Redovisning av regeringsuppdrag

Transkript

1 Redovisning av regeringsuppdrag 1 (1) Dnr 2013:00621 Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. Dnr U2013/4439/GV Härmed redovisas uppdraget givet i regeringsbeslut den 18 juli På s vägnar Anna Ekström Generaldirektör Eva Nordlund Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har Kjell Hedwall, Jonas Nordström samt Helén Ängmo i s ledningsgrupp deltagit. Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 1 (103) Dnr 2013:00621 Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. U 2013/4439/GV

3 2 (103) Innehåll Inledning... 4 Regeringens uppdrag till s analys och slutsatser Validering Studie- och yrkesvägledning Individuella studieplaner Samverkan mellan skolhuvudman och arbetsplats Omfattning av yrkessvenska Förekomst av handledarutbildning och dess innehåll Nationella kurser inom förarutbildningar Körkortsrelaterade kostnader för eleverna Oklara regler vad som gäller vid övningskörning inom apl Begreppet lärare i samband med körträning Frågor kring ålderskrav för körkort Frågor om anställbarhet Antagningskrav för vuxenutbildning harmonierar inte Reflektioner från regionala dialogträffar Tilldelning och omfördelning av statsbidrag och årsstudieplatser Studieplaner och etableringsplaner Förekomst av handledarutbildning Regelverk som påverkar elever inom vuxenutbildning Organisationsuppföljning Anordnare och utförare av utbildning inom yrkesvux Studieformer Informationskanaler Dokumentation i form av intyg Urval Kommunernas förutsättningar att tillmötesgå elevers efterfrågan Utbildningar med större efterfrågan än tillgång Former för uppföljning av elever Utbildning för elever med funktionsnedsättning Samverkan med ungdomsgymnasiet Samverkan med andra kommuner Samverkan med Arbetsförmedlingen Samråd med lokala näringslivet Lärlingsutbildning för vuxna Lärlingsutbildning inom särvux Elevuppföljning lärling särvux Lärling särvux antal och könsfördelning Lärling särvux elevernas åldersfördelning Lärling särvux elevernas födelseland Lärling särvux elevernas sysselsättning innan utbildning Lärling särvux utbildningsområden Lärling särvux elevernas studiefinansiering Lärlingsutbildning inom komvux Lärling komvux antal och könsfördelning Lärling komvux elevernas åldersfördelning Lärling komvux elevernas födelseland Lärling komvux elevernas sysselsättning före utbildning Lärling komvux elevernas studiefinansiering Lärling komvux utbildningsområden Elevuppföljning yrkesförarutbildning Förarutbildning - elever per anordnande kommun Förarutbildning - elever i anordnande kommun eller annan kommun per utbildningsinriktning Förarutbildning - elevernas åldersfördelning Förarutbildningar - elevernas könsfördelning Förarutbildning elevernas födelseland Förarutbildning - elevernas sysselsättning före studier Förarutbildning - antal elever som har avbrutit eller avslutat Förarutbildning - antal elever som erhållit yrkeskompetensbevis Förarutbildning - elevernas sysselsättning efter yrkesförarutbildning... 43

4 3 (103) 6 Elevuppföljning yrkesvux - särvux Yrkesvux särvux - antal elever per kommun Yrkesvux särvux elevernas åldersfördelning Yrkesvux särvux elevernas könsfördelning Yrkesvux särvux elevernas födelseland Yrkesvux särvux - yrkesområde Yrkesvux särvux elevernas studiefinansiering Yrkesvux särvux elevernas sysselsättning innan studier Yrkesvux särvux - antal elever som avbrutit, avslutat eller fortfarande studerar Yrkesvux särvux elevernas sysselsättning efter avslutad utbildning Yrkesvux särvux elevernas sysselsättning efter studier relaterad/inte relaterad till yrkesområdet Elevuppföljning yrkesvux komvux Yrkesvux komvux redovisning av antalet elever per kommun/kommunalförbund Yrkesvux komvux elevernas åldersfördelning Yrkesvux komvux elevernas könsfördelning Yrkesvux komvux elevernas födelseland Yrkesvux komvux huvudsakligt yrkesområde Yrkesvux komvux - antal elever som deltagit i orienteringskurs Yrkesvux komvux - antal elever som läst yrkessvenska Yrkesvux komvux elevernas studiefinansiering Yrkesvux komvux - elevernas huvudsakliga sysselsättning innan studier Yrkesvux komvux - antal elever som avslutat, avbrutit eller fortfarande studerar Yrkesvux komvux - elevernas huvudsakliga sysselsättning efter studier Yrkesvux komvux - elevers sysselsättning efter yrkesvux relaterad till yrkesområdet Tilldelning av statsbidrag Statsbidrag yrkesvux Statsbidrag lärlingsvux Statsbidrag förarutbildningar

5 4 (103) Inledning fick den 18 juli 2013 i uppdrag av regeringen att följa upp satsningarna inom yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå (yrkesvux) samt inom lärlingsutbildning för vuxna (lärlingsvux). Senast den 1 juni 2014 ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Rapporten baseras företrädesvis på kommunernas inlämnade organisations- och elevuppföljning för 2013 samt uppgifter och erfarenheter av kommunernas verksamhet inom vuxenutbildning som har framkommit vid s regionala dialogträffar under De regionala dialogträffarna har varit en möjlighet för att ta del av kommunernas aktuella utvecklingsfrågor. Syftet med träffarna var att få en bild av vilka utmaningar kommunerna möter inom vuxenutbildningens verksamhet och vad som genomförs inom ramen för de riktade statsbidragen. Vid dessa träffar medverkade företrädare för huvudmän, Arbetsförmedlingen, externa utbildningsanordnare, regionala kompetensråd och pedagogisk personal inom kommunernas vuxenutbildning. Vuxenutbildningen har en viktig roll när det gäller arbetskraftsförsörjningen. När vissa yrkesprogram på ungdomsgymnasiet har få sökanden kan det omvända förhållandet gälla inom vuxenutbildningen. Utbildningar inom t.ex. yrkesområdena persontransporter (bussförare), vård och omsorg samt handel och administration har en stor andel sökande inom vuxenutbildningen och kommunerna beskriver ofta att det är fler sökande än det finns utbildningsplatser. Utan vuxenutbildning skulle således arbetskraftsbehovet kunna vara svårt att tillgodose inom flera yrkesområden. Kommunerna beskriver också att en väl fungerande vägledning är en förutsättning för en god planering av den vuxne elevens studier. Om detta också kompletteras med möjligheter till validering kan den vuxne eleven nå sina studiemål tidigare. De statsbidrag som kommunerna kan ansöka om och erhålla har påverkat kommunernas verksamhet med yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå i olika omfattning. Många kommuner har en ständigt pågående utveckling av sin verksamhet när det gäller t.ex. hur vuxna rekryteras till studier och att studierna genomförs med flexibla utbildningsmöjligheter. Samtidigt finns det även kommuner där verksamheten fortfarande präglas av en mer traditionell struktur med terminer, gemensamma kursstarter och utbildningsgrupper i skolmiljö. Hur kommunerna organiserar vuxenutbildningen verkar många gånger bero på kommunens utbildningstraditioner. Det finns ett ökande intresse och efterfrågan av kommunernas uppföljning av verksamhet inom vuxenutbildningen, från både huvudmän, politiker, berörda myndigheter och media. En tillfredsställande uppföljning blir mer användbar om det samtidigt framgår vilka syften och mål kommunerna beslutar ska gälla för vuxenutbildningen.

6 5 (103) kommer under hösten 2014 att tillhandahålla en möjlighet att på elektronisk väg och med en login-funktion kunna göra jämförelser mellan kommunernas inlämnade uppgifter i organisations- och elevuppföljningar. Denna rapportfunktion innebär att det efter erhållande av tidsbegränsad login-rättighet blir möjligt för t.ex. media, politiker, forskare m.fl. att ta del av kommunernas inlämnade underlag. Till denna rapport bifogas en uppföljning avseende 2013 genomförd av de samverkande kommunerna i Skåne Nordväst (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga). Rapporten bifogas utan redigering av. Rapporten har utarbetats av s vuxenutbildningsenhet, enheten för statsbidrag samt enheten för utbildningsstatistik.

7 6 (103) Regeringens uppdrag till Av regeringens uppdrag till den 18 juli 2013 framgår att särskilt ska följa upp skolhuvudmännens arbete med validering, studie- och yrkesvägledning, individuella studieplaner, samverkan mellan skolhuvudman och arbetsplats avseende planering, uppföljning, bedömning och betygssättning av det arbetsplatsförlagda lärandet, omfattning av yrkessvenska inom ramen för orienteringskurs, förekomst av handledarutbildning och dess innehåll samt de nationella kurser som ingår i en utbildning till yrkesförare för person- eller godstransporter. Av uppdraget framgick även att skulle följa upp kommunernas uppgifter om elevernas sysselsättning före och efter deltagande i utbildning, särskilt elevernas etablering på arbetsmarknaden. För att kunna redovisa utfallet av de statsbidragsfinansierade satsningarna inom yrkesvux, lärlingsvux och förarutbildningarna har genomfört dialogträffar med kommunerna/regionerna och via utsända enkäter genomfört en elev- och organisationsuppföljning. I första hand är det vuxenutbildningsenheten och enheten för statsbidrag som samverkat kring ansökan, uppföljning och utbetalning av statsbidrag. Enheten för utbildningsstatistik har bidragit med synpunkter på uppföljningsrutinerna. Det framgår i denna rapport att vissa av de ställda frågorna när det gäller organisation- eller elevuppföljning av vissa kommuner har besvarats alltför bristfälligt. Sammanlagt uppger landets kommuner som erhållit statsbidrag att uppföljningen avser drygt elever. Under vissa frågor uppgår inte omfattningen av det totala antalet elever till denna volym och det gäller oavsett om kommunen haft möjlighet att välja alternativet svar lämnas vid nästa uppföljning. 1 Det beror förmodligen på att kommunernas administrativa hantering av uppgifter inte alltid genomförs med önskvärd noggrannhet. Brister i de administrativa programmen samt svårigheter att samordna inlämnade uppgifter från andra kommuner eller externa utbildningsanordnare är ofta en bidragande orsak. hade förhoppningen att i samband med denna rapport kunna lämna en mer utförlig uppföljning när det gäller lärlingsutbildning inom komvux och särvux. Kommunerna lämnar till en uppföljning på individnivå, men underlagen behöver kontrolleras ytterligare innan effekterna av denna utbildningsform kan redovisas. Främst handlar det om uppföljning av elevernas sysselsättning efter studier, vilket inte tillräckligt tydligt framgick av utsända anvisningar till kommunerna. De uppgifter som insamlas från kommunerna redovisas på individnivå i form av en elevlista som inlämnas utan personliga uppgifter på eleven. 1 Kommunerna kunde vid inlämnandet av uppgifter välja alternativet svar lämnas vid nästa uppföljning om det fanns särskilda skäl att uppgifterna inte hade hunnit samlas in och sammanställas inför besvarandet av enkäten.

8 7 (103) Det innebär att till viss del är ansvarig för att uppföljningen är bristfällig i denna redovisning av uppdraget när det gäller elevernas sysselsättning efter deltagande i lärlingsvux. kommer därför under hösten 2014 att genomföra en kompletterande uppföljning av elever inom lärlingsvux och återkomma så snart underlagen har kompletterats, kontrollerats och bearbetats. har även för avsikt att under hösten 2014 ta fram statistik gällande sysselsättning efter studier för elever som deltog i yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå under år Uppgifterna kommer att hämtas från den officiella statistiken vilket innebär att de senast bearbetade statistikuppgifterna som finns att tillgå hämtas från detta år. För att underlätta uppföljning av elever inom vuxenutbildningen bör kommunen redan innan studier påbörjas ha inhämtat vissa uppgifter på individnivå. Det gäller t.ex. individens behov av vägledning, eventuell validering och planerade utbildningsinsatser. Om kommunerna hade valt att dokumentera sådana insatser inledningsvis borde dessa insatser ha kunnat redovisas med en högre svarsfrekvens än vad som idag framgår av organisations- och elevuppföljningen. Att kunna följa upp vad en elev gör efter studierna kan vara mer problematiskt. Kommunerna beskriver att det ofta är förknippat med höga kostnader att köpa en intervjutjänst, samtidigt som det kan ta en stor del av arbetstiden i anspråk för att söka efter elever som inte har för avsikt att delta i sådan uppföljning. Det finns kommuner som beskriver att de har sökt kontakt med tidigare elever i sådan omfattning att vissa elever blockat samtal från kommunen och i några fall även hotat med anmälan om trakasserier. s slutsats är att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt och för fortsatt planering av vuxenutbildningsverksamhet bör sträva efter att samla in uppgifter om vad som sker med elever efter utbildning. Det kan dock ge bättre resultat om uppgifter hämtas från den officiella statistiken vilket innebär en viss fördröjning i tid. Uppgifter om elever före och under studier bör alltid kunna besvaras med hög svarsfrekvens. Kommunerna bör i samband med uppföljning alltid kunna beskriva vilka insatser de genomför i syfte att kunna kartlägga elever före, under och efter studier. bedömer att myndigheten inte uppfyller regeringens förväntningar i uppdraget avseende efterfrågad redovisning av uppgifter på elevnivå, främst när det gäller elevernas sysselsättning före och efter studier.

9 8 (103) 1. s analys och slutsatser Vuxenutbildningens utmaningar har inte minskat med åren. I olika sammanhang där analyser om framtida kompetensbehov diskuteras framgår det ofta att kunskaper på en gymnasial nivå anses vara en nödvändig grund för att få tillträde till arbetsmarknaden. Av s rapport 374 framgår det även att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar barnens förutsättningar att klara sin utbildning. En fungerande vuxenutbildning kan därmed ge önskade synergieffekter för kommande generationers syn på utbildning och lärande. 2 Elever inom vuxenutbildning har oftast gjort ett eget val att studera, är motiverade och väljer att ta studiemedel inklusive lån för att kunna genomföra sina studier. De förväntar sig en utbildning som motsvarar arbetsmarknadens behov av kompetens eller att utbildningen möjliggör fortsatta studier. Vuxenutbildningens roll påverkas i stor grad av det lokala, regionala, nationella och globala kompetensbehovet. Kommunernas vuxenutbildning ska utgå från den enskildes behov och förutsättningar. 3 Detta behov fastställs ofta i samband med att individen har möjlighet att diskutera eventuella utbildningsplaner med en vägledare vid vuxenutbildningen eller handläggare vid Arbetsförmedlingen. En del vuxna elever vill komplettera tidigare påbörjade studier eller har ett förbestämt mål med studierna och tycker inte att de behöver träffa en vägledare innan studierna. En fråga som då kan uppstå är hur kommunerna bedömer behovet av studierna för den enskilde individen. Kategorin unga vuxna (20-24 år) utgör en stor andel av eleverna inom yrkesvux och lärlingsvux. De ansöker inte alltid om lånedelen av studiemedel utan klarar sig ofta med bidragsdelen. Beroende på hur förankrad en vuxenelev är lokalt eller regionalt när det gäller familje- och bostadssituation tenderar den vuxne att välja utbildningsinriktning mer praktiskt utifrån den lokala eller regionala arbetsmarknaden. Att bedöma och analysera om vuxenutbildningen erbjuds och genomförs likvärdigt över landet kräver att hänsyn tas till ett flertal varierande parametrar. Det finns stora variationer när det gäller de förberedande insatserna som rekrytering och vägledning, insatser inom validering, hur eventuellt urval görs samt vilka utbildningsinriktningar som erbjuds. Kommunerna lämnar olika motiveringar till sina ställningstaganden och jämförelser mellan kommunerna försvåras av dessa skillnader. Ett riktat statsbidrag villkoras ofta med att det ska vara möjligt att genomföra en mer omfattande uppföljning för att kunna se effekter av verksamheten inom ramen för statsbidraget. Kommunernas företrädare, såväl politiker som tjänstemän, uppger ofta att ett riktat statsbidrag inom t.ex. vuxenutbildning är en förutsättning för att kommunen ska kunna tillhandahålla yrkesutbildning för vuxna. avser att genomföra ett mer omfattande analysarbete i ett urval av kommuner utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Den uppföljning som genomförts årligen i samband med det riktade statsbidraget och som framgår i denna rapport 2 (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? s kap. 2 andra stycket skollagen (2010:800)

10 9 (103) på kommunnivå visar på stora skillnader i flera verksamhetsfrågor. Myndigheten bedömer att det i kommunernas inlämnade organisationsuppföljning finns uppgifter som närmare bör förklaras av kommunerna. Av regeringens uppdrag den 18 juli 2013 (U2013/4439/GV) framgår att särskilt ska följa upp skolhuvudmännens arbete inom ett antal områden. Nedan följer s slutsatser inom dessa områden. 1.1 Validering Validering är fortfarande ett utvecklingsområde i flera kommuner. Av kommunernas kommentarer i organisationsuppföljningen framgick att de ibland erbjudit validering, men inte genomfört sådan på grund av att eleverna inte vill bli validerade. Ett vanligt skäl till detta är, enligt kommunerna, att den vuxne vill studera för att försäkra sig om att han eller hon behärskar samtliga kursmoment. Det har även framkommit i samband med dialogträffarna att kommunerna anser att frågan är svår att besvara och menar att även om de inte genomfört validering är det inte detsamma som att det inte är möjligt att validera. De menar att om det inte har funnits någon vuxen elev som har efterfrågat validering så har inte validering genomförts. Kommunernas beskrivning av hur de informerar om möjligheten att validera är inte tillräckligt uttömmande. I de fall validering genomförs är det lärare som i stor utsträckning genomför valideringen (85 procent). Kommunerna har även uppgivit att handledare på arbetsplats eller studie- och yrkesvägledare medverkar i validering. Studie- och yrkesvägledare genomför ofta en kartläggning av elevernas tidigare utbildning eller arbetserfarenhet. Drygt 5 procent av kommunerna uppger att det är rektor som genomfört validering. Det kan indikera att vissa kommuner fortfarande felaktigt tillämpar äldre bestämmelser i förordning (1992:403) om kommunal vuxenutbildning där rektor utan prövning kunde ge betyget godkänt (G) på kursen. Det har framkommit i dialog med vissa utbildningsanordnare att de validerar kunskaper och utfärdar betyg utan att prövning genomförs, men att eleven endast har möjligheten att erhålla betyget E vilket motsvarar godkänt betyg. Vid betygsättning, oavsett om betyget utfärdas efter genomgången utbildning eller prövning, ska samtliga betygssteg beaktas. Det innebär att betygssättning där eleven endast kan erhålla ett godkänt betyg strider mot gällande bestämmelser. För att beskriva vilka insatser som genomförs inom valideringsområdet kunde kommunerna i organisationsuppföljningen ange om validering gjordes i form av kartläggning, om dokumentation gavs i form av intyg och om valideringen lett till prövning eller förkortad studietid. Det fanns även alternativet validering är inte genomförd. När det gäller validering i form av kartläggning uppgav drygt 63 procent av kommunerna att det var mest förekommande inom området vård och omsorg. Därefter kom kurser inom industriteknikområdet (38 procent) och lägst omfattning i form av kartläggning genomfördes i kurser inom hantverksområdet (13 procent).

11 10 (103) Efter validering kan intyg utfärdas. Det förekommer i drygt 20 procent av kommunerna när det gäller vård och omsorg, men i övrigt verkar det användas endast marginellt. Utfärdande av intyg efter genomförd validering uppger kommunerna sker endast i 1 till 6 procent inom övriga yrkesutbildningsområden. Däremot har validering som lett till prövning och därmed ett utfärdande av betyg redovisats i en större omfattning. 60 procent av kommunerna har genomfört prövning med efterföljande betygssättning inom området vård och omsorg. Validering som lett till prövning inom området barn och fritid har genomförts i 22 procent av kommunerna och inom området industriteknik i drygt 18 procent av kommunerna. Även här är validering inför prövning av lägst omfattning när det gäller yrkeskunskaper inom området hantverk. Validering som har lett till förkortad studietid är mest förekommande inom området vård och omsorg (68 procent). Därefter kommer området industriteknik där 31 procent av kommunerna uppger att validering inneburit förkortad studietid för de som validerats. Inom övriga yrkesområden där validering medfört kortare studietid ligger siffrorna på mellan 9 till 24 procent. Inom området naturbruk förekommer denna form av valideringsinsats i lägst omfattning. Antalet individer som avses finns inte närmare beskrivet i kommunernas inlämnade uppgifter. Ett av svarsalternativen i organisationsuppföljningen när det gäller kommunernas arbete med validering var validering är inte genomförd. Inom många utbildningsområden har kommunerna inte validerat i någon större omfattning. Kommunerna har inte genomfört validering enligt följande: - 63 procent har inte validerat inom bygg och anläggning - 66 procent har inte validerat inom el och energi - 65 procent har inte validerat inom fordon och transport - 83 procent har inte validerat inom hantverk - 79 procent har inte validerat inom hotell och turism - 45 procent har inte validerat inom industriteknik - 75 procent har inte validerat inom naturbruk - 62 procent har inte validerat inom restaurang och livsmedel - 75 procent har inte validerat inom VVS och fastighet - 61 procent har inte validerat inom barn och fritid - 73 procent har inte validerat inom handel och administration - 14 procent har inte validerat inom vård och omsorg Kommunerna uppgav i uppföljningen inga direkta skäl till varför validering inte genomförs i större utsträckning. Det framkommer i vissa kommuners kommentarer att det inte funnits något behov och i de fall kommunen inte tillhandahåller utbildning inom ett yrkesområde anser de att de inte heller kan validera. Det går inte av inlämnade svar att uttyda om det funnits en reell efterfrågan och om kommunerna i så fall sett över möjligheten att upphandla validering av annan anordnare

12 11 (103) eller kommun. Som framgår av ovan förekommer dock validering inom området vård och omsorg i tämligen stor omfattning. Frågor kring varför validering inte genomförs i större omfattning har tagits upp vid dialogträffarna. Efter de ställda frågorna framkom det nästan alltid att validering i form av en orienteringskurs, fördjupad kartläggning eller i annan strukturerad form inte genomfördes, men att lärarna hade ett validerande förhållningssätt och att studietiden därigenom kunde förkortas. Av de kommuner som genomförde validering regelmässigt och i organiserade former uppgav en övervägande majoritet att det endast genomfördes inom ramen för vård- och omsorgskurser. Som svar på frågan varför en fungerande valideringsprocess endast fanns på plats för vård och omsorg och inte andra yrkesämnen, beskrev kommunerna att det inom vård och omsorg fanns en tradition av att arbeta med validering samt att arbetssättet med validering inte var direkt överförbart på andra yrkesämnen. Kommuner framför ofta önskemål till om olika stöd, mallar eller provunderlag som skulle underlätta arbetet med validering. får fortfarande även frågor kring skillnaden mellan validering och prövning. Dessa frågor tyder ofta på att kommunernas validering i första hand utgår från vilka kompetenser eller kunskaper en elev har i förhållande till nationella ämnes- eller kursplaner. För att få en närmare översikt i vilken utsträckning validering påverkar en elevs fortsatta studiegång eller har resulterat i prövning behöver göra ytterligare uppföljning. En fråga som ofta lyfts när det gäller validering är hur och vem som ska finansiera validering. Dels uppstår frågan huruvida kommunen ska ha möjlighet att upphandla och erbjuda validering om det avser kunskaps- och kompetensområden som kommunen inte utbildar inom och dels handlar det om omfattningen av ersättningen för validering. Frågan är även viktig i samband med möjligheten att erhålla statsbidrag för genomförd validering. Om en elev blir validerad inom ramen för orienteringskurs kan kommunerna tillgodoräkna sig dessa verksamhetspoäng och erhålla statsbidrag. Om eleven sedan kompletterar och läser för att erhålla betyg redovisas delar av dessa poäng återigen till vilket innebär att kommunen till viss del ersätts för samma verksamhetspoäng vid två tillfällen. Även individens försörjning under validering kan komma att påverkas. För en elev är det inte möjligt att erhålla studiemedel under tiden för validering om valideringen genomförs utanför ramen för en orienteringskurs. beslutade i augusti 2013 om att redovisning av orienteringskurser görs utifrån huvudsakligt syfte. Varje syfte tilldelades kurskoder varav en kod (1D) ska utnyttjas om syftet är att ge tillfälle till validering. kommer, under förutsättning att kommunerna registrerar eleverna under denna kod, framöver att kunna analysera i vilken utsträckning kommunerna utnyttjar orienteringskursen för validering. Det kan också visa på om denna möjlighet har påverkat elevers möjlighet att i större utsträckning korta sin utbildning eller genomföra prövning.

13 12 (103) bedömer att det finns skäl att se över hur validering finansieras och om det mer tydligt i elevuppföljning bör efterfrågas uppgifter om validering på individnivå. avser att arbeta vidare under hösten 2014 med det stödmaterial som tagits fram av när det gäller validering, bland annat hur validering av delar av kurs kan kombineras med eventuell prövning eller fortsatta studier. kommer även i sina fortsatta dialoger med kommunerna att särskilt uppmärksamma hur dessa kommuner använder redan framtaget stödmaterial. 1.2 Studie- och yrkesvägledning Drygt 93 procent av kommunerna uppgav att de tillhandahåller vägledning för elever genom enskilda möten, 38 procent av kommunerna tillhandahöll vägledning i grupp, 26 procent av kommunerna bedrev uppsökande vägledning och 30 procent av kommunerna tillhandahöll vägledning på distans. Drygt 6 procent av kommunerna uppgav att de inte tillhandahållit vägledning till samtliga elever. De flesta kommunerna uppgav fler än ett alternativ för insatser inom vägledning. I princip alla kommuner beskriver att de har möjlighet att tillhandahålla vägledning för samtliga elever. Men det framgår inte av kommunernas svar hur mycket tid en vägledare har till förfogande för varje enskild elev. Däremot uppger vissa kommuner att det finns presumtiva elever som har avböjt erbjudandet om studie- och yrkesvägledning. Vid majoriteten av dialogmöten har studie- och yrkesvägledare deltagit. Flera av dessa framförde att de inte har tillräckligt med tid för vägledningssamtal utan att en stor del av deras arbetstid går åt till att översätta kurser för att planera inför slutbetyg eller gymnasieexamen. Detta innebär, enligt kommunerna, i förlängningen att studie- och yrkesvägledare får mindre tid att informera den potentiella eleven om arbetsmarknaden och branschkrav för vissa yrkesområden. Vissa kommuner kräver att eleven deltar i ett vägledningssamtal för att få ansöka om en yrkesutbildning. avser att göra en fallstudie i uppskattningsvis ett tjugotal kommuner för att närmare ta del av deras arbete inom studie- och yrkesvägledningsfrågor. Det handlar om att undersöka hur vägledning för både presumtiva elever och elever som redan deltar i studier tillhandahålls. Det bör även framgå hur vägledarnas uppdrag uppfattas i kommunerna och om vägledarna får någon kompetensutveckling när det gäller t.ex. möjligheten att informera om arbetsmarknadens behov eller fortsatta studier. Det är också angeläget att undersöka skälen till varför det i vissa kommuner finns presumtiva elever som avböjt erbjudande om studie- och yrkesvägledning samt varför vissa kommuner inte har kunnat tillhandahålla vägledning för samtliga elever. bedömer även att kommuner som ansöker om statsbidrag behöver utarbeta bättre behovsanalyser för att mer utförligt kunna redogöra för söktrycket till vuxenutbildning i den egna kommunen eller samverkansområdet.

14 13 (103) 1.3 Individuella studieplaner Närmare 98 procent av kommunerna uppgav att samtliga elever har en individuell studieplan. Samtidigt kommenterar några kommuner att de inte har hunnit med alla eller att de inte når alla presumtiva elever eftersom vissa elever valt att inte träffa en studie och yrkesvägledare. Några kommuner uppger att den individuella studieplanen görs i samband med webbansökan, vilket skulle kunna innebära att den upprättas av den sökande själv. Det är rektors ansvar att en individuell studieplan upprättas för samtliga elever, men det går inte att uttyda av de inlämnade svaren hur ansvarsfrågan beaktas i kommunerna. Det framgår av kommunernas inlämnade svar i organisationsuppföljningen att en stor andel av eleverna har en individuell studieplan. Det som inte framgår är hur denna studieplan utformas i de enskilda kommunerna, d.v.s. om den uppfyller gällande bestämmelser och i vilken utsträckning den eventuellt revideras. Under dialogerna med kommunerna framkom det tydligt att arbetet med individuella studieplaner ser väldigt olika ut i kommunerna. I vissa kommuner fyller individen i sin individuella studieplan på nätet i samband med sin ansökan, medan vissa kallar alla elever till ett samtal med studie- och yrkesvägledare för att upprätta en individuell studieplan. Enligt kommunerna är en förutsättning för att den individuella studieplanen ska kunna fungera i enlighet med lagstiftarens intentioner att den går att revidera och hantera digitalt. De vill möjliggöra att rektor, studie- och yrkesvägledare samt lärare i skolan inom kommunen ska kunna få tillgång till denna. I dagsläget kan en elev ha flera olika individuella studieplaner. Det beror på att eleven läser olika kurser vid olika skolenheter och därmed har flera rektorer. Förutom den individuella studieplanen så har vissa kommuner infört att eleven dessutom ska ha en så kallad individuell fördjupad studieplan, vilket är ett egeninitierat stöd som inte finns reglerat i skolförfattningarna. De som är inskrivna på Arbetsförmedlingen kan dessutom ha en handlingsplan eller etableringsplan. Vidare diskuterades frågan om verksamhetspoäng som ett mått på heltidsstudier. hade fått indikationer på att elever ofta läser i ett högre tempo än 20 verksamhetspoäng per vecka och en stor del av kommunerna beskrev att detta var möjligt då eleverna läste kurser inom ett yrkesområde. Synergieffekter i form av överlappande kursinnehåll eller att eleven hade förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen på kortare tid uppgavs som skäl till att verksamhetspoängen motsvarade mer än heltid. Det var således inte validering som låg till grund för att eleven hade tillgodogjort sig fler verksamhetspoäng utan den förklaring kommunerna oftast gav var att vuxna elever klarar fler verksamhetspoäng per vecka. avser att i samverkan med ett antal kommuner ta del av avidentifierade individuella studieplaner för att se i vilken utsträckning de uppfyller de villkor som framgår av skolförfattningarna. har även för avsikt att undersöka i vilken omfattning kommunerna använder det stödmaterial utarbetat inom individuella studieplaner.

15 14 (103) 1.4 Samverkan mellan skolhuvudman och arbetsplats Kommunerna har under dialogerna framfört att samverkan kring bedömning och betygsättning mellan huvudman och arbetsplats genomförts tillfredställande. Kommunerna uppgav även att ett så nära samarbete med arbetsplatserna ofta inneburit en omställning för läraren i dennes profession. I regel besöker lärarna arbetsplatserna varannan vecka för att följa upp lärandet på arbetsplatsen. Några kommuner medgav att det rent logistiskt fanns vissa problem med besök på arbetsplatser och därmed uppföljningen. Denna kunde innebära mycket resande för läraren och vara tidsödande. I någon enskild kommun kunde det i undantagsfall innebära att en elev hade sin arbetsplats 20 mil från skolans lokaler. Det innebar för ansvarig lärare ett resande om 40 mil varannan vecka för uppföljning av den eleven. Den vanligaste frågan som har uppkommit på de regionala dialogträffarna var vilken kompetens läraren som är ansvarig för eleven och lärandet på arbetsplatsen måste ha måste det vara en yrkeslärare inom det aktuella området eller räcker det att det är en legitimerad lärare men som saknar behörighet för det aktuella ämnesområdet? Denna frågeställning är ett direkt resultat av att lärling ofta kan vara ett sätt för kommunen att erbjuda utbildning som de inte har möjlighet att tillhandahålla själva. När kommunen inte har resurser i form av nödvändiga undervisningssalar eller behöriga lärare tar man ibland näringslivet till hjälp. Flera kommuner uppgav att de vid arbetsplatsbesöken gick igenom ämnesplanerna med den utsedde handledaren och att de diskuterade de moment som skulle genomföras på arbetsplatsen fram till nästa besök. Dessutom diskuterades vilka pedagogiska utmaningar en handledare kan möta och hur dessa bör tacklas. bedömer att med olika stödformer skulle lärlingsutbildning inom komvux och särvux ha ökade förutsättningar att utvecklas ytterligare. 1.5 Omfattning av yrkessvenska Drygt 40 procent av kommunerna uppgav att de har anordnat yrkessvenska inom ramen för en orienteringskurs. Nära 37 procent uppger att de har anordnat annat språkstöd och 20 procent av kommunerna har anordnat yrkes-sfi, sfx 4 eller liknande. Drygt 30 procent av kommunerna har inte tillhandahållit någon form av språkstöd. Några kommuner har uppgett att de bara tillhandahållit språkstöd inom vissa utbildningsområden, t.ex. vård och omsorg. Av kommunernas redovisning framgår att det finns stora skillnader mellan kommuner avseende hur de utnyttjar möjligheten att anordna yrkessvenska inom ramen för en orienteringskurs. Av svaren framgick att det finns kommuner som uppger att det inte finns något behov hos eleverna av språkstöd samtidigt som många kom- 4 Lokala varianter av språkinlärning med fokus på ett yrkesområde.

16 15 (103) muner uppger att det är av största nödvändighet att denna möjlighet finns kvar framöver. Några kommuner beskriver att språkstöd ingår i vissa utbildningsområden och andra uppgav att de tillhandahåller detta stöd för alla elever som har sådant behov. Bilden som förmedlats till vid dialogträffarna var att oftast görs inte en bedömning på individbasis om yrkessvenska behövs. I vissa kommuner som anordnar kurserna så sker det regelmässigt för alla elever med utländsk bakgrund som läser en viss utbildning. Yrkessvenska inom orienteringskurs är överlägset mest förekommande för elever som läser vård- och omsorgskurser. Men av svaren framgår även att det i många regioner/kommuner inte anordnas yrkessvenska inom ramen för en orienteringskurs. Många kommuner har valt att förstärka svenskakunskaperna genom att eleverna läser svenska för invandrare parallellt. De kommuner som använder sig av en orienteringskurs för språkstöd är positivt inställda och anser att den utgör en väsentlig del och i vissa fall är en förutsättning för utbildningen. I flera kommuner där språkstöd inte erbjöds framkom att det ställdes förkunskapskrav för att antas till en yrkeskurs. Eleven skulle ha ett godkänt betyg från kurs D i utbildning i svenska för invandrare eller svenska som andraspråk i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Det bedömdes av kommunerna att annars var det nära nog omöjligt för eleven att tillgodogöra sig yrkeskurser på gymnasial nivå. Kommunerna gjorde således inte en bedömning på individnivå utan det ansågs vara ett formellt förkunskapskrav. Ett sådant krav kan enligt skolförfattningarna inte ställas. I fortsatt uppföljning och i dialog med kommunerna ska huvudmännen uppmärksammas i frågan. avser att närmare se över användandet av de olika former av språkstöd som kommunerna utnyttjar. Yrkessvenska inom orienteringskurs berättigar till riktat statsbidrag och innehållet i relation till orienteringskursens syften bör analyseras. 1.6 Förekomst av handledarutbildning och dess innehåll I de regioner där lärlingsutbildning för vuxna har anordnats genomförs handledarutbildning i olika former. På flera håll anordnas handledarutbildningen på arbetsplatserna och har mer formen av en processutbildning där yrkeslärare eller lärlingssamordnare utbildar handledarna. Några kommuner/regioner har upphandlat handledarutbildning som genomförs av branschorganisationer. Det finns också några få exempel på handledarutbildningar som genomförs på distans för att öka tillgängligheten. Några kommuner har sammanfört handledarutbildningen för handledare inom gymnasieskolans yrkesprogram med utbildningen av handledare för lärlingar inom vuxenutbildningen. Oavsett formen omfattar många utbildningar cirka 8 timmar. Dock varierar längden med allt från 2-3 timmar till 3 dagar. Innehållet i utbildningarna fokuserar på handledarrollen, styrdokument, lärande samtal, bedömning utifrån kursmål och stöd/metoder för lärande. Flera anordnare framhåller vikten av en fungerande

17 16 (103) loggbok för lärlingarna för att på detta sätt få både systematik i och dokumentation av lärandet på arbetsplatsen. Kommunerna beskriver att det ibland är svårt att få handledarna att komma till fysiska träffar som anordnas av utbildningsanordnaren. Denna form av handledarutbildning är fortfarande den vanligast förekommande, men det finns stora variationer mellan regioner och kommuner i vilken utsträckning handledarna kan vara frånvarande från arbetsplatsen för att delta i handledarutbildningen. 1.7 Nationella kurser inom förarutbildningar Utbildning till yrkesförare inom kommunal vuxenutbildning bedrevs tidigare som påbyggnadsutbildning med riktat statsbidrag fram till att denna utbildningsform upphörde den 1 juli Regeringen beslutade att utbildningarna till yrkesförare från och med 2010 skulle bedrivas som sammanhållen utbildning inom ramen för yrkesvux i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå enligt de nationella kurser som föreskrivits av. fick i uppdrag att ge kommuner möjlighet att ansöka om utbildningsplatser och att fördela och betala ut de statliga medlen på liknande sätt som tidigare. Yrkesförarutbildningen inom kommunal vuxenutbildning omfattar utbildning persontransporter (buss) på 500 verksamhetspoäng respektive utbildning yrkesförare godstransporter (lastbil) omfattande 600 eller 800 verksamhetspoäng. Inför tilldelningsbeslutet 2013 gjorde en bedömning av var i landet efterfrågan och behov av buss- och lastbilsförare är störst. Bedömningen utgick från kommunernas ansökningar i vilken de redovisat hur man säkerställt sin behovsanalys via lokala och regionala kontakter med Arbetsförmedlingen och branschorganisationer. har också, med tanke på elevernas avstånd till utbildningsorten, valt att fördela utbildningsplatserna över hela landet. År 2013 beviljade medel till 40 kommuner för att anordna yrkesförarutbildning. Totalt beviljades 812 utbildningsplatser. Av dessa var 456 platser för yrkesförarutbildning persontransporter samt 356 platser för yrkesförarutbildning mot godstransporter. Av de sist nämnda var 110 platser för godstransporter 600 verksamhetspoäng och 246 platser för godstransporter 800 verksamhetspoäng. Under 2013 återlämnades ett fåtal platser som omfördelade. Summeringen av antalet genomförda utbildningsplatser visar att det totalt utbildades 942 yrkesförare varav 517 mot persontransporter och 425 mot godstransporter vilket innebär att fler elever fick utbildning än vad anordnande kommun erhållit statsbidrag för. Kommunerna har således ibland tillskjutit kommunala medel för utbildningsinsatsen. Ett villkor för kommunerna som erhållit utbildningsplatser är att ta hänsyn till sökande från andra kommuner när det gäller antagning och eventuellt urval. Under 2013 har 58 procent av platserna gått till elever bosatta i den kommun som anordnat utbildningen.

18 17 (103) Körkortsrelaterade kostnader för eleverna Enligt 20 kap. 7 skollagen ska utbildningen vara avgiftsfri, men det får förekomma enstaka inslag som kan medföra obetydlig kostnad för eleverna. har gjort en genomgång av avgifterna för eleverna inom yrkesförarutbildningen och när det gäller utbildning för yrkesförare mot persontransporter (buss) ligger avgifterna för eleverna i ett spann mellan kr och kr. De flesta kommunerna tar ut en kostnad om mellan kr och kr. Avgifterna går till kurslitteratur, körkortskostnader som fotografering och körkortstillstånd, läkarundersökningar samt i vissa fall skyddskläder. I utbildningen för yrkesförare mot godstransporter (lastbil) ligger avgifterna något högre. Här varierar avgifterna för eleverna mellan kr till som högst kr. De flesta kommuner ligger i spannet om kr till kr. Kommunerna uppger även här att avgifterna går till kurslitteratur, körkortskostnader, läkarundersökningar samt skyddskläder och skyddsskor. bedömer att det finns skäl att se över dessa skillnader i avgifter för eleverna. I statsbidraget ingår inte ersättning till kommunerna för utfärdandet av körkortet Oklara regler vad som gäller vid övningskörning inom apl har identifierat oklarheter i vad som är tillåtet inom det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) enligt lagen om yrkesförarkompetens (2007:1157). Oklarheterna uppstår när det gäller att framföra fordon i övningskörning i samband med yrkesmässiga transporter. Det finns ett undantag i lagen där det framgår att det är tillåtet att få framföra ett fordon i övningskörning eller körträning. I samma lag finns det en ansvarsparagraf som förbjuder att man framför ett fordon i yrkesmässig trafik utan behörighet. Arbetsgivaren på företaget där eleven gör sin apl och eleven kan båda eventuellt anses begå lagbrott om eleven framför fordonet utan behörighet enligt lagen om yrkeskompetens. Enligt Transportstyrelsen finns här ingen rättspraxis Begreppet lärare i samband med körträning har identifierat att lagen om yrkesförarkompetens begränsar elevernas möjligheter att tillgodogöra sig körträning (kvalificerad yrkesinriktad körning) inom det arbetsplatsförlagda lärandet (apl). Det anges i lagen att körträning endast får genomföras tillsammans med en lärare som är anställd hos utbildningsanordnaren. Denna regel begränsar elevens möjligheter att tillgodogöra sig körträning inom sin apl. Enligt Transportstyrelsens tolkning är att det inte är tillåtet att en aplhandledare genomför körträning eftersom han eller hon inte kan ses som en lärare eller för den delen anställd hos utbildningsanordnaren.

19 18 (103) Frågor kring ålderskrav för körkort Under 2013 har många anordnare av yrkesförarutbildningen ställt frågor till och Transportstyrelsen vad som ligger till grund för att elever inom vuxenutbildningen endast kan få den kortare grundutbildningen enligt lagen om yrkesförarkompetens (YKB). Enligt Transportstyrelsens tolkning är det naturligt att de ämnesplaner och kurser som har varit föremål för samråd mellan och Transportstyrelsen endast motsvarar den förkortade grundutbildningen. Den förkortade grundutbildningen enligt lagen om yrkesförarkompetens är på 140 timmar och ger en behörighet att framföra fordon i yrkesmässig trafik från 21-års ålder. Elever inom gymnasieskolans fordons- och transportprogram inriktning transport - går en treårig utbildning som avses utmynna i en anställning som yrkesförare. Inom ramen för gymnasieskolan ges grundutbildning för yrkesförarkompetens omfattande 280 timmar vilket ger möjligheter att ta körkort vid tidigare ålder än 21 år. Transportstyrelsens inspektioner 2013 har visat att flera anordnande kommuner inte följt eller uppmärksammat regelverket kring förkortad grundutbildning för YKB om 140 timmar utan gett elever inom vuxenutbildningen den längre utbildningen om 280 timmar vilket enbart ska gälla gymnasieskolans längre utbildning. Resultatet har blivit att felaktigheter skett vid inrapporteringen av eleverna när det gäller körkort och att vid några tillfällen har körkort utfärdats på felaktig grund och vilka följder det kan få för den enskilde eleven. har tillsammans med Transportstyrelsen informerat anordnande kommuner om gällande regelverk och en arbetsgrupp har tillsatts med representanter från båda myndigheterna för att säkerställa att informationen till huvudmän som bedriver yrkesförarutbildning inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning når ut och uppdateras Frågor om anställbarhet har tagit emot flera synpunkter och frågor från anordnare ute i landet om att den kortare yrkesförarutbildningen mot godstransporter omfattande 600 verksamhetspoäng inte skulle ge eleverna full möjlighet till anställbarhet efter utbildningen. Utbildningen ligger till grund för en examination på körkort C (C1 under 21 år) och yrkeskompetens (21 år). I många delar av landet anses det vara en klar fördel att eleverna har ett CE-körkort, truck och farligt godsintyg för att få ökad anställbarhet på arbetsmarknaden. För att tillgodogöra sig kunskaper motsvarande dessa behörigheter måste eleven gå den längre utbildningen motsvarande 800 verksamhetspoäng. har haft kontakter med branschorganisationen Transportfackens Yrkesoch Arbetsmiljönämnd (TYA) i frågan. TYA förmedlar bilden av att det likväl finns en arbetsmarknad i de medelstora och stora städerna för yrkesförare med enbart körkorsbehörighet C. TYA vill därför att även fortsättningsvis ska bevilja statsbidrag till båda kategorierna. har för avsikt att fortsätta bevaka frågan via täta kontakter med branschen inför nya eventuella tilldelningar av statsbidrag för yrkesförare.

20 19 (103) Antagningskrav för vuxenutbildning harmonierar inte har via Transportstyrelsens inspektioner fått kännedom om att huvudmän infört ett ålderskrav på 21 år för att antas till utbildningen till yrkesförare. Bakgrunden till detta är att i lagen om yrkesförarkompetens regleras möjligheten för elever inom kommunal vuxenutbildning att få ut ett yrkeskompetensbevis. Reglerna innebär att elever inte kan få yrkeskompetensbeviset före man fyllt 21 år och därmed bli anställbar som yrkesförare. har under året via informationsutskick påpekat för samtliga huvudmän vikten av saklig information till sökanden till yrkesförarutbildningar om ålderskraven för yrkeskompetensbevis och körkortsexamination men också tydligt påpekat att man för övrigt ska följa regelverket kring antagning föreskrivet i skollagen. bedömer att de skrivningar som finns i nuvarande förordningar inte alltid överensstämmer med denna utbildningsverksamhet. Utbildningen ska bland annat vara öppen för sökande från hela landet, eleverna förväntas erhålla yrkeskompetensbevis, en ytterligare myndighet är inblandad i villkoren för förarutbildningar m.m. Kommuner som tillhandahåller förarutbildningar beskriver ofta att efterfrågan är större än tillgången. En mer omfattande analys behöver göras när det gäller förarutbildningsverksamhet, bland annat hur utbildningen genomförs, vilka villkor som bör gälla för anordnande kommuner och i vilken utsträckning andra kommuners elever deltar i utbildningen samt eventuell särskild reglering i förordning. Om förarutbildningar enligt nuvarande upplägg fortsättningsvis ska genomföras inom ramen för kommunernas vuxenutbildning kan det finnas behov av någon form av stödmaterial till anordnarna. Analysen bör genomföras i samverkan med berörda myndigheter.

21 20 (103) 2. Reflektioner från regionala dialogträffar De kommunala budgeterna varierar när det gäller yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna. I vissa kommuner är det riktade statsbidraget en förutsättning för att det ska vara möjligt att ta del av en gymnasial yrkesutbildning. Flera kommuner uppger att det är svårt att budgetera och planera för vuxenutbildningens behov. Det kan ske oförutsedda förändringar på arbetsmarknaden som medför ett akut behov av yrkesutbildningsinsatser eller ett ökat behov av utbildning på grundläggande nivå eller utbildning i svenska för invandrare. Såväl politiker som tjänstemän i kommunerna menar att det finns vissa svårigheter med att organisera en utbildningsverksamhet som ska kunna påbörjas snarast utifrån de enskilda individernas behov och samtidigt baseras på en årlig tilldelning av statsbidrag. 2.1 Tilldelning och omfördelning av statsbidrag och årsstudieplatser s sänder ut ansökningshandlingar till kommunerna i augusti året innan utbildningarna förväntas starta. När ansökningarna har behandlats meddelas till kommunerna en preliminär fördelning. Av meddelandet framgår att denna preliminära tilldelning är under förutsättning att regeringen beviljar medel. utsänder sedan ett fastställt beslut när s regleringsbrev är beslutat. Om regeringen beslutar om ytterligare platser att tilldela har kommunerna möjlighet att erhålla sådana. Det förekommer att kommuner återlämnar tilldelade platser som inte utnyttjats. har då enligt förordningen möjlighet att omfördela platser till kommuner som genomfört fler årsplatser än de tilldelats. Flera kommuner har en flexibel organisation och kan direkt omsätta dessa extra platser som tillkommit genom ytterligare tilldelning eller omfördelning. Andra kommuner har utbildningar som löper över årsskiftet och menar därmed att det innebär ett ekonomiskt åtagande för nästa kalenderår, ett åtagande som kommunen inte alltid vet om de har eller får fortsatt täckning för genom kommunala medel eller riktade statsbidrag. 2.2 Studieplaner och etableringsplaner Under dialogträffarna beskrev kommunerna att elever som läser inom utbildning i svenska för invandrare kan ha en etableringsplan från Arbetsförmedlingen och att den ofta ses vara överordnad den individuella studieplanen. Ett exempel som berättades vid ett flertal dialogträffar var att elever utan förvarning uteblev från undervisningen. Det kan få till följd att kommunerna i efterhand får kännedom om att en frånvarande elev genom Arbetsförmedlingens försorg fått en praktikplats men att det inte meddelats vuxenutbildningen. Den individuella studieplan som upprättats har då inte eleven någon möjlighet att följa eftersom etableringsplanen givits företräde. En kommunrepresentant berättade om kvinnor som var analfabeter som efter tre veckor i svenskundervisning hade lyfts ur undervisningen och placerats i andra arbetsmarknadsåtgärder. 2.3 Förekomst av handledarutbildning Kommunerna uppgav under dialogträffarna att förekomsten av handledarutbildning är god och att arbetsgivarna ser detta som en kompetensutveckling av perso-

22 21 (103) nalen och uppmuntrar ett deltagande i handledarutbildning. Flera kommuner uppger att det initialt har varit svårt för arbetsgivare att avsätta tid för handledarutbildning. Man har ofta löst detta genom att lägga utbildningen utanför den vanliga arbetstiden eller att utbildningen sker på arbetsplatsen. Inom vård och omsorg har man en starkt förankrad kultur av handledning och handledarutbildning. Kommunerna välkomnade att getts i uppdrag att ta fram en handledarintroduktion och att denna ska vara webbaserad. Man har också uttryckt att det är positivt att den är en introduktion och att varje yrkesområde sedan kan bygga på med den utbildning som krävs för att möta de specifika behov och krav varje yrkesområde ställer på en handledare. 2.4 Regelverk som påverkar elever inom vuxenutbildning Kommunerna beskriver att olika regelverk som rör elever i vuxenutbildning inte alltid harmonierar. Det handlar t.ex. om Försäkringskassans villkor för aktivitetsersättning, Centrala studiestödsnämndens (CSN) indelning av studieperioder, Arbetsförmedlingens etableringsplan och samråd med myndigheten samt Transportstyrelsens villkor när det gäller yrkeskompetensbevis i förhållande till de författningar som styr vuxenutbildningen och statsbidragen. Kommunerna uppger att när skolan ska rapportera in uppgifter för eleven till CSN måste de redogöra för kursens startdatum och slutdatum samt att de måste rapportera in terminer. De menar att detta går stick i stäv med att utbildningen ska vara flexibel och utgå från individens behov. Intentionen att en elev ska kunna läsa i ett högre tempo och kursen ska kunna avslutas i förtid om eleven har nått upp till kurskraven kan då inte uppfyllas. Vidare har många studie- och yrkesvägledare tagit upp att om en elev läser flera kurser utan att ta uppehåll, men väljer att endast ta studielån under delar av perioden, så beräknas studietakten på hela antalet veckor eleven studerar, inte endast på de veckor när de väljer att ta studielån. Detta innebär att en elev som väljer att studera och arbeta samtidigt men med lägre studietakt inte sedan kan välja att ta fullt studielån under veckor när eleven läser heltid. Kommunerna upplever det som en försvårande omständighet att det i förordningen om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå och förordningen (2010:2016) om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna står inskrivet att kommunen i anordnandet av utbildningarna/kurserna ska samråda med Arbetsförmedlingen. Motsvarande skrivning saknas i Arbetsförmedlingens instruktion.

23 22 (103) 3. Organisationsuppföljning Kommunerna lämnar årligen in en organisationsuppföljning när det gäller yrkesvux, lärlingsvux och förarutbildningarna. Förutom det som redovisas särskilt under kapitel 1 s analys och slutsatser i denna rapport följer nedan en sammanfattning av kommunernas övriga redovisade svar. Kommunerna kunde under vissa frågor lämna flera svarsalternativ. s kommentarer framgår under varje fråga. 3.1 Anordnare och utförare av utbildning inom yrkesvux Kommunerna har genomfört kurser under 2013 inom samtliga yrkesområden som förekommer på gymnasial nivå (bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, hantverk, hotell och turism, industriteknik, naturbruk, restaurang och livsmedel, VVS och fastighet, barn och fritid, handel och administration och vård och omsorg). Därutöver förekommer även teoretiska kurser i viss omfattning. Teoretiska kurser får enligt förordningen om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå ges, men får utgöra högst 25 procent av en enskild elevs utbildning. Inom vård och omsorg bedriver kommunerna 61 procent av utbildning i egen regi och 39 procent upphandlas från utbildningsanordnare. Drygt 2 procent av kommunerna har inte anordnat utbildning inom det utbildningsområdet. Flera kommuner samverkar kring gemensamt utbud vilket oftast innebär att de fördelar olika utbildningsinriktningar mellan sig. Närmare 60 procent av kommunerna uppger att de inte har anordnat utbildning inom naturbruk, hantverk, hotell och turism samt barn och fritid. s kommentar: Kommunerna upphandlar i stor utsträckning utbildning av andra kommuner eller av externa utbildningsanordnare. När det gäller köp av utbildning från annan kommun handlar det oftast om att kommunerna kommer överens om en interkommunal ersättning som lämnas till anordnande kommun. När det gäller upphandling från externa utbildningsanordnare beskriver många kommuner att en stor del av upphandlingarna överklagas vilket innebär en viss fördröjning av när utbildningarna kan påbörjas. En del kommuner har avtal med samtliga anordnare som kan tillhandahålla en utbildningsinriktning och vid efterfrågan från elever kan de välja mellan dessa anordnare. Mindre kommuner eller glesbygdskommuner uppger ofta att det inte finns någon anordnare som visar intresse för att bedriva utbildning lokalt utan alternativet blir utbildning på distans. 3.2 Studieformer Den vanligaste studieformen är heltidsstudier som antingen bedrivs i utbildningslokaler eller utbildning förlagd till arbetsplats. Deltidsstudier och distansstudier bedrivs i störst utsträckning inom teoretiska kurser och inom utbildningsområdet vård och omsorg. Ungefär 20 procent av teoretiska studier bedrivs på kvällstid, medan

24 23 (103) yrkesinriktade kurser på kvällstid anordnas upp till 5 procent av kommunerna beroende på yrkesutbildning. Högst andel kvällstudier bedrivs inom vård och omsorg. s kommentar: Studieformerna för vuxenutbildning är likvärdiga med tidigare år. Det framgår även av enstaka kommuners svar att det finns elever som kombinerar distansstudier med studier i utbildningslokaler eller på arbetsplats. avser att i fortsatt diskussion med kommunerna eller genom kompletterande frågor i organisationsuppföljning undersöka i vilken utsträckning denna kombination förekommer. I den senaste organisationsuppföljningen var frågan inte utformad på ett sådant sätt att det gick att utläsa av svaren. 3.3 Informationskanaler 97 procent av kommunerna anger att den vanligaste informationskanalen för utbildningsverksamheten är kommunens egen webbplats. Därefter följer info genom Arbetsförmedlingen med drygt 86 procent. Andra informationskanaler som används i fler än hälften av kommunerna är genom vägledningscentrum, annonser i lokalpress, via kommunens arbetsmarknadsenhet eller socialtjänst, mässor och sociala medier. Drygt hälften av kommunerna uppger att de bedriver uppsökande verksamhet för presumtiva elever. s kommentar: Kommunernas svar är liknande med tidigare år. Sociala medier används dock i ökande omfattning. 3.4 Dokumentation i form av intyg Möjligheten att utfärda intyg efter validering eller utbildning förekommer i mycket liten omfattning. Det är endast inom området vård och omsorg som 23 procent av kommunerna uppger att de utfärdar intyg. I övrigt ligger siffrorna för övriga utbildningsområden på mellan 1-6 procent. s kommentar: Kommunernas möjlighet att utfärda intyg utnyttjas inte i någon större utsträckning vilket framgår av ovanstående svar. Orsakerna till att kommunerna inte utnyttjar möjligheten att utfärda intyg ska analysera närmare. Huvudmannen ska enligt 20 kap. 34 andra stycket skollagen ansvara för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. 3.5 Urval I uppföljningen ställdes en fråga till kommunerna huruvida de tillämpat urvalsparagrafen 3 förordningen om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå och tagit hänsyn till skrivningen svag ställning på arbetsmarknaden. 64 procent av kommunerna har med stöd av denna paragraf gjort ett urval av de sökande, medan 36 procent av kommunerna uppger att inget urval har gjorts.

25 24 (103) s kommentar: Drygt en tredjedel av kommunerna uppger att de inte behöver göra ett urval av de sökande till utbildning. Det kan tyda på att det antingen inte finns större efterfrågan eller att kommunerna tillhandahåller ett utbud av utbildning som är anpassat utifrån elevernas efterfrågan. Men det kan även innebära att kommunerna tillhandahåller ett kursutbud som eventuellt presumtiva elever inte finner intressant. Det framkommer ofta att kommuner utarbetar egna kriterier kring vad som enligt ovan nämnda paragraf i förordningen avses med svag ställning på arbetsmarknaden. 3.6 Kommunernas förutsättningar att tillmötesgå elevers efterfrågan 55 procent av kommunerna uppger att de inte haft tillräckliga ekonomiska resurser att tillmötesgå samtliga elevers önskemål. 41 procent av kommunerna uppger att platsbrist har varit orsaken och 38 procent menar att de presumtiva eleverna bedömdes vara icke-behöriga. 25 procent av kommunerna uppger att individernas efterfrågan inte överensstämde med arbetsmarknadens behov och drygt 20 procent av kommunerna svarade att de efterfrågade kurserna inte kunde erbjudas i närområdet. s kommentar: Det framgår inte av kommunernas svar om de ekonomiska resurserna inte varit anpassade till eventuellt för höga kostnader för olika utbildningsområden eller om kommunen generellt inte kan bevilja fler möjlighet till yrkesutbildning. Det finns även skillnader i kommunernas tolkning kring vems behov som styr valet av utbildningsinsatser, d.v.s. arbetsmarknadens behov eller individens behov. 3.7 Utbildningar med större efterfrågan än tillgång Närmare 55 procent av kommunerna uppger att det finns en större efterfrågan på utbildning inom vård och omsorg än de kan tillhandahålla. 23 procent av kommunerna uppger att det finns en kö till utbildningar inom fordon och transport. 18 procent av kommunerna redovisar att det finns kö till utbildningar inom industriteknik och restaurang och livsmedel. De utbildningsområden som kommunerna uppger att det är lägst efterfrågan på är naturbruk, barn och fritid, hotell och turism samt hantverk. Ungefär hälften av kommunerna uppger att de omfördelat platser från yrkesområden de planerat att genomföra till utbildningsinriktningar där det finns en större efterfrågan. Främst har platserna omfördelats till vård och omsorg. Inför en sådan omfördelning har 41 procent av kommunerna samrått med Arbetsförmedlingen om åtgärden. s kommentar: I likhet med tidigare år uppger kommunerna att det finns en kö av elever till utbildning inom vård och omsorg. 3.8 Former för uppföljning av elever Kommunerna uppger att de följer upp elever genom den individuella studieplanen, genom personliga kontakter, via e-post, webbenkäter och telefonsamtal. 50 procent

26 25 (103) av kommunerna uppger att de samlar in uppgifter om elever via ansökan. Uppföljning via post-enkät används endast av 17 procent av kommunerna. s kommentar: Många kommuner beskriver svårigheter med att kunna få kontakt med elever efter utbildningens avslut. Trots upprepade påminnelser till tidigare elever lyckas inte vissa kommuner få svar på frågor om vad som hänt efter avslutad utbildning. Enkät utskickad per post till tidigare elever verkar vara minst framgångsrikt. 3.9 Utbildning för elever med funktionsnedsättning 97 procent av kommunerna uppger att ingen individ har nekats delta i utbildning på grund av funktionsnedsättning. Enstaka kommuner har hänvisat till problem med minskade ekonomiska resurser, bristande tillgång till specialpedagog o dyl. s kommentar: Denna fråga går inte att kommentera eftersom det inte av frågan eller svarsunderlaget framgår om det har funnits någon elev som har efterfrågat utbildning och behövt någon särskild form av stöd Samverkan med ungdomsgymnasiet Kommunerna samverkar med ungdomsgymnasiet i varierande omfattning beroende på yrkesutbildningsområde. Det förekommer samverkan inom samläsning, lärare, lokaler, läromedel och annan utrustning. Men i snitt 70 procent av kommunerna uppger att det inte är aktuellt att samverka med ungdomsgymnasiet. s kommentar: Samverkan med ungdomsgymnasiet förekommer inte i någon större omfattning. Flera kommuner besvara frågan med att de upphandlar från annan kommun och kan således inte uppge om det i den anordnande kommunen finns samverkan med ungdomsgymnasiet Samverkan med andra kommuner Endast 3 procent av kommunerna uppger att de inte samverkar med någon annan kommun. I övrigt förekommer samverkan inom framtagande av behovsanalys, marknadsföring, ansökan om statsbidrag, uppföljning, administration, gemensamt kursutbud med olika former av frisök. Det kan innebära att en elev kan välja att studera hos någon av de samverkande kommunerna, men det kan också vara möjligt att fritt få välja utbildningsanordnare. Andra samverkansformer är t.ex. nätverk med vägledningsfrågor, kontinuerliga träffar för planering av verksamhet och samverkansavtal kring upphandling. s kommentar: har under åren med yrkesvux noterat en ökande samverkan mellan kommuner när det gäller yrkesutbildning för vuxna.

27 26 (103) 3.12 Samverkan med Arbetsförmedlingen Drygt 75 procent av kommunerna samverkar med Arbetsförmedlingen inför inlämnande av ansökan om statsbidrag för yrkesvux. Cirka 60 procent av kommunerna beskriver att de kontinuerligt eller vid behov samråder med Arbetsförmedlingen. Cirka 2 procent av kommunerna uppger att inget samråd har skett inför eller under s kommentar: De inlämnade svaren tyder på att det kan finnas en brist i den samverkan med Arbetsförmedlingen som ska ske i samband med olika insatser inom yrkesvux. ska komplettera ansöknings- och uppföljningsunderlag med frågor kring hur kommunerna samverkar med Arbetsförmedlingen eftersom denna samverkan i viss mån verkar ha minskat. avser att om kommunerna även framöver kommer att ges möjlighet att ansöka om riktat statsbidrag bör det klart framgå av ansökningshandlingarna på vilket sätt och med vilken/vilka företrädare på Arbetsförmedlingen detta samråd har ägt rum Samråd med lokala näringslivet Cirka 50 procent av kommunerna uppger att de samrått med det lokala näringslivet inför ansökan om statsbidrag till yrkesvux. En lika stor andel uppger att de kontinuerligt under året eller vid behov samråder. Cirka 40 procent av kommunerna samråder med det lokala näringslivet inför uppstart av nya utbildningar eller vid framtagande av utbildningsinslag på arbetsplats. s kommentar: I likhet med den tidigare frågan (3.12) ska ytterligare åtgärder göras i samband med ansöknings- och uppföljningsunderlagen i vilken mån kommunerna samråder med näringslivet och hur detta samråd genomförs.

28 4. Lärlingsutbildning för vuxna 27 (103) Kommunerna har sedan 2012 haft möjlighet att ansöka om statsbidrag för att genomföra lärlingsutbildning för vuxna. Redan 2011 kunde kommunerna inom ramen för tilldelat statsbidrag för yrkesvux tillhandahålla utbildningsformen lärling. Inom statsbidragssatsningarna på lärlingsutbildning och yrkesvux inom särskild utbildning för vuxna finns det skillnader över landet avseende hur långt kommunerna har kommit med planering och genomförande av dessa utbildningar. Vid samtliga dialogträffar har kommunerna framfört att yrkesvux och lärlingsvux behövs och att det i kommunerna upplevdes som lyckade satsningar. Många kommuner har även framfört att lärlingsformen är en bra utbildningsform för vuxna. Initialt har inte kommunerna lyckats anordna lärlingsutbildning i den omfattning de planerade att kunna genomföra när ansökan inlämnades in eller tilldelningen beslutades. Kommunernas förklaring till varför lärlingsutbildningar inte nått upp till önskad volym är samstämmig över landet. De menar att insatser som måste till för att bedriva lärlingsutbildning inledningsvis medför en stor arbetsinsats vad gäller bland annat inrättande av lärlingsråd med elevrepresentant, rekrytering av arbetsplatser, elever, lärare och handledarutbildning. Det innebär också att lärare ska anpassa sig till en ny pedagogisk utbildningsmiljö och planeringen ser därmed annorlunda ut än i ordinarie yrkesutbildning. Många av de kommuner som har startat lärlingsutbildning i en mer omfattande volym har organiserat sig regionalt och har därför kunnat utse eller anställa en regional samordnare. Vissa regioner har ansökt och beviljats ESF-medel vilket möjliggjort en sådan anställning. När organisationen väl är på plats så beskriver kommunerna att de då har ökade möjligheter att utan någon längre framförhållning kan ta emot förhållandevis stora volymer. En annan faktor som kommunerna upplever har påverkat söktrycket är lärlingsbegreppet. Det råder en viss begreppsförvirring från potentiella elever och i mötet med arbetsgivare vid rekrytering av lärlingsplatser. Kommunerna beskriver att vuxna elever ibland har uppfattat att lärlingsutbildning är en utbildningsform för skoltrötta ungdomar. Som motiverade vuxenstuderande har de ibland svårt att identifiera sig med att en utbildningsform som benämns lärling. En kommun uppgav att de valt att marknadsföra utbildningen som trainee istället för lärling då de upplevde att det fanns negativa associationer till begreppet lärling, medan trainee ansågs vara positivt laddat. Det finns även kommuner som beskriver att vuxna individer med dåliga erfarenheter av tidigare skolgång väljer lärling som utbildningsform för att de tror att det är ett alternativ där teoretiska studier är mindre omfattande. För att elever ska förstå hur utbildningsformen förhåller sig till alternativet klassrumsundervisning behöver kommunerna initialt tillhandahålla relevant information. Det är även viktigt att ha en regelbunden kontakt med lärlingen när denne är ute på det arbetsplatsförlagda lärandet. Flera kommuner upplever att det svårt att hinna med detta inom

29 28 (103) ramen för det dagliga arbetet. Konsekvensen av detta kan bli att elever avbryter utbildningen och får ytterligare negativa associationer till utbildning. har under rubriken Regeringens uppdrag till beskrivit att uppgifter som avser elevernas sysselsättning efter studier är alltför bristfälliga för att redovisas. avser att återkomma under hösten med kompletterande uppgifter. 4.1 Lärlingsutbildning inom särvux Utbildning för elever inom särskild utbildning för vuxna är ett område som fortsatt behöver utvecklas. Regeringen har genom ändring av förordningen om vuxenutbildning 5 infört verksamhetspoäng och omfattning av en årsstudieplats inom särskild utbildning för vuxna. I och med de nya ämnesplanerna som trädde i kraft den 1 juli 2013 infördes även gymnasiesärskolepoäng inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Hur dessa förändringar har implementerats i kommunernas utbildningsverksamhet bör fortsatt analyseras och följas upp av. En del kommuner beskriver i synnerhet satsningen på lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna som mycket framgångsrik. De kommuner som har satsat på lärlingsutbildning har gjort det genom att anställa lärlingssamordnare, de har egna studie- och yrkesvägledare och en aktiv uppsökande verksamhet. En annan framgångsfaktor är att huvudmännen har god kännedom om verksamheten och att genomförandet är väl förankrat bland de styrande i kommunen. De kommuner som inom ramen för statsbidraget har kommit igång med lärlingsvux inom särskild utbildning för vuxna beskriver att utbildningsformen passar målgruppen väldigt bra då det finns en tydlig koppling mellan teori och praktik. Att få till en matchning mellan elev och arbetsplats är ett krävande arbete, men samtidigt en framgångsfaktor som möjliggör någon form av anställning efter utbildningen. Det är även i vissa fall lättare att rekrytera arbetsplatser till särskild utbildning för vuxna än till kommunal vuxenutbildning eftersom en del företag ser mottagandet av en elev med utvecklingsstörning som en del av företagets CSR 6 -policy. Dessutom menar många som arbetar med särskild utbildning för vuxna att det är betydligt lättare att rekrytera en lärlingsplats inom privat sektor än inom offentlig sektor. De kommuner som genomför lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna beskriver de att de inte bara har sett positiva effekter för eleverna, utan hela arbetsplatsen påverkas. Genom att arbetsplatsen har tagit emot en elev med utvecklingsstörning har medarbetarna börjat reflektera över vilket förhållningssätt och bemötande som finns på arbetsplatsen i stort och detta har lett till förändrade attityder. Detta har även bidragit till att mottagandet av en elev från särskild utbildning för vuxna ses som en tillgång för hela arbetsplatsen. 5 Se förordning (2012:746)om ändring i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 6 Corporate Social Responsibility

30 29 (103) Andra kommuner beskriver att det har varit svårt att få igång lärlingsutbildning då det behövs ett stort stöd för både deltagare och arbetsplats vilket är kostsamt och att befintligt statsbidrag inte täcker alla kostnader. En mycket stor andel av kommunerna framför de svårigheter som finns med studieförsörjning för eleverna. Dessa problem har orsakat att statsbidraget inte används i flera kommuner, i vissa fall även i hela regioner. Elever inom särskild utbildning för vuxna har inte rätt till studiemedel från CSN utan finansierar sina studier med ett antal olika bidrag, vilket kan vara aktivitetsersättning från Försäkringskassan, aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen, habiliteringsersättning från kommunen eller bidrag från SPSM. Regelverken för dessa bidrag påverkar i viss mån elevens utbildningsmöjligheter, eftersom det i dessa regelverk kan finnas begränsningar gällande omfattning av deltagande i utbildning. Flera företrädare för särskild utbildning för vuxna har framfört att studiefinansieringen är ett omfattande hinder för elever som vill delta i yrkesutbildning, till exempel lärlingsutbildning för vuxna. Det finns kommuner som helt avstår från att anordna lärlingsutbildning då de uppmärksammat att eleven riskerar att förlora sin inkomst när de börjar studera. De beskriver även att det finns elever som har tackat nej till att delta i yrkesutbildning för att de inte har fått tillgång till finansiering under sina studier eller för att de riskerar att förlora sin ersättning efter avklarade studier. För eleverna kan utbildningen bli en personlig ekonomisk risk. Flera kommuner som har haft kontakt med framför även att det regelverk som gäller för erhållande av aktivitetsersättning under utbildning och som administreras av Försäkringskassan kan vara svårtolkat. Det kan bland annat handla om hur olika insatser inom lärlingsutbildning inom särvux bedöms som praktik eller annan aktivitet? Bedömningen avgör om det är möjligt för eleven att delta i studier med aktivitetsersättning. Ett enhetligt system, som gynnar individens möjlighet att studera, efterfrågas av lärare och rektorer i riket. Satsningen på lärlingsutbildning tillsammans med den reform som trädde i kraft 2013 har sporrat en utveckling av skolformen i riktning mot mer yrkesutbildning och mer arbetsplatsförlagt lärande. Många lärare och rektorer efterfrågar mer information, stöd och erfarenhetsutbyte mellan de kommuner som har kommit längre och de kommuner som står i startgroparna. Möjligheten att genomföra lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna med ett riktat statsbidrag har enligt flera kommunföreträdare medfört att verksamheten har ett bättre samarbete mellan skola och arbetsliv, men även utvecklat samarbetet mellan kommun, Arbetsförmedling och Försäkringskassa. För målgruppen är det centralt att lärlingsutbildningen har en början och ett slut. I andra insatser som målgruppen deltar i kan praktik eller deltagande i daglig verksamhet pågå kontinuerligt utan att personen egentligen närmar sig någon form av anställning. Det har även varit vanligt att dessa elever deltar utan att de har formulerat ett mål för studierna. Genom att delta i en lärlingsutbildning blir det tydligare för både elev och verksamheten vad syftet är med utbildningen då utbildningen per

31 30 (103) definition är inriktad mot ett visst yrke. I detta arbete har studie- och yrkesvägledningen en central roll. Det är av lika stor vikt för målgruppen inom särvux som för övriga målgrupper inom vuxenutbildningen att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses. Kommunerna har i sin redovisning till rapporterat att elevernas studieomfattning i nästan samtliga fall sker på heltid. Vad som avses med heltid har varierat beroende på elevens förutsättningar och det har varit upp till kommunernas ansvariga för särvux att bedöma varje enskild individs omfattning av studierna. Endast 11 procent av eleverna studerar på en lägre omfattning än heltid. Däremot är det endast för en mindre del av eleverna som kommunerna har mottagit fullt statsbidrag. Detta beror på att även om eleverna oftast studerar på heltid, deltar de inte i lärlingsutbildning under samtliga veckor under året. Kommunen kan endast få statsbidrag för de veckor eleverna deltar i lärlingsutbildning. Under första halvåret 2013 var det en fjärdedel av eleverna som deltog i utbildning som motsvarade helt statsbidrag för kommunen och för ett halvår utgör kr. Det andra halvåret 2013 var motsvarande siffra en femtedel av eleverna. I genomsnitt redovisade kommunerna utbildningsverksamhet som motsvarar kr i statsbidrag per elev första halvåret 2013 och kr andra halvåret Till detta kommer även statsbidrag för ersättning till arbetsplats och handledarutbildning i förekommande fall. 68 procent av eleverna har handledare som har deltagit i handledarutbildning. För en majoritet av utbildningarna består minst 80 procent av utbildningen av arbetsplatsförlagt lärande. I genomsnitt förläggs 82 procent av utbildningen på en arbetsplats. För nästan en femtedel av eleverna har kommunerna rapporterat att hela utbildningen är förlagd på en arbetsplats Elevuppföljning lärling särvux Nedan följer uppgifter som kommunerna redovisat för Uppgifterna redovisas i antal elever. 124 kommuner fördelat över 35 samverkansområden har under 2013 redovisat uppgifter om lärlingar inom särskild utbildning för vuxna. Kommunerna har sammanlagt redovisat uppgifter om 238 elever under Av dessa hade 84 elever påbörjat sin utbildning under Lärlingsutbildningarna inom särskild utbildning för vuxna är i genomsnitt 71 veckor långa. De kommuner med störst volym, räknat i antalet elever, återfinns i Stockholms län där samverkansområdet Solna, Stockholm m.fl. redovisade 31 elever, Botkyrka redovisade 24 elever, följt av Hälsingeutbildning med 19 elever Lärling särvux antal och könsfördelning Under 2013 deltog 133 kvinnor och 105 män i lärlingsutbildning inom särvux.

32 31 (103) Lärling särvux elevernas åldersfördelning Ålder Antal elever år år år år år år Lärling särvux elevernas födelseland Födelseland Antal elever Sverige 207 Övriga Europa 8 Utanför Europa 21 Uppgift saknas Lärling särvux elevernas sysselsättning innan utbildning Antal elever Anställd 4 Studier 28 Arbetslös 107 Övrigt 97 Uppgift saknas Lärling särvux utbildningsområden Utbildningsområde Antal elever Fordon 7 Handel och administration 38 Hantverk 10 Hotell och restaurang 38 Industri 12 Naturbruk 31 Annat 102

33 32 (103) Lärling särvux elevernas studiefinansiering Studiefinansiering Antal elever Aktivitetsersättning 88 Aktivitetsstöd 5 Bidrag SPSM 55 Lönebidrag 7 Pension, sjukersättning 7 Övrigt 43 Ingen studiefinansiering 7 Uppgift saknas 26

34 33 (103) 4.2 Lärlingsutbildning inom komvux I genomsnitt förläggs 75 procent av utbildningen på en arbetsplats. Det är vanligast att 70 procent av utbildningen förläggs på en arbetsplats, vilket motsvarar det krav som ställs i förordning om statsbidrag. Sju procent av alla utbildningar är helt förlagda på en arbetsplats och 70 procent av eleverna har en handledare som har deltagit i handledarutbildning. Utbildningarnas omfattning är i genomsnitt gymnasiepoäng. 77 kommuner/kommuner i samverkan har under 2013 redovisat uppgifter om lärlingar inom kommunal vuxenutbildning. Kommunerna har redovisat uppgifter för elever. Under 2013 redovisade kommunerna att de använt statsbidrag motsvarande kr för utbildning och kr för ersättning till arbetsplatserna. I genomsnitt redovisade kommunerna utbildningsverksamhet motsvarande kr i statsbidrag per elev för utbildning första halvåret 2013 och kr det andra halvåret Till detta tillkommer även statsbidrag för ersättning till arbetsplats och handledarutbildning Lärling komvux antal och könsfördelning Under 2013 deltog kvinnor och män i lärlingsutbildning inom komvux. För 33 elever saknas uppgift om kön. Nedan följer uppgifter som lämnats vid redovisningen för elever som deltagit i utbildning Uppgifterna redovisas i antal elever Lärling komvux elevernas åldersfördelning Ålder Antal elever Yngre än 19 år år år år år år år eller äldre 33

35 34 (103) Lärling komvux elevernas födelseland Födelseland Antal elever Sverige Övriga Europa 298 Utanför Europa 561 Uppgift saknas Lärling komvux elevernas sysselsättning före utbildning Antal elever Anställd 594 Studier 396 Arbetslös Egen företagare 33 Övrigt 330 Uppgift saknas Lärling komvux elevernas studiefinansiering Studiefinansiering Antal elever Studiemedel Övrigt 462 Uppgift saknas Lärling komvux utbildningsområden Utbildningsområde Antal elever Barn och fritid 330 Bygg 462 El 33 Fordon 165 Handel och administration 429 Hantverk 165 Hotell och turism 99 Industri 132 Naturbruk 66 Restaurang 694 VVS 99 Vård 594 Uppgift saknas 33

36 5. Elevuppföljning yrkesförarutbildning 35 (103) Yrkesförarutbildning persontransporter (buss) omfattar 500 verksamhetspoäng och yrkesförare godstransporter (lastbil) omfattar 600 respektive 800 verksamhetspoäng. Under 2013 deltog totalt elever i förarutbildning persontransporter (buss) 500 vp (F1) elever i förarutbildning godstransporter 600 vp (F2) elever i förarutbildning godstransporter 800 vp (F3) Nedanstående uppgifter är hämtade från kommunernas redovisade elevuppföljning för år I tabellerna nedan anges antalet elever. I Lapplands kommunalförbud ingår kommunerna Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokk. I Västerbergsslagens utbildningsförbund ingår kommunerna Ludvika och Smedjebacken. 5.1 Förarutbildning - elever per anordnande kommun Kommun/kommunalförbund F1 F2 F3 Alvesta Arvidsjaur Arvika Boden Borlänge Eksjö Eskilstuna Falun Gotland Gävle Göteborgs stad Halmstad Hedemora Helsingborg Jönköping Kalmar Karlshamn Karlstad Klippan Kumla LKF - Lapplands kommunalförbund Luleå Lycksele Malmö Norrköping Nybro Sigtuna Skellefteå Skövde Sollefteå Stockholm Tyresö Uddevalla Upplands-Bro Västerbergslagens Utbildningsförbund Vilhelmina Vännäs Västerås Ystad Örebro Östersund

37 36 (103) 5.2 Förarutbildning - elever i anordnande kommun eller annan kommun per utbildningsinriktning Antal elever från Antal elever från annan kommun anordnande kommun Anordnande kommun F1 F2 F3 F1 F2 F3 /kommunalförbund Alvesta Arvidsjaur 1 7 Arvika 7 9 Boden 10 0 Borlänge Eksjö Eskilstuna Falun Gotland 10 0 Göteborgs stad Gävle Halmstad Hedemora Helsingborg 0 8 Jönköping 8 0 Kalmar Karlshamn Karlstad 6 0 Klippan Kumla LKF - Lapplands kommunalförbund 6 6 Luleå 6 4 Lycksele 4 4 Malmö Norrköping Nybro Sigtuna Skellefteå 9 1 Skövde Sollefteå Stockholm Tyresö Uddevalla Upplands-Bro 6 10 VBU - Västerbergslagens 2 6 utbildningsförb. Vilhelmina 2 7 Vännäs Västerås Ystad Örebro Östersund

38 5.3 Förarutbildning - elevernas åldersfördelning 37 (103) Anordnande kommun år år år år år år /kommunalförbund F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 Alvesta Arvidsjaur Arvika Boden Borlänge Eksjö Eskilstuna Falun Gotland Gävle Göteborgs stad Halmstad Hedemora Helsingborg Jönköping Kalmar Karlshamn Karlstad Klippan Kumla LKF - Lapplands kommunalförbund Luleå Lycksele Malmö Norrköping Nybro Sigtuna Skellefteå Skövde Sollefteå Stockholm Tyresö Uddevalla Upplands-Bro Vilhelmina Vännäs VBU - Västerbergslagens utbildningsförb. Västerås Ystad Örebro Östersund

39 38 (103) 5.4 Förarutbildningar - elevernas könsfördelning Kvinnor Män Anordnande kommun F1 F2 F3 F1 F2 F3 /kommunalförbund Alvesta Arvidsjaur 3 5 Arvika 6 10 Boden 3 7 Borlänge Eksjö Eskilstuna Falun Gotland 3 7 Gävle Göteborgs stad Halmstad Hedemora Helsingborg 1 7 Jönköping 4 4 Kalmar Karlshamn Karlstad 1 5 Klippan Kumla LKF - Lapplands kom.förbund 4 8 Luleå 2 8 Lycksele 3 5 Malmö Norrköping 3 40 Nybro Sigtuna 7 25 Skellefteå 3 7 Skövde Sollefteå Stockholm Tyresö Uddevalla Upplands-Bro 1 15 Vilhelmina 1 8 Vännäs Västerbergslagens Utb.förbund 8 Västerås Ystad Örebro Östersund

40 5.5 Förarutbildning elevernas födelseland 39 (103) Anordnande kommun /kommunalförbund Sverige Utanför Sverige men inom EU Utanför EU Uppgift saknas F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 Alvesta Arvidsjaur 4 4 Arvika Boden Borlänge 3 8 Eksjö Eskilstuna Falun Gotland Gävle Göteborgs stad Halmstad Hedemora Helsingborg Jönköping Kalmar Karlshamn Karlstad Klippan Kumla LKF - Lapplands kommunalförbund Luleå Malmö Norrköping Nybro Sigtuna Skellefteå Skövde Sollefteå 4 4 Stockholm Tyresö Uddevalla Upplands-Bro Vilhelmina Vännäs Västerbergslagens Utbildningsförbund Västerås Ystad Örebro Östersund

41 40 (103) 5.6 Förarutbildning - elevernas sysselsättning före studier Anordnande kommun/ko- Anställning heltid Anställning deltid Eget företag Studier Arbetssökande Annat Uppgift saknas munalförbund F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 Alvesta Arvidsjaur Arvika Boden Borlänge Eksjö Eskilstuna Falun Gotland Gävle Göteborgs stad Halmstad 12 8 Hedemora Helsingborg Jönköping Kalmar Karlshamn Karlstad Klippan Kumla LKF - Lapplands kommunalförbund Luleå Lycksele 1 7 Malmö Norrköping Nybro Sigtuna Skellefteå Skövde Sollefteå Stockholm Tyresö Uddevalla Upplands-Bro Vilhelmina Vännäs Västerbergslagens 8 Utbförbund Västerås Ystad Örebro Östersund

42 5.7 Förarutbildning - antal elever som har avbrutit eller avslutat 41 (103) Avslutad utbildning Avbrutit utbildning Uppgift saknas Anordnande kommun/ F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 kommunalförbund Alvesta Arvidsjaur 8 Arvika Boden Borlänge 3 8 Eksjö Eskilstuna Falun Gotland Gävle Göteborgs stad Halmstad 12 8 Hedemora Helsingborg Jönköping Kalmar Karlshamn Karlstad Klippan Kumla LKF - Lapplands kommunalförbund Luleå Lycksele 7 1 Malmö Norrköping 43 0 Nybro Sigtuna 27 5 Skellefteå 10 0 Skövde Sollefteå 4 4 Stockholm Tyresö Uddevalla Upplands-Bro Vilhelmina Vännäs Västerbergslagens Utbildningsförbund 8 1 Västerås Ystad 8 8 Örebro Östersund

43 42 (103) 5.8 Förarutbildning - antal elever som erhållit yrkeskompetensbevis Anordnande kommun/ F1 F2 F3 kommunalförbund Alvesta Arvidsjaur 8 Arvika 15 Boden 6 Borlänge 2 8 Eksjö 8 5 Eskilstuna 9 10 Falun 9 3 Gotland 8 Gävle 2 12 Göteborgs stad Halmstad 12 8 Hedemora 7 8 Helsingborg 7 Jönköping 8 Kalmar Karlshamn Karlstad 6 Klippan 4 6 Kumla LKF - Lapplands kom.förbund 11 Luleå 10 Lycksele 7 Malmö Norrköping 43 Nybro Sigtuna 27 Skellefteå 6 Skövde Sollefteå 4 4 Stockholm 27 9 Tyresö Uddevalla 12 6 Upplands-Bro 16 Vilhelmina 9 Vännäs 11 8 Västerbergslagens Utb.förbund 7 Västerås Ystad 8 7 Örebro 14 5 Östersund 0 9 3

44 Anordnande kommun/ kommunalförbund 43 (103) 5.9 Förarutbildning - elevernas sysselsättning efter yrkesförarutbildning Anställning heltid Anställning deltid Eget företag Studier Arbetssökande Annat Uppgift lämnas vid nästa uppföljn Uppgift saknas F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 Alvesta Arvidsjaur 3 5 Arvika Boden Borlänge Eksjö Eskilstuna Falun Gotland 10 Gävle 2 16 Göteborgs stad Halmstad Hedemora Helsingborg Jönköping Kalmar Karlshamn Karlstad Klippan Kumla LKF - Lapplands kommunalförbund Luleå Lycksele 8 Malmö Norrköping Nybro Sigtuna Skellefteå Skövde Sollefteå Stockholm Tyresö Uddevalla Upplands-Bro Vilhelmina Vännäs Västerbergslagens 8 Utbildningsförbund Västerås Ystad Örebro Östersund

45 44 (103) 6 Elevuppföljning yrkesvux - särvux Under 2013 fanns särskild utbildning för vuxna i 194 kommuner i Sverige. I princip samtliga kommuner i Sverige ansökte och beviljades statsbidrag för yrkesvux och kommunerna fick sedan själva besluta i vilken omfattning dessa årsstudieplatser skulle fördelas till elever inom särskild utbildning för vuxna. Av uppföljningen framgår att 77 kommuner fördelat på 15 kommunala samverkansområden redovisade statsbidragsplatser inom särvux. Dessa kommuner har redovisat att de har genomfört utbildning inom särskild utbildning för vuxna motsvarande timmar, vilket motsvaras av 36,5 årsstudieplatser och 1,8 miljoner kronor i statsbidrag. Från och med den 1 juli 2013 började nya ämnesplaner tillämpas inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Många elever hade redan påbörjat sina kurser innan denna brytpunkt vilket visas genom att av 36,5 årsstudieplatser genomfördes 34 av dessa enligt tidigare gällande ämnesplaner. Störst volym finns inom ämnet administration när det gäller kurser inom ämnen som påbörjats före den 1 juli Avseende kurser inom de ämnen som trätt i kraft efter den 1 juli 2013 finns de största volymerna inom fastighetsskötsel, lager och terminal samt livsmedels- och näringskunskap. Antal elever som kommunerna redovisade inom särskild utbildning för vuxna (särvux)och som studerade yrkesämnen på gymnasial nivå inom ramen för yrkesvux uppgick till 210 elever. Hälsingeutbildning omfattar kommunerna Bollnäs, Hudiksvall, Söderhamn, Ljusdal, Ovanåker och Nordanstig. De kommuner som samverkar inom Östsam är Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Söderköping, Vadstena, Valdemarsvik, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun. 6.1 Yrkesvux särvux - antal elever per kommun Kommun Antal elever Eskilstuna 8 Gävle 16 Göteborg 94 Helsingborg 3 Hälsingeutbildning 7 Jönköping 43 Nynäshamn 4 Sigtuna 1 Skövde 1 Stockholm 9 Södertälje 6 Uppsala 11 Östsam 7

46 6.2 Yrkesvux särvux elevernas åldersfördelning Kommun 19 år eller yngre år år år år år 45 (103) år Eskilstuna Gävle Göteborg Helsingborg Hälsingeutbildning Jönköping Nynäshamn Sigtuna Skövde Stockholm Södertälje Uppsala Östsam Yrkesvux särvux elevernas könsfördelning Kommun Kvinnor Män Eskilstuna 5 3 Gävle 7 9 Göteborg Helsingborg 0 3 Hälsingeutbildning 5 2 Jönköping Nynäshamn 3 1 Sigtuna 0 1 Skövde 0 1 Stockholm 3 6 Södertälje 5 1 Uppsala 3 8 Östsam Yrkesvux särvux elevernas födelseland Kommun Sverige Utanför Sverige Utanför EU Uppgift saknas men inom EU Eskilstuna Gävle Göteborg Helsingborg Hälsingeutbildning Jönköping Nynäshamn Sigtuna Skövde Stockholm Södertälje Uppsala Östsam år eller äldre

47 46 (103) 6.5 Yrkesvux särvux - yrkesområde Kommun Administration, handel /varuhantering Fastighet/anläggning och byggnation Fordonsvård och godshantering Hantverk och produktion Hotell, restaurang och bageri Skog, mark och djur Eskilstuna Gävle Göteborg Helsingborg Hälsingeutbildning Jönköping Nynäshamn Sigtuna Skövde Stockholm Södertälje Uppsala Östsam Yrkesvux särvux elevernas studiefinansiering Kommun Aktivitetsersättning Bidrag SPSM Annan finansiering Uppgift saknas Eskilstuna Gävle Göteborg Helsingborg Hälsingeutbildning Jönköping Nynäshamn Sigtuna Skövde Stockholm Södertälje Uppsala Östsam Yrkesvux särvux elevernas sysselsättning innan studier Kommun Hälsa, vård och omsorg Heltidsanställd Deltidsanställd Studier Arbetslös Daglig verksamhet LSS Eskilstuna Gävle Göteborg Helsingborg Hälsingeutbildning Jönköping Nynäshamn Sigtuna Skövde Stockholm Södertälje Uppsala Östsam Annat Annat Uppgift saknas

48 47 (103) 6.8 Yrkesvux särvux - antal elever som avbrutit, avslutat eller fortfarande studerar Kommun Har avslutat/avbrutit Studerar fortfarande Uppgift saknas deltagandet i yrkesvux Eskilstuna Gävle Göteborg Helsingborg Hälsingeutbildning Jönköping Nynäshamn Sigtuna Skövde Stockholm Södertälje Uppsala Östsam Kommun Studier 6.9 Yrkesvux särvux elevernas sysselsättning efter avslutad utbildning Heltidsanställd Deltidsanställd Arbetssökande Daglig verksamhet enligt LSS Annat Uppgift lämnas vid nästa uppföljning för följande antal elever Eskilstuna Gävle Göteborg Helsingborg Hälsingeutbildning Jönköping Nynäshamn Sigtuna Skövde Stockholm Södertälje Uppsala Östsam Yrkesvux särvux elevernas sysselsättning efter studier relaterad/inte relaterad till yrkesområdet Kommun Sysselsättning relaterad till yrkesområdet Sysselsättning inte relaterad till yrkesområdet Uppgift lämnas vid nästa uppföljning för följande antal elever Uppgift saknas Uppgift saknas Eskilstuna Gävle Göteborg Helsingborg Hälsingeutbildning Jönköping Nynäshamn Sigtuna Skövde Stockholm Södertälje Uppsala Östsam

49 48 (103) 7 Elevuppföljning yrkesvux komvux Med elever avses antal individer som kommunerna redovisat i sin uppföljning. En del kommuner har valt att särredovisa de elever som deltagit i utbildning inom ramen för yrkesvux, medan andra kommuner menar att det är svårt att göra en sådan särredovisning. I de fall kommunerna nyttjat statsbidraget som en delfinansiering av utbildningskostnaderna redovisas samtliga elever i kommunen i denna redovisning. Totalt antal elever som ingår i uppföljningen inom yrkesvux komvux och för vilka kommunerna uppgivit att utbildningsplatserna helt eller delvis har finansierats av det riktade statsbidraget inom ramen för yrkesvux är individer. Inom yrkesvux har kommunerna ansökt och beviljats platser enskilt eller i samverkan. Vid uppföljning av elever har vissa kommuner/kommunalförbund valt att redovisa gemensamt medan andra kommuner har sökt gemensamt men valt att redovisa per kommun. I tabellen nedan redovisas landets samtliga kommuner i alfabetisk ordning. Av den framgår vilken kommun/kommunalförbund som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen till. En kommun har inte ansökt om statsbidrag inom yrkesvux (Överkalix). Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt Ale Alingsås GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Redovisat enskilt Härryda, Alingsås, Ale) Alvesta Aneby Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby Nässjö Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Sydnärkes utb.förbund (Askersund, Laxå, Hallsberg) Sydnärkes utb.förbund Avesta DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora, Avesta) DalaWux gm Malung- Sälen Bengtsfors Bengtsfors, Dals-Ed, Mellerud, Åmål Bengtsfors Berg Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg Östersund Bjurholm Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Bjuv Helsingborg, Bjuv, Örkelljunga, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Boden Kalix, Piteå, Boden, Älvsbyn, Luleå Bollebygd Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Sjuhärad gm Borås Ulricehamn, Bollebygd) Bollnäs Hälsingeutbildning (Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, Hälsingeutbildning gm Bollnäs, Ovanåker) Hudiksvall Borgholm Borlänge DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Borås Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Sjuhärad gm Borås

50 Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt 49 (103) Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Redovisat enskilt Ulricehamn, Bollebygd) Botkyrka Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Boxholm Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg (40%), Kristianstad, Hässleholm samt Bromölla Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) Bromölla- Sölvesborg Bräcke Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg Östersund Burlöv Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Båstad Dals-Ed Bengtsfors, Dals-Ed, Mellerud, Åmål Bengtsfors Kunskapscentrum Nordost (Täby, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd) Kunskapscentrum Danderyd Nordost gm Täby Degerfors Örebro, Karlskoga, Degerfors Örebro Dorotea Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Eda Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Ekerö Eksjö Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby Nässjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Eslöv Essunga Lidköping, Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Skara Fagersta Norra Västmanlands utb.förbund NVU (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) utb.förbund NVU Norra Västmanlands Falkenberg Region Halland (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka 20%) Falköping Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping, Karlsborg, Tibro Skövde Falun DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Filipstad Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Finspång Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Flen Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Forshaga Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Färgelanda Uddevalla, Färgelanda Uddevalla Gagnef DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Gislaved Gnesta Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Gnosjö Gotland Grums Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Grästorp Lidköping, Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Skara Gullspång Töreboda, Gullspång, Mariestad Töreboda Gällivare Lapplands kom.förbund LKF Kiruna, Jokkmokk, Pajala, Gällivare Lapplands kom.förbund LKF Gävle Gävle, Ockelbo, Hofors, Sandviken, Älvkarleby Gävle Göteborg GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale)

51 50 (103) Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Redovisat enskilt Götene Lidköping, Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Skara Habo Hagfors Hagfors, Munkfors Hallsberg Sydnärkes utb.förbund (Askersund, Laxå, Hallsberg) Sydnärkes utb.förbund Hallstahammar Halmstad Region Halland (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka 20%) Hammarö Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Haninge Haparanda Heby Hedemora DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Helsingborg Herrljunga Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Sjuhärad gm Borås Ulricehamn, Bollebygd) Hjo Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping, Karlsborg, Tibro Skövde Hofors Gävle, Ockelbo, Hofors, Sandviken, Älvkarleby Gävle Huddinge Hudiksvall Hälsingeutbildning (Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, Hälsingeutbildning gm Bollnäs, Ovanåker) Hudiksvall Hultsfred Hylte Region Halland (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka (20%) Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Hässleholm Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg (40%), Kristianstad, Hässleholm Höganäs Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Högsby Hörby Höör Jokkmokk Lapplands kom.förbund LKF Kiruna, Jokkmokk, Pajala, Gällivare Lapplands kom.förbund LKF Järfälla Jönköping Kalix Kalix, Piteå, Boden, Älvsbyn, Luleå Kalmar Kalmar, Mörbylånga, Torsås Kalmar Karlsborg Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping, Karlsborg, Tibro Skövde Karlshamn Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) Karlskoga Örebro, Karlskoga, Degerfors Örebro Karlskrona Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) Karlstad Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm Katrineholm, Nyköping Kil Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Kinda Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Kiruna Lapplands kom.förbund LKF Kiruna, Jokkmokk, Pajala, Gällivare Lapplands kom.förbund LKF

52 Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt 51 (103) Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Redovisat enskilt Klippan Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Knivsta Kramfors Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg Kristianstad (40%), Kristianstad, Hässleholm Kristinehamn Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Krokom Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg Östersund Kumla GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Kungsbacka Härryda, Alingsås, Ale) samt Region Halland (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka (20%) Kungsör GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Kungälv Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Kävlinge Köping Laholm Region Halland (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka (20%) Landskrona Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Laxå Sydnärkes utb.förbund (Askersund, Laxå, Hallsberg) Sydnärkes utb.förbund Lekeberg Leksand DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Lerum GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Lessebo Lidingö Lidköping Lidköping, Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Skara Lilla Edet GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Lindesberg Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Linköping Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Ljungby Ljusdal Hälsingeutbildning (Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, Hälsingeutbildning gm Bollnäs, Ovanåker) Hudiksvall Ljusnarsberg Lomma Ludvika DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Luleå Kalix, Piteå, Boden, Älvsbyn, Luleå Lund Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Lycksele Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Lysekil Lysekil, Sotenäs Lysekil Malmö Malung DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Malå Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Mariestad Töreboda, Gullspång, Mariestad Töreboda

53 52 (103) Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Sjuhärad gm Borås Redovisat enskilt Mark Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Ulricehamn, Bollebygd) Markaryd Mellerud Bengtsfors, Dals-Ed, Mellerud, Åmål Bengtsfors Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Mjölby Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, DalaWux gm Malung- Mora Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Sälen Hedemora) Motala Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Östsam Mullsjö Munkedal Munkfors Hagfors, Munkfors Mölndal GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Mönsterås Mörbylånga Kalmar, Mörbylånga, Torsås Kalmar Nacka Norberg Norra Västmanlands utb.förbund NVU (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) utb.förbund NVU Norra Västmanlands Nora Nordanstig Hälsingeutbildning (Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, Hälsingeutbildning gm Bollnäs, Ovanåker) Hudiksvall Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Nordmaling Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Norrköping Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Norrtälje Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Norsjö Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Nybro Nykvarn Södertälje, Nykvarn Södertälje Nyköping Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Nynäshamn Nässjö Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby Nässjö Ockelbo Gävle, Ockelbo, Hofors, Sandviken, Älvkarleby Gävle Olofström Orsa Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg (40%), Kristianstad, Hässleholm samt Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Orust Osby Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg (40%), Kristianstad, Hässleholm Oskarshamn Ovanåker Hälsingeutbildning (Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, Hälsingeutbildning gm Bollnäs, Ovanåker) Hudiksvall Oxelösund Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Pajala Lapplands kom.förbund LKF Kiruna, Jokkmokk, Pajala, Gällivare Lapplands kom.förbund LKF Partille GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale)

54 Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt 53 (103) Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Redovisat enskilt Perstorp Piteå Kalix, Piteå, Boden, Älvsbyn, Luleå Ragunda Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg Östersund Robertsfors Ronneby Rättvik Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Sala Salem Sandviken Gävle, Ockelbo, Hofors, Sandviken, Älvkarleby Gävle Sigtuna Simrishamn Ystad, Tomelilla, Simrishamn Ystad Sjöbo Skara Lidköping, Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Skara Skellefteå Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Skinnskatteberg Norra Västmanlands utb.förbund NVU (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) Norra Västmanlands utb.förbund NVU Skurup Skövde Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping, Karlsborg, Tibro Skövde DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, DalaWux gm Malung- Smedjebacken Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Sälen Hedemora) Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Sotenäs Lysekil, Sotenäs Lysekil Staffanstorp GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Stenungsund Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Stockholm Storfors Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Storuman Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Strängnäs Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Strömstad Strömstad, Tanum Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Västerås, Surahammar Västerås Svalöv Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Svedala Svenljunga Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Sjuhärad gm Borås Ulricehamn, Bollebygd) Säffle Säter DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Sävsjö Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby Nässjö Söderhamn Hälsingeutbildning (Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker) Hälsingeutbildning gm Hudiksvall

55 54 (103) Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Söderköping Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Södertälje Södertälje, Nykvarn Södertälje Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg (40%), Kristianstad, Hässleholm Sölvesborg samt Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Östsam Redovisat enskilt Bromölla- Sölvesborg Tanum Strömstad, Tanum Strömstad Tibro Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping, Karlsborg, Tibro Skövde Tidaholm Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping, Karlsborg, Tibro Skövde Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Tomelilla Ystad, Tomelilla, Simrishamn Ystad Torsby Torsås Kalmar, Mörbylånga, Torsås Kalmar Tranemo Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Sjuhärad gm Borås Ulricehamn, Bollebygd) Tranås Trelleborg Trollhättan Kunskapsförbundet Väst (Trollhättan, Vänersborg) Kunskapsförbundet Väst Trosa Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Tyresö Täby Kunskapscentrum Nordost (Täby, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd) Kunskapscentrum Nordost/Täby Töreboda Töreboda, Gullspång, Mariestad Töreboda Uddevalla Uddevalla, Färgelanda Uddevalla Ulricehamn Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Sjuhärad gm Borås Ulricehamn, Bollebygd) Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Umeå Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Upplands- Bro Upplands Väsby Uppsala Uppvidinge Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Vadstena Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Vaggeryd Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Valdemarsvik Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Vallentuna Kunskapscentrum Nordost (Täby, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd) Kunskapscentrum Nordost/Täby Vansbro DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Vara Lidköping, Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Skara Varberg Region Halland (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka (20%) Vaxholm Kunskapscentrum Nordost (Täby, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd) Kunskapscentrum Nordost/Täby Vellinge Vetlanda Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby Nässjö

56 Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt Vilhelmina Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm 55 (103) Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Redovisat enskilt Vimmerby Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Vindeln Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Vingåker Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Vårgårda Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Sjuhärad gm Borås Ulricehamn, Bollebygd) Vänersborg Kunskapsförbundet Väst (Trollhättan, Vänersborg) Kunskapsförbundet Väst Vännäs Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Värmdö Värnamo Västervik Västerås Västerås, Surahammar Västerås Växjö Ydre Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Östsam Ystad Ystad, Tomelilla, Simrishamn Ystad Åmål Bengtsfors, Dals-Ed, Mellerud, Åmål Bengtsfors Ånge Åre Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg Östersund Årjäng Åsele Åstorp Åtvidaberg Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Östsam Älmhult Älvdalen DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Älvkarleby Gävle, Ockelbo, Hofors, Sandviken, Älvkarleby Gävle Älvsbyn Kalix, Piteå, Boden, Älvsbyn, Luleå Ängelholm Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Öckerö Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Ödeshög Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Örebro Örebro, Karlskoga, Degerfors Örebro Örkelljunga Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Örnsköldsvik Östersund Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg (40%), Kristianstad, Hässleholm Överkalix Ej ansökt om statsbidrag Övertorneå

57 56 (103) 7.1 Yrkesvux komvux redovisning av antalet elever per kommun/kommunalförbund I den elevuppföljning som redovisas under avsnitt står det endast redovisande kommun eller kommunalförbund. Inledningsvis i kapitel 7 finns en förteckning av samtliga kommuner och vem som ansvarar för redovisning av elevuppgifterna. Det innebär att Nässjö t.ex. redovisar 283 elever men att den summan även inkluderar elever från kommunerna Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby. I de fall en kommun redovisar gemensamt med fler kommuner markeras det med en asterix (*) och kompletterande uppgifter kring vilka övriga kommuner som ingår i den redovisade uppgiften framgår av tidigare förteckning i detta kapitel. Redovisande kommun/ kommunalförbund Totalt antal elever i yrkesvux Redovisande kommun/ kommunalförbund Totalt antal elever i yrkesvux Redovisande kommun/ kommunalförbund Totalt antal elever i yrkesvux Ale 81 Gävle* 235 Knivsta 34 Alingsås 140 Göteborg 752 Kramfors 52 Alvesta 52 Habo 39 Kristianstad 506 Arboga 104 Hagfors 43 Kristinehamn 37 Arjeplog 11 Hallstahammar 47 Arvidsjaur 22 Halmstad 192 Kumla 69 Arvika 102 Haninge 223 Kungsbacka 311 Bengtsfors* 290 Haparanda 28 Kungsör 62 Bjurholm 29 Heby 22 Kungälv 211 Bjuv 85 Helsingborg 256 Kunskapscentrum 223 Nordost* Boden 71 Huddinge 200 Kunskapsförbundet 222 Väst* Borgholm 71 Hultsfred 57 Kävlinge 122 Botkyrka 290 Hylte 13 Köping 180 Burlöv 54 Håbo 50 Laholm 82 Båstad 57 Hällefors 32 Landskrona 57 DalaWux* Hälsingeutbildning* 947 Lekeberg 18 Dorotea 12 Härjedalen 44 Lerum 123 Eda 38 Härnösand 53 Lessebo 94 Ekerö 28 Härryda 151 Lidingö 141 Emmaboda 13 Hässleholm 214 Lidköping 126 Enköping 151 Höganäs 25 Lilla Edet 18 Eskilstuna 247 Högsby 62 Lindesberg 74 Eslöv 143 Hörby 67 Ljungby 53 Essunga 20 Höör 36 Ljusnarsberg 28 Falkenberg 107 Järfälla 150 LKF Lapplands kommunalförbund* 134 Filipstad 110 Jönköping Lomma 29 Flen 82 Kalix 108 Luleå 251 Forshaga 43 Kalmar* 384 Lund 170 Gislaved 54 Karlshamn 284 Lycksele 104 Gnesta 24 Karlskrona 112 Lysekil* 52 Gnosjö 136 Karlstad 294 Malmö Gotland 97 Katrineholm 133 Malå 3 Grums 19 Kil 61 Mariestad 104 Grästorp 26 Klippan 69

58 57 (103) Kommun Totalt antal elever i yrkesvux Kommun Totalt antal elever i yrkesvux Kommun Totalt antal elever i yrkesvux Markaryd 59 Svedala 41 Östsam* Mullsjö 42 Sydnärkes utb.förb.* 103 Övertorneå 11 Munkedal 47 Säffle 67 Munkfors 25 Södertälje* 501 Mölndal 234 Sölvesborg 131 Mönsterås 22 Tierp 60 Nacka 108 Timrå 62 Nora 40 Tingsryd 173 Norra Västmanlands 41 Tjörn 50 utbildnings- förbund* Norrtälje 92 Torsby 92 Norsjö 22 Tranås 95 Nybro 208 Trelleborg 195 Nyköping 139 Trosa 40 Nynäshamn 94 Tyresö 69 Nässjö* 283 Töreboda* 31 Olofström 125 Uddevalla* 544 Orust 35 Umeå 699 Osby 50 Upplands Bro 106 Oskarshamn 57 Upplands Väsby 236 Oxelösund 82 Uppsala Partille 70 Uppvidinge 65 Perstorp 30 Vaggeryd 103 Piteå 338 Varberg 159 Robertsfors 18 Vellinge 47 Ronneby 25 Vilhelmina 68 Sala 23 Vimmerby 86 Salem 33 Vindeln 10 Sigtuna 314 Vännäs 11 Sjuhärad* 662 Värmdö 62 Sjöbo 42 Värnamo 108 Skara 32 Västervik 153 Skellefteå 301 Västerås* 276 Skurup 63 Växjö 258 Skövde* 610 Ystad* 107 Sollentuna 78 Ånge 47 Solna 249 Årjäng 82 Sorsele 20 Åsele 9 Staffanstorp 35 Åstorp 64 Stenungssund 175 Älmhult 47 Stockholm 2303 Älvsbyn 48 Storfors 17 Ängelholm 89 Storuman 16 Öckerö 35 Strängnäs 117 Örebro* 372 Strömstad* 103 Örkelljunga 45 Strömsund 49 Örnsköldsvik 362 Sundbyberg 567 Östersund* 210 Sundsvall 189 Österåker 105 Sunne 78 Östhammar 94 Svalöv 28 Östra Göinge 85

59 58 (103) 7.2 Yrkesvux komvux elevernas åldersfördelning Totalt antal elever 19 år eller yngre år år år år år år år eller äldre 183 Uppgift saknas 135 Kommun/ kommunalförbund 19 år eller yngre år år år år år år 60 år eller äldre Uppgift saknas Ale Alingsås Alvesta Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Bengtsfors* Bjurholm Bjuv Boden Borgholm Botkyrka Burlöv Båstad DalaWux* Dorotea Eda Ekerö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Falkenberg Filipstad Flen Forshaga Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gävle* Göteborg Habo Hagfors Hallstahammar Halmstad Haninge Haparanda Heby Helsingborg

60 59 (103) Kommun/ kommunalförbund 19 år eller yngre år år år år år år 60 år eller äldre Uppgift saknas Huddinge Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Hälsingeutbildning* Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Järfälla Jönköping Kalix Kalmar* Karlshamn Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kunskapscentrum Nordost* Kunskapsförbundet Väst* Kävlinge Köping Laholm Landskrona Lekeberg Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Ljungby Ljusnarsberg LKF - Lapplands kommunalförbund* Lomma Luleå Lund Lycksele Lysekil* Malmö Malå Mariestad Markaryd Mullsjö

61 60 (103) Kommun/ kommunalförbund 19 år eller yngre år år år år år år 60 år eller äldre Uppgift saknas Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Nacka Nora Norra Västmanlands utbildningsförbund* Norrtälje Norsjö Nybro Nyköping Nynäshamn Nässjö* Olofström Orust Osby Oskarshamn Oxelösund Partille Perstorp Piteå Robertsfors Ronneby Sala Salem Sigtuna Sjuhärad* Sjöbo Skara Skellefteå Skurup Skövde* Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Staffanstorp Stenungssund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad* Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Svalöv Svedala Sydnärkes utb.förbund* Säffle Södertälje* Sölvesborg Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Torsby

62 61 (103) Kommun/ kommunalförbund 19 år eller yngre år år år år år år 60 år eller äldre Uppgift saknas Tranås Trelleborg Trosa Tyresö Töreboda* Uddevalla* Umeå Upplands Bro Upplands Väsby Uppsala Uppvidinge Vaggeryd Varberg Vellinge Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås* Växjö Ystad* Ånge Årjäng Åsele Åstorp Älmhult Älvsbyn Ängelholm Öckerö Örebro* Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund* Österåker Östhammar Östra Göinge Östsam* Övertorneå

63 62 (103) 7.3 Yrkesvux komvux elevernas könsfördelning Totalt antal elever Kvinnor Män Uppgift saknas 72 Kommun/kommunalförbund Kvinnor Män Uppgift saknas Ale Alingsås Alvesta Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Bengtsfors* Bjurholm Bjuv Boden Borgholm Botkyrka Burlöv Båstad DalaWux* Dorotea Eda Ekerö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Falkenberg Filipstad Flen Forshaga Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gävle* Göteborg Habo Hagfors Hallstahammar Halmstad Haninge Haparanda Heby Helsingborg Huddinge Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Hälsingeutbildning* Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm

64 Kommun/kommunalförbund Kvinnor Män Uppgift saknas Höganäs Högsby Hörby Höör Järfälla Jönköping Kalix Kalmar* Karlshamn Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kunskapscentrum Nordost* Kunskapsförbundet Väst* Kävlinge Köping Laholm Landskrona Lekeberg Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Ljungby Ljusnarsberg LKF - Lapplands kommunalförbund* Lomma Luleå Lund Lycksele Lysekil* Malmö Malå Mariestad Markaryd Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Nacka Nora Norra Västmanlands utbildningsförbund* Norrtälje Norsjö Nybro Nyköping Nynäshamn Nässjö* (103)

65 64 (103) Kommun/kommunalförbund Kvinnor Män Uppgift saknas Olofström Orust Osby Oskarshamn Oxelösund Partille Perstorp Piteå Robertsfors Ronneby Sala Salem Sigtuna Sjuhärad* Sjöbo Skara Skellefteå Skurup Skövde* Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Staffanstorp Stenungssund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad* Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Svalöv Svedala Sydnärkes utbildningsförbund* Säffle Södertälje* Sölvesborg Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Torsby Tranås Trelleborg Trosa Tyresö Töreboda* Uddevalla* Umeå Upplands Bro Upplands Väsby Uppsala Uppvidinge Vaggeryd Varberg Vellinge Vilhelmina Vimmerby

66 Kommun/kommunalförbund Kvinnor Män Uppgift saknas Vindeln Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås* Växjö Ystad* Ånge Årjäng Åsele Åstorp Älmhult Älvsbyn Ängelholm Öckerö Örebro* Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund* Österåker Östhammar Östra Göinge Östsam* Övertorneå (103)

67 66 (103) 7.4 Yrkesvux komvux elevernas födelseland Totalt antal elever Sverige Utanför Sverige men inom Europa 3033 Utanför Europa 7460 Uppgift saknas 2889 Kommun/kommunalförbund Sverige Utanför Sverige Utanför Europa Uppgift saknas men inom Europa Ale Alingsås Alvesta Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Bengtsfors* Bjurholm Bjuv Boden Borgholm Botkyrka Burlöv Båstad DalaWux* Dorotea Eda Ekerö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Falkenberg Filipstad Flen Forshaga Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gävle* Göteborg Habo Hagfors Hallstahammar Halmstad Haninge Haparanda Heby Helsingborg Huddinge Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Hälsingeutbildning* Härjedalen

68 67 (103) Kommun/kommunalförbund Sverige Utanför Sverige Utanför Europa Uppgift saknas men inom Europa Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Järfälla Jönköping Kalix Kalmar* Karlshamn Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kunskapscentrum Nordost* Kunskapsförbundet Väst* Kävlinge Köping Laholm Landskrona Lekeberg Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Ljungby Ljusnarsberg LKF - Lapplands kommunalförbund* Lomma Luleå Lund Lycksele Lysekil* Malmö Malå Mariestad Markaryd Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Nacka Nora Norra Västmanlands utbildningsförbund* Norrtälje

69 68 (103) Kommun/kommunalförbund Sverige Utanför Sverige Utanför Europa Uppgift saknas men inom Europa Norsjö Nybro Nyköping Nynäshamn Nässjö* Olofström Orust Osby Oskarshamn Oxelösund Partille Perstorp Piteå Robertsfors Ronneby Sala Salem Sigtuna Sjuhärad* Sjöbo Skara Skellefteå Skurup Skövde* Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Staffanstorp Stenungssund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad* Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Svalöv Svedala Sydnärkes utbildningsförbund* Säffle Södertälje* Sölvesborg Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Torsby Tranås Trelleborg Trosa Tyresö Töreboda* Uddevalla* Umeå Upplands Bro Upplands Väsby

70 69 (103) Kommun/kommunalförbund Sverige Utanför Sverige Utanför Europa Uppgift saknas men inom Europa Uppsala Uppvidinge Vaggeryd Varberg Vellinge Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås* Växjö Ystad* Ånge Årjäng Åsele Åstorp Älmhult Älvsbyn Ängelholm Öckerö Örebro* Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund* Österåker Östhammar Östra Göinge Östsam* Övertorneå

71 70 (103) 7.5 Yrkesvux komvux huvudsakligt yrkesområde Antal elever Bygg och anläggning El och energi Fordon och transport Hantverk 645 Hotell och turism 641 Industriteknik Naturbruk 293 Restaurang och livsmedel VVS och fastighet 602 Barn och fritid Handel och administration Vård och omsorg Teoretiska kurser Orienteringskurser Kommun Bygg El och Fordon och anläggläggning energi och transport Hotell och turism Hantverk Indu- Naturbrustriteknik Restaurang och livsmedel VVS och fastighet Barn och fritid Vård och omsorg Handel och administration Teoretiska kurser Ale Alingsås Alvesta Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Bengtsfors* Bjurholm Bjuv Boden Borgholm Botkyrka Burlöv Båstad DalaWux* Dorotea Eda Ekerö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Falkenberg Filipstad Flen Forshaga Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gävle* Göteborg Habo Hagfors Hallstahammar Orienterings kurser

72 Kommun Bygg El och Fordon och anläggläggning energi och transport Hotell och turism Hantverk Indu- Naturbrustriteknik Restaurang och livsmedel VVS och fastighet Barn och fritid 71 (103) Vård och omsorg Handel och administration Teoretiska kurser Orienterings kurser Halmstad Haninge Haparanda Heby Helsingborg Huddinge Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Hälsingeutbildning* Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Järfälla Jönköping Kalix Kalmar* Karlshamn Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kunskapscentrum Nordost* Kunskapsförbundet Väst* Kävlinge Köping Laholm Landskrona Lekeberg Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Ljungby Ljusnarsberg LKF - Lapplands kommunalförbund* Lomma Luleå

73 Kommun 72 (103) Bygg El och Fordon och anläggläggning energi och transport Hotell och turism Hantverk Indu- Naturbrustriteknik Restaurang och livsmedel VVS och fastighet Barn och fritid Vård och omsorg Handel och administration Teoretiska kurser Lund Lycksele Lysekil* Malmö Malå Mariestad Markaryd Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Nacka Nora Norra Västmanlands utbildningsförbund* Norrtälje Norsjö Nybro Nyköping Nynäshamn Nässjö* Olofström Orust Osby Oskarshamn Oxelösund Partille Perstorp Piteå Robertsfors Ronneby Sala Salem Sigtuna Sjuhärad* Sjöbo Skara Skellefteå Skurup Skövde* Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Staffanstorp Stenungssund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad* Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Svalöv Orienterings kurser

74 Kommun Bygg El och Fordon och anläggläggning energi och transport Hotell och turism Hantverk Indu- Naturbrustriteknik Restaurang och livsmedel VVS och fastighet Barn och fritid 73 (103) Vård och omsorg Handel och administration Teoretiska kurser Orienterings kurser Svedala Sydnärkes utbildningsförbund* Säffle Södertälje* Sölvesborg Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Torsby Tranås Trelleborg Trosa Tyresö Töreboda* Uddevalla* Umeå Upplands Bro Upplands Väsby Uppsala Uppvidinge Vaggeryd Varberg Vellinge Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås* Växjö Ystad* Ånge Årjäng Åsele Åstorp Älmhult Älvsbyn Ängelholm Öckerö Örebro* Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund* Österåker Östhammar Östra Göinge Östsam* Övertorneå

75 74 (103) 7.6 Yrkesvux komvux - antal elever som deltagit i orienteringskurs Totalt antal elever Kommun Antal elever Kommun Antal elever Kommun Antal elever Ale 6 Kil 2 Stenungssund 8 Alingsås 5 Kristianstad 46 Stockholm 63 Alvesta 17 Kungsbacka 6 Strängnäs 8 Arboga 18 Kungsör 20 Strömstad* 4 Arvika 25 Kungälv 4 Svedala 40 Bengtsfors* 14 Kunskapsförbundet 75 Sydnärkes 4 Väst* utbildningsförb* Bjurholm 12 Köping 18 Säffle 49 Bjuv 85 Laholm 21 Södertälje* 17 Boden 278 Lekeberg 1 Sölvesborg 14 Borgholm 5 Lerum 3 Tingsryd 12 Båstad 57 Lessebo 1 Tranås 23 DalaWux* 262 Lilla Edet 4 Trelleborg 27 Eskilstuna 594 Lindesberg 5 Trosa 2 Eslöv 9 Ljusnarsberg 2 Tyresö 32 Essunga 5 LKF - Lapplands 21 Uddevalla* 63 kommunalförbund* Flen 2 Malmö 350 Umeå 103 Gislaved 10 Markaryd 4 Upplands Bro 5 Gnosjö 48 Mullsjö 1 Uppsala 532 Grums 2 Mölndal 18 Uppvidinge 2 Grästorp 6 Mönsterås 10 Vaggeryd 17 Göteborg 121 Nybro 121 Vellinge 11 Habo 5 Nyköping 27 Vilhelmina 12 Hallstahammar 1 Nynäshamn 18 Värnamo 29 Halmstad 4 Nässjö* 12 Västerås* 150 Haninge 237 Olofström 34 Växjö 175 Helsingborg 143 Oxelösund 31 Ystad* 1 Huddinge 4 Partille 9 Åstorp 64 Håbo 1 Perstorp 1 Älvsbyn 2 Hälsingeutbildning* 346 Piteå 10 Öckerö 1 Härnösand 1 Ronneby 141 Örebro* 37 Härryda 10 Sigtuna 34 Örnsköldsvik 73 Hässleholm 12 Sjuhärad* 108 Österåker 1 Högsby 3 Skellefteå 54 Östsam* 404 Hörby 11 Skurup 3 Jönköping 276 Skövde* 239 Kalmar* 64 Sollefteå 8 Karlshamn 58 Staffanstorp 1 Katrineholm 17 Stenungssund 8

76 75 (103) 7.7 Yrkesvux komvux - antal elever som läst yrkessvenska Totalt antal elever Kommun Antal elever Kommun Antal elever Alvesta 5 Sigtuna 71 Arvika 8 Sjuhärad* 43 Bengtsfors* 2 Skövde* 21 Bjurholm 12 Staffanstorp 2 Boden 28 Stenungssund 8 DalaWux* 199 Strängnäs 7 Eskilstuna 63 Strömstad* 5 Flen 1 Svedala 11 Gnosjö 147 Trosa 1 Grums 1 Tyresö 19 Hallstahammar 1 Uddevalla* 35 Haninge 50 Umeå 228 Helsingborg 15 Vaggeryd 1 Hälsingeutbildning* 22 Varberg 10 Härnösand 17 Vellinge 14 Hässleholm 11 Värnamo 17 Hörby 11 Västervik 17 Kalmar* 17 Västerås* 10 Kramfors 2 Växjö 19 Kristianstad 23 Årjäng 3 Kristinehamn 6 Älvsbyn 7 Kungsör 4 Ängelholm 71 Kunskapsförbundet Väst* 10 Örebro* 28 Köping 1 Örnsköldsvik 37 Landskrona 19 Östra Göinge 4 Lessebo 1 Östsam* 122 Lindesberg 5 LKF - Lapplands kom.förbund* 20 Luleå 20 Malmö 184 Mullsjö 1 Munkfors 1 Nynäshamn 23 Nässjö 47 Oxelösund 1 Partille 9 Piteå 15 Robertsfors 5 Sigtuna 71

77 76 (103) 7.8 Yrkesvux komvux elevernas studiefinansiering Antal elever Studiemedel Bibehållen lön från arbetsgivare Aktivitetsstöd, a-kassa eller liknande Annan finansiering Uppgift saknas Kommun Studiemedel Bibehållen lön från Aktivitetsstöd, a- Annan finansiering Uppgift saknas arbetsgivare kassa eller liknande Ale Alingsås Alvesta Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Bengtsfors* Bjurholm Bjuv Boden Borgholm Botkyrka Burlöv Båstad DalaWux* Dorotea Eda Ekerö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Falkenberg Filipstad Flen Forshaga Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gävle* Göteborg Habo Hagfors Hallstahammar Halmstad Haninge Haparanda Heby Helsingborg Huddinge Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Hälsingeutbildning* Härjedalen

78 77 (103) Kommun Studiemedel Bibehållen lön från Aktivitetsstöd, a- Annan finansiering Uppgift saknas arbetsgivare kassa eller liknande Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Järfälla Jönköping Kalix Kalmar* Karlshamn Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kunskapscentrum Nordost* Kunskapsförbundet Väst* Kävlinge Köping Laholm Landskrona Lekeberg Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Ljungby Ljusnarsberg LKF - Lapplands kom.förbund* Lomma Luleå Lund Lycksele Lysekil* Malmö Malå Mariestad Markaryd Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Nacka Nora Norra Västmanlands utbildningsförbund* Norrtälje

79 78 (103) Kommun Studiemedel Bibehållen lön från Aktivitetsstöd, a- Annan finansiering Uppgift saknas arbetsgivare kassa eller liknande Norsjö Nybro Nyköping Nynäshamn Nässjö* Olofström Orust Osby Oskarshamn Oxelösund Partille Perstorp Piteå Robertsfors Ronneby Sala Salem Sigtuna Sjuhärad* Sjöbo Skara Skellefteå Skurup Skövde* Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Staffanstorp Stenungssund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad* Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Svalöv Svedala Sydnärkes utbildningsförbund* Säffle Södertälje* Sölvesborg Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Torsby Tranås Trelleborg Trosa Tyresö Töreboda* Uddevalla* Umeå Upplands Bro Upplands Väsby Uppsala

80 79 (103) Kommun Studiemedel Bibehållen lön från Aktivitetsstöd, a- Annan finansiering Uppgift saknas arbetsgivare kassa eller liknande Uppvidinge Vaggeryd Varberg Vellinge Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås* Växjö Ystad* Ånge Årjäng Åsele Åstorp Älmhult Älvsbyn Ängelholm Öckerö Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Östsam Övertorneå Yrkesvux komvux - elevernas huvudsakliga sysselsättning innan studier Antal elever Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare 404 Studier Arbetslös Annat Uppgift saknas Kommun/kommunalförbund Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studier Arbetslös Annat Uppgift saknas Ale Alingsås Alvesta Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Bengtsfors* Bjurholm Bjuv Boden Borgholm

81 80 (103) Kommun/kommunalförbund Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studier Arbetslös Annat Uppgift saknas Botkyrka Burlöv Båstad DalaWux* Dorotea Eda Ekerö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Falkenberg Filipstad Flen Forshaga Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gävle* Göteborg Habo Hagfors Hallstahammar Halmstad Haninge Haparanda Heby Helsingborg Huddinge Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Hälsingeutbildning* Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Järfälla Jönköping Kalix Kalmar* Karlshamn Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn

82 81 (103) Kommun/kommunalförbund Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studier Arbetslös Annat Uppgift saknas Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kunskapscentrum Nordost* Kunskapsförbundet Väst* Kävlinge Köping Laholm Landskrona Lekeberg Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Ljungby Ljusnarsberg LKF- Lapplands kom.förbund* Lomma Luleå Lund Lycksele Lysekil* Malmö Malå Mariestad Markaryd Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Nacka Nora Norra Västmanlands utb.förb* Norrtälje Norsjö Nybro Nyköping Nynäshamn Nässjö* Olofström Orust Osby Oskarshamn Oxelösund Partille Perstorp Piteå Robertsfors Ronneby Sala Salem Sigtuna Sjuhärad* Sjöbo Skara Skellefteå

83 82 (103) Kommun/kommunalförbund Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studier Arbetslös Annat Uppgift saknas Skurup Skövde* Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Staffanstorp Stenungssund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad* Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Svalöv Svedala Sydnärkes utbildningsförbund* Säffle Södertälje* Sölvesborg Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Torsby Tranås Trelleborg Trosa Tyresö Töreboda* Uddevalla* Umeå Upplands Bro Upplands Väsby Uppsala Uppvidinge Vaggeryd Varberg Vellinge Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås* Växjö Ystad* Ånge Årjäng Åsele Åstorp Älmhult Älvsbyn Ängelholm Öckerö

84 83 (103) Kommun/kommunalförbund Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studier Arbetslös Annat Uppgift saknas Örebro* Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund* Österåker Östhammar Östra Göinge Östsam* Övertorneå

85 84 (103) 7.10 Yrkesvux komvux - antal elever som avslutat, avbrutit eller fortfarande studerar Antal elever Har avslutat/avbrutit deltagandet i yrkesvux Elever som fortfarande deltar i yrkesvux Uppgift saknas 611 Kommun/kommunalförbund Antal elever som har avslutat/avbrutit deltagandet i yrkesvux Antal elever som fortfarande deltar i yrkesvux Antal elever där uppgift saknas Ale Alingsås Alvesta Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Bengtsfors* Bjurholm Bjuv Boden Borgholm Botkyrka Burlöv Båstad DalaWux* Dorotea Eda Ekerö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Falkenberg Filipstad Flen Forshaga Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gävle* Göteborg Habo Hagfors Hallstahammar Halmstad Haninge Haparanda Heby Helsingborg Huddinge Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Hälsingeutbildning* Härjedalen

86 Kommun/kommunalförbund Antal elever som har avslutat/avbrutit deltagandet i yrkesvux Antal elever som fortfarande deltar i yrkesvux 85 (103) Antal elever där uppgift saknas Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Järfälla Jönköping Kalix Kalmar* Karlshamn Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kunskapscentrum Nordost* Kunskapsförbundet Väst* Kävlinge Köping Laholm Landskrona Lekeberg Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Ljungby Ljusnarsberg LKF - Lapplands kommunalförbund* Lomma Luleå Lund Lycksele Lysekil* Malmö Malå Mariestad Markaryd Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Nacka Nora Norra Västmanlands utbildningsförbund* Norrtälje

87 86 (103) Kommun/kommunalförbund Antal elever som har avslutat/avbrutit deltagandet i yrkesvux Antal elever som fortfarande deltar i yrkesvux Antal elever där uppgift saknas Norsjö Nybro Nyköping Nynäshamn Nässjö* Olofström Orust Osby Oskarshamn Oxelösund Partille Perstorp Piteå Robertsfors Ronneby Sala Salem Sigtuna Sjuhärad* Sjöbo Skara Skellefteå Skurup Skövde* Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Staffanstorp Stenungssund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad* Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Svalöv Svedala Sydnärkes utbildningsförbund* Säffle Södertälje* Sölvesborg Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Torsby Tranås Trelleborg Trosa Tyresö Töreboda* Uddevalla* Umeå Upplands Bro Upplands Väsby

88 Kommun/kommunalförbund Antal elever som har avslutat/avbrutit deltagandet i yrkesvux Antal elever som fortfarande deltar i yrkesvux 87 (103) Antal elever där uppgift saknas Uppsala Uppvidinge Vaggeryd Varberg Vellinge Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås* Växjö Ystad* Ånge Årjäng Åsele Åstorp Älmhult Älvsbyn Ängelholm Öckerö Örebro* Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund* Österåker Östhammar Östra Göinge Östsam* Övertorneå 3 8 0

89 88 (103) 7.11 Yrkesvux komvux - elevernas huvudsakliga sysselsättning efter studier Antal elever Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare 149 Studier Arbetslös Annat 932 Antal elever där uppgift kommer att lämnas vid nästa uppföljning Uppgift saknas Kommun Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studier Arbetslös Annat Uppgift lämnas vid nästa uppföljning Ale Alingsås Alvesta Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Bengtsfors* Bjurholm Bjuv Boden Borgholm Botkyrka Burlöv Båstad DalaWux* Dorotea Eda Ekerö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Falkenberg Filipstad Flen Forshaga Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gävle* Göteborg Habo Hagfors Hallstahammar Halmstad Haninge Haparanda Heby Helsingborg Huddinge Hultsfred Uppgift saknas

90 Kommun Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare 89 (103) Studier Arbetslös Annat Uppgift lämnas vid nästa uppföljning Hylte Håbo Hällefors Hälsingeutbildning* Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Järfälla Jönköping Kalix Kalmar* Karlshamn Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kunskapscentrum Nordost* Kunskapsförbundet Väst* Kävlinge Köping Laholm Landskrona Lekeberg Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Ljungby Ljusnarsberg LKF - Lapplands kommunalförbund* Lomma Luleå Lund Lycksele Lysekil* Malmö Malå Mariestad Markaryd Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Nacka Uppgift saknas

91 Kommun 90 (103) Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studier Arbetslös Annat Uppgift lämnas vid nästa uppföljning Nora Norra Västmanlands utbildningsförb.* Norrtälje Norsjö Nybro Nyköping Nynäshamn Nässjö* Olofström Orust Osby Oskarshamn Oxelösund Partille Perstorp Piteå Robertsfors Ronneby Sala Salem Sigtuna Sjuhärad* Sjöbo Skara Skellefteå Skurup Skövde* Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Staffanstorp Stenungssund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad* Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Svalöv Svedala Sydnärkes utbildningsförbund* Säffle Södertälje* Sölvesborg Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Torsby Tranås Trelleborg Trosa Tyresö Töreboda* Uddevalla* Umeå Upplands Bro Uppgift saknas

92 Kommun Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare 91 (103) Studier Arbetslös Annat Uppgift lämnas vid nästa uppföljning Upplands Väsby Uppsala Uppvidinge Vaggeryd Varberg Vellinge Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås* Växjö Ystad* Ånge Årjäng Åsele Åstorp Älmhult Älvsbyn Ängelholm Öckerö Örebro* Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund* Österåker Östhammar Östra Göinge Östsam* Övertorneå Uppgift saknas

93 92 (103) 7.12 Yrkesvux komvux - elevers sysselsättning efter yrkesvux relaterad till yrkesområdet Antal elever Sysselsättning relaterad till yrkesområdet Sysselsättning inte relaterad till yrkesområdet Uppgift kommer att lämnas vid nästa uppföljning för antalet elever Uppgift saknas Kommun/kommunalförbund Sysselsättning relaterad till yrkesområdet sysselsättning inte relaterad till yrkesområdet Uppgift lämnas vid nästa uppföljning för antal elever Uppgift saknas Ale Alingsås Alvesta Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Bengtsfors* Bjurholm Bjuv Boden Borgholm Botkyrka Burlöv Båstad DalaWux* Dorotea Eda Ekerö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Falkenberg Filipstad Flen Forshaga Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gävle* Göteborg Habo Hagfors Hallstahammar Halmstad Haninge Haparanda Heby Helsingborg Huddinge

94 93 (103) Kommun/kommunalförbund Sysselsättning relaterad till yrkesområdet sysselsättning inte relaterad till yrkesområdet Uppgift lämnas vid nästa uppföljning för antal elever Uppgift saknas Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Hälsingeutbildning* Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Järfälla Jönköping Kalix Kalmar* Karlshamn Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kunskapscentrum Nordost* Kunskapsförbundet Väst* Kävlinge Köping Laholm Landskrona Lekeberg Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Ljungby Ljusnarsberg LKF - Lapplands kommunalförbund* Lomma Luleå Lund Lycksele Lysekil* Malmö Malå Mariestad Markaryd Mullsjö Munkedal

95 94 (103) Kommun/kommunalförbund Sysselsättning relaterad till yrkesområdet sysselsättning inte relaterad till yrkesområdet Uppgift lämnas vid nästa uppföljning för antal elever Uppgift saknas Munkfors Mölndal Mönsterås Nacka Nora Norra Västmanlands utbildningsförbund* Norrtälje Norsjö Nybro Nyköping Nynäshamn Nässjö* Olofström Orust Osby Oskarshamn Oxelösund Partille Perstorp Piteå Robertsfors Ronneby Sala Salem Sigtuna Sjuhärad* Sjöbo Skara Skellefteå Skurup Skövde* Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Staffanstorp Stenungssund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad* Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Svalöv Svedala Sydnärkes utbildningsförbund* Säffle Södertälje* Sölvesborg Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Torsby Tranås

96 95 (103) Kommun/kommunalförbund Sysselsättning relaterad till yrkesområdet sysselsättning inte relaterad till yrkesområdet Uppgift lämnas vid nästa uppföljning för antal elever Uppgift saknas Trelleborg Trosa Tyresö Töreboda* Uddevalla* Umeå Upplands Bro Upplands Väsby Uppsala Uppvidinge Vaggeryd Varberg Vellinge Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås* Växjö Ystad* Ånge Årjäng Åsele Åstorp Älmhult Älvsbyn Ängelholm Öckerö Örebro* Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund* Österåker Östhammar Östra Göinge Östsam* Övertorneå

97 96 (103) 8 Tilldelning av statsbidrag Statsbidrag yrkesvux beviljade 133 kommuner/kommunförbund totalt 770,8 mkr för att anordna yrkesutbildning för vuxna under 2013 vilket motsvarar utbildningsplatser. De kommuner/kommunförbund som vid redovisningen för 2013 inte utnyttjat de antal platser de blev beviljade statsbidrag för har återbetalat statsbidrag. Vid redovisningen framkom att 26 kommuner/kommunalförbund skulle återbetala drygt 48 mkr till vilket motsvarar 961 utbildningsplatser. har därefter omfördelat outnyttjat statsbidrag till andra kommuner eller kommunalförbund. omfördelade totalt 70,5 mkr motsvarande utbildningsplatser till 83 kommuner/kommunalförbund. Efter återkrav av outnyttjat bidrag och omfördelning av detta, uppgick till totalt utbetalt statsbidrag till 793,3 mkr. Kommun eller kommuner i samverkan Statsbidrag enligt ordinarie beslut Outnyttjat återbetalt bidrag Omfördelning av statsbidrag Tilldelat slutligt statsbidrag efter omfördelning Alvesta Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Bengtsfors, Dals-Ed, Mellerud, Åmål Borgholm Botkyrka Burlöv DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora, Avesta) Ekerö Emmaboda Enköping Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Eslöv Filipstad Gislaved Gnosjö Gotland Gävle, Ockelbo, Hofors, Sandviken, Älvkarleby Göteborgsregionens kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Habo

98 97 (103) Kommun eller kommuner i samverkan Statsbidrag enligt ordinarie beslut Outnyttjat återbetalt bidrag Omfördelning av statsbidrag Tilldelat slutligt statsbidrag efter omfördelning Hagfors, Munkfors Hallstahammar Haninge Haparanda Heby Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Huddinge Hultsfred Håbo Hällefors Hälsingeutbildning (Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, Ovanåker, Bollnäs) Härjedalen Härnösand Högsby Hörby Höör Järfälla Jönköping Kalix, Piteå, Boden, Älvsbyn, Luleå Kalmar, Torsås, Mörbylånga Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Knivsta Kramfors Kumla Kungsör Kunskapscentrum Nordost (Täby, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd) Kunskapsförbundet Väst (Trollhättan, Vänersborg) Kävlinge Köping Lapplands kommunalförbund (Kiruna, Jokkmokk, Pajala, Gällivare) Lekeberg Lessebo Lidingö Lidköping, Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Skara Lindesberg Ljungby Ljusnarsberg Lomma Lund

99 98 (103) Kommun eller kommuner i samverkan Statsbidrag enligt ordinarie beslut Outnyttjat återbetalt bidrag Omfördelning av statsbidrag Tilldelat slutligt statsbidrag efter omfördelning Lysekil, Sotenäs Malmö Markaryd Mullsjö Munkedal Mönsterås Nacka Nora Norra Västmanlands Utbildningsförbund (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) Norrtälje Nybro Nynäshamn Nässjö, Aneby, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda Orust Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg (40%), Kristianstad, Hässleholm Oskarshamn Perstorp Region Halland (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka %) Sala Salem Sigtuna Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Bollebygd, Ulricehamn) Sjöbo Skurup Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping, Karlsborg, Tibro Sollefteå Sollentuna Solna Staffanstorp Stockholm Strömstad, Tanum Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Svedala Sydnärkes utbildningsförbund (Askersund, Laxå, Hallsberg) Säffle Södertälje, Nykvarn Tierp

100 99 (103) Kommun eller kommuner i samverkan Statsbidrag enligt ordinarie beslut Outnyttjat återbetalt bidrag Omfördelning av statsbidrag Tilldelat slutligt statsbidrag efter omfördelning Timrå Torsby Tranås Trelleborg Tyresö Töreboda, Gullspång, Mariestad Uddevalla, Färgelanda Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Uppvidinge Vaggeryd Vellinge Vimmerby Vännäs, Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele Värmdö Värnamo Västervik Västerås, Surahammar Växjö Ystad, Tomelilla, Simrishamn Ånge Årjäng Älmhult Örebro, Karlskoga, Degerfors Örnsköldsvik Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg Österåker Östhammar Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Övertorneå Summa

101 100 (103) 8.2 Statsbidrag lärlingsvux Under 2013 beviljades statsbidrag om 322,2 miljoner kronor. Inkluderat i denna summa är 3,8 miljoner kronor som Karlshamn kommun beviljats för att genomföra en lärlingsutbildning inom kabelteknik med elever från hela landet. Denna summa motsvarar beviljade platser. Kommunerna redovisade att de inrättat drygt platser under Återkrav om sammanlagt 175 miljoner kronor gick ut till de kommuner som inte genomfört sina tilldelade platser. Det var 226 kommuner som tog del av statsbidraget, varav många i samverkan. Kommun Antal årsplatser Statsbidrag kr totalt Återkrav kr Alvesta, Lessebo, Uppvidinge, Älmhult, Ljungby, 74,8 Emmaboda Arboga Arjeplog 2, Arvidsjaur 10, Arvika 8, Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga 98, Borgholm 14, Sjuhärad, Bollebygd, Svenljunga, Ulricehamn, 81,3 Mark Botkyrka Burlöv 13, Dalawux (Malung-Sälen, Vansbro, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Västerbergslagens Utbildningscentrum (Ludvika, Smedjebacken), 137,6 Mora, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora, Avesta) Eksjö 18, Eskilstuna 21, Eslöv 1, Falkenberg Filipstad 5, Gotland 5, Gävle 21, Göteborg Haninge Huddinge 72, Hälsingeutbildning (Hälsingeutbildning, Bollnäs, 99 Ljusdal, Nordanstig, Ovanåker, Söderhamn) Härnösand 12, Jönköping 19, Kalmar, Mörbylånga, Torsås 41, Karlshamn, Bromölla-Sölvesborg, Ronneby, 85,8 Karlskrona, Olofström, Tingsryd Karlstad, Kil, Eda, Storfors, Hammarö, Forshaga, 30 Grums, Kristinehamn

102 Kommun Antal årsplatser Statsbidrag kr totalt Återkrav kr Katrineholm, Flen 23, Kristianstad, Hässleholm, Östra Göinge, Osby Kungsbacka Kungsör Kungälv, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, 96,9 Tjörn, Ale, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Alingsås Kunskapsförbundet Väst (Trollhättan, Vänersborg) ,4 817 Köping 9, Laholm 10, Lapplands kommunalförbund (Gällivare, Kiruna, 16,5 Jokkmokk, Pajala) Lidköping, Skara, Vara, Götene, Grästorp, Essunga ,5 315 Lindesberg 3, Lund 14, Lysekil, Sotenäs 27, Malmö 193, Mellerud 11, Munkedal 12, Norra Västmanlands Utbildningsförbund (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) ,2 820 Nybro 35, Nyköping, Oxelösund, Trosa 23, Nynäshamn 13, Nässjö 4, Piteå, Kalix, Luleå, Boden, Älvsbyn Salem 9, Skövde, Karlsborg, Tibro, Hjo, Falköping, Tidaholm ,8 272 Sollefteå 12, Solna, Upplands Väsby, KCNO (Kunskapscentrum Nordost, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd), 469 Sollentuna, Stockholm, Sundbyberg, Sigtuna Staffanstorp 12, Strömstad, Tanum 50, Sundsvall 9, Svedala 47, Sydnärkes Utbildningsförbund (Askersund, Laxå, 14,1 Hallsberg) Säffle Sävsjö 4, Södertälje, Nykvarn 11, Timrå 1, Torsby 7, Tranås 19, Trelleborg 42, Tyresö 24, Töreboda, Gullspång, Mariestad 73, Uddevalla, Färgelanda, Orust 36, (103)

103 102 (103) Kommun Antal årsplatser Statsbidrag kr totalt Återkrav kr Upplands-Bro 10, Uppsala 62, Varberg Vetlanda Vuxenutb i Västerbottens län (Skellefteå, Bjurholm, Lycksele, Dorotea, Malå, Norsjö, Nordmaling, Robertsfors, Sorsele, Storuman, Umeå, 224,5 Vilhelmina, Vindeln, Vännäs, Åsele) Vårgårda, Herrljunga Värmdö 14, Värnamo 1, Västerås 18, Växjö 51, Ystad, Tomelilla, Simrishamn 44, Ånge 6, Årjäng 7, Örebro 31, Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg, 52,5 Härjedalen, Strömsund Östsam (Norrköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Finspång, Valdemarsvik, Linköping, Söderköping, Motala, Vadstena, 94 Mjölby) SUMMA

104 103 (103) 8.3 Statsbidrag förarutbildningar Ett villkor för kommunerna vid erhållande av utbildningsplatser är att även hänsyn tas till sökande från andra kommuner när det gäller antagning och eventuellt urval. Drygt hälften av eleverna är bosatta i den kommun som anordnar utbildningen. Ingen större skillnad kan märkas från året innan. Kommun Tilldelat statsbidrag enligt beslut Återbetalning kr (efter helårsuppföljning) Omfördelning platser Tilldelning kr totalt efter omfördelning Alvesta Arvidsjaur Arvika Boden Borlänge Eksjö Eskilstuna Falun Gotland Gävle kommun Göteborgs stad Halmstad Hedemora Helsingborg Jönköping Kalmar Karlshamn Karlstad Klippan Kumla Lapplands kommunalförb Luleå Lycksele Malmö Norrköping Nybro Sigtuna Skellefteå Skövde Sollefteå Stockholm Tyresö Uddevalla Upplands-Bro Vilhelmina Vännäs Västerbergslagens Utbf. VBU Västerås Ystad Örebro Östersund Summa

105 Uppföljning 2013 Yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå. Lärlingsutbildning för vuxna Helsingborgs stad