Jenningsskolans kvalitetsredovisning 2011/2012

Transkript

1 Jenningsskolans kvalitetsredovisning 2011/ Vår skola Jenningsskolan är ett gymnasium med följande program: Vård och Omsorgscollege, Hotell- och Restaurangprogram/Restaurang och livsmedelsprogrammet, Industriprogram, Naturvetenskapligt program, Samhällsvetenskapligt program, Introduktionsprogram varav Språkintroduktion är det största. Skolan bedriver också svenska för invandare (SFI), kommunal vuxenutbildning (Komvux), gymnasiesärskola och särskola för vuxna (SÄRVUX). Vård och omsorgscollege har haft 18 elever som läst utbildningen som kommunal vuxenutbildning och 12 elever som läst gymnasieprogrammet. Den industritekniska utbildningen har haft 6 elever inom gymnasieutbildning och 11 elever inom vuxenutbildning. Det naturvetenskapliga programmet hade 4 elever och vårt specialutformade samhällsvetenskapliga program 5 elever. På flertalet av de kurser som ingår i dessa program deltar studerande inom kommunal vuxenutbildning. Språkintroduktionen har ökat stadigt sedan starten i mars 2011 och hade vid vårterminens slut 18 elever. SFI har haft ett varierande elevantal mellan 25 och 30. Vi har haft tre elever inskrivna i gymnasiesärskolan och två elever inskrivna i särskola för vuxna. Läsåret 2011/2012 har präglats av införandet av en ny gymnasieskola, Gy 2011, parallellt med förberedelserna för den nya kommunala vuxenutbildningen, Vux 12. Under senare delar kom en ny läroplan, Lgy 11, som i sin första del i stort överensstämmer med Läroplanen för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Kursplaner och betyg skiljer sig dock åt från tidigare år mål har ersatts med centralt innehåll och betygskriterier med kunskapskrav. Vårt motto har varit god kunskapsutveckling och god trivsel för alla elever på skolan. 2. Kvalitetsarbete Inför detta läsår utarbetade skolans personal ett åtgärdsprogram utifrån föregående läsårs kvalitetsredovisning. Detta program har legat till skolans fortlöpande kvalitetsarbete under året. En kvalitetskalender hjälper oss att hålla koll på när viktiga delar i kvalitetsarbetet ska utföras.

2 Alla kurser som skolan ger utvärderas genom att eleverna anonymt får fylla i en kursutvärdering via Schoolsoft. Dessa utvärderingar ger ett bra underlag för undervisande lärare och skolledning för att identifiera utvecklingsområden. Denna utvärdering med gemensamma frågor som är lika för alla kompletterar de utvärderingar som varje lärare gör i sina kurser. Varje år görs dessutom en trivselenkät med syfte att få information om elevernas trivsel och trygghet på skolan. 3. Förutsättningar för vår skolas måluppfyllelse I november slutade skolans rektor och en av lärarna som föregående termin delvis stöttat skolledningen tillträdde som tillförordnad rektor fram till läsårets slut. Flera för skolan nya lärare tillträdde sina tjänster under läsåret: matematiklärare, vård- och omsorgslärare och lärare i idrott och hälsa tillkom under läsårets gång. Svårigheten att rekrytera lärare i vård och omsorg medförde att eleverna på Vårdoch omsorgscollege delvis fick läsa kurserna i annan ordning än vad som var planerat. Även elevhälsan förändrades på så sätt att den person som tidigare fyllt funktionen som kurator och sjuksköterska slutade och ersattes med en kurator som arbetade 20 % och en skolsköterska som arbetar 10 %. Skolans speciallärare var helt eller delvis sjukskriven under läsåret. Bestod också av en specialpedagog anställd på halvtid. Skolans administrativa personal består av en bibliotekarie, en studie- och yrkesvägledare och två lärare som delvis sköter administrativa uppgifter i sina tjänster. Studie- och yrkesvägledaren var helt eller delvis sjukskriven under läsåret och en vikarierande studie- och yrkesvägledare skötte därför dessa arbetsuppgifter. Av de 19 lärare som är anställda på skolan (med varierande tjänstgöringsgrad) har 15 ämnesutbildning och pedagogisk utbildning. Övriga lärare håller på att utbilda sig och/eller har relevant yrkesutbildning och yrkeserfarenhet. På skolan finns även två elevassistenter anställda som förutom att stötta enskilda elever hjälper till med läxläsning för flera elever. 4. Skolans arbete mot målen 2011/2012 Normer och värden Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) slår fast att: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet

3 mellan män och kvinnor samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska förmedla. ( ) Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk och vardaglig handling Barn och utbildningutskottet (BoU) har satt attraktiv livsmiljö som mål i sina styrkort att definierat att alla elever känner sig trygga i skolan som en nyckelfaktor. BoU har vidare som mål att vara en attraktiv arbetsgivare och utifrån detta har Jenningsskolan arbetat utifrån följande övergripande mål för normer och värden: Elever och personal ska trivas i skolan Elever och personal ska agera utifrån demokratiska principer i det dagliga arbetet Jenningsskolans arbete 2011/2012 Alla på skolan ska känna till och följa regler för hur vi umgås samt vara delaktiga i de trivselregler som skrivs utifrån dessa. Nya trivselregler hade inför läsårets start skrivit av skolans rektor och togs upp tillsammans med eleverna årskursvis. Reglerna för hur vi umgås tas därför upp programvis vid skolstart. Utvärdering av reglerna och hur de följs görs vid ett klassråd innan höstlovet varje år. Denna utvärdering diskuterar sedan lärarna under en av höstens studiedagar. Vid vårterminens start ska programmets egna regler revideras tillsammans med eleverna. Det största problemet med trivselreglerna har under året varit att elevrena inte respekterat anvisad plats för rökning. I arbetet med normer och värden, samt för att säkerställa kvalitet och trivsel och hälsa hos elever, spelar skyddsombud och elevskyddsombud en viktig roll. Därför är det viktigt att alla känner till vem som är skyddsombud och elevskyddsombud. Rektor ansvarar för att informera om skyddsombud och elevskyddsombud vid skolstarten. I den årliga elevenkäten tillfrågas eleverna om de vet vem elevskyddsombuden, och trots att skyddsombud presenterat sig visste en majoritet av eleverna inte vilka dessa var. Detta pekar återigen på vikten av att namnen på dessa finns lättillgängliga, exempelvis på Schoolsoft. Skolans Trygghetsteam arbetar aktivt för att främja trivseln på skolan samt för att förebygga och motverka kränkande behandling. De ansvarar även för den trivselenkät

4 som görs varje år. Årets enkät visade att en överväldigande majoritet av skolans elever trivs mycket bra, men det fanns två elever som upplevde sig bli kränkta av andra och/eller som andra uppfattade blev kränkta. Enkäten är anonym och vi vet därför inte vilka elever det rörde sig om. Ingen elev hade kontaktat Trygghetsteamet. För att ändå kunna utreda vad som kunde ligga bakom enkätresultatet samtalade alla mentorer med sina elever enskilt eller i små grupper om enkätresultatet och uppmanade samtliga elever att kontakta någon vuxen som de har förtroende för i skolan. För att ytterligare främja gemenskapen och hälsan bland elever och personal ordnas årligen aktiviteter som främjar hälsan. Läsåret 2011/2012 inleddes med att samtliga elever på gymnasiet tillsammans med personal åkte till Ammarnäs under tre dagar. Där ordnades gruppstärkande aktiviteteter och grunden lades för goda relationer under återstoden av läsåret. Resan var mycket uppskattad av eleverna och stärkte sammanhållningen mellan elever från skolans olika program. Under läsåret 2011/2012 har en innebandyturnering med pysselaktiviteter som alternativ för de elever som inte vil spela innebandy, en höstfriluftsdag samt en friluftsdag i Bygdsiljum för elever och personal anordnats. Under avslutningsveckan anordnades den traditionsenliga brännbollsturneringen. Utrymmen för återhämtning och social samvaro påverkar elevernas hälsa och trivsel. Biblioteket är öppet hela dagen och där finns plats för vila och samtal. Förra årets enkät visade att många elever saknade rum för samvaro på skolan. Då även skolans kafeteria helt skulle stängas ner, färdigställdes ett rum med biljardbord centralt placerat i skolan för eleverna. Detta har varit mycket uppskattat av eleverna. Innehållet för vårens temadag bestämdes i samråd med eleverna till sex och samlevnad. På grund av svårigheter att få hit föreläsare sköts temadagen upp till hösten och anordnades i stället under första veckan i september med mycket gott resultat. Information om skyddsombud och elevskyddsombud ska finnas på Schoolsoft. Information om trygghetsteam ska också finnas på Schoolsoft. För att främja gemenskap och trivsel drivs de två första skolveckorna i projektform. Ett av projekten går ut på att göra i ordning en uteplats med tak. Förhoppningen är att detta leder till att eleverna i högre grad respekterar de regler som gäller kring rökning på skolans område.

5 Kunskaper Lpf 94 anger att: Skolan skall sträva mot att varje elev i gymnasieskolan, komuv och SFI, samt, så långt det är möjligt, i gymnasiesärskolan och särvux tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram kan använda sina kunskaper som redskap för att -formulera och pröva antaganden och lösa problem -reflektera över erfarenheter -kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden -lösa praktiska problem och arbetsuppgifter tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande, och utvecklar förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Jenningsskolan har formulerat följande övergripande mål för kunskapsområdet: Varje elev ska ges möjlighet att utvecklas utifrån egna förutsättningar och behov Varje elev ska känna till utbildningens övergripande mål och krav Elevernas självtillit och självkänsla ska stärkas genom anpassning av lärandets innehåll och utformning Jenningsskolans arbete 2011/2012 Kurs- och programmål klargörs vid kursernas inledning. För de uppgifter/ämnesområden som eleverna ska arbeta med presenteras mål och betygskriterer alternativt centralt innehåll och kunskapskrav. Små grupper möjliggör individuellt anpassad undervisning. För att möjliggöra denna anpassning diskuteras elevernas egen ambitionsnivå och uppnådda resultat fortlöpande under kursens gång. Nya elever gör diagnoser i engelska, svenska och matematik för att undervisande lärare ska ha en bild av var eleverna befinner sig och var utgångspunkten i undervisningen ska ligga.

6 Genomsnittligt meritvärde åk 2 och 3: Hotell och restaurang 09 (avgångselever) 9,55 Hotell och restaurang 10 12,19 Industriprogrammet 09 10,32 Industriprogrammet 08 9,07 NV 09 (avgångselever) 18,4 OP 09 (avgångselever) 11,12 Specialutformat samhälls 08 10,4 Det genomsnittliga meritvärdet för avgångseleverna har höjts jämfört med föregående läsår från 11,8 till 13,02. Av totalt 11 avgångselever uppnådde 7 grundläggande behörighet till högskola. De elever som inte uppnådde grundläggande behörighet gick en på omvårdnadsprogrammet, en på naturvetenskapligt program, samt tre på hotell och restaurangprogrammet. Fördelningen mellan olika betyg för gymnasielever i åk 2 och 3 visar en marginell förbättring jämfört med föregående år: G: 796 st (49%): VG: 368 st (23%): MVG: 223 st (14%): IG: 211 st (13%): Saknas: 14 st (1%): Betygsresultaten för våra vuxna elever redoivsas i tabellen nedan: Sammanställning betyg vux-elever G: 476 st (47%): VG: 253 st (25%): MVG: 116 st (11%): IG: 139 st (14%): Saknas: 30 st (3%): Totalt: 1014 st Av sammanställningen framgår att högre andel av våra vuxenstuderande ej uppnått målen, det vill säga fått IG. Under läsåret 2011/2012 märkte vi av ökade svårigheter att motivera vuxna studerande

7 och högre frånvarosiffror bland våra vuxna elever än tidigare. Resultatet bör analyseras närmare för att hitta lämpliga åtgärder. Betygsresultaten för SFI elever såg ut enligt följande: Sammanställning betyg SFI G: 77 st (75%): VG: 12 st (12%): Deltagit: 13 st (13%): Totalt: 102 st Eleverna i åk 1 läste enligt Gy 11 och fick därför betyg i skalan F-A. Deras genomsnittliga meritvärde var 9,76 och fördelningen på olika betyg såg ut så här: Sammanställning A: 0 st (0%): B: 3 st (4%): C: 14 st (19%): D: 7 st (10%): E: 31 st (42%): F: 18 st (25%): Saknas: 0 st (0%): Totalt: 73 st Den utvärdering som eleverna själva fått göra visar att andelen elever som anser att de haft en bra eller utmärkt kunskapsutveckling sjunkit från 89% till 80 %. Eleverna på språkintroduktionsprogrammet bedöms av undervisande lärare ha en mycket god kunskapsutveckling, men de har ännu inte hunnit nå betyg i ämnen så resultaten är svåra att sammanställa. Inför läsåret 2012/2013 satsar vi på fortbildning inom formativ bedömning för lärarna. Formativ bedömning har visat sig påverka elevernas motivation och resultat i positiv riktning. För att också öka elevernas ansvarstagande för det egna lärande och förmåga till att studiera inleds skolåret med två projektveckor, där eleverna får lära sig studieteknik, olika sätt att presentera sina resultat (rapportskrivning, power point och föredrag) samt att arbeta i projektform. Tanken är att detta även ska gynna det entreprenöriella lärandet. Vi fortsätter att arbeta med inkludering när det gäller gruppindelning. Detta innebär också att vi har möjlighet att i större utsträckning vara två pedagoger i klassrummet, vilket har visat sig ha en positiv effekt på kunskapsresultaten i flera studier. Förra läsåret upptäckte vi att eleverna fått för lite undervisningstid och la därför ut mer tid detta läsår. Det är dock fortfarande så att eleverna i vissa kurser fått för lite tid på grund av sjukdom och annan frånvaro hos lärare. Problemet har dock minskat jämfört med föregående år och vi har ansträngt oss för att sätta in vikarier.

8 Förra läsåret infördes in ny rutin för att komma till rätta med elevernas frånvaro. Detta arbete fortsätter eftersom att problemen med för låg närvaro hat fortsatt. Bedömning och betyg Betyg uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterier. Skolan skall sträva mot att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kursplanen (Lpf 94) Jenningsskolans mål för bedömning och betyg är att betygen ska vara korrekt satta, korrekt införda, att samtliga gymnasielever ska få slutbetyg på tre år och att antalet godkända betyg första gången en elev läser en kurs ska öka Jenningsskolan arbete 2011/2012 På grund av minskad lärarkår har vi i mindre utsträckning än tidigare kunnat ha två lärare som rättar nationella prov och examinerande uppgifter. Även i år är det dock så att vi har en god överensstämmelse mellan betyg och resultat på nationella prov. Detta läsår har lärarna arbetat med att omsätta de nya kursplanerna och tydliggöra för eleverna vad som krävs för de olika betygsstegen. Lärarna har gjort matriser för sina kurser som tydliggör kunskapskraven för eleverna. Vi fortbildar oss inom formativ bedömning samt utökar samarbetet med andra gymnasieskolor. Elevernas ansvar och inflytande Vi har arbetat mot målet att elevernas möjlighet till inflytande över den dagliga verksamheten ska öka samt att elevernas ansvarstagande för sina egna studier ska öka. Jenningsskolans arbete 2011/2012 Kurser planeras i samråd med eleverna. Eleverna har varit med och påverkat innehållet i temadagen (som skjöts på till hösten) och som ett svar på elevernas önskningar kompletterade innebandyturneringen vid terminens slut med andra aktiviteter såsom julpyssel. Elevrådet har underläsåret endast haft två möten med skolledningen. Elevrådets arbete har försvårats av att de som har ledande poster långa perioder varit på praktik. Trots att vi fokuserat på att öka elevernas ansvarstagande genom samtal ser vi fortfarande brister i närvaron och i att respektera tider för inlämning och provdatum. Läsåret startas med två projektveckor för att öka elevernas delaktighet och ansvarstagande. Elevrådet ges mer stöttning av skolpersonal för att kunna fungera bättre.

9 Skola och hem Jenningsskolan strävar efter ett gott samarbete med skola och hem. Jenningsskolans arbete 2011/2012 En utbildningskväll för föräldrar har anordnats om hur man använder och Schoolsoft och om vad gymnasiestudier innebär. Vårdnadshavare deltar i utvecklingssamtal och samråd om elevernas studiesituation. Schoolsoft har använts till fullo under läsåret och där kan vårdnadshavare se de flesta uppgifter som rör deras barn skolgång provdatum, provresultat, datum för inlämningar, närvaro, kursplaneringar med mera. Skolan fortsätter att nyttja Schoolsoft så mycket som möjligt, och att bjuda in föräldrar till samråd och utvecklingssamtal. Övergång och samverkan mellan skolformer De frivilliga skolformerna skall nära samverka med den obligatoriska skolan, med arbetslivet, med universiteten och högskolorna och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser på den utbildning eleven går, vidare studier eller yrkesliv. (Lpf 94) BoU har satt upp som mål att samverkan mellan de olika skolenheterna ska förbättras. Jenningsskolans övergripande mål gällande övergång och samverkan är att etablera ett gott samarbete med kommunens högstadium och att eleverna ska ha en god uppfattning om olika slags eftergymnasiala studier. Jenningsskolans arbete 2011/2012 Jenningsskolan har anordnat en prova på dag för elever i årskurs 9 inför valet av gymnasieutbildning och samtliga elever från åk 9 deltog. Samarbete gällande undervisning har också utvecklats. Elever från Tundalsskolan kommer till Jennings för att ha teknik eller foto som elevens val. Hotell- och restaurangprogrammet har ett utbyte med Tundals där högstadieelever deltar i både kök, servering och bar med gymnasielever som handledare.

10 Lärarna som undervisat de elever på Tundalsskolan som går vidare till Jenningsskolan lämnar alltid över information till mottagande lärare/specialpedagog på Jenningsskolan. Studievägledarna på kommunens grundskola och Jenningsskolan har ett gott och nära samarbete. Samverkan med universitet görs på flera olika sätt. Studenter på lärarutbildningen kommer hit för att genomföra sin praktik. Eleverna deltar på öppet hus på Umeå Universitet. En orienterande besöksdag på Umeå universitet anordnas. Skolans studievägledare informerar eleverna om olika eftergymnasiala utbildningsvägar, till exempel universitet, kvalificerad yrkesutbildning och folkhögskola. Alla elever i årskurs 3 erbjuds samtal med studievägledaren om framtida utbildningsvägar, men fleratalet elever har utnyttjat erbjudandet. Studievägledningen är också av oerhörd vikt för våra invandrade elever som behöver hjälp att orientera sig i det svenska utbildningsväsendet. Därför har studievägledaren haft särskilda vägledningspass för eleverna på Språkintroduktion. Fortsätta utveckla studievägledningen för invandrade elever på SFI och Språkintroduktion. Skolan och omvärlden Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet, och för att förbereda eleverna på ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. ( )Skolan skall sträva efter ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all gymnasial utbildning men av avgörande betydelse för yrkesutbildningarnas kvalitet.. (Lpf 94) Jenningsskolans övergripande mål är att ge eleverna möjlighet till internationella kontakter och att ha ett gott samarbete mellan våra yrkesförberedande program och arbetslivet. Jenningsskolans arbete med skola och omvärld

11 För industriprogrammet och vård- och omsorgscollege finns fungerande branschråd där representanter för skolan och arbetslivet regelbundet träffas för att diskutera utbildningens innehåll och utformning. För hotell- och restaurangprogrammet håller ett sådant branschråd på att byggas upp; ett gott samarbete med aktörer i branschen finns dock redan som ett resultat av elevernas praktik. En del av skolans elever går ett introduktionsprogram som heter Yrkesintroduktion. Detta program innebär att en stor del av utbildningen är förlagd på en arbetsplats. Industriprogrammet på Jenningsskolan arbetar med att framställa produkter som ska vidare till kund. Restaurangeleverna planerar och genomför luncher och middagar av många olika slag. Elevernas projektarbeten kräver stort enskilt engagemang och kreativitet och deras eget inflytande över arbetssätt och ämne är stort. Branschråd skapas för Hotell och restaurang/ Restaurang och livsmedelsprogrammet. De två första skolveckorna bedrivs i projektform för att uppmuntra företagsamt lärande och för att eleverna ska uppleva en koppling mellan undervisningen i skolan och omvärlden. Eleverna får med stöd av pedagoger planera, genomföra och utvärdera mindre projekt. Utveckling av verksamheten För att vi på vår enhet ska ha en god uppfattning om hur vår verksamhet fungerar och vad som behöver förbättras för att nå våra mål, utvärderar vi verksamheten på flera olika sätt. Samtliga kurser utvärderas av eleverna. Utvärderingarna sammanställs och diskuteras i kollegiet vid vår avslutande utvärderingsvecka. Åtgärder för förbättringar av kurserna föreslås av undervisande lärare och sammanställs av skolledare. Betyg samt resultat på nationella prov och provbanksprov sammanställs, redovisas och diskuteras i kollegiet vid vår avslutande utvärderingsvecka. Åtgärder för förbättringar föreslås av kollegiet och sammanställs av skolledare. Utfallet av temadagar och friluftsdagar redovisas och diskuteras. Åtgärder för förbättringar föreslås av kollegiet och sammanställs av skolledare. Hur skolans regler och rutiner har fungerat redovisas och diskuteras vid vår avslutande utvärderingsvecka. Åtgärder för förbättringar föreslås av kollegiet och sammanställs av skolledare. För att säkerställa att åtgärderna verkligen vidtas och att vårt kvalitetsarbete fortlöper, aktualiseras vår kvalitetskalender utifrån tagna beslut. Vid varje arbetsplatsträff ska kvalitetskalendern för nästkommande månad aktualiseras för att vi inte ska missa något.

12