Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Gångsätra gymnasium 11/12

Transkript

1 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Gångsätra gymnasium 11/12 1

2 Innehållsförteckning Inledning. sid 3 Till dig som elev.. sid 3 Till Dig som förälder.. sid 3 Definition av olika begrepp angående kränkande behandling.. sid 3 Ansvarsfördelning.. sid 4 Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen.... sid 4 Gångsätra gymnasiums handlingsplan för arbetet med att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling... sid 5 Bilaga 1 Anmälnings- och uppföljningsblankett vid diskriminering och/eller kränkande behandling, Gångsätra gymnasium... sid 9 Bilaga 2 Tillsyn över lagen sid 10 2

3 Inledning Riksdagen har fattat beslut om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. De som skyddas av lagen är barn och elever i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grund- och gymnasieskola samt kvinnor och män i kommunernas vuxenutbildning. Skolan skall upprätta en väl förankrad likabehandlingsplan som beskriver hur vi arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande för att uppnå likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Rutiner för hur vi dokumenterar aktuella ärenden skall finnas. Till dig som elev Som elev på Gångsätra gymnasium skall du känna trivsel och trygghet tillsammans med skolans medarbetare och elever. Detta är en förutsättning för att du skall nå goda resultat både när det gäller inlärning och social gemenskap. Om du känner att du under din studietid blir utsatt för mobbning, våld, hot eller annan kränkande behandling skall du kontakta din mentor, kurator, skolsköterska eller annan vuxen i skolan. Detta gäller också dig som känner någon som är utsatt. Du kan även göra en sådan anmälan anonymt till mentor, kurator, sjuksköterska eller till rektor. Till Dig som förälder Vid misstanke att din eller någon annan ungdom utsätts för kränkande behandling ber vi att du snarast kontaktar skolan. Kontakt sker till mentor, skolsköterska, kurator eller rektor. Definition av olika begrepp rörande kränkande behandling Diskriminering: Orättvis behandling på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Kränkande behandling: Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Trakasserier och/eller mobbning: Att en eller flera individer upprepade gånger och under viss tid med ord och/eller handling tillfogar en annan individ skada eller obehag så att denne känner sig trakasserad eller ledsen. Förbud mot repressalier: Om en elev har anmält någon för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen får inte eleven bestraffas som en följd av detta. 3

4 Ansvarsfördelning På Gångsätra gymnasium tar vi avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. De medarbetare som har eller får kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling ansvarar för att elevens mentor informeras om det inträffade. Mentor ansvarar för att rektor, kurator eller skolsköterska kontaktas och att åtgärder vidtas. I de fall då föräldrar/vårdnadshavare kontaktas ansvarar rektor för detta. Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Läroplan för gymnasieskolan SKOLFS 2011:144) Rektor : ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Lärare skall: klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser, öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa, klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet och tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen. (Läroplan för gymnasieskolan SKOLFS 2011:144) Alla som arbetar i skolan skall: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land, aktivt främja likabehandling av individer och grupper, uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, och visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt. (Läroplan för gymnasieskolan SKOLFS 2011:144) Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen Vid läsårsstart informeras elever, föräldrar och skolans medarbetare om skolans likabehandlingsplan samt vilka insatser som gjorts föregående läsår. Nuvarande läsårs planerade insatser diskuteras och planeras tillsammans med elever och medarbetare genom klassråd, elevråd, arbetslagsmöten och på skolkonferensen. Skolans normer och värden ligger till grund för de planerade aktiviteterna. 4

5 Skolan genomför i regi av Lidingö stad trivsel- och kvalitetsenkäter varje år för elever i åk 2 för att kartlägga eventuell vantrivsel och för att definiera målområden för likabehandlingsarbetet. Utvecklingssamtal genomförs varje termin tillsammans med mentor. Samtalet sker med utgångspunkt av elevens psykosociala och studiemässiga arbetsmiljö. Vid läsårets slut utvärderar skolans medarbetare och elever årets likabehandlingsarbete. Skolledningen sammanställer. Detta ligger till grund för planering och revidering av likabehandlingsplanen inför kommande läsår. Vikarierande medarbetare informeras skriftligt och muntligt om skolans regler. Detta för att de liksom övriga medarbetare skall vara uppmärksamma på eventuell kränkande behandling och i förekommande fall rapportera detta. Gångsätra gymnasiums handlingsplan för arbetet med att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Handlingsplanen delas in i: Information och förankring Utbildning Förebyggande Upptäcka Rutin för att utreda och åtgärda Utvärdering / uppföljning Information och förankring Förankring av likabehandlingsplanen sker för elever via mentorstid/klassråd och för medarbetare via personalmöten samt vid arbetslagsmöten. Skolans likabehandlingsplan finns på skolans lärplattform It s learning och hemsidan. Genomgång av skolans likabehandlingsplan sker av mentor vid skolstart. Information till föräldrar via föräldramöte samt på It s learning. Skolkonferensen beslutar om handlingsplanens innehåll. Utbildning Medarbetarna ska utbildas om vad kränkande behandling är och om hur skolan bör agera vid dessa tillfällen. Skolan uppmuntrar till vidareutbildning för personalen i frågor som berör de olika diskrimineringsgrunderna. Förebyggande Alla medarbetare på skolan arbetar för en skola där diskriminering, mobbning, trakasserier och kränkningar ska förebyggas. Mentorer skall nyttja mentorstid, klassråd och föräldramöten för att informera om skolans likabehandlingsarbete. Årskurs 1 inleds varje år med introduktionsdagar. Dessa dagar innehåller arbete med exempelvis värderingsövningar, drama, rollspel och diskussioner som syftar till att stärka gruppen. Alla elever har regelbundna samtal med mentorerna där stämning i klassen/skolan samt elevens skolsituation diskuteras. Trivsel- och kvalitetsundersökning genomförs varje läsår i åk 2. Denna utvärderas, presenteras för alla på skolan och ligger som grund för vidare arbete. Varannan vecka har skolledningen elevvårdskonferens tillsammans med elevvårdsteamet med fokus på elevernas psykosociala hälsa samt på deras studieresultat. 5

6 Mentorskonferenser genomförs en gång per termin inför utvecklingssamtalen. På dessa konferenser diskuteras och sammanställs elevresultat, frånvaro samt elevernas psykosociala situation. Beslut tas också om någon från skolledningen eller elevvårdsteamet skall närvara vid utvecklingssamtalet. Varje termin genomför mentorerna utvecklingssamtal med mentorselever och föräldrar. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i åk 1. Där kan kränkningar och trakasserier upptäckas tidigt. Rektorerna kontrollerar månatligen elevernas frånvaro och skickar ut eventuella varningar samt rapporter till CSN. Upptäcka Trivsel- och kvalitetsundersökningen. Mentorskonferenser. Utvecklingssamtal. Elevvårdskonferenser. Månatlig frånvarosammanställning. Hälsosamtal. Daglig samvaro med elever. Rutin för att utreda och åtgärda Det är viktigt att alltid utgå från den utsattes upplevelse av situationen. Skolan har inte till uppgift att värdera graden av den kränkning som eleven anser sig ha blivit utsatt för. Skolans roll är att utreda och dokumentera samt att hantera samtliga ärenden med största respekt för varje individs upplevda tolkning av den avsedda händelsen. Arbetsgång om elev utsätter elev för någon form av kränkande handling Alla medarbetare har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer. Elev som utsatts för kränkande behandling eller elever som ser en kränkning ska vända sig till mentor, kurator, skolsköterska eller annan vuxen. Mentor, kurator, skolsköterska eller annan vuxen kontaktar rektor och skolans antimobbinggrupp. Om en incident sker under lektionstid tar undervisande lärare hand om situationen och rapporterar sedan till rektor eller skolans antimobbinggrupp samt till mentor. Antimobbinggruppen samlar in uppgifter för att få en så tydlig bild som möjligt av vad som har hänt. Om sammantagna omständigheter visar att det finns anledning att anta att mobbing eller kränkande handling har förekommit eller förekommer ska rektorn tillsammans med representanter från antimobbinggruppen ha enskilda allvarliga samtal med mobbaren/mobbarna. Åtgärdsprogram ska upprättas. Föräldrarna ska informeras om eleven/rna är under 18 år. Om kränkningar fortsätter trots åtgärder kallar rektor mobbarna och deras vårdnadshavare till möte. Om detta inte hjälper kan anmälan göras till, skolhälsovård, sociala myndigheter, arbetsmiljöverket eller polis. Eventuella ytterligare åtgärder vidtas av rektor. Ärendet skall dokumenteras skriftligt av antimobbinggruppen och underskrivas av rektor. Se blankett, bilaga 1. Arbetsgång om medarbetare utsätter elev för någon form av kränkande handling eller att medarbetare utsätts för kränkande behandling av elev Eleven kan vända sig till rektor eller mentor. Om eleven vänder sig till sin mentor så avgör han/hon om det är lämpligt att samtala med berörd personal direkt. I övriga fall lämnas ärendet vidare till rektor som vidtar lämpliga åtgärder. Medarbetare som blir kränkt av elev uppmanas att vända sig till rektor och skolans skyddsombud. Båda ovanstående ärenden skall dokumenteras. 6

7 Utvärdering / Uppföljning Skolledningen ansvarar för att inför varje läsårsstart revidera likabehandlingsplanen utifrån synpunkter från personal, elever och föräldrar. Vid varje läsårsstart ska planerade insatser diskuteras och planeras tillsammans med elever och medarbetare genom klassråd, elevråd, arbetslagsmöten och på skolkonferensen. Vid läsårets slut utvärderar skolans medarbetare och elever årets likabehandlingsarbete. Skolledningen sammanställer. Detta ligger till grund för planering och revidering av likabehandlingsplanen.. Delaktighet och ansvar Elever, föräldrar och personal görs delaktiga i arbetet mot kränkande behandling och för allas likabehandling. Vid varje läsårsstart aktualiserar rektor handlingsprogrammet för all personal. Eleverna får en genomgång av sina mentorer. Vårdnadshavarna informeras vid det första föräldramötet på hösten. Elever och medarbetare är delaktiga vid upprättandet och revidering av handlingsprogrammet genom klassråd, elevråd och arbetslagsmöten. Utvärdering av handlingsplanen görs årligen av samverkansgruppen, elevvårdsteamets personal och av ledamöterna vid skolkonferensen. Kvalitetssäkring I slutet av varje läsår uppdateras handlingsprogrammet så att det anpassas efter de särskilda förhållanden som finns i verksamheten. Detta dokumenteras skriftligt av skolkonferensen och antimobbinggruppen tillsammans med rektor som är ansvarig. Programmet ingår i skolans kvalitetsredovisning. Gångsätra gymnasiums antimobbinggrupp lå 11/12: Maria Wersäll, rektor Christer Yllner, rektor Margareta Innergård, kurator Kerstin Hulting Baeckström, skolsköterska Ola Andersson, lärare Lena Edlund, lärare Planerade förebyggande insatser läsåret 2011/2012 Årets planering har tagits fram efter kartläggning i mentorsgrupper Inskolningsdagar med lära känna övningar samt föreläsning i kommunikation om bland annat ryktesspridning i augusti för åk 1. Brev till föräldrar i åk 1 där skolledningen uppmanar föräldrar att ej låta sina ungdomar delta vid eventuella nollningsfester på grund av de ofta förekommande kränkande behandlingar eleverna där utsätts för. Skolledningen informerar tillsammans med polis elever om lagar och regler i samband med nollningsfester. De understryker även vikten av att ett värdigt och icke kränkande mottagande av åk 1 eleverna skall ske. Aktiv förälder bjuder in föräldrarna i åk 1 för att diskutera drog- och alkoholvanor hos ungdomar och hur detta påverkar deras beteende vid till exempel nollningsfester. Mentorssamtal där mentor bland annat tar upp trivsel och trygghet. Trivselenkät i åk 2. Mentorskonferenser. Projekt i olika kurser som handlar om likabehandling, jämställdhet och annat. Föreläsning om internetanvändning, spelmissbruk, nätmobbing och så vidare åk 1. Temadag Sex och samlevnadsfrågor besök av ungdomsmottagningen samt representant från RFSL åk2 elever Temadag manligt och kvinnligt åk3 elever Elevrådet anordnar trivseldagar på skolan. 7

8 Ett brev till avgångsklassernas föräldrar angående ett värdigt studentfirande skickas ut i samarbete mellan skola, socialförvaltning och polis. Temahalvdag för åk 1 Självkänsla och kroppsideal Verksamhetsberättelse för likabehandlingsarbete läsåret 2010/2011 Inskolningsdagar vid terminsstart för åk1. Syftet med dessa dagar är att eleverna skall lära känna sina nya klasskamrater skolans rutiner och lokaler. Exempel på aktiviteter genomförda tillsammans med mentor var olika lära känna övningar och gemensamma utflykter samt olika grupparbeten. Då det förekommer viss form av nollning på skolan där utvalda åk 1elever bjuds in att delta tillsammans med elever från åk 2 och 3 bjöd skolledningen in Lidingöpolisen för att informera åk 2 och 3 elever vilka rättsliga övergrepp man riskerar att göra då man utsätter elever för kränkande och förödmjukande handlingar. Skolledningen tydliggjorde starkt att skolan inte står bakom denna form av välkomnande samt uppmanade eleverna att välkomna de nya eleverna på ett positivt sätt där alla är välkomna samt där inga kränkande/förödmjukande inslag förekommer. Elevrådet anordnade för andra året en välkomstfest för åk 1 på skolgården med korvgrillning och läsk samt olika aktiviteter såsom boule och kubbspel. Elever, skolledning och delar av personalen deltog. Grillfesten upplevdes mycket positivt och elevrådet lovade att anordna liknande aktivitet för åk 1 eleverna hösten Åk1 föräldrar informerades via ett hemskickat brev om ev nollning. I brevet beskrivs de åtgärder skolan gjort för att avstyra nollningen samt en uppmaning till föräldrarna att ej tillåta sina ungdomar att delta. Flera föräldrar hörde av sig till skolan och tackade för skolans agerande. Aktiv förälder. Alla föräldrar i årskurs 1 bjöds in till skolan för att diskutera droger/alkohol, insparksfester, mopedkörning, urkundsförfalskning med mera. Polis, socialförvaltning, brottsförebyggande rådet, fritidsledare, skolsköterska och kurator medverkade. Ett brev till avgångsklassernas föräldrar angående ett värdigt studentfirande har skickats ut i samarbete mellan skola, socialförvaltning och polis. Elevrådet anordnade trivsel- och maskeraddagar för skolans elever under läsåret då både lärare och elever var aktiva i syfte att främja trivsel och gemenskap. Alla klasser i åk 2 fick besök av Lidingö stadsungdomsmottagning som berättade och diskuterade sex- och samlevnadsfrågor med eleverna Åk 3 eleverna arbetade en halvdag med temat manligt och kvinnligt. Arbetet startades med en föreläsning av gästföreläsare Magnus Silverstolpe i aulan. Därefter diskussioner i mentorsgrupper. Eleverna har på mentorstid arbetat med frågor rörande likabehandling och lämnat in förslag på aktiviteter inför årets Likabehandlingsplan. Även lärarna har diskuterat förslag till aktiviteter. Kommunförbundets elevenkät för åk 2 elever visar vad gäller trygghet och trivsel svarar 97,5% av eleverna att de känner sig trygga, 1,5 % instämmer delvis och 1% instämmer inte alls. På frågan om det råder en positiv stämning och god sammanhållning på skolan svarar 93 % att så är fallet, 6 % instämmer delvis och 1 % instämmer inte alls. Genusfrågor tas upp i flera olika kurser t.ex i samhällskunskapskursen ingår ett moment om genus där eleverna arbetat med olika frågeställningar, diskussioner och undersökningar. Bilaga 1 8

9 Anmälnings- och uppföljningsblankett vid diskriminering och/eller kränkande behandling, Gångsätra gymnasium Datum... Namn på personen som utsatts för diskriminerande/kränkande behandling... Namn på inblandade... Händelse (hur, var och när) Åtgärd Anmält av... Anmälan mottagen av. Uppföljning Datum för uppföljning. Resultat Fortsatta insatser, förändringar eller kompletteringar?... Är det något som kan förbättras och i så fall varför? Ansvarig för uppföljning. 9

10 Bilaga 2 Tillsyn över lagen Skolverket och ombudsmännen, JämO ( Jämställdshetsombudsmannen ), DO (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering), HomO (Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning ), HO (Handikappsombudsmannen), BEO (Barn och elevombud), ska utifrån sina ansvarsområden se till att lagen följs. Skolverket har ett särskilt ansvar för den nya lagen genom att ett barn- och elevombud för likabehandling ska tillvarata det enskilda barnets och elevens rättigheter. Lagar och förordningar Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 10

11 Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Rättegången 13 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 14 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rätt att föra talan 15 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. 16 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen Läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) 1 Skolans värdegrund och uppgifter Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk 11

12 humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen. En trygg identitet och medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan ska bidra till att elever får en identitet som kan relateras till inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas. 2.2 Normer och värden Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land, aktivt främja likabehandling av individer och grupper, uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, och visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren ska klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och 12

13 de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser, öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa, klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet, och tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen. Arbetsmiljölagen 1 kap 3 säger att den som genomgår utbildning ska likställas med arbetstagare. 2 kap 1 Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållanden skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. 11 Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. 6 kap 17 Den som genomgår utbildning skall av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att genom elevskyddsombud medverka i skyddsverksamheten på arbetsstället, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd. 6 kap 18 Elevskyddsombud utses av eleverna. Huvudmannen för utbildningen skall se till att elevskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget. Arbetsmiljöförordningen 6a För varje årskurs på grundskolans högstadium och för varje program och specialkurs om minst ett år i gymnasieskolan skall två företrädare för eleverna utses att medverka i skolans skyddsverksamhet såsom elevskyddsombud enligt 6 kap. 17 arbetsmiljölagen (1977:1160). 8a En skyddskommitté bör sammanträda minst en gång var tredje månad. Två av de elevskyddsombud, som har utsetts enligt 6 kap. 17 arbetsmiljölagen (1977:1160), får närvara och yttra sig vid skyddskommittésammanträden. Elevskyddsombuden inom varje skyddskommittéområde bestämmer själva vilken eller vilka som skall företräda dem vid sammanträdet. kap 18 arbetsmiljölagen (1977: 1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från undervisningspass och annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektorn beslutar om sådan ledighet. Skollagen, läroplanen (Lpf94) och gymnasieförordningen: Se under Styrdokument. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen: 13