1 (12) Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndighetens kansli Härnösand

Transkript

1 1 (12) Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndighetens kansli Härnösand Vattenmyndigheternas samråd synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer gällande kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft samt åtgärdsplanen för Ångermanälven, dnr Hållbar utveckling och miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten Det står mycket stora naturvärden, sociala och ekonomiska värden på spel när de slutgiltiga miljökvalitetsnormerna för kraftigt modifierade vatten ska fastställas. Det gäller särskilt i Ångermanälvens avrinningsområde där minimala miljöförbättrande åtgärder föreslås av vattenmyndigheten. Att vattenkraften ska kunna avstå 5 % av medelvattenföringen (MQ) till miljöförbättrande åtgärder i Ångermanälvens avrinningsområde och i övriga kraftproducerande anläggningar är ingen orimlig begäran. För samtliga KMV i landet motsvarar det en produktionsminskning på totalt 3,3 TWh i motsats till de 1,65 TWh som vattenmyndigheternas förslag landar på. Den hänsynsnivå som den nuvarande miljöbalken och övergångsbestämmelserna till miljöbalken (1998:811) kräver vid omprövning av vattendomar för anläggningar som har tillstånd enligt 1918 års vattenlag är också minst 5 % av produktionsvärdet. Det är en lägsta hänsynsnivå som också tillämpas för det samhällsviktiga skogsbruket vid skogliga åtgärder. En produktionsminskning på 3,3 TWh i KMV innebär inga problem för Sveriges elförsörjning och inte heller när det gäller vattenkraftens bidrag till balanseringen av elsystemet. Sverige har under de senaste sju åren haft en betydande nettoexport av el. Toppåret 2015 var Sveriges nettoexport 22,6 TWh enligt Energimyndigheten. År 2017 var nettoexporten 19 TWh. Till detta ska läggas att det med största sannolikhet kommer att bli en ökad vattenkraftsproduktion i Sverige fram till år 2050 på grund av klimatförändringarna. Det norska institutet Sintef fick i uppdrag av de Nordiska regeringarna att undersöka klimatförändringarnas påverkan på det Nordiska elsystemet. En rapport gavs ut 2008, där institutet använde sig av de två vanligaste klimatscenariorna för att undersöka påverkan. Ökad nederbörd i övre delen av Sverige tillsammans med minskad temperatur under vintern samt också längre period av regn istället för snö, ger sammanlagt en ökad produktion i Sverige, allt annat lika vad gäller domar, dämnings- och sänkningsgränser mm., kommer att ge en ökning av vattenkraftsproduktionen på mellan 5-7 TWh/år. I denna siffra är ett antaget ökad spill av vatten, definierat som vatten som inte kan användas i produktionen, på 30 procent redan avräknad. Detta innebär i realiteten en volym på miljöåtgärder som ligger på mellan 6,5-8,5 TWh, om man räknar med de 1,5 TWh som Energimyndigheten, SvK och Hav tillsammans sagt vara en siffra som inte medför betydande påverkan på elsystemet. Som dåvarande ordförande i Älvräddarna deltog undertecknad i en serie så kallade högnivåmöten under , på initiativ av dåvarande GD på Energimyndigheten Erik Brandsmaa. Under dessa möten togs denna rapport från Sintef upp, men myndigheterna likväl som branschen ansåg inte att den skulle tas hänsyn till. Därmed kan fastslås att produktionsökningen som nämns i rapporten från Sintef inte i dagsläget ingår i siffran 1,5 TWh. ÅFF menar att den självklart ska tas hänsyn till, precis som klimatförändringarna tas hänsyn till i andra delar av myndighetssfären. För Ångermanälvens avrinningsområde innebär 5 % av produktionsvärdet ett bortfall på 0,55 TWh vilket skulle innebära vandringsvägar och individuellt anpassade minimitappningar i anslutning till i stort sett samtliga dammanläggningar. I motsats till vattenmyndighetens förslag skulle det ge mycket stora ekologiska effekter i form av en mer levande älv med vatten i torrlagda älvfåror, återskapade lekplatser för fisk, fri fiskvandring och livskraftiga bestånd av hotade arter som flodkräfta, flodpärlmussla och klådris helt i linje med hur vattendirektivet ska genomföras.

2 2 (12) De ekonomiska värdena består inte endast av kraftproduktion utan också av möjligheter till ekonomisk utveckling och att bo kvar i de utarmade älvdalarna. Det handlar framförallt om en landsbygdsutveckling med förbättrat sportfiske, ökat småföretagande och ökad turism i mer levande älvdalar. Nedre Ångermanälven med Ådalen är redan idag ett stort turistmål som behöver utvecklas liksom övriga delar av dalgångarna. Att inte meta de positiva samhällsekonomiska effekterna av en miljöanpassning medför egentligen att den negativa sidan bör bortses helt ifrån, eftersom den för att vara relevant måste ges en relation till positiva effekter. Se rapporten Rikedomar i rinnande vatten, SNF, WWF Världsnaturfonden, Älvräddarna och Sportfiskarna där potentialen för naturturism ges värden som bör beaktas. Vattenkraften är visserligen en förnybar energikälla men definitivt inte hållbar i dagsläget, och med föreslagna åtgärder (eller brist på dessa) kommer merparten av Ångermanälvens vattenkraft fortsättningsvis inte heller kunna kallas hållbar, om inte de omfattande skadorna på den biologiska mångfalden i de utbyggda älvarna åtgärdas. Det understöds av att det inte heller finns något miljöcertifieringssystem för vattenkraftbolag likt skogsbrukets FSC vilket är anmärkningsvärt. Vattenmyndighetens förslag till miljökvalitetsnormer för KMV i framförallt för Ångermanälvens avrinningsområde innebär att de obefintliga miljövillkoren i nuvarande vattendomar fastställda med stöd av 1918 års vattenlag permanentas för alla vattenförekomster utom ett fåtal. Det kan inte vara förenligt med en hållbar utveckling. Förslagen till miljökvalitetsnormer är inte heller förenligt med hur vattendirektivet ska genomföras enligt ÅFF:s mening. En av ÅFF:s styrelseledamöter deltog som en av tre representanter för Sverige i ett harmoniseringsmöte (workshop) i Bryssel den mars 2009 för hur EU-kommissionens vägledning för kraftigt modifierade vatten skulle tolkas och genomföras. Även en representant för Vattenfall var med på mötet. Två fundamentala slutsatser som mötets deltagare var helt eniga om var 1. En kraftigt modifierad vattenförekomst är inte befriad från miljöförbättrande åtgärder (Designation of a water body as heavily modified is not an excuse for doing nothing). 2. Prioriterade miljöförbättrande åtgärder är fiskvägar och ekologiskt anpassade minimiflöden. Det finns en omfattande dokumentation från mötet som sammanställdes av Ecological Institute i Berlin, Tyskland. Naturvärdesbedömningen Naturvårdsverket har tagit fram ett verktyg, System Aqua, för att på olika nivåer beskriva och bedöma naturvärden i vatten (NV Rapport 5157). Verktyget har använts i hög grad av bl.a. länsstyrelsen Västernorrlands län, sedan mitten av 1990-talet. Länsstyrelsen i Västernorrland deltog också i utvecklingen av verktyget. System Aqua är det verktyg som också rekommenderas vid naturvärdesbedömning i Naturvårdsverkets vägledning för bevarande av värdefulla naturmiljöer i anslutning till sjöar och vattendrag (NV rapport 5330). System Aqua användes i hög grad när urvalet av nationellt och regionalt värdefulla vatten gjordes år Styrelseledamot Leif Göthe ansvarade tillsammans med Håkan Söderberg och Oskar Norrgrann för urvalet i Västernorrlands län. Urvalet grundade sig i huvudsak på sjö- och vattendragsinventeringar som genomfördes före år I system Aqua väger förekomsten av rödlistade arter, kriteriet raritet, tungt vid naturvärdesbedömningen vilket det uppenbarligen inte gör när gäller den metod som vattenmyndigheten använt. Naturligheten som är det andra tunga kriteriet i verktyget är mycket låg i kraftigt modifierade vatten. Det tredje kriteriet artrikedomen används endast som utslagsgivande kriterium för att särskilja likvärdiga objekt. Det innebär att förekomsten av rödlistade arter blir helt avgörande när det gäller naturvärdesbedömningen i kraftigt modifierade vatten. Naturlighet och förekomst av rödlistade arter är också de kriterier som i huvudsak används vid naturvärdesbedömning av skog och våtmarker. I den naturvärdesbedömning som redovisas i åtgärdsplanen för Ångermanälven har det inte tagits någon hänsyn till förekomsten av rödlistade arter. I karta 2 på sidan 19 har så gott som alla kraftigt modifierade vattenförekomster med dessa arter fått beteckningen ej klassad och är gråmarkerade på kartan. Rödlistade arter är ju faktiskt målarter för många av de miljöförbättrande åtgärderna. I de kraftigt modifierade vattenförekomsterna i Ångermanälvens avrinningsområde förekommer såväl flodkräfta (akut hotad) som flodpärlmussla (starkt hotad) och klådris (starkt hotad). Dessa vattenförekomster ska ju självklart klassificeras som nyckelbiotoper i vatten. Äldre bestånd av flodkräfta finns i såväl Faxälvens som Fjällsjöälvens kraftigt modifierade vattenförekomster. I Fjällsjöälven förekommer den från Lillflyn ner till och med Imnäs dämningsområde. Den finns också nedströms

3 3 (12) Vängelsjön i Vängelälven. Tätaste bestånden finns nedströms Fjällsjö kraftverk och speciellt i Silsjön och runt Sils kraftverk. I Faxälven förekommer den nedströms Ulriksfors ner till och med Sporrsjön. Tätaste bestånden finns mellan Fångsjön och Sporrsjön. Förekomsterna är undersökta av länsstyrelsen i Jämtlands län. Förändringar i regleringen av vattenföringen i Bodums, Fjällsjö och Sils kraftverk samt i ursprungliga utloppet för Ströms Vattudal till Faxälven är nödvändiga för att förbättra och säkerställa kräftbeståndens livskraftighet. Förekomsterna är dessutom i utkanten av flodkräftans utbredningsområde. Flodpärlmussla finns i den nedre av de kraftigt modifierade vattenförekomsterna i Saxån nedströms Stor-Rajan i Fjällsjöälven. Beståndet föryngrar sig på vissa av de undersökta lokalerna men är glest. Det är det största kända beståndet inom Fjällsjöälvens avrinningsområde. Uppgifterna är från Musselportalen. Stora förändringar i regleringen av vattenföringen från Stor-Rajan är nödvändig för att förbättra och säkerställa livskraftigheten för beståndet. Klådris finns i torrfårorna nedströms kraftverksdammarna i Edensforsen, Kilforsen, Storfinnforsen, Ramsele, Edsele, i anslutning till Borgforsens kraftverk och nedströms regleringsdammen i Ulriksfors. Uppgifterna är hämtade från Artportalen. Förändringar i regleringen av vattenföringen från de berörda dammarna är nödvändiga för att förbättra och säkerställa livskraftigheten för bestånden. Arten är mycket konkurrenssvag och växer i soliga lägen i strandlinjen och är beroende av att högflöden håller borta gräs och buskar. Samtidigt som kraftigt modifierade vattenförekomster med hotade arter inte är klassade enligt åtgärdsplanen så har mycket hårt reglerade sjöar med totalförstörda grundområden och stora regleringsamplituder på 5 25,5 m tilldelats högsta naturvärde (klass 1). Det gäller bl.a Dabbsjön (25,5 m), Borgasjön (18 m), Ransaren (18 m), Stor-Sjouten (11 m), Blåsjön (13 m), Vojmsjön (8 m), Malgomaj (6,5 m) och Kultsjön (5,0 m). Detta leder, tillsammans med bedömningen av hotade arter, till att naturvärdesbedömningen i de kraftigt modifierade vattenförekomsterna saknar trovärdighet. Naturvärdesbedömningen måste därför revideras på så sätt att förekomsten av rödlistade arter beaktas och att vattenförekomster med akut och starkt hotade arter tilldelas högsta naturvärde (klass 1). Ovanstående hårt reglerade sjöar måste klassas ned eftersom naturligheten är mycket låg, de inte har någon förekomst av rödlistade arter, inte är utpekade som värdefulla vatten och inte heller hyser några nationellt värdefulla fiskbestånd. Samma märkliga naturvärdesbedömning av sjöar med stora överdämningar och regleringsamplituder, dvs högsta naturvärde (klass 1), finns också redovisad på naturvärdeskartorna i åtgärdsplanerna för Indalsälven, Ljungan och Ljusnan och Dalälven. Några exempel är Håckrenmagasinet (26,9 m) och Torrön (12,9 m) i Indalsälven, Leringen i Gimån/Ljungan (9,2 m), Lossen (27 m) i Ljusnan samt Trängseldammen (35 m) i Dalälven. Ett frågetecken är även här hur förekomsten av rödlistade arter har beaktats i naturvärdesbedömningen. Den hade också varit tydligare om naturvärdeskartorna enbart hade innehållit naturvärden för det kraftigt modifierade vattenförekomsterna. De blir förvirrande och svårtolkade när det framförallt är naturvärden i naturliga vattenförekomster redovisas på kartorna. Att återskapa ett vildlaxbestånd i Ångermanälven är dessutom högprioriterat enligt Helsingforskommissionen (Helcom). Minimitappningar och vandringsvägar ÅFF stöder länsstyrelsernas förslag att åtgärder när det gäller uppströms- och nedströmspassage ska genomföras för i stort sett samtliga dammanläggningar i Ångermanälvens avrinningsområde. ÅFF stöder också länsstyrelsernas förslag att minimitappning ska införas vid i stort sett samtliga dammanläggningar. Däremot när det gäller nivån på minimitappningen har länsstyrelserna gjort en alltför schabloniserad bedömning när man genomgående har använt naturlig medellågvattenföring (MLQ) utan att ta hänsyn den differentiering av minimitappningen i de kraftigt modifierade vattenförekomsterna som är helt uppenbar. Varje berörd vattenförekomst måste få ett kvalitetskrav i form av en individuellt anpassad minimitappning. Naturlig MLQ leder i många fall till en onödigt hög minimitappning. I den pågående Model Forest-utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven varierar förhållandet mellan naturlig MLQ och naturlig medelvattenföring (MQ) från 8 % för Korpån nedströms Mevattendammen till 47 % i Flåsjöån nedströms

4 4 (12) Flåsjön. Medelvärdet för alla dammanläggningar är 25 %. Uppgifter om naturliga vattenföringar, medelvattenföring (MQ) och medellågvattenföring (MLQ) är hämtade från SMHI och flödesmodellen S-HYPE. När sedan vattenmyndigheten gör sin avvägning får schabloniseringen till följd att några få vattenförekomster får miljökvalitetsnormer med krav på en i många fall onödigt hög minimitappning medan merparten blir utan minimitappning. Naturlig MLQ är i normalfallet ett flöde på % naturlig MQ. De utredningar som genomförts i Ångermanälvens avrinningsområde när det gäller miljöförbättrande åtgärder har visat att i de flesta vattenförekomster som är mer eller mindre torrlagda räcker det med en tappning på ca 5 % av naturlig MQ för att säkerställa ekosystem med forsar, fiskvandring och tillräckligt med lekplatser för strömlekande arter. Sänkta nivåer på minimitappningen skulle leda till betydligt större ekologiska effekter genom att minimitappningen sprids ut på fler vattenförekomster. Det skulle öppna upp stora delar av Ångermanälvens avrinningsområde för fiskvandring. Däremot är det rimligt att i vissa fall använda naturlig MLQ för att ställa krav på minimitappningar genom kraftverkens turbiner eller från regleringsdammar i anslutning till Natura 2000-objekt och nyckelbiotoper med hotade arter. Om vattenmyndigheten använder schabloner för minimitappningar så optimeras tyvärr varken kraftproduktion eller miljöförbättrande åtgärder. En riktig optimering kräver att provtappningar genomförs med olika flöden, där såväl naturlig MLQ som 5 % av naturlig MQ ingår men även andra flöden däremellan, för att fastställa en optimal minimitappning. Vattenmyndigheten behöver därför gemensamt med länsstyrelserna ställa krav på kraftbolagen att i samråd med myndigheterna genomföra provtappningar vid varje kraftverks- och regleringsdamm innan beslut om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten tas. Där en minimitappning kommer till stånd är vandringsvägar, i första hand omlöp, en självklarhet. Det ger inga ytterligare kraftförluster då hela eller delar av minimitappningen kan ledas ner i vandringsvägen. Prioritering av åtgärder utifrån naturvärden Följande prioritering utifrån naturvärden är relevant när det gäller miljöförbättrande åtgärder i kraftigt modifierade vatten 1. Vattenförekomster i anslutning till europeiska naturvärden (Natura 2000) och vattenförekomster med akut och starkt hotade vattenanknutna arter som bl.a. flodkräfta, flodpärlmussla och klådris. 2. Vattenförekomster som har stor potential som lek- och uppväxtområden för havsvandrande fisk som bl.a. ål, lax, havsöring och flodnejonöga, vattenförekomster med nationella naturvärden och/eller nationellt värdefulla fiskbestånd. 3. Regionalt värdefulla vatten. 4. Övriga vattenförekomster Avvägning mellan energi- och naturvärden I åtgärdsplanen för Ångermanälven anges att Vattenmyndigheten har därför gjort en avvägning mellan varje anläggnings reglerförmåga och de kända naturvärden som behöver värnas eller återskapas. De åtgärder som kan beviljas undantag är alltså de som i hög grad negativt påverkar respektive anläggnings bidrag till att reglera Sveriges elbalans. Några uppgifter om anläggningarnas reglerförmåga finns inte redovisade i åtgärdsplanen. Inte heller vilken minskning i reglerförmåga som en minimitappning motsvarande MLQ skulle resultera i. Efter att ÅFF via Leif Göthe gjort en begäran till vattenmyndigheten om redovisning av varje anläggnings reglerförmåga i början av juni visar det sig att uppgifterna inte är framtagna. En redovisning utlovades till slutet av augusti men har fortfarande inte levererats i skrivande stund. Det uppstår därför ett stort frågetecken hur avvägningen mellan energi- och naturvärden egentligen har utförts. Tillsammans med den mycket bristfälliga naturvärdesbedömningen, de alltför höga kraven på minimitappningar och de alltför få vattenförekomster som pekats ut för åtgärder leder detta till slutsatsen att hela åtgärdsplanen i grunden måste arbetas om.

5 5 (12) Synpunkter på åtgärder i vissa enskilda vattenförekomster i Ångermanälvens avrinningsområde Vattenförekomster där åtgärdsplanen föreslår minimitappning och/ eller vandringsvägar Ångermanälven nedströms Forsmo kraftverk Den torrlagda 2 km långa älvfåran nedströms Forsmo kraftverk har stor potential som lek- och uppväxtområde för havsvandrande fiskar. Biflödet Sandsbäcken har goda förutsättningar för reproduktion av både havsöring och flodnejonöga. Det förutsätter en vandringsväg förbi Sollefteå kraftverk som även ska fungera för den akut hotade ålen. I åtgärdsprogrammet föreslås ingen vandringsväg utan endast minimitappning i den torrlagda älvfåran. Nivån på minimitappningen som föreslås är naturlig MLQ dvs. 94 m 3 /s. Det motsvarar 25 % av naturlig MQ vilket är en alltför hög minimitappning som får mycket stora konsekvenser för kraftproduktionen och förmågan att snabbt producera balanskraft. Forsmo är ett av de större kraftverken i Ångermanälven (730 GWh). Utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Nedre Ångermanälven och Faxälven konstaterade 2011 att det är tillräckligt med en minimitappning på 16 m 3 /s, vilket är en vattenmängd som bör räcka för både vandringsväg och för att återskapa tillräckliga reproduktionsområden för lax, havsöring och flodnejonöga i torrfåran. 16 m 3 /s motsvarar drygt 4 % av naturlig MQ som är 376 m 3 /s enligt SMHI (S-HYPE). Det är en rimlig nivå på minimitappningen i torrfåran. Det är viktigt att minimitappningen har en naturlig säsongsvariation, att nolltappning inte förekommer och att det är mjuka flödesövergångar i samband med korttidsregleringen. Området strax nedströms torrfåran innehåller ett intakt stort potentiellt reproduktionsområde för lax. Lekområdena för lax nedströms kraftverket bedöms årligen kunna producera ca 2200 laxsmolt. Det finns en i vattendom föreskriven minimitappning på 40 m 3 /s genom kraftverkets turbiner. Det är rimligt att den ökas så att minimitappningen genom turbiner och i torrfåra tillsammans motsvarar MLQ. Uppströms Forsmo finns också potentiella lekområden för lax nedströms såväl Moforsens kraftverk som Nämforsens kraftverk med kapacitet att tillsammans årligen producera ca 2000 laxsmolt. Därför är det nödvändigt med vandringsväg uppströms och nedströms i anslutning till Forsmo kraftverk. Utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Nedre Ångermanälven och Faxälven föreslår ett omlöp runt Forsmo kraftverk och som alternativ en fiskhiss. Faxälven nedströms Hjälta kraftverk Den torrlagda 8 km långa älvfåran nedströms Hjälta kraftverk har stor potential som lek- och uppväxtområde för havsvandrande fiskar som framförallt lax men även havsöring och flodnejonöga. Det förutsätter en vandringsväg förbi Sollefteå kraftverk som även ska fungera för den akut hotade ålen. I vattenförekomsten mynnar även Näcksjöån, där man fångade stora mängder flodnejonöga före kraftverkens tillkomst. I åtgärdsplanen föreslås såväl vandringsväg uppströms som nedströms liksom minimitappning. Nivån på minimitappningen som föreslås är naturlig MLQ dvs. 51 m 3 /s. Det motsvarar hela 37 % av naturlig MQ vilket är en alltför hög minimitappning som får mycket stora konsekvenser för kraftproduktionen och förmågan att snabbt producera balanskraft i det största kraftverket (983 GWh) i Faxälvens avrinningsområde. Utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Nedre Ångermanälven och Faxälven konstaterade 2011 att det är tillräckligt med en minimitappning på 8,5 m 3 /s, vilket som årsgenomsnitt borde räcka långt för reproduktion av lax, havsöring och flodnejonöga. De potentiella lekområdena för lax bedöms årligen kunna producera ca 4000 laxsmolt. Redan idag är biotopen inom stora områden god för reproduktion i själva älvfåran, men även i biflödet Näcksjöån. 8,5 m 3 /s motsvarar 6 % av naturlig MQ som är 138 m 3 /s enligt SMHI (S-HYPE). Det är en rimlig nivå på minimitappningen som ger tillräckliga ekologiska effekter. Det är viktigt att minimitappningen har en naturlig säsongsvariation, att nolltappning inte förekommer och att det är mjuka flödesövergångar i samband med korttidsregleringen. Grunddammarna i den torrlagda älvfåran, som är vandringshinder, behöver också rivas ut. När det gäller vandringsvägen föreslår utredningen två alternativ, omlöp eller teknisk fiskväg. Faxälven nedströms Forsse kraftverk Den torrlagda 1 km långa älvfåran nedströms Forsse kraftverk har potential som lek- och uppväxtområde för havsvandrande fiskar som framförallt lax men även havsöring. Det förutsätter vandringsvägar förbi såväl Sollefteå kraftverk som Hjälta kraftverk som även ska fungera för den akut hotade ålen. I åtgärdsplanen föreslås såväl vandringsväg uppströms som nedströms liksom minimitappning. Nivån på minimitappningen som föreslås är naturlig MLQ dvs. 50,3 m 3 /s. Det motsvarar hela 37 % av naturlig MQ vilket är en alltför hög tappning som får mycket stora konsekvenser för kraftproduktionen och förmågan att snabbt producera balanskraft. Forsse är ett medelstort kraftverk (210 GWh) i i Ångermanälvens avrinningsområde. Utredningen

6 6 (12) om miljöförbättrande åtgärder i Nedre Ångermanälven och Faxälven konstaterade 2011 att det är tillräckligt med en minimitappning på 8,3 m 3 /s, vilket är en vattenmängd som bör räcka för både vandringsväg och för att återskapa tillräckliga reproduktionsområden för lax och havsöring i torrfåran. 8,3 m 3 /s motsvarar 6 % av naturlig MQ som är 136 m 3 /s enligt SMHI (S-HYPE). Det är en rimlig nivå på minimitappningen. Det är viktigt att minimitappningen har en naturlig säsongsvariation, att nolltappning inte förekommer och att det är mjuka flödesövergångar i samband med korttidsregleringen. Uppströms Forsse finns också stora potentiella lekområden för lax nedströms Edsele kraftverk men framförallt nedströms Ramsele kraftverk. När det gäller vandringsvägen föreslår utredningen tre alternativa omlöp. Vojmån och Vojmsjön I åtgärdsplanen föreslås såväl ökad minimitappning med årstidsanpassat flöde som vandringsväg. Vojmån är utpekat som ett nationellt värdefullt vatten med höga naturvärden uppströms Vojmsjön. Nedströms är Vojmån utpekad som nationellt värdefull för fisket. Den nivå på minimitappningen som föreslås är schablonen naturlig MLQ dvs. 9,5 m 3 /s vilket motsvarar 22 % av naturlig MQ som är 43 m 3 /s enligt SMHI (S-HYPE). Minimitappningen ska gå via Bredselet. Sjön avvattnas i dagsläget genom en grävd kanal. I Bredselet ansluter Gråtanån med en naturlig MQ på 1,7 m 3 /s enligt SMHI (S-HYPE). Det finns vattenhushållningsbestämmelser med villkor på minimitappning på 3 m 3 /s. Mätpunkten för vattenflödena från Vojmsjödammen är emellertid placerad nedströms Gråtanåns inflöde vilket innebär att minimitappningen från Vojmsjödammen i praktiken är betydligt lägre. Dammluckan kan ibland vara helt stängd utan att bryta mot vattendomarnas vattenhushållningsbestämmelser. Ett annat problem är korttidsregleringen med snabba och stora förändringar av vattenstånd och vattenflöden i Vojmån. Utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Övre Ångermanälven som publicerades 2009 föreslår en flyttning av mätpunkten uppströms till så att minimitappningen blir 3 m 3 /s från själva Vojmsjön. Det motsvarar 7 % av naturlig MQ och är en rimlig nivå på minimiflödet som inte borde förorsaka kraftproduktionen någon nämnvärd påverkan. Det finns inte något kraftverk i Vojmsjöns utlopp utan produktionen sker längre ner i Ångermanälvens avrinningsområde. Det är viktigt att minimitappningen har en naturlig säsongsvariation och att nolltappning inte förekommer. Vidare föreslår utredningen att flödesändringarna genomförs väsentligt mjukare så att det inte längre finns möjlighet att ändra flödena med 75 m 3 /s per dygn. Två förslag till vandringsvägar lämnas av utredningen, ett omlöp som mynnar i Bredselet som kompletteras med ytterligare ett omlöp med teknisk fiskväg i anslutning till regleringsdammen. Att leda in hela eller en del av minimitappningen i Bredselet skulle återskapa viktiga strömhabitat nedströms Vojmsjön. Korpån nedströms Mevattnet Strax nedströms Mevattnet leds merparten av vattenflödet i Korpån via tunnnel till Dabbsjön. Det finns en föreskriven liten minimitappning till Korpån nedströms regleringsdammen från mitten av juni till och med oktober. Resten av året är ån torrlagd. I genomsnitt under året är minimitappningen 0,13 m 3 /s. Åtgärdsprogrammet föreslår en minimitappning motsvarande naturlig MLQ, dvs. 0,67 m 3 /s. Det motsvarar endast 8 % av naturlig MQ som är 8,8 m 3 /s. Det beror på en mycket låg sjöprocent i Korpåns avrinningsområde. Med hänsyn till de mycket stora naturvärdena nedströms i Långseleån och Rörströmsälven (Natura 2000) är det nödvändigt med högre minimitappning 1,5 m 3 /s dvs. 17 % av MQ vilket och är rimligt med hänsyn till kraftproduktionen och förmågan att snabbt producera balanskraft. Det kommer den pågående utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven att föreslå. Dabbsjö är litet kraftverk med en normalproduktion på 97 GWh. Ormsjöån nedströms Ormsjön Den nuvarande minimitappningen är 5,7 m 3 /s. Det är rimligt, som åtgärdsplanen föreslår, att öka minimitappningen till 6,1 m 3 /s utifrån de mycket höga naturvärdena nedströms. Här ligger Natura området Rörströmsälven. En minimitappning på 6,1 m 3 /s är rimlig och motsvarar naturlig MLQ. En annan viktig åtgärd är att leda in minimitappningen i den naturliga åfåran med den torrlagda Ormsjöforsen i stället för den grävda kanalen. Det skulle återskapa viktiga strömhabitat nedströms Ormsjön. Det kommer den pågående utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven att föreslå. Kultsjön och Kultsjöån Flera biflöden till Kultsjön har höga naturvärden och ingår i större natura 2000-områden. Åtgärdsplanen föreslår att den befintliga vandringsvägen säkerställs och eventuellt förbättras. Den i vattendom fastställda

7 7 (12) minimitappningen är i genomsnitt 6,8 m 3 /s vilket i stort sett motsvarar MLQ (6,5 m 3 /s). Tappningen varierar mycket och är som högst under turistsäsongen slutet av juni augusti. Den behöver få en bättre anpassning till den naturliga årstidsvariationen. Vattenförekomster där åtgärdsplanen inte föreslår minimitappning eller vandringsvägar Faxälven nedströms Edsele kraftverk I åtgärdsplanen föreslås varken minimitappning eller vandringsväg trots att den 1 km långa torrlagda älvfåran nedströms kraftverket hyser bestånd av klådris. Uppgiften är från 2016, källa Artportalen. Nedre Faxälven är också tillsammans med nedre Indalsälven klådrisets kärnområden i Sverige. Dessutom finns stora potentiella lekområden för havsvandrande fiskar i torrfåran samt mellan kraftverket och Helgumsjön, bl.a. i Meåforsen. Lekområdena för lax nedströms kraftverket bedöms årligen kunna producera ca 1200 laxsmolt. Det förutsätter vandringsvägar förbi Sollefteå kraftverk, Hjälta kraftverk och Forsse kraftverk som även ska fungera för den akut hotade ålen. Stora potentiella lekområden finns även uppströms i den torrlagda älvfåran nedströms Ramsele kraftverk. Sammantaget ska det innebära högsta prioritet när det gäller miljöbättrande åtgärder. Utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Nedre Ångermanälven och Faxälven konstaterade 2011 att det är tillräckligt med en minimitappning på 7,85 m 3 /s, vilket är en vattenmängd som bör räcka för både vandringsväg och för att återskapa tillräckliga reproduktionsområden för lax och havsöring i torrfåran. 7,85 m 3 /s motsvarar 6 % av naturlig MQ som är 122 m 3 /s enligt SMHI (S-HYPE). Det är en rimlig nivå på minimitappningen. Det är viktigt att minimitappningen har en naturlig säsongsvariation, att nolltappning inte förekommer och att det är mjuka flödesövergångar i samband med korttidsregleringen. I utredningen anges att tappningen motsvarar 5 % av MQ. Beräkningen grundar sig på en äldre uppgift från SMHI angående MQ (157 m 3 /s). För att få mer livskraftiga bestånd av klådris behövs också ett årligt högflöde som når upp till växtplatserna. När det gäller vandringsvägen föreslår utredningen två alternativ, omlöp eller teknisk fiskväg. Edsele är ett medelstort kraftverk (328 GWh). En minimitappning motsvarande MLQ dvs. 46 m 3 /s, som länsstyrelsen föreslår, är en alltför hög tappning som får mycket stora konsekvenser för kraftproduktionen och förmågan att snabbt producera balanskraft. Faxälven nedströms Ramsele kraftverk I åtgärdsplanen föreslås varken minimitappning eller vandringsväg trots att den 9 km långa torrlagda älvfåran nedströms kraftverket hyser stora bestånd av klådris. Uppgiften är från 2016, källa Artportalen. Nedre Faxälven är också tillsammans med nedre Indalsälven klådrisets kärnområden i Sverige. Dessutom finns mycket stora potentiella lekområden för havsvandrande fiskar i torrfåran nedströms kraftverket, de största kända i Ångermanälvens avrinningsområde. Lekområdena för lax nedströms kraftverket bedöms årligen kunna producera ca 6000 laxsmolt. Det förutsätter vandringsvägar förbi Sollefteå kraftverk, Hjälta kraftverk, Forsse kraftverk och Edsele kraftverk som även ska fungera för den akut hotade ålen. Sammantaget ska det innebära högsta prioritet när det gäller miljöbättrande åtgärder. Det finns en föreskriven obetydlig minimitappning till den torrlagda älvfåran om 0,05 m 3 /s vintertid och 0,2 m 3 /s sommartid. Utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Nedre Ångermanälven och Faxälven konstaterade 2011 att det är tillräckligt med en minimitappning på 7,7 m 3 /s, vilket är en vattenmängd som bör räcka för både vandringsväg och för att återskapa tillräckliga reproduktionsområden för lax och havsöring i torrfåran. 7,7 m 3 /s motsvarar 6 % av naturlig MQ som är 119 m 3 /s enligt SMHI (S-HYPE). Det är en rimlig nivå på minimitappningen Det är viktigt att minimitappningen har en naturlig säsongsvariation, att nolltappning inte förekommer och att det är mjuka flödesövergångar i samband med korttidsregleringen. I vattenförekomsten mynnar biflödet Kvarnån ca 3,5 km nedströms kraftverket som tillför en MQ på 0,7 m 3 /s. För att få mer livskraftiga bestånd av klådris behövs också ett årligt högflöde som når upp till växtplatserna. Grunddammarna i den torrlagda älvfåran, som är vandringshinder, behöver också rivas ut. När det gäller vandringsväg har utredningen inte lämnat något förslag på grund av utredningsområdets avgränsning. Ramsele är ett stort kraftverk (869 GWh). En minimitappning motsvarande MLQ dvs. 44,6 m 3 /s, som länsstyrelsen föreslår, är en alltför hög tappning som får mycket stora konsekvenser för kraftproduktionen och förmågan att snabbt producera balanskraft.

8 8 (12) Ångermanälven nedströms Moforsens kraftverk I åtgärdsplanen föreslås varken minimitappning genom turbiner eller vandringsväg. Nedströms Moforsens kraftverk, som inte har någon torrfåra, finns älvavsnitt och ett biflöde som har stor potential som lek- och uppväxtområde för havsvandrande fiskar. Mellan Forsmo och Moforsens kraftverk finns ett stort lekområde för lax med kapacitet att årligen producera ca 1000 laxsmolt. Biflödet Sjuskinnån har goda förutsättningar för reproduktion av både havsöring och flodnejonöga. Det förutsätter vandringsvägar förbi såväl Sollefteå som Forsmo kraftverk som även ska fungera för den akut hotade ålen. Det finns även potentiella lekområden för lax uppströms mellan Nämforsens och Moforsens kraftverk. Utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Nedre Ångermanälven och Faxälven föreslår en vandringsväg vid kraftverket, ett omlöp som i vissa delar kompletteras med teknisk fiskväg som kräver ett flöde på 1 2 m 3 /s. Det finns en i vattendom föreskriven minimitappning på 40 m 3 /s genom kraftverkets turbiner vilket motsvarar knappt 11 % av naturlig MQ som är 374 m 3 /s. Det är anmärkningsvärt att vattenmyndigheten anser att minimitappningen ska tas bort enligt undantagen för mindre stränga krav i VISS. Den borde i stället utökas så att flödet genom turbiner och vandringsväg tillsammans motsvarar till naturlig MLQ dvs. 93,4 m 3 /s. Det är viktigt att minimitappningen har en naturlig säsongsvariation, att nolltappning inte förekommer och att det är mjuka flödesövergångar i samband med korttidsregleringen. Moforsen är ett stort kraftverk (641 GWh). En minimitappning motsvarande 1-2 m 3 /s i vandringsvägen tillsammans med MLQ genom turbinerna är rimlig med tanke på de stora naturvärdena nedströms kraftverket. Det får små konsekvenser för kraftproduktionen och förmågan att snabbt producera balanskraft. Ångermanälven nedströms Nämforsens kraftverk I åtgärdsplanen föreslås varken ökad minimitappning eller vandringsväg. Den torrlagda 0,6 km långa älvfåran nedströms Nämforsens kraftverk har stor potential som lek- och uppväxtområde för havsvandrande fiskar. Biflödet Mångmanån har goda förutsättningar för reproduktion av både havsöring och flodnejonöga. I Mångmanån finns flodpärlmusslan som är beroende av ett livskraftigt öringsbestånd. Lekområdena för lax nedströms kraftverket bedöms årligen kunna producera ca 1000 laxsmolt. Det förutsätter vandringsvägar förbi Sollefteå kraftverk, Forsmo kraftverk och Moforsens kraftverk som även ska fungera för den akut hotade ålen. Det finns föreskriven turisttappning under sommarmånaderna på 125 m 3 /s i den torrlagda älvfåran. Utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Mellersta Ångermanälven konstaterade 2015 att det är tillräckligt med en minimitappning i torrfåran på 16 m 3 /s, vilket är en vattenmängd som bör räcka för både vandringsväg och för att återskapa tillräckliga reproduktionsområden för havsvandrande fiskar. 16 m 3 /s motsvarar drygt 4 % av naturlig MQ som är 373 m 3 /s enligt SMHI (S-HYPE). Det är viktigt att minimitappningen har en naturlig säsongsvariation, att nolltappning inte förekommer och att det är mjuka flödesövergångar i samband med korttidsregleringen. Enligt utredningen finns även potentiella lekområden för havsvandrande fiskar uppströms kraftverket. Det finns en i vattendom föreskriven minimitappning på 40 m 3 /s genom kraftverkets turbiner. Den är rimligt att den ökas så att minimitappningen genom turbiner och i torrlagda älvfåran tillsammans motsvarar MLQ dvs. 93 m 3 /s. Utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Mellersta Ångermanälven föreslår även ett omlöp runt Nämforsens kraftverk och som alternativ en teknisk fiskväg. Nämforsen är ett stort kraftverk (640 GWh). Den föreslagna minimitappningen i vandringsvägen och genom turbinerna får konsekvenser för kraftproduktionen och förmågan att snabbt producera balanskraft men är rimlig med hänsyn till de stora naturvärdena nedströms kraftverket. Fjällsjöälven nedströms Imnäsdammen (Kilforsens kraftverk) I åtgärdsplanen föreslås varken ökad minimitappning eller vandringsväg. Den torrlagda 20 km långa älvfåran nedströms Nämforsens kraftverk har mycket stor potential som strömhabitat och lek- och uppväxtområde för fiskar. Det finns belägg från 1500-talet, från skattläggning gällande laxfiske, för att lax åtminstone har vandrat upp till den numera torrlagda Kilforsen. Det finns även bestånd av klådris i anslutning till torrfåran. Uppgiften är från 2016, källa Artportalen. Det finns en föreskriven minimitappning på endast 0,5 m 3 /s under perioden 15 juni tom 15 oktober samt minst 0,1 m 3 /s under övrig tid på året. Utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Mellersta Ångermanälven

9 9 (12) konstaterade 2015 att det är tillräckligt med en minimitappning i torrfåran på 8 m 3 /s, vilket är en vattenmängd som bör räcka för både vandringsväg och för att återskapa tillräckliga reproduktionsområden för såväl havsvandrande som mer stationära fiskar. Det förutsätter vandringsvägar förbi Sollefteå kraftverk, Forsmo kraftverk, Moforsens kraftverk och Nämforsens kraftverk som även ska fungera för den akut hotade ålen. Det är viktigt att minimitappningen har en naturlig säsongsvariation, att nolltappning inte förekommer och att det är mjuka flödesövergångar i samband med korttidsregleringen. En minimitappning på 8 m 3 /s motsvarar 5 % av naturlig MQ som är 161 m 3 /s enligt SMHI (S-HYPE). Det är en rimlig nivå på minimitappningen. För att få mer livskraftiga bestånd av klådris behövs också ett årligt högflöde som når upp till växtplatserna. När det gäller vandringsväg är ett omlöp på östra sidan av Imnäsdammen lämpligast. Grunddammarna i den torrlagda älvfåran, som också är vandringshinder, behöver rivas ut. Även utan fiskvägar i kraftverken nedströms Fjällsjöälvens utlopp i Ångermanälven skulle ovan föreslagna åtgärder vara motiverade genom att de gynnar stationära fiskar och därmed också potentialen för ekonomisk utveckling i området genom naturturism. Kilforsen är ett mycket stort kraftverk (970 GWh). En minimitappning motsvarande naturlig MLQ dvs. 45,8 m 3 /s, som länsstyrelsen föreslår, är en alltför hög minimitappning som får mycket stora konsekvenser för kraftproduktionen och förmågan att snabbt producera balanskraft i Fjällsjöälvens största kraftverk. Fjällsjöälven nedströms Sils kraftverk I åtgärdsplanen föreslås varken minimitappning eller vandringsväg. Nedströms och uppströms Sils kraftverk, som inte har någon torrfåra, finns äldre bestånd av flodkräfta. Den pågående utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven kommer att föreslå att en vandringsväg i form av ett omlöp som kompletteras med en teknisk fiskväg förbi kraftverket. För att få mer livskraftiga bestånd av flodkräfta är det nödvändigt med en minimitappning genom kraftverkets turbiner motsvarande naturlig MLQ, dvs. 33,2 m 3 /s SMHI (S-HYPE) och att nolltappning inte förekommer. Det är viktigt att minimitappningen har en naturlig säsongsvariation. Sils kraftverk är ett litet kraftverk (60 GWh) och är i huvudsak avsett att drivas kontinuerligt. Trots detta finns tillstånd till korttidsreglering vid kraftverket. En minimitappning motsvarande naturlig MLQ genom kraftverket är rimlig med hänsyn till de mycket stora naturvärdena nedströms. Den får mycket små konsekvenser för kraftproduktionen. Med hänsyn till flodkräftan borde dessutom korttidsregleringen upphöra eller åtminstone ha mjuka flödesövergångar. Fjällsjöälven nedströms Fjällsjö kraftverk I åtgärdsplanen föreslås varken minimitappning eller vandringsväg. Nedströms och uppströms Fjällsjö kraftverk finns äldre bestånd av flodkräfta. Två lokaler i Silsjön strax uppströms Sils kraftverk har provfiskats 2009 med kräftmjärdar och sammanlagt 205 flodkräftor mellan 69 och 139 mm fångades enligt SLU:s kräftdatabas. Provfiske efter flodkräfta beskriver endast den del av kräftbeståndet som är större än cirka 60 mm eftersom mindre kräftor sällan fångas i de burar som används. Dessutom fångas endast aktiva kräftor som inte ömsar skal. Det är därför svårt att bedöma beståndens livskraftighet utifrån provfiskena. Den pågående utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven kommer att föreslå att en vandringsväg i form av ett omlöp med teknisk fiskväg i den torrlagda älvfåran söder om Granön som kompletteras med en teknisk fiskväg i anslutning till den mindre torrfåran vid kraftverket. För att få mer livskraftiga bestånd av flodkräfta är det nödvändigt med en minimitappning genom kraftverkets turbiner och vandringsvägar som tillsammans motsvarar naturlig MLQ, dvs. 33 m 3 /s. Minimitappningen i den torrlagda älvfåran söder om Storön med vandringsväg och den tekniska vandringsvägen vid kraftverket behöver tillsammans vara 6,4 m 3 /s vilket motsvarar 5 % av naturlig MQ som är 127 m 3 /s SMHI (S-HYPE). Det är viktigt att minimitappningen har en naturlig säsongsvariation och att nolltappning inte förekommer. Fjällsjö kraftverk är ett litet kraftverk (57 GWh) och är i huvudsak avsett att drivas kontinuerligt. Trots detta finns tillstånd till korttidsreglering vid kraftverket. En minimitappning motsvarande naturlig MLQ genom kraftverket och torrfårorna tillsammans är rimlig med hänsyn till de mycket stora naturvärdena nedströms. Den får små konsekvenser för kraftproduktionen. Med hänsyn till flodkräftan borde dessutom korttidsregleringen upphöra eller åtminstone ha mjuka flödesövergångar.

10 10 (12) Fjällsjöälven nedströms Bodums kraftverk I åtgärdsplanen föreslås varken minimitappning eller vandringsväg. Nedströms och uppströms Bodums kraftverk finns bestånd av flodkräfta. Den pågående utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven föreslår att en vandringsväg i form av ett omlöp med teknisk fiskväg i den torrlagda älvfåran sydväst om Forsön som kompletteras med en teknisk fiskväg i anslutning till den mindre torrfåran vid kraftverket. För att få mer livskraftiga bestånd av flodkräfta är det nödvändigt med en minimitappning genom kraftverkets turbiner och vandringsvägar som tillsammans motsvarar naturlig MLQ, dvs. 31 m 3 /s. Minimitappningen i den torrlagda älvfåran sydväst om Forsön med teknisk vandringsväg och den tekniska vandringsvägen vid kraftverket behöver tillsammans vara 6,2 m 3 /s vilket motsvarar 5 % av naturlig MQ som är 123 m 3 /s SMHI (S-HYPE). Det är viktigt att minimitappningen har en naturlig säsongsvariation och att nolltappning inte förekommer. Fjällsjö kraftverk är ett litet kraftverk (49 GWh) och är i huvudsak avsett att drivas kontinuerligt. Trots detta finns tillstånd till korttidsreglering vid kraftverket. En minimitappning motsvarande naturlig MLQ genom kraftverket och torrfåran tillsammans är rimlig med hänsyn till de mycket stora naturvärdena nedströms. Den får små konsekvenser för kraftproduktionen. Med hänsyn till flodkräftan borde dessutom korttidsregleringen upphöra eller åtminstone ha mjuka flödesövergångar. Flåsjön I åtgärdsplanen föreslås varken minimitappning eller vandringsväg vid regleringsdammen. Sjön har en grundlekande (1-3 m) storvuxen rödingtyp som är klassad som nationellt särskilt värdefull. Den är på gränsen till utslagning som en följd av sjöns reglering med en regleringsamplitud på 3,0 m. I biflödet Kvarnån som mynnar i sjön vid Alanäs finns enstaka förekomster av flodpärlmussla. Det finns inget kraftverk i Flåsjön utlopp men korttidsreglering utförs för det nedströms liggande kraftverket i Klingerforsen. Den pågående utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven föreslår att ett antal vandringsbara refugdammar anläggs på lämpliga ställen så att inte rödingrommen torrläggs när sjön sänks under vintern. Den pågående utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven förslår också en fiskväg i form en teknisk fiskväg som övergår i ett omlöp samt en minimitappning på 2,1 m 3 /s som i första hand tappas i fiskvägen. Det är rimligt med hänsyn till Flåsjöns höga naturvärden. Det är endast en tredjedel av naturlig MLQ som är 6,5 m 3 /s enligt SMHI (S-HYPE). Saxån nedströms Stor-Rajan I åtgärdsplanen föreslås varken ökad minimitappning eller vandringsväg vid regleringsdammen. Nedströms Stor-Rajan finns bestånd av flodpärlmussla. Den finns också i biflödet Harrsjöbäcken. I Saxån nedströms Lill- Rajan är levande musslor som är mindre än 20 mm funna på 5 av 16 inventerade lokaler av lokalerna saknar musslor som är mindre än 50 mm. Det innebär att musslorna förökar sig men beståndet är glest. Sverige har förbundit sig att skydda denna art. I Saxån nedströms finns också ett restbestånd av en storvuxen öringstam. Befintlig minimitappning är endast 0,25 m 3 /s under juli september samt 0,05 m 3 /s under oktober april. Under maj juni sker ingen minimitappning då magasinet fylls. Den pågående utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven föreslår en minimitappning på 4,3 m 3 /s, motsvarande naturlig MLQ, med hänsyn till de mycket höga naturvärdena nedströms. Det är en nödvändig åtgärd för att få mer livskraftiga bestånd av flodpärlmusslan. Det är viktigt att minimitappningen har en naturlig säsongsvariation och att nolltappning inte förekommer. Utredningen föreslår också en vandringsväg vid regleringsdammen. Flodpärlmusslan är beroende av livskraftiga öringsbestånd för sin fortplantning. Från Stor-Rajan leds merparten av vattenflödet via Åssjön i en tunnel till Korsselbränna kraftverk i Sjoutälven. Korsselbränna är ett medelstort kraftverk (428 GWh). Den föreslagna minimitappningen får konsekvenser för kraftproduktionen och förmågan att snabbt producera balanskraft men är rimlig med hänsyn till de mycket stora naturvärdena nedströms Stor-Rajan. Vängelälven nedströms Vängelsjön I åtgärdsplanen föreslås ingen ökad minimitappning från regleringsdammen i Vängelsjön. Nedströms

11 11 (12) Vängelsjön finns ett bestånd av flodkräfta. Den finns sannolikt uppströms också eftersom det finns ett bra bestånd av flodkräfta i Sporrsjön som är Vängelälvens källflöde. I åtgärdsprogrammet föreslås inte heller någon vandringsväg trots det redan finns ett omlöp i anslutning till regleringsdammen. Den befintliga minimitappningen från regleringsdammen är 3 m 3 /s under sommaren och 1 m 3 /s under vintern. Minimitappningen ska i första hand tappas i omlöpet. Den pågående utredningen om miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven föreslår en minimitappning på 11,7 m 3 /s, motsvarande naturlig MLQ, med hänsyn till de mycket höga naturvärdena nedströms. Det är en nödvändig åtgärd för att få mer livskraftiga bestånd av flodkräftan. Den föreslagna minimitappningen får små konsekvenser för kraftproduktionen och förmågan att snabbt producera balanskraft då det inte finns något kraftverk i Vängelsjöns utlopp. Den är rimlig med hänsyn till de mycket stora naturvärdena nedströms. Ångermanälven uppströms Nämforsens kraftverk Med undantag av regleringsdammarna i Kultsjön och Vojmsjön föreslås inga minimitappningar och vandringsvägar uppströms Nämforsens kraftverk i åtgärdsplanen trots möjligheterna att återskapa stora och värdefulla strömhabitat. En minimitappning motsvarande 5 % av naturlig MQ tillsammans med vandringsvägar i form av omlöp kompletterat med tekniska fiskvägar skulle ge betydande ekologiska effekter med rimlig påverkan på kraftproduktion och förmågan att snabbt producera balanskraft. Ett produktionsbortfall på 0,55 (5 %) i Ångermanälvens avrinningsområde ger möjlighet till åtgärder i hela området uppströms Nämforsen. Några tydliga nyckelobjekt är Sammanlänkning av Nämforsen, Fjällsjöälven med Lasele/Holaforsen med kilometervis av strömhabitat med bl.a. lekplatser och uppväxtområden för laxfisk. Minimitappning i Edensforsens torrfåra med och en utrivning av kraftverket i biflödet Uman skulle ge ett stort område med strömmande habitat i kontakt med varandra. Det finns ett restbestånd av klådris i anslutning till Edensforsens torrfåra. Dessutom finns både musslor (troligen flodpärlmusslor) och ett svagt bestånd av flodkräfta i Uman. Det tidigare goda harrbeståndet i området skulle stärkas av åtgärden. Åtgärder vid Åsele kraftverk, Stenkulla kraftverk och den avstängda älvfåran Blåviken skulle ge mycket bra habitat för harr och öring vid kraftverken samt för. Även här finns möjligheter att återställa ett tidigare bra harrbestånd. Vandringsväg förbi Malgomajs kraftverk och en minimitappning i de torrlagda delarna av Bullerforsen och Lillån skulle inte bara återskapa värdefulla strömhabitat utan också öppna upp Ångermanälven för fiskvandring ända upp till källflödena uppströms Kultsjön. Det förutsätter minimitappning och fiskväg i anslutning till Ransarens regleringsdamm. Övriga delar av Fjällsjöälven I åtgärdsprogrammet föreslås inga ökade minimitappningar eller vandringsvägar inom Fjällsjöälvens avrinningsområde trots de mycket höga naturvärdena som redovisas ovan. Det är anmärkningsvärt med tanke att det, med undantag av Kilforsen, är kraftverk med liten produktion. När det gäller naturvärden finns även nyckelobjekt i övriga delar av Fjällsjöälven. Minimitappning och vandringsvägar vid kraftverksdammen i Korsselet och regleringsdammen i Stor- Sjouten skulle inte bara återskapa stora värdefulla strömhabitat utan också öppna upp Sjoutälven för fiskvandring från Tåsjön ända upp till de värdefulla sjöarna och vattendragen i Natura 2000-området Frostvikensfjällen. Saxåns övre del uppströms Stor-Rajan. Fiskväg och minimitappning vid kraftverksdammen i Dabbsjön och regleringsdammen i Borgasjön skulle, förutsatt åtgärder vid Stor-Rajan, inte bara stora värdefulla strömhabitat utan också öppna Saxån för fiskvandring från Tåsjön upp till de nationellt värdefulla

12 12 (12) sjöarna och vattendragen i fjällvärlden. En inventering och restaureringsplan för Saxåns övre del är gjord av Aquanord, på uppdrag av Dorotea kommun. Faxälven uppströms Ramsele kraftverk Det finns inga noggranna utredningar om miljöförbättrande åtgärder motsvarande de som genomförts i övriga delar av Ångermanälvens avrinningsområde uppströms Ramsele kraftverk. En motsvarande utredning även i Faxälvens avrinningsområde är nödvändig för att precisera nivån på minimitappningar, utformningen av vandringsvägar samt övriga åtgärder. Några nyckelobjekt är ändå uppenbara Faxälven nedströms Ströms Vattudal. Vid Ulriksfors är Faxälvens naturliga utlopp från Ströms Vattudal avstängt med en damm. Vattenföringen är därmed reducerad genom sjöarna Fångsjön och Sporrsjön som hyser bestånd av flodkräfta. Nedströms regleringsdammen i Ulriksfors finns såväl bestånd av klådris som flodkräfta. Klådris finns också finns i den torrlagda älvfåran nedströms Storfinnforsens kraftverk. Nedre Faxälven är tillsammans med nedre Indalsälven klådrisets kärnområden i Sverige. Bågedeforsen. Älvfårorna i anslutning till Bågede kraftverk har såväl en befintlig minimitappning som en fisktrappa. Forsen är ett värdefullt strömhabitat som kräver en ökad minimitappning och förbättring av vandringsvägen. Blåsjöälven. Älvfåran nedströms Blåsjön är framförallt viktig som lekområde för en nationellt värdefull rödingpopulation. Åtgärder i form av en vandringsväg och en ökad minimitappning är också vara nödvändiga för att uppnå gynnsam bevarandestatus i det anslutande Natura 2000-området i Frostvikenfjällen. Referenser Rikedomar i rinnande vatten. SNF, WWF Världsnaturfonden, Älvräddarna och Sportfiskarna Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven. Rapport Nedre Ångermanälven och Faxälven förslag till miljöförbättrande åtgärder. Rapport Ångermanälvsprojektet förslag till miljöförbättrande åtgärder i mellersta Ångermanälven och nedre Fjällsjöälven. Rapport angermanalvsprojektet-forslag-till-miljoforbattra.html Ångermanälvsprojektet förslag till miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven. Utkast Förekomst av flodkräfta Anders Rydeborg, länsstyrelsen i Jämtlands län Aquanord AB. Inventering Långselån 2016 SMHI vattenwebb Christer Borg Ordförande ÅFF, Ångermanälvens-Faxälvens-Fjällsjöälvens Fiskeråd Kläppvägen 2B Näsåker