Begäran om samråd om förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten - vattenkraft

Transkript

1 Yttrande 1(9) Vattenmyndigheten i Västerhavet c/o Länsstyerelsen Västra Götalands län Begäran om samråd om förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten - vattenkraft Er beteckning: Sammanfattning Länsstyrelsen i Halland har tagit del av Vattenmyndigheternas samrådshandlingar om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten och ser generellt positivt på materialet som kommer att vara ett värdefullt underlag i kommande tillståndsprövningar och miljöanpassningar. De miljökvalitetsnormer som föreslås tycks vara rimliga liksom de avvägningar som har gjorts mellan olika miljömål och mellan miljömål och energimål. Åtgärderna som föreslås är prioriterade, konstruktiva och väl genomtänkta. Som en komplettering föreslår Länsstyrelsen att en utredning om nyttan och konsekvenserna av högflöden och miljöanpassade regleringar kan ingå i förslagen till miljökvalitetsnormer. Ur naturvårdssynpunkt bidrar de föreslagna åtgärderna till en betydande förbättring för de arter och naturvärden som finns i Ätran, Lagan och Nissan. Länsstyrelsen föreslår en ökad tappning i naturfåran vid Laholm som en kompletterande åtgärd för att tillsammans med övriga åtgärder i Lagan säkerställa en fungerande konnektivitet och biologi. Länsstyrelsen konstaterar att förslaget innebär en betydande förlust i reglerförmåga. Detta kräver en fördjupad analys av möjligheterna till kompensation i syfte att upprätthålla ett väl fungerande energisystem baserat på förnybar energi. I rapporten saknar Länsstyrelsen värderingar när det gäller kulturmiljön, liksom en koppling till klimatförändringarna och översvämningsdirektivet. Vissa felskrivningar i underlaget behöver justeras. Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se Page 1 of 9

2 Yttrande 2(9) Synpunkter på förslaget Avvägningar mellan olika miljömål och mellan miljömål och energimål Länsstyrelsen har bland annat i uppdrag att verka för ett regionalt genomslag av de nationella miljömålen, däribland målet om Begränsad klimatpåverkan och målet om Levande sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen anser att förslaget innebär en rimlig avvägning mellan miljömålen, med en minskning av 2,8 procent klimatneutral elproduktion i syfte att gynna den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag. Åtgärderna skapar också förutsättningar för att uppfylla de krav som följer av Natura 2000 och Vattendirektivet. När det gäller avvägningen mellan miljömål och energimål konstaterar Länsstyrelsen att Vattenmyndigheternas förslag innebär en något större reduktion av energiproduktion och reglerförmåga än vad som förordats i tidigare vägledande myndighetsrapporter, dels En nationell strategi för åtgärder i vattenkraften (Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten, 2014), dels Rapport om vattenkraftens reglerbidrag (Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät, 2016). Medan Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten utgår från att produktionsförlusten i vattenkraften inte ska överstiga 2,3% landar Vattenmyndigheterna på 2,8%. Vattenmyndigheterna föreslår vidare miljöåtgärder även för kraftverk som enligt Havsoch vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät har högsta prioritet ur reglersynpunkt (klass 1) och därför inte bör bli föremål för åtgärder som reducerar bidraget till reglerkraften (I Hallands län gäller det kraftverk som Laholm, Karsefors, Knäred Övre, Nissaström, Hylte och Ätrafors). Länsstyrelsen noterar att Vattenmyndigheterna haft som utgångspunkt att föreslå åtgärder inom ramen för det nationella målet om högst 2,3% produktionsförlust som föreslagits av Havs- och Vattenmyndigheten och Energimyndigheten, men att man har bedömt att detta inte varit fullt ut möjligt. Det blir enligt Vattenmyndigheterna en utmaning att klara miljömålet Levande sjöar och vattendrag inom det nationella planeringsmålet 2,3%. Länsstyrelsen instämmer i Vattenmyndigheternas bedömning. Länsstyrelsen konstaterar dock samtidigt att förslaget innebär att 101% av reglerförmågan i Västerhavets vattendistrikt, enligt Vattenmyndighetens beräkningar, försvinner. Vad denna beräkning innebär och vad konsekvenserna blir av en så stor reducering bör förklaras och utredas närmare. Även om reglerförmågan i Västerhavets vattendistrikt enligt Vattenmyndigheternas analys är begränsad ur ett nationellt perspektiv (endast 1% av vattenkraftens totala reglerförmåga återfinns i Västerhavets vattendistrikt), kan reduktionen ha betydelse ur ett elområdesperspektiv. Det bör utredas hur förlusten av reglerförmåga behöver kompenseras för att säkerställa ett väl Page 2 of 9

3 Yttrande 3(9) fungerande energisystem baserat på förnybar energi. Sverige bör inte öka beroendet av fossil kraft inom ramen för det europeiska elsystemet. Länsstyrelsen menar att det är angeläget att berörda myndigheter går in i en förnyad dialog för att nå samsyn i frågan om hur miljömål och energimål bör avvägas i den framtida vattenförvaltningen, med beaktande av de analyser som ligger till grund för Vattenmyndigheternas åtgärdsförslag. Detta är angeläget inte minst då Energimyndigheten just har lämnat förslag på riksintressen för vattenkraft. Förslaget till riksintressen för vattenkraft, som nu är på remiss, är enligt Länsstyrelsens bedömning inte fullt förenligt med Vattenmyndigheternas förslag till miljökvalitetsnormer för KMV, vilket riskerar att försvåra kommande arbete med miljöanpassning av större vattenkraftverk. För Hallands del föreslår Vattenmyndigheterna miljöförbättrande åtgärder i form av fria vandringsvägar i Lagan upp till Knäred och i Ätran hela vägen upp till Västra Götaland. I Nissan föreslås miljöförbättrande åtgärder i form av ökade tappningar i befintliga naturfåror. Energimyndigheten i sin tur föreslår i sitt förslag till riksintressen att samma anläggningar och områden i Lagan, Ätran och Nissan ska pekas ut som riksintressen för vattenkraft. I värdebeskrivningen för Lagan går att utläsa att utökade miljökrav, i form av införda och/eller ökade minspillkrav skulle påverka hela Lagans värde för energisystemet i negativ riktning. Detta kan tolkas som att det inte finns något utrymme för åtgärder i Lagan vilket är en annan tolkning än den som görs av Vattenmyndigheterna, som menar att föreslagna åtgärder inte har någon större skada på energisystemet. Länsstyrelsen ser positivt på att Vattenmyndigheterna i stor utsträckning har tagit hänsyn till de höga naturvärden som finns i Ätran och Lagan samt de prioriterade områden som Länsstyrelsen har pekat ut där det idag finns höga naturvärden eller som har potential att hysa höga naturvärden. Länsstyrelsen vill särskilt understryka vikten av att ta hänsyn till de hotade arter som finns här, bl a lax, ål, havsnejonöga och flodpärlmussla. De åtgärdsförslag som gynnar dessa områden kommer att bidra till mer livskraftiga bestånd av flertalet arter i våra vatten samt bidra till en förbättring av måluppfyllelsen för bland annat miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen saknar dock långsiktiga lösningar för den starkt hotade ålen i samrådsmaterialet. Idag tillämpas vid flera anläggningar mindre stränga krav. Det borde vara möjligt att vid dessa anläggningar föreslå enklare åtgärder som underlättar ålens vandring Vattenmyndigheterna har valt bort åtgärder som högflöden och miljöanpassade regleringar i den föreslagna miljökvalitetsnormen då det behövs mer detaljerade utredningar. Detta är viktiga åtgärder som kan behövas för att säkerställa bevarandemålen i Natura 2000, men det är också åtgärder som kostar mycket i form av Page 3 of 9

4 Yttrande 4(9) reglerkraft. Länsstyrelsen instämmer i att nyttan och konsekvenserna av detta slags åtgärder bör utredas och föreslår att själva utredningen kan ingå i förslagen till miljökvalitetsnormer. I länens arbete med att granska naturvärden var det tydligt att det generellt behövs en ökad kunskap om svämplans naturvärden, funktion och vad de behöver i form av högvatten (flöde, frekvens) för att vara fungerande. Vattenförvaltning och kraftproduktion i ljuset av ett förändrat klimat Länsstyrelsen saknar koppling till klimatförändringarna i Vattenmyndigheternas samråd, eftersom vissa effekter av ett förändrat klimat kan ha stor påverkan på vattenkraftens produktionsförmåga. Inte minst är årets sommar ett bevis på detta. Det finns vägledning från EU-Kommissionen som tar upp klimatförändringen och vattendirektivets koppling till bland annat översvämningsdirektivet. SMHI har dessutom färska analyser på vad ett förändrat klimat kan innebära i olika scenarier i alla landets län. Att basera beräkningen av produktionsförluster enbart på historiska data utan att modellera framtida produktion och produktionsförluster utifrån de klimatscenarier som SMHI tagit fram är en brist, som öppnar upp för förbättringar. Det saknas också en konsekvensanalys angående vilken påverkan de föreslagna normerna har på Sveriges förmåga att klimatanpassa vattenkraften och andra regleringar av olika vattendrag, både vad gäller översvämningsrisker och förmågan att lagra vatten för att klara torrperioder bättre. Ur klimatanpassningsperspektiv hade det vidare varit en fördel om Vattenmyndigheterna hade använt en längre tidsperiod än för medelvattenföring vid beräkning av produktion och produktionsförluster. Som jämförelse använder SMHI (30 år) som referensperiod för att jämföra dagens och framtidens väder med dåtidens väder. Kulturmiljöaspekter Länsstyrelsen saknar värderingar av kulturmiljön och förväntade att kulturmiljöaspekten skulle finnas med i materialet, särskilt med tanke på att Riksantikvarieämbetet har varit med i referensgruppen för projektet. Människor har sedan förhistorisk tid, av kulturella och naturliga orsaker, varit bosatta längs rinnande vattendrag och lämnat tydliga avtryck i form av boplatser, gravar och åtminstone sedan medeltiden även påverkat vattendragen med broar, och diverse vattendrivna anläggningar. Dessa spår som finns både ovan och under mark- och vattenytorna är i många fall skyddade enligt lagstiftning. Människor har överlag ett mycket stort intresse av miljöer kopplade till rinnande vatten. Om detta vittnar de stora antalet kvarnar, sågverk m m som idag är skyddade som byggnadsminnen enligt Kulturmiljölagen. Även de tidiga kraftverken är av stort intresse för allmänheten då de till skillnad från dagens kraftverk uppfördes med Page 4 of 9

5 Yttrande 5(9) en medveten och mycket påkostad monumental arkitektur som speglade vikten och framtidstron på den produkt som skapades innanför kraftverkets murar. Åtgärdsplan för Lagan Länsstyrelsen ser positivt på att Vattenmyndigheterna har tagit hänsyn till de höga naturvärden som finns i Lagan vid framtagandet av miljökvalitetsnormerna. Åtgärdsförslagen för Lagan är bra men ur naturvärdessynpunkt föreslår Länsstyrelsen en ökad tappning i naturfåran vid Laholms kraftverk som en kompletterande åtgärd för att tillsammans med övriga åtgärder i Lagan säkerställa en fungerande konnektivitet och biologi. Idag förekommer nolltappning vid Laholms kraftverk vilket har konsekvenser för de höga naturvärden och arter nedströms Laholm som är känsliga för flödesförändringar såsom lax, havsnejonöga och flera stormusslor bl a flodpärlmussla. Länsstyrelsen ställer sig också frågande till hur man tekniskt ska kunna få till en väl fungerande faunapassage utan att föreslå en ökad tappning i naturfåran vid Laholm? Behovet av en bra lösning vid det nedersta vattenkraftverket i Lagan är av vikt för att få till en väl fungerande konnektivitet i resten av Lagan. Länsstyrelsen saknar en bedömning av hur de skyddade kulturmiljöer som finns i Lagan kan påverkas av föreslagna åtgärder. I Lagan finns Lagadalen som sträcker sig från mynningen upp till länsgränsen vid Majenfors som är Riksintresse för kulturmiljön enligt Miljöbalken. Den utpekade miljön omfattar sju kulturhistoriskt värdefulla kraftverksmiljöer från tidigt 1900-tal. Laholms stad med medeltida anor omfattas också av riksintresse, samt lämningar av en renässansfästning Lagaholm belägen på en holme i Lagan. Utöver det så finns det fornlämningar som regleras enligt Kulturmiljölagen 2 kap och byggnader med kulturhistoriskt värde som är utpekade i den regionala kulturmiljöinventeringen från och regleras enligt PBL 8 kap. I åtgärdsplanen anger man att åtgärden ökat flöde i torr-/naturfåran ingår i normen i tabell 4. I VISS anger man att åtgärden omfattas av undantag. Vilket ska det vara? Avsnitt 2.1. I början av Områdesbeskrivning för Lagan står det Karsefors i Ätrans huvudfåra, vilket ska korrigeras till Lagans huvudfåra. I figurtext till Karta 2 står det felaktigt MV. Ska vara MW. Avsnittet Vänneån börjar med att diskutera just Vänneån, men övergår sedan till att diskutera Krokån, vilken redan diskuterats i avsnittet innan (5.4.3 Krokån), för att på slutet ta upp Vänneån igen. Page 5 of 9

6 Yttrande 6(9) Lagan i VISS För Lagan (Smedjeån-Lillån) (SE ) anges åtgärden utrivning av grunddammar för Laholms torrfåra. Då man har föreslagit undantag för åtgärden minimitappning i torrfåran i Laholm så bör även denna åtgärd undantas. Klassningen för hydrologisk regim är felaktig för flera vattenförekomster och ska ändras efter SMHIs stationskorrigerade klassningar. Kraftverkskanalen Karsefors (SE ) och kraftverkskanalen Knäred (SE ) bör omklassas till konstgjort vatten då de utgörs av konstgjorda, grävda kanaler. För Lagan (Gamla åfåran Karsefors) (SE ) anges felaktigt Laholm för åtgärden uppströmspassage, det ska vara Karsefors. För Lagan (Hjörneredssjön-Krokån) (SE ) ska åtgärden återkoppla biflöden till magasin eller huvudfåra tas bort från denna vattenförekomst. För Lagan (Kraftverkskanalen Knäred) (SE ) saknas miljökvalitetskraven upp-och nedströms passage Knäred nedre och återkoppla biflöden till magasin eller huvudfåra. Knäred nedre och övre är sammanslagna och Knäred övre har undantag, därför får även Knäred nedre det. Men i åtgärdsplanen föreslås Knäred nedre åtgärderna upp-och nedströms passage i tabell 4. För Lagan (Gamla åfåran vid Knäred) (SE ) anges för Knäred övre miljökvalitetskravet utrivning av grunddammar för Knäreds torrfåra men då man har föreslagit undantag för åtgärden minimitappning i torrfåran så bör även denna åtgärd undantas. För Lagan (Vänneån-Tånnerydsdammen) (SE ) bör åtgärden nedströmspassage för Knäred nedre och övre läggas till under åtgärder. Då minimitappning i torrfåran nedströms Ängabäck föreslås ha undantag så bör även miljökvalitetskravet utrivning av grunddammar tas bort. Åtgärdsplan för Nissan För Nissan föreslås mindre stränga krav som innebär att man inte ställer några krav på fria vandringsvägar upp i systemet. Havsvandrande lax t ex har historiskt vandrat ända upp till Nissafors i Jönköpings län och genom att inte släppa upp naturligt förekommande fisk så finns det en risk att man äventyrar möjligheterna att nå god ekologisk status i flera uppströms vattenförekomster. Det är kanske möjligt att hitta Page 6 of 9

7 Yttrande 7(9) lösningar som inte påverkar energisystemet eller verksamheten negativt, t ex uppströms transport av lax? Länsstyrelsen saknar en bedömning av hur de skyddade kulturmiljöer som finns i Nissan kan påverkas av föreslagna åtgärder. Nissan är det mest industrialiserade vattendraget i Halland vilket industribyggnader, dammar och tillhörande bebyggelse vittnar om. I Nissan finns flera Riksintressen för kulturmiljö enligt Miljöbalken. Halmstad stad omfattar stadens utveckling från medeltid fram till sekelskiftet 1900 vilket inkluderar kajer och hamnanläggningar i stadens centrala parti. Slottsmöllan Övraby omfattar 1800-tals industri i anslutning till vattenkraften. Här ingår också det ursprungliga läget för det medeltida Halmstad där det finns en medeltida kyrkoruin. Sperlingsholm är en godsanläggning från mitten av 1600-talet belägen vid Nissan. Rydöbruk har sitt ursprung med järnbruket från 1742 och är Hallands äldsta bruksort. Oskarströms industrimiljö, med två kraftverk inklusive dammar från tidigt 1900-tal samt spår efter flera industrianläggningar från det sena 1800-talet, är en av de mest välbevarade industrimiljöerna vid de halländska vattendragen. Utöver det så finns det fornlämningar som regleras enligt Kulturmiljölagen 2 kap och byggnader med kulturhistoriskt värde som är utpekade i den regionala kulturmiljöinventeringen från och regleras enligt PBL 8 kap. Avsnitt 2.2 I början av Vattenkraft inom Nissan står det att Det första större kraftverket byggdes 1909 och följdes av ett intensivt utbyggande av vattenkraftindustrin längs Lagans lopp. Bör vara längs Nissans lopp. Nissan i VISS För Nissan (Lillån-Nissaströmdammen) (SE ) bör åtgärden uppströmspassage läggas till bland åtgärder och undantag. Klassningen för hydrologisk regim är fel och ska ändras efter SMHIs stationskorrigerade klassningar. För Nissan (Nissaströmsdammen) (SE ) är symbolen för ekologisk potential fel under förslag till ny miljökvalitetsnorm, den ska vara tvåfärgad men är endast orange. Klassningen för hydrologisk regim är oklassad och bör därmed klassas. För Nissan (Glassbodammen-damm uppströms Hyltebruk) (SE ) bör åtgärden uppströmspassage läggas till bland åtgärder och undantag. Klassningen för hydrologisk regim är fel och ska ändras efter SMHIs stationskorrigerade klassningar. Klassningen för hydrologisk regim är fel för Nissan (Damm uppströms Hyltebruk) (SE ) och ska ändras efter SMHIs stationskorrigerade klassningar. Page 7 of 9

8 Yttrande 8(9) Åtgärdsplan för Ätran Länsstyrelsen ser positivt på de föreslagna åtgärderna som kommer att gynna de höga naturvärden och Natura 2000-värden samt de fiskeintressen som finns i Ätrans vattensystem. Länsstyrelsen saknar en bedömning av hur de skyddade kulturmiljöer som finns i Ätran kan påverkas av föreslagna åtgärder. I Ätran finns två Riksintresse för kulturmiljö enligt Miljöbalken, det ena är Falkenbergs innerstad som omfattar bl a stadens medeltida stadsplan vid Ätran, den småskaliga trähusbebyggelsen och 1700-talets stenvalvsbro över Ätran. Det andra är Ätradalen som är ett omfattande kulturmiljöområde som för Ätrans del sträcker sig från Faurås till Ätrafors. Ätrans dalgång är ett av Hallands tätaste fornlämningsområden och har ett väl sammanhållet odlingslandskap med en välbevarad bebyggelse från de medeltida kyrkorna fram till 1800-talets herrgårds- och jordbruksbebyggelse. Utöver det så finns det fornlämningar som regleras enligt Kulturmiljölagen 2 kap och byggnader med kulturhistoriskt värde som är utpekade i den regionala kulturmiljöinventeringen från och regleras enligt PBL 8 kap. Ätran i VISS För Ätraforsdammen (SE ) är klassningen för hydrologisk regim fel och ska ändras efter SMHIs stationskorrigerade klassningar. Beslutet har fattats av landshövding Lena Sommestad med vattenförvaltare Petra Bragée som föredragande. I handläggningen har också deltagit energi- och klimatsamordnare Patrik Ekheimer, bebyggelseantikvarie Torbjörn Svan, miljöhandläggare Fredrik Franzén, fiskekonsulent Mats Envall, naturvårdshandläggare Elisabeth Thysell samt biträdande enhetschef Karin Valtinat. Lena Sommestad Petra Bragée Detta yttrande har signerats digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Page 8 of 9

9 Yttrande 9(9) Så här hanterar vi dina personuppgifter Information om hur vi hanterar dessa hittar du på Page 9 of 9