (ViS) medverkade. Företrädare för två pågående utredningar, U 2014:G System för validering samt U 2014:01 Yrkesprogramsutredningen beskrev sina respektive uppdrag. I likhet med tidigare år genomförs den största delen av yrkesutbildningarna inom persontransporter (bussförare), vård och omsorg samt handel och administration. Oftast uppger kommunerna att de har fler sökande än antalet tillgängliga utbildningsplatser. Förhoppningsvis kommer synbara effekter av insatser inom vuxenutbildningen att bidra till att huvudmän, leverantörer av administrativa stöd, Skolverket m.fl. gemensamt verkar för förbättrad uppföljning av vuxenutbildningen.

5 2 Skolverkets analys och slutsatser 5 (138) Underlaget för Skolverkets analys och slutsatser utgörs av kommunernas inlämnade organisations- och elevuppföljning och de diskussioner som förts med företrädare för kommuner och regioner vid t.ex. dialog- och verksamhetsbesök. Därutöver har Skolverket inhämtat uppgifter i samband med olika referensgrupper och enskilda samtal med kommunföreträdare. Vid olika tillfällen har företrädare på arbetsmarknaden uppmärksammat behovet av en väl fungerande yrkesvux. Det som ofta framförs är frågan om huruvida yrkesoch lärlingsvux i första hand ska ses som en arbetsmarknadsåtgärd eller om det är tänkt att vara en utbildningsinsats som bygger på individens önskemål och behov. Skolverket har noterat att dessa syften ofta sammanfaller för den enskilde individen, eftersom den vuxne elevens främsta mål företrädesvis är att antingen få behörighet för vidare studier eller få ökade förutsättningar för nytt arbete eller nya arbetsuppgifter. Om en kommun inriktar utbildningsinsatserna i alltför hög grad endast mot det lokala arbetslivet, kan det innebära en viss kommuninlåsningseffekt. I samband med vägledningsinsatser och framtagande av individuella studieplaner är det viktigt att tillse att elevens mål med studierna är beaktade. En stor del av deltagarna är unga vuxna som vid tidpunkten för studierna inte är alltför lokalt rotade och således tänker sig ha möjlighet att arbeta i en annan del av landet eller globalt. 2.1 Behov av vuxenutbildning Av skollagen framgår att utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. 3 Vuxenutbildningen ska tillhandahålla utbildningsinsatser kontinuerligt och flexibelt. Vid de regionala dialogträffarna diskuteras ofta vems behov som egentligen avses med tanke på de villkor som ställs i samband med ansökan om statsbidrag. Vissa kommunala företrädare menar att vuxenutbildningen oftare ses som en arbetsmarknadsåtgärd och att det därmed tenderar att likna arbetsmarknadsutbildningsinsatser. Liksom tidigare år utgjorde kategorin unga vuxna (20-24 år) en stor andel av eleverna inom yrkesvux och lärlingsvux. Att flera elever är unga vuxna bör ge upphov till fördjupade analyser av den gymnasiala ungdomsutbildningen. Det kan för kommunernas del handla om att analysera i vilken omfattning unga medborgare med genomgången gymnasieutbildning vill byta till en annan inriktning eller om det handlar om elever som helt enkelt inte blivit klara med sin utbildning inom gymnasieskolan. Yrkesutbildning på gymnasial nivå beskrivs ofta som en grundläggande och nödvändig nivå för etablering inom flertalet yrken på arbetsmarknaden. Yrkesinriktad vuxenutbildning fyller därmed en viktig funktion för arbetslivets kompetensförsörjning. Dimensionering av vuxenutbildning behöver analyseras på lokal, regional och nationell nivå för såväl individens som arbetsmarknadens behov. Ett möjligt stöd för kommunerna är att förbättra arbetet med behovsanalyser. I samband med utvecklandet av de regionala kompetensplattformarna ingår ofta att ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser inom kompetensförsörjningsområ kap. 2 andra stycket och 21 kap. 2 andra stycket skollagen (2010:800)

6 6 (138) det. Syftet med dessa behovsanalyser är bl.a. att få ökad kunskap och översikt om utbud och efterfrågan inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. För att bli ett tillgängligt verktyg kan arbetet med behovsanalyser utvecklas och förbättras ytterligare. Det kan t.ex. handla om rutiner för när dessa behovsanalyser behöver tas fram och vilka aktörer som kan eller bör samverka vid framtagandet. Det finns kommuner som har utvecklat bra underlag för att göra behovsinventeringar, främst i syfte att kunna arbeta med riktad information för att nå vuxna i behov av utbildning. Men sedan behöver dessa underlag kunna analyseras för att kommunen ska kunna planera insatser och arbeta rekryterande för att nå de målgrupper som är i behov av utbildningsinsatser. I brist på bra stöd eller verktyg för att kunna ta fram ändamålsenliga behovsanalyser förekommer det i enstaka fall att behovet av en utbildningsinsats konstateras först när en presumtiv elev besöker en vägledare. Skolverket bedömer att arbetet med behovsanalyser kan behöva ett mer konkret stöd som är särskilt utvecklat för utbildningsverksamhet. Om det blir möjligt att sammanställa dessa analyser kommer det även att utgöra underlag för det behov av vuxenutbildningsinsatser som kan komma att behövas lokalt, regionalt eller nationellt. Behovsanalyserna bör således utvecklas ytterligare i varje kommuns kvalitetsarbete och inför ansökan om riktade statsbidrag. 2.2 Uppföljning av vuxenutbildning Skolverket har till denna rapport tagit fram uppgifter om i vilken utsträckning elever vid vuxenutbildningen etablerar sig på arbetsmarknaden. Uppgifterna baseras på den statistik som insamlats via MONA-systemet (Microdata Online Access). Till skillnad från andra utbildningsinsatser inom vuxenutbildning, t.ex. yrkeshögskoleeller arbetsmarknadsutbildningar där utbildningsinsatsen har en tydlig finansieringskälla är det inom komvux svårt att urskilja huruvida finansiering av utbildningsplatsen skett inom ramen för den egna kommunala budgeten eller genom det riktade statsbidraget. Kommunerna har, sedan statsbidraget inrättades 2009, ofta använt såväl kommunala medel som det riktade statsbidraget för att finansiera mer kostnadskrävande utbildningar. Det innebär således att den insamlade statistiken i flera kommuner avser all den yrkesutbildning som genomförs med kommunen som huvudman. De uppgifter som hämtats genom den officiella statistiken gällande etableringen på arbetsmarknaden efter utbildning avser i många kommuner all genomförd yrkesutbildning på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen. Som framgår av statistiken som inlämnats av kommunerna och som redovisas i 5 och 6 samt bilaga 1 är de inlämnade uppgifterna mycket olika vad gäller kvalitet och innehåll. Det är fortfarande anmärkningsvärt att vissa kommuner t.ex. saknar uppgifter om ålder och kön på samtliga studerande. Flera kommuner menar att det finns svårigheter att få in uppgifterna i tid från externa utbildningsanordnare eller andra kommuner. Om det är förklaringen bör berörda kommuner se över de administrativa rutiner som används kring elevadministration. När det gäller etablering på arbetsmarknaden visar den officiella statistiken att cirka tre av fyra av de före detta vuxenstuderandena har fått en anknytning till arbetsmarknaden ett år efter avslutade yrkesstudier. Statistiken som presenteras avser de

7 7 (138) sex största yrkesinriktningarna och är även uppdelade utifrån längden på yrkesstudierna i komvux. I kapitel 4 i denna rapport beskrivs denna statistik mer utförligt och begreppet etablering på arbetsmarknaden definieras. Skolverket bedömer att arbetet med insamling av statistik när det gäller kommunernas vuxenutbildning är ett stort utvecklingsområde som ytterligare behöver förstärkas och förbättras. Uppgifter kring effekter av vuxenutbildning, t.ex. etablering på arbetsmarknaden brukar särskilt efterfrågas av olika intressenter inom kompetensförsörjningsfrågor. Skolverket har initierat ett pilotprojekt i samarbete med Göteborgs stad och Göteborgsregionens kommunalförbund i syfte att utveckla ett vägledande stöd hur uppgifter kring vuxenutbildning kan samlas in och analyseras. 2.3 Lärlingsutbildning inom kommunernas vuxenutbildning Kommunerna har inte under 2014 anordnat lärlingsutbildning i den omfattning de planerade genomföra när ansökan lämnades in eller tilldelningen beslutades. Kommunernas förklaring till varför lärlingsutbildningar inte nått upp till önskad volym är samstämmig över landet. De menar att insatser som måste till för att bedriva lärlingsutbildning inledningsvis medför en stor arbetsinsats vad gäller bl.a. inrättande av lärlingsråd med elevrepresentant, rekrytering av arbetsplatser, elever, lärare och handledarutbildning. Det innebär också att lärare ska anpassa sig till en ny pedagogisk utbildningsmiljö och planeringen ser därmed annorlunda ut än i ordinarie yrkesutbildning. Många av de kommuner som har startat lärlingsutbildning i en större omfattning har organiserat sig regionalt och har därför kunnat utse eller anställa en regional samordnare. Skolverket bedömer att om riktat statsbidrag även framöver ska utgå för lärlingsvux bör villkoren inför ansökan vara tydligare när det gäller tilldelning och uppföljning. Det är inte acceptabelt att kommunerna ansöker om flera platser utan att i förväg tillse att det finns möjligheter att erbjuda ett lärande på arbetsplats. Det är heller inte acceptabelt att ett återlämnade av platser sker så sent på året att omfördelning till andra kommuner inte är möjligt att genomföra. Åtgärder som kan behöva genomföras vid sådana tillfällen är tätare uppföljning av lärlingsutbildningarna. Under hösten 2014 har Skolverket genomfört ett pilotprojekt med lärlingsutvecklare inom vuxenutbildning. Projektet har syftat till att skapa metoder för att i regional samverkan stödja och stimulera kommunerna att initiera eller utveckla lärlingsutbildningar för vuxna. Syftet har vidare varit att Skolverket ska lära sig vilka typer av stöd som kan stärka kommunernas förutsättningar i detta arbete. Den långsiktiga ambitionen har varit att öka antalet vuxenlärlingar och höja kvaliteten i lärlingsvux.

8 8 (138) Lärlingsutbildning inom särvux I Skolverkets redovisning 2013 över insatser inom lärlingsvux beskrevs mer utförligt den lärlingsutbildning som elever inom särvux deltog i. Kommunerna har under 2014 rapporterat liknande positiva effekter av lärlingsutbildning för den målgruppen. Vid de regionala dialogerna har flera rektorer framfört att elevernas möjligheter att lära sig arbetsuppgifter inom ett yrke förbättras när det sker i en reell arbetsmiljö. Samtidigt beskriver flera kommuner att det har varit svårt att få tillgång till arbetsplatser för lärlingsutbildning. Inom särvux målgrupp finns varierande behov av extra stöd varvid handledarens ansvar kan bli omfattande. Kommunerna menar också att statsbidraget sällan täcker de kostnader som kan uppkomma för att tillgodose elevernas behov av insatser. Kommunerna har även under årets regionala dialoger pekat på svårigheterna med studiefinansiering för elever inom särvux. Det verkar ofta vara en avgörande orsak till att elever inom särvux är tveksamma till att påbörja studier. 2.4 Är utbildningen likvärdig? Den utbildning som genomförs vid kommunernas vuxenutbildning bedömer Skolverket vara likvärdig åtminstone i förhållande till de nationella kursplanerna. Däremot finns skillnader vad gäller bl.a. tillgång till olika utbildningsinriktningar och vuxna elevers möjligheter att läsa i annan kommun eller hos annan anordnare. Det finns även stora skillnader i vilken utsträckning huvudmannen tillhandahåller olika former av stödinsatser för elever i behov av sådana och vilka förberedande insatser i form av rekrytering, vägledning och eventuella valideringsmöjligheter som erbjuds. Kommunernas tolkning kring de urvalsbestämmelser som framgår av 3 kap. 7 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning samt 3 förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk utbildning på gymnasial nivå påverkar även hur eventuellt urval sker bland sökande. Det i sin tur påverkar vilka utbildningsinriktningar som erbjuds. Vid de regionala dialogerna har det framkommit att det finns skillnader mellan kommunerna när det gäller urvalsfrågan. Främst handlar det om, när det har varit fler sökande än det finns platser, att avgöra om och hur urvalet behöver genomföras bland de sökande. Det handlar t.ex. om urvalet av elever baseras på vilka kurser eller utbildningsinriktningar de sökt eller om urvalet först ska göras bland samtliga sökande och deras utbildningsbakgrund och behov. I ett mindre antal kommuner förekommer även lokala urvalskriterier. De kan vara framtagna för att rikta sig till olika målgrupper, t.ex. medborgare med försörjningsstöd eller utländsk bakgrund. Inom gymnasieskolan finns en rättighet för elever att söka utbildning i annan kommun om önskad utbildning inte kan erbjudas i hemkommunen. Motsvarande rättighet finns inte inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå vilket kan begränsa en vuxen elevs möjlighet till önskad utbildning. Det innebär även att en kommun till sin vuxenutbildning är skyldig att anta en vuxen sökande om hemkommunen åtagit sig att stå för kostnaden. Därmed kan det rent teoretiskt bli svårt

9 9 (138) att lokalt bedöma dimensioneringen av utbildning eftersom arbetsmarknadens behov av kompetens kan skilja mellan regionerna. Majoriteten av kommunerna har bra information kring vilka möjligheter som finns för vuxna att utbilda sig inom ramen för kommunernas vuxenutbildning. Ett fåtal kommuner uttrycker att det inte finns några stora behov av vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå inom komvux eller särvux. Men det finns även kommuner som helt enkelt inte erbjuder utbildning inom någon/några av de skolformer som finns inom kommunens ansvar för vuxenutbildning. Ett riktat statsbidrag villkoras ofta med att det ska vara möjligt att genomföra en mer omfattande uppföljning för att kunna se effekter av verksamheten inom ramen för statsbidraget. Vid de regionala dialogerna har kommunernas företrädare, såväl politiker som tjänstemän, ofta uttryckt att ett riktat statsbidrag inom t.ex. vuxenutbildning är en förutsättning för att kommunen ska kunna tillhandahålla yrkesutbildning för vuxna. De menar att det blir alltför stora ekonomiska åtaganden att upprätthålla en vuxenutbildning som tillgodoser den efterfrågan som kanske finns hos kommunernas medborgare. Detta får ses som en avgörande faktor för att utbildningsmöjligheterna ska vara likvärdiga över landet. Skolverket bedömer att kommunerna, i egenskap av huvudman för vuxenutbildning, i högre grad bör verka för att utbildning för vuxna tillhandahålls likvärdigt över landet. Oavsett om utbildning genomförs med kommunala medel eller riktade statsbidrag finns det olika möjligheter att utveckla tillgången på yrkesutbildning. Kommunerna bör därför, om möjligt, samverka med andra kommuner och aktörer för att nå dessa mål. 2.5 Nya målgrupper? Flera kommunala företrädare har i samband med dialogerna framfört att målgruppen vuxna elever i viss mån har förändrats under de senaste åren. De menar att det allt oftare handlar om vuxna som av olika skäl har svårt att tillgodogöra sig utbildning på gymnasial nivå. Oftast har dessa elever sedan tidigare en kort utbildning på grundläggande nivå i det svenska skolsystemet eller från sitt hemland. De bär ofta på värdefulla kunskaper, men det kanske inte är sådana kunskaper som är användbara i deras nuvarande studieplanering. Många elever kämpar även med läs- och skrivsvårigheter eller andra inlärningssvårigheter som inte diagnosticerats. Eleverna bedöms inte tillhöra målgruppen för skolformen särvux, men de har betydande behov av ytterligare stöd vid inlärningen. Kommunerna uppger ofta att vuxna elever saknar avsedda förkunskaper och har svårt att genomföra det antal verksamhetspoäng (vp) som krävs för att räknas som heltidsstuderande (20 vp/vecka). Om lång tid har förflutit sedan den vuxne senast var i en undervisningssituation, kan han eller hon vara i behov av en längre förberedelsetid för att återgå till vissa studier. Enligt kommunerna har dessa elever ofta ett större behov av ökad studietid för att klara teoretiska ämnen som matematik, svenska och engelska. Däremot menar kommunerna att vuxna elever oftast har bättre förutsättningar att läsa och klara av yrkesämnen inom föreskriven tid. Detta har inneburit att flera kommuner fördelar fler än 20 vp/vecka inom vissa yrkesutbildningsinriktningar.

10 10 (138) Skolverket bedömer att dessa uppgifter behöver följas upp närmare och avser att i samråd med ett antal kommuner särskilt titta på olika målgrupper av vuxna elevers förutsättningar att delta i studier på gymnasial nivå, t.ex. avseende studieomfattning, studietakt och deras möjligheter att klara utbildningen. Det bör även framgå vilka studieformer eleverna erbjudits och vilka stödåtgärder som funnits att tillgå. 2.6 Ekonomiska resurser för genomförande I samband med uppföljning av det riktade statsbidraget har det framkommit att vissa kommuner i princip inte har resurser att tillhandahålla yrkesutbildning på gymnasial nivå om riktade statsbidrag upphör. De menar även att de resurser som finns i det generella statsbidraget inte är tillräckliga för det eskalerande behovet av utbildning i svenska för invandrare. Samtidigt har Skolverket noterat att utbildning i de flesta kommunerna genomförs med ett högre antal verksamhetspoäng än 20 per vecka, främst inom yrkesutbildning. Det bör givetvis finnas möjligheter för enstaka individer att genomföra fler vp/vecka, vilket är ekonomiskt försvarbart för såväl stat, kommun som den enskilde eleven. Skolverket avser att följa upp i vilken utsträckning höjda krav på elever att klara fler än 20 vp/vecka generellt påverkar deras förutsättningar att klara utbildningen utan avbrott eller erhålla ett högre betyg. Ett statsbidrag som baseras på ersättning/genomförd verksamhetspoäng borde ge kommunerna en ökad möjlighet att fördela kostnader mellan olika utbildningsinsatser. Det skulle kunna innebära att elever som har klarat fler verksamhetspoäng under en kortare utbildningsinsats frigör resurser till elever som har behov av ökat stöd för att klara utbildningen. För att kunna göra en bedömning av i vilken utsträckning detta sker i kommunerna behöver en djupare analys göras i de kommuner som har elever som klarat en hög andel vp/vecka. I de fall kommunerna genomför omfattande valideringsinsatser blir det med automatik ett högre antal verksamhetspoäng som kan tillgodoräknas elever men även kommunen. Det får även till följd att om en elev klarar verksamhetspoäng under ett år motsvaras det av två årsstudieplatser vilket innebär att kommunen kan räkna med dubbelt statsbidrag för denne elev. Skolverket avser att följa upp ett antal kommuner som redovisat en stor omfattning verksamhetspoäng i förhållande till antalet elever. Detta för att närmare analysera de bakomliggande orsakerna till att omfattningen av vp/elev väsentligen skiljer sig från andra kommuner. 2.7 Validering Kommunernas enkätsvar tyder på att ingen större förändring i omfattning av validering skett under det senaste året. Det handlar oftast om att det inom något yrkesområde har gjorts marginellt fler valideringar eller att validering gjorts inom ett yrke som tidigare inte varit aktuellt. Validering är således fortfarande ett utvecklingsområde i flera kommuner. Flera kommuner verkar invänta resultatet av den utredning kring validering som nyligen lämnats. Kommunerna vill gärna ha ytterligare besked om värdet av valide-

11 11 (138) ring, metoder och dokumentationsformer inom validering och hur valideringsinsatsen bör finansieras. Flera kommuner beskriver att de ibland erbjudit validering, men att eleverna avböjt erbjudandet. Kommunernas beskrivning av hur de informerar om möjligheten att validera är även vid denna uppföljning inte tillräckligt uttömmande. Det är i stor utsträckning lärare som genomför valideringen (85 procent). Kommunerna har även uppgivit att handledare på arbetsplats eller studie- och yrkesvägledare medverkar i validering. Studie- och yrkesvägledare genomför ofta en kartläggning av elevernas tidigare utbildning eller arbetserfarenhet. Knappt 3 procent av kommunerna uppger att det är rektor som genomfört valideringen. Det har framkommit i dialog med vissa utbildningsanordnare att de validerar kunskaper och utfärdar betyg utan att prövning genomförs, men att eleven endast har möjligheten att erhålla betyget E vilket motsvarar godkänt betyg. Det kan indikera att vissa kommuner fortfarande felaktigt tillämpar äldre bestämmelser i den upphävda förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning där rektor utan prövning kunde ge betyget godkänt (G) på kursen. Vid betygssättning, oavsett om betyget utfärdas efter genomgången utbildning eller prövning, ska samtliga betygssteg beaktas. Det innebär att betygssättning där eleven endast kan erhålla ett godkänt betyg strider mot gällande bestämmelser. För att beskriva vilka insatser som genomförts inom valideringsområdet kunde kommunerna i organisationsuppföljningen beskriva om validering gjordes i form av kartläggning, om dokumentation gavs i form av intyg och om valideringen lett till prövning eller förkortad studietid. Det fanns även alternativet validering är inte genomförd. När det gäller validering i form av kartläggning uppgav drygt 62 procent av kommunerna att det oftast efterfrågats inom området vård och omsorg. Därefter redovisades kurser inom bygg och anläggning (40 procent) och lägst omfattning i form av kartläggning genomfördes i kurser inom hantverksområdet (26 procent). Inom det sistnämnda området är dock detta en fördubbling. Efter validering kan intyg utfärdas. Det förekommer i drygt 17 procent av kommunerna när det gäller vård och omsorg, men i övrigt används det endast i liten utsträckning. Utfärdande av intyg efter genomförd validering uppger kommunerna sker i under 5 procent inom övriga yrkesutbildningsområden. Däremot har validering som lett till prövning och därmed ett utfärdande av betyg redovisats i en större omfattning. Knappt 53 procent av kommunerna har genomfört prövning med efterföljande betygssättning inom området vård och omsorg. Det är en minskning från 60 procent föregående år. Validering som lett till prövning inom området barn och fritid har genomförts i drygt 18 procent av kommunerna och inom området bygg och anläggning i drygt 13 procent av kommunerna. Validering inför prövning sker i minst omfattning när det gäller yrkeskunskaper inom området naturbruk. Validering som har lett till förkortad studietid är mest förekommande inom området vård och omsorg (67 procent). Därefter kommer området barn och fritid där 24 procent av kommunerna uppger att validering inneburit förkortad studietid för de som validerats, vilket innebär en minskning med 7 procentenheter från föregående

12 12 (138) år. Inom områdena bygg och anläggning och industriteknik är motsvarande siffra knappt 24 procent. Inom övriga yrkesområden där validering medfört kortare studietid ligger siffrorna på mellan 9 och 19 procent. Inom området naturbruk förekommer denna form av valideringsinsats i lägst omfattning. Ett av svarsalternativen i organisationsuppföljningen när det gäller kommunernas arbete med validering var validering är inte genomförd. Inom många utbildningsområden har kommunerna inte validerat i någon större omfattning. Kommunerna uppger att de har genomfört validering enligt följande: Yrkesinriktning Bygg och anläggning 50 El och energi 41 Fordon och transport 41 Hantverk 31 Hotell och turism 31 Industriteknik 49 Naturbruk 32 Restaurang och livsmedel 41 VVS och fastighet 39 Barn och fritid 46 Handel och administration 33 Vård och omsorg 86 Andel kommuner som har genomfört validering (uttryckt i procent) Kommunerna uppgav i uppföljningen inga direkta skäl till varför validering inte genomförs i större utsträckning. Det framkommer i vissa kommuners kommentarer om att det inte funnits något behov och i de fall kommunen inte tillhandahåller utbildning inom ett yrkesområde anser de att de inte heller kan validera. Det går inte av inlämnade svar att utläsa om det funnits en reell efterfrågan och om kommunerna i så fall sett över möjligheten att upphandla validering av annan anordnare eller kommun. Som framgår ovan förekommer dock validering inom området vård och omsorg i tämligen stor omfattning. Frågor kring hur kommunerna arbetar med validering tas alltid upp i samband med dialogträffarna. Det finns kommuner som försvarar sin ringa omfattning av validering med de skrivningar som finns i skolförfattningarna. För att komma i fråga för validering ska eleven vara inskriven vid vuxenutbildningen. En komplicerande faktor är att en elev enligt förordningen egentligen inte kan bli antagen till kursen, om eleven bedöms ha de kunskaper som kursen förväntas ge. Detta eftersom elever för att bli antagna till utbildning ska sakna de kunskaper som utbildningen avser att ge. Ett av orienteringskursens syften är att ge tillfälle till bedömning av kunskaper och kompetenser, men av uppföljningen framgår inte i vilken utsträckning kommunerna har utnyttjat denna möjlighet.

13 13 (138) Skolverket bedömer att frågor kring validering blivit ett mer naturligt inslag i utbildningsverksamheten i en del kommuner. Samtidigt är det flera kommuner som fortfarande befinner sig i början av en utvecklingsprocess i frågor kring validering. 2.8 Studie- och yrkesvägledning Jämfört med år 2013 finns en marginell minskning i antalet kommuner som beskriver att de har möjlighet att tillhandahålla vägledning för samtliga elever. Det är fortfarande inte möjligt att utläsa av svaren vilken tidsomfattning en vägledare har till förfogande för varje enskild elev. Fortfarande uppger kommuner att det finns presumtiva elever som har avböjt erbjudandet om studie- och yrkesvägledning. Kommunernas svar enligt uppföljningen var följande (2013 års siffror inom parentes): cirka 92 procent (drygt 93 procent) av kommunerna uppgav att de tillhandahöll vägledning för elever genom enskilda möten, 35 procent (38 procent) av kommunerna tillhandahöll vägledning i grupp, 26 procent (26 procent) av kommunerna bedrev uppsökande vägledning och 32 procent (30 procent) av kommunerna tillhandahöll vägledning på distans. Knappt 7 procent (6 procent) av kommunerna uppgav att de inte tillhandahållit vägledning till samtliga elever. De flesta kommunerna uppgav fler än ett alternativ. Det förekommer att studie- och yrkesvägledare deltar vid Skolverkets dialogmöten. De brukar beskriva sin arbetssituation som särskilt tidskrävande vid vissa tillfällen på året, men de ställer även detaljerade frågor kring slutbetyg och gymnasieexamen. Dessa frågor verkar, i likhet med tidigare år, utgöra en stor del av studie- och yrkesvägledares arbetstid. Det är även stora skillnader i villkoren för vägledares arbetssituation. Det handlar dels om hur många vuxna elever en vägledare ansvarar för, dels om vilka möjligheter vägledaren har att avgöra vilka utbildningsinsatser eleven är i behov av. Behovet av vägledning finns i ett vidare perspektiv eftersom målet för vuxna inte begränsas till kommunernas vuxenutbildning. Presumtiva elever kommer ofta till den kommunala studie- och yrkesvägledningen även om det inte är klart vilken utbildning de avser studera inom. Det kan innebära en ökad belastning på kommunernas vägledningsresurser. 2.9 Individuella studieplaner Under dialogerna med kommunerna har det framkommit att arbetet med individuella studieplaner ser mycket olika ut runt om i landet. I vissa kommuner fyller individen i sin individuella studieplan på nätet i samband med sin ansökan, medan vissa kommuner kallar alla elever till ett samtal med studie- och yrkesvägledare för att upprätta en individuell studieplan. Enligt kommunerna är en förutsättning för att den individuella studieplanen ska kunna fungera i enlighet med lagstiftarens intentioner att den går att revidera och hantera digitalt. De vill möjliggöra att rektor, studie- och yrkesvägledare samt lärare i skolan inom kommunen ska kunna få tillgång till denna. I dagsläget kan en elev ha flera olika individuella studieplaner. Det beror på att eleven läser olika kurser vid olika skolenheter och därmed har flera rektorer. Förutom den individuella studieplanen har vissa kommuner infört att eleven dessutom ska ha en så kallad individuell fördjupad studieplan, vilket är ett

14 14 (138) egeninitierat stöd som inte finns reglerat i skolförfattningarna. Den fördjupade studieplanen används främst för att tydliggöra för lärare vilka delar av utbildningen som ska genomföras hos respektive anordnare. De som är inskrivna på Arbetsförmedlingen kan dessutom ha en handlingsplan eller etableringsplan. Fortfarande finns det kommuner som uppger att det inte är nödvändigt för alla elever att ha en individuell studieplan trots bestämmelsen om att alla elever ska ha en sådan. Vid denna uppföljning svarade knappt 5 procent att de inte tar fram en individuell studieplan för samtliga elever. Det finns kommuner som menar att det finns vuxna studerande som valt att inte träffa en studie och yrkesvägledare och att ansökan därmed anses utgöra den individuella studieplanen Samverkan mellan skolhuvudman och arbetsplats Även i samband med årets uppföljning framför kommunernas företrädare att samverkan kring bedömning och betygssättning mellan huvudman och arbetsplats genomförts tillfredställande. Kommunerna ser även att lärarna i allt högre grad finner nya former för samverkan och hittar rutiner för effektiva arbetsplatsbesök. Den vanligaste frekvensen av arbetsplatsbesök är varannan vecka. En fråga som fortfarande är lite oklar i kommunerna är vilken behörighet som krävs för den lärare som i samverkan med handledaren på arbetsplatsen ska ansvara för bedömning och betygssättning. Det har visat sig att det inte alltid är en behörig yrkeslärare som ansvarar för betygssättningen. Det finns en oro att utfärdade betyg inte anses ha den status som krävs för att kunna användas i arbetslivet om utfärdandet inte går att styrka av en yrkeslärare som samtidigt kan vara en referens för eleven. Denna frågeställning är samtidigt ett direkt resultat av att lärlingsutbildning ibland är kommunens enda möjlighet att erbjuda utbildning som man inte kan tillhandahålla själv i egen regi eller genom upphandling. När kommunen saknar resurser i form av nödvändiga undervisningssalar eller behöriga lärare vänder den sig ibland till företrädare för arbetslivet för att kunna genomföra avsedda yrkesutbildningsinsatser. Flera kommuner uppgav att lärare eller rektor vid arbetsplatsbesöken gick igenom ämnesplanerna med handledaren och att de diskuterade de moment som skulle genomföras på arbetsplatsen fram till nästa besök. Dessutom diskuterades vilka pedagogiska utmaningar en handledare kan möta och hur dessa bör tacklas Omfattning av yrkessvenska Av kommunerna uppgav 39 procent att de har anordnat yrkessvenska inom ramen för en orienteringskurs. Drygt 42 procent uppgav att de har anordnat annat språkstöd och 15 procent av kommunerna har anordnat yrkes-sfi, sfx 4 eller liknande. Knappt 31 procent av kommunerna har inte tillhandahållit någon form av språkstöd. Några kommuner har uppgett att de bara tillhandahållit språkstöd inom vissa utbildningsområden, t.ex. vård och omsorg. 4 Lokala varianter av språkinlärning med fokus på ett yrkesområde.

15 15 (138) Av kommunernas redovisning framgår att det finns stora skillnader mellan kommuner avseende hur de utnyttjar möjligheten att anordna yrkessvenska inom ramen för en orienteringskurs. Av svaren framgick att det finns kommuner som uppger att det inte finns något behov hos eleverna av språkstöd samtidigt som många kommuner uppger att det är av största nödvändighet att denna möjlighet finns kvar framöver. Några kommuner beskriver att språkstöd ingår i vissa utbildningsområden och andra uppger att de tillhandahåller detta stöd för alla elever som har sådant behov. Bilden som förmedlats till Skolverket vid dialogträffarna var att det oftast inte görs en bedömning på individbasis om yrkessvenska behövs. I vissa kommuner som anordnar kurserna sker det regelmässigt för alla elever med utländsk bakgrund som läser en viss utbildning. Yrkessvenska inom orienteringskurs är överlägset mest förekommande för elever som läser vård- och omsorgskurser. Många kommuner har valt att förstärka elevernas kunskaper i svenska genom att eleverna läser utbildning i svenska för invandrare parallellt. De kommuner som använder sig av en orienteringskurs för språkstöd är positivt inställda och anser att den utgör en väsentlig del och i vissa fall är en förutsättning för utbildningen. Det finns även en tendens i vissa kommuner att utbildning i svenska förlängs genom att även yrkessvenska erbjuds. Det kan komma att innebära att eleven läser utbildning i svenska för invandrare (sfi), svenska som andraspråk på grundläggande nivå, yrkessvenska i form av orienteringskurs och även svenska som andraspråk på gymnasial nivå Förekomst av handledarutbildning och dess innehåll I de regioner där lärlingsutbildning för vuxna inom komvux och särvux har anordnats genomförs handledarutbildning i olika former. På flera håll anordnas handledarutbildningen på arbetsplatserna och yrkeslärare eller lärlingssamordnare utbildar handledarna. Några kommuner/regioner har upphandlat handledarutbildning som genomförs av branschorganisationer. Det finns också några få exempel på handledarutbildningar som genomförs på distans för att öka tillgängligheten. Några kommuner har sammanfört handledarutbildningen för handledare inom gymnasieskolans yrkesprogram med utbildningen av handledare för lärlingar inom vuxenutbildningen. Längden på en handledarutbildning varierar mellan 2-3 timmar och 3 dagar. Innehållet i utbildningarna fokuserar på handledarrollen, styrdokument, lärande samtal, bedömning utifrån kursmål och stöd/metoder för lärande. Kommunerna beskriver att det ibland är svårt att få handledarna att komma till fysiska träffar som anordnas av utbildningsanordnaren. Denna form av handledarutbildning är fortfarande den vanligast förekommande, men det finns stora variationer mellan regioner och kommuner i vilken utsträckning handledarna kan vara frånvarande från arbetsplatsen för att delta i handledarutbildningen.

16 3 Nationella kurser inom förarutbildningar 16 (138) Yrkesförarutbildningen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå omfattar en sammanhållen utbildning mot persontransporter (buss) på 500 verksamhetspoäng respektive en sammanhållen utbildning mot yrkesförare godstransporter (lastbil) omfattande 600 eller 800 verksamhetspoäng. Inför tilldelningsbeslutet 2014 gjorde Skolverket en bedömning av var i landet efterfrågan på och behovet av buss- och lastbilsförare var störst. Bedömningen utgick från kommunernas ansökningar i vilka de redovisat hur man säkerställt sin behovsanalys via lokala och regionala kontakter med Arbetsförmedlingen och branschorganisationer. Skolverket har också, med tanke på elevernas avstånd till utbildningsorten, valt att fördela utbildningsplatserna över hela landet. År 2014 beviljade Skolverket medel till kommuner för att anordna yrkesförarutbildning motsvarande totalt 790 utbildningsplatser. Av dessa var 393 platser för yrkesförarutbildning persontransporter samt 397 platser för yrkesförarutbildning mot godstransporter. Av de sist nämnda var 85 platser för godstransporter 600 verksamhetspoäng och 312 platser för godstransporter 800 verksamhetspoäng. Under 2014 återlämnades ett fåtal platser som Skolverket omfördelade. Summeringen av antalet genomförda utbildningsplatser visar att det totalt utbildades yrkesförare varav 533 mot persontransporter och 491 mot godstransporter. Statsbidraget har gett utrymme för fler utbildningsplatser än antalet beviljade. Ett villkor för kommunerna som erhållit utbildningsplatser är att ta hänsyn till sökande från andra kommuner när det gäller antagning och eventuellt urval. Under 2014 har 58 procent av platserna gått till elever bosatta i den kommun som anordnat utbildningen. 3.1 Körkortsrelaterade kostnader för eleverna Enligt 20 kap. 7 skollagen ska utbildningen vara avgiftsfri, men det får förekomma enstaka inslag som kan medföra obetydlig kostnad för eleverna. Skolverket har gjort en genomgång av avgifterna för eleverna inom yrkesförarutbildningen under I utbildning för yrkesförare mot persontransporter (buss) som omfattar 500 verksamhetspoäng ligger avgifterna för eleverna i ett spann mellan 400 kr och kr. De flesta kommunerna tar mellan kr och kr. Avgifterna går till litteratur, körkortskostnader som fotografering och körkortstillstånd, läkarundersökningar samt i vissa fall skyddskläder. I utbildningen för yrkesförare mot godstransporter (lastbil) omfattande 600 eller 800 verksamhetspoäng ligger avgifterna något högre. Här varierar avgifterna för eleverna mellan kr till som högst kr. De flesta kommuner tar ut avgifter som ligger i spannet kr till kr. Kommunerna uppger att avgifterna går till litteratur, körkortskostnader, läkarundersökningar samt skyddskläder och skyddsskor. I statsbidraget ingår inte ersättning till kommunerna för utfärdandet av körkortet. Skolverket bedömer att det finns skäl att se över dessa skillnader i avgifter för ele-

17 17 (138) verna. Vid några tillfällen har Skolinspektionen och Transportstyrelsen gemensamt uppmärksammat berörda kommuner i denna fråga. 3.2 Regler vid övningskörning och körträning inom arbetsplatsförlagt lärande (apl) Skolverket har identifierat att kommunerna upplever oklarheter kring vad som är tillåtet för en elev inom sin apl när det gäller att övningsköra 5 eller körträna 6 i samband med en gods- eller persontransport i kommersiell trafik. I lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens anges vissa undantag då lagen inte ska tillämpas. Bl.a. anges att lagen inte ska tillämpas på förare av fordon som används vid övningskörning enligt författningar om körkort eller körträning för yrkeskompetensbevis. Då det saknas rättspraxis i frågan är det är oklart om detta undantag är tillämpligt för en elev inom sin apl när det gäller att övningsköra eller körträna i samband med en gods- eller persontransport i kommersiell trafik. Både arbetsgivaren som tar emot eleven för apl och eleven kan bli föremål för ansvarsbestämmelserna i 11 kap. 1 lagen om yrkesförarkompetens eftersom eleven framför fordonet utan att inneha yrkesförarkompetensbevis. Samtidigt är det få företag som har möjlighet att låta elever inom sin apl framföra fordon enbart i övningssyfte och därmed begränsas elevernas möjligheter till en yrkesutbildning där övningskörning sker i skarpt läge. Extra tydlig blir denna problematik när det gäller yrkesförarutbildningen mot persontransporter. I ett av kursmålen ska eleven köra buss i beställningstrafik med passagerare. Skolverket har samrått med Transportstyrelsen i ärendet och bereder en hemställan till berörda departement. 3.3 Lärarbegreppet i samband med körträning Av lagen om yrkesförarkompetens framgår att körträning endast får ske under uppsikt av en lärare hos den som bedriver utbildningsverksamhet. Denna bestämmelse kan begränsa elevens möjligheter att tillgodogöra sig yrkesmässig körning inom apl, då det är oklart om bestämmelsen innebär att körträning är tillåtet med en aplhandledare om han eller hon inte kan ses som anställd lärare hos utbildningsanordnaren. 3.4 Godshantering Vux 100 verksamhetspoäng Skolverket har uppmärksammats på att kursmålen och innehållet i kursen Godshantering vux är mycket brett och berör hantering av truck, fordonsmonterad kran, farligt gods och andra viktiga kursmål vilka ska rymmas inom 100 verksamhetspoäng. Skolverket ämnar se över kursens innehåll och diskutera hanteringen av 5 Ingår i körkortsutbildning, i detta fall körkortsbehörigheten C (tung lastbil) alternativt D (buss) beroende på om det är en yrkesförarutbildning för godstransporter eller persontransporter. 6 Ingår i den grundläggande utbildningen för yrkesförarkompetens. Körträning innebär en körning som är yrkesinriktad och en mer avancerad nivå än övningskörning för en körkortsbehörighet.

18 18 (138) branschcertifieringar utifrån elevens behov och anställningsbarhet efter genomgången yrkesförarutbildning. 3.5 Ålderskrav för körkort efter yrkesförarutbildning inom komvux Elever inom gymnasieskolans fordons- och transportprogram (inriktning transport) går en treårig utbildning som utmynnar i en anställning som yrkesförare. Inom ramen för gymnasieskolan ges grundutbildning för yrkesförarkompetens omfattande 280 timmar vilket ger möjligheter att ta körkort vid tidigare ålder än 21 år. Transportstyrelsens inspektioner 2013 har visat att flera anordnande kommuner inte följt eller inte uppmärksammat regelverket kring förkortad grundutbildning för YKB 7 om 140 timmar utan gett elever inom vuxenutbildningen den längre utbildningen om 280 timmar, vilket enbart ska gälla gymnasieskolans längre utbildning. Resultatet har blivit att felaktigheter skett vid inrapporteringen av eleverna när det gäller körkort och att körkort vid några tillfällen har utfärdats på felaktiga grunder. Skolverket har tillsammans med Transportstyrelsen informerat anordnande kommuner om gällande regelverk och en arbetsgrupp har tillsatts med representanter från båda myndigheterna för att säkerställa att informationen till huvudmän som bedriver yrkesförarutbildning inom gymnasieskolan och komvux når ut och uppdateras. Skolverket har utarbetat ett stödmaterial som vänder sig till bl.a. huvudmännen. Vidare planeras regionala hearings som syftar till att sprida informationen till berörda parter. 3.6 Anställbarhet efter genomgången yrkesförarutbildning godstransporter Skolverket har tagit emot flera synpunkter och frågor från anordnare ute i landet om att den kortare yrkesförarutbildningen mot godstransporter omfattande 600 verksamhetspoäng inte skulle ge eleverna full anställningsbarhet efter utbildningen. Utbildningen ligger till grund för en examination på körkort C (C1 under 21 år) och yrkeskompetens (21 år). I många delar av landet anses det vara en klar fördel att eleverna har ett CE-körkort, truck och farligt godsintyg för att få ett högre värde på arbetsmarknaden. För att tillgodogöra sig kunskaper motsvarande dessa behörigheter måste eleven gå den längre utbildningen motsvarande 800 verksamhetspoäng. Skolverket har haft kontakter med branschorganisationen Transportfackens Yrkesoch Arbetsmiljönämnd (TYA) i frågan och de ger en bild av att det ändå finns en marknad för yrkesförare med enbart körkortsbehörighet C i de medelstora och stora städerna. TYA vill därför behålla båda kategorierna. Skolverket har för avsikt att fortsätta bevaka frågan via täta kontakter med branschen inför nya eventuella tilldelningar av statsbidrag för yrkesförare i framtiden. 7 Yrkesförarkompetensbevis

19 19 (138) 3.7 Antagningskrav för vuxenutbildning harmonierar inte med regelverk för yrkeskompetens Skolverket har via Transportstyrelsens inspektioner fått kännedom om att huvudmän infört ett ålderskrav på 21 år för att antas till utbildningen till yrkesförare. Bakgrunden till detta är att i lagen om yrkesförarkompetens regleras möjligheten för elever inom kommunal vuxenutbildning att få ett yrkeskompetensbevis. Reglerna innebär att elever inte kan få yrkeskompetensbeviset innan de fyllt 21 år och därmed bli anställningsbar som yrkesförare. Skolverket har under året, via informationsutskick till samtliga huvudmän, pekat på vikten av saklig information till sökanden till yrkesförarutbildningar om ålderskraven för yrkeskompetensbevis och körkortsexamination men också tydligt påpekat att man för övrigt ska följa regelverket kring antagning såsom det är föreskrivet i skollagen. Skolverket bedömer att de skrivningar som finns i nuvarande förordningar inte alltid överensstämmer med denna utbildningsverksamhet. Utbildningen ska bl.a. vara öppen för sökande från hela landet, eleverna förväntas erhålla yrkeskompetensbevis, en ytterligare myndighet är inblandad i villkoren för förarutbildningar m.m. Kommuner som tillhandahåller förarutbildningar beskriver ofta att efterfrågan är större än tillgången. Skolverket bedömer att en mer omfattande analys behöver göras när det gäller förarutbildningsverksamhet, bl.a. hur utbildningen genomförs, vilka villkor som bör gälla för anordnande kommuner och i vilken utsträckning andra kommuners elever deltar i utbildningen samt eventuell särskild reglering i förordning. Om förarutbildningar enligt nuvarande upplägg fortsättningsvis ska genomföras inom ramen för kommunernas vuxenutbildning kan det finnas behov av någon form av stödmaterial till anordnarna. Analysen bör genomföras i samverkan mellan Skolverket och övriga berörda myndigheter.

20 20 (138) 4 Etablering på arbetsmarknaden I detta avsnitt redovisas en uppföljning av de före detta vuxenelevernas sysselsättning i termer av etableringsstatus och fortsatta studier ett år efter avslutade studier inom vuxenutbildningen. Inledningsvis redovisas resultat för elevgruppen generellt och därefter presenteras statistik för de 6 största yrkesinriktningarna separat. För att nyansera framställningen görs en uppdelning utifrån längden på yrkesstudierna i komvux; en variant med kort utbildning (minst ett halvt till högst ett års heltidsstudier) samt en variant med lång utbildning (minst ett års heltidsstudier). Det etableringsmått som har använts i uppföljningen har tagits fram av SCB och baseras på de kontrolluppgifter som arbetsgivare, enligt lag, är skyldiga att lämna in till Skatteverket för sina anställda. Måttet har helåret som referensperiod och endast personer som har haft en anställning under ett visst år får en markering om etableringsgrad. Någon lägsta tidsgräns för anställningens längd föreligger inte, vilket innebär att t.ex. en person som har varit anställd endast en dag får en markering om etableringsgrad. För företagare, kombinatörer (både anställd och företagare) och personer utan arbete finns ingen uppgift om etableringsgrad. Vad gäller etableringsgraden för de personer som har haft en anställning redovisas uppgifterna uppdelad på två kategorier: 1) etablerad ställning på arbetsmarknaden samt 2) svagt etablerad på arbetsmarknaden. Gränsvärdena för svag etablering har satts så att de utgör 60 procent av medianinkomsten för vardera kön i totalt 57 åldersgrupper, för individer med som högst förgymnasial utbildning (totalt 114 grupper). 8 Personer med inkomster över denna gräns anses därmed ha en etablerad ställning på arbetsmarknaden. För att exemplifiera vad detta kan innebära i praktiken kan nämnas att för en man i 50-årsåldern krävs en bruttoinkomst på ca kr i månaden för att denne ska räknas ha en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Även uppgifter om fortsatt studiedeltagande redovisas för att ge en mer heltäckande bild av sysselsättningen hos eleverna efter avslutade studier inom vuxenutbildningen. Dessa uppgifter härrör från Registret över befolkningens studiedeltagande och anger deltagande i studier under hösten I resultatframställningen görs ingen skillnad mellan olika typer av studier, men merparten är högskolestudier eller mer kvalificerade yrkesutbildningar. I resultatframställningen har en individ hänförts till kategorin fortsatta studier om studier bedrivits, oavsett om vederbörande också haft ett värde enligt måttet på etableringsstatus. Tanken bakom detta är att det är relativt vanligt att delvis finansiera sina studier med ett arbete, och att därmed undvika att andelen svagt etablerade på arbetsmarknaden blir överskattad. 8 För en utförligare redovisning kring måttet Etablering på arbetsmarknaden hänvisas till SCB.

21 21 (138) Det här etableringsmåttet skiljer sig från de etableringsmått som använts i en del andra uppföljningar av vuxenstuderandes etablering på arbetsmarknaden 9, och som har mer strikta kriterier för att räknas som etablerad. Exempelvis får man enligt dessa mått inte ha varit arbetslös en enda dag under året för att räknas som etablerad, något som inte beaktas i det mått vi använt. En jämförelse rakt av med vad som framkommit i dessa uppföljningar låter sig därmed inte göras. Som framgår av Diagram 1 hade 62 procent av studerandegruppen i stort en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år efter avslutade vuxenstudier och ytterligare 14 procent hade en svag etablering på arbetsmarknaden. Totalt sett hade således cirka tre av fyra av de före detta vuxenstuderande en anknytning till arbetsmarknaden ett år efter avslutade yrkesstudier. Tio procent bedrev någon form av studier och för 13 procent kunde varken studier eller arbete styrkas enligt SCB:s register. En uppdelning utifrån omfattningen på studierna visar generellt att personer som har läst minst ett år inom en yrkesinriktning i större utsträckning är etablerade på arbetsmarknaden efter avslutade studier jämfört med de med kortare studietid. Diagram 1. Etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier bland de som läst långa yrkesinriktningar respektive korta yrkesinriktningar inom vuxenutbildningen, samt totalt oavsett inriktning eller omfattning på studierna. Totalt (n=18417) poäng, samtliga inriktningar (n=7413) poäng eller mer, samtliga inriktningar (n=11004) % 20% 40% 60% 80% 100% etablerad svagt etablerad studier varken arbete eller studier 9 Se t.ex. Universitetskanslerämbetets rapport 2013:11, Etableringen på arbetsmarknaden 2011 och rapporten Etablering på arbetsmarknaden 2012 som gjorts vid Myndigheten för yrkeshögskolan.

22 22 (138) I Diagram 2 a respektive b visas i vad mån de studerande på de sex största yrkesinriktningarna inom vuxenutbildningen är etablerade på arbetsmarknaden eller gått vidare till andra studier 10 ett år efter avslutade studier inom vuxenutbildningen. Som framgår av diagrammen är merparten av de före detta yrkesstuderande etablerade på arbetsmarknaden ett år efter avslutade vuxenstudier. Inom inriktningarna vård och omsorg, el och energi, barn och fritid samt bygg och anläggning hade cirka procent av de som läst minst ett års heltidsstudier en etablerad ställning eller svag etablering på arbetsmarknaden, och motsvarande andelar för de med en lite kortare yrkesutbildning inom någon av dessa fyra inriktningar var cirka procent. Även för de som har gått inriktningen restaurang och livsmedel är anknytningen till arbetsmarknaden på ungefär samma nivå om man lägger ihop andelen som har en etablerad ställning och andelen som har en svag etablering på arbetsmarknaden. De restaurangutbildade hade dock i något lägre utsträckning en etablerad ställning på arbetsmarknaden och i något högre utsträckning en svag etablering, vilket kanske i viss mån speglar strukturen inom denna sektor med säsongsanställningar etc. Av de här redovisade inriktningarna är etableringsgraden på arbetsmarknaden lägst bland dem som läst inom inriktningen handel och administration. Totalt 49 procent av de med kort utbildning och 43 procent av de med lång utbildning hade en etablerad ställning ett år efter utbildningen och ytterligare 14 procent på både kort och lång utbildning hade en svag etablering. Tvärtemot vad som framkommer för övriga inriktningar var de med kort utbildning inom denna inriktning i högre utsträckning etablerade på arbetsmarknaden jämfört med de som läst en mer omfattande utbildning. 10 För att förenkla framställningen innehåller kategorin studier alla typer av studier som bedrivits under det aktuella året, merparten av dessa studerade dock på högskolan eller i en kvalificerad yrkesutbildning.

23 Diagram 2a. Etablering på arbetsmarknaden bland de med lång respektive kort utbildning på olika yrkesinriktningar inom kommunal vuxenutbildning. 23 (138) Vård och omsorg, "lång" Vård och omsorg, "kort" El och energi, "lång" El och energi, "kort" Barn och fritid, "lång" Barn och fritid, "kort" % 20% 40% 60% 80% 100% etablerad svagt etablerad studier varken arbete eller studier Diagram 2b. Etablering på arbetsmarknaden bland de med lång respektive kort utbildning på olika yrkesinriktningar inom kommunal vuxenutbildning. Bygg och anläggning, "lång" Bygg och anläggning, "kort" Restaurang och Livsmedel,"lång" Restaurang och Livsmedel, "kort" Handel och administration, "lång" Handel och administration, "kort" % 20% 40% 60% 80% 100% etablerad svagt etablerad studier varken arbete eller studier

24 24 (138) 4.1 Arbetssektorer och yrkestillhörighet bland dem som är etablerade på arbetsmarknaden Förutom graden av etablering på arbetsmarknaden är det givetvis också av intresse att veta inom vilka sektorer som de vuxna eleverna arbetar inom efter studier, liksom även i vilken mån de senare arbetar inom ett yrke som motsvarar inriktningen på de bedrivna studierna. I detta avsnitt redovisas därför arbetsplastsens sektorstillhörighet (med diagram) och yrkestillhörighet (endast i text) för de personer som ett år efter avslutade studier var etablerade på arbetsmarknaden. Basen för procentberäkningarna i detta avsnitt avser samtliga som klassificerades som etablerade året efter avslutade studier, oavsett om inriktningen på dessa studier var kort eller lång. Diagram 3 a-f (andel i procent) visar arbetsplatsens näringsgren bland de vuxna eleverna som ett år efter avslutade yrkesstudier hade en arbetsmarknadsförankring. Bland de som gått en vård- och omsorgsutbildning och som också var etablerade på arbetsmarknaden året efter studierna arbetade 86 procent inom vård- och omsorgssektorn. Också om man ser yrkestillhörigheten framkommer en stor grad av överrensstämmelse mellan studieinriktning och senare arbetsliv för denna grupp, då hela 89 procent av de vård- och omsorgsutbildade som var etablerade på arbetsmarknaden hade ett yrke inom kategorin vård och omsorgspersonal. Även för före detta studerande på inriktningen barn och fritid dominerar en sektor, utbildningssektorn, där 73 procent av de etablerade arbetar, och beträffande yrkestillhörigheten hade 80 procent ett yrke inom kategorin vård- och omsorgspersonal som omfattar bland annat barnskötare. Bland de som läst inriktningen bygg och anläggning arbetade 55 procent på en arbetsplats inom byggverksamhet, och ytterligare dryga 20 procent inom tillverkning och utvinning samt företagstjänster. Den enskilt största yrkeskategorin bland före detta elever från denna inriktning var byggnads- och anläggningsarbetare (27 procent). För övriga yrkesinriktningar inom vuxenutbildningen som här studerats blir bilden mer spretig, utan någon tydlig enskild dominerande arbetsmarknadssektor eller yrkestillhörighet bland de etablerade. Intressant att notera är även om den huvudsakliga inriktningen på yrkesstudierna inom vuxenutbildning varit någon annan än vård och omsorg, är det relativt vanligt att arbeta på en arbetsplats inom vård och omsorg eller att ha ett vård- och omsorgsyrke. Exempelvis arbetade 18 procent av de som gått inriktningen restaurang och livsmedel på en arbetsplats inom vård och omsorg och 11 procent hade ett arbete inom kategorin vård och omsorgspersonal ett år efter avslutade vuxenstudier. En liknande situation framkommer som nämndes bland de etablerade från inriktningen handel och administration där kategorin vård- och omsorgspersonal faktiskt var den största enskilda yrkeskategorin med en procentuell andel på hela 18 procent ett år efter avslutade yrkesstudier. I vilken mån dessa elever också har läst vård- och omsorgskurser inom vuxenutbildningen vet vi dock inte, utan det vi vet är att deras huvudsakliga inriktning på studierna har legat inom ett annat område.

25 25 (138) Diagram 3 a. Fördelning på olika näringsgrenar (arbetsplats) bland eleverna (n=7 401) som läst en yrkesinriktning inom vård och omsorg på vuxenutbildningen och som ett år efter avslutade studier också hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Diverse övrigt Offentlig förvaltning och försvar Handel 86 Företagstjänster Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Diagram 3 b. Fördelning på olika näringsgrenar (arbetsplats) bland eleverna (n=652) som läst en yrkesinriktning inom el och energi på vuxenutbildningen och som ett år efter avslutade studier också hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Byggverksamhet Företagstjänster Tillverkning och utvinning Handel 11 Transport och magasinering Information och kommunikation Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Hotell- och restaurangverksamnet

26 26 (138) Diagram 3 c. Fördelning på olika näringsgrenar (arbetsplats) bland eleverna (n=894) som läst en yrkesinriktning inom barn och fritid på vuxenutbildningen och som ett år efter avslutade studier också hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden Utbildning 11 Vård och omsorg; sociala tjänster Företagstjänster 73 Handel Diverse övrigt Diagram 3 d. Fördelning på olika näringsgrenar (arbetsplats) bland eleverna (n=441) som läst en yrkesinriktning inom bygg och anläggning på vuxenutbildningen och som ett år efter avslutade studier också hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden Byggverksamhet Tillverkning och utvinning Företagstjänster 55 Handel 12 Transport och magasinering Vård och omsorg; sociala tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Diverse övrigt

27 27 (138) Diagram 3 e. Fördelning på olika näringsgrenar (arbetsplats) bland eleverna (n=522) som läst en yrkesinriktning inom restaurang och livsmedel på vuxenutbildningen och som ett år efter avslutade studier också hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden Hotell- och restaurangverksamhet 34 Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Företagstjänster Handel 20 Tillverkning och utvinning Div. övrigt Diagram 3 f. Fördelning på olika näringsgrenar (arbetsplats) bland eleverna (n=1 066) som läst en yrkesinriktning inom handel och administration på vuxenutbildningen och som ett år efter avslutade studier också hade en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Företagstjänster Handel Vård och omsorg; sociala tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Utbildning Tillverkning och utvinning Offentlig förvaltning och försvar Transport och magasinering Kulturella och personliga tjänster m.m Diverse övrigt

Statsbidrag Regionalt Yrkesvux

Statsbidrag Regionalt Yrkesvux Statsbidrag Regionalt Yrkesvux SFS 2016:937 mats.soderberg@skl.se Statsbidrag utgår för, Orienteringskurser Kurser i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik eller samhällskunskap inom

Läs mer

Regional dialog vuxenutbildning. Region Örebro

Regional dialog vuxenutbildning. Region Örebro Regional dialog vuxenutbildning Region Örebro 2016-11-18 Regionala dialoger Generellt ta del av utvecklingsfrågor inom vuxenutbildning, arbetet med nyanlända, arbetsmarknadssituationen i regionen m m Underlag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning; SFS 2016:937 Utkom från trycket den 8 november 2016 utfärdad den 27 oktober 2016. Regeringen föreskriver

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Observera att Skolverket endast tar emot ansökningar om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna via webben. Detta dokument är endast för er

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för yrkesförare inom gymnasial vuxenutbildning 2012

Ansökan om statsbidrag för yrkesförare inom gymnasial vuxenutbildning 2012 Ansökan om statsbidrag för yrkesförare inom gymnasial vuxenutbildning 2012 Detta dokument är endast för er förberedelse. Skolverket tar emot ansökan om statsbidrag via webben. Länken till ansökan har skickats

Läs mer

Information 2011-02-15 1 (5) Dnr 37-2011:342. Statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna

Information 2011-02-15 1 (5) Dnr 37-2011:342. Statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Information 2011-02-15 1 (5) Statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Skolverket vill informera om möjligheten för kommuner att, utöver ordinarie verksamhet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 2011

Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 2011 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 1 (1) 2010-09-21 MISSIV ANNE-MARIE SKÖLIN DIREKT NR 0224-551 23 DNR 2010/85 UAN NR 10/48 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden MISSIV Ansökan om statsbidrag

Läs mer

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Tjänsteutlåtande Rektor 2014-11-17 Stefan Quas 08-590 976 24 Dnr: stefan.quas@upplandsvasby.se UBN/2014:232 33204 Utbildningsnämnden Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen Förslag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna; SFS 2010:2016 Utkom från trycket den 30 december 2010 utfärdad den 22 december 2010. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Statsbidrag för yrkesvux i kombination med SFI och svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Bidragsåret 2016.

Statsbidrag för yrkesvux i kombination med SFI och svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Bidragsåret 2016. Statsbidrag för yrkesvux i kombination med SFI och svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Bidragsåret 2016. Statsbidrag för yrkesvux i kombination med SFI och svenska som andraspråk på grundläggande

Läs mer

U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, M A L M Ö S TA D O C H S T O C K H O L M S S TA D

U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, M A L M Ö S TA D O C H S T O C K H O L M S S TA D U P P F Ö L J N I N G AV V U X E N U T B I L D N I N G I G Ö T E B O R G S R E G I O N E N, M A L M Ö S TA D O C H S T O C K H O L M S S TA D U T B I L D N I N G A R S L U T F Ö R D A 2 0 1 5 T E K N I

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Skolforum Yrkesförarutbildning!

Skolforum Yrkesförarutbildning! Skolforum Yrkesförarutbildning! Ej körkortsutbildning! Skolforum Fordons- och transportprogrammet inriktning transport Yrkesförarutbildning inom kommunal vuxenutbildning Skolforum Ny regering Yrkesprograms

Läs mer

UTBILDNINGSUTBUD -fokus yrkesutbildning. Billingehus 2016-03-10

UTBILDNINGSUTBUD -fokus yrkesutbildning. Billingehus 2016-03-10 UTBILDNINGSUTBUD -fokus yrkesutbildning Billingehus 2016-03-10 Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. Skolverket 2015 Yrkes-

Läs mer

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande Gymnasieskola 2011 Gymnasial lärlingsutbildning Två vägar mot samma yrkesexamen. Gymnasial lärlingsutbildning är en utbildning inom ett yrkesprogram

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Regeringen styr myndigheternas arbete genom årliga regleringsbrev.

Regeringen styr myndigheternas arbete genom årliga regleringsbrev. Styrkedjan Regleringsbrev Regeringen styr myndigheternas arbete genom årliga regleringsbrev. Regeringen anger vilka mål Skolverket ska arbeta mot och hur verksamheten ska finansieras och återrapporteras.

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning

Kommunal vuxenutbildning Skolverket har i uppdrag att årligen följa upp övergången till arbetsmarknad och annan sysselsättning efter avslutade vuxenstudier. Nedan redovisas en första uppföljning av sysselsättning bland elever

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Förslag organisation och inriktning vuxenutbildning 2015

Förslag organisation och inriktning vuxenutbildning 2015 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (6) Datum -01-16 Vår referens Jonas Jonsson Strateg jonas.o.jonsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag organisation och inriktning vuxenutbildning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning

Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Riktlinjernas syfte... 2 1.2 Lagstiftning... 2 1.3 Mål för kommunal vuxenutbildning... 2 1.4 Kommunens ansvar för att erbjuda

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna

Kort om särskild utbildning för vuxna LÄTTLÄST TILL ELEVEN Kort om särskild utbildning för vuxna FOTO: MICHAEL MCLAIN Till dig som vill läsa på särskild utbildning för vuxna Du som har fyllt 20 år och har utvecklingsstörning eller hjärnskada

Läs mer

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är

Läs mer

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen

Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Handlingsplan 2013 Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Verksamhetsområde Denna handlingsplan

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå VUX 2012 September 2014 Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Områden Studie- och yrkesvägledning Individuell studieplan Validering Prövning enligt

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning

Kommunal vuxenutbildning I det följande dokumentet redovisas en uppföljning av sysselsättning och annan aktivitet bland elever som avslutade sina studier inom den kommunala vuxenutbildningen år 2011. Totalt fanns under år 2011

Läs mer

Ansökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna

Ansökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN VUXENUTBILD NINGSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 09-433/292 SID 1 (7) 2009-03-12 Handläggare: Elisabeth Ryde Telefon: 508 33 937 Till Utbildningsnämnden 2009-03-12 Ansökan om

Läs mer

Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet

Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet Ett mindre antal gymnasieskolor har startat försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning med målsättning att utbilda yrkesförare

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖREBRO LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Örebro län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN SÖDERMANLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Södermanlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan

Läs mer

Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning

Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning BESLUT AV KOMMUNSTYRELSEN 2016-08-23 1 (7) Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Innehåll Innehåll... 1 1. INLEDNING... 2 1.1 Riktlinjernas syfte... 2 1.2 Lagstiftning... 2 1.3 Mål för kommunal

Läs mer

Naturbrukskonferens 2015

Naturbrukskonferens 2015 Naturbrukskonferens 2015 Västerås den 17 april 2015 Bengt Weidow Undervisningsråd Disposition 1. Statistik 2. Yrkesprogramutredningen 3. Ny utredning 4. Lärarlegitimationer 5. Kvalitet i yrkesutbildning

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN STOCKHOLMS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Stockholms län År 2009 startades Yrkeshögskolan och

Läs mer

Program. 09.35-10.15 Regeringens satsningar på vuxenutbildning Statssekreterare Roger Mörtvik

Program. 09.35-10.15 Regeringens satsningar på vuxenutbildning Statssekreterare Roger Mörtvik Program 09.30-09.35 Inledning och välkomnande Skolverket 09.35-10.15 Regeringens satsningar på vuxenutbildning Statssekreterare Roger Mörtvik 10.15 11.00 Förändringar med anledning av prop 2014/15:85 Jan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN VÄSTMANLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Västmanlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Dags för fortbildning se sidan 6. Yrkesförarkompetens. för förare av buss och tung lastbil

Dags för fortbildning se sidan 6. Yrkesförarkompetens. för förare av buss och tung lastbil Dags för fortbildning se sidan 6 1 Yrkesförarkompetens för förare av buss och tung lastbil Att köra lastbil eller buss i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet.

Läs mer

Riktlinjer för intag till kommunal. vuxenutbildning. Innehåll

Riktlinjer för intag till kommunal. vuxenutbildning. Innehåll BESLUT AV KOMMUNSTYRELSEN 2016-08-23 1 (8) Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Innehåll Innehåll... 1 1. INLEDNING... 2 1.1 Riktlinjernas syfte... 2 1.2 Lagstiftning... 2 1.3 Mål för kommunal

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om betygsrätt för vuxenutbildning; SFS 2010:253 Utkom från trycket den 13 april 2010 utfärdad den 31 mars 2010. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA

Komvux. Det här kan du göra på komvux: Vem får läsa på komvux? Rätt till utbildning på grundläggande nivå SVENSKA Komvux Kommunal vuxenutbildning (komvux) är för dig som behöver läsa kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Du kan läsa en eller flera kurser, för att sedan exempelvis fortsätta studera på högskolan,

Läs mer

MORGONDAGENS VINNARE Statsbidrag för yrkesvux. Stockholm 10 oktober 2016

MORGONDAGENS VINNARE Statsbidrag för yrkesvux. Stockholm 10 oktober 2016 MORGONDAGENS VINNARE Statsbidrag för yrkesvux Stockholm 10 oktober 2016 STATSBIDRAG Yrkesvux (SFS 2009:43) Kommunal vuxenutbildning på gy-nivå och särskild utbildning för vuxna på gy-nivå (SFS 2015:403)

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Tryck: Wikströms tryckeri Upplaga: 5 000 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto, omslag: Dan Lepp/Johnér, Michael McLain, s. 5 Juliana Wiklund/Johnér

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81 Kommittédirektiv Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare Dir. 2011:81 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04

Läs mer

Individperspektivet i styrdokumenten

Individperspektivet i styrdokumenten Att utvecklas så långt som möjligt om hur den individuella studieplanen kan användas som ett verktyg för att i högre grad individualisera utbildningen och öka individens möjlighet till andraspråksutveckling

Läs mer

Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats

Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning Skolinspektionens uppdrag Utbildningsinspektion ett regeringsuppdrag

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:85

Regeringens proposition 2014/15:85 Regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan

Läs mer

Revisionsrapport. Västerviks kommun. Den kommunala vuxenutbildningens ändamålsenlighet. Lars Högberg. Certifierad kommunal revisor.

Revisionsrapport. Västerviks kommun. Den kommunala vuxenutbildningens ändamålsenlighet. Lars Högberg. Certifierad kommunal revisor. Västerviks kommun Revisionsrapport Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Håkan Lindahl Org. konsult Den kommunala vuxenutbildningens ändamålsenlighet Juni 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund, syfte

Läs mer

ReSam - Samverkansavtal avseende vuxenutbildning

ReSam - Samverkansavtal avseende vuxenutbildning ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Bärve Karin Datum 2016-10-19 Diarienummer AMN-2016-0240 Arbetsmarknadsnämnden ReSam - Samverkansavtal avseende vuxenutbildning Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag att förbereda och genomföra insatser inom yrkesvux Dnr U2008/8186/SV, U2009/6159/SV samt U2010/2103/SV

Redovisning av regeringsuppdrag att förbereda och genomföra insatser inom yrkesvux Dnr U2008/8186/SV, U2009/6159/SV samt U2010/2103/SV Missiv Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 13 33 Stockholm 1 Redovisning av regeringsuppdrag att förbereda och genomföra insatser inom yrkesvux Dnr U28/8186/SV, U29/6159/SV samt U21/213/SV Skolverket

Läs mer

Rapport. efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i Borlänge kommun. Rapport.

Rapport. efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i Borlänge kommun. Rapport. Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av APL inom lärlingsutbildningen för vuxna vid Vuxenutbildningen i Borlänge kommun 1 (10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om lärlingsutbildningen i Borlänge kommun

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Östergötlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan

Läs mer

Regeringsuppdrag om yrkesutbildning

Regeringsuppdrag om yrkesutbildning Missiv Dnr: 403-3012:3815 Regeringsuppdrag om yrkesutbildning I enlighet med regleringsbrev för Statens skolinspektion 2012 överlämnas härmed bifogade regeringsuppdrag. I detta ärende har generaldirektör

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Huddinge kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Huddinge kommun ' Tillsyn i Huddinge kommun Beslut 2 (6) har genomfört tillsyn av Huddinge kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN UPPSALA LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Uppsala län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna

Läs mer

Vuxenutbildning 46 skolor

Vuxenutbildning 46 skolor Vuxenutbildning 46 skolor Bedömningspunkt Brist Förbättringso mråde Brist och förbättringsområde Ej bedömt Antal Antal Antal Andel (%) Antal Kunskaper 1.1.1. De studerande känner till målen för den egna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om yrkesförarkompetens; SFS 2007:1157 Utkom från trycket den 7 december 2007 utfärdad den 29 november 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare Uppdragets inriktning Kartlägga valideringsinsatser Lämna förslag som möjliggör för fler personer att få sin kompetens validerad Genom: effektivare

Läs mer

Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning

Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Riktlinjer för intag till kommunal vuxenutbildning Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Riktlinjernas syfte... 2 1.2 Lagstiftning... 2 1.3 Mål för kommunal vuxenutbildning... 2 1.4 Kommunens ansvar för att erbjuda

Läs mer

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010 Vuxenutbildningen Ansvarig för redovisningen av kvalitetsarbetet: Anders Jelmbark 1 Redovisning av kvalitetsarbete Enhetens namn: Vuxenutbildningen

Läs mer

Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (U2010/1388/G)

Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (U2010/1388/G) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10-421/876 SID 1 (7) 2010-04-14 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-05-20 Ett fjärde tekniskt

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Samverkan skola och arbetsliv

Samverkan skola och arbetsliv Skolverket Samverkan skola och arbetsliv Vad säger gymnasieförordningen om apl? Arbetsplatsförlagt lärande, utdrag ur 4 kap. 12 Gymnasieförordningen (2010:2039) 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari 2017 Utbildningsdepartementet 1 Aktuella frågor Kunskapslyftet Platser Validering Yrkeshögskola Komvux Studiestartsstödet Utbildningsdepartementet

Läs mer

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Elof Lindälv Godstransport (lastbil) och Fordonsförare (buss). Möte med ledning 100621 och lärare 100906 Individuell anpassning av studierna,

Läs mer

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Malmö kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Malmö kommun 2(13) Tillsyn i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Malmö kommun under hösten 2016 och början av

Läs mer

GRUV-utredningen. Educateit Stockholm 2013-10- 04. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå

GRUV-utredningen. Educateit Stockholm 2013-10- 04. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå GRUV-utredningen Educateit Stockholm 2013-10- 04 geoff.erici@regeringskansliet.se Utredningens direktiv (2011:92; 2012:117) Kartlägga måluppfyllelse när det gäller anpassning efter individers behov och

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Statliga betänkanden/direktiv som påverkar vuxenutbildningens inriktning och uppläggning under de närmaste åren

Statliga betänkanden/direktiv som påverkar vuxenutbildningens inriktning och uppläggning under de närmaste åren 1 Lars Hanson 2008-01-24 Statliga betänkanden/direktiv som påverkar vuxenutbildningens inriktning och uppläggning under de närmaste åren 1. En fristående vuxenutbildning (dir 2007:32, senast redovisas

Läs mer

Mångfald och kvalitet

Mångfald och kvalitet Avtal 1 juli 2015 Mångfald och kvalitet Några nyckelbegrepp: Sfi, Komvux och arbetsmarknadsinsatser Individanpassning Hög andel elever med utländsk härkomst Språkstöd, modersmålsstöd Systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Svar på remiss gällande Betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning, (SOU 2013:76)

Svar på remiss gällande Betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning, (SOU 2013:76) 2014-03-13 ALL 2013/1380 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på remiss gällande Betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2014:530 Utkom från trycket den 23 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats?

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats? Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper Utifrån gruppernas anteckningar har vi satt samman samtliga påståenden och tankar kring frågeställningarna. Det är i stort sett en avskrivning av

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om yrkeshögskolan; SFS 2009:130 Utkom från trycket den 17 mars 2009 utfärdad den 5 mars 2009. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Utbildningar inom yrkeshögskolan

Läs mer

VIKTIGT ATT VETA. För dig som studerar på Komvux i Eskilstuna genom en annan utbildare

VIKTIGT ATT VETA. För dig som studerar på Komvux i Eskilstuna genom en annan utbildare VIKTIGT ATT VETA För dig som studerar på Komvux i Eskilstuna genom en annan utbildare VERSION OKTOBER 2015 Välkommen till Komvux! Det här häftet ger dig, som via Komvux i Eskilstuna studerar hos en annan

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010 Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 2.1 STARKA SIDOR... 3 2.2 OMRÅDEN FÖR

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Växjö kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080

Läs mer

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014. Handläggare Margareta Nenzén

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014. Handläggare Margareta Nenzén Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014 Handläggare Margareta Nenzén Innehållsförteckning 1. Introduktionsprogrammen... 3 2. Preparandutbildning (IMPRE)... 4 2.1. Behörighet...

Läs mer

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Cecilia Fernvall 2016-09-05 UBN-2016-3461 Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram Bakgrund Utbildningsnämnden, som huvudman för introduktionsprogrammen

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna TILL ELEVEN Kort om Särskild utbildning för vuxna Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-82-0

Läs mer

Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE

Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE Version Mars 2014 2 Välkommen till Komvux Eskilstuna! Det här häftet ger dig, som via Komvux i Eskilstuna studerar hos

Läs mer

Behörighet, urval och antagning Drifttekniker, energiteknik, 415 p. Heltid i Norrköping

Behörighet, urval och antagning Drifttekniker, energiteknik, 415 p. Heltid i Norrköping Behörighet, urval och antagning Drifttekniker, energiteknik, 415 p. Heltid i Norrköping Vad händer när en ansökan kommer till Östsvenska Yrkeshögskolan AB? När en ansökan kommer in till oss på Östsvenska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning; SFS 2001:159 Utkom från trycket den 19 april 2001 utfärdad den 1 mars 2001. Regeringen föreskriver

Läs mer

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1 En väg till fortsatta studier och arbete Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning En väg till fortsatta studier och arbete. 1 2 En väg till fortsatta studier och arbete.

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER

FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS YRKES- OCH ARBETSMILJÖNÄMND AUGUSTI 215 FORTSATT ÖKAT BEHOV AV LASTBILSFÖRARE OCH UTBILDNINGS- PLATSER EN ARBETSKRAFTSBAROMETER FRÅN TYA, TRANSPORTFACKENS

Läs mer

Serviceassistent. Lärlingar inom särskild utbildning för vuxna. Inger Dahlgren Rektor gymnasiesärskolan Umeå kommun

Serviceassistent. Lärlingar inom särskild utbildning för vuxna. Inger Dahlgren Rektor gymnasiesärskolan Umeå kommun Serviceassistent Lärlingar inom särskild utbildning för vuxna Inger Dahlgren Rektor gymnasiesärskolan Umeå kommun Bygga broar Sammanfattning Lärlingsutbildning inom Vuxenutbildningen Samverkan med gymnasiesärskolan

Läs mer