Kallelse till Huddinges råd för funktionshinderfrågor

Transkript

1 HUDDINGES RÅD FÖR FUNKTIONSHINDERFRÅGOR KALLELSE SIDA 1 (1) Kallelse till Huddinges råd för funktionshinderfrågor Tid Onsdag den 24 januari 2018, klockan 18:00 19:00 Plats Meddelas senare Ärenden Diarienummer 0 Upprop 1 Godkännande av dagordning 2 Huddinges råd för funktionshinders remissvar för Aktualitetsprövning av Översiktsplan 2030 KS-2018/ Huddinges råd för funktionshindersfrågors svar på remiss av departementspromemorian Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (Ds 2017:60) KS-2017/ Övriga frågor Huddinge den 17 januari 2018 Lars Björkman Ordförande Ester Andréasson Sekreterare

2 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2018/177 1 (5) HANDLÄGGARE Anna Bohlin Anna.Bohlin@huddinge.se Huddinges råd för funktionshindersfrågor Huddinges råd för funktionshinders remissvar för Aktualitetsprövning av Översiktsplan 2030 Förslag till beslut Huddinges råd för funktionshindersfrågor beslut - Huddinges råd för funktionshindersfrågor godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 16 januari 2018 och antar remissvaret som sitt eget. Sammanfattning Aktualitetsprövning av Översiktsplan 2030 har kommit på remiss till Huddinges råd för funktionshinder. Översiktsplanen är kommunens instrument för att vägleda beslut om hur mark- och vattenområden får användas. Huddinges översiktsplan 2030 antogs av kommunfullmäktige i slutet av föregående mandatperiod. Översiktsplanen ska hållas aktuell och minst vart fjärde år måste kommunen ta ställning till om den fortsatt kan gälla eller måste göras om. Nu sker för första gången en sådan aktualitetsprövning. I remissunderlaget anges att ett av de viktigaste medskicken till fortsatt arbete i kommunen är behovet av att vässa verktygen för att åstadkomma en socialt hållbar utveckling. Detta vill förvaltningen lyfta som mycket positivt. Förvaltningen vill lyfta att en viktig utgångspunkt i att en viktig förändring i omvärlden är ny nationell med exempelvis principen om universell utformning upp. Förvaltningen har inget att tillföra i sak vad gäller bedömning av aktualitet men lyfter ett antal kommentarer utifrån några utvalda allmänna intressen som kan bidra till att stärka kommunens arbete med översiktsplanering vad gäller tillgänglighetsfrågor. Förvaltningen lyfter beslut om ny nationell funktionshinderspolitik som en faktor i omvärlden som påverkar samt lämnar kommentarer som kan bidra till ett stärkt arbete med funktionshindersfrågor i arbete med genomförande. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2018/177 2 (5) Beskrivning av ärendet Översiktsplanen är kommunens instrument för att vägleda beslut om hur mark- och vattenområden får användas. Huddinges översiktsplan 2030 antogs av kommunfullmäktige i slutet av föregående mandatperiod. Översiktsplanen ska hållas aktuell och minst vart fjärde år måste kommunen ta ställning till om den fortsatt kan gälla eller måste göras om. Nu sker för första gången en sådan aktualitetsprövning. Aktualitetsprövningen beskriver förändringar som skett med betydelse för översiktsplanens aktualitet, samt följer upp de allmänna och områdesvisa riktlinjerna i planen. Uppföljningen består dels i huruvida arbetet har tagits vidare samt i den mån det går hur effekterna ser ut. Rubriksättningen följer översiktsplanens rubriker för att underlätta läsning. Resultaten kan läsas sammanfattat under sammanfattande bedömning av översiktsplanens aktualitet. Rapporten kan läsas både som helhet men är också tänkt att kunna läsas i delar. I remissvar önskas att två frågor besvaras: Instämmer ni i bedömningen av planens aktualitet? Hur ser ni att ni som nämnd/bolag kan bidra till planens genomförande? Remissen har skickats ut till kommunens nämnder och bolag, samt stäms av med omgivande kommuner och regionala aktörer för att sedan utgöra bilaga till beslut om översiktsplanens aktualitet i kommunfullmäktige i april Processen har bedrivits som en ren aktualitetsprövning, dvs. inga tillägg eller förändringar prövas samtidigt. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har läst remiss Aktualitetsprövning av Översiktsplan Synpunkter ges utifrån det som bedöms ligga inom ramen för Huddinges råd för funktionshinders ansvarsområde. I remissunderlaget anges att ett av de viktigaste medskicken till fortsatt arbete i kommunen är behovet av att vässa verktygen för att åstadkomma en socialt hållbar utveckling. Detta vill förvaltningen lyfta som mycket positivt. I detta fortsatta arbete är mål om jämlika livsvillkor och inte minst vad gäller att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning jämlikt delaktighet och inflytande i vardagen och samhället krävs bland annat att den fysiska miljön

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2018/177 3 (5) är tillgänglig angeläget. Som del av detta fortsatta arbete är behovet av kunskap om medborgares olika erfarenheter, behov och förutsättningar utifrån till exempel kön och olika funktionsförmågor. Det är viktig fakta i analys av kommunens möjligheter till social sammanhållning, trygghet och tillit. Bedömning av planens aktualitet Bedömningen av planens aktualitet utgår från fyra frågeställningar. De två frågeställningar förvaltningen väljer att kommentera utifrån rådets område är fråga 1 och fråga 3: Har något förändrats i omvärlden eller i kommunen som påverkar planens aktualitet? (fråga 1) I vilken utsträckning fungerar översiktsplanen vägledande, dvs. hur har det gått för riktlinjerna för allmänna intressen respektive de områdesvisa riktlinjerna? (fråga 3) Har något förändrats i omvärlden eller i kommunen som påverkar planens aktualitet? Förvaltningen vill för avsnitt om bedömning av övergripande förändringar med hänsyn till planens aktualitet nya förutsättningar och utmaningar lyfta att en viktig utgångspunkt är ny nationell funktionshinderspolitik (beslutad under november 2017). I denna tas till exempel principen om universell utformning upp. Den innebär att när samhället utformas och planeras så är det grundläggande att göra rätt från början. Det bör därför förtydligas att det handlar om att säkerställa att kunskap finns om olika gruppers behov, förutsättningar och erfarenheter i hela samhällsbyggnadsprocessen. Förslag på mening Det behöver säkerställas att fotgängares behov, förutsättningar och erfarenheter finns med under hela samhällsbyggnadsprocessen. Här kan till exempel Huddinges egen Handbok för jämlikhetsanalys användas vilket också med fördel kan läggas till i texten. Förvaltningen ser gärna att det tydliggörs att ökad kunskap och förståelse om jämlikhet är en viktig del i interna och externa utbildningar och kompetenshöjande åtgärder. I vilken utsträckning fungerar översiktsplanen vägledande, dvs. hur har det gått för riktlinjerna för allmänna intressen respektive de områdesvisa riktlinjerna? Förvaltningen har inget att tillföra i sak vad gäller bedömning av aktualitet. Men förvaltningen vill för avsnitt om genomgång av planen bedömning av

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2018/177 4 (5) förändringar med hänsyn till aktualitet samt uppföljning- riktlinjer för allmänna intressen lyfta ett antal kommentarer utifrån några utvalda allmänna intressen: Det goda vardagslivet Uppföljning av det allmänna intresset vad gäller jämlikhet är bra men förvaltningen ser gärna tillägg av samma analys för funktionsnedsättning som för till exempel barn. Exempel är att trygg miljö ska fungera väl utifrån olika behov till exempel olika funktionsvariationer, detta kan framkomma tydligare. Attraktiva parker och strövområden Förvaltningen vill uppmärksamma det mycket bra arbete som genomförts med att göra kommunens naturområden mer kända och lättillgängliga med stort fokus sedan översiktsplanen antogs. Ett särskilt program för att skapa tydliga naturreservatsentréer togs fram under 2015 och i stort sett genomförts. Likaså har stora satsningar på att öka tillgängligheten gjorts inom särskilt de i översiktsplanen utpekade naturreservatsentréerna. Gång, cykel och kollektivtrafik i fokus Vad gäller detta avsnitt vill förvaltningen kommentera att det också är viktigt att påminna om att bil är en viktig förutsättning för medborgare med vissa typer av funktionsnedsättningar. Det är en aspekt som måste tas hänsyn till vid planering av gemensamma ytor för rörelse utifrån mål i planen om att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. Bidra till planens genomförande I remissen önskas svar på hur bidrag till planens genomförande kan se ut. Vad gäller Huddinges råd för funktionshindersfrågor är en aspekt att relevanta remisser med anknytning till översiktsplanens arbetsområde passerar rådet. En annan aspekt är den möjlighet till lokala samråd kopplat till Huddinges råd för funktionshindersfrågor som kan initieras, per förvaltning eller kommungemensamt. I dessa samverkansråd finns det möjlighet att väcka frågor och fördjupa sig i ämnen och som exempel kan en särskild fråga diskuteras inom området översiktsplanering och funktionshindersfrågor. Genom dessa lokala samråd kan ömsesidigt kunskapsöverförsel mellan olika aktörer såsom civilsamhälle och verksamheter ske. Medskick till pågående/tillkommande arbeten Det anges om ett projekt ska startas upp under 2018 för att belysa hur kommunen bör arbeta med socialt hållbar utveckling i olika skeden av planprocessen. Förvaltningen lyfter vikten av att jämlikhet med tillgänglighetsfrågor behöver vara en självklar del i ett sådant arbete.

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2018/177 5 (5) Övrigt Vad gäller lista över överplaneringsunderlag undrar förvaltningen om inte Trygghetshandboken borde tas upp i denna lista. Jenny Bejker Tf kvalitetschef Anna Bohlin Utvecklingsledare Bilagor Aktualitetsprövning av Huddinges Översiktsplan 2030 Beslutet delges Sara Nordenskjöld, Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning

7 SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSE 1 (5) Datum Beteckning Enheten för samhällsplanering Karin von Sydow Huddinge kommun huddinge@huddinge.se Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse inför Huddinge kommuns prövning av översiktsplanens aktualitet Stockholms län växer stadigt och ett bostadsbyggande som både håller hög volym och hög takt är avgörande för länets utveckling. Kommunernas översiktsplanering är en grundbult i detta arbete. En aktuell översiktsplan med tydliga ställningstaganden underlättar framtida detaljplanering för bostadsbebyggelse och är därför ett avgörande verktyg för att nå målsättningar om ett ökat bostadsbyggande. Kommunfullmäktige ska därför under varje mandatperiod avgöra om översiktsplanen är aktuell eller behöver göras om. Länsstyrelsen ska på eget initiativ eller på begäran redovisa statliga och mellankommunala intressen som är av betydelse för planens aktualitet. Kommunens gällande översiktsplan Huddinge kommuns översiktsplan antogs 10 juni Till översiktsplanen hör Länsstyrelsens granskningsyttrande daterat den 20 januari Det finns en antagen fördjupning av översiktsplanen för området Storängen antaget Länsstyrelsens sammanfattande bedömning Länsstyrelsen gör bedömningen att de statliga och mellankommunala intressen som Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för enligt 3 kap. 16 PBL, inte har sådan karaktär att de kräver en omarbetning av den kommunomfattande översiktsplanen. Översiktsplanen bör därmed även fortsättningsvis kunna utgöra stöd för planläggning och tillståndsgivning. Länsstyrelsen noterar samtidigt att nya frågor har aktualiserats sedan översiktsplanen antogs 2014, vilka har betydelse för bebyggelseutvecklingen och för beslut om mark- och vattenanvändning. Synpunkter utifrån Länsstyrelsens granskningsyttrande Nedan presenteras hur förändrade förutsättningar förhåller sig till Länsstyrelsens synpunkter i granskningsyttrandet från Västra stambanan / Riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap. 8 miljöbalken Synpunkter gällande utredningsalternativ för Västra stambanan kvarstår. I väntan på utredningar för olika spårdragningsalternativ är det viktigt att riksintresset beaktas och att inga åtgärder vidtas som försvårar nuvarande funktion såväl som tillkomsten av nya spår. Se vidare i Länsstyrelsens granskningsyttrande. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Regeringsgatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM

8 SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSE 2 (5) Datum Beteckning Totalförsvaret/ Riksintresse enligt 3 kap. 9 miljöbalken Länsstyrelsens synpunkter i granskningsyttrandet är tillgodosedda i den antagna planen. Sedan 2014 finns inga nya förhållanden relaterat till riksintressen för totalförsvaret som behöver uppmärksammas. Överdäckningar / Riksintresse 3 kap. 8 MB, hälsa och säkerhet Synpunkter gällande problematiken med överdäckningar kvarstår. Kommunen har påpekat att överdäckningar ligger långt fram i tiden då tekniska förutsättningar är mer gynnsamma. Länsstyrelsen vill fortfarande framhålla att risk- och säkerhetsaspekter måste beaktas särskilt i den fortsatta planeringen, speciellt om bebyggelse avses att placeras ovanpå överdäckningen. De regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva / Mellankommunalt intresse Länsstyrelsen synpunkter om att det är angeläget att Stockholmsregionen utvecklar en flerkärnig och tät struktur och att det är positivt att kommunen arbetar vidare med stadsutvecklingsplaner för Flemingsberg och Kungens kurva kvarstår. Länsstyrelsen svarade tidigare i år på utvecklingsprogrammet för Flemingsbergs regionala kärna, det yttrandet, samt vårt tidigare samrådsyttrande från 2010 över den fördjupade översiktsplanen för Flemingsberg gäller tills vidare. Masmoplatån / Mellankommunalt intresse Länsstyrelsens synpunkter gällande att Masmoplatån bör reserveras för tät bebyggelse kvarstår. Se vidare i Länsstyrelsens granskningsyttrande. Bebyggelsen lämplighet med hänsyn till hälsa och säkerhet m.m. / Hälsa och säkerhet eller risk för olyckor, översvämning och erosion Länsstyrelsens synpunkt om att miljö- och riskfrågor måste utredas vidare i efterföljande detaljplanering kvarstår. Se vidare i Länsstyrelsens granskningsyttrande. Nya förhållanden som särskilt behöver uppmärksammas Nedan redovisas kortfattat statliga och mellankommunala frågor som berör Huddinge kommun och som är nya sedan gällande översiktsplan antogs. De statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet och för kommunens översiktsplanering, redovisas mer utförligt i Länsstyrelsens Sammanställning av statliga och mellankommunala intressen av betydelse för kommunernas planering. Den senaste versionen av sammanställningen är daterad 7 februari 2017, och finns tillgänglig på Länsstyrelsens webbplats. Riksintressen Länsstyrelsen har påbörjat en översyn av kulturmiljövårdens riksintressen. Under de närmaste åren kommer de flesta av länets riksintressen för

9 SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSE 3 (5) Datum Beteckning kulturmiljövården inventeras och analyseras på nytt. Värdetexter, urval och avgränsningar kommer att ses över. Målet är att nya kunskapsunderlag ska finnas framtagna för samtliga områden i länet och att de utpekade riksintressena ska vara aktualiserade med förnyade beslut från Riksantikvarieämbetet där så krävs. Aktualiseringen ska ske i dialog med länets kommuner. Syftet är att skapa en ökad förutsägbarhet och tydlighet i frågor som rör planering och byggande i länet. Trafikverket ser regelbundet över sitt beslut om vilka anläggningar verket bedömer vara av riksintresse för kommunikationer. Trafikverkets senaste beslut är från februari Trafikverket avvaktar utgången av riksintresseutredningen inför uppdaterat beslut om utpekande av riksintressen för kommunikationer. Miljökvalitetsnormer för vatten Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden Regeringen beslutade om en prövning av förslagen till åtgärdsprogram. Denna prövning är nu klar och Vattenmyndigheterna har uppdraget att fastställa de nya åtgärdsprogrammen för EU-domstolen meddelade i en dom den 1 juli 2015, mål C461/13, gällande hur miljökvalitetsnormerna enligt ramdirektivet för vatten ska tolkas och tillämpas i tillståndsärenden, att de funnit att medlemsstaterna är skyldiga att inte meddela tillstånd till verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av status eller när uppnående av god ekologisk ytvattenstatus äventyras. I domen tolkar EU-domstolen också begreppet försämring i ramdirektivet såsom en försämring till en lägre klass för en enskild kvalitetsfaktor, även om inte den sammanvägda statusen försämras. Vidare anser domstolen att för en kvalitetsfaktor som redan befinner sig i lägsta klass innebär varje försämring av denna en försämring av status. En slutsats av domen är att det i planärenden kommer ställas större krav på att visa att planförslaget inte riskerar att leda till en försämring av status eller att det äventyrar att miljökvalitetsnormer för vatten kan följas. Mellankommunala frågor Arbetet pågår med att ta fram en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utgångspunkten för arbetet är den nuvarande planen, RUFS Under perioden 8 april - 30 september 2016 genomfördes samrådet och under hösten 2017 är planen på utställning. Den slutliga planen ska beslutas i landstingsfullmäktige under En regional cykelplan, som pekar ut stråk för arbetspendling med cykel, redovisades i februari 2014 av Trafikverket, Landstinget och Länsstyrelsen. Med start i oktober 2015 följs cykelplanen upp i ett årligt cykelbokslut.

10 SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSE 4 (5) Datum Beteckning Arbete pågår med den nya länsplanen för transportinfrastruktur för Planen är på remiss fram till 30 november och kommer fastställas under Hälsa, säkerhet och riskfrågor Länsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå med hänsyn till risken för översvämning längs Mälaren och längs övriga vattendrag och sjöar. Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs för ny bebyggelse vid Mälaren (2015:2) och Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholm län (2017:01). Rekommendationerna är avsedda som stöd i kommunernas planering av ny bebyggelse som ligger i översvämningshotade områden. SMHI har 2015 tagit fram en regional klimatanalys för Stockholms län. Tillgängligt kartunderlag för länet finns att hitta på SMHI:s hemsida. Länsstyrelsen har tagit fram en lågpunktskarta som visar de potentiellt instängda områdena i terrängen, och som vid skyfall kan riskera att översvämmas. Denna kan användas i övergripande planering. Karteringen är rent topografisk och tar inte hänsyn till infiltration eller dagvattensystemets kapacitet. Den 2 januari 2015 skedde ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen för att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande i bullerutsatta områden utan att riskera påverkan på människors hälsa. I april 2015 beslutade regeringen också om en förordning som innehåller nya riktvärden för utomhusbuller. Förordningen, som trädde i kraft den 1 juni 2015, innehåller riktvärden för utomhusbuller från spår-, väg- och flygtrafik vid bostadsbyggnader. Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för planering utmed transportleder för farligt gods; Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods (2016:4). Syftet med riktlinjen är att ge vägledning och underlätta hanteringen av riskfrågor relaterade till farligt gods i planprocessen. Riktlinjen tydliggör även hur Länsstyrelsen i Stockholms län bedömer risker vid granskning av detaljplaner och översiktsplaner. Övriga frågor Status kring projektet Stockholm ström och de delar som berör Huddinge kommun framgår av Stockholms ströms webbplats, I november 2014 tog Länsstyrelsen beslut om utvidgat strandskydd för delar av Huddinge kommun. Beslutet har överklagats till regeringen och har därför inte vunnit laga kraft. Boverket har tillsammans med Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en vägledning för planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar. Boverket

11 SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSE 5 (5) Datum Beteckning har även tagit fram allmänna råd till 8 kap. 9 andra stycket samt PBL (BFS 2015:1 FRI). En reviderad kulturmiljölag (1988:950) trädde i kraft den 1 januari En av den nya lagens viktigaste förändringar gäller fornlämningar. Från 2014 finns också nya nationella kulturmiljömål. Ändringar i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar trädde ikraft den 1 januari Formalia kring ställningstagandet till översiktsplanens aktualitet Det bör uppmärksammas att Länsstyrelsens ställningstagande om översiktsplanens aktualitet begränsas till de krav som ställs i 3 kap. 5 PBL. Det vill säga i vilken utsträckning planens intentioner fortfarande är aktuella med hänsyn till nya förutsättningar. Innehållet i planen kan inte ändras genom beslutet. Fullmäktiges ställningstagande innebär således ingen revidering av översiktsplanen eller delar av den. Om kommunfullmäktige finner att översiktsplanen är inaktuell, är det naturligt att kommunen tar ställning till att inleda en översyn av planen, eller delar av den. Uttalanden från kommunfullmäktige och Länsstyrelsen i samband med aktualitetsprövningen är ändå av betydelse. Dessa kan vara värdefulla i samband med den översiktliga planering som kontinuerligt sker i en kommun. Det kan därför vara värdefullt att som beslutsunderlag ställa samman dem i en separat handling som hålls tillgänglig tillsammans med den gällande översiktsplanen. Efter att aktualitetsprövningen är genomförd ska kommunfullmäktiges beslut enligt 7 plan- och byggförordningen (2011:338) skickas till Boverket och Länsstyrelsen samt till Landstinget såsom regionplaneorgan. Beslut i detta ärende har fattats och godkänts digitalt av samhällsbyggnadsdirektör Patrik Åhnberg. I den slutliga handläggningen av ärendet har även deltagit landsbygdsdirektör Ulrika Geber, miljödirektör Göran Åström, tillförordnad förvaltningsdirektör Barbro Rohdin, tillväxtdirektör Karina Uddén och översiktsplanerare Karin von Sydow, föredragande. Bilaga Sammanställning Statliga och mellankommunala intressen av betydelse för kommunernas planering Sändlista (för kännedom) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, SLL

12 HUDDINGE min REMISS Aktualitetsprövning av X Huddinges Översiktsplan 2030 Remissversion 2017

13 Aktualitetsprövning av Huddinges Översiktsplan 2030 x x och Huddinge kommun Tryckeri, Klicka här för att ange årtal ISBN

14 2 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Innehåll Sammanfattande bedömning av Översiktsplanens aktualitet 4 Bakgrund 6 Syfte 6 Underlag för aktualitetsprövningen samt läsanvisning 7 Process och organisation 7 Bedömning av övergripande förändringar med hänsyn till planens aktualitet 8 Nya förutsättningar och utmaningar 8 Nya lagar och riktvärden 8 Nationella och regionala mål 11 Sverigeförhandlingen 12 Bostadsförsörjning och befolkningsutveckling 13 Regionala och statliga intressen 15 Länsstyrelens sammanfattande redogörelse 15 Utveckling av kommunens arbetssätt i tidiga skeden 18 Genomgång av planen bedömning av förändringar med hänsyn till aktualitet samt uppföljning 19 Planens inriktning 19 Riktlinjer för allmänna intressen 22 Bebyggelseutveckling för ökad sammanhållning 23 Det goda vardagslivet 25 Fler arbetsplatser inom tjänste och kunskapssektorn 27 Attraktiva parker och stora strövområden 30 Minskad klimatpåverkan samt klimatanpassning 34 Vatten är en grundförutsättning 36 Kulturlandskap och mark för jord och skogsbruk 38 Gång, cykel och kollektivtrafik i fokus 39 Teknisk försörjning 44 Säkra livsmiljöer 45 Områdesvisa riktlinjer 48 Övergripande uppföljning 48 Bedömning av aktualitet samt uppföljning för respektive område 51 Förslag till fortsatt arbete 60 Förslag till tillägg till översiktsplanen 61 Tillägg Näringsliv: 61 Tillägg Teknisk försörjning: 61 Förslag till kompletterande studier/utredningar 61 Fördjupad utredning funktionsblandning 61 Utredning av minskad restidskvot för tvärförbindelser mellan kommunens utbyggnads och förtätningsområden 62 Översyn av omfattningen av förtätning i villaområden 62 Medskick tillpågående/kommande arbeten 62

15 Utredningspaket Socialt hållbar utveckling 62 Riktlinjer för bostadsförsörjning 62 Strategi för offentlig miljö 63 Gestaltningsstrategin 63 Riktlinjer för utemiljön vid förskolor och skolor 63 Uppföljning av park och lekplatsprogrammet 63 Områdesplanering Östra kommundelen 64 Områdesplanering i hela kommunen 64 Till planbeskrivningsmallen 64 Nya skikt i kommunens GIS system 64 Rullande översiktsplanering 64 Källor 65 Bilaga 1 Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse Bilaga 2 Aktuellt planeringsunderlag

16 4 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Sammanfattande bedömning av Översiktsplanens aktualitet Sammantaget bedöms översiktsplanen vara aktuell, med förslag om att arbeta fram två tematiska tillägg avseende näringsliv och teknisk försörjning. Aktualitetsprövningen föreslår också fler åtgärder och utredningar i syfte att förbättra tillämpningen av översiktsplanen, dels i form av nya förslag till utredningar, dels i form av medskick till pågående/kommande processer och projekt. Ett av de viktigaste medskicken till fortsatt arbete i kommunen är behovet av att vässa verktygen för att åstadkomma en socialt hållbar utveckling. Bland förslag till nya utredningar syns exempelvis utredning av förbättrade kollektiva tvärförbindelser inom kommunen, samt en översyn av omfattningen av olika typer av förtätning inom villaområdena. Aktualitetsprövningen innebär en bedömning utifrån fyra frågor, nedan följer en kort redovisning av dessa för att ge en snabb överblick. 1) Har något förändrats i omvärlden eller i kommunen som påverkar planens aktualitet? Nej, inte som påverkar aktualiteten i huvudsak. Dock planerar kommunen för en högre utbyggnadstakt än tidigare, framförallt till följd av beslutet om genomförandet av Spårväg syd. Dessa bedöms rymmas inom de i översiktsplanen utpekade utbyggnads- och förtätningsområdena, men ställer större krav på de tekniska försörjningssystemen, arbetet med näringslivsutvecklingen samt utvecklingen av offentlig service. En rad lagförändringar o.d. finns beskrivna i rapporten. 2) Är skrivningar i planen i huvudsak aktuella? Ja i huvudsak. Mindre inaktualiteter finns beskrivna i denna rapport. 3) I vilken utsträckning fungerar översiktsplanen vägledande, dvs. hur har det gått för riktlinjerna för allmänna intressen respektive de områdesvisa riktlinjerna? Översiktsplanen används och refereras till i efterföljande planering. Utvecklingen av de allmänna intressena visar i de allra flesta fall på en medelgod måluppfyllnad med neutral tendens framåt, dvs. det är antingen svårt att bedöma eller så är pekar uppföljningen på både positiva och negativa delar. Detta beror troligen på att det gått kort tid efter översiktsplanens antagande men också för att flera av riktlinjerna behöver definieras och konkretiseras för att kunna tas vidare och inte minst utvärderas. Det rör framförallt delarna som syftar till att åstadkomma en socialt hållbar utveckling som beskrivs övergripande i översiktsplanen, men behöver konkretiseras ytterligare för att kunna tas vidare. Vi ser också att trygghetsfrågan ytterligare behöver belysas, att

17 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN kollektivtrafikandelen för de inomkommunala resorna sjunker, att tillgången till park bättre behöver följas upp när vi förtätar och att riktlinjerna för barns utemiljö är fortsatt viktig att jobba vidare med. Uppföljningen av de områdesvisa riktlinjerna visar att tillkommande bostäder framförallt sker inom de utpekade förtätnings- och utbyggnadsområdena, men fortfarande till en relativt låg andel, 66 % och 32 % inom 600 meter. Den största andelen har dock tillkommit i kommunens primära centrumområden Flemingsberg och Huddinge centrum. Det har inte gått så många år sedan översiktsplanens antagande, vilket kan förklara siffrorna, dock behöver denna ambition få bättre genomslag i kommande planering. Utvecklingen av en ökad bostadsblandning går långsamt och behöver arbetas vidare med. Kunskapen om i vilken omfattning förtätningen i villaområdena består i behöver utvecklas. Kommunen har börjat arbeta med områdesplanering och utvecklingsplaner i syfte att hitta ett arbetssätt mellan översiktsplanering och detaljplanering i hela kommunen. Det innebär att de fördjupade översiktsplaner för de regionala kärnorna som i översiktsplanen beskrivs som pågående stannat vid samrådsskedet och i stället kommer arbetas vidare med som utvecklingsplaner. 4) Hur behöver kommunen arbeta framgent med den översiktliga planeringen för att den ska fungera ändamålsenligt? Utifrån aktualitetsprövningen föreslår vi två formella tematiska tillägg till översiktsplanen avseende näringsliv och teknisk försörjning. Utöver det föreslås ett par utredningar för att förbättra tillämpningen av översiktsplanen, samt ett par medskick till kommande och pågående projekt och processer i samma syfte. Inom ramen för kontinuerliga aktualitetsbedömningar/förklaringar kan ytterligare tillägg eller fördjupningar komma att föreslås. För att bättre kunna koppla översiktsplanens tillämpning till kommunens ordinarie arbete föreslås uppföljningen av översiktsplanens inriktning (se avsnitt tidigare i dokumentet) göras årligen och resultatet föras till den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen. Nästa aktualitetsförklaring föreslår vi görs samlat med uppföljningen av hållbarhetsrapporten som planeras för genomförande under 2019.

18 6 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Bakgrund Översiktsplanen är kommunens instrument för att vägleda beslut om hur markoch vattenområden får användas. Den har därmed stor betydelse för den långsiktiga utvecklingen och Huddinges möjligheter att arbeta mot sina mål om hållbar utveckling. I planen vägs och prioriteras olika allmänna intressen mot varandra. De enskilda intressena vägs in förs i detaljplaneringen eller direkt i bygglovsprövningen. Översiktsplanen är inte bindande, enbart vägledande. Översiktsplanen ska hållas aktuell. Minst vart fjärde år måste kommunen ta ställning till om den kan gälla ett tag till eller måste göras om. För att hålla översiktsplanen aktuell kan man arbeta med fördjupningar för vissa geografiska områden och/eller tillägg för vissa teman som man anser inte är tillräckligt eller felaktigt behandlade i översiktsplanen, genom sk. rullande översiktsplanering. Huddinges översiktsplan 2030 antogs av kommunfullmäktige, dvs. precis i slutet av föregående mandatperiod. Nu sker för första gången en aktualitetsprövning av denna plan. Översiktsplanen har en beslutad fördjupning av översiktsplanen för Storängen sedan 2009 och i övrigt inga tillägg eller fördjupningar. Syfte Syftet med aktualitetsprövningen är dels att följa lagen enligt 3 kap. 27 PBL som anger att kommunen minst en gång per mandatperiod ska pröva om översiktsplanen är aktuell utifrån kraven i 5, men framförallt att ha ett aktuellt instrument som vägleder de kommunala besluten rörande mark- och vattenanvändning för att säkerställa att kommunen arbetar mot sina mål. Plan och bygglag (2010:900) 3 kap 5 Av översiktsplanen ska framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, 5. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder, och 6. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. Lag (2014:224). Tillvägagångssättet för att göra denna bedömning är dels att följa upp hur det har gått med riktlinjerna för såväl allmänna intressen som för de geografiska områdena, dels bedöma aktualiteten av det som står i översiktsplanen.

19 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Uppföljningen hjälper till att besvara frågan om aktualitet, då en utveckling i motsatt riktning mot översiktsplanens intentioner signalerar behov av åtgärd. Denna PM utgör underlag för ställningstagande i kommunfullmäktiga om översiktsplanens aktualitet och ska sedan läsas tillsammans med översiktsplanen. För att ta ställning till aktualiteten ska ett par frågor besvaras enligt nedan. Kortfattade svar på dessa redovisas i den sammanfattande bedömningen först i dokumentet. Har något förändrats i omvärlden eller i kommunen som påverkar planens aktualitet? Är skrivningar i planen i huvudsak aktuella? I vilken utsträckning fungerar översiktsplanen vägledande, dvs. hur har det gått för riktlinjerna för allmänna intressen respektive de områdesvisa riktlinjerna? Hur behöver kommunen arbeta framgent med den översiktliga planeringen för att den ska fungera ändamålsenligt? Underlag för aktualitetsprövningen samt läsanvisning Denna PM utgör bilaga till beslut om översiktsplanens aktualitet. Som underlag har befintlig uppföljning i kommunen använts i möjligaste mån. Den sammanfattande redogörelsen från Länsstyrelsen över mellankommunala och statliga intressen med betydelse för planens aktualitet utgör också underlag. Efter beslut om aktualitetsprövningen ska denna PM utgöra bilaga till översiktsplanen för att på så sätt tydliggöra vad i översiktsplanen som är aktuellt eller ej, samt vilka nya underlag eller beslut som gäller för dess olika delar. Översiktsplanen och aktualitetsprövningen ska läsas samlat. Troligen kommer uppföljningen komma att särskiljas från dokumentet efter beslut då denna framförallt är riktat mot kommunens eget arbete och utgör underlag till förslag till fortsatt arbete. Rubriksättningen följer översiktsplanens rubriker för att underlätta läsning. Resultaten kan läsas sammanfattat under sammanfattande bedömning av översiktsplanens aktualitet, samt något utförligare under Uppföljning av planens inriktning. Efter respektive stycke finns gröna textrutor där vi formulerat ställningstaganden och förslag till fortsatt arbete. Samma förslag till åtgärder kan återkomma på flera ställen, dvs. svara mot fler problem eller utmaningar. Förslagen till fortsatt arbete finns dock sedan sammanfattat i slutet av rapporten. Rapporten kan läsas både som helhet men är också tänkt att kunna läsas i delar, vissa frågor finns därför redovisade på flera ställen. Process och organisation Arbetet har bedrivits i en projektgrupp bestående av kompetens från kommunstyrelsens förvaltning samt natur- och byggnadsförvaltningen. Till projektgruppen har det funnits en referensgrupp samt en styrgrupp. Processen har bedrivits som en ren aktualitetsprövning, dvs. inga tillägg eller förändringar prövas samtidigt. Vi har därför valt att inte ha någon medborgardialog i detta

20 8 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 skede, utan fokuserar den till processen för föreslagna tillägg/förändringar. Aktualitetsprövningen skickas på remiss till kommunens nämnder och bolag, samt samråds med övriga identifierade aktörer i form av möten. Bedömning av övergripande förändringar med hänsyn till planens aktualitet Nya förutsättningar och utmaningar Nya lagar och riktvärden Ny Plan och bygglag Den 1 januari 2015 infördes ändringar i plan- och bygglagen (SFS 2014:900) med syftet att göra plan- och bygglovsprocessen enklare och effektivare. Ändringarna innebar bland annat förändringar i förfarandet vid framtagning av detaljplaner, vad kommunen får reglera i exploateringsavtal samt en reglering av kommunens utrymme att ställa egna tekniska egenskapskrav. Den 1a april 2017 började bestämmelser gälla om möjligheten att på frivillig väg återföra till samhället delar av den värdeökning för fastigheter som uppstår till följd av stora investeringar i transportinfrastruktur, samt att kommunerna kan medfinansiera byggande av järnväg, vilket innefattar tunnelbana och spårväg, som landstinget är huvudman för. Det innebär möjligheter för kommunen att förhandla med byggherre eller fastighetsägare om att ersätta kommunen för en del av den medfinansiering som kommunen lämnar i samband med infrastrukturinvesteringar. Förslag till fortsatt arbete/förvaltningens ställningstagande: Lagändringen 2015 har framförallt påverkat översiktsplanens riktlinjer kring energianvändning, då möjligheterna att ställa tekniska egenskapskrav på exploatörerna försvann. Lagändringen 2017 möjliggör genomförandet av exempelvis Spårväg syd med hjälp av medfinansiering från kommunen. I övrigt anses inte den nya plan- och byggnadslagen haft så stor inverkan på översiktsplanens intentioner. Attefallsåtgärder enligt Plan och bygglagen Den 2 juli 2014 trädde den nya lagändringen om så kallade Attefallsåtgärder i kraft. Denna lagändring innebär möjligheten att till en- eller tvåbostadshus uppföra en komplementbyggnad eller komplementbostadshus om 25 kvm, göra en tillbyggnad på sin huvudbyggnad med en högsta bruttoarea om 15 kvm och bygga på högst två takkupor och för enbostadshus inreda huvudbyggnaden med ytterligare en bostad. Åtgärderna är bygglovsbefriade men ålagd med anmälningsplikt.

21 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Införandet av de så kallade Attefallsåtgärderna har inneburit att översiktsplanens intentioner kring exempelvis förtätning och blandade bostadstyper uppfylls i viss grad, i detta fall enbart i villaområden, dock helt utanför kommunens planering. Detta gäller åtgärderna att uppföra en komplementbostad samt möjligheten att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus. Tillväxten ställer krav på kommunal service och teknisk försörjning, något som kan bli svårare för kommunen att planera och bygga ut om omfattningen av dessa inte kan förutspås. Det ställer även krav på exempelvis dagvattenhantering med rening då en större del av villatomten blir hårdgjord som ett resultat av den utökade byggrätten. Detta utvecklas även under Områdesvisa riktlinjer, övergripande uppföljning. Förslag till fortsatt arbete/förvaltningens ställningstagande: Lagändringen bedöms inte påverka översiktsplanens intentioner, men ställer högre krav på kommunens planering av kommunal service och teknisk försörjning. Buller Den 1 juni 2015 trädde den nya förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader i kraft. Förordningen ska tillämpas för bostäder där detaljplanearbetet påbörjats efter den 2 januari Förordningen anger ljudnivåer från spårtrafik och vägar som inte bör överskridas vid fasad och uteplats. Om angiven ljudnivå vid fasad överskrids bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en tystare sida där en viss ljudnivå inte överskrids vid fasaden enligt förordningen. Detta lagrum kan tillämpas oberoende av om bostäderna planeras i ett kollektivtrafiknära läge och om området har en hög exploateringsgrad. Förslag till fortsatt arbete/förvaltningens ställningstagande: Lagändringen bedöms inte påverka översiktsplanens intentioner. Möjligheterna att åstadkomma en kollektivtrafiknära stadsutveckling underlättas genom nya bullerriktvärden. Miljökvalitetsnormer för vatten/weserdomen I juli 2015 slog EU-domstolen i den s.k. Weserdomen (C ) bland annat fast att direktivet 2000/60/EG, ramdirektivet för vatten, ska tolkas så att medlemsstaterna har en skyldighet att inte lämna tillstånd till ett projekt som kan orsaka en försämring av statusen hos en ytvattenförekomst, eller när projektet äventyrar god status hos en ytvattenförekomst. Detta innebär rent praktiskt att kommunen tydligare behöver redovisa detaljplaners inverkan på möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för vatten, vilket i sig innebär att kommunen behöver ha en tydligare strategier för dagvattenhanteringen att hänvisa till i detaljplaneskedet. Förslag till fortsatt arbete/förvaltningens ställningstagande: Lagändringen bedöms påverka den strategiska planeringen av dagvattenhantering. Se vidare under uppföljning av det allmänna intresset Vatten är en grundförutsättning, med förslag om tillägg till översiktsplanen avseende teknisk försörjning.

22 10 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Lagen om bostadsförsörjning Sedan 1 januari 2014 finns en reviderad lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet fördes samtidigt in i plan- och bygglagen (2010:900), som ett allmänt intresse som kommunerna ska främja. Detta skedde ungefär samtidigt som översiktsplanens antagande. Bostadsförsörjning beskrivs utförligt i översiktsplanen även om det inte benämns som ett allmänt intresse. Kommunen följer också lagen genom att ha riktlinjer för bostadsförsörjning separat från översiktsplanen. Dessa beslutades i kommunfullmäktige tillsammans med plan för samhällsbyggnadsprojekt , vilket betyder att de är beslutade om inom nuvarande mandatperiod. Dock behöver riktlinjerna ses över för att svara bättre mot den stora utmaning med en högre utbyggnadstakt som Huddinge nu står inför, samt exempelvis den nya bosättningslagen som beskrivs nedan. Arbetet kommer att inledas under Bosättningslagen Bosättningslagen trädde i kraft 1 mars 2016 och innebär att alla kommuner ska kunna anvisas att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd (Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning). Den nya lagen omfattar nyanlända som beviljats uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande och deras anhöriga. Lagen innebär en skyldighet för kommunen att ordna bosättning för de nyanlända som anvisas kommunen (via respektive Länsstyrelse som fördelar utifrån de av regeringen satta länstalen). Hur många nyanlända som anvisas till kommunen baseras på förutsättningarna som råder i respektive kommun (ex. arbetsmarknadssituation, befolkningsstorlek, hur mottagandet sett ut tidigare). Huddinge kommunen har, sedan lagen trädde i kraft, fått i uppdrag att ordna bosättning för drygt 300 nyanlända per år, ungefär hälften tillhörande enpersonshushåll är prognosen att detta antal sjunker till ca 200 och för 2019 och de efterföljande tre åren är prognosen ca 120 personer per år. Troligen ökar dock andelen familjer då regeringen beslutat öka mottagandet av kvotflyktingar som oftare utgörs av familjer. Kommunen har hittills lyckats ordna boende, dels genom det kommunala bostadsbolaget HUGE, dels genom paviljonger som ställs upp med tillfälligt bygglov samt även med stöd av hyresavtal hos andra fastighetsägare. Utöver dessa lösningar har även kontrakt slutits med privatpersoner gällande hyra av lägenheter och mindre hus. Initialt har även bostadsfrågan lösts med avtal på hotell med vandrarhemsstandard och jourboenden under kortare tid. Bosättningsprocessen ser olika ut om personerna utgör ett enpersonshushåll (eller flerpersonshushåll bestående av vuxna) respektive familjehushåll med minderåriga barn. Kommunen har hanterat sitt åtagande på så sätt att enpersonshushåll (eller familj med enbart vuxna) erbjuds en så kallad genomgångsbostad med stöd av andrahandskontrakt i de tillfälliga boendeformerna beskrivna ovan under två år i ordinarie fall. Familjer (med minderåriga barn) erbjuds förutsättningar att flytta in i lägenheter inom Huges fastighetsbestånd, detta med stöd av ett avtal med fastighetsbolaget om en

23 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN tilldelning om ca 30 lägenheter per år. Här erbjuds de ett andrahandskontrakt under två år, med möjlighet till förstahandskontrakt om de skött sina åtagande gällande hyror och ordning/störning. I och med den större andelen familjer och en ojämn tillströmning av familjer kan för närvarande få erbjudas denna lösning direkt. Även familjer erbjuds en genomgångsbostad (t ex korridorboende) eller andrahandskontrakt i privatbostad i väntan på att kunna tilldelas ett boende i det reguljära bostadsbeståndet. Utöver antalet nyanlända som anvisas till kommunen sker viss inflyttning i kommunen utifrån EBO, det vill säga rättigheten att välja eget boende. Detta innebär att asylsökande väljer att ombesörja sitt eget boende. Dessa omfattas inte av kommunens arbete med bosättning. Totalt, inklusive nyanlända som anvisas kommunen enligt bosättningslagen, mottog kommunen under personer, vilket innebär att ca hälften utgörs av EBO. Bosättningsfrågan hanteras i dag av socialförvaltningen via ett projektbaserat arbetssätt i syfte att snabbt ordna fram bostäder. På sikt behöver dock denna fråga få en hanteras inom löpande verksamhet och komma in tidigt i processen. Förslag till fortsatt arbete/förvaltningens ställningstagande: Arbetet med att ordna bosättning för nyanlända i enlighet med bosättningslagen bör belysas i arbetet med att revidera kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning. Nationella och regionala mål De nationella mål som räknas upp i översiktsplanen är fortsatt aktuella, med undantag för Agenda 21. Den av FN antagna Agenda 21 ersattes 2015 av nya hållbarhetsmål, Agenda I Huddinge kommun har det tidigare Agenda 21- programmet ersatts av Miljöprogram , beslutat i kommunfullmäktige februari Miljöprogrammet samlar målsättningarna avseende miljö i ett dokument samt inkluderar några nya mål som beskrivs senare i aktualitetsprövningen där så är relevant. Målsättningarna i Agenda 2030 bedöms täckas inom ramen för kommunens hållbarhetsarbete samt bedöms ha stöd i nuvarande översiktsplan. På nationell nivå pågår framtagande av de statliga samt länsvisa transportinfrastrukturplanerna. Dessa är för närvarande på remiss för att beslutas under våren. Regeringen har antagit ett nytt klimatpolitiskt ramverk som innefattar en klimatlag som träder i kraft januari På regional nivå pågår framtagande av en ny regional utvecklingsplan, RUFS Den ställs ut under hösten 2017 och planeras för antagande våren Strukturmässigt ser översiktsplan 2030 ut att följa även RUFS 2050 i huvudsak. Dock har RUFS 2050 ett längre tidsperspektiv. Samtidigt med RUFS pågår också arbetet med två kompletterande strategier eller planer på regional nivå Landsbygds- och skärgårdsstrategin samt Klimatfärdplanen. Dessa har ännu ej antagits.

24 12 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 På regional nivå pågår framtagandet av ett nytt regionalt trafikförsörjningsprogram som planeras för beslut under hösten En stomnätsplan samt regional cykelplan har också beslutats. Kommunens planering utgår från dessa. Förslag till fortsatt arbete/förvaltningens ställningstagande: De nya nationella och regionala målen bedöms omhändertas inom nuvarande översiktsplan och föranleder inte behov av någon revidering. Det längre tidsperspektivet i RUFS 2050 behöver tas omhand, men bedöms kräva ett gediget analysarbete för att arbeta in i nuvarande översiktsplan. Det bedöms därför bäst göras inom ramen för framtagande av en ny översiktsplan när det blir aktuellt av andra anledningar, dvs. det föreslås inte nu. Vid framtida revideringar/framtagande av ny översiktsplan bör utgångspunkt tas i Agenda 2030 och kommunens miljöprogram. Sverigeförhandlingen Den 21 april 2017 blev Sverigeförhandlingen om satsningar i Stockholmsregionen färdigställd, vilket innebar beslut om genomförande samt finansiering av Spårväg Syd mot att kommunen bygger bostäder t o m Förutom spårvägsutbyggnad ingår även cykelsatsningar i enlighet med kommunens cykelplan samt byggnation av ett cykelgarage i Flemingsberg där staten står för 25% av kostnaden. Spårvägen planeras för projektstart 2024, och öppnas för trafik Kommunen verkar för en tidigareläggning. Beslutet om Spårväg Syd bedöms inte påverka översiktsplanens aktualitet, mer än sträckningen genom den nya stadsdelen i Glömstadalen som inte finns med i markanvändningskartan. I underlagsrapporterna till översiktsplan 2030 har man konstaterat en potential om bostäder till Denna potential har sedan översiktsplanens antagande ökat genom: - Tvärförbindelse Södertörns förmodade dragning i tunnel genom Glömstadalen som ger utrymme för ytterligare bostäder - Spårvägens dragning under Kästa, som ökar potentialen i nya stadsdelen i Glömstdalen. - En högre exploatering i Flemingsberg jämfört med antaganden i förslaget till den fördjupade översiktsplanen - Planering är påbörjad för bostäder i Kungens kurva - En bedömd högre förtätningspotential i Huddinge C/Storängen. Inga ytterligare områden har tagits i anspråk för den bedömda högre potentialen som överskrider åtagandet i Sverigeförhandlingen. Sammantaget innebär åtagandet inom Sverigeförhandlingen en betydligt högre utbyggnadstakt än vad som antagits i översiktsplanen, även om den kan variera mellan åren. Detta innebär en utmaning för samhällsbyggandet i fråga om att få andra funktioner att följa med i utvecklingen, exempelvis teknisk försörjning,

25 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN trafik, offentlig service och arbetsplatser. Det innebär också att kommunen gör en tydlig prioritering i planeringen då de tillkommande bostäderna primärt ska ske inom Spårväg syds influensområde, För övriga delar fullföljs pågående och beslutad planering. För kommande projekt görs prioritering utifrån delvis nya kriterier, där resursåtgång och ekonomiska konsekvenser får en större tyngd. Det skiljer sig dock inte markant från översiktsplanen, då de regionala stadskärnorna och primära utbyggnadsområdena (dvs. Flemingsberg, Kungens Kurva och den framtida stadsdelen i Glömstadalen), tillsammans med ett par av de primära förtätnings- och utbyggnadsområdena (dvs Huddinge C, Masmo/Vårby gård samt Vårby Haga) kategoriserats som inom Spårväg syds influensområdena. Det innebär i vissa fall en konflikt med riktlinjen om att särskilda satsningar ska göras i områden med lägre förvärvsfrekvens, utbildningsnivåer och valdeltagande samt högre ohälsa och otrygghet mm 1. Bedömningen är att exempelvis Skogås/Trångsund är ett område satsningar bedöms behövas för att skapa bättre förutsättningar för jämlika livsvillkor i hela kommunen och som inte ligger inom Spårväg syds influensområde. Detta behöver hanteras inom ramen för befintlig planering. I de områden där satsningar sker till följd av att vara belägen inom Spårväg syds influensområde är det särskilt viktigt att arbeta vidare med att skapa förutsättningar för jämlika livsvillkor i hela kommunen. Förslag till fortsatt arbete/förvaltningens ställningstagande: Undertecknandet av Sverigeförhandlingen bedöms inte föranleda att översiktsplanen är inaktuell. Spårväg syd ingår som förutsättning i översiktsplanen och bostadspotentialen ryms inom ramen för översiktsplanens utpekade områden. Dock utgör den högre utbyggnadstakten utmaningar för de tekniska försörjningssystemen samt arbetsplatskvoten, varför tillägg föreslås för dessa delar (se uppföljning av respektive allmänt intresse). Det innebär också en utmaning för offentlig service i form av skolor, förskolor och idrottsanläggningar att följa med i utvecklingen, men detta hanteras inom ramen för kommunens plan för samhällsbyggnad där en ny process nyligen startats upp där lokalförsörjningen hanteras samlat med bostadsförsörjningen. Det innebär också en utmaning att hantera den potentiellt ökande trafiken till följd av den höjda utbyggnadstakten. Detta bedöms kunna hanteras inom ramen för följduppdrag till trafikstrategin. Bostadsförsörjning och befolkningsutveckling Huddinge hade 31 december 2016 en befolkning om ca personer. Det innebär att kommunen på senare år ökat med en takt på ca 1-2 procent per år och totalt ca 5 % sedan Det innebär en tillväxttakt ungefär i takt med övriga länet, men högre än riket i övrigt. Den relativa folkökningen, det vill säga folkökningen i relation till folkmängden, var förhållandevis stor just under Ökningen av Sveriges folkbokförda befolkning beror dels på att det föds fler barn än det dör personer, och dels på antalet som invandrat varit fler än de som utvandrat. Alla svenska kommuner hade under 2016 ett invandringsöverskott. 1 I översiktsplanen omnämnt som områden med lägre attraktivitet, ett begrepp som bedöms som svårt att arbeta vidare med),

26 14 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Översiktsplanen anger att Huddinge ska växa i takt med länet, i syfte att tillgodose regionens starka utveckling och fortsatta tillväxt. I översiktsplanen har detta behov översatts till 700 bostäder per år, men har senare höjts till 770, vilket enligt översiktsplanen innebär en befolkningsprognos på ca till Sedan dess har landstinget gjort nya framskrivningar 2 som pekar på ett bostadsbehov i högscenariot till ca 750 bostäder per år fram till 2030 och därefter 700 bostäder per år. I och med Sverigeförhandlingen, beskriven i avsnittet ovan, planerar kommunen för en högre utbyggnadstakt än så med nya bostäder inom hela kommunen fram till 2030, varav bostäder inom Spårväg syds influensområde fram till Utslaget per år blir det ca 1250 bostäder per år, som dock kommer fördelas olika över åren. Precis som beskrivs i översiktsplanen så är osäkerheten i långsiktiga befolkningsprognoser och framskrivningar stora, varför Huddinge kommun arbetar med ett antal olika scenarier. Dessa varierar mellan ca och drygt invånare, där det senare bygger på en bostadsutbyggnadstakt i enlighet med Sverigeförhandlingen. Nedan en tabell över bostadstillskottet under senare år. Antalet färdigställda bostäder per år Tabell 1 Antalet färdigställda bostäder per år i Huddinge kommun För uppföljning av var bebyggelse tillkommit samt i vilken upplåtelseform, se avsnittet Områdesvisa riktlinjer. Kommunen har antagna riktlinjer för bostadsförsörjning sedan 2015, separat från översiktsplanen, precis som anges i lagen om bostadsförsörjning (se även avsnitt om lagen om bostadsförsörjning). Dock behöver dessa ses över bl.a. med anledning av den ökade utbyggnadstakten och bosättningslagen. Kommunen arbetar också med riskanalys och beredskap för eventuella variationer i konjunkturen. 2 Framskrivningar skiljer sig från prognoser. De förra är en beräkning av den framtida utvecklingen av befolkningsmängden till ett visst årtalgivet att ett antal parametrar som födelsetal, dödstal, migration etc följer ett visst mönster: Prognoser görs på årsbasis och går att ta större hänsyn till ex. konjunkturssvängningar etc. (källa: Stockholms läns landsting)

27 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Förslag till fortsatt arbete/förvaltningens ställningstagande: Undertecknandet av Sverigeförhandlingen och en högre utbyggnadstakt bedöms inte föranleda att översiktsplanen är inaktuell. Dock utgör den högre utbyggnadstakten utmaningar för exempelvis de tekniska försörjningssystemen samt arbetsplatskvoten, varför tillägg föreslås för dessa delar (se uppföljning av respektive allmänt intresse). Det blir en fortsatt utmaning att få kompletterande funktioner såsom offentlig service i form av skolor/förskolor och idrottsanläggningar att följa med i utvecklingen, men detta hanteras inom ramen för kommunens plan för samhällsbyggnad som sedan 2016 görs samlat med kommunens lokalplanering. En revidering av kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska göras, bl.a. med anledning av den högre utbyggnadstakten och bosättningslagen samt att arbetet med ökad bostadsblandning behöver få större fokus. Se även förslag till fortsatt arbete under områdesvisa riktlinjer, övergripande uppföljning. Regionala och statliga intressen Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse finns med som bilaga 1, men sammanfattas nedan. Utöver den sammanfattande redogörelsen har länsstyrelsen och lämnat en sammanställning av statliga och mellankommunala intressen av betydelse för kommunernas planering som inte är Huddingespecifik. Länsstyrelens sammanfattande redogörelse Länsstyrelsen bedömer att de statliga och mellankommunala intressen som Länsstyrelsen ansvarar för att bevaka (statliga och mellankommunala intressen enligt 3 kap. 16 PBL) inte har en sådan karaktär att de kräver en ombearbetning av översiktsplanen, utan att denna kan fortsatt konstateras vara aktuell. Dock skriver länsstyrelsen att det finns ett antal nya frågor som aktualiserats med betydelse för bebyggelseutvecklingen och för beslut om mark- och vattenanvändningen, samt att det finns ett antal kvarstående synpunkter från länsstyrelens granskningsyttrande som lämnades i samband med utställningen av översiktsplanen i slutet av Nedan följer länsstyrelsens kvarstående synpunkter i korthet. - Västra stambanan riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken. Synpunkter från granskningsyttrandet kvarstår. I avvaktan på utredningar för olika spårdragningsalternativ bör riksintresset beaktas och inga åtgärder vidtas som försvårar nuvarande funktion såväl som tillkomsten av nya spår. - Överdäckningar riksintresse 3 kap 8 MB, hälsa och säkerhet. Synpunkter gällande problematiken med överdäckningar kvarstår. Risk och säkerhetsaspekter måste särskilt beaktas i den fortsatta planläggningen, särskilt om bebyggelse avses att placeras ovanpå överdäckningen.

28 16 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN De regionala stadskärnorna. Länsstyrelsen hänvisar till tidigare yttranden på utvecklingsplanen för Flemingsberg (2017) samt tidigare yttranden över Fördjupad översiktsplan för Flemingsberg samt Fördjupad översiktsplan för Kungens kurva. - Masmoplatån. Länsstyrelsens synpunkter gällande att Masmoplatån bör reserveras för tät bebyggelse kvarstår, med hänvisning till granskningsyttrandet. - Bebyggelsens lämplighet med hänsyn till hälsa och säkerhet. Länsstyrelsens synpunkt om att miljö- och riskfrågor måste utredas vidare i efterföljande detaljplanering kvarstår, med hänvisning till granskningsyttrandet. Vidare påpekar länsstyrelsen ett antal nya förhållanden som särskilt behöver uppmärksammas. - Riksintressen o Översyn av kulturmiljövårdens riksintressen kommer att ske. o Beslut om riksintressen för kommunikationer, Trafikverket avvaktar utgången av riskintresseutredningen inför uppdaterat beslut om utpekande av riksintressen för kommunikationer. - Miljökvalitetsnormer för vatten o Ny förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsplan för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har tagits framo EU-domstolens dom i mål C461/13 gällande hur miljökvalitetsnormerna enligt ramdirektivet för vatten ska tolkas och tillämpas i tillståndsärenden (den s.k. Weserdomen), med slutsatsen att större krav ställs på redovisning av hanteringen av MKN vatten i detaljplanerna. - Mellankommunala frågor o Framtagandet av RUFS2050 pågår o Den regionala cykelplanen är framtagen o Länsplan för transportinfrastruktur är på remiss, för fastställande under Hälsa, säkerhet och riskfrågor o Länsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå med hänsyn till risken för översvämning längs Mälaren och längs övriga vattendrag och sjöar som stöd för kommunernas planering. o SMHI har 2015 tagit fram en regional klimatanalys för Stockholms län. Mer info finns på SMHI:s hemsida. o Länsstyrelsen har tagit fram en lågpunktskarta som visar de potentiellt instängda områdena i terrängen, och som vid skyfall kan riskera att översvämmas. o Förändringar i Miljöbalken och Plan och bygglagen avseende buller - Övriga frågor: o Projektet Stockholms ström, statusrapportering på hemsidan.

29 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN o Beslut om utvidgat strandskydd för delar av Huddinge kommun fattades 2014 men har överklagats 3. o Boverket har tillsammans med Movium tagit fram vägledning för planering och utformning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar. o Reviderad kulturmiljölag avseende fornlämningar har trätt i kraft 1 januari o Ändringar i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar trädde i kraft 1 januari Förutom detta berörs Huddinge av förändringar av ett riksintresse för rörligt friluftsliv i Hanveden (tidigare benämnt Ågesta-Lida-Riksten). Områdets gränser har justerats något efter naturvårdsverkets översyn 2013/14. Området sträcker sig över flera kommungränser. Se även avsnittet om uppföljningen av det allmänna intresset Attraktiva parker och stora strövområden. Länsstyrelsen arbetar för närvarande med ökade krav om försvarsplanering vilket innebär att funktioner inom kommunen kan komma att behövas utifrån ett försvarsperspektiv. 3 Överklagan har avgjorts av regeringen, där en fastighet undantagits det utvidgade strandskyddet, men överklagan avslagits i övrigt. (M2014/02281/Me

30 18 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Förslag till fortsatt arbete/förvaltningens ställningstagande: - Vad gäller spårreservat för ytterligare spår för Västra stambanan genom Huddinge så har kommunen tillsammans med Trafikverket reserverat utrymme för detta fram till Flemingsberg. Norr om Flemingsberg kvarstår kommunens ställningstagande sedan översiktsplanen att spåren med största sannolikhet behöver förläggas i tunnel då ytterligare spår i ytläge riskerar ha stora konsekvenser för kommuninvånarna. Kommunen anser också att detta ställningstagande stärkts av utredningen inom Sverigeförhandlingen sträckorna in mot de större städerna med utbyggnad av höghastighetsjärnväg. Kommunen ser fram emot eventuella uppdaterade beslut om utpekande av riksintressen för kommunikationer. - Synpunkter gällande överdäckningar, risk och skred, tidigare yttranden i de regionala stadskärnorna, riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods, rekommendationer om barns utemiljö, Stockholms ström samt reviderad kulturmiljölag tar kommunen med sig i fortsatt arbete. - Byggnation på Masmoplatån är fortsatt inte aktuellt för kommunen då platsen till delar utgör naturreservat enligt gällande översiktsplan. Kommunens ambitioner om bostadsbyggandet bedöms kunna genomföras utan att ta Masmoplatån i anspråk. Området är inte längre utpekat som regional stadsbygd med utvecklingspotential i förslag till RUFS Den nya förvaltningsplanen m.m. för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt, samt länsstyrelsens rekommendationer avseende Mälaren, SMHI:s rekommendationer samt länsstyrelsens lågpunktskarta har tagits vidare i kommunens arbete med handlingsplan för klimatanpassning, samt i åtgärdsplaner för Orlången ochtyresöån. - Weserdomen, lagen om bostadsförsörjning, lagförändringar m.a.a. buller, RUFS 2050,den regionala cykelplanen samt de nationella transportplanerna har beskrivits ovan. - Kommunen noterar det nu fattade beslutet om utvidgat strandskydd i Huddinge kommun. - Kommunen kan komma att behöva se över funktioner inom kommunen som behövs utifrån ett försvarsperspektiv. Utveckling av kommunens arbetssätt i tidiga skeden Sedan översiktsplanens antagande har kommunen arbetat vidare med hur man vill bedriva planering i tidiga skeden. Detta på grund av upplevt glapp mellan översiktsplan och efterföljande detaljplanering, men också på grund av att kommunen velat ta ett samlat grepp om lokalplaneringen, bostadsbyggandet och investeringsplaneringen. Detta görs genom den s.k. samhällsplaneringsprocessen, genom områdesplanering och plan för samhällsbyggnad.

31 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Genomgång av planen bedömning av förändringar med hänsyn till aktualitet samt uppföljning Planens inriktning Bedömning av aktualitet Översiktsplanen har fyra huvudinriktningar, med delmål. Dessa utgår från kommunens långsiktiga mål hållbart Huddinge Inriktningen för översiktsplanen bedöms fortsatt vara relevant och aktuell i huvudsak. Uppföljning Mål Mål i Huddinge ÖP Delmål A Fler arbetsplatser inom tillväxtbranscher samt levande stadsmiljöer Huddinge eftersträvar ett mer levande samhälle med goda livsmiljöer genom att blanda bostäder, arbetsplatser och service, samt genom att komplettera kommunens handelsområden med bostäder, upplevelser och kultur Kommunen styr aktivt markanvändningen föra tt prioritera etablering och utveckling av företag inom tjänste och kunskapssektorn Huddinge centrum är kommunens administrativa centrum. Den primära tillväxten sker i Flemingsberg och kungens kurva Huddinge värnar naturreservaten, de gröna kilarna, sjöar och vattendrag samt bevarar och utvecklar högkvalitativa parker och grönområden. B Ett grönt och hållbart Huddinge med en ansvarsfull samhällsutveckling Huddinge har välkända och tillgängliga grönområden. Exploatering sker i första hand i anslutning till befintliga områden i goda infrastruktur och kollektivtrafiklägen Huddinge strävar efter att vara ett samhälle med en effektiv markanvändning där hållbarhet ur ett ekologiskt, socialt 0och ekonomiskt perspektiv prioriteras C D Huddinge växer och sammanhållningen ökar genom att kommunens olika delar binds samman och levandegörs De regionala infrastrukturprojekten genomförs och inom kommunen prioriteras gång, cykel och kollektivtrafik Huddinge växer i takt med länet, primärt genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen Huddinges sammanhållning stärks genom fler mötesplatser, blandade upplåtelseformer, bostadstyper och funktioner samt genom att områden binds ihop Huddinges naturområden bevaras men försiktig exploatering kan ske i grönomården i nära anslutning till befintlig bebyggelse Kommunen verkar för att de regionala projekten med spårväg och vägar genomförs Inom kommunen prioriteras gång, cykel och kollektivtrafik Kollektivtrafiken är utgångspunkten vid all planering och områden byggs ut så att en turtätare kollektivtrafik främjas Tabell 2: Inriktningen i översiktsplan 2030, formulerad i mål och delmål. Inriktningen ska läsas i sin helhet. 4 Referens.

32 20 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Måttgrupp Mått Målnivå Mål i ÖP:s inriktning som måttet syftar till 1 Andel tillkommande bostäder/andel boende/andel planerade bostäder inom primära utbyggnad och förtätningsområden (dvs. inom 1200 respektive 600 m från spårstation) bör öka A, B och D 2 Arbetsplatskvot samt In och utflyttning med förvärvsfrekvens Arbetsplatskvoten bör öka och vara nära 1.0, positivt netto avseende inoch utflyttning med A och C 3 Andel invånare med tillgång till dagligvaruhandel (400m) respektive förskola (500m) och skola (800m) * Andel bör öka A, B och D 4 Andel invånare med tillgång till grönområden (300 m till mindre grönyta samt 800 m till större grönyta) * Andel bör öka B och C 5 Fördelning av upplåtelseform inom 1200 meter från spårstation. Blandning bör öka inom respektive cirkel. A och C * utveckling av mått föreslås Tabell 3: Mått och måttgrupper samt hur de relaterar till inriktningen i översiktsplanen. Måttgrupp 1, var sker tillskottet i bebyggelsen? Sedan de siffror som togs fram i översiktsplanen (2011) har 66 % 5 av de tillkommande bostäderna tillkommit inom 1200 meter från spårstation, och 32 % inom 600 meter. Dock har den tillkommande bebyggelsen inom 1200 meter från spårstation till stora delar skett inom de utpekade utvecklingsområdena inom kommunen nämligen 38 %. Det går även att titta på andelen stationsnära boende i kommunen, där man kan se att denna bara förändrats marginellt sedan Andelen boende inom 1200 m respektive 600 m 6 från spårstation (eller centrum i Segeltorps fall) är 70% respektive 39 % 2015 jämfört med 2012 där andelen istället är 71% respektive 39%. Andelen stationsnära planerade bostäder i Plan för samhällsbyggnadsprojekt , utgörs av 77% av bostäderna till 1200 m från spårstation respektive 30 % inom 600 meter från spårstation. Alltså planeras 23 % utanför de stationsnära lägena. 5 Undersökning från SCB, beställd av kommunen 2017 baseras på lägenhetsregistret. Siffrorna ska tolkas med viss försiktighet, då det dels finns bostäder utan angivet byggår (primärt i Flemingsberg) och att vissa av 1200 meterscirklarna överlappar varandra. Det senare bedöms dock inte ha innefattat några bostäder inom överlappningarna. 6 Mäts genom faktiskt gångavstånd, uppskattat till 1560 respektive 780 meter.

33 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Måttgrupp 2: Hur ser utvecklingen av näringslivet ut? Arbetsplatskvot År mål Totalt 0,894 0,89 0,883 0,88 1 Detta avsnitt kompletteras under remisstiden med uppföljning av in och utflyttade med förvärvsfrekvens i respektive område. Tabell 4: uppföljning av arbetsplatskvoten inom Huddinge kommun som helhet. Arbetsplatskvoten minskar över åren och är en utmaning att upprätthålla då antalet bostäder och därigenom nattbefolkningen ökar. Måttgrupp 3: Hur ser utvecklingen av funktionsblandning ut? Kommunen följer upp andel med god tillgänglighet till skola/förskola/dagligvaruaffär 7, vilket på en grov nivå kan mäta graden av funktionsblandning. Andelen som når förskola inom 500 meter har minskat sedan 2010 från 82 % till 76 %. Andelen som når grundskola har ökat från 75 % 2010 till 78 % Andelen som når dagligvaruhandel inom 400 meter har minskat sedan första mätåret 2009, dock marginellt. Arbetsplatskvoten kan också utgöra ett grovt mått på graden av funktionsblandning i respektive område. Den minskar på kommunövergripande nivå. Sett till respektive förtätnings- och utbyggnadsområde så ser utvecklingen av arbetsplatskvoten lite olika ut. I Flemingsberg exempelvis har arbetsplatskvoten minskat framförallt genom att nattbefolkningen ökat i området, dvs. fler boende. I Huddinge C har arbetsplatskvoten ökat framförallt genom en ökning av dagbefolkningen, dvs. fler som arbetar i området. I Segeltorp har ökningen av dagbefolkningen visserligen ökat, men nattbefolkningen har samtidigt ökat ännu mer. I Vårby gård består ökningen i en större ökning av dagbefolkningen jämfört med nattbefolkningen. Måttgrupp 4: Andelen av befolkningen som från bostaden har max 300 meter till grönområde eller park är minskande, men på väldigt hög nivå på 97% 2016 (från 98% föregående år). Andelen av befolkningen som från bostaden har max 800 meter till ett större grönområde ligger år 2016 på 88%. Den har minskat sedan ursprungsmätningen, men detta beror på att kartunderlaget uppdaterades, dvs. troligen ingen reell minskning. Till framtida uppföljning är det viktigaste måttet att särskilt följa upp tillgång till parkmark specifikt. När Huddinge kraftigt förtätar bedöms parkmark vara den mest hotade resursen. Måttgrupp 5: På en kommunövergripande nivå har blandningen av upplåtelseformer inte förändrats. Inom respektive förtätnings- och utbyggnadsområde har vissa mindre 7 Andel med förskola inom 500 meter, andel med skola samt dagligvaruhandeln inom 400 meter.

34 22 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 förändringar skett inom Segeltorp, där andelen hyresrätter ökat från 4 till 6 %, vilket bidragit till en ökad blandning, en ökning av andelen bostadsrätter i Stuvsta, vilket i viss mån bidrag till ökad blandning samt en ökad andel hyresrätter i Flemingsberg, vilket inte bidragit till en ökad blandning av upplåtelseformer. 8 Riktlinjer för allmänna intressen I detta avsnitt bedöms aktualiteten för respektive allmänt intresse, samt görs en uppföljning. Uppföljningen görs som en summarisk bedömning av respektive allmänt intresse, som vart och ett innefattar ett par riktlinjer. Nedan följer en beskrivning av bedömningsgrunderna för uppföljningen. Den summariska bedömningen utgörs primärt av en bakåtsyftande del som baseras på hur det gått sedan översiktsplanens antagande, kompletterat av en bedömning framåt baserat på hur kommunens arbete framöver ser ut. Bedömningen avser både huruvida kommunen tagit vidare arbetet från översiktsplanen på något vis, samt i den mån det är möjligt, dess effekter. På så vis görs en sammantagen bedömning av översiktsplanens styrverkan. Grönt/prickigt Riktlinjerna för det specifika allmänna intresset följs i huvudsak och kan anses ha tagits med i vidare planering. Gult/rutigt Riktlinjerna för det specifika allmänna intresset kan till viss del anses ha tagits omhand i vidare planering/det har till viss del gått framåt för det specifika allmänna intresset. Alternativt är riktlinjen svår att följa upp och det är därför svårt att bedöma hur det gått. Rött /randigt Riktlinjerna för det specifika allmänna intresset kan inte anses ha tagits omhand i vidare planering/det har gått dåligt för flertalet av riktlinjerna. Tabell 5: bedömningsgrunder för uppföljning av allmänna intressen. Pilen visar åt vilken riktning kommunens planering tenderar att dra; positivt, neutral eller negativ utveckling. Den sammanlagda bedömningen av uppföljningen bakåt tillsammans med den antagna riktningen framåt resulterar i om det finns behov av åtgärd antingen i form av tematiska tillägg till översiktsplanen, fördjupning i någon geografisk del, utvecklat arbetssätt eller process eller någon typ av fördjupad studie. 8 Undersökning från SCB, beställd av kommunen 2017 baseras på lägenhetsregistret.

35 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Bebyggelseutveckling för ökad sammanhållning Bedömning av aktualitet Avsnittet bedöms vara aktuellt. Frågorna kräver dock ett fortsatt arbete med definitioner och underlag för att kunna tas vidare. Uppföljning Status Kommentar Uppföljning Riktning Kommunen arbetar för att i såväl tidiga planeringsskeden som i varje planprojekt få till flera funktioner och blandning av bostadstyper och upplåtelseform. Dock sker inte detta arbete systematiskt och det saknas tydliga definitioner av exempelvis funktionsblandning, vilket gör det svårt att följa upp. Funktionsblandning och ökad blandning av upplåtelseformer såväl som bostadstyper är en av de större inriktningarna i översiktsplanen som också är återkommande vilket gör det särskilt viktigt att följa upp och hitta bra arbetssätt för att ta vidare. Extra satsningar behöver genomföras i områden för att öka attraktiviteten i syfte att skapa jämlika levnadsvillkor, specifikt de områden som inte omfattas av spårväg syds influensområde. Sammantaget finns flera riktlinjer inom detta allmänna intresse som behöver konkretiseras ytterligare för att kunna tas vidare. Figur 1: Uppföljning av det allmänna intresset Bebyggelseutveckling för ökad sammanhållning. Kommunen arbetar för ökad funktionsblandning på nivån att försöka åstadkomma fler funktioner än bostäder i de flesta projekt. På samma sätt sker ett generellt arbete med att försöka få till en blandning av upplåtelseformer och att överbrygga barriärer. Bostadsblandning i fråga om upplåtelseform och hustyp gås igenom i avsnittet för uppföljningen av de områdesvisa riktlinjerna. Dock kan konstateras på en övergripande nivå att det finns trögheter i att försöka tillskapa bostadsblandning. Viss förändring har skett i exempelvis Segeltorp (se vidare under den områdesvisa uppföljningen) men kommunen behöver arbeta vidare med verktyg för att nå längre i dessa ambitioner. Ett antal insatser har gjorts för att öka funktionsblandningen i stor skala, genom exempelvis planeringen av Hälsovägen i Flemingsberg som bl.a. syftar till att sammanbinda områdets olika delar och bidra till en ökad funktionsblandning. På samma sätt pågår planering av bostäder i Kungens kurva som både ökar funktionsblandningen och kan syfta till att överbrygga barriärer. I Huddinge centrum pågår utvecklingen av Storängen och dess anslutning mot Huddinge

36 24 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 centrum som innehåller lokaler i bottenplan. Planering av bostadshus med lokaler i bottenplan pågår på ett flertal platser. Kommunen följer upp andel med god tillgänglighet till skola/förskola/dagligvaruaffär 9, vilket på en grov nivå kan mäta graden av funktionsblandning. Andelen som når förskola inom 500 meter har minskat sedan 2010 från 82 % till 76 %. Andelen som når grundskola har ökat från 75 % 2010 till 78 % Andelen som når dagligvaruhandel inom 400 meter har minskat sedan första mätåret 2009, dock marginellt. Funktionsblandning följs även upp i den områdesvisa uppföljningen, genom att mäta förvärvsarbetande dag/nattbefolkning 2015 jämfört med 2011 i respektive område. Riktlinjen om hög gestaltningsnivå samt mångfunktionalitet på offentliga platser har tagits vidare inom pågående arbete med gestaltningsstrategi med tillhörande metodhandbok, samt i kommunens parkprogram. Däremot saknas än så länge styrning kring hur övriga offentliga rum ska tillskapas. Kommunen har påbörjat ett program för offentlig miljö. Här behöver fördjupning och definition av mångfunktionalitet tas vidare för att kommunen ska få den effekt som önskas. Kommunen har under åren gjort punktinsatser i områden med ambitionen att öka jämlikheten och stärka sammanhållningen. Det krävs dock ett mer omfattande arbete för att satsningarna ska ge någon långvarig effekt. Satsningar behöver utformas specifikt för varje område och så långt som möjligt integrerat i ordinarie utvecklingsarbete. Bedömningen är att en hel del insatser kommer ske i samband med den utveckling som planeras med anledning av Spårväg syd, dock enbart för områden inom dennas influensområde. Sammantaget behöver kommunen förtydliga vad funktionsblandning bör bestå i och i vilken skala olika blandningar ger den effekt som kommunen vill uppnå för att kunna ta detta arbete vidare. Kommunen behöver arbeta vidare med definitioner, fler verktyg för att skapa bostadsblandning samt en systematisk uppföljning för att detta allmänna intresse ska kunna utvärderas. 9 Andel med förskola inom 500 meter, andel med skola samt dagligvaruhandeln inom 400 meter.

37 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Förslag till fortsatt arbete Förslag till utredning/fördjupad studie: - Förtydliga vad funktionsblandning innebär på olika platser samt utveckla förslag på mått att dels följa upp översiktsplanen på samt för att ta vidare i efterföljande planering i utvecklingsplaner. Medskick till pågående/kommande arbeten: - Förtydliga innebörden av mångfunktionalitet på offentliga platser inom ramen för Program för offentlig miljö och Gestaltningsstrategin. - Utreda vidare hur kommunen bäst arbetar vidare med blandning av upplåtelseformer, bostadstyper och bostadsstorlekar samt utreda var barriärer finns samt möjliga åtgärder till projektet sociala perspektiv på olika nivåer av samhällsplaneringsprocessen, samt riktlinjer för bostadsförsörjning - Ta vidare översiktsplanens riktlinje om satsningar i särskilda områden i syfte att skapa jämlika levnadsvillkor i hela kommunen även i områden som är belägna utanför spårväg syds influensområde. - I planeringen av områden inom spårväg syds influensområde är det särskilt viktigt att arbeta för att skapa förutsättningar för jämlika livsvillkor i hela kommunen Det goda vardagslivet Bedömning av aktualitet Avsnittet bedöms vara aktuellt i huvudsak. Trygghet lyfts under detta allmänna intresse. Att skapa trygga miljöer innefattar dock även säkerhetsbegreppet och åtgärder för att försvåra förutsättningarna att begå de faktiska brotten, något som bör tillföras perspektivet. Generellt kräver frågorna under detta allmänna intresse ett fortsatt arbete med definitioner och underlag för att kunna tas vidare. Uppföljning Status Kommentar Uppföljning Riktning Vissa frågor inom detta allmänna intresse har tagits vidare. Exempelvis har en rutin för barnkonsekvensbeskrivningar tagits fram med tillhörande metodhandbok, samt en handbok för tryggare stadsmiljöer tagits fram. Dock finns ingen övergripande syn på hur tillgången till mötesplatser ser ut samt om det finns tillräckligt av ytor för närrekreation och spontanidrott i alla delar av kommunen. Det är osäkert i vilken omfattning offentlig service har lokaliserats i kollektivtrafiknära lägen. Figur 2: Uppföljning av det allmänna intresset Det goda vardagslivet. Vissa frågor inom detta allmänna intresse har tagits vidare inom efterföljande planering, men flera av riktlinjerna är svåra att mäta och därmed att följa upp. Gällande riktlinjen kring att medborgardialoger ska vända sig till alla grupper i samhället med särskilda insatser för att fånga upp barns behov, fick

38 26 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 samhällsbyggnadsnämnden i sin verksamhetsplan för 2014 i uppdrag att genomföra barnkonsekvensanalyser i detaljplaner och genomförandeprojekt som berör barn. Utifrån det åtagandet har en rutin som beskriver hur man avgör när en barnkonsekvensbeskrivning ska tas fram samt en metodhandbok som beskriver hur man kan gå tillväga. Rutinen och metodhandboken ska nu användas inom alla detaljplaner som tas fram som berör barn. Kommunen har även tagit fram ett lekplatsprogram, detta beskrivs utförligare under uppföljningen av Attraktiva parker och strövområden. Kommunen har tagit fram en Handbok för tryggare stadsmiljöer som syftar till att vara ett enkelt och handfast stöd för hur trygghets- och jämställdhetsaspekter kan integreras i arbetet med utformning av offentliga utemiljöer i kommunen. Tryggheten i samhällsbyggnadsprojekt har inte systematiskt följts upp eller tagits vidare men är en fråga som bör uppmärksammas ytterligare. Begreppet säkerhet bör också inkluderas och innefatta åtgärder för att försvåra förutsättningarna att gå de faktiska brotten. Förslagsvis ska en rubrik införas i planbeskrivningsmallen där man redogör för tryggheten samt säkerheten inom planområdet. En mer områdesövergripande analys av tryggheten och säkerheten bör också göras. Huddinge står inför en expansiv utbyggnad av nya bostäder vilket medför ökade behov av förskolor och skolor i kommunen, gärna kollektivtrafiknära. Barns friytor hamnar ofta i konflikt med andra intressen vid byggnation i kollektivtrafiknära lägen. I flera detaljplaner planeras förskolegårdar som ligger under Boverkets framtagna riktlinjer för förskole- och skolgårdars storlek och innehåll. Kommunen har påbörjat ett arbete med att ta fram riktlinjer för utemiljön vid förskolor och skolor. Målet är att skapa goda utemiljöer för barns hälsa, lek och lärande även i täta stadsmiljöer. Riktlinjen som behandlar de kommunala lokalernas utformning, att dessa ska utformas flexibelt för olika behov över tid och om möjligt ge förutsättningar för samlokalisering av olika verksamheter har tagits vidare i någon mån. I ett planprojekt som nu vunnit laga kraft har kommunen lyckats åstadkomma en samlokalisering av äldreboende och förskola. Förskolor planeras nu i tätbebyggda miljöer i bottenvåning på flerbostadshus och samlokalisering sker av idrottsanläggningar och skolor. Riktlinjen har dock inte tagits vidare på ett systematiskt sätt och detta arbete går att utveckla. Förslag till fortsatt arbete Medskick tillpågående/kommande arbeten - Kommunen behöver arbeta vidare med riktlinjer kring barns friytor och dessas utformning på förskole- och skolgårdar då det i många fall hamnar i konflikt med andra intressen vid byggnation i kollektivtrafiknära lägen, samtidigt som behovet av att tillskapa större kapacitet är stort. - Definiera vad en mötesplats är, samt utreda tillgången till dem, samt ytor för spontanindrott och närrekreation i respektive område i projektet sociala perspektiv på olika nivåer av samhällsplaneringsprocessen, samt riktlinjer för bostadsförsörjning - En rubrik om trygghet/säkerhet föreslås införas i planbeskrivningsmallen där man redogör för tryggheten inom planområdet och eventuella åtgärder för att påverka denna.

39 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Fler arbetsplatser inom tjänste och kunskapssektorn Bedömning av aktualitet Avsnittet bedöms vara delvis aktuellt. Inriktningen att försöka åstadkomma fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn bedöms vara fortsatt aktuell och något kommunen ska arbeta vidare med. Dock är det kombinerat med en vetskap om att det också utgör en stor utmaning att få till en tillräckligt stor arbetsplatstillväxt enbart i form av verksamheter som är möjliga att kombinera med bostäder och samtidigt uppnå arbetsplatskvoten om 1,0 med den planerade befolkningstillväxten. Sedan översiktsplanens antagande är vetskapen om att den omvandling av verksamhetsområden som benämns som eventuella faktiskt kommer att bli av och dessutom snabbare än vad som antogs i översiktsplanen, exempelvis Segeltorps industriområde i o m Spårväg syds planerade dragning. I översiktsplanen anges också att den planerade tillkommande verksamhetsmarken för störande verksamheter överstiger den som försvinner vid den planerade omvandlingen, något som i dag bedöms som tveksamt. Uppföljning Status Uppföljning Riktning Kommentar Bedömningen är att utvecklingen av detta allmänna intresse är en utmaning framöver för kommunen, både att utveckla kunskaps- och tjänstesektorn men också att behålla ett diversifierat näringsliv. Arbetsplatskvoten har haft en sjunkande tendens under de senaste åren, dock med senaste mätning från 2014 då det är stor eftersläpning på siffrorna. Denna bedöms vara en än större utmaning med anledning av den befolkningstillväxt som planeras. Utvecklingen av tjänste- och kunskapssektorn inom kommunen har gått långsamt och kommunen har under 2017 tagit fram en kontorsmarknadsanalys för att tydliggöra hur arbetet framåt behöver se ut. Denna konstaterar att Flemingsberg är den enda potentiella platsen för utveckling av kontorsmarknaden. Samtidigt sker omvandling av befintlig verksamhetsmark till förmån för bostäder i enlighet med översiktsplanen men i något högre takt samt med större säkerhet än vad som tidigare antagits. Det befintliga näringslivet i kommunen och de branscher som växt mest under senare år består främst av byggsektorn, detaljhandeln samt företagstjänster och

40 28 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 företagsservice, varav delar kan räknas till kunskaps och tjänstesektorn. Dock är dessa trots tillhörande kunskapsoch tjänstesektorn inte alltid möjliga att kombinera med bostäder. Figur 3: Uppföljning av det allmänna intresset Fler arbetsplatser inom tjänste och kunskapssektorn Sedan översiktsplanen antogs har kommunen arbetat vidare med en kontorsmarknadsanalys 2017 som visar att endast de mest centrala lägena i Flemingsberg är aktuella för kontorsmarknaden. Denna potential är också beroende av ytterligare insatser för att bli verklighet. En näringslivsstrategi är under framarbetande som inkluderar en etableringsplan. Kommun arbetar också vidare med ett förbättrat företagsklimat, Ung förtagsamhet och Nyföretagarcentrum. Kommunens tidigare framtagna handelspolicy, beslutad 2010, är inte längre aktuell och därför pågår arbete med nya styrdokument för utveckling av handeln i Huddinge. Att åstadkomma fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn tolkas ofta som att åstadkomma kontorsetableringar då arbetsplatserna också ska gå att kombinera med bostäder. Dessa omfattar i sin tur ett förhållandevis fåtal branscher. Vissa etableringar inom tjänste- och kunskapssektorn har tillkommit genom offentlig verksamhet såsom exempelvis Polishögskolans lokalisering till Flemingsberg. Förutom att försöka skapa en utveckling av tjänste- och kunskapssektorn anger översiktsplanen att ett diversifierat näringsliv är att eftersträva och att kommunen ska ge det befintliga näringslivet utrymme att växa. Sammantaget ska dessa bidra till att driva arbetsplatskvoten mot 1,0. Arbetsplatskvoten Mål Totalt 0,894 0,890 0,883 1,0 Tabell 5: Utveckling av arbetsplatskvoten Inom befintligt näringsliv i kommunen finns idag flest anställda i detaljhandeln respektive byggnadsindustrin (ca 4000 vardera) följt av partihandel respektive logistik och transport (ca 2000 vardera). Byggsektorn har flest antal företag följt av företag som sysslar med företagstjänster. De branscher som senaste åren ökat allra mest inom kommunen är byggsektorn vad gäller såväl antal anställda som antal företag. Här utmärker sig även detaljhandeln. Därutöver har företag som sysslar med företagstjänster ökat relativt mycket vad gäller antal företag och företag som ägnar sig åt företagsservice vad gäller antal anställda. 10 I alla ovan nämnda branscher ingår delar som kan räknas till tjänste- och kunskapssektorn, 10 Bisnode undersökning av näringslivet i Huddinge kommun

41 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN vilket gör det svårmätt. Dessa branscher är trots att de tillhör kunskaps- och tjänstesektorn inte alltid möjliga att kombinera med bostäder. I kommunens verksamhetsområden finns idag en övervägande andel företag inom tjänstesektorn i vid bemärkelse, liksom företag inom handel/distribution och olika servicenäringar. Idag finns ca 220 ha befintlig verksamhetsmark i kommunen (exklusive mark för detaljhandel). Drygt 60 ha av dessa är aktuell för omvandling till bostäder. I plan för samhällsbyggnad finns i dag ca 40 ha tillkommande verksamhetsmark. Samtidigt inkommer förfrågningar till kommunen som årligen motsvarar ca 60ha på mark för verksamheter som inte går att kombinera med bostäder, företrädesvis relaterade till bygg, handel/service och distribution. Det råder idag brist på mark för dessa verksamheter i regionen 11, vilket hämmar många av dessa företag. I de omgivande kommunerna Botkyrka och Haninge planeras för totalt 300 ha tillkommande verksamhetsmark (100 ha respektive 200 ha). I Huddinge finns i dagsläget 41 ha verksamhetsmark i planen för samhällsbyggnad. Den verksamhetsmark som planeras i de omgivande kommunerna motsvarar endast delvis efterfrågan, varför även Huddinge skulle behöva se över möjligheter att utöka verksamhetsmark. Detta för att bättre kunna stötta det befintliga näringslivet, då behovet av mark i de förfrågningarna som kommunen tar emot sedan många år kraftigt överskrider vad som finns tillgängligt och vad som planeras. Sammantaget är bedömningen att kommunen behöver arbeta vidare med alla delar av näringslivets. Förutom att etablera tjänste- och kunskapssektorn i kombination med bostäder där så är möjligt behöver kommunen skapa förutsättningar för det befintliga näringslivet att kunna växa. Förslag till fortsatt arbete Förslag till formellt tillägg till översiktsplanen: Att arbeta fram ett tillägg till översiktsplanen som brett beskriver näringslivet och dess utveckling i kommunen utifrån ett markanvändningsperspektiv, samt förutsättningar för dess tillväxt i syfte att minst bibehålla arbetsplatskvoten, och successivt närma oss 1,0. I tillägget behöver platser för ytterligare verksamhetsmark prövas mot andra allmänna intressen, samt tydliggöras vilken inriktning de olika verksamhetsområdena bör ha. För att tillägget fortsatt ska följa översiktsplanens inriktning behöver denna mark ligga i anslutning till stamnätet för kollektivtrafik, dvs. med möjlighet att resa kollektivt dit, samt i anslutning till redan befintlig ianspråktagen mark samt avse verksamheter med viss arbetsplatstäthet. Tillägget behöver avgränsas mot näringslivsstrategin. 11 Se exempelvis objektvision.se där privat utbud av verksamhetslokaler och verksamhetsmark finns.

42 30 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Attraktiva parker och stora strövområden Bedömning av aktualitet Avsnittet bedöms vara aktuellt i huvudsak. Av de områden som utpekats att bevaras långsiktigt har tre nya naturreservat inrättats: Drevviken, Gladö Kvarnsjön och Lissmadalens naturreservat. Se karta 1 nedan. Riksintresset för rörligt friluftsliv i Hanveden har reviderats av länsstyrelsen. Se karta 2 nedan. Karta 1: Nyinrättade naturreservat i kommunen sedan översiktsplanens antagande.

43 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Karta 2: precisering av riksintresset för rörligt friluftsliv, jämförelse ny avgränsning med tidigare /hanveden-remiss-riksintresse-friluftsliv.pdf Beslutade gränser finns i naturvårdsverkets kartverktyg

44 32 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Uppföljning Status Uppföljning Riktning Kommentar Arbete sker i enlighet med översiktsplanen. Åtgärder för att säkerställa tillgången till attraktiva parkområden har genomförts sedan översiktplanens antagande. Parker och lekplatser har rustats upp och nya har tillkommit i alla kommundelar, där fokus har varit på att alla ska nå en högkvalitativ, multifunktionell, anlagd park inom 500 meter från sitt boende. Dock sker i dagsläget ingen uppföljning av nybyggda och upprustade parkers kvalitet, tillgänglighet och variation och en lämplig metod för detta bör ses över. I huvudsak bevaras och utvecklas de parker som pekats ut på markanvändningskartan, men i ett fall har det förekommit att en sådan park har tagits i anspråk för andra intressen. Figur 4: Uppföljning av det allmänna intresset Attraktiva parker och stora strövområden Kommunen har genomfört mycket av det som fastställts i översiktsplanen gällande attraktiva parkmiljöer. Lekplatsprogrammet och parkprogrammet antogs av kommunfullmäktige i december 2013 respektive januari 2015 och innehåller långsiktiga mål och riktlinjer för kommunens tätortsnära grönytor. Båda programmen är under genomförande. Parkprogrammet beskriver inriktningen för Huddinges parker med fokus på platser för aktivitet och parkens roll som mötesplats. Olika parktyper beskrivs samt olika användargrupper och dessas olika behov. Kommunen arbetar aktivt för att tillgodose olika typer av människors varierande behov när nya parker och lekplatser byggs eller befintliga rustas upp. Lekplatsprogrammet är framtaget för att säkerställa tillgången på offentliga lekplatser i hela kommunen. Programmet presenterar olika lekplatstyper samt vad respektive lekplatstyp ska ha för inriktning vad gäller innehåll, storlek och åldersgrupp. De lekplatser som kommunen bygger och rustar upp ska inte bara fungera som lekyta för barn, lika viktigt är att lekplatsen blir en mötesplats även för tonåringar och vuxna. Utöver de parker och lekplatser som finns utpekade i park- respektive lekplatsprogrammet samt på markanvändningskartan så tillkommer parker och lekplatser i exploateringsområden. Genom fortsatt aktivt arbete med att genomföra de upprustningar och nybyggnationer som prioriteras i parkprogrammet och lekplatsprogrammet kan kommunen säkerställa att avståndet från bostaden till närmaste park och lekplats inte överstiger 500 meter. Någon uppföljning av denna riktlinje har dock ännu inte genomförts. Huddinge står inför en expansiv utbyggnad av nya bostäder vilket medför ökade behov av ytterligare förskolor och skolor i kommunen, gärna kollektivtrafiknära.

45 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Detta har beskrivits under uppföljningen av det goda vardagslivet. Det pågår diskussion inom kommunen om att nyttja park som komplement för att tillgodose behovet av friyta, vilket kan behövas när vi bygger tätt. Detta är dock förenat med en rad problem, exempelvis behov av att avgränsa ytor för yngre barn, den utökade belastningen på parkmarker som de inte är dimensionerade eller utformade för. I de allra flesta fall bevaras och utvecklas de parker som pekats ut på markanvändningskartan till högkvalitativa parker, men i ett fall har det förekommit att en sådan park tagits i anspråk för exploatering. Det gäller Utsäljeparken som ligger i Stuvsta-Snättringe. Målet enligt parkprogrammet är att Utsäljeparken ska bli en närpark, men parkmarken kommer i stor utsträckning att bebyggas i samband med utbyggnaden av Utsäljeskolan. Några kompensationsåtgärder för detta har ännu inte fastställts. I planarbete och övrigt arbete har de gröna kilarna och översiktsplanens utpekade bevarandeområden beaktats. Detta gäller även de stora infrastrukturprojekten såsom Förbifart Södertörn och Spårväg syd som planeras med hänsyn till grönstrukturen. Arbetet med att göra kommunens naturområden mer kända och lättillgängliga har haft stort fokus sedan översiktsplanen antogs. Ett särskilt program för att skapa tydliga naturreservatsentréer har tagits fram under 2015 och i stort sett genomförts. Likaså har stora satsningar på att öka tillgängligheten gjorts inom särskilt de i översiktsplanen utpekade naturreservatsentréerna. En kartläggning av bullerstörning i naturområden har uppdaterats och ett åtgärdsprogram kommer att tas fram. Detta kan framgent få betydelse både för att värna idag tysta områden, men även skapa förutsättningar för nya områden. I översiktsplanen har åtta naturområden utpekats för långsiktigt skydd. Av dessa har sedan översiktsplanen antogs tre nya naturreservat inrättats. (Drevviken, Lissmadalen och Gladö Kvarnsjön, se ovan under aktualitet). Övriga områden återstår att arbeta vidare med. Huddinge kommuns arbete med natur och friluftsliv har belönats även på riksplanet. År 2014 blev Huddinge årets naturvårdskommun och 2017 blev vi årets friluftskommun.

46 34 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Förslag till fortsatt arbete Medskick till fortsatt arbete Kommunen behöver förtydliga vilka kompensationsåtgärder som ska göras om en park som på markanvändningskartan är utpekad som viktig park tas i anspråk för annat ändamål än park. En rutin för uppföljning av parkprogrammet och lekplatsprogrammet bör tas fram. I uppföljningen bör det exempelvis framgå vilka typer av parker och lekplatser som byggs, deras innehåll, om de är tillgänglighetsanpassade, vilka funktioner de uppfyller samt läggas till de nya parker som planeras. Uppföljning av avstånd till anlagd park, 500 meter, bör läggas till i den årliga kortuppföljningen av översiktsplanen.. Nya naturreservat samt revidering av riksintresse för rörligt friluftsliv bör läggas in i kommunens GIS-system. Minskad klimatpåverkan samt klimatanpassning Bedömning av aktualitet Avsnittet bedöms aktuellt i huvudsak. Avsnittet är i huvudsak aktuellt med några avvikelser. IPCC har kommit fram till andra resultat i sina senaste rapporter än vad som står i ÖP. IPCC skriver i sin senaste rapport att temperturhöjningen måste begränsas till max 2 grader, och allra helst 1,5 grader. Det var en temperaturhöjning på 1,5 grader som man enades om under klimatförhandlingen i Paris Detta innebär att de globala utsläppen måste minska med procent till år År 2100 måste utsläppen vara närmare 0. Regeringen har också antagit ett nytt klimatpolitiskt ramverk som innefattar en klimatlag som träder i kraft januari Transportsektorn står inte längre för 50 procent av växthusgasutsläppen i kommunen utan numera är det dryga 60 procent. Dock fortsätter den totala utsläppsnivån att sjunka, framförallt inom energiförsörjningssektorn. Kommunen har 2017 tagit fram ett miljöprogram (som har ersatt tidigare Agenda 21-dokument) där målet för växthusgasutsläppen har skärpts. Växthusgasutsläppen (produktionsperspektivet) ska minska till 1 ton/invånare senast 2030 och nettoutsläppen ska senast 2045 var 0 ton/invånare. Uppföljning Status Uppföljning Riktning Kommentar Sett till uppföljningen av riktlinjerna går arbetet med att tillgodose detta allmänna intresse bra i de flesta delar som går att följa upp, exempelvis energianvändningen i

47 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN kommunala lokaler och växthusgasutsläppen totalt sett. Kommunen har också arbetat vidare med det som uttalas i riktlinjerna avseende beteendeförändring genom ett mobility management-program samt parkeringsprogram med föreslagna avgifter för parkering som nu testas, samt en handlingsplan för klimatanpassning. Ett par av riktlinjerna svåra att följa upp (funktionsblandning, täthet, energianvändning i annan nyexploatering än kommunägda), samt att transporternas andel av växthusgasutsläppen ökar, dock ej i absoluta tal. Figur 5: Uppföljning av det allmänna intresset Minskat klimatpåverkan samt klimatanpassning Kommunen har sedan översiktsplanens antagande tagit fram en handlingsplan för klimatanpassning som ytterligare konkretiserar riktlinjerna i översiktsplanen. I denna arbetar man vidare med ett bredare grepp om dagvattenfrågorna och att göra övergripande utredningar för det i samband med utvecklingsplaner för de större utvecklingsområdena. En skyfallsmodellering ska också göras för kommunen. För att styra energianvändning i övrig nytillkommande bebyggelse så är kommunens verktyg exploateringsavtal och dialog med byggherrar. För närvarande pågår arbete med att stärka skrivningarna med koppling till miljöprogrammet, bl.a. rörande energianvändningen. Vad gäller påverkan på transportsektorns utsläpp så har kommunen arbetat vidare med styrmedel och beteendeförändringar genom att ta fram en mobility management-plan såväl som parkeringsprogram med parkeringstal och man genomför försök med parkeringsavgifter. Dessa antogs under Funktionsblandning och täthet är frågor som tidigare konstaterats inte systematiskt tagits vidare och är svåra att följa upp, se beskrivning under uppföljning av Bebyggelseutveckling för ökad sammanhållning. Växthusgasutsläppen per invånare går åt rätt håll där en minskning skett sedan 1990 (som dock enbart mäts som det som produceras inom kommungränsen, dvs. konsumtionsperspektivet är inte med). Samtidigt ökar transportsektorns andel av dessa utsläpp, dock inte i absoluta tal. Transportsektorns utsläpp påverkas av både regionala, nationella och globala vägval och därför enbart till delar påverkas av kommunala beslut. Energianvändningen i kommunala lokaler har under de senaste 8 åren gått åt rätt håll. Energianvändningen är i HUGES fastighetsbestånd är 23, % lägre 2016 jämfört med Vad gäller val av energikälla så följs kommunala lokaler upp inom ramen för miljöprogrammet. Där uppmättes 2016 att 98,6% av elen är förnyelsebar, en andel som är väldigt hög och också höjts på senare år. Fjärrvärmen är till 97,1 % från förnyelsebara energikällor och återvunna material/avfall.

48 36 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Förslag till fortsatt arbete Förslag till utredning/fördjupad studie: - Förtydliga vad funktionsblandning innebär på olika platser samt utveckla förslag på mått att dels följa upp översiktsplanen på samt för att ta vidare i efterföljande planering i utvecklingsplaner. - Se även förslag till fortsatt arbete under Gång- cykel och kollektivtrafik i fokus som har bäring även på detta område. Vatten är en grundförutsättning Bedömning av aktualitet Avsnittet bedöms vara aktuellt i huvudsak. Några förändringar som skett är att länsstyrelsen gjort en översyn av det utökade strandskyddet som slutligen fastställts under 2017 efter att ha överklagats (för kartmaterial, se regeringsbeslut, M2014/02381/Me). Sedan översiktsplanen antogs har EU-domstolen i juli 2015 fastslagit i den s.k. Weserdomen (se beskrivning under inledande avsnitt om nya lagar, riktvärden, normer). Detta innebär rent praktiskt att kommunen tydligare behöver redovisa detaljplaners inverkan på möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för vatten, vilket i sig innebär att kommunen behöver ha tydligare strategier för dagvattenhanteringen att hänvisa till när det väl kommer till detaljplaneskede. Flera åtgärdsprogram har tagits fram för att förbättra vattenkvaliteten i berörda sjöar. Det finns fastställda åtgärdsprogram för Trehörningen och Orlången ( ). Åtgärdsplaner för Magelungen, Drevviken och Långsjön (Segeltorp)är under framtagande. De tre senare är ett sammarbete med Stockholms stad. Även ett nytt åtgärdsprogram för Tyresåns sjösystem har fastställts. Beskrivningen av Tullingeåsen som dricksvattentäkt är inaktuell i fråga om dess grundvattenstatus, då den konstaterats vara förorenad till följd av utläckt brandsläckningsmedel från den gamla flygflottiljen i området. Den planeras dock på sikt återställas som dricksvattentäkt och Huddinge behöver därför, precis som anges i översiktsplanen, beakta den så att den inte ytterligare förorenas. Nämnas kan även att Stockholm Vatten AB har bytt namn och numera heter Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA).

49 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Uppföljning Status Kommentar Uppföljning Riktning Ett nytt åtgärdsprogram har tagits fram för Tyresåns sjösystem, samt åtgärdsplaner för såväl Trehörningen som Orlången. Arbetet med det behöver intenfisieras så att fastställda miljökvalitetsnormer uppfylls. Det har konstaterats exempel på nybyggda avloppssystem som genererat utsläpp (bräddning) till Tyresåns sjösystem. Ett av de utpekade behoven av dagvattenanläggningar i översiktsplanen har tagits i anspråk. Ett nytt VA-utbyggnadsprogram har antagits och utbyggnad pågår i enlighet med denna prioritering. En översyn av det utökade strandskyddet har genomförts med länsstyrelsens beslut. Sammantaget går en del frågor i rätt riktning, medan andra fortsatt behöver arbetas med. Figur 6: Uppföljning av det allmänna intresset Vatten är en grundförutsättning Kommunen har sedan översiktsplanens antagande tagit fram ett nytt åtgärdsprogram för Tyresåns sjösystem, samt åtgärdsplaner för såväl Trehörningen som Orlången (beslutad 2015). Arbete pågår med åtgärdsprogram för Långsjön, Magelungen, Forsån och Drevviken. I översiktsplanens markanvändningskarta pekas platser ut för framtida större anläggningar för dagvattenhantering. Dock har en av dessa utpekade platser ianspråktagits för exploatering trots utpekandet (då Solfagraparken anlades). Riktlinjen om att vid utbyggnad av avloppssystem är det viktigt att Stockholm vatten och Avfall AB ser till att det inte sker utsläpp (bräddningar) av spillvatten från pumpstationer och ledningar till dagvattenledning eller vattendrag och sjöar, har ett tillfälle inte följts. En pumpstation vid Visättra byggdes 2016 och har under 2017 släppt ut orenat avloppsvatten till ett vattendrag i Flemingsbergsskogens naturreservat som mynnar i Orlången. Detta visar att frågan är fortsatt aktuell och att tydliga krav måste ställas på ledningsägare så att detta inte sker. Utsläpp genom bräddning är ett stort problem avseende påverkan på kommunens sjöar och det gäller att bygga bort problem där de finns, samtidigt som tillkommande pumpstationer och ledningar säkerställer att bräddning ej kan ske. Som anges under uppföljningen av det allmänna intresset Minskad klimatpåverkan samt klimatanpassning i avsnittet ovan så ska en skyfallsmodellering göras som komplement till den handlingsplan för klimatanpassning som beslutats under 2017.

50 38 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Förslag till fortsatt arbete Förslag till komplettering av översiktsplanen - Ett tillägg avseende teknisk försörjning till ÖP behöver arbetas fram, bl.a. med anledning av Weserdomen och för att ge kommunen överblick över dagvattenhanteringen. En avgränsning behöver ske mot de dagvattenutredningar som är tänkta att genomföras i respektive utvecklingsplan. Kulturlandskap och mark för jord och skogsbruk Bedömning av aktualitet Avsnittet bedöms vara aktuellt. Länsstyrelsen har aviserat att man ska göra en översyn av kulturmiljövårdens riksintressen. Detta berör troligen inte Huddinge då det idag inte utpekats några riksintressen för kulturmiljö i kommunen. Uppföljning Status Kommentar Uppföljning Riktning Detta allmänna intresse har tagits vidare i fortsatt planering/styrdokument ex. arbetar man med frågan i gestaltningsstrategin som är under framtagande samt en fornvårdsplan som också är under framtagande. Dock har konstaterats behov av översyn av den kulturmiljöinventering som gjorts i kommunen 2003 och som utgör planeringsunderlag för översiktsplanen, bl.a. på grund av att vissa av de identifierade kulturmiljövärdena sedan dess har förvanskats. Figur 7: Uppföljning av det allmänna intresset Kulturlandskap och mark för jord- och skogsbruk Riktlinjerna kring kulturmiljö vid planläggning och bygglov har inte följts upp vilket innebär att det har varit svårt att följa riktlinjernas effekt i samhällsbyggandet. Det förs ingen samlad statistik för antalet bygglov som har använt kulturmiljöinventeringen som underlag vid beslut. Dock ska det stå skrivet i beslutet om så är fallet. Däremot har kulturmiljön i planeringen lyfts fram i olika styrdokument och sammanhang sedan antagandet av Översiktsplanen 2014, exempelvis i det pågående arbetet med att ta fram en gestaltningsstrategi. Gestaltningsstrategin planeras för antagande av kommunfullmäktige tidigast under våren Kommunen har för 2018 ett åtagande att se över, och uppdatera planeringsunderlaget kring kulturmiljön samt de interna rutinerna i ämnet. Syftet är att ge bästa möjliga förutsättningar för kommunen att hantera kulturmiljön i samhällsbyggnadsprocessen.

51 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Det har funnits utbildningstillfällen på Natur- och byggnadsförvaltningen för både tjänstemän och politiker, där kommunens byggnadsantikvarier har lyft fram Huddinges kulturmiljöer. Under hösten 2017 kommer även plansektionen, på kommunstyrelsens förvaltning, att gå en utbildning kring kulturmiljö i syfte att lyfta kulturmiljöns potentiella värden i samhällsbyggandet. I och med ändringen i Plan- och bygglagen år 2014, då möjligheten att utföra de så kallade Attefallsåtgärderna med endast en bygganmälan, har kommunens kulturmiljöinventering delvis ifrågasatts i sin aktualitet. Detta på grund av att Attefallsåtgärderna får undantas i de områden som är särskilt värdefulla utifrån historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Kommunens bygglovsavdelning har därför under 2017 inventerat berörda delar av Huddinges utpekade kulturmiljöer i syfte att se om dessa områden redan har blivit förvanskade. Arbetet pågår fortfarande men troligtvis kommer ett antal, i kulturmiljöinventeringen, utpekade kulturmiljöområden tillåtas Attefallsåtgärder då kultumiljövärdena i dessa områden redan förvanskats eller att karaktärsdragen inte anses bli förvanskade genom de specifika åtgärderna. En fornvårdsplan är under framtagande som huvudsakligen kommer beröra hur och vilka fornminnen som ska skötas och synliggöras. Bland annat kommer flera fornstigar anläggas. Den första fornstigen Kästa-Vista-Glömsta är redan klar och invigd under år 2017, utifrån ett medborgarförslag. Förslag till fortsatt arbete Medskick till kommande arbeten Kommunen ska under 2018 se över och uppdatera gällande planeringsunderlag inom kulturmiljö samt se över interna rutiner och arbetssätt i syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för kommunen att hantera kulturmiljön i samhällsbyggnadsprocessen Gång, cykel och kollektivtrafik i fokus Bedömning av aktualitet Avsnittet bedöms vara delvis aktuellt, undantaget beskrivningarna av Spårväg syd, samt beskrivningen av läget i övriga regionala infrastrukturprojekt. Spårväg syd har som beskrivits i inledande kapitel om Sverigeförhandlingen nått beslut om genomförande och finansiering genom Sverigeförhandlingen. Spårvägen har också utretts vidare sedan översiktsplanen antogs. Detta innebär förändringar i sträckningen: Genom den framtida nya stadsdelen i Glömstadalen Ej via Segeltorps centrum I Sverigeförhandlingen har också beslutats att inte omöjliggöra förlängning av Spårväg Syd till Flemingsbergsdalen, varför övriga omnämnda förlängningar kan försvåras. Nedan följer en beskrivning av status i respektive omnämnt regionalt infrastrukturprojekt.

52 40 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Cykelsatsning Södertörn (Pågår/har finansiering inom nu liggande förslag till länsplan) Citybanan (etapp 1 är färdigställd och öppnad för trafik under sommaren 2017, etapp 2 ej påbörjad) Tvärspårväg syd (se beskrivning ovan) E4 Förbifart Stockholm (byggnation pågår) 226 Trafikplats Högskolan (byggnation pågår) 226 Pålamalmsvägen Högskolan (byggnation pågår) Flemingsberg, ytterligare plattformsspår (byggnation av spår 0 pågår, utrymme finns för ytterligare spår) 226 Huddingevägen, oskyddade trafikanter (planering pågår, har sedan Översiktsplanens antagande kompletterats av en åtgärdsvalsstudie som ännu inte slutits avsiktsförklaring kring) E4/Väg 259 Tvärförbindelse Södertörn (Planering pågår. Sedan översiktsplanen antogs har en åtgärdsvalsstudie tagits fram och följts av vidare planering. Objektet har inte full finansiering i föreliggande förslag till nationell plan. I Översiktsplanen redovisas Södertörnsledens sträckning i väntan på andra beslut.) Vad gäller behov av ytterligare spår bedömer Huddinge att inget har förändrats som påverkar Huddinges ställningstagande sedan översiktsplanens antagande (se även inledande avsnitt om regionala intressen och bemötande av Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse). Trafikverket har dessutom inom ramen för Sverigeförhandlingen publicerat en rapport om kapacitetsbehoven in mot storstäderna till följd av höghastighetsbanan 13. I denna konstateras ett möjligt långsiktigt behov är ytterligare spår mellan Järna och Flemingsberg, men inte norr om Flemingsberg. Stamnätet för kollektivtrafik har reviderats i samband med uppföljning av kollektivtrafikplanen. Förändringarna är marginella men består i följande; Justeringar i spårreservatets dragning har gjorts i Flemingsberg. Dels genom en förlängning av reservatet från Regulatorbron vidare ner i Flemingsbergsdalen, dels genom att gå i tunnel under Kästa vidare mot Glömstadalen istället för via Katrinebergsvägen mot Glömstavägen. Med anledning av planerna på att förlänga Flemingsbergsleden över väg 226 Huddingevägen och järnvägen mot Flemingsbergsdalen har stamnätet för väg flyttats från Regulatorbron till den nya bron i Flemingsbergsledens förlängning. Med anledning av att planeringen för en ny tunnel under järnvägen i Huddinge centrum har stoppats behöver stamnätet för väg justeras. Istället för att gå i tunneln under järnvägen fortsätter stamnätet på Kommunalvägen mot korsningen med Storängsleden. Återupptas planerna på tunneln under järnvägen återgår den till att ingå i stamnätet och tillägget på Kommunalvägen tas bort in mot de större städerna med utbyggnad avhöghastighetsjärnväg.pdf

53 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Se kartbild nedan för reviderat stamnät. Karta 3: Reviderat stamnät för kollektivtrafik, röda cirklar där förändringar skett. I översiktsplanen finns en kartbild över områden inom 1200 meter från spårstation även inkluderande spårstationer utanför kommungräns. Denna kartbild bör kompletteras med Vega, Haninge så snart denna öppnats. Uppföljning Status Kommentar Uppföljning Riktning Arbete sker i enlighet med översiktsplanen i huvudsak, dock kan mätas ett par negativa effekter i samband med trafik, exempelvis en sjunkande kollektivtrafikandel för de inkomkommunala resorna samt att bebyggelsen kan planeras i högre grad inom stationsnära avstånd. Mycket arbete på trafikområdet har tagits vidare sedan översiktsplanens antagande, men fokus behöver ytterligare läggas på att åstadkomma bebyggelsen lokalisering intill stationslägena och framförallt inom det kortare gångavståndet (600 meter), samt att fortsatt verka för att de regionala infrastrukturprojekten genomförs. Figur 8: Uppföljning av det allmänna intresset Gång-, cykel och kollektivtrafik i fokus Kommunen har gjort mycket av det som anges i översiktsplanen inom trafikområdet. En trafikstrategi togs fram parallellt med översiktsplanen och den har följts av en rad efterföljande program kollektivtrafikplan, cykelplan, en

54 42 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 mobilitymanagement-plan och parkeringsprogram. Ett trafiksäkerhetsprogram samt gångplan är under framtagande. Fortfarande återstår arbetet med en godstrafikplan, vägtrafikplan samt trafik- och miljöplan samt parkeringsplan. Den stationsnära planeringen beskrivs under Områdesvisa riktlinjer, övergripande uppföljning. I korthet har 66 % av den tillkommande bebyggelsen sedan 2011 skett stationsnära och 32 % inom 600 meter. Sammantaget föranleder såväl utvecklingen av andelen stationsnäraboende, som utvecklingen av den tillkommande bebyggelse och slutligen den planerade utvecklingen framåt behovet av att hålla resterande förtätningar i riktigt centrala lägen. Arbetet kan tänkas få större tyngd framöver då resurserna för planläggning nu prioriteras till Spårväg syds influensområde, som ju är eller kommer vara kollektivtrafiknära. Kommunen planerar i kollektivtrafiknära lägen i huvudsak, dock skulle en översyn behövas över vad som bör prioriteras inom 600 meter från spårstation samt vilka hinder som finns för detta. I första uppföljningen av det under 2017 antagna kollektivtrafikprogrammet syns att färdmedelsfördelningen för alla resor i Huddinge är i stort sett oförändrad. Dock stiger bilandelen för resor inom kommunen. Andelen bilresor inom Huddinge har ökat från 47 procent år 2011 till 56 procent år Andelen resor med kollektivtrafiken har mer än halverats de senaste fem åren. Det finns ett antal möjliga förklaringar till detta, bl.a. upprepade störningar i kollektivtrafiken, en höjd SL-taxa, samt reduceringar i SL-trafiken under 2015, kombinerat med att en del tillkommande bebyggelse skett utanför 1200 meter från spårstation.

55 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Figur 9: Färdmedelsfördelning för resor inom Huddinge 2011 respektive 2016, från uppföljning av kollektivtrafikprogrammet.14 Översiktsplanens intentioner kan dock tänkas inte ha fått genomslag än, planering av tillkommande bebyggelse är långsamma processer. Den nyantagna kollektivtrafikplanen kan också tänkas leda till förbättringar framöver, tillsammans med såväl genomförda som kommande satsningar i kollektivtrafiken (Citybanan, Spårväg syd etc). De radiella förbindelserna för kollektivtrafiken är kapacitetsstarka och erbjuder relativt bra förbindelser i dag även om turtätheter, driftsäkerhet och underhåll är fortsatt viktigt. Det som brister framförallt avseende restidskvoten mellan bil och kollektivtrafik är tvärförbindelserna mellan kommunens primära utbyggnads- och förtätningsområden. Delar av dessa kommer bli bättre genom Spårväg syd, och möjligen Tvärförbindelse Södertörn, men delar kommer inte förbättras genom dessa, exempelvis mellan kommunens vissa av de östra kommundelarna och kommuncentrum, eller mellan kommuncentrum och Kungens kurva. En utredning för att närmare undersöka förbättringspotentialen för detta föreslås därför. 14 PM: Resvanor i Huddinge kommun år 2016, Kommunstyrelsens förvaltning 2017

56 44 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Förslag till fortsatt arbete Förslag till utredning/fördjupad studie: - Översyn av hinder och möjligheter för att åstadkomma mer bebyggelse och funktioner inom 600metersradien, samt koppla detta till vilka funktioner kommunen bör prioritera till detta bästa stationsnära läge. - Utredning av möjliga förbättringar för minskad restidskvot mellan kollektivtrafik och bil mellan de av kommunens primära utbyggnadsoch förtätningsområden som inte löses av Spårväg syd. Teknisk försörjning Bedömning av aktualitet Avsnittet bedöms vara delvis aktuellt. Den biogasanläggning som omnämns för byggnation är byggd men ägs inte av SRV utan av Scandinavian Biogas. Kommunens klimat- och energiplan har ersatts av miljöprogrammet. I översiktsplanen konstateras att det ökade antalet arbetsplatser och bostäder ställer ökade krav på vatten- och avloppssystemet. Detta tillsammans med Weserdomens effekter, se beskrivning i inledande kapitel om Nya lagar/riktvärden och normer som innebär att kommunen behöver ta ett mer strategiskt grepp om dagvattenfrågan. Den högre utbyggnadstakten av bostäder och arbetsplatser ställer ökade krav på fler delar av den tekniska försörjningen varför ett samlat grepp föreslås avseende just den tekniska försörjningen i ett tillägg till översiktsplanen. Alla de sakfrågor som räknas upp i översiktsplanen bedöms behöva belysas, dock på olika nivåer. En av riktlinjerna i detta avsnitt är att Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Huddinge ska efterföljas. Kommunens Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Huddinge har kompletterats med två ytterligare dokument Riktlinjer för markanvisning i Huddinge och Riktlinjer för Exploateringsavtal. Dessa togs fram utifrån förändringarna i den nya plan- och bygglagen kring regleringsmöjligheterna i exploateringsavtal, som infördes 1 januari Uppföljning Status Kommentar Uppföljning Riktning Sammantaget visar uppföljningen av riktlinjerna för teknisk försörjning olika grader av att ha tagits vidare alternativt ha nått måluppfyllnad. Efter översiktsplanen har såväl VA utbyggnadsprogrammet antagits, som miljöprogrammet och en ny bredbandsstrategi. Energianvändningen i kommunens egna lokaler går åt rätt håll och adresseras också i efterföljande dokument till översiktsplanen. Tillgången till bredband ökar och är nära måluppfyllelse. Avfallshanteringen och källsortering går det sämre med, men som

57 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN förhoppningsvis adresseras genom revidering av såväl avfallsplan som avfallstaxa. Sammantaget ställer dock den högre utbyggnadstakten i kommunen krav på en översyn av detta område. Figur 10: Uppföljning av det allmänna intresset Teknisk försörjning Kommunen har tagit vidare vissa av riktlinjerna inom detta område dels genom VA-utbyggnadsprogrammet (antaget 2016), dels genom miljöprogrammet och bredbandsstrategin. Alla dessa följs också upp. Det pågår arbete med att ta fram en ny avfallsplan samt ny avfallstaxa som också har potential att adressera frågorna inom detta område. Generellt följs kommunens eget arbete med exempelvis energianvändning upp, medan det är svårare att både påverka och följa upp hos andra aktörer. Målsättningarna avseende återvinning och återanvändning uppfylls inte. Mängden insamlat hushållsavfall har ökat under senare år. Insamlingen av källsorterat material har minskat och andelen med närhet (400 m) till återvinningsstation har minskat. En minskad energianvändning följs bara upp genom de kommunalägda fastigheterna, för vilka resultaten dock ser bra ut. Kommunens riktlinjer för markanvisning följs och arbetas också för att skärpas avseende kopplingar till miljöprogrammet. Utfasningen av fossila bränslen går dels att hänföra till energiproduktionen för kommunala lokaler som konstateras ovan går i rätt riktning. Kommunens egen fordonflotta har dock ersatt tidigare elbilar av hybridbilar. Kommunen har antagit en ny bredbandsstrategi, fastställd i slutet av Utvecklingen mot målsättningen i föregående strategi om att 90 % av företagen och hushållen ska ha tillgång till bredband om 100Mbit/s ser relativt bra ut, då 85% av hushållen och 73% av företagen hade sådan tillgång. I översiktsplanen pekas ut att platser för snöupplag ska identifieras, vilket ännu inte har skett. Förslag till fortsatt arbete Förslag till formellt tillägg till översiktsplanen: - Ett tillägg till översiktsplanen avseende teknisk försörjning behöver tas fram för att få ett samlat grepp om de tekniska försörjningssystemen till följd av den högre utbyggnadstakt av bostadsbyggandet som ska ske. Säkra livsmiljöer Bedömning av aktualitet Avsnittet bedöms vara delvis aktuellt. I planeringsskedet ska alla nödvändiga utredningar genomföras, vilka ska omhänderta bland annat frågor kring risk, buller, dagvatten och eventuella markföroreningar. I och med Huddinges ambitioner kring utbyggnaden av bostäder har, och kommer fortsättningsvis, bostäder att planeras i relativt

58 46 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 bullerutsatta lägen samt i områden med risk för markföroreningar och eventuellt även för översvämning och skred, vilket ställer stora krav på utredningar under planeringsskedet. Den 1 juni 2015 trädde den nya förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader i kraft (se även inledande avsnitt om Nya lagar/riktvärden). Att ange förutsättningar för när avsteg kan göras är därmed inte längre aktuellt. Hur buller ska hanteras i detaljplaneprocessen skiljer sig åt beroende på om detaljplanen är påbörjad före respektive efter den 2 januari I detaljplaner som påbörjades före den 2 januari 2015 kan det i vissa fall vara motiverat att tillämpa avsteg från riktvärdena för trafikbuller i infrastukturpropositionen (1996/97:53) när det gäller bostäder. Vid avsteg ska minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, vara vända mot en tyst eller ljuddämpad sida. I översiktsplanen anges en huvudprincip om när avsteg från riktvärden för trafikbuller kan göras. Principen anger under vilka förutsättningar som avsteg kan vara aktuellt att tillämpa, exempelvis i centrala och kollektivtrafiknära lägen och i områden med hög exploateringsgrad. För bostäder där detaljplanearbetet påbörjats efter den 2 januari 2015 ska förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader tillämpas. Förordningen anger ljudnivåer från spårtrafik och vägar som inte bör överskridas vid fasad och uteplats. Om angiven ljudnivå vid fasad överskrids bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en tystare sida där en viss ljudnivå inte överskrids vid fasaden enligt förordningen. Detta lagrum kan tillämpas oberoende av om bostäderna planeras i ett kollektivtrafiknära läge och om området har en hög exploateringsgrad vilket innebär att det inte längre är aktuellt med avsteg. Naturvårdsverket släppte i september 2017 en vägledning för buller på skolgård/förskolegård från väg- och spårtrafik. Vägledningen riktar sig till tillsynsmyndigheter och anger riktlinjer för vilka bullernivåer som bör underskridas på skolgårdar som exponeras för buller från väg- och spårtrafik. Riktlinjerna gör skillnad på befintliga och nya skolor. Detta påverkar var och hur skolor och förskolor kan planeras framöver. I översiktsplanen omnämns att kommunen har en databas för kända och misstänkt förorenade områden, den bäst uppdaterade databasen med detta innehåll finns dock hos länsstyrelsen. Uppföljning Status Kommentar Uppföljning Riktning Kommunen har tagit vidare arbetet med framförallt bulleråtgärder i befintlig miljö genom ett bulleråtgärdsprogram med genomförande under tiden Detta ska också kompletteras med ett bulleråtgärdsprogram som uppfyller kraven i förordningen om omgivningsbuller (2004:675). Denna reglerar krav på åtgärdsprogram för kommuner med fler än invånare. Flertalet riktlinjer för nyplanering under detta avsnitt säkerställs i

59 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN efterföljande detaljplanering varav dessa fortsatt bör följas. Kommunen arbetar med att ge störande verksamheter förutsättningar att flytta bort från de centrala delarna där det planeras bostäder. Effekterna avseende exempelvis miljökvalitetsnormer för buller respektive luftkvalitet är ännu svåra att bedöma då uppföljningen av buller exempelvis sker med start i år och kommunen inväntar data avseende luftkvaliteten. Figur 11: Uppföljning av det allmänna intresset Säkra livsmiljöer Kommunen antog 2014 ett bulleråtgärdsprogram för befintliga miljöer med genomförande under Detta ska kompletteras under 2018 med ett åtgärdsprogram för buller som uppfyller kraven i förordningen om omgivningsbuller (2004:675). Denna reglerar krav på åtgärdsprogram för kommuner med fler än invånare. Effektmålen i åtgärdsprogrammet för trafikbuller ska följas upp årligen i verksamhetsplanerna för berörda avdelningar samt i Mål och budget. Ingen uppföljning har gjorts ännu för år 2017 eftersom det är första året för åtgärdsprogrammet. Länsstyrelsens riktlinjer för när riskutredningar ska tas fram ska följas och är en fråga som hanteras i detaljplaneringen och som ofta kommer upp. Även frågan om markföroreningar hanteras under detaljplaneringen. Fortsatta utredningar ska göras för de överdäckningar över transportleder för farligt gods som är föreslagna Vad gäller verksamheter med skyddsavstånd pågår planläggning för drygt 40 ha mark för verksamheter i norra Länna, Gräsvreten och Entré Skogås. Dessa områden ska delvis ge plats för verksamheter som idag ligger i konflikt med stadsutvecklingen, bland annat i Storängen som är ett influensområde för Spårväg syd. I Huddinge är det främst höga halter av partiklar (PM10), kväveoxider och marknära ozon som utgör problem. Miljöprogrammet har mål och inom ramen för denna följs miljökvalitetsnormer för luftkvalitet upp var femte år. I dagläget går det inte att avläsa någon trend då mätdata ännu saknas. I kommunens Miljöprogram följs andelen förskolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet upp. Det finns dock ingen uppmätt förändring sedan det första måttet 2014 då andelen förskolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db(a) dygnsekvivalent nivå uppmättes till 32 %. Naturvårdsverkets nya riktlinjer för bullernivåer på skolgårdar bör ge effekt på uppföljningen framöver. Riktvärden för vibrationer finns enligt Svensk standard SS och ska tillämpas vid planläggningen. Riktvärdena är dock svåra att följa upp och kommunen har inget metod för detta i dagsläget. Förslag till fortsatt arbete Det allmänna intresset bedöms kunna hanteras inom ramen för efterföljande planering samt uppföljning av miljöprogram.

60 48 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Områdesvisa riktlinjer Övergripande uppföljning I detta inledande avsnitt görs en övergripande uppföljning av de tillkommande bostäderna i kommunen som helhet, i såväl mängd som upplåtelseform. Denna följs av aktualitet och uppföljning per förtätnings- och utbyggnadsområde. Mellan åren 2012 och 2016 har det byggts totalt bostäder i Huddinge kommun. Andelen bostäder som tillkommit i det som i översiktsplanen omnämns som primära utbyggnads- och förtätningsområden (dvs meter från spårstation) utgörs av 66% 15. Inom 600-metersradien från spårstation har 32 % tillkommit. Det går även att titta på andelen stationsnära boende i kommunen, där man kan se att denna bara förändrats marginellt sedan Andelen boende inom 1200 m respektive 600 m 16 från spårstation (eller centrum i Segeltorps fall) är 70% respektive 39 % 2015 jämfört med 2012 där andelen istället är 71% respektive 39%. De planerade bostäder i Plan för samhällsbyggnadsprojekt utgörs till 77% av bostäder inom 1200 meter från spårstation sådana respektive 30 % inom 600 meter från spårstation. Alltså planeras 23 % utanför de stationsnära lägena. Prioriteringen av utbyggnadsordningen har förtydligats genom tecknandet av avtalet inom Sverigeförhandlingen, såsom har beskrivits i det inledande stycket om Sverigeförhandlingen. De tillkommande bostäderna ska därmed primärt tillkomma inom Spårväg syds influensområde. För övriga delar fullföljs pågående planering. För kommande projekt görs prioritering utifrån delvis nya kriterier, där resursåtgång och ekonomiska konsekvenser får en större tyngd. Sammantaget är det en förhållandevis låg andel bostäder som tillkommit i de stationsnära lägena och framförallt inom 600 meter. Det är svårt att med säkerhet säga var övriga 23% av bostäder tillkommit, troligen utgörs en större del av utbyggnaden i kommunens omvandlingsområden i Högmora, Vidja och Gladö kvarn. Här kan också Attefallsåtgärder spela in och även spontan förtätning som sker på äldre detaljplaner. Denna förtätning på äldre detaljplaner har genererat debatt inom kommunen. Den följer intentionerna i översiktsplanen om att öka bostadsblandningen i fråga om såväl hustyper som upplåtelseform och kan bidra till ökat underlag för service och kollektivtrafik, ökad blandning av befolkningen och möjligheter till flyttkedjor inom närområdet. Dock riskerar den spontana förtätningen leda till negativ påverkan på dagvatten en trafikgenerering, samt ytterligare behov av offentlig service i form av förskolor/skolor. I villaområden är det ofta svårt att hitta ledig mark för sådan verksamhet och samtliga aspekter är svåra att förutse och därmed medvetet planera för. 15 Undersökning från SCB, beställd av kommunen 2017 baseras på lägenhetsregistret. Siffrorna ska tolkas med viss försiktighet, då det dels finns bostäder utan angivet byggår (primärt i Flemingsberg) och att vissa av 1200 meterscirklarna överlappar varandra. Det senare bedöms dock inte ha innefattat några bostäder inom överlappningarna. 16 Mäts genom faktiskt gångavstånd, uppskattat till 1560 respektive 780 meter.

61 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Förtätningen bör primärt ske i kollektivtrafiknära lägen oavsett om den planeras i nya detaljplaner eller om det sker genom förtätning av äldre gällande detaljplaner(kan också ske genom Attefallsåtgärder). Samhällsbyggnadsavdelningen kommer under 2017/2018 arbeta med att skaffa en överblick över hur äldre detaljplaner i villaområdena reglerar antalet bostäder. I vissa fall kan någon form av åtgärder krävas för att uppnå önskad förtätning och hindra oönskad. Gällande förändringar i upplåtelseformerna på en kommunövergripande nivå så har blandningen av dessa inom 1200 meter inte förändrats, dock är detta mer intressant att titta på på områdesnivå. I Segeltorp exempelvis har andelen hyresrätter ökat från 4 till 6 %, vilket bidragit till en ökad blandning. I Stuvsta har en ökning av andelen bostadsrätter skett, vilket i viss mån bidrag till ökad blandning. I Flemingsberg har bebyggelsetillskottet inneburit en ökad andel hyresrätter, vilket inte bidragit till en ökad blandning av upplåtelseformer. Dock finns idag planer för bostadsrätter i nya detaljplaner, något som tidigare inte bedömts vara möjligt. Tillskapandet av nya hyresrätter har därför bidragit till att det nu kan byggas bostadsrätter och har därför bidragit till måluppfyllelse av blandade upplåtelseformer på längre sikt. 17 Se vidare för respektive område under den områdesvisa uppföljningen. Funktionsblandningen har i tidigare avsnitt bedömts utifrån tillgänglighet till skola, förskola och dagligvaruhandel. På en grov nivå kan även arbetsplatskvoten för respektive utbyggnads- och förtätningsområde säga något om utvecklingen av funktionsblandningen. Nedan redovisas arbetsplatskvoten för de tio olika områdena i Huddinge kommun, radie 1200 meter från spårstationen. Diagrammet visar kvoten för år 2011 samt år De områden som enligt denna geografiska indelning har en högre arbetsplatskvot 2015 jämfört med 2011 är de fem områdena Huddinge C, Kungens kurva, Loviseberg och Glömstadalen, Trångsund, samt Vårby gård. Området Skogås redovisar inte någon förändring i arbetsplatskvoten år 2015 jämfört med I övriga områden har kvoten minskat. 17 Undersökning från SCB, beställd av kommunen 2017 baseras på lägenhetsregistret.

62 50 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN ,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Arbetsplatskvot 2011, radie 1200 Arbetsplatskvot 2015, radie 1200 Figur 12: Utvecklingen av arbetsplatskvoten per förtätnings- och utbyggnadsområde mellan 2011 och 2015 (senast tillgängliga statistik). Tolkningen av denna underlättas av att se de reella siffrorna bakom förändringen som kan utgöras av såväl förändringar i dagbefolkningen som nattbefolkningen eller både och. I Flemingsberg exempelvis har arbetsplatskvoten minskat framförallt genom att nattbefolkningen ökat i området, dvs. fler boende. I Huddinge C har arbetsplatskvoten ökat framförallt genom en ökning av dagbefolkningen, dvs. fler som arbetar i området. I Segeltorp har ökningen av dagbefolkningen visserligen skett men nattbefolkningen har samtidigt ökat ännu mer. I Vårby gård består ökningen i en större ökning av dagbefolkningen jämfört med nattbefolkningen. Sammantaget kan sägas att arbetsplatskvoten inom respektive område är ett grovt mått för att mäta graden av funktionsblandning, men den visar förändringen av antalet människor som rör sig i området dagtid. Dock är exempelvis besökande till områdena inte inkluderat. Förslag till fortsatt arbete: Förslag till utredning - Med anledning av den relativt låga andel bostäder som tillkommer inom spårnära avstånd och framförallt inom 600 meter så föreslår vi en översyn över hinder och möjligheter för att åstadkomma mer bebyggelse och funktioner inom 600metersradien, samt koppla detta till vilka funktioner kommunen bör prioritera till detta bästa stationsnära läge. - Skapa en tydligare bild av omfattningen av förtätningen i villaområden både till följd av Attefallsåtgärder samt förtätning på äldre detaljplaner. - Förtydliga vad funktionsblandning innebär på olika platser samt utveckla förslag på mått att dels följa upp översiktsplanen på samt för att ta vidare i efterföljande planering i utvecklingsplaner.

63 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Bedömning av aktualitet samt uppföljning för respektive område Regionala stadskärnor I översiktsplan 2030 anges att fördjupade översiktsplaner håller på att tas fram för de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva. Dessa var i samrådsskede vid tiden för översiktsplanen och har inte tagits vidare till granskningsskede. Kommunen har börjat arbeta med områdesplanering och utvecklingsplaner i syfte att hitta ett arbetssätt mellan översiktsplanering och detaljplanering i hela kommunen. Dessa kommer senare följas av planläggning enligt PBL. Utgångspunkt i detta arbete tas i de samrådda förslagen till fördjupade översiktsplaner. Flemingsberg Aktualitet: Avsnittet bedöms vara aktuellt i huvudsak. Förutom processvalet så är beskrivningen av Flemingsberg och dess inriktning fortfarande i hög grad aktuell, förutom att potentialen i dag bedöms vara än högre, dock inom samma geografiska område. Idag bor ca invånare i Flemingsberg. Här finns arbetsplatser och studenter. Målet mot 2050 är att skapa nya bostäder, nya arbetstillfällen samt ett nytt samlande centrum med stadskvalitéer för invånare. Uppföljning: De infrastrukturella förutsättningarna har delvis klarnat genom att trafikplats Högskolan för närvarande planeras och för Spårväg syd har man genom Sverigeförhandlingen säkrat finansiering och genomförande. Fortfarande återstår dock stora pusselbitar i det infrastrukturella pusslet i stadskärnan.

64 52 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Flemingsberg, spårstation 1200 meter radie Upplåtelseform Antal bostäder 2011 Procentuell fördelning av upplåtelsefor m och hustyp, 2011 Antal nybyggda bostäder under perioden Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2016 Bostadsrätt % % Hyresrätt % % Äganderätt 14 0 % 0 0 % Hustyp Flerbostadshus % % Småhus 19 0 % 0 0 % Specialbostäder % % Övriga hus 0 0 % 0 0 % Tabell 7: Förändring av bostadsbeståndet i Flemingsberg. Underlag från SCB baserat på lägenhetsregistret. 18 I Flemingsberg har mycket byggts, framförallt hyresrätter men även en del bostadsrätter. Hyresrätterna utgörs till stor del av specialbostäder, framförallt studentbostäder. Utvecklingen hittills har inte bidragit till en större blandning av upplåtelseform, men planeringen framåt inkluderar bostadsrätter. I Flemingsbergsdalen har tillkommit en ny sporthall, en ny stor dagligvaruhandel, hotell och tillkommande hyresrättsbostäder. Det pågår utbyggnation av sjukhuset. Ytterligare bostäder är under planering, där exempelvis detaljplanen för Hälsovägen intill stationen just vunnit laga kraft. Denna innefattar såväl bostadsrätter som hyresrätter, lokaler i bottenplan samt förskola. Campus har växt genom att ytterligare utbildnings och forskarlokaler har tillkommit. I Visättra har det byggts nya bostäder med både hyresrätt och bostadsrätt samt en lekpark. Kungens kurva Aktualitet: Avsnittet bedöms vara aktuellt i huvudsak. Förutom valet av process framåt (se ovan) så är beskrivningen av Kungens kurva och dess inriktning fortfarande i hög grad aktuell, förutom att man även här har kommit längre i planeringen. I dag är planerna på bostadsbebyggelse mer reella genom att arbete pågår med att ta fram ett planprogram för en ny stadsdel mitt i Kungens kurva på mark ägd av KF Fastigheter AB och Huddinge kommun. I detta pågår också arbete med ett hållbarhetsprogram, något som kan få betydelse för arbetet med hållbarhetsfrågan generellt i kommunen. Uppföljning: Byggnation pågår av Förbifart Stockholm och den första delen i projektet; gång- och cykelbro över motorvägen är utbyggd. Detaljplan för nytt IKEA varuhus, utbyggnad av Kungen kurvas shoppingcenter och en ny huvudgata har vunnit laga kraft. Den nya huvudgatan som är en 18 I Flemingsberg, 1200 meter radie, finns det 788 bostäder där information om byggperiod saknas. Majoriteten av dessa bostäder är specialbostäder. Dessa 788 bostäder är exkluderade i tabellen ovan. Vid snabb okulär bedömning kan en mindre del av dessa möjligen ha tillkommit efter 2012.

65 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN förlängning av den befintliga Tangentvägen kommer inte att användas som ett prioriterat busstråk i ett första skede. Hindras framkomligheten för bussen ska beslutet om ej prioriterat busstråk omprövas. Detta är ett avsteg från översiktsplanen och trafikstrategin. I detaljplaner som har tagits fram som gränsar till Dialoggatan där den kommande Spårväg syd planeras har mark reserverats för detta ändamål. All mark för Spårväg syd och depå är ännu inte reserverad med anledning av att hela den planerade sträckan ännu inte har genomgått planläggning. Ändring av naturreservatsgränsen vid Kungens kurvaleden har ännu ej skett, men planeras för genomförande under nästa år. För att knyta ihop Kungens kurva och Skärholmen pågår ett gemensamt arbete med Stockholm stad gällande upprustning av en gång- och cykelväg i norra delen av Kungens kurva. För Kungens kurva är detta första delen i utbyggnad av stråk enligt program för den offentliga miljön. Uppföljningen av bostäder som tillkommit inom 1200 meter från centrala Kungens Kurva är i dagsläget så marginell (6 bostäder som troligen är inom Vårby) så att den inte redovisas. Loviseberg och Glömstadalen Aktualitet: Avsnittet bedöms vara aktuellt i huvudsak. Beskrivningen av utvecklingen i Glömstadalen är i stor del fortfarande aktuell förutom antalet bostäder. Här beräknas nu en högre exploatering och tidiga volymstudier visar på en potential på upp till 7000 bostäder. Delvis beror detta på att ytterligare exploateringsbar mark tillkommit genom att kommunen har kommit överens med Trafikverket om att Tvärförbindelse Södertörn delvis ska gå i tunnel. Planeringen av Loviseberg och Glömstadalen avvaktar för närvarande vidare planeringsförutsättningar i samband med Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd. Sedan översiktsplanen antogs har man gjort ett antal workshops tillsammans med Trafikverket och Trafikförvaltningen, volymstudier samt en kort sammanställning av gällande planeringsförutsättningar. Planeringen sker fortfarande så att inga intrång görs i nyckelbiotoper. Dt värdefulla och viktiga sambandet i Bornsjökilen mellan Gömmaren och Flottsbro sparas även i sin helhet. Som ersättning för intrång i Gömmarens naturreservat vid Kungens kurvaleden (se Kungens Kurva-avsnittet) avses Gömmarens natrurreservat knytas ihop med Gömsta Äng Natureservat (heter det så). Avgränsningen av utökningen är ännu inte klarlagd. Planeringen av Spårväg syd har som beskrivits i det inledande avsnittet om Sverigeförhandlingen kommit längre, genom att beslut har fattats om finansiering och genomförande genom Sverigeförhandlingen. Den exakta dragningen inom den nya stadsdelen är inte helt klarlagd. Beslut har tagits om en översiktlig dragning ner genom programområdet för den nya stadsdelen i Glömstadalen samt genom tunnel under villaområdet Kästa. Tidigare altenativa dragningar längst Glömstavägen fram mot Flemingsberg är därför inte längre aktuella (se även uppföljning av gång- cykel och kollektivtrafik för förändringar i stamnätet).

66 54 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Eventuell depå inom området är inte längre aktuellt. Trafikverket har sedan översiktsplanen antagande kommit vidare i planeringen av Tvärförbindelse Södertörn, som planeras för trafikstart 2026, dock har åtgärden inte full finansiering i innevarande nationell plan för infrastruktur. Planering pågår av Tvärförbindelse Södertörn, där avsikten är att vägen ska passera genom detta område i tunnel (avsiktsförklaring mellan kommunen och Trafikverket tecknat ). Uppföljning: Loviseberg och Glömstadalen, spårstation 1200 meter radie Upplåtelseform Antal bostäder 2011 Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2011 Antal nybyggda bostäder under perioden Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2016 Bostadsrätt % % Hyresrätt 9 1 % 4 1 % Äganderätt % % Hustyp Flerbostadshus % 0 17 % Småhus % % Specialbostäder 0 0 % 0 0 % Övriga hus 0 0 % 0 0 % Tabell 8: Förändring av bostadsbeståndet i Glömstadalen. Underlag från SCB baserat på lägenhetsregistret. 19 Det nya utvecklingsområdet i Glömstadalen avvaktar tillkomsten av Spårväg syd. Den utveckling som skett är primärt norr om Glömstavägen. Utvecklingen har inte bidragit till en ökad blandning av upplåtelseform och hustyp då det bara är småhus primärt i äganderättsform som tillkommit. Lokala centrum med omgivning Huddinge C + Storängen Aktualitet: Avsnittet bedöms vara delvis aktuellt. I översiktsplanen anges att ett planprogram tagits fram för Huddinge C samt att det finns en gällande FÖP för Storängen. Programmet för Huddinge centrum är inaktuellt i delar och kommer att tas vidare i annan planering. Det är t ex inte längre aktuellt att stänga av bil- och busstrafiken på Kommunalvägen vid centrum, för att istället leda den genom en tunnel under järnvägen. Det gäller även den föreslagna bebyggelsen med kontor, kultur och bostäder vid nuvarande Paradisgaraget. Avseende behov av fler spår genom Huddinge norr om Flemingsberg så har inga nya ställningstaganden gjorts sedan översiktsplanen 19 I Loviseberg och Glömstadalen, 1200 meter radie, finns det 13 bostäder där information om byggperiod saknas, dessa bostäder är exkluderad i tabellen ovan.

67 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN antogs. Det innebär osäkerhet kring genomförandet av föreslagen bebyggelse längs spåren. Den fördjupade översiktsplanen för Storängen som är översiktsplanens idag enda fördjupning kan konstateras vara i huvudsak aktuell. Byggnation och vidare detaljplaneläggning av området fortgår. Förändringar har primärt rört att vissa delar av gatustrukturen reviderats, samt att exploateringsgraden är högre. Kommunen bedömer därför att den fördjupade översiktsplanen för Storängen är fortsatt aktuell i huvudsak. Uppföljning: Huddinge C, spårstation 1200 meter radie Upplåtelseform Antal bostäder 2011 Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2011 Antal nybyggda bostäder under perioden Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2016 Bostadsrätt % % Hyresrätt % 0 35 % Äganderätt % % Hustyp Flerbostadshus % % Småhus % % Specialbostäder % 0 2 % Övriga hus 16 0 % 0 0 % Tabell 9: Förändring av bostadsbeståndet i Huddinge Centrum. Underlag från SCB baserat på lägenhetsregistret. 20 Uppföljningen av vad som byggts sedan 2012 visar att det som framförallt tillkommit är bostadsrätter i flerbostadshus. Förändringen procentuellt är marginell, men har inte bidragit till ökad blandning. Omvandlingen av Storängens industriområde pågår och inflytt har påbörjats. Första etappen av ombyggnad av Sjödalsvägen till ett sammanlänkande stråk pågår. Planering har påbörjats för kvarteren Fabriken och Förrådet som bedöms inrymma ca 1500 lägenheter, flera förskolor samt ett torg och en park där Sjödalsvägen möter Storängen. Lokaler planeras i bottenvåningar bl.a. mot Sjödalsvägen. Vid Kvarnbergsplan har lägenheter och en förskola byggts inom det i översiktsplanen utpekade exploateringsområdet intill Huddingevägen/Lännavägen. Väster om järnvägen, vid Tingshuset och intill Kyrkdammarna kommer planeringen av ett projekt om ca 450 bostäder att påbörjas. I Rosenhill pågår planering för förtätning av befintlig bebyggelse samt nyexploatering med tätare bebyggelse i form av gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Inom projektet utreds områdets koppling till Huddinge centrum. 20 I Huddinge C, 1200 meter radie, finns det sex bostäder där information om byggperiod saknas, dessa bostäder är exkluderad i tabellen ovan.

68 56 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Förskolor byggs och planeras inom flera bostadsprojekt. Öster om Ängsnässkolan byggs en ny förskola. Ny detaljplan för utbyggnad av Tomtbergaskolan har antagits. Planerings pågår för en ny skola söder om Storängsleden. I Storängen kommer planering att starta för en 7-9 skola, idrotthall och förskola. Rådsparken har rustats upp ny lekplats har anlagts i Solgård. Planering pågår för upprustning av Fullerstaparken. Trångsund Aktualitet: Avsnittet bedöms vara aktuellt. Uppföljning: Trångsund, spårstation 1200 meter radie Upplåtelseform Antal bostäder 2011 Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2011 Antal nybyggda bostäder under perioden Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2016 Bostadsrätt % % Hyresrätt % 0 25 % Äganderätt % % Hustyp Flerbostadshus % % Småhus % % Specialbostäder 7 0 % 0 0 % Övriga hus 1 0 % 0 0 % Tabell 10: Förändring av bostadsbeståndet i Trångsund. Underlag från SCB baserat på lägenhetsregistret. 21 I Trångsund har tillskottet primärt skett i form av bostadsrätter i flerbostadshus. Tillskottet har inte bidragit till ökad blandning avseende upplåtelseform eller hustyp. Skogås Aktualitet: Avsnittet bedöms vara aktuellt Uppföljning: Skogås, spårstation 1200 meter radie Upplåtelseform Antal bostäder 2011 Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2011 Antal nybyggda bostäder under perioden Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2016 Bostadsrätt % 0 36 % 21 I Trångsund, 1200 meter radie, finns det 2 bostäder där information om byggperiod saknas, dessa bostäder är exkluderad i tabellen ovan.

69 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Hyresrätt % % Äganderätt % 9 32 % Hustyp Flerbostadshus % % Småhus % 9 37 % Specialbostäder 67 1 % 0 1 % Övriga hus 1 0 % 0 0 % Tabell 11: Förändring av bostadsbeståndet i Skogås. Underlag från SCB baserat på lägenhetsregistret. 22 De tillkommande bostäderna i Skogås sedan 2011 utgörs primärt av hyresrätter i flerbostadshus. Det har inte bidragit till förändring i blandningen som på denna geografiska nivå dock är bra. Planering pågår för projekt som kompletterar området med bostads- och äganderätter och binder samman Länna och västra Skogås. Nya förskolor och skolor tillkommer. Stuvsta Aktualitet: Avsnittet bedöms vara aktuellt Uppföljning: Stuvsta, spårstation 1200 meter radie Upplåtelseform Antal bostäder 2011 Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2011 Antal nybyggda bostäder under perioden Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2016 Bostadsrätt % % Hyresrätt % 1 6 % Äganderätt % % Hustyp Flerbostadshus % % Småhus % % Specialbostäder 72 2 % 0 2 % Övriga hus 15 1 % 0 0 % Tabell 12: Förändring av bostadsbeståndet i Stuvsta. Underlag från SCB baserat på lägenhetsregistret I Skogås, 1200 meter radie, finns det 10 bostäder där information om byggperiod saknas, dessa bostäder är exkluderad i tabellen ovan. 23 I Stuvsta, 1200 meter radie, finns det 68 bostäder där information om byggperiod saknas, dessa bostäder är exkluderad i tabellen ovan.

70 58 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Förändringen i bostadbeståndet i Stuvsta har framförallt skett genom ytterligare bostadsrätter, samt i någon mån äganderätter. Det har bidragit till större andel flerbostadshus, samt en större andel bostadsrätter, dock har andelen av den underrepresenterade hyresrättsformen inte förändrats. Förtätning med flerbostadshus i stationsnära läge genomförs för närvarande både öster och väster om pendeltågsstationen. Stuvsta IP har utökats och här finns nu också en idrottshall/mötesplats. Gällande bostadsnära parkmiljöer har Långsjöparken rustats upp, den ligger dock strax norr om strukturplanens utpekade område. Segeltorp Aktualitet: Avsnittet bedöms vara delvis aktuellt. Sträckningen för Spårväg syd genom Segeltorp har förändrats. Spårväg syd dras in från Fruängen via Gamla Södertäljevägen. I höjd med Mälarvägen viker spårvägen av och dras diagonalt genom Segeltorps industriområde upp till cirkulationsplatsen som binder samman Häradsvägen med Smista allé. Därefter går spåren norrut mot Skärholmsvägen. Detta föranleder troligen förändringar av strukturplanen, vilket kommer tas vidare inom ramen för kommande utvecklingsplan för området. Uppföljning: Segeltorp, spårstation 1200 meter radie Upplåtelseform Antal bostäder 2011 Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2011 Antal nybyggda bostäder under perioden Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2016 Bostadsrätt % % Hyresrätt 90 4 % 68 6 % Äganderätt % % Hustyp Flerbostadshus % % Småhus % % Specialbostäder 29 1 % 0 1 % Övriga hus 21 1 % 0 1 % Tabell 13: Förändring av bostadsbeståndet i Segeltorp. Underlag från SCB baserat på lägenhetsregistret. 24 I Segeltorp har förändringen av bostadsbeståndet skett i samtliga upplåtelseformer och bidragit till en ökad blandning, om än liten, genom att fler hyresrätter och flerbostadshus byggts. Framåt så har viss förtätning längs Häradsvägen påbörjats i form av 100 lägenheter i kvarteret Lövdungen 2. Vad gäller bostadsnära parkmiljöer har Tranparken rustats upp och en ny park med lekplats, Palissadparken, har tillkommit. 24 I Segeltorp, 1200 meter radie, finns det 17 bostäder där information om byggperiod saknas, dessa bostäder är exkluderad i tabellen ovan.

71 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Masmo/Vårby Haga Aktualitet: Avsnittet bedöms vara aktuellt. Spendrups har flyttat sin verksamhet, se vidare under uppföljning. Uppföljning: Masmo spårstation 1200 meter radie Upplåtelseform Antal bostäder 2011 Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2011 Antal nybyggda bostäder under perioden Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2016 Bostadsrätt % 0 34 % Hyresrätt % 0 64 % Äganderätt 35 3 % 2 3 % Hustyp Flerbostadshus % 0 82 % Småhus % 2 18 % Specialbostäder 8 1 % 0 1 % Övriga hus 1 0 % 0 0 % Tabell 14: Förändring av bostadsbeståndet i Masmo/Vårby Haga. Underlag från SCB baserat på lägenhetsregistret. Förändringen i Masmo/Vårby Haga är ytterst marginell, men innebär en ökning av småhus som är underrepresenterat i området. Vidare har torgmiljön vid tunnelbaneuppgången rustats upp och vid Solhagaparken planeras för bostäder i flerbostadshus. Spendrups Bryggerier AB har flyttat all sin verksamhet förutom huvudkontoret, detta innebär att arbete med program för bostäder har kunnat startas upp. Under tredje kvartalet 2017 startas arbete med ett utvecklingsplan för hela Masmo/Vårby Haga och Vårby Gård. Vårby Gård Aktualitet: Avsnittet bedöms vara aktuellt. Uppföljning: Vårby gård, spårstation 1200 meter radie Upplåtelseform Antal bostäder 2011 Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2011 Antal nybyggda bostäder under perioden Procentuell fördelning av upplåtelseform och hustyp, 2016 Bostadsrätt % % Hyresrätt % % Äganderätt 45 1 % 8 2 % Hustyp Flerbostadshus % 0 95 % Småhus 79 3 % 33 4 % Specialbostäder 0 0 % 54 2 % Övriga hus 0 0 % 0 0 % Tabell 15: Förändring av bostadsbeståndet i Vårby gård. Underlag från SCB baserat på lägenhetsregistret.

72 60 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Förändringen av bostadsbeståndet i Vårby gård har skett i småhus och specialbostäder, främst i hyresrättsform. Det har bidragit till en ökad blandning avseende hustyp, men marginellt avseende upplåtelseform. Vidare har satsningar gjorts på parkmiljön i Vårbyparken, där skatepark och dansbana tillkommit och grönytan upprustats. Vid Östra Vårberget planeras för utbyggnad av ca 100 bostäder i småhus och mindre flerbostadhus. Under tredje kvartalet 2017 startas ett arbete med utvecklingsplan för hela Masmo/Vårby Haga och Vårby Gård startas arbetet med ett planprogram för centrala Vårby. Verksamhetsområden Avsnittet bedöms vara aktuellt. Uppföljning är beskriven under avsnittet om det allmänna intresset fler arbetsplatser inom tjänste och kunskapssektorn. Fortsatt expansion av Länna pågår genom planering av tillkommande arbetsplatser samt tillkommande skola i privat regi. I Gräsvreten pågår planering för tillkommande arbetsplatser Fortsatt utveckling i övrig sammanhållen bebyggelse. Avsnittet bedöms vara aktuellt. Se avsnitt Övergripande uppföljning av de Områdesvisa riktlinjerna.. Vad gäller omvandling av fritidshusområden så har under 2017 ett nytt vatten och avloppsprogram tagits fram, som bl.a. redogör för prioriteringsordning i omvandling av fritidshusområden. Den utpekade framtida bebyggelsereserv kvarstår, inget nytt har hänt som föranleder något nytt ställningstagande. Förslag till fortsatt arbete Input till pågående arbete: Arbetet med den områdesvisa utvecklingen sker framöver genom kommunens nya metod för planering i tidiga skeden med områdesplanering och mer geografiskt precisa utvecklingsplaner. Dock bör detta arbete ske med input från föreslagna fördjupade utredningar avseende utredningspaket för socialt hållbar utveckling (bostadsblandning, översyn av barriärer, mötesplatser, trygghet och säkerhet m.m.), tillägg i form av teknisk försörjning och näringsliv m.m. Förslag till fortsatt arbete Nedan sker en sammanställning av de förslag till fortsatt arbete som beskrivits i de blå rutorna i rapporten.

73 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Förslag till tillägg till översiktsplanen Tillägg Näringsliv: Ett tillägg till översiktsplanen avseende näringsliv föreslås för framtagande. Detta tillägg bör beskriva näringslivet brett och dess utveckling i kommunen, samt förutsättningar för dess tillväxt i syfte att minst inte minska arbetsplatskvoten, helst närma oss 1,0. Arbetet bör utgå från och avgränsas mot arbetet för näringslivsstrategin. I tillägget behöver platser för ytterligare verksamhetsmark prövas mot andra allmänna intressen, samt tydliggöras vilken inriktning de olika verksamhetsområdena bör ha. För att tillägget fortsatt ska följa översiktsplanens inriktning behöver denna mark ligga i anslutning till stamnätet för kollektivtrafik, dvs. med möjlighet att resa kollektivt dit, samt i anslutning till redan befintlig ianspråktagen mark samt avse verksamheter med viss arbetsplatstäthet. Tillägget behöver avgränsas mot näringslivsstrategin och också peka ut inriktningen för kommunens olika verksamhetsområden. Detta bör göras utifrån en bedömning av den regionala efterfrågan och utbudet på verksamhetsmark. Tillägg Teknisk försörjning: Ett tillägg till översiktsplanen avseende teknisk försörjning föreslås för framtagande. Behovet av detta tillägg har identifierats mot bakgrund av den högre utbyggnadstakten i kommunen, med anledning av Weserdomen, samt ett signalerat behov från ledningsägarna. Tillägget bör innefatta en inventering av status för respektive område samt en kapacitetsbedömning gentemot planerad exploatering: vatten och avlopp, dagvattenhantering, byggnadsmaterial och kemikalier, avfallshantering, återvinningscentraler och stationer, masshantering, snöupplag, värmeförsörjning, elförsörjning/kraftledningar, energiproduktion, IT-infrastruktur, infrastruktur för laddstolpar. Detta bör följas av en översyn av behov av eventuella markreservat. En avgränsning behöver göras gentemot vad som bäst hanteras i efterföljande planering. Förslag till kompletterande studier/utredningar Fördjupad utredning funktionsblandning Då strävan efter funktionsblandning är ett starkt genomgående tema i översiktsplanen behöver mått tas fram som beskriver utvecklingen av detta, samt en nyansering av på vilken nivå och var i stadsmiljön funktionsblandning bäst tar sig uttryck och fungerar marknadsmässigt. Detta bör göras i form av en kompletterande utredning som sedan tas vidare inom respektive utvecklingsplan.

74 62 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Utredning av minskad restidskvot för tvärförbindelser mellan kommunens utbyggnads och förtätningsområden Då bilandelen ökar för resorna inom kommunen behöver dels planeringen av den stationsnära bebyggelsen få bättre genomslag, men förbättringar kan också göras avseende förutsättningarna för en attraktiv kollektivtrafik. En utredning av möjliga förbättringsåtgärder för att åstadkomma en minskad restidskvot mellan kollektivtrafik och bil mellan de av kommunens primära utbyggnads- och förtätningsområden som inte löses av Spårväg syd. Översyn av omfattningen av förtätning i villaområden En översyn av omfattningen av förtätningen i villaområden föreslås, där man kan särskilja hur mycket förtätning som sker till följd av Attefallsåtgärder respektive spontan förtätning på äldre detaljplaner. Kompletterat med den redan planerade översynen av vad äldre detaljplaner tillåter avseende antalet bostäder bör detta ge kommunen en överblick av omfattningen och förutsättningarna. Medskick tillpågående/kommande arbeten Utredningspaket Socialt hållbar utveckling Socialt hållbar utveckling har varit inarbetat i översiktsplanens alla delar, vilket är en fördel för att perspektivet ska ges genomslag. Dock kan vid denna uppföljning konstateras att flera av ambitionerna och begreppen inte systematiskt tas vidare i fortsatt planering eller är möjligt att följa upp. På samhällsbyggnadsavdelningen ska ett projekt startas upp under 2018 för att belysa hur kommunen bör arbeta med socialt hållbar utveckling i olika skeden av planprocessen. Utifrån uppföljningen av översiktsplanen vill vi till detta arbete skicka med förslag om metodutveckling samt behov av inventering/definitionsarbete enligt följande: - Hur kan vi arbeta vidare med verktyg för att skapa bostadsblandning avseende upplåtelseformer, bostadstyper, bostadsstorlekar (detta bör samordnas med arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning) - Hur kan man arbeta vidare med de identifierade viktiga samband som är utpekade i översiktsplanen och vilka viktiga samband finns mellan kommunens utvecklingsområden? - Utveckla hur kommunen bör arbeta vidare med de mötesplatser som är identifierade i översiktsplanen, och inkludera ytor för spontanidrott och närrekreation samt det arbete som gjorts i lekplatsprogrammet i detta. Riktlinjer för bostadsförsörjning Riktlinjerna för bostadsförsörjning är ett dokument som kommunen ska ha enligt lagen om bostadsförsörjning och som ska beslutas om varje mandatperiod. Huddinge har ett beslutat sådant dokument från Detta dokument bör ses över och revideras med anledning av arbetet med bosättning för nyanlända samt den möjlighet och utmaning som kommunen står inför med den planerade högre utbyggnadstakten.

75 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Strategi för offentlig miljö Strategin för offentlig miljö är ett utvecklingsåtagande inför Enligt projektplanen för detta program ska den utgöra en samlad strategi som beskriver hur den offentliga miljön ska utformas och riktlinjer för dess innehåll i syfte att skapa trygga, tillgängliga och attraktiva offentliga miljöer. Inom detta arbete bör innebörden av begreppet mångfunktionalitet på offentliga platser förtydligas för att bättre kunna nå tillämpning. Avgränsningen gentemot nedan beskrivna Gestaltningsstrategi är inte helt klarlagd varför medskicket beskrivs även där. Gestaltningsstrategin Gestaltningsstrategin är ett pågående arbete. Eventuellt bör ovan föreslagna utredning avseende funktionsblandning till delar belysas inom detta arbete, samt eventuellt medskicket till Strategi för offentlig miljö, beroende på hur avgränsningen mellan dessa båda arbeten kan komma att se ut. Riktlinjer för utemiljön vid förskolor och skolor Riktlinjer för utemiljön vid förskolor och skolor är ett pågående arbete där målet är att skapa goda utemiljöer för barns hälsa, lek och lärande samt att generera förutsättningar för en enhetlig hantering i samhällsbyggnadsprocessen vid planering av förskolor och skolor. Arbetet med riktlinjerna är betydelsefullt då friytor för barn i många fall hamnar i konflikt med andra intressen vid byggnation i kollektivtrafiknära lägen och är av särskilt vikt för då kommunen planerar för en högre utbyggnadstakt framförallt i form av förtätning. Riktlinjerna ska användas som underlag i tidiga planeringsskeden av förskole- och skolverksamhet samt vid ny- och ombyggnation för att försäkra att barns och ungas perspektiv beaktas i planeringen under förutsättningen att förskolor och skolor ska vara möjliga att åstadkomma även med kommunens höjda utbyggnadstakt och ambitioner om förtätning. Aktualitetsprövningen pekar på vikten av detta arbete. Uppföljning av park och lekplatsprogrammet I Park- och lekplatsprogrammet presenteras så kallade bristområden runt om i kommunen, där medborgarna inte når en kommunal, anlagd park eller lekplats inom 500 meter från sin bostad. Målet i programmen samt i översiktsplanen är att alla ska nå en anlagd park eller lekplats inom 500 meter från sin bostad. I nuläget saknas en uppföljning av denna riktlinje. En rutin för uppföljning av detta mål bör tas fram där det även redogörs för andra parametrar, exempelvis vilka typer av parker och lekplatser som har byggts, huruvida de är tillgänglighetsanpassade samt vilka olika funktioner de uppfyller. Avståndet från bostaden till en anlagd park eller lekplats, 500 meter, bör även läggas i den årliga kortuppföljningen av översiktsplanen.

76 64 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN 2030 Områdesplanering Östra kommundelen Ta vidare satsningar i områden med lägre förvärvsfrekvens, utbildningsnivåer och valdeltagande samt högre ohälsa och otrygghet mm 25 då bedömningen är att exempelvis Skogås/Trångsund där satsningar bedöms behövas för att skapa bättre förutsättningar för jämlika livsvillkor i hela kommunen inte ligger inom Spårväg syds influensområde. Områdesplanering i hela kommunen Ta vidare satsningar i områden med lägre förvärvsfrekvens, utbildningsnivåer och valdeltagande samt högre ohälsa och otrygghet mm 26 även i områden som ligger inom Spårväg syds influensområde i syfte att skapa förutsättningar för jämlika livsvillkor i hela kommunen. Inarbeta resultat från övriga föreslagna vidare arbeten ovan. Till planbeskrivningsmallen En rubrik om trygghet/säkerhet föreslås införas i planbeskrivningsmallen där man redogör för tryggheten inom planområdet och eventuella åtgärder för att påverka denna. Nya skikt i kommunens GIS system - Riksintresse friluftsliv - Nya naturreservat - Uppdaterat stamnät för kollektivtrafik - Uppdaterat spårreservat - Uppdaterat Spårväg syd - Beslut om utvidgat strandskyddsområde. Rullande översiktsplanering Rullande översiktsplanering syftar till att just kunna hålla översiktsplanen aktuell genom tematiska tillägg eller geografiska fördjupningar. Genom de föreslagna tilläggen bedöms översiktsplanen kunna hållas fortsatt aktuell. Inom ramen för kontinuerliga aktualitetsbedömningar/förklaringar kan ytterligare tillägg eller fördjupningar komma att föreslås. För att bättre kunna koppla översiktsplanens tillämpning till kommunens ordinarie arbete föreslås uppföljningen av översiktsplanens inriktning (se avsnitt tidigare i dokumentet) göras årligen och resultatet föras till den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen. Nästa aktualitetsförklaring föreslår vi görs samlat med uppföljningen av hållbarhetsrapporten som planeras för genomförande under Till framtagande av nästa översiktsplan bör frågan om att öka digitaliseringsgraden övervägas. 25 I översiktsplanen omnämnt som områden med lägre attraktivitet, ett begrepp som bedöms som svårt att arbeta vidare med), 26 I översiktsplanen omnämnt som områden med lägre attraktivitet, ett begrepp som bedöms som svårt att arbeta vidare med),

77 AKTUALITETSPRÖVNING AV HUDDINGES ÖVERSIKTSPLAN Källor Statistiska centralbyrån, Undersökning av tillkommande bebyggelse inom 1200/600 meter från spårstation i Huddinge kommun, levererad

78 Bilaga 2 Lista över planeringsunderlag tillhörande översiktsplan 2030 och dess aktualitet Planeringsunderlag i Översiktsplan 2030 Region utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, Stockholms läns landsting 2010 Blåplan - Miljöbarometern redovisar aktuell och tidigare miljöstatuis för Huddinges alla sjöar. Blåplanens åtgärdsdel under uppbyggnad Tyresöåns åtgärdsprogram , Tyresöåns vattenvårdsförbund Miljökonsekvensbeskrivning av Översiktsplan 2030, WSP 2014 Social konsekvensbedömning av samrådsförslaget till Huddinge kommuns översiktsplan 2030, White juni 2012 Kommunalekonomisk konsekvensbedömning av Översiktsplan 2030, WSP maj 2012 Översyn av kulturmiljöinventering i Huddinge, Kulturmiljöer inom strukturplaner, Rapport 2013:11 Huddinge reviderad kulturmiljöinventering, Stockholms läns Kommunalt dokument X Aktuellt Inaktuellt Översyn pågår/ska göras X X Kommentar RUFS 2050 är under framtagande och planeras för antagande under X* X Ett nytt åtgärdsprogram finns antaget; Tyresååns åtgärdsprogram X X X X X X X X X X Plansektionen har i uppdrag att se över den kommunövergripande

79 museum och Huddinge kommun, Rapport 2003:20 Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier, Spacescape juni 2013 Flemingsberg - Masmo: tre scenarier för fortsatt utveckling 2012 Näringslivsutveckling i Huddinge, Ramböll, 2010 Handelspolicy för Huddinge kommun 2010 Fördjupad översiktsplan för Flemingsberg, samrådsversion 2009 Fördjupad översiktsplan för Kungens Kurva - samrådsversion 2010 Fördjupad översiktsplan för Storängen, 2009 Översiktlig klimat och sårbarhetsanalys Huddinge, IVL, 2012 X X X X kulturmiljöinventeringen under X X Finns nyare analyser, senast från Bisnode - näringslivsstatistik, framtaget X X X Kommer att revideras med nya styrdokument för utveckling av handeln i Huddinge. Underlag bedöms aktuellt till dess. X X Huvudsakligen aktuell i sak, men tas vidare inom ramen för andra processer. X X Huvudsakligen aktuell i sak, men tas vidare inom ramen för andra processer. X X Huvudsakligen aktuell. Se beskrivning i rapport. X X Har kompletterats med handlingsplan för klimatanpassning. Skyfallsmodellering kommer genomföras under 2018 X X Ersatts av miljöprogram Klimat - och energiplan för Huddinge, Huddinge kommun, augusti 2010 Lokal agenda 21 för Huddinge , X X Ersatts av miljöprogram

80 Huddinge kommun 2009 Huddinges Natur 2012, underlag till Översiktsplan 2012 Metod för ekologisk kompensation, Huddinge kommun 2012 Dagvattenstrategi för Huddinge kommun 2013 Trafikprognos för Huddinge kommun, WSP 2012 Trafikstrategi för Huddinge kommun, Huddinge kommun 2013 Bullerkartläggning för Huddinge kommun 2012 X X X X X Arbete pågår X X X X Trafikprognosen är fortfarande giltig som grund för trafikstrukturen i översiktsplanen. Den behöver fördjupas i kritiska snitt och vid större exploateringar och kommer att bearbetas inom ramen för följduppdrag till trafikstrategin (vägtrafikplan). X X X X X X Delvis inaktuellt. Det finns en ny kartläggning från 2017 som omfattar bebyggda delar. För de gröna delarna gäller bullerkartlägning från Cykelplan, Huddinge kommun 2009 X X Ersatts av ny cykelplan Huddinge Kollektivtrafikutredning 2013, Trivector X X En kollektivtrafikplan har antagits under 2017 Teknisk försörjning och vindkraft X X X Förslag till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende teknisk försörjning föreslås tas fram. VA-utbyggnadsprogram, Huddinge X X Ersatts av ett nytt VA-

81 kommun 2004 utbyggnadsprogramantaget 2017 Förstudie om vindkraftsetablering 2010 X X X Kommer under 2018 kompletteras med en fågelutredning i Sofielundsområdet i syfte att tydliggöra förutsättningarna för vindkraft Gemensam avfallsplan ör kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, X* X Arbete pågår med ny. Nynäshamn och Salem 2011 Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Huddinge 2012 Nya gällande planeringsunderlag Tyresöåns åtgärdsprogram X* Miljöprogram , Huddinge X kommun Handlingsplan för klimatanpassning, 2017 X Cykelplan för Huddinge kommun, antagen X 2016 Kollektivtrafikplan för Huddinge X kommun, antagen Parkeringsprogram för Huddinge X kommun, antaget 2016 Mobility managementplan antagen under X X X X Delvis aktuell - kompletterats/fördjupats med riktlinjer för markanvisning i Huddinge, samt riktlinjer för exploateringsavtal

82 2016 Åtgärdsplaner för Trehörningen respektive Orlången (2015) * = mellankommunalt dokument, dvs. ägs av flera kommuner X*

83 SAMMANSTÄLLNING STATLIGA OCH MELLANKOMMUNALA INTRESSEN AV BETYDELSE FÖR KOMMUNERNAS PLANERING 7 februari 2017 ersätter version 18 oktober 2016

84 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 Konsekvenser och miljöbedömning 3 Nationella mål UPPDATERAT! 3 Kartunderlag 4 DEL 1: STATLIGA INTRESSEN, 3 kap. 16 PBL 5 Riksintressen 3 kapitlet MB 6 Yrkesfiske 6 Naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård UPPDATERAT! 6 Kommunikationer 7 Energiproduktion och energidistribution 9 Industriell produktion 10 Vattenförsörjning 10 Totalförsvaret 11 Riksintressen 4 kapitlet MB 13 Målaren med öar och strandområden 14 Kustområdet och skärgården 15 Kungliga Nationalstadsparken 16 Natura Miljökvalitetsnormer (MKN) 17 MKN luft 17 MKN vatten 17 MKN fisk- och musselvatten 18 Strandskydd - Landsbygdsutveckling i strandnära lägen 19 Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen 19 Mellankommunal samordning 20 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS Hälsa, säkerhet och riskfrågor 22 Trafikbuller 22 Industri-och verksamhetsbuller 23 Klimatförändringar UPPDATERAT! 23 Risker i samhället 25 Överdäckningar 26 Förorenade områden 26 DEL 2: ÖVRIGA ALLMÄNNA INTRESSEN 28 Bostadsförsörjning UPPDATERAT! 29 Länsplan för transportinfrastruktur 30 Jord- och skogsbruk UPPDATERAT! 31 Kulturmiljövärden i planeringen 33 Skyddade områden 35 Havsplanering 37 Barn och ungas utemiljöer 37 Dagvatten 37 2

85 INLEDNING Stockholm är Sveriges huvudstadsregion och tillväxtmotor. År 2030 bedöms länet ha över 2,6 miljoner invånare. För att möta de utmaningar som Stockholmsregionen står inför behövs en hållbar samhällsplanering, och en god dialog mellan stat och kommun. Som ett stöd till kommunerna i deras fysiska planering har Länsstyrelsen tagit fram denna sammanställning över statliga och mellankommunala intressen. Den handlar om frågor som ingår i länsstyrelsens tillsynsansvar enligt planoch bygglagen, men den innehåller även andra allmänna intressen som är viktiga att hantera i översiktsplaneringen. KONTAKT Rapporten har sammanställts inom Samhällsbyggnadsavdelningen, enheten för samhällsplanering. Kontakta gärna oss för frågor: Anna Knight Emma Franzén Rebecca Strömberg Sammanställning är även en del i Länsstyrelsens åtagande att minst en gång under varje mandatperiod lämna en sammanfattande redogörelse till kommunerna, som underlag för aktualitetsprövning av översiktsplanen. Konsekvenser och miljöbedömning I arbetet med att ta fram eller ändra en översiktsplan ingår enligt plan- och bygglagen att analysera konsekvenserna av de strategier och förändringar i mark- och vattenanvändningen som diskuteras. Processen med att bedöma konsekvenserna och den konsekvensbeskrivning som blir resultatet bör vara bred och omfatta hela hållbarhetsbegreppet, det vill säga de sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionerna, men även andra aspekter såsom relevanta juridiska och tekniska aspekter. Utöver kravet att översiktsplanen ska innehålla en konsekvensbeskrivning krävs i de flesta fall också en miljöbedömning enligt miljöbalken. Då ska en särskild miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Konsekvensanalys enligt plan- och bygglagen och miljöbedömning enligt miljöbalken kan med fördel samordnas, så länge de särskilda krav som gäller för en miljöbedömning uppnås. Bestämmelserna om miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivningens innehåll finns i miljöbalken och i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Det finns preciserade krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. Samtidigt ska innehållet anpassas till vad som är rimligt. Det innebär att uppgifterna som ska tas in i miljökonsekvensbeskrivningen ska vara anpassade utifrån planens innehåll och detaljeringsgrad. Vissa frågor kan bedömas bättre i efterföljande planering och prövning. Avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningens innehåll ska göras i samråd med länsstyrelsen och de kommuner som berörs. 3 kap. 6 PBL Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. 3 kap. 9 PBL Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt. 3 kap. 8 PBL Om planförslaget kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken, ska kommunen låta det bli föremål för samråd och granskning på ett sätt som uppfyller också kraven i 6 kap och 22 miljöbalken. Om en miljökonsekvensbeskrivning upprättas ska den finnas tillsammans med planförslaget. Konsekvensanalysen och miljöbedömningen ska vara en del av planprocessen och influera utformningen av planen. I analysen ingår bl.a. att bedöma hur planförslaget förhåller sig till nationella och regionala mål, planer och program. Viktiga mål att beakta i den översiktsliga planeringen är exempelvis miljö- och folkhälsomålen. >> PBL Kunskapsbanken om konsekvenser i översiktsplaneringen 3

86 Nationella mål Både på nationell och internationell nivå finns övergripande mål och strategier för ett hållbart samhällsbyggande. Utgångspunkten är att vi människor inte får leva i dag på ett sätt som förstör våra barns och framtida generationers möjlighet att leva ett bra liv. Översiktsplanen ska ange hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Det är kommunen som avgör vilka mål som är relevanta att ta upp i sin översiktsplanering. Länsstyrelsen anser att den regionala utvecklingsplanen för i Stockholms län, RUFS 2010, i stor utsträckning har omsatt de nationella mål som rör samhällsbyggandet till regional nivå genom vision, mål och strategier samt även mark- och vattenanvändning och bebyggelsestruktur. 3 kap. 5 punkt 4 PBL Av översiktsplanen ska framgå 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, På PBL Kunskapsbanken har Boverket listat alla nationella mål som är relevanta för den fysiska planeringen. De är uppdelade i fem olika kategorier: Demografi, Bebyggelse, Ekonomi, Natur & Miljö samt Infrastruktur. Boverket har också på regeringens uppdrag format en vision för stadsutvecklingen Vision Sverige Tolv Sverigebilder visar alternativa vägar för framtidens fysiska samhällsplanering och beskriver den riktningsändring som krävs för att vi ska nå ett hållbart samhälle år På PBL Kunskapsbanken finns också en vägledning kring hållbar utveckling i översiktsplaneringen med bl.a. koppling till nationella mål, planer och program. >> Sammanställning av nationella mål på PBL Kunskapsbanken >> Vision 2025 >> Hållbar utveckling i översiktsplaneringen >> Översiktsplanering för minskad klimatpåverkan >> RUFS 2010 Miljömålen Länsstyrelsen har en samordnande roll i det regionala arbetet med miljömålen. Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har sex av de 16 nationella miljömålen valts ut för prioriterade insatser i länet. Som ett stöd i arbetet har regionala miljömålsrådet enats om ett antal strategier, åtgärdsprogram och gemensamma insatser för följande miljömål: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Ingen övergödning God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv >> Läs mer om Miljömålen Kartunderlag Ladda ner GIS-data De geografiska områden som är berörda av olika statliga och allmänna intressen finns redovisade på Länsstyrelsens webbgis. Många planeringsunderlag är också tillgängliga i olika GIS-format. >> Länsstyrelsens GIS-tjänster 4

87 1 STATLIGA INTRESSEN 3 KAP 16 PBL

88 STATLIGA INTRESSEN, 3 KAP 16 PBL RIKSINTRESSEN 3 KAPITLET MILJÖBALKEN Områden av riksintresse är del av miljöbalkens (1998:808) grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Ansvariga myndigheter för att lämna uppgifter om områden av riksintressen framgår av 2 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vatten m.m. Ett riksintresseområde är inte permanent utan kan revideras utifrån ny kunskap. Av översiktsplanen ska enligt 3 kap. 5 PBL framgå hur kommunen avser att tillgodose redovisade riksintressen. Det är bara vid ny eller ändrad markanvändning som ett område av riksintresse får praktisk betydelse. Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Behövs området, eller del av detta, till en anläggning för totalförsvaret ska försvarsintresset ges företräde. Beslut med stöd av denna bestämmelse får inte strida mot bestämmelserna i 4 kap. MB. >> Om riksintressen på PBL Kunskapsbanken Yrkesfiske Av Fiskeriverkets beslut från , framgår vilka områden som bedömts vara av riksintresse. I Stockholms län är flera havsområden längs kusten och skärgården, liksom Mälaren, utpekade som riksintresse. Inom Stockholms län specificeras riksintresset för Mälaren som fångstområde för yrkesfisket. Nynäshamn och Torö är utpekade som fiskehamnar av riksintresse. >> Rapport - Områden av riksintresse för fisket >> Läs om Fredningsområden för fisk i delen om Allmänna intressen 3 kap. 5 andra stycket MB Områden som är av riksintresse för yrkesfisket ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Ansvarig myndighet för att lämna uppgifter om områden av riksintresse för yrkesfisket är Havs- och vattenmyndigheten. Tidigare var Fiskeriverket ansvarig myndighet. Naturvård, friluftsliv och kulturmiljö Naturvård I Stockholms län finns 53 områden av riksintresse för naturvården, med en sammanlagd areal av drygt hektar. Största arealen utgörs av områden i Stockholms skärgård. Beskrivningar av riksintressena för naturvård redovisas i Länsstyrelsens rapport 2001:15 Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Ladda ner GIS-data Riksintresse Yrkesfiske, MB 3:5 (hamnar, hav, sjöar och vattendrag) >> Områdesbeskrivningar för riksintresse naturvård Friluftsliv Sedan 2013 har det pågått en översyn av friluftslivets riksintressen. Naturvårdsverket har våren 2016 och i februari 2017 överlämnat nya uppgifter om områden av riksintresse för friluftslivet till länsstyrelserna. Värdebeskrivningar och kartunderlag finns tillgängligt i 6

89 kartverktyget Skyddad natur och via Miljödataportalen. I Stockholms län har nio områden uppdaterats och två tillkommit. Tärnanområdet Bogesund Nacka Erstavik Flaten Björkfjärden Prästfjardens övarld Tyresta Åva Galö Hanveden Stockholms skärgård, yttre delen Stockholms skärgård, mellersta delen Tullgarn-Södra Mörkö Bornsjön - nytt Järvafältet - nytt Under året förväntas även beslut om föreslagna områdena Ulriksdal-Haga-Djurgården och Rösjön-Vallentunasjön-Rönninge by. >> Skyddad natur >> Miljödataportalen Kulturmiljövård I Stockholms län finns 131 områden av riksintresse för kulturmiljövård. Stockholms innerstad utgör ett samlat riksintresse i egenskap av politiskt, administrativt och kulturellt centrum sedan medeltiden. Ett 30-tal av länets riksintressanta kulturmiljöer består av slotts- och herrgårdsmiljöer, ofta med kontinuerligt brukande av marken sedan forntiden, men även mer sentida miljöer som industrier, egnahems- och sommarstugeområden finns representerade. 3 kap. 6 andra stycket MB Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården och friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Ansvarig myndighet för att lämna uppgifter om områden av riksintresse för för naturvård och friluftsliv är Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Riksantikvarieämbetet är ansvarig myndighet att lämna uppgifter om områden av riksintresse för kulturmiljövård. Ladda ner GIS-data Riksintresse Naturvård, Friluftsliv och Kulturmiljövård, MB 3:6 >> Områdesbeskrivningar för riksintresse kulturmiljövård Riksantikvarieämbetet har tagit fram en handbok om Kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap. 6 MB. Handboken ska bidra till en mer ändamålsenlig tillämpning av kulturmiljövårdens riksintressen och en ökad samsyn mellan berörda aktörer. >> Handbok för kulturmiljövårdens riksintressen Översyn av riksintressen för kulturmiljövården i Stockholms län Sedan 2015 arbetar Länsstyrelsen med en översyn av områden i länet som klassats som riksintresse för kulturmiljövården. Syftet är att aktualisera och uppdatera dem. För riksintresset Stockholms stad tog Länsstyrelsen i samarbete med Stockholms stadsmuseum år 2014 fram ett kunskapsunderlag med titeln Alla tiders Stockholm. >> Läs mer om uppdatering av länets riksintressen för kulturmiljö >> Läs om Kulturvärden i planeringen i delen om Allmänna intressen Kommunikationer Trafikverket beslutade senast i november 2010 om riksintressen för trafikslagens anläggningar. De utpekade riksintressena uppdateras en gång per år för att materialet ska hållas så korrekt som möjligt. Den senaste uppdateringen gjordes i februari >> Om riksintresse trafikanläggningar på Trafikverkets webbplats 7

90 Väg I Stockholms län är merparten av det befintliga statliga vägnätet av riksintresse. Riksintresset omfattar även anspråk på mark- och vattenområden för framtida vägförbindelser, liksom vägar som är under planering och där utbyggnad pågår. Järnväg I Stockholms län är hela det statliga järnvägnätet med stationer, spårområden, depåer och godsterminaler av riksintresse. I riksintresset ingår även Värtabanan, Roslagsbanan och Saltsjöbanan. Flera planerade nya anläggningar och ombyggnader i järnvägsnätet ingår i riksintresset, såsom Citybanan och fler spår på Mälarbanan. Precisering av riksintresset Roslagsbanan Trafikverket Region Stockholm har tillsammans med Landstingets trafikförvaltning tagit fram en precisering av Roslagsbanans anspråk som anläggning av riksintresse. Arbetet har skett i samverkan med Länsstyrelsen. Preciseringen tydliggör riksintresseanspråket och ger därmed underlag och stöd i fysisk planeringen och tillståndsprövning. >> Riksintresseprecisering av Roslagsbanan Precisering av riksintresset Ostkustbanan Riksintresset Ostkustbanan innefattar en utbyggnad av järnvägen med ytterligare två spår på sträckan Karlberg Märsta/Arlanda/Uppsala. Trafikverket håller på att färdigställa en riksintresseprecisering för Ostkustbanan, sträckan Solna Uppsala. Underlagen kommer att visa markanspråk samt influensområde vad gäller hälso- och säkerhetsfrågor som påverkar omgivningen, och är avsett för kommunernas planering och tillståndsprövning. Preciseringen inkluderar det gemensamma arbetet som bedrivits av Trafikverket och Sollentuna kommun om hur riksintresset ska tillgodoses genom kommunen. 3 kap. 8 andra stycket MB Områden som är av riksintresse för anläggningar för kommunikationer ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten och utnyttjandet av anläggningarna. Ansvarig myndighet för att lämna uppgifter om områden av riksintresse för anläggningar för kommunikationer är Trafikverket. Trafikverkets ansvar avser anläggningar för trafikslagen väg, järnväg, luftfart och sjöfart. Ladda ner GIS-data Riksintresse Kommunikationer, MB 3:8 (Trafikslag) Luftfart I Stockholms län ligger två flygplatser av riksintresse för luftfart. De är Bromma och Arlanda flygplatser. I riksintresset ingår behovet av en framtida utveckling av flygplatsen, liksom influensområden vad gäller bland annat flygbuller och höjdrestriktioner. Influensområden - hinderytor Transportstyrelsen ansvarar för beslut om s.k. bankod för varje flygplats till vilken hinderbegränsande ytor, hinderytor, är knutna. Byggnader och anläggningar får inte genomtränga angivna hinderytor. Höjdrestriktionerna omfattar även påbyggnader såsom fläktar, hisschakt, räcken, master m.m. >> Beslutade hinderytor för flygplatser av riksintresse I tidigt skede i detaljplanering eller på idéstadiet i ett projekt är det lämpligt att genomföra en lokaliseringsbedömning, även kallad flyghinderanalys, av en planerad hög byggnad/högt objekt. Som högt objekt räknas föremål som är 20 m eller högre. Analysen redovisar om objektet påverkar några flygplatser eller utrustning kopplat till flygplatser. Regler finns därtill för anmälan och markering av flyghinder och höga föremål enligt Luftfartsförordningen (2010:770) och Transportstyrelsens föreskrifter. Mer information finns på Trafikverkets webbplats. >> Höga objekt och flyghinderanalys Precisering av riksintresset Stockholm-Bromma flygplats En precisering av Stockholm-Bromma flygplats har tagits fram av Trafikverket i samvarkan med Swedavia. Samråd har skett med Länsstyrelsen och Stockholms stad. Precise- 8

91 ringen syftar till att säkra flygplatsens anspråk på influensområde och samtidigt klargöra möjligheter för stadsutveckling med bostäder. >> Riksintresseprecisering av Stockholm-Bromma flygplats Precisering av riksintresset Stockholm-Arlanda flygplats Länsstyrelsen har tillsammans med dåvarande Luftfartsstyrelsen och Luftfartsverket Arlanda i beslut den 23 juni 2008, dnr , preciserat riksintresset. Preciseringen avser reservat för en fjärde start- och landningsbana med alternativa lägen och influensområde för beräknat flygbuller på lång sikt enligt MB tillståndsgivna bullerkurvor. Trafikverket har för avsikt att komplettera och uppdatera materialet från 2008 utifrån nytt miiljötillstånd, enligt miljödom , och pågående uppdrag avseende Bromma flygplats. Syftet är att analysera förutsättningarna att utveckla kapaciteten vid Arlanda flygplats för att möta framtida behov och eventuellt omhänderta en överflyttning av flygtrafik från Bromma flygplats. >> Riksintresseprecisering av Stockholm Arlanda flygplats Sjöfart I Stockholms län finns fyra större allmänna hamnar, vilka är av riksintresse för sjöfart. Det är Stockholms hamn, Södertälje hamn, Kapellskär och Nynäshamns hamn. För närvarande pågår miljötillståndsprövning för en ny stor hamn vid Norvik i Nynäshamn. Länsstyrelsen anser att området vid Norvik är riksintresse för kommunikationer, se granskningsyttrande över Nynäshamns översiktsplan. Precisering av riksintresset finns för Stockholms respektive Södertälje hamn. >> Riksintresset Stockholms hamn, Länsstyrelsens rapport 2005:17 >> Riksintresset Södertälje hamn, Länsstyrelsens rapport 2007:16 I Stockholms län finns även ett flertal farleder, av vilka flera är av riksintresse för sjöfart. Energiproduktion och energidistribution Vindbruk Ett område som anges som riksintresse för vindbruk ska vara särskilt lämpligt för utvinning av elproduktion från vindenergi ur ett nationellt perspektiv. Energimyndigheten beslutade den 16 december 2013 om uppdaterade områden för riksintresse vindbruk, som baseras på enhetliga kriterier och undantag för hela landet. I Stockholms län finns sex riksintresseområden för vindbruk utpekade. De kommuner som berörs är Norrtälje, Värmdö, Haninge och Nynäshamn. >> Om riksintresse vindbruk på Energimyndighetens webbplats Energidistribution Kraftledningsnätet i Stockholmsregionen består av stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet är uppbyggt av ledningar och stationer för 400 kv och 220 kv och det förvaltas av Svenska Kraftnät. Länsstyrelsen har i olika sammanhang framfört att Statens energimyndighet bör peka ut stamnätet för eldistribution som riksintresse för energidistributionen. I avsaknad av ett sådant beslut har Länsstyrelsen gjort bedömningen att stamnätet för elförsörjning med 400 kv och 220 kv ledningar/kablar inkl. transformatorstationer är av riksintresse. 3 kap. 8 andra stycket MB Områden som är av riksintresse för anläggningar för energiproduktion och energidistribution ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten och utnyttjandet av anläggningarna. Ansvarig myndighet för att lämna uppgifter om områden av riksintresse för energiproduktion och energidistribution är Statens energimyndighet. Ladda ner GIS-data Riksintresse Energiproduktion, MB 3:8 (vindbruk) 9

92 Stockholms ström och Storstockholm Väst Svenska Kraftnät har på regeringens uppdrag utrett utformningen av det framtida kraftledningsnätet kv i Stockholmsregionen för att långsiktigt säkra regionens elförsörjning. Arbetet har bedrivits i samarbete med Länsstyrelsen, berörda kommuner, interkommunala samarbetsorgan samt regionnätsägarna Vattenfall Eldistribution AB och Fortum. Utredningen har namnet Stockholms ström. Behoven av effektuttag har dock ökat snabbare än vad som förutsågs när de nya nätstrukturen för Stockholmsområdet togs fram för snart 10 år sedan. Svenska kraftnät planerar därför för ytterligare förstärkning i form av en ny nord-sydlig 4000 kv-förbindelse, benämnd Storstockholm Väst, genom västra delen av regionen. Den är tänkt att ersätta dagens 220 kv-förbindelse på sträckan Hamra-Överby-Beckomberga-Bredäng-Kolbotten samt mellan Odensala och Överby. 3 kap. 8 andra stycket MB Områden som är av riksintresse för anläggningar för industriell produktion ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten och utnyttjandet av anläggningarna. Ansvarig myndighet för att lämna uppgifter om områden av riksintresse för industriell produktion är Tillväxtverket. Utbyggnaderna kommer att pågå fram till omkring år 2025, så enskilda delprojekt kan komma att förändras. Den nya nätstrukturen gör att ca 15 mil luftledningar kommer att rivas, dock först när CityLink är byggd. >> Planerade projekt i länets kommuner inom Stockholm Ström Industriell produktion Följande områden i Stockholms län är idag utpekade som riksintresse för anläggningar för industriell produktion. Området Hallstavik, Hallsta pappersbruk, Norrtälje kommun Området Nynäshamn, Nynäs AB Oljeraffinaderi, Nynäshamns kommun Dessa områden har pekats ut av föregångare till Tillväxtsverket. Det finns ingen närmare precisering av vad rinksintresseanspråken innebär. Tillväxtverket har avvaktat utredningen kring riksintressesystemet inför eventuell översyn av riksintresse industriell produktion. 3 kap. 8 andra stycket MB Områden som är av riksintresse för vattenförsörjning ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten och utnyttjandet av anläggningarna. Ansvarig myndighet för att lämna uppgifter om områden av riksintresse för vattenförsörjning är Havs- och vattenmyndigheten. >> Riksintressen för industriell produktion Vattenförsörjning Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har beslutat att 28 anläggningar är av riksintresse för vattenförsörjning. I Stockholms län är följande anläggningar utpekade: Görvälnverket - Järfälla kommun Lovöverket - Ekerö kommun Norrvattens reservvattentäkter i Stockholmsåsen - Sigtuna, Sollentuna, Solna och Upplands Väsby kommuner Norsborgsverket och Bornsjön - Botkyrka och Salems kommuner Djupdalsverket - Södertälje kommun >> Riksintressen för vattenförsörjning på HaV:s webbplats Totalförsvaret Försvarsmakten fattade den 31 mars 2015 Försvarsmakten beslut om förnyad redovisning av riksintressena. Inga nya, öppet redovisade riksintressen har tillkommit i Stock- 10

93 holms län, men influensområdet för riksintresset Muskö örlogshamn i Haninge kommun har förändrats. Försvarsmaktens beslut om riksintressen omfattar en katalog med kartor och värdebeskrivningar för riksintresseområden som finns tillgänglig på Försvarsmaktens webbplats. >> Riksintressen totalförsvarets militära del Försvarsmakten ska erbjudas samråd vid planläggning och bygglovsprövning utanför detaljplan i alla redovisade områden för att möjliggöra bevakning av riksintressena. Områden av riksintresse för totalförsvaret såsom övnings- och skjutfält och flygflottiljer kan redovisas öppet. Andra områden kan av sekretesskäl inte redovisas öppet, dessa områden har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Höga objekt riskerar att störa dessa funktioner. För att möjliggöra bevakning av dessa är hela landet samrådsområde för höga objekt. Samråd ska därför ske med Försvarsmakten i ärenden som avser byggnader och andra objekt högre än 20 meter över mark belägna utanför sammanhållen bebyggelse, och högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse. Försvarsmakten ska kontaktas i tidiga skeden i sådana plan- och byggärenden, vilket bör framgå av översiktsplan eller i till översiktsplanen knutet planeringsunderlag. Kartor och beskrivningar Totalförsvarets riksintresseområden omfattar i Stockholms län övnings- och skjutfält, sjöövningsområden i havet samt en väderradarstation vid Arlanda. Kartorna över riksintressen redovisar områden med influensområden. Den militära verksamhet som pågår inom olika områden medför i de flesta fall en omgivningspåverkan, vilken ska beaktas vid planering och tillståndsprövning. Generellt utgör influensområdet det område inom vilket omgivningspåverkan i form av buller kan anses som störande enligt gällande riktvärden. Ibland är också säkerhetsaspekter dimensionerande. Influensområdena baserar sig på de miljötillstånd som Försvarsmakten innehar för att bedriva verksamheten. För de områden som benämns som Övriga områden, framgår endast gränsen för influensområdet. Även dessa områden ingår som riksintressen för totalförsvarets militära del, men en exakt kartering av anläggningar som ingår kan inte redovisas av sekretesskäl. 3 kap. 9 andra stycket MB Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten och utnyttjandet av anläggningarna. Ansvarig myndighet för att lämna uppgifter om områden av riksintresse för totalförsvarets är Försvarsmakten. Ladda ner GIS-data Riksintresse Totalförsvar, MB 3:9 Kommuner i Stockholms län berörs i några fall även av influensområden kring totalförsvarets riksntressen i angränsande län. De på kartor redovisade riksintresseområdena med influensområden ska framgå av kommunernas översiktsplaner. Förordnandeområde enligt 11 kap. 12 PBL I Stockholms län finns flera områden med förordnanden till skydd för totalförsvarets intressen. Länsstyrelsen beslutade om dessa 2003 och 2007, enligt 12 kap 4 äldre planoch bygglagen (1987:10). Förordnandena gäller dock fortfarande, numera enligt 11 kap. 12 plan- och bygglagen (2010:900). De innebär ett särskilt förfarande vid hanteringen av bygglov och förhandsbesked utanför detaljplan. Ladda ner GIS-data LstAB Förordnandeområden enligt 12 kap. 4 ÄPBL Försvarsmakten har sedan beslut om förordnande uppdaterat sina riksintressen, men förordnadeområdena har ännu inte ändrats. Länsstyrelsen beslutar om förordnandeområden utifrån ett underlag från Försvarsmakten. Försvarsmakten har meddelat att detta arbete har påbörjats. I dagsläget gäller därför att kommuner vid prövning av bygglov och förhandsbesked ska samråda med Försvarsmakten både inom utpekade riksintressena med influensområden, och inom förordnandeområdena. Går kommunen mot Försvarsmakten ska de meddelas beslutet. Inom ett förordnandeområde ska kommunens beslut även skickas till Länsstyrelsen, som har möjlighet att överpröva beslutet. 11

94 STATLIGA INTRESSEN, 3 KAP 16 PBL RIKSINTRESSEN 4 KAPITLET MILJÖBALKEN I 4 kap. miljöbalken (MB) återfinns särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Områdena är i sin helhet av riksintresse och är utpekade med geografiska namn direkt i lagtexten. I Stockholms län avser 4 kap. MB följande områden Kustområdet och skärgården, Mälaren med öar och strandområden, Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården och Natura 2000 områden. Bestämmelsen i 4 kap. 1 miljöbalken gäller för samtliga angivna områden. Övriga bestämmelser i 4 kap. gäller för de olika områdena. Enligt 4 kap. 1 MB De områden som anges i 2-8 är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om 1. det inte möter något hinder enligt 2-8 och 2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna i första stycket 2 och i 2-6 utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Av översiktsplanen ska enligt 3 kap. 5 PBL framgå hur kommunen avser att tillgodose redovisade riksintressen. Det bör uppmärksammas att de värden som ingår i ett riksintresse som omfattas av 4 kap. MB alltid har företräde framför ett riksintresse som är utpekat enligt 3 kap. MB. Bestämmelsen i 4 kapitlet miljöbalken innebär att riksdagen tagit ställning till vilken inriktning mark- och vattenanvändningen ska ha i de berörda områdena, d.v.s. till förmån för turism och rörligt friluftsliv. I ett nationellt perspektiv är avvägningarna således redan gjorda mellan olika tänkbara intressen och anspråk som gäller utnyttjandet av områdena. Det sätt på vilket riksintresset slutligen ska tas till vara klaras emellertid ut i kommunernas översiktsplaner. Bakgrund Områdena som ingår i 4 kapitlet miljöbalken pekades ut i början på 1970-talet inom den så kallade riksplaneringen som bedrevs fram till början av 1980-talet i ett samspel mellan riksdag, regering, länsstyrelser och kommunerna. Riksplaneringen handlade om att se långsiktigt på anspråken på mark och andra naturtillgångar, konflikter mellan olika anspråk och, där det var motiverat, dra upp riktlinjer för hushållning med naturresurserna. Riktlinjer formulerades för att hushålla med värdefulla resurser och områden som var utsatta för starkt exploateringstryck. Som exempel kan nämnas att värdefull jordbruksmark bebyggdes, omfattande ny fritidsbebyggelse tillkom i kust- och skärgårdsområden, älvar byggdes ut och miljöstörande industrier anlades i kustområden. Riksplaneringen inleddes med SOU 1971:75, Hushållning med mark och vatten, och ledde till att riktlinjer infördes i Lagen om hushållning med naturresurser m.m. 1987, samtidigt med plan- och bygglagen. Lagen ersattes 1999 av miljöbalken, kapitel 3 och 4. Skälet till den allmänna bestämmelsen som infördes för samtliga geografiskt utpekade riksintressen gällande exploateringsföretag, utvecklingen av befintliga tätorter etc. var enligt propositionen 1985/86:3 att ge bestämmelserna uttryck för långsiktigt angelänga hushållningskrav. Det var därför viktigt att bestämmelserna inte gjordes för tidsbundna vad gäller intressen som konkurrerar om mark- och vattenanvändningen, då förändringar ständigt sker i fråga om markanspråk i samhället. 12

95 Exploateringsföretag Med exploateringsföretag menas utifrån miljöbalkens bestämmelser industriell eller industriliknande verksamhet, tätorts- eller fritidsbebyggelse av större omfattning, större trafikleder, större ledningsföretag, gruvor och andra större täkter, terminalanläggningar som t.ex. flygplatser, farleder och muddringsföretag. Begreppet exploateringsföretag kan även omfatta enstaka byggnader. Företag av liten eller obetydlig omfattning, som anpassas till landskapsbilden samt till natur- och kulturvärdena, utgör inte exploateringsföretag i miljöbalkens mening. Bedömningar av vad som är exploateringsföretag enligt miljöbalken görs av prövningsmyndigheten. Påtaglig skada I förarbetena till naturresurslagen (prop. 1985/86:3) framhålls att när bestämmelsen om exploateringsföretag och ingrepp i miljön ska tillämpas i olika ärenden, måste man utgå från de samlade natur- och kulturvärdena i hela det geografiska området. Till skillnad från vad som ska iakttas vid tillämpningen av de sektorsvisa grundläggande riksintressena enligt 3 kap. miljöbalken, ska man inte bara göra en bedömning av om exploateringen påverkar värdena i den närmaste omgivningen, utan av vad som utifrån ett helhetsperspektiv är en lämplig utveckling i hela det geografiska område som omfattas av bestämmelsen. Påtaglig skada enligt 4 kap. miljöbalken uppstår om en exploatering får bestående negativ inverkan på de samlade natur- och kulturvärdena och friluftsintressena för riksintresseområdet som helhet, eller har en tillfälligt stor negativ påverkan på dessa. Vid bedömningen av ett företag ska hänsyn tas inte bara till de direkta störningarna av miljön som kan uppstå utan även till vilka ingrepp eller förändringar av miljön som företaget i övrigt kan innebära. Som exempel kan nämnas ett nytt fritidshus på en skärgårdsö som i förlängningen kan kräva omfattande muddring av en vik med grunda bottnar för att fritidshusägaren ska kunna komma till sitt hus. Risken finns också att den sammantagna effekten av många små beslut till sist leder till påtaglig skada. Mälaren med öar och strandområden Mälaren med öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse enligt 4 kap. 2 MB. Det är ett av de mest värdefulla landskapen i landet med särskilt stora natur- och kulturvärden med betydelse för friluftsliv och turism. Bestämmelserna omfattar öar, vattenområden samt strandområden med intilliggande större sammanhängande oexploaterade natur- och kulturlandskap. Den avgränsning av riksintresseområdet som framgår av Länsstyrelsen GIS-karta är schematisk. I kommunernas antagna översiktsplaner och i Länsstyrelsens granskningsyttranden däröver, framgår vilka överväganden som görs om områdets bevarande och utveckling utifrån de värden som finns inom området. Spåren från järnåldern, 1600-talets säterier och åkerlandskap och nu senast industriepoken och det moderna stadslandskapets utbredning präglar området. Landskapet runt Mälaren är tilltalande genom sin omväxling, småskalighet och starka kulturprägel. Vattnet och stränderna, kulturlandskapet med herrgårdsmiljöerna och höjdernas skogsområden är basen för friluftslivet i området. Att ta tillvara landskapets och bebyggelsemiljöernas väsentliga karaktärer och värden i den fortsatta utvecklingen är en viktig fråga för kommunernas översiktliga planering. Det gäller självklart vid utbyggnaden av tätorter och kommunikationer, men i minst lika hög grad också för bebyggelseutvecklingen på landsbygden. Även en långsam bebyggelsetillväxt får på sikt stor inverkan på upplevelsen av landskapet. Enligt 4 kap. 2 MB Inom området Mälaren med öar och strandområden skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Ladda ner GIS-data Riksintresse Rörligt friluftsliv, MB 4:2 13

96 Bestämmelserna i miljöbalken innebär att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Det bör framhållas att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Det är även viktigt att komma ihåg att bestämmelserna inte innebär hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Länsstyrelsen anser generellt, utifrån bestämmelserna i milijöbalkens fjärde kapitel, att sammanhållna och idag orörda markområden inte bör tas i anspråk för bebyggelse m.m. och att ny bebyggelse bör tillkomma som kompletteirng till befintliga bebyggelsestrukturer. Kustområdet och skärgården Länets kustområde och skärgård ingår i det större området från Arkösund och Oxelösund i söder till Singö, Öregrund och Forsmark i norr som i sin helhet utgör riksintresse enligt 4 kap. 2 och 4 MB. Skärgårdsområdets speciella natur och topografi med näringsgeografiska förutsättningar har skapat särpräglade bebyggelsemönster och kulturmiljöer - i olika sammanhang omnämns dessa landskap såsom nationallandskap. Den avgränsning av området som framgår av Länsstyrelsen GIS-karta är schematisk. I kommunernas antagna översiktsplaner och i Länsstyrelsens granskningsyttranden däröver, framgår vilka överväganden som görs angående områdets bevarande och utveckling utifrån de värden som finns i kustområdet och skärgården. Grundregeln är att områdets samlade natur- och kulturvärden ska skyddas mot förändringsåtgärder som innebär påtaglig skada på dessa värden. Turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Fritidsbebyggelse får komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. Det är även viktigt att komma ihåg att bestämmelserna inte innebär hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Länsstyrelsen anser generellt, utifrån bestämmelserna i milijöbalkens fjärde kapitel, att sammanhållna och idag orörda markområden inte bör tas i anspråk för bebyggelse m.m. och att ny bebyggelse bör tillkomma som kompletteirng till befintliga bebyggelsestrukturer. Anläggningar som avses i 17 kap. 1 1 MB samt 4 a 1-6, 9 och 10 MB får komma till stånd endast på platser där det redan finns anläggningar som omfattas av bestämmelserna i 17 kap. 1 och 4 a. Fritidshusbebyggelse Bestämmelserna i 4 kap 4 MB är särskilt inriktade på att begränsa exploateringen för fritidshusbebyggelse, vilket var en stor fråga i länets kommuner under 1970-talet. Enligt bestämmelserna får fritidshusbebyggelse endast komma till stånd i form av kompletteringar av befintlig bebyggelse. Med kompletteringar menas enligt förarbetena sådana tillskott till en befintlig bebyggelsegrupp, som innebär att det av fritidsbebyggelse ianspråktagna området inte ökar nämnvärt i omfattning. Det kan även vara ett tillskott som innebär en naturlig avrundning av ett befintligt bebyggelseområde. Av förarbetena framgår även att det förhållandevis begränsade utrymmet för ytterligare fritidsbebyggelse så långt som möjligt bör utnyttjas för andra former än för enskilt ägande. Idag kan konstateras att de anspråk på exploatering av ytterligare fritidsbebyggelse i kustområdet som dominerade inför och under den fysiska riksplaneringen på 1970-talet Enligt 4 kap. 2 MB Inom kustområdena och skärgårdarna från Arkösund till Forsmark skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Enligt 4 kap. 4 MB Inom kustområdena och skärgårdarna från Arkösund till Forsmark får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. Inom områden som avses i första stycket får anläggningar som avses i 17 kap. 1 1 samt 4 a 1-6, 9 och 10 komma till stånd endast på platser där det redan finns anläggningar som omfattas av bestämmelserna i 17 kap. 1 och 4 a. Ladda ner GIS-data Riksintresse Rörligt friluftsliv, MB 4:2 Riksintresse Högexploaterad kust, MB 4:4 14

97 har ersatts av anspråk på exploatering för permanent bebyggelse i former som motsvarar fritidsbebyggelseanspråken. Plan- och bygglagen skiljer inte på utnyttjandet av byggnader för permanent- eller fritidsboende. Det är därför av underordnad betydelse om den planerade bebyggelsen används för permanent- eller fritidsboende. Kommunerna behöver i dessa sammanhang precisera behovet av att utveckla bostadsbyggandet utifrån befintliga tätorter och dylikt i enlighet med bestämmelserna i 4 kap. MB. Kungliga nationalstadsparken Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården utgör sedan 1995 nationalstadspark och är sin helhet av riksintresse enligt 4 kap. 7 MB. Det är den första och hittills enda nationalstadsparken i landet. Sedan 2009 benämns området Kungliga nationalstadsparken. Området ligger till ca 2/3 i Stockholm, till ca 1/3 i Solna. Fjäderholmarna ligger i Lidingö. Området gränsar i Edsviken mot Danderyd och Sollentuna kommuner. Bestämmelserna i 4 kap. 7 MB skyddar områdets parklandskap och naturmiljö mot intrång och det historiska landskapets natur- och kulturvärden mot skada. Även exploateringsföretag och andra ingrepp i omgivningarna får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden (4 kap. 1 MB). Lagskyddet syftar till att långsiktigt slå vakt om helheten i ett historiskt landskap. Genom att det hanterar helheten i ett historiskt landskap omfattar det både natur- och parklandskap och mer exploaterade områden. Lagbestämmelsen skyddar områdets värden när förändringar aktualiseras genom planer, bygglov eller när andra tillståndspliktiga åtgärder prövas enligt väglag, ellag, miljöbalk m.fl. lagar. Kommunernas fördjupning av översiktsplanerna ger vägledning >> Fördjupning översiktsplan Nationalstadsparken Solna >> Fördjupning översiktsplan Nationalstadsparken Stockholm Länsstyrelsens särskilda uppdrag Lagbestämmelserna i miljöbalken handlar inte om vård och skötsel eller utveckling av nationalstadsparkens värden. Länsstyrelsen har däremot enligt nationalstadsparksförordningen en samordande roll i arbetet med att utveckla parkens kultur-, natur- och rekreationsvärden. Länsstyrelsen tog därför år 2012 fram en vård- och utvecklingsplan för Kungliga nationalstadsparken. Enligt 4 kap. 7 MB Området Ulriksdal Haga Brunnsviken Djurgården är en nationalstadspark. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Trots bestämmelsen i andra stycket får en åtgärd som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark vidtas, om 1.åtgärden höjer parkens naturoch kulturvärden eller tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse, och 2.parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Ladda ner GIS-data Riksintresse Nationalstadspark, MB 4:7 >> Vård- och utvecklingsplan Natura 2000 Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla naturområden. Syftet är att värna om naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. I Stockholms län finns 235 Natura 2000 områden. >> Om Natura 2000 på Naturvårdsverkets webbplats Många av länets Natura 2000 områden är skyddade som naturreservat. Till varje Natura 2000 område tas en bevarandeplan fram, som bland annat beskriver områdets värden. Länsstyrelserna hade under åren ett regeringsuppdrag om att granska och kvalitetssäkra landets Natura 2000 områden. Enligt 4 kap. 8 MB En användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 första stycket 1 eller 2 och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a får komma till stånd endast om sådant tillstånd har lämnats. >> Läs mer om bevarandeplaner och kvalitetssäkringen 15

98 Natura 2000-områden har ett särskilt starkt lagskydd; områdena är av riksintresse enligt 4 kap. MB och omfattas även av bestämmelser i 7 kap. 27, 28 och 28a MB med krav på tillstånd för att bedriva verksamhet och vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i området. Det gäller åtgärder och verksamhet både inom och utanför ett Natura 2000 område. Tillstånd får inte ges till verksamheter och åtgärder som kan skada de livsmiljöer eller medföra störningar för de arter som avses skyddas. Länsstyrelsen är prövningsmyndighet. Tidigt i planeringen bör bedömningar göras om hur en markanvändning, inom och utanför ett Natura 2000 område, kan komma att påverka miljön i området. Av översiktsplanen ska framgå hur Natura 2000 områdena ska tillgodoses. Ladda ner GIS-data Natura 2000, Art- och habitatdirektivet Natura 2000, Fågeldirektivet 16

99 STATLIGA INTRESSEN, 3 KAP 16 PBL MILJÖKVALITETESNORMER Miljökvalitetsnormer (MKN) återfinns i miljöbalkens 5 kapitel med tillhörande förordningar. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik. Av översiktsplanen ska enligt 3 kap. 5 PBL framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer luft Normerna för kvävedioxid, grova partiklar (PM10) och marknära ozon har visat sig svårast att klara i länet. Marknära ozon beror till stora delar av intransport från andra länder varför åtgärder främst bör ske internationellt. Kvävedioxid och partiklar däremot, beror främst på lokala utsläppskällor. Länsstyrelsen fastställde i december 2012 åtgärdsprogram för luftkvalitet för kvävedioxid och partiklar PM10. Åtgärdsprogrammet redovisar ett aktuellt kunskapsunderlag om förhållanden i länet med generella förslag till åtgärder samt mer preciserade förslag för den inre stadsbygden. >> Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län I rapporten Miljökvalitetsnormer - luft i planering och rättstillämpning redovisas situationer där luftkvalitetsfrågor och MKN för luft särskilt bör uppmärksammas vid planläggning. Rapporten ger även exempel på hur MKN kan hanteras i översiktsplan. >> MKN luft i planering och rättstillämpning Miljökvalitetsnormer vatten Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten gäller för alla vars verksamhet påverkar vattenförekomster. Myndigheter och kommuner har ett ansvar att se till att MKN för vatten följs. Det avgörande är att tillståndet i vattenmiljön ej får försämras och/eller medföra att MKN ej kan uppnås/bibehållas. När statusen är sämre än god måste åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten genomföras för att MKN ska kunna uppnås. Det finns MKN som har ett kvalitetskrav och en tidsangivelse (ekologisk status) och MKN för vatten som är gränsvärdesnormer (kemisk status). En ny EU-dom (EU-domen i mål C-461/13) tolkar även de ekologiska kvalitetsfaktorerna som gränsvärdesnormer och domen innebär troligen en skärpning av tolkningen av MKN. MKN finns även för vissa grundvattenförekomster (god och kvantitativ status). >> Vägledande dom från EU Statusklassningar och vattenförekomster Vattendelegationen antog den 16 december 2009 förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för s.k. vattenförekomster inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Det innebär att det för de flesta sjöar, större vattendrag, kustvatten och vissa grundvattenförekomster fastställdes kvalitetskrav för vattenmiljöerna. Syftet med miljökvalitetsnormerna är att uppnå så kallad god status i alla vattenförekomster senast den 22 december Andra kvalitetskrav har fastställts där det finns särskilda skäl. Av åtgärdsprogram- 17

100 met framgår vilka åtgärder som behöver vidtas, samt tidpunkt och den myndighet/ kommun som är ansvarig för respektive åtgärd. Miljökvalitetsnormerna finns publicerade i Stockholms läns författningssamling (01FS 2010:65). Vattenmyndighetens beslut om miljökvalitetsnormer m.m. finns tillgängligt på vattenmyndigheternas webbplats. >> Vattenmyndigheterna Uppgifter om enskilda vattenförekomster finns i databasen VISS, Vatteninformationssystem Sverige. På Länsstyrelsens webbplats presenteras även regelbundet rapporter om miljöstatus i länets sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. >> VISS >> Tillståndet i miljön Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden Regeringen beslutade dock om en prövning av förslagen till åtgärdsprogram. Denna prövning är klar och Vattenmyndigheterna har nu uppdraget att fastställa de nya åtgärdsprogrammen för MKN vatten och översiktsplanen För en effektiv planprocess är det viktigt att man belyser vattenfrågorna tidigt. I den kommunala planeringen är det exempelvis av betydelse att man hanterar dagvattenfrågan på ett tydligt och samordnat sätt. Dels för att inte riskera att försämra status men främst för att status i många vatten behöver förbättras genom att minska föroreningsbelastningen. Ofta finns möjlighet att samordna dagvattenhanteringen med t.ex. klimatanpassning (skyfall/översvämning). Har man i äldre planering en undermålig dagvattenhantering får man i anslutande planer åtgärda detta. I vissa fall kan det vara en förutsättning för om tillkommande planer blir tillåtliga. Tre viktiga frågor som har betydelse för den fysiska planeringen: Robust dagvattenhantering Skyfall/översvämningskartering Diffusa utsläpp (exempelvis spridningsrisk från förorenade områden) Länsstyrelsen har, tillsammans med Stockholms stad och Upplands Väsby kommun, tagit fram en rapport med närmare vägledning för hur miljökvalitetsnormerna ska behandlas i planeringen. En vägledning för hur miljökvalitetsnormerna för vatten kan hanteras i översiktsplanering publicerades 2011 av Länsstyrelsen i Jönköpings län, i samarbete med Värmlands och Östergötlands län. >> MKN vatten - vägledning för fysisk planering >> MKN vatten och översiktsplanering Miljökvalitetsnormer fisk- och musselvatten Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten har fastställts enligt Fisk- och musselvattendirektivet. Direktivet är implementerat i svensk lag genom förordningen om Fisk- och musselvatten (SFS 2001:554). Mälaren är det enda område i Stockholms län som omfattas av normerna (NFS 2002:6). Miljökvalitetsnormerna ska iakttas till exempel vid åtgärder som kan orsaka grumling, ändring av temperatur, ökning av näringsämnen (fosfor, nitrit, ammonium/ammoniak) och syrehalt i vattnet. >> Normerna (NFS 2002:6) 18

101 STATLIGA INTRESSEN, 3 KAP 16 PBL STRANDSKYDD LANDBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN Enligt 7 kap. 18 e MB har kommunerna möjlighet att i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen s.k. LIS områden. Bestämmelserna får inte tillämpas i kust- och skärgårdsområdet i Stockholms län och tillämpas med viss begränsning vid Mälaren. Av Länsstyrelsens granskningsyttrande över utställd översiktsplan ska enligt 3 kap. 16 PBL framgå om redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e första stycket MB. Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Syftet med bestämmelserna är att stimulera lokal och regional utveckling i områden som har god tillgång på strandområden och där viss byggnation kan ske utan att strandskyddets syften åsidosätts. Behovet av att stimulera en sådan utveckling finns främst i landsbygdsområden som inte är belägna i närheten av stora tätorter. Bestämmelserna får inte tillämpas i bl.a. länets kust- och skärgårdsområde och får tillämpas med viss begränsning vid Mälaren. Vidare är bestämmelsen enbart tillämplig i områden som har liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften i eller i närheten av tätorter. Aktuellt planeringsunderlag I informationsbladet Landsbygdsutveckling i strandnära lägen vid Mälaren har länsstyrelserna runt Mälaren utifrån lagstiftning och förarbeten gjort en tolkning av vad bestämmelserna om LIS-områden kring Mälaren kan innebära. >> Informationsblad LIS vid Mälaren >> Läs mer om strandskydd i kapitlet om skyddade områden 19

102 STATLIGA INTRESSEN, 3 KAP 16 PBL MELLANKOMMUNAL SAMORDNING Enligt 2 kap. 3 första stycket plan- och bygglagen ska hänsyn tas till mellankommunala och regionala förhållanden vid planläggning. Detta innebär att kommunen inte bara ska ta hänsyn till förhållandena i angränsande kommuner utan också till behovet av samverkan och samarbete i ett bredare regionalt perspektiv. I Stockholmsregionen är behovet av att samordna frågor om mark- och vattenanvändning stort. Det gäller både mellan kommuner och regionalt. Avsikten med plan- och bygglagens bestämmelse gällande mellankommunal samordning i 3 och 5 kap., och om länsstyrelsens tillsyn i 11 kapitlet 10, är att länsstyrelsen ska kunna bevaka att de planer som kommunerna tar fram är förenliga i förhållande till varandra. Att bevvaka att de kommunala planerna är förenliga med regionplanen hamnar också under dessa bestämmelser. Det här avsnittet tar upp den planering som bedrivs regionalt genom Landstingets ansvar för regionplanering och det särskilda ansvar att pröva regionala frågor som ankommer på Länsstyrelsen. Ytterligare frågor med mellankommunal räckvidd som exempelvis miljökvalitetsnormer och bostadsförsörjning redovisas under andra rubriker i sammanställningen. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010 Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2010 antogs av Landstingsfullmäktige den 11 maj Planen utgör både regionplan och länets regionala utvecklingsprogram (RUP) genom Länsstyrelsens beslut den 30 augusti En regionplan ska enligt 7 kap. 6 PBL vara vägledande för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Regionplanen ska ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och byggnadsverk, om det har betydelse för regionen. Den ger möjlighet för kommunerna att se sin planering i ett regionalt sammanhang. I en storstadsregion som Stockholm är det särskilt viktigt att regionala hänsyn tas i den kommunala planeringen. I Länsstyrelsens granskningsyttrande över RUFS 2010 framhålls att bebyggelsestruktur, grönstruktur, infrastruktur, teknisk försörjning och även bostadsförsörjning är viktiga regionala planeringsfrågor. Länsstyrelsen ser den regionala utvecklingsplanen som ett uttryck för vad som är lämplig samordning av mark- och vattenanvändning i länet med mellankommunal räckvidd. Därmed är den utgångspunkt för Länsstyrelsens skyldighet att enligt 3 kap 16 PBL och 11 kap. PBL granska kommunala planer och uppmärksamma om mark- och vattenanvändningsfrågor som angår flera kommuner har samordnats på ett lämpligt sätt, samt vid behov överpröva kommunens beslut att anta detaljplan. >> RUFS

103 RUFS 2050 Nu pågår arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utgångspunkten för arbetet är den nuvarande planen, RUFS Under gjordes en aktualitetsbedömning av RUFS Den visade på att planen är fortsatt både aktuell och användbar, men den pekade på en del utvecklings- och förbättringsområden. Under perioden 8 april - 30 september 2016 genomfördes samråd om nästa regionala utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Under hösten 2017 kommer planen att ställas ut och den slutliga planen ska beslutas i landstingsfullmäktige under >> RUFS 2050 Handlingsprogrammet Regionala stadskärnor Landstinget godkände i mars 2013 Handlingsprogrammet Regionala stadskärnor. Programmet avser de i RUFS 2010 utpekade åtta yttre regionala stadskärnorna. Det innehåller fyra prioriterade områden som regionen ska arbeta vidare med: Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna Stadsutveckling i de regionala stadskärnorna Utveckla kunskaps- och tjänsteintensivt näringsliv i de regionala stadskärnorna Länsstyrelsen har framhållit att kommunerna bör ta fram översiktliga planer för sina respektive regionala stadskärnor och även studera kopplingen till omgivningen. >> Handlingsprogram för Regionala stadskärnor De regionala grönkilarna De gröna kilarna är en viktig del av regionplanens struktur. De utgör en sammanhängande struktur av områden med höga rekreations-, natur- och kulturmiljövärden. De bildar en väv av grönska och vatten i anslutning till bebyggelsestrukturen och ger god tillgång till tätortsnära natur. De innehåller flera ekosystemtjänster som är viktiga att bevara och utveckla, inte minst som resurs för vår klimatanpassning. Lokalisering av ny bebyggelse, anläggningar och verksamheter bör undvikas i de gröna kilarna. Särskilda kvaliteter som bör uppmärksammas är tysta områden, vattenområden och stränder. Områden som knyter samman gröna kilar med lokal grönstruktur bör stärkas. >> Stockholms läns gröna kilar, RUFS

104 STATLIGA INTRESSEN, 3 KAP 16 PBL HÄLSA, SÄKERHET OCH RISKFRÅGOR Vid planläggning, liksom i ärenden om bygglov eller förhandsbesked, ska bebyggelse och byggnadsverk enligt plan- och bygglagen lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet, och till risken för olyckor, översvämning och erosion. Trafikbuller Den 2 januari 2015 skedde ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen med syfte att underlätta bostadsbyggandet i bullerutsatta områden utan att riskera påverkan på människors hälsa. Ändringarna innebar bland annat nya krav i plan- och bygglagen gällande omgivningsbuller vid lokalisering, utformning och place-ring av bostadsbyggnader. Det ställs dessutom nya krav i plan- och bygglagen på redovisning av bullervärden vid planläggning och bygglovsprövning. I april 2015 beslutade regeringen om en förordning som innehåller nya riktvärden för utomhusbuller. Förordningen, som trädde i kraft den 1 juni 2015, innehåller riktvärden för utomhusbuller från spår-, väg- och flygtrafik vid bostadsbyggnader. >> Läs Förordning om trafikbuller vid bostadsbebyggnader Buller vid detaljplanering Buller är en viktig faktor att ta hänsyn till vid planläggning i bullerutsatta lägen. Genom att planera och utforma tillkommande bebyggelse går det att skapa goda boendemiljöer även i utsatta lägen. Boverket har tagit fram en vägledning om hur buller ska hanteras vid detaljplanering. >> Buller vid detaljplanering på PBL Kunskapsbanken Följande rapporter ger närmare vägledning för planering av bostäder i bullerutsatta lägen, och finns tillgängliga på Länsstyrelsens webbplats. >> Trafikbuller och planering >> Trafikbuller och planering II >> Trafikbuller och planering III >> Trafikbuller och planering IV >> Trafikbuller och planering V Industri-och verksamhetsbuller Boverket och Naturvårdsverket har tagit fram nya vägledningar för industribuller och annat verksamhetsbuller för att underlätta kommuners och länsstyrelsers arbete. Naturvårdsverkets vägledning ger stöd vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Olika ljudnivåer för olika delar av dygnet och för ljud av olika karaktär tas upp. Bland annat ges vägledning om buller vid en fasad, uteplats eller skolgård kan vara en olägenhet för de som bor eller vistas där. Även för förskolor, vårdlokaler och friluftsområden finns vägledande ljudnivåer. 22

105 >> Läs vägledningen från Naturvårdsverket Boverkets vägledning gäller hur industribuller ska hanteras vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder. Den kan även användas vid skolor, förskolor och vårdlokaler. >> Läs vägledningen från Boverket Klimatförändringar risk för översvämning och erosion Klimatets förändringar berör samhällets alla sektorer och det är få verksamheter som kommer att förbli helt opåverkade. En medveten långsiktig planering innebär en rad åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar som märks redan idag och för de som väntar i framtiden. Länsstyrelserna har tillsammans tagit fram en allmän vägledning för klimatpassning i fysisk planering. >> Klimatanpassning i fysisk planering Länsstyrelsen har sedan 2009 regeringens uppdrag och en samordnande roll för klimatanpassningsarbetet i länet. Det innebär bland annat att Länsstyrelsen ska stödja kommuner och andra aktörer. Länsstyrelsen har i detta arbete bland annat låtit SMHI ta fram en regional klimatanalys för Stockholms län. >> Framtidsklimat i Stockholms län Länsstyrelsen har tillsammans med berörda myndigheter, kommuner, branschorganisationer och forskningsinstitut under 2014 arbetat fram en handlingsplan för klimatanpassning. I denna konkretiseras de viktigaste åtgärderna för att bygga ett samhälle anpassat för klimatförändringar. Handlingsplanen har fyra inriktningar: vatten, grönstruktur, samhällsbyggnad, innovation. >> Ett robust samhälle - regional handlingsplan för klimatanpassning i Stockholms län Länsstyrelsens rekommendationer Länsstyrelsen anser att ny bebyggelse behöver lokaliseras, placeras och utformas så att den är lämplig med hänsyn till kommande klimatförändringar med avseende på risken för översvämning. Översvämningsrisk Östersjön Dagens forskning visar på att den globala havsnivån kan komma att höjas med 1 meter som en rimlig övre gräns under tidsperioden Därefter kommer havet med stor sannolikhet fortsätta att stiga. I Stockholms län kompenseras en global havsnivåhöjning delvis av landhöjning. Länsstyrelsens rekommendationer anger att ny bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt längs länets Östersjökust behöver placeras ovanför nivån 2,7 meter räknat i höjdsystem RH2000. Om ny bebyggelse placeras under rekommenderad nivå behöver kommunen visa att exploateringen inte blir olämplig. Bedömningsgrunderna för rekommendationerna utgår från SMHI:s regionala klimatsammanställning för Stockholms län Det är bra att kommunen i översiktsplanen redovisar riktlinjer för hur planeringen av ny bebyggelse ska beakta förväntade höjda vattennivåer. Ny sammanhållen bebyggelse 23

106 bör lokaliseras, placeras och utformas på ett sätt som innebär att samhällsstrukturen är hållbar över tid. Det är angeläget att samhällsviktiga funktioner inte lokaliseras till områden där det finns risk för översvämning idag eller i framtiden. Vid avsteg från riktlinjerna är det nödvändigt att ta fram riskanalyser för att minimera konsekvenserna att konsekvenserna av höga vattennivåer. >> Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län med hänsyn till risken för översvämning Mälarens nivå I mars 2015 antogs nya rekommendationer för ny bebyggelse vid Mälaren. Rekommendationerna har tagits fram gemensamt av Länsstyrelserna runt Mälaren. Länsstyrelserna rekommenderar att ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt behöver placeras ovan nivån 2,7 meter i RH2000. Enstaka byggnader av mindre lägre värde kan tillåtas på en lägre nivå, dock inte under 1,5 meter i RH2000. Ladda ner GIS-data LstAB Mälarrekommendationerna >> Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren med hänsyn till risken för översvämning Rekommendationer för ny bebyggelse vid sjöar och vattendrag Länsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för på vilka höjdnivåer ny bebyggelse får uppföras intill länets sjöar och vattendrag. Rekommendationerna utgår från risken för översvämning och gäller vid samtliga vattendrag och sjöar i länet förutom för Mälaren och för havet. Rekommenderar nivå för planläggning av ny bebyggelse beror på vilken sorts bebyggelse det är: Sammanhållen bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt behöver placeras ovanför nivån för ett beräknat högsta flöde. Enstaka byggnader av lägre värde behöver placeras ovan nivån för ett 100-års flöde. För att underlätta planarbetet för kommunerna har Länsstyrelsen tagit fram rekommenderade lägsta nivåer för de tre största vattendragen i länet Norrtäljeån, Tyresån och Oxundaån. >> Rekommendationer för ny bebyggelse vid sjöar och vattendrag Kartering av översvämningsrisker Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har i enlighet med förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) tagit fram kartor för områden med översvämningsrisker. Syftet med riskkartorna är att identifiera potentiella konsekvenser av översvämning som med låg, medelhög respektive hög sannolikhet förväntas inträffa. I Stockholms län finns tre vattensystem som har en betydande risk att bli översvämmade: Oxundaån, Tyresån och delar av Mälaren. Kartorna ger en överblick av vilken risk som finns för skador på människors hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet längs vattendragen vid en översvämning. Våren 2015 togs riskhanteringsplaner, baserade på de framtagna riskkartorna, fram. >> Ta del av riskkartorna på Länsstyrelsen webbplats Risk för översvämning från skyfall lågpunktskarta Länsstyrelsen tittar också på områden som kan riskeras att drabbas av översvämning vid kraftigt regn eller så kallat skyfall. Till hjälp på den översiktliga planeringsnivån har Länsstyrelsen tagit fram en lågpunktskarta som visar de potentiellt instängda områdena i terrängen och som vid skyfall kan riskeras att översvämmas. Karteringen har inte tagit hänsyn till infiltration eller dagvattensystemets kapacitet. Ladda ner GIS-filer eller ta del av kartan i vårt webbgis. Ladda ner GIS-data LstAB Lågpunktskartering, större och små ytor samt flödesackumulationlinjer 24

107 Risker i samhället Enligt plan- och bygglagen ska hänsyn tas till olycksrisker och andra säkerhetsaspekter vid planläggning och tillståndsprövning. Nedan följer några exempel på verksamheter och anläggningar som särskilt behöver uppmärksammas. Petrokemiska anläggningar Hantering av farliga kemikalier Verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen Transporter av farligt gods Tunnlar Flygplatser Sjöfart På Länsstyrelsens webbplats finns mer information om olika risker. Länsstyrelsen har också tagit fram en vägledning för hur risker bör hanteras i planering enligt PBL. >> Risker på länsstyrelsens webbplats >> Riskanalyser i detaljplaneprocessen - vem, vad, när & hur Transporter av farligt gods Rekommenderade vägar för transport av farligt gods Länsstyrelsen i Stockholms län har i samråd med berörda myndigheter tagit fram rekommendationer för transport av farligt gods på vägar inom Stockholms län. Rekommendationerna är avsedda för alla transporter av farligt gods enligt föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Länsstyrelsen uppdaterar vid behov sammanställningen över rekommenderade vägar. Innanför tullarna i Stockholms stad råder förbud mot genomfartstransporter av farligt gods. Där råder även totalförbud mot transporter i tank eller tankcontainer som innehåller vissa gaser och brandfarliga vätskor, till exempel gasol och bensin. Vissa genomfartsleder är undantagna. >> Sammanställning av rekommenderade vägar och lokala trafikföreskrifter för transport av farligt gods i Stockholms län Det rekommenderade vägnätet för transport av farligt gods är uppdelat på följande sätt: Det primära vägnätet bildar stommen i det rekommenderade vägnätet och används för genomfartstrafik. Det går ofta stora mängder och olika typer av farligt gods på dessa vägar. Det sekundära vägnätet är främst avsett för lokala transporter från det primära vägnätet och leverantör eller mottagare av farligt gods. Det sekundära vägnätet bör inte användas för genomfartstrafik. Bebyggelse intill leder med transporter av farligt gods Transporter av farligt gods är en nödvändig del av samhället som bland annat innefattar drivmedel, sjukvårdmateriel, reservkraftsdiesel, sprängmedel som används till byggprojekt och så vidare. En växande befolkning medför även en ökad förbrukning av farligt gods och ett ökat behov av transporter. Länsstyrelsen har arbetat fram riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. Syftet är att förtydliga hur Länsstyrelsen i Stockholms län ser på risker vid granskning av detaljplaner och översiktsplaner. Länsstyrelsen har även tagit fram förslag på en regional strategi för det rekommenderade vägnätet för farligt gods. Bakgrunden till uppdraget ligger bland annat i ett ökat intresse hos länets kommuner att i samband med detaljplanering 25

108 förändra det rekommenderade vägnätet för farligt gods-transporter. Länsstyrelsen har i samband med detta identifierat ett behov av att skapa ett tydligare arbets- och förhållningssätt till frågorna. Inte minst för att hitta en mer strategisk ansats som möjliggör att frågorna hanteras utifrån ett helhetsperspektiv snarare än i enskilda planer. >> Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods >> Vägvalsstyrning för transport av farligt gods en inriktning mot en regional strategi Lagen om skydd mot olyckor Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska verksamheter, som vid en eventuell olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, klassas som s.k. farlig verksamhet. Länsstyrelsen ansvarar för klassningen men kommunen ansvarar för tillsynen. Kommunen behöver även ta hänsyn till verksamheten som riskkälla i den fysiska planeringen. Lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel (2005:1248), som t.ex. biogas och E85, medför att det ska förutsättas att drivmedelsstationer kan hantera alla typer av drivmedel. Olika typer av drivmedel ställer olika krav på riskhänsyn. Länsstyrelsen anser därför att det är bra om kommunen tar fram ett underlag som visar vilka bensinstationer som eventuellt kan anses olämpliga för vissa typer av drivmedel. Framför allt med avseende på bensinstationens lokalisering i förhållande till närliggande bebyggelse, men också på grund av de nya transporter som bensinstationen skulle komma att generera. Överdäckningar Idag pågår och planeras för flera projekt i Stockholms län där trafikleder byggs över i syfte att skapa ny mark att bebygga eller få bort barriärer i stadsmiljön. Projekt med överdäckning innehåller ofta flera komplexa frågeställningar. Leder som önskas överdäckas kan vara järnvägar eller vägar av riksintresse eller regionalt viktiga vägar. De kan även utgöra primära eller sekundära transportleder för farligt gods. Generellt bör framhållas att risk- och säkerhetsaspekter måste beaktas särskilt i planeringen. Detta gäller speciellt om bebyggelse avses placeras ovanpå överdäckningen. Länsstyrelsens erfarenheter är att överdäckningar med bebyggelse fordrar såväl tekniskt komplicerade som ekonomiskt dyra lösningar. Det kan även bli aktuellt med restriktioner för vissa transporter av farligt gods i vägtunnlar under en överdäckning. Då är det viktigt att även beakta behovet av alternativa vägar för dessa transporter. Länsstyrelsen har under 2012 tagit fram en rapport om överdäckningar. Rapporten är en sammanställning av aktuell kunskap om överdäckningar. >> Överdäckningar en kunskapsöversikt Förorenade områden I arbetet med förorenade områden i exploateringsprojekt bidrar länsstyrelsen med information och kunskap i frågor som rör människors hälsa. Länsstyrelsen vill understryka vikten av att samråda internt i kommunen för att inhämta lokal information om förorenade områden. En redogörelse av informationen i ett tidigt planskede, med ett tydligt ställningstagande för hur kommunen avser att hantera en föroreningssituation, effektiviserar planprocessen. I många fall medför föroreningar i mark, byggnader, vatten och sediment risk för oönskade effekter på hälsa och miljö. Ändrad markanvändning kan medföra att exponering och spridning av föroreningar ändras, vilket i sin tur gör att riskerna ökar. För att eliminera 26

109 dessa risker behöver undersökning och eventuella efterbehandlingsåtgärder genomföras. Vägledningar för hur detta bör genomföras finns på Naturvårdsverkets webbplats. >> Om förorenade områden på Naturvårdsverkets webbplats Länsstyrelsens databas över förorenade områden Information om förorenade områden lagras i en databas, EBH-stödet. Databasen uppdateras fortlöpande när nya relevanta uppgifter tillkommer, till exempel i samband med utförda provtagningar eller saneringar. Databasen utgör ett underlag för prioriteringar för arbetet med förorenade områden,men är även ett viktigt planeringsunderlag. Länsstyrelsen inventerar förorenade områden För länet pågår med hjälp av statliga medel ett omfattande inventeringsarbete av förmodat förorenade områden. Identifiering av förorenade områden har gjorts i länets alla kommuner. Uppgifterna finns hos respektive kommun. Det är önskvärt att dessa data tillgängliggörs för planarbete, t.ex. som kartskikt. Utdrag ur Länsstyrelsens samlade databas för eventuellt förorenade områden visar att det i dagsläget finns ett mycket stort antal potentiellt förorenade områden i länet. Fördjupande branschinventeringar pågår, och färdiginventerade branscher finns redovisade på Länsstyrelsens webbplats. Detta arbete görs för att kunna prioritera vilka områden som behöver undersökas vidare för behovsbedömning av efterbehandling. >> Branschinventeringar på Länsstyrelsens webbplats Länsstyrelsen tar varje år fram ett regionalt program för efterbehandling av förorenade områden. Programmet tas fram i samråd med länets kommuner och lämnas till Naturvårdsverket. Det regionala programmet redovisar läget i länet, mål, strategi och organisation. Det redovisar också vad som har gjorts, hur arbetet prioriteras och kommande insatser. >> Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Stockholms län >> Sanering av förorenad mark - en förutsättning för god miljö Kommunernas miljökontor har en förteckning över fastigheter som är eller kan vara förorenade bland annat på grund av den verksamhet som tidigare legat på platsen. Länsstyrelsen gör årligen ett utdrag ur Länsstyrelsens databas (ebh-stödet), som översänds till respektive miljökontor. Bidrag inför bostadsbyggande Regeringen har avsatt medel för att stödja sanering av mark i anslutning till bostadsbyggande. 300 miljoner kronor är avsatta för 2016 och 2017, samt 200 miljoner kronor för 2018 och framåt. Syftet är att skapa förutsättningar för fler bostäder samtidigt som riskerna med föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön reduceras. Den nya satsningen löper parallellt med det nuvarande statsstödet för efterbehandling av förorenade områden. En separat förordning reglerar hur den nya delen av anslaget får användas. >> Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats 27

110 2 ÖVRIGA ALLMÄNNA INTRESSEN AV BETYDELSE FÖR ÖVERSIKTSPLANERINGEN

111 AV BETYDELSE FÖR ÖVERSIKTSPLANERINGEN ÖVRIGA ALLMÄNNA INTRESSEN Bostadsförsörjning Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet har förts in i 2 kap. PBL som ett allmänt intresse som ska främjas vid planläggning. Enligt 3 kap. 5 PBL ska det av översiktsplanen framgå hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Befolkningsökningen i länet är kraftig och prognoser visar på en fortsatt kraftig ökning om cirka årligen. Den höga befolkningstillväxten har föranlett Landstinget att gör reviderade framskrivningar för länets befolkning 2030 och Resultatet visar enligt Demografisk rapport 2013:01 Befolkningsutvecklingen 2012 att länets invånare kommer att uppgå till mellan 2,4 milj. och 2,6 miljoner år Enligt Landstingets rapport Regional bedömning av behovet av nya bostäder i Stockholmsregionen fram till 2030, innebär det behov av ett årligt tillskott på bostäder i regionen fram till I rapporten redovisas för behov av totalt respektive årligt bostadstillskott mellan år 2010 och år 2030 för länets olika kommuner. >> SLL Demografisk rapport, Befolkningsutvecklingen 2012 >> SLL Regional bedömning av behovet av bostäder i Stockholmsre gionen fram till 2030 Riktlinjer för bostadsförsörjning Varje kommun ska med hjälp av riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Riktlinjerna för bostadsförsörjning ska redovisa hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen och andra regionala organ ska ges möjlighet att yttra sig över kommunens planering av bostadsförsörjningen. Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen, har regeringen en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. Riktlinjerna ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet och kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål. Samtidigt ska de tillgodose alla gruppers behov av bostäder, exempelvis äldre, personer med funktionsnedsättning, studenter, nyanlända och hemlösa. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper samt marknadsförutsättningar. Det är viktigt att notera att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandattid. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna, ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Enligt Boverkets vägledning ska riktlinjerna redovisas i ett separat dokument som beslutas av kommunfullmäktige. De kan alltså inte beslutas som en del av översiktsplanen. Riktlinjerna ska vara vägledande när kommunen i översiktsplaneringen tillämpar och bedömer det allmänna intresset gällande bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. >> Kommunernas bostadsförsörjning - en handbok 29

112 Bostadsmarknadsenkäten och Läget i länet Boverket gör varje år en uppföljning av läget på bostadsmarknaden genom en enkät till kommunerna. Syftet med enkäten är att ge underlag för en allsidig belysning av det aktuella läget på bostadsmarknaden och att se utvecklingstendenser. Länsstyrelsen ansvarar för att sammanställa svaren på bostadsmarknadsenkäten och gör även varje år en analys av det aktuella läget på bostadsmarknaden Läget i länet. Analysen riktar sig till kommuner, byggföretag och andra som är intresserade av bostadsutvecklingen ur ett regionalt perspektiv. >> Bostadsmarknadsenkät Stockholms län >> Läget i länet. Bostadsmarknaden i Stockholms län Länsplan för regional transportinfrastruktur Länsplanen i Stockholms län upprättas av Länsstyrelsen. Trafikverket, landstinget, berörda myndigheter, angränsande län och regioner samt länets kommuner, bidrar med underlag. Länsplanen för transportinfrastruktur i Stockholms län fastställdes våren Länsplanen har sin utgångspunkt i Stockholmsöverenskommelsen (2007), Trafikverkets kapacitetsutredning samt Regional inriktning för transportsystemets utveckling i Stockholms län, som 2012 togs fram i samarbete mellan regionens regionala planeringsaktörer. Länsplanens inriktning är att med hjälp av hållbara transportlösningar stödja och utveckla en fungerande bostads- och arbetsmarknad genom bl.a. satsningar på kollektivtrafik och cykel samt trimning, drift och underhåll av befintlig transportinfrastruktur. I länsplanen listas de åtgärder som Länsstyrelsen bedömer som mest nödvändiga att genomföra. Huvuddelen utgörs av satsningar på kollektivtrafik, en prioritering som är nödvändig för att skapa förutsättningar för ett högt bostadsbyggande i regionen. Även arbetsplatser behöver etableras i attraktiva och kollektivtrafiknära lägen. Att bibehålla en hög kollektivtrafikandel är också nödvändigt för att hantera de trängselutmaningar länet står inför. Länsplanen lyfter även fram investeringar i cykelinfrastruktur samt reinvesteringar och effektiviseringar av befintlig infrastruktur. >> Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län >> Regional inriktning för transportsystemets utveckling Kollektivtrafik infartsparkeringar och bytespunkter I samarbete med länets kommuner investerar Landstinget årligen i nya infartsparkeringar. I vissa fall samordnas dessa anläggningar med andra åtgärder. Det är angeläget att behovet av infartsparkering tillgodoses i den kommunala planeringen och att mark reserveras för infartsparkeringar i anslutning till strategiska lägen för kollektivtrafik. Vid kollektivtrafikknutpunkter bör även utrymme till väderskyddade och säkra cykelparkeringar tillgodoses. Idag råder stor brist på cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafik. Regionala cykelstråk Cykeln som färdmedel har på senare år blivit allt mer populär och det finns i dag en samsyn bland länets aktörer och intressenter om att resor med cykel ska öka. En regional cykelplan som pekar ut stråk för arbetspendling med cykel har nyligen lanserats av Trafikverket, Landstinget och Länsstyrelsen. Numera finns också ett regionalt cykelkansli som jobbar för ökad cykling i hela länet. >> Regional cykelplan för Stockholms län >> Det regionala cykelkansliet 30

113 Jord- och skogbruk Hushållningsbestämmelsen i 3 kap. 4 miljöbalken fastlägger att jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Bestämmelsen har sitt ursprung i den fysiska riksplaneringen där särskilt ianspråktagande av jordbruksmark för bebyggelseutveckling ägnades stor uppmärksamhet. Bestämmelsen togs in i lagen om hushållning med naturresurser m.m I regeringens proposition vid införandet av lagen (prop. 1985/86:3) framhålls att jord- och skogsbrukets intressen skulle tas tillvara så långt som möjligt, men inom ramen för det kommunala självbestämmandet. I samband med att bestämmelsen infördes diskuterades möjligheten att ge all jordbruks- och skogsbruksmark status som riksintresse men detta genomfördes inte eftersom man ansåg att det skulle ta ifrån kommunerna självbestämmandet över den fysiska planeringen. Jordbruk Lagstiftningens intentioner gällande jordbruksmark Av propositionen 1985/86:3 framgår att regeringen förutsatte att kommunerna skulle fatta väl avvägda exploateringsbeslut utifrån den valda formuleringen av bestämmelsen. Kommunerna förutsågs utreda alternativa lokaliseringar och analysera effekterna av olika alternativ i de fall de ansåg sig tvungna att exploatera brukningsvärd jordbruksmark. Regeringen förutsåg att sammanhängande jordbruksbygder med högvärdig jordbruksmark i vissa fall kunde hotas av exploatering. I de fallen menade regeringen att det också kunde vara nödvändigt med redovisning av lokaliseringsalternativ utanför kommungränsen. Regeringen anförde därför att mellankommunalt samarbete i planfrågor kunde vara nödvändigt för att bevara jordbruksmarken i landets viktigaste jordbruksbygder. Enligt 3 kap. 4 MB Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse Brukningsvärd jordbruksmark fås tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. I propositionen definieras lagtextens brukningsvärd jordbruksmark som mark som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion. Vidare framhålls att markens kvalitet för biologisk produktion bör tillmätas betydelse, bl.a. bör beaktas hur marken har klassificerats och dess arronderingsförhållanden. Uttrycket tillfredsställande definieras i propositionen som att lokaliseringen av exploateringen ska vara tekniskt och funktionellt lämplig samt ekonomiskt rimlig. I de fall avvägningen faller ut till exploateringsintressets fördel ska bebyggelse och anläggningar lokaliseras och utformas så att jordbrukets intressen skadas så lite som möjligt. Jordbruksmark en viktig ekosystemtjänst Vad som anses vara brukningsvärd jordbruksmark varierar med världsmarknadspriserna och även över tid. Åkermarken nyttjas i vårt län idag framförallt för odling av ett- och fleråriga grödor, som livsmedel eller energigrödor, samt vall som foder till boskap. Växtfibrer används i viss mån även för framställning av bl.a. textilier. Begreppet jordbruksmark innefattar förutom åkermark även betesmark. Förekomst av betesmark, som inte utgör odlingsbar åker, är viktig för animalieproduktion, i synnerhet för det ekologiska lantbruket. Betesmarker som betats kontinuerligt, inte växt igen och inte plöjts upp eller gödslats hyser ofta en mycket hög biologisk mångfald och är en viktig resurs för att behålla livsnödvändiga ekosystemtjänster såsom t.ex. pollinering. I en växande storstadsregion är jordbruksmarken även viktig för att ta hand om stadens utsläpp och för förädling till nya resurser i samhällets kretslopp. Viss jordbruksmark kan vara särskilt lämpad för vatten- och våtmarkssystem som både renar och fördröjer dagvatten eller för att ta emot t.ex. avloppsslam, gödsel och kompost. Planeringsunderlag om jordbruksmark i länet I Stockholms län finns betydande områden av primärt intresse för jordbruk. Med det menas områden där jordbruksförutsättningarna är av medelmässig eller bättre beskaffenhet. Länsstyrelsen har underlag om var olika typer av jordbruksmark och producenter finns i länet. Det har även gjorts inventeringar i flera omgångar av ängs- och hagmarker. Däremot saknas aktuella siffror på avkastningsnivåer. 31

114 Inom ramen för den fysiska riksplaneringen redovisade dåvarande Lantbruksnämnden efter samråd med länsförbundet av lantbrukarnas riksorganisation (LRF) på 1970-talet en klassificering av åkermarken. Den togs fram för flertalet av länets kommuner. Klassificeringen är från 1976, men kan även idag utgöra underlag för att tillämpa hushållningsbestämmelsen inom planering och byggande. Ladda ner GIS-data LstAB Åkermarksgradering (1976) Åkermarksgraderingen omfattar 5 relativa klasser utifrån länets jordbruksförutsättningar. Klassindelningen är som följer: Klass 5 20% högre normskördar än medelförhållandet i länet Klass 4 10% högre normskördar än medelförhållandet i länet Klass 3 Medelförhållandet i länet Klass 2 10% lägre normskördar än medelförhållandet i länet Klass 1 20% lägre normskördar än medelförhållandet i länet Jordbruk i översiktsplaneringen I ett långsiktigt och globalt perspektiv är all jordbruksmark brukningsvärd och i största möjliga mån ska annan mark användas i första hand. I Stockholms län bör därför exploatering undvikas på jordbruksmark och särskilt på jordbruksmark som är klass 3-5 i åkermarksgraderingen samt på naturbetesmarker. I den mån jordbruksmark ändå kan behöva exploateras ska det endast ske i undantagsfall och för att främja väsentliga samhällsintressen. Den gällande bestämmelsen om brukningsvärd jordbruksmark ger direkta krav på den analys och avvägning som behöver göras vid anspråk på ändrad markanvändning. Översiktsplanen bör därför redovisa: Hur hänsyn ska tas till jordbruksnäringen som allmänt intresse, så att bebyggelseutvecklingen inte negativt påverkar produktionsmark för råvaror och energi. Hur avvägning skett mellan intresset att bevara jordbruksmark och intresset att utnyttja marken för andra ändamål. Det nya ändamålet måste vara av väsentligt samhällsintresse och alternativ som inte tar brukningsvärd jordbruksmark i anspråk måste ha utretts. Hur den exploatering som ändå är nödvändig bör planeras så att exploateringsarealen minimeras. Kunskapsunderlag Jordbruksmark i den kommunala planeringen Jordbruksverket har uppmärksammat att jordbruksmarken sällan behandlas som den ovärderliga resurs som den faktiskt utgör. Jordbruksmarken får ofta stå tillbaka för exploateringsintressen, både i tätortsnära lägen och på landsbygden. Utöver fysisk planering behandlar skriften även hur andra delar av den kommunala verksamheten på olika sätt kan utveckla och stödja jordbruksmarkernas mångfald av värden. >> Kommunens möjlighet att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden Skogsbruk Skogsbruket är den största areella näringen i Sverige. Skogspolitiken vilar på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. Det innebär att skogen, som nationell tillgång, ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Skogsbruk i översiktsplaneringen Översiktsplanen bör redovisa hur hänsyn ska tas till skogsnäringen såsom allmänt intres- 32

115 se vid planering och tillståndsprövning. Hushållningsbestämmelserna är utgångspunkten för den prövning som behövs. En översiktlig bedömning och motivering behöver ofta ingå. Skogsbruksnäringen som sådan och dess betydelse bör även kunna framgå av översiktsplanen. Ladda ner GIS-data LstAB Skogliga värdetrakter Relaterat kunskapsunderlag Strategi för skydd av skog Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har fastställt Strategi för formellt skydd av skog i Stockholms län. Strategin beskriver hur arealmålet för skydd av skog ska uppfyllas. Arealmålet är fastställt av riksdagen och är ett av delmålen inom miljökvalitetsmålet Levande skogar. Strategin pekar ut tio stora områden i länet, så kallade värdetrakter, där skogar med höga naturvärden är vanligare än på andra håll. Värdetrakterna ligger utspridda över hela länet, från Häverö värdetrakt i norr till Hemfosa värdetrakt i söder. De största värdetrakterna är Stockholms skärgård, samt Mälaren med öar och stränder. >> Strategi för skydd av skog i Stockholms län Skogens sociala värden Skogen är också en viktig resurs för rekreation och ger möjlighet till exempelvis jakt, promenader, fiske, svamp- och bärplockning och orientering. År 2013 fick Skogsstyrelsen regeringens uppdrag att göra en sammanställning av kunskapsläget om skog och sociala värden. >> Skogens sociala värden Kulturmiljövärden i planeringen Kulturmiljö i lagstiftningen Kulturmiljöerna skyddas av flera lagar. Bestämmelser om hänsyn och skydd för kulturmiljöer finns i plan- och bygglagen (PBL), kulturmiljölagen (KML) och miljöbalken (MB). Kommunen har huvudmannaskapet för tillämpningen av PBL, medan huvudmannaskapet för de två andra lagarna ligger på staten. En mycket stor del av landets kulturarv hanteras inom ramen för plan- och bygglagen. Kulturmiljölagen I kulturmiljölagen finns bestämmelser om fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Ärenden enligt denna lag handläggs av staten. De skyddade objekten och miljöerna kan påverka utformningen av planer och de bör därför redovisas i översiktsplanesammanhang. Fornlämningar, spår efter äldre mänsklig verksamhet, har ett automatiskt skydd genom kulturmiljölagen. Det innebär att en nyupptäckt fornlämning har ett omedelbart skydd utan att det behövs något myndighetsbeslut. Lagskyddet gäller även för markområdet runt lämningen, och områdets storlek beror på fornlämningens betydelse och karaktär. Länsstyrelsen kan besluta om en förundersökning i avgränsande syfte. Vid prövning av nya bebyggelselokaliseringar har ofta fornlämningarna en särskild betydelse då de kan påverka lokaliseringen. Tillstånd till borttagande av en fornlämning är en prövning som sker hos Länsstyrelsen. Borttagande vägs mot samhällsnyttan, eftersom kulturmiljölagen är en bevarandelag. Miljöbalken En grundläggande utgångspunkt för det allmännas ansvar att skydda kulturvärden ges i miljöbalkens tredje kapitel om hushållning med mark- och vattenområden. Bestämmelserna ställer krav på att områden och miljöer som har allmän betydelse p g a deras kulturvärden så långt det är möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada 33

116 dem. Kommunernas översiktsplaner ger möjlighet att samordna skyddet av kulturmiljön, såväl inom som utanför riksintresseområden. Plan- och bygglagen Ett centralt lagrum rörande kommunal kulturmiljövård är plan- och bygglagens 2 kap 6 som meddelar att hänsyn ska tas till kulturvärden vid planläggning och lovärenden, bl a vad gäller stads- och landskapsbilden samt till natur- och kulturvärden på platsen. I kapitlets 8 anges att ett bebyggelseområdes kulturhistoriska värden ska skyddas och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Bestämmelsen är generell och gäller oavsett om något är utpekat eller inte som kulturhistoriskt värdefullt. I 8 kapitlets krav på byggnadsverk vid bygglovsprövning återkommer varsamhetskravet i 17 för all befintlig bebyggelse, och i 13 meddelas att en särskilt värdefull byggnad inte får förvanskas. Kulturmiljöprogram I syfte att underlätta hanteringen av plan- och bygglagens bestämmelser om varsamhet och förvanskning bör kommunen upprätta ett kulturmiljöprogram, eller motsvarande kunskapsunderlag, som värderar byggnader och miljöer av lokalt intresse för kulturmiljövården. Dokumentet bör även redovisa statens kulturmiljövårdsintressen, som t ex riksintressen, och hur kommunen ska tillgodose detta intresse. Ett kulturmiljöprogram görs med fördel i samband med översynen av översiktsplanen. Ett kulturmiljöprogram är enbart vägledande och är oftast hållen på en ganska övergripande och strategisk nivå. Mer detaljerad kunskap behövs därför oftast i själva detaljplane- och/eller bygglovsskedet i form av t ex förundersökningar och konsekvensbeskrivningar. I detaljplaneläggningen verkställs det juridiska skyddet genom bland annat skydds- och varsamhetsbestämmelser. Att något är utpekat som särskilt värdefullt i en inventering är inte ett juridiskt verkande skydd. Landskapsbildsskydd Landskapsbildsskyddet (enligt 19 naturvårdslagen) infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Skyddet gäller framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet. Även om begreppet inte finns i den nu gällande miljöbalken gäller bestämmelserna fortfarande i berörda områden så länge Länsstyrelsen inte beslutar något annat. Ladda ner GIS-data LstAB Landskapsbildsskydd ( 19 NVL) Länsstyrelsen handlägger ärenden om landskapsbildsskydd. Särskilda föreskrifter finns framtagna för varje enskilt område med landskapsbildsskydd. Föreskrifterna berör i de flesta fall nybyggnation, vägar, dragning av luftledningar, trädfällning, schaktning och fyllning som i väsentlig mån kan skada upplevelsen och förståelsen av landskapet. I översiktsplanen är det betydelsefullt att redovisa de områden som omfattas av landskapsbildsskydd och om det är aktuellt att hantera dessa områden med kommunala planskydd, som exempelvis områdesbestämmelser, för att kunna upphäva landskapsbildsskyddet. Ansökan om upphävande görs hos Länsstyrelsen. >> Läs mer om kulturvärden i planeringen på PBL Kunskapsbanken Relaterat kunskapsunderlag Historisk markanvändning Kunskap om tidigare markanvändning kan vara till stor hjälp i den fysiska planeringen; för förståelsen för hur landskapet har formats, för kunskap om hur ekosystemtjänster ska tillvaratas och utvecklas liksom vägledning i ställningstaganden om var och hur en bebyggelseutveckling kan ske. Som hjälp i dessa analyser finns ett unikt och tillförlitligt källmaterial i storskaliga historiska kartor. Det är noggrant gjorda geometriska avmätningar från och 1700-talen och skifteskartor från och 1800-talen på bynivå, som ger detaljerad plats- och 34

117 tidsbunden information. Det finns även översiktliga kartor som exempelvis den häradsekonomiska kartan. Den togs fram kring sekelskiftet 1900 och omfattar större områden. Kartorna finns digitalt tillgängliga på Lantmäteriverket och på Riksarkivet. De är sökbara både via modern karta och via socken- och bytillhörighet. Landskapshistorisk analys av Stockholms län Länsstyrelsen har tagit fram en rapport som ger ger en historisk bakgrund och förklaringar till varför Stockholmsregionen med sina gröna kilar, det varierade jordbrukslandskapet, vattenanknytningen och den sedan nära tusen år växande staden ser ut som den gör, vad som är typiskt för olika delar och vad som karaktäriserar just Stockholms län. >> Landskapshistorisk analys av Stockholms län Skyddade områden Nationalparker Ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp i sitt naturliga tillstånd kan avsättas som nationalpark. En förutsättning är att staten äger marken. För närvarande finns 28 nationalparker i Sverige. I Stockholms län finns två nationalparker, Tyresta nationalpark i Haninge och Tyresö, samt Ängsö nationalpark i Norrtälje kommun. Beslut om att inrätta nationalparker fattas av regering och riksdag. Naturvårdsverket utfärdar föreskrifter och skötselplan. Bestämmelser om nationalparker finns i 7 kap. 2 och 3 miljöbalken samt i nationalparksförordningen (1987:938). >> Om nationalparker på Länsstyrelsens webbplats Natur- och kulturreservat Naturreservat är den vanligaste formen för att skydda naturområden, och de kan bildas för att bevara biologisk mångfald, för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av områden för friluftslivet. Kulturreservat är en liknande skyddsform, och ett sådant kan bildas för att skydda den kulturpräglade miljön. i Stockholms län finns 284 naturreservat, varav 77 reservat är kommunala. Antalet kulturreservat är 3, varav 2 är kommunala. Föreskrifter för respektive område reglerar vad som är förbjudet eller kräver tillstånd i reservatet. Den som meddelat föreskrifterna för området (Länsstyrelse eller kommun) kan pröva en planerad åtgärd/verksamhet för dispens eller tillstånd. För dispens från föreskrivna förbud fordras alltid särskilda skäl. >> Om naturreservat på Länsstyrelsens webbplats >> Om kulturreservat på Länsstyrelsens webbplats Skydd av tätortsnära natur Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att verka för att genomföra programmet för skydd av tätortsnära natur som blev klart Programmet innehåller förslag till 71 nya naturreservat i Storstockholmsområdet. I dagsläget är 44 av programmets 71 föreslagna områden beslutade (ett ärende överklagat). Arbete med reservatsbildning har påbörjats i 18 områden. >> Om skydd av tätortsnära natur på Länsstyrelsens webbplats Biotopskydd Mindre områden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda kan förklaras som biotopskyddsområde. Vissa biotoper är skyddade med automatik, till exempel alléer och åkerholmar, medan andra skyddas genom särskilt 35

118 beslut. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Vissa undantag gäller dock, bland annat gäller bestämmelserna inte mark och vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse. Länsstyrelsen får medge dispens från biotopskyddet om det finns särskilda skäl. Ett exempel på särskilt skäl kan vara trafiksäkerheten, det vill säga att träd riskerar att falla ner längs en väg i en allé. En prövning av om det finns särskilda skäl avgörs från fall till fall. >> Om biotopskydd på Länsstyrelsen webbplats Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd. Skyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och långsiktigt bevara goda livsmiljöer för växt- och djurlivet på land och i vatten. För att en strandskyddsdispens ska kunna medges måste det finnas särskilda skäl. Dispensen måste också vara förenlig med strandskyddets båda syften, att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och långsiktigt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Översyn av det utvidgade strandskyddet Mellan har en översyn av det utvidgade strandskyddet i länet genomförts. Nya beslut har fattats för de områden som ska omfattas av utvidgat strandskydd. Mer information om översynen, kartunderlag, vilka beslut som vunnit laga kraft och vilka beslut som överklagats, finns på Länsstyrelsens webbplats. >> Om strandskydd på Länsstyrelsen webbplats Vattenskyddsområden Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar. I Stockholms län finns drygt 90 vattenskyddsområden. Ett 50-tal av dessa är inrättade för kommunala allmänna vattentäkter. Övriga är för privata och samfällda vattentäkter. Inom ett vattenskyddsområde finns bestämmelser för verksamheter och åtgärder som riskerar att förorena vattnet på både kort och lång sikt, exempelvis hantering av petroleumprodukter, kemikalier och spridning av bekämpningsmedel. Ett vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter fastställs med stöd av Miljöbalken. >> Om vattenskyddsområden på Länsstyrelsens webbplats Fredningsområden för fisk Nedgången i kustfiskbestånden är ett stort problem för fisket i Stockholms skärgård. Det drabbar både yrkesfiske, husbehovsfiske, sportfiske och fisketurismnäringen. Att kunna bedriva ett långsiktigt och hållbart fiske i Stockholms skärgård är för Länsstyrelsen en mycket prioriterad fråga. Länsstyrelsen har därför sedan 2004 arbetat med att avsätta fredningsområden för fisk i Stockholms skärgård. Arbetet sker i nära samarbete med Stockholms läns fiskeriförbund, Stockholms läns fiskevattenägareförbund, Sportfiskarna och Skärgårdsstiftelsen. Arbetet har resulterat i 25 fredningsområden i vikar spridda från norra till södra delen i skärgården. Därtill är vissa åmynningar avsatta som fredningsområden. En del av områdena sammanfaller med riksintresseområdena för yrkesfisket. Ladda ner GIS-data LstAB Fredningsområden för fisk >> Fredningsområden för fisk 36

119 Havsplanering Bestämmelser om hushållningen med havsområden finns i miljöbalkens 4 kap. 10. Som underlag för prövning av anspråk ska regeringen besluta om havsplaner för hushållningen med havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Havsplanen ska ge vägledning om vilken användning som ett havsområde är mest lämpat för med hänsyn till områdets beskaffenhet och läge samt de behov som finns. I plan- och bygglagen (2010:900) tydliggörs i 2 kap. 2 att de nya bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken kan tillämpas direkt i mål och ärenden enligt plan- och bygglagen. Den 15 juli 2015 trädde havsplaneringsförordningen (2015:400) i kraft. I förordningen anges bl. a. indelningen av havsplanområdena, vad en havsplan ska innehålla och ansvarsfördelningen. Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram förslag till havsplaner i samverkan med Boverket, Statens jordbruksverk, de myndigheter som pekar ut riksintressen enligt 3 kap. MB samt berörda länsstyrelser. De kommuner, regionplaneorgan, kommunala samverkansorgan och landsting som kan beröras av ett förslag till havsplan ska ges tillfälle att medverka i förslagsarbetet så att hänsyn kan tas till lokala och regionala förutsättningar och behov. Länsstyrelsen deltar i Havs- och vattenmyndighetens arbete bl.a. genom att ta fram och sammanställa underlag, verka för kommunal medverkan samt vara stödjande och samordnande gentemot kommuner. Enligt 4 kap. 10 MB För havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet ska det finnas en havsplan som ger vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av området. Havsplanerna ska omfatta Sveriges ekonomiska zon och de områden som inte ingår i fastigheter i svenskt territorialhav från en nautisk mil utanför den baslinje som avses i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium. Regeringen får meddela föreskrifter om sådana förbud eller begränsningar som i fråga om verksamheter och åtgärder inom ett havsplanerat område behövs för att uppnå syftet med planen. >> Om havsplanering på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Barns och ungas utemiljöer Det är viktigt att de konflikter som kan uppstå i en förtätad stadsmiljö mellan en önskan om en hög exploatering och barns behov synliggörs och hanteras. Länsstyrelsen anser att kommunerna bör ha en strategi för att säkra barn och ungas behov vad gäller tillgång till utemiljö, utformning av utemiljön, säkra skolvägar, buller och luftkvalitet. Den fysiska miljön är barns och ungas utvecklingsmiljö och platsen där förutsättningarna för framtida hälsa, välbefinnande och engagemang för den sociala och fysiska omvärlden grundlläggs. Barn behöver tillgång till utemiljö som är grön, rymlig och varierad. Detta är centralt för hur fysiskt aktiva barnen är och har även betydelse för koncentrationsförmåga, nattsömn och UV-strålning. Viktiga aspekter i detta sammanhang är storleken på bostadsgårdar och förskolegårdar, sol- och skuggförhållanden, vegetation och terräng, liksom integrationen mellan vegetation, öppna ytor och lekplatser. Brist på bostadsnära lekmiljöer leder till att barn hänvisas till närliggande parker och andra offentliga rum. Forskning visar dock att denna typ av utemiljö gör att leken blir mer vuxenstyrd. Boverket har tillsammans med Movium vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en vägledning för planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljö med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar. Boverket har även tagit fram allmänna råd till 8 kap. 9 andra stycket samt PBL (BFS 2015:1 FRI). >> Gör plats för barn och unga! >> Barns och ungas utemiljöer på PBL Kunskapsbanken >> BFS 2015:1 FRI Dagvatten Dagvattenfrågan löses stegvis genom planeringsprocessen. Den översiktliga och strategiska planeringsnivån är avgörande för kvaliteten på den efterkommande detaljpla- 37

120 neringen. Boverket har tagit fram en vägledning för dagvatten i detaljplan som även tar upp hantering av dagvatten på den översiktsliga planeringsnivån. >> Dagvatten i planeringen på PBL Kunskapsbanken 38

121 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (5) Handläggare Anna Bohlin Anna.Bohlin@huddinge.se Huddinges råd för funktionshindersfrågor Huddinges råd för funktionshindersfrågors svar på remiss av departementspromemorian Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (Ds 2017:60) Förslag till beslut Demokratiberedningens beslut - Huddinges råd för funktionshindersfrågor godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 16 januari 2018 och antar remissvaret som sitt eget. Sammanfattning Huddinge kommun har fått departementspromemorian Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet på remiss och ärendet har internremitterats bland annat till Huddinges råd för funktionshindersfrågor. I promemorian lämnas förslag till genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (webbtillgänglighetsdirektivet). Direktivet är ett så kallat minimiharmoniseringsdirektiv och i promemorian föreslås även vissa bestämmelser som går utöver direktivets minimikrav. Det föreslås att direktivet genomförs genom införandet av en särskild lag om tillgänglighet till digital offentlig service. Webbtillgänglighetsdirektivet omfattar statliga och kommunala myndigheter, beslutande församlingar i kommuner och landsting, offentligt styrda organ samt sammanslutningar av dessa aktörer. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 23 september Det anges olika tidpunkter för när kraven ska börja gälla för befintliga respektive nya webbplatser. Förvaltningen ställer sig positiv till det som föreslås i promemorian. Införandet av en särskild lag om tillgänglighet till digital offentlig service innebär en mycket positiv utveckling för att säkra att kommuners digitala offentliga service blir mer jämlik och därmed också mer demokratisk. Förvaltningen lyfter endast några mindre kommentarer med frågor. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Kommunalvägen 28 Tfn vxl

122 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (5) Beskrivning av ärendet Huddinge kommun har fått departementspromemorian Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet på remiss och ärendet har internremitterats bland annat till Huddinges råd för funktionshindersfrågor. Sverige saknar i dagsläget bestämmelser i lag eller förordning som specifikt reglerar tillgänglighet för webbplatser eller mobila applikationer. Europeiska kommissionen publicerade i december 2012 ett förslag till direktiv för att harmonisera krav på hur information på myndigheters webbplatser ska tillgängliggöras så att alla i samhället ska kunna ta del av informationen. Syftet med webbtillgänglighetsdirektivet är att offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer ska bli mer tillgängliga för användare, och då särskilt för personer med funktionsnedsättning. I promemorian lämnas förslag till genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (webbtillgänglighetsdirektivet). Direktivet är ett så kallat minimiharmoniseringsdirektiv och i promemorian föreslås även vissa bestämmelser som går utöver direktivets minimikrav. Det föreslås att direktivet genomförs genom införandet av en särskild lag om tillgänglighet till digital offentlig service (benämnd lagen om tillgänglighet till digital offentlig service) och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att genomföra webbtillgänglighetsdirektivet i svensk rätt. Med digital offentlig service avses tjänster eller information som en offentlig aktör tillhandahåller via en teknisk lösning. Webbtillgänglighetsdirektivet omfattar statliga och kommunala myndigheter, beslutande församlingar i kommuner och landsting, offentligt styrda organ samt sammanslutningar av dessa aktörer. Enligt den föreslagna lagen ska digital service som tillhandahålls av en offentlig aktör, via en teknisk lösning som står under aktörens kontroll, vara tillgänglig i enlighet med tillgänglighetskraven i de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Därutöver ska även digital service, som tillhandahålls av en offentlig aktör via en teknisk lösning som står under tredje parts kontroll, så långt det är möjligt, uppfylla samma krav. En offentlig aktör ska för digital service som står under aktörens kontroll tillhandahålla ett tillgänglighetsutlåtande. Detta utlåtande ska bl.a. innehålla en kommentarsfunktion som gör det möjligt för enskilda personer att meddela den berörda aktören att de inte anser att aktörens digitala service uppfyller tillgänglighetskraven. En tillsynsmyndighet ska ansvara för de uppgifter i form av utbildning och information, övervakning, rapportering samt uppföljning som webbtillgänglighetsdirektivet föreskriver. Myndigheten ska även kunna utfärda förelägganden om rättelse när en offentlig aktör inte uppfyller den föreslagna lagens krav, som får förenas med vite.

123 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (5) Den nya lagen föreslås träda i kraft den 23 september Det anges olika tidpunkter för när kraven ska börja gälla för befintliga respektive nya webbplatser samt mobila applikationer. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har läst departementspromemorian Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet. Synpunkter ges utifrån det som bedöms vara det mest väsentliga inom ramen för Huddinges råd för funktionshindersfrågor ansvarsområde. Det innebär att förvaltningen inte går i in sak i de exakta krav som föreslås utan yttrar sig utifrån ett övergripande tillgänglighets- och jämlikhetsperspektiv samt ur ett demokratiskt perspektiv. Förvaltningen ställer sig positiv till det som föreslås i promemorian. Införandet av en särskild lag om tillgänglighet till digital offentlig service innebär en mycket positiv utveckling för att säkra att kommuners digitala offentliga service blir mer jämlik och därmed också mer demokratisk. Förvaltningen lyfter endast några mindre kommentarer med frågor. Förvaltningen vill lyfta kapitel 4 Krav på tillgänglighet i gällande rätt som en mycket bra övergripande sammanfattning över bestämmelser i svensk rätt och internationella konventioner avseende krav på arbete med tillgänglighet som bland annat åligger oss som kommun som redan finns idag. Förslag om ny lagstiftning Förvaltningen delar den bedömning som görs om behov av ny lag för att fullt ut möjliggöra genomförande av direktivet. Direktivet innehåller krav på hur offentliga aktörers webbplatser och mobila applikationer ska vara utformade, reglering för vilka aktörer och vilket innehåll som ska omfattas av respektive undantas från tillämpningsområdet samt enskildas rättigheter. Bedömning i promemoriam görs att detta inte tillgodoses till fullo genom befintliga författningar. Förvaltningen ser det inte på annat sätt. Den nya lagen behöver tydligt relatera till och harmoniera med befintlig lagstiftning för att skapa tydlighet i genomförande. Då den föreslagna lagen beskrivs i förhållande till befintlig lagstiftning torde det inte vara något problem, det bör genom detta redan vara omhändertaget i förslaget. Teknikneutral lagstiftning Förvaltningen delar att lagen bör göras teknikneutral genom begrepp som digital service och digital lösning. Syftet blir då att inte vissa tekniska lösningar ska vara tillgängliga utan att det är tjänsterna och informationen i sig som tillhandahålls via en teknisk lösning som ska vara tillgänglig. Det är ett tydligt medborgarperspektiv vilket förvaltningen menar gynnar jämlik tillgång till information och service. Skälig anpassning Vad gäller förutsättningar för att helt eller delvis undanta digital service från tillgänglighetskraven anges att en offentlig aktör endast är skyldig att uppfylla tillgänglighetskraven om fullgörandet av dessa krav utgör en skälig anpassning.

124 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (5) Vidare anges att vid bedömning av om en anpassning är skälig ska bl.a. den offentliga aktörens storlek, art och resurser, samt uppskattade kostnader och fördelar för den berörda aktören i förhållande till de uppskattade fördelarna för personer med funktionsnedsättning beaktas. Förvaltningen anser att det är rimligt att undantag i likhet med det som beskrivs finns men ser också en farhåga att denna möjlighet kan skapa risk för överanvändning och menar att det bör vara noga motiverat. Tillgänglighetsutlåtande I promemorian anges att den digitala service vi som kommun ska tillhandahålla ska ha möjlighet till ett tillgänglighetsutlåtande. Detta utlåtande ska bl.a. innehålla en kommentarsfunktion som gör det möjligt för enskilda personer att meddela oss som kommun att de inte anser att aktörens digitala service uppfyller tillgänglighetskraven. Förvaltningen menar att denna möjlighet är mycket bra ur ett demokratiskt perspektiv men vill samtidigt lyfta att de föreskrifter som ska utarbetas för detta arbete (av regeringen eller myndighet regeringen bestämmer) behöver tas fram i utgångspunkt i bland annat kommunens förutsättningar och utmaningar. Tillsynsmyndighet En tillsynsmyndighet föreslås ansvara för de uppgifter i form av utbildning, information, övervakning, rapportering samt uppföljning som direktivet föreskriver. Denna bedömning delar förvaltningen då stöd för att genomföra arbete i enlighet med föreslaget säkert kommer att behövas. Konsekvenser och effekter Förslagen som läggs fram i promemoria anges komma att framför allt leda till positiva konsekvenser för personer med funktionsnedsättning som får bättre tillgång till och blir bättre inkluderade i den digitala offentliga servicen. Denna bedömning delar förvaltningen och anser att genomförandet av webbtillgänglighetsdirektivet är en viktig insats för ökad jämlikhet i samhället. Att fler kan ta del av digital offentlig service är också angeläget ur ett demokratiskt perspektiv då, som skrivs i promemorian, att fler kan närvara och medverka i samhällsdebatten och samhällsutvecklingen samt, som också skrivs, att anpassning som är bra ur ett tillgänglighetsperspektiv ofta gynnar samtliga användare då den innebär en ökad tydlighet generellt. Ekonomiska fördelar av förslaget beskriva vara minskade kostnader för ärendehantering för offentliga aktörer, då en mer tillgänglig digital offentlig service kan minska efterfrågan på hjälp över telefon eller via e-post. Samtidigt att fler förväntas kunna genomföra sina ärenden själva vilken också kan innebära att kostnader sparas. Detta ser förvaltningen naturligtvis som positivt. Men sedan förväntas ökade kostnader för att uppfylla krav på webbplatser och mobila applikationer. Om kommunen kommer att kompenseras eller inte för hantering av förslagen återstår att se.

125 TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-2017/ (5) Jenny Bejker Tf kvalitetschef Anna Bohlin Utvecklingsledare Bilagor Departementspromemorian Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (Ds 2017:60) Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning, Anna Broberg