Förekommer low-balling på svenska revisionsmarknaden?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förekommer low-balling på svenska revisionsmarknaden?"

Transkript

1 Förekommer low-balling på svenska revisionsmarknaden? En studie av revisionsbyråbyten under år i bolag noterade på Stockholm NASDAQ OMX. Författare: Gustav Jonasson & Caroline Tungel Företagsekonomiska Institutionen D-uppsats, vårterminen 2012 Handledare: Ulf Olsson S tudien undersöker huruvida revisionsbyråer vid revisionsbyråbyten initialt offererar revisionsarvoden som understiger deras kostnader för att sedan höja revisionsarvodet efterföljande år, så kallad low-balling. I denna studie undersöks om low-balling förekommer vid revisionsbyråbyten under år i bolag noterade på Stockholm Nasdaq OMX. Förekomst av low-balling på revisionsmarknaden har studerats världen över sedan 1980-talet och har främst motiverats av oron för en negativ korrelation med revisorers oberoende. Urholkning av revisorers oberoende i samband med förekomst av low-balling har argumenterats uppkomma på grund av den initiala förlust som uppstår det första revisionsåret. Det finns därmed ökade incitament för en revisionsbyrå att möta bolagets intresse på bekostnad av användarna av en revision för att erhålla framtida intäkter. Förekomst av low-balling är således intressant att undersöka då det kan påverka revisorers oberoende och därmed minska revisionens försäkran. Tidigare studiers resultat om förekomst av low-balling varierar, fenomenet har dock aldrig undersökts på den svenska marknaden. Studien påvisar förekomst av low-balling i en knapp majoritet av revisionsbyråbyten under år i bolag noterade på Stockholm Nasdaq OMX. Majoriteten av revisionsbyråbyten där förekomst low-balling påvisas innehar en sänkning av revisionsarvoden med över -10 procent vid revisionsbyråbyten följt av höjning med över 20 procent. Då resultatet uppvisar indikation på förekomst av low-balling vid revisionsbyråbyten påvisar denna studie vikten av framtida studier av aspekter som härrör till fenomenet. Aspekter så som low-balling i relation till revisionens funktion och revisorers oberoende, drivkrafter bakom förekomst av low-balling samt eventuella effekter som kan uppstå i och med low-balling. Nyckelord: Low-balling, Svenska revisionsmarknaden, Stockholm Nasdaq OMX, Oberoende

2 Innehållsförteckning 1. Inledning och motivering till studien Litteraturgenomgång Olika synsätt på revision Anbudsgivning av revisionsuppdrag Uppstartskostnader vid nytt revisionsuppdrag Definition av low-balling Tidigare studier om förekomst av low-balling Frågegenerering Metod Forskningsdesign Reflektion om studiens kostnadsestimat Bortfallskriterier Bortfallsanalys Reflektion om studiens urvalskriterier Operationalisering av teori Datainsamling Definition av revisionsarvoden innan, vid och efter ett revisionsbyråbyte Reflektion om studiens tidsram Beräkning av studiens absoluta och relativa värden Reflektion om studiens absoluta och relativa värden Beräkning av revisionsarvoden innan och efter ett revisionsbyråbyte Förekomst av low-balling utifrån studiens medelvärden Förekomst av low-balling utifrån enskilda revisionsbyråbyten Resultat och analys Presentation av medelvärden för absoluta och relativa värden Förändring av medelvärde för relativa värden Diskussion av förändring av medelvärde för relativa värden Gruppering utifrån förändring av enskilda relativa värden Diskussion av gruppering utifrån förändring av enskilda relativa värden Slutsats Förslag till framtida studier av low-balling Referenser Bilagor

3 Figurförteckning Figur 1. Egen illustration av DeAngelos (1981) definition av low-balling på revisionsmarknaden. Figur 2. Illustration av litteraturgenomgången för studiens frågegenerering. Tabell 1. Tabellen illustrerar det totala antalet revisionsbyråbyten under år i bolag noterade på Stockholmsbörsen samt fördelning av bortfall utifrån studiens bortfallskriterier. Tabell 2. Tabellen illustrerar grupperingskriterier för de procentuella förändringarna av revisionsarvoden vid och efter ett revisionsbyråbyte. Tabell 3. Tabellen illustrerar medelvärde, median, standardavvikelse och variationskoefficient för studiens absoluta värden utifrån X respektive X 2. Tabell 4. Tabellen illustrerar medelvärde, median, standardavvikelse och variationskoefficient för studiens relativa värden utifrån X respektive X 2. Tabell 5. Tabellen illustrerar den procentuella förändringen av medelvärde för studiens relativa värden vid och efter revisionsbyråbyten utifrån X respektive X 2. Tabell 6. Tabellen illustrerar gruppering av enskilda revisionsbyråbyten utifrån procentuella förändringar av relativa värden vid och efter revisionsbyråbyten utifrån X respektive X 2. Begreppsförteckning AICAP - National professional association for CPAs in the United States Bolag - Avser hela koncernen, inte moderbolaget EU Europeiska Unionen FAR - Branschorganisationen för revisorer och rådgivare SOX - Sarbanes-Oxley Act Stockholmsbörsen Avser Stockholm Nasdaq OMXs small-, mid- och large cap 2

4 1. Inledning och motivering till studien Revisionens funktion och revisorers ansvar tenderar till att ifrågasättas i samband med kriser (Humphrey et al., 2009). I kölvattnet av dessa uppstår ofta nya regleringar av professionen för att minska gapet mellan vad användarna av revisioner förväntar sig och vad professionen levererar (Humphrey et al., 1992). Det har argumenterats att den amerikanska Sarbanes-Oxley Act (SOX) regleringen var ett sätt att återskapa förtroendet för revision efter företagsskandaler så som Enron, där revisorerna inte varit oberoende i sin granskning (Humphrey et al., 2009). Vidare har Europeiska kommissionen i samband med den senaste finansiella krisen presenterat förslag om ny reglering av revisionsmarknaden med syfte att förstärka revisorers oberoende (Grönboken, 2010). Det är däremot inte bara på den globala arenan som diskussioner kring revisionens funktion och revisorers ansvar förts. Även hemma i Sverige har det förkommit granskning av professionen. Exempelvis resulterade kollapsen av HQ år 2010 i en medial granskning av revisionsprofessionen samt gav upphov till förslag om tydligare reglering av finansiella bolag från regeringen för att återskapa marknadens förtroende för revision (Balans, 2012). Således kan det anses vara nödvändigt att studera aspekter som har en eventuell negativ påverkan på revisorers oberoende. En sådan aspekt har argumenterats vara förekomst av low-balling (DeAngelo, 1981). Low-Balling på revisionsmarknaden innebär att revisionsbyråer erhåller revisionsuppdrag genom att erbjuda ett initialt lågt revisionsarvode för att sedan höja revisionsarvodet över tid (Se exempelvis Baber et al., 1987; Francis & Simon, 1987; Gregory & Collier, 1996; Simon & Francis, 1988; Turpen, 1990). Diskussioner avseende eventuella effekter av low-balling har varit påtagliga i såväl EU, USA och Australien (The Cadbury report, 1992; The Cohen Report, 1978; Grönboken, 2010). Exempelvis visade den brittiska rapporten The Cadbury Report 1 (1992) en oro för att priskonkurrensen mellan revisionsbyråer kan ske på bekostnad av aktieägarnas intressen av en revision, genom att förorsaka en sämre försäkran. Den amerikanska motsvarigheten till Sveriges branschorganisation för redovisare och revisorer har uttryckt att en prispress av revisionsarvoden vid ett revisionsbyråbyte har en direkt negativ effekt på revisorers oberoende (Simon & Francis, 1988; The Cohen Report, 1978). Urholkning av revisorers oberoende har påståtts uppkomma då revisionsbyrån accepterar en förlust det första revisionsåret. Revisorer kan i och med detta antas ha incitament att 1 The Cadbury Report avser rekommendationer för sammansättning av bolagsstyrelser och redovisningssystem för att förbättra bolagsstyrning. 3

5 tillfredsställa kunden för att erhålla framtida revisionsarvoden och därmed täcka den initiala förlusten. Förhållandet mellan förekomst av low-balling och revisorers oberoende har bland annat studerats av Schatzberg och Sevcik (1994). Schatzberg och Sevcik (1994) definierar en oberoende revision som sanningsenliga finansiella rapporter. Resultatet av studien påvisar en lägre nivå av revisorers sanningshalt i rapportering av den finansiella granskningen i samband med förekomst av lowballing. Detta indikerar en urholkning av revisorers oberoende. Det finns även studier (Felix et al., 2005; McCracken et al., 2008) som visar att revisorer är i underläge vid motsättningar med kunder. Således finns en risk att revisorer tillgodoser sina kunder på bekostnad av deras oberoende. Denna risk skulle rimligtvis öka i takt med ökat beroende av framtida revisionsarvoden från kunden. Mot denna bakgrund anses det råda ett negativt samband mellan low-balling och revisorers oberoende. Däremot anser DeAngelo (1981) att low-balling i sig inte ger upphov till urholkning av revisorers oberoende. DeAngelo (1981) menar att det istället är höga uppstartkostnader och transaktionskostnader för en revision som ger upphov till low-balling och att det är dessa kostnader som försvagar oberoendet. Anledningen är att dessa kostnader gör det möjligt för revisionsbyrån att förvänta sig framtida intäkter. Detta då det är kostsamt för det reviderade bolaget att byta revisionsbyrå samtidigt som en ny revisionsbyrå måste beakta uppstartskostnaderna vid en anbudsgivning. Omvänt så har revisionsbyrån efter det första revisionsåret erhållit kunskap om bolaget och kan därmed sänka framtida revisionskostnader (Chan, 1999). Det finns således en kostnadsfördel för den påskrivande revisionsbyrån. Denna kostnadsfördel kan argumenteras ha en drivande effekt på förekomsten av low-balling vid byte av revisionsbyrå. Enligt rådande förutsättningar bör förekomsten av low-balling tolkas som ett konkurrensverktyg för revisionsbyråer att erhålla nya kunder. DeAngelo (1981) argumenterar mot denna bakgrund att det är rationellt för revisionsbolag att applicerar low-balling. En studie om förekomst av low-balling vid revisionsbyråbyten i Sverige motiveras av att studier av fenomenet saknas i en svensk kontext. Det framgår av Europeiska kommissionen att de fyra stora revisionsbyråerna utför drygt 85 procent av revisionerna i börsnoterade bolag i respektive medlemsland. Dessutom har Statistiska centralbyrån (SCB, 2003) i en rapport påvisat förekomst av prispress på revisionstjänster i Sverige. Pearson och Trompeters (1994) fann i sin studie att hög koncentration av ledande marknadsaktörer på revisionsmarknaden leder till ökad prispress. 4

6 Resultatet grundade sig på att studien påvisade signifikanta prisreduceringar i samband med revisionsbyråbyten. Europeiska kommissionen och SCBs rapporter indikerar på förekomst av de faktorer som genererar Pearson och Trompeters (1994) resultat om initiala prisreduceringar vid revisionsbyråbyten. Detta påvisar således tendens till ett eventuellt utrymme för low-balling. Med denna bakgrund är studiens syfte att undersöka om low-balling förekommer vid revisionsbyråbyten under år i bolag noterade på Stockholmsbörsen för att på så sätt utröna huruvida det finns behov av framtida studier av aspekter som härrör till fenomenet. Studien bidrar till existerande forskning genom att skapa grund för eventuellt behov av framtida studier av aspekter så som lowballing i relation till revisionens funktion och revisorers oberoende, drivkrafter bakom förekomst av low-balling samt eventuella effekter som kan uppstå i och med low-balling i Sverige. Baserat på en litteraturgenomgång kommer tre frågor genereras för att besvara studiens syfte. 2. Litteraturgenomgång 2.1 Olika synsätt på revision Forskning inom revision kan delas in i två huvudsakliga traditioner där den nationalekonomiska traditionen är starkare än den sociologiska. Inom respektive tradition finns teorier om revision och dess funktion. Inom den nationalekonomiska traditionen finns teorier om revision som försäkran, försäkring och informationsmedlare (Carrington, 2010a; Wallace, 1991). Dessa grundar sig i att effektivisera marknaden genom att minska informationsasymmetri mellan kapital (bolagets ägare) och bolagens ledning. Inom den sociologiska traditionen återfinns teorier om revision som komfort och legitimering (Pentland, 1993). Den sociologiska traditionen är till skillnad från den nationalekonomiska fokuserad på de förhållanden och beteenden som uppstår under en revisionsprocess. Teorierna baseras på att tilldela marknaden den trygghet som nuvarande och potentiella investerare behöver för att våga investera samt att tillskänka legitimitet till bolags redovisningsval (Carrington, 2010a; Carrington och Catasús, 2007). De olika teorierna om revision ger olika förväntningar på revision och revisorers skyldighet och ansvar (Wallace, 1991). Detta innebär att revisionens syfte samt revisorers skyldighet och ansvar är tvetydig (Humphrey et al., 1992). I denna studie har vi valt att se på revision utifrån den nationalekonomiska traditionen med fokus på teorin om revision som försäkran. Det är också utifrån detta perspektiv som dagens lagstiftning av revision baseras på (Carrington, 2010a). 5

7 Revision skall ge försäkran om att ledningens externa redovisning är i enlighet med gällande redovisningsstandarder samt visar en rättvisande bild av bolaget (ABL 2005:551; Carrington, 2010a; Wallace, 1991). Krav om försäkran reflekteras i lednings behov av att försäkra ägarna om att ägarnas intressen beaktas (Wallace, 1991). För att revisionen ska inge sådan försäkran krävs det att revisorerna agerat oberoende under granskningen (Carrington, 2010a; Grönboken, 2010; Walllace, 1991; Zeff, 2003a & b). Revision som försäkran baseras således på agent- och principalförhållandet inom agentteorin (Wallace, 1991). Agentteorin grundar sig på en separation mellan bolagets kapital (ägarna) och bolagets ledning (Jensen & Meckling, 1976). Vid en sådan separation uppstår informationsasymmetri där bolagets ledning har ett informationsövertag framför bolagets ägare (Ibid, 1976). Bolag som har separerat kapital och ledningen bör, i enlighet med ovanstående resonemang, ha ett intresse att upphandla revision av revisionsbyråer som på bästa sätt uppfyller behovet av en god försäkran. Forskning på den amerikanska marknaden har påvisat att de fyra stora revisionsbyråerna 2 förmedlar den efterfrågade försäkran av en revision. Anledningen är att dessa revisionsbyråer, enligt marknaden, har den expertis, global kunskap och de professionella värden som är nödvändig för att generera en tillförlitlig försäkran av en revision (Francis, 2004; Suddaby et al. 2009). Detta illustreras också av Europeiska kommissionen som påvisar att de fyra stora revisionsbyråerna utför drygt 85 procent av alla revisioner i börsnoterade bolag inom EU (Grönboken, 2010). Däremot påvisar forskning att utveckling av den amerikanska revisionsmarknaden har minskat den allmänna uppfattningen gällande revisionsbyråers oberoende gentemot sina kunder (Zeff, 2003a & b). Utveckling på revisionsmarknaden i USA har präglats av ökade lönsamhetskrav, fokus på att behålla kunder tillfredsställda samt revisionsbyråernas förändrade syn på sitt arbete från oberoende granskare till rådgivare (Robson et al., 2007; Zeff, 2003a & b). 2.2 Anbudsgivning av revisionsuppdrag För att en revisionsbyrå skall få utföra en revision krävs det att revisionsbyrån vinner bolagets upphandlingsprocess. I Sverige reglerar Aktiebolagslagen (ABL 2005:551) hur och vem som beslutar om valet av ett bolags externa revisor. Därtill finns Svensk kod för bolagsstyrning (2011) som komplement till lagen genom att ställa mer specifika krav för börsnoterade bolag. I koden framgår det exempelvis att förslag om extern revisor skall tas fram av bolagets valberedning. Enligt 6

8 aktiebolagslagen är det sedan bolagsstämman som beslutar kring valet av revisor utifrån de framlagda förslagen. Upphandling av lagstadgad revision är en tidskrävande och kostsam process för både bolaget och de anbudsgivande revisionsbyråerna (FAR, 2005). Enligt Europeiska kommissionen är revisionskostnader, från bolagets perspektiv, av fundamental betydelse vid värdering av revisionsbyråernas anbud (Grönboken, 2010). Däremot påvisar FAR (2005) att bolag tenderat till att börja lägga mer fokus på andra aspekter utöver kostnader, så som innehåll och kvalitet, vid värdering av anbud från revisionsbyråer (FAR, 2005). En anledning till att revisionens innehåll och kvalitet erhållit större betydelse är att komplexiteten i regelsystem har ökat (Ibid, 2005). Revisionsbyråer ger anbud med reservation för eventuella förändringar som påverkar revisionens omfattning och därmed kostnaderna (FAR, 2005). Exempel på sådana faktorer är förändrade regelsystem, externa förväntningar på revisionen och bolagsspecifika händelser. I en studie av revisionsmarknaden i sydöstra USA framgår det att väl fungerande upphandlingsprocesser av revision leder till bättre revision (Jensen och Payne, 2005). Detta då bolag skiftar fokus från kostnadsaspekten till att se till revisionsbyråernas expertis och kvalitet vid upphandlingen (Jensen och Payne, 2005; Francis, 2004). Ett steg i att reglera upphandlingsprocesser och förbättra revisioner framgår av SOXs krav om obligatorisk revisorrotation, revisionskommitténs roll i valet av revisor samt huruvida bolaget får erhålla rådgivningstjänster från samma revisionsbyrå som utför revisionen (Ibid, 2005). Dessutom är regleringarna ett sätt att få revisorer att behålla sitt oberoende vid utförandet av en revision. Europeiska kommissionen belyser också vikten av revisorers oberoende för att upprätthålla en god revisionskvalitet. Därför har Europeiska kommissionen presenterat förslag om nya regleringar av revisionsmarknaden. Förslag så som obligatorisk revisionsbyrårotation, tydligare roll av revisionskommitténs i valet av extern revisor och förbud av att erhålla rådgivningstjänster från samma revisionsbyrå (Grönboken, 2010). 2.3 Uppstartskostnader vid nytt revisionsuppdrag Tidigare forskning påvisar subjektivitet gällande antal timmar som bör spenderas för att en revision skall uppfylla de lagstadgade kraven och inge marknadens efterfrågade försäkran (Fisher, 1996). Det är därmed svårt för revisionsbyrån att själv definiera hur mycket tid och expertis ett 2 De fyra stora revisionsbyråerna avser Deloitte, Ernst & Young, KPMG samt Pwc. 7

9 revisionsuppdrag kräver, i synnerhet ett nytt revisionsuppdrag (Beattie et al., 2001; O Keefe et al., 1994). Då resurserna som ett revisionsbolag använder för att utföra en revision varierar är funktionen av kostnad och försäkran tvetydig (Carrington, 2010a, Carrington, 2010b, Knechel et al., 2009; Power, 1997). Trots att det finns en tvetydighet mellan kostnad och försäkran råder det konsensus gällande ökade kostnader under det första revisionsåret. Under det första revisionsåret fordras mer tid och/eller expertis av revisionsbyrån än vid en revision av en befintlig kund för att uppnå de lagstadgade kraven för revision och den efterfrågade försäkran (Arens och Loebbecke, 1976; Maagee & Tseng, 1990). Revisionsbyråer har en inlärningsperiod då kunskap om det nya bolagets verksamhet, redovisningsmetoder, interna kontroller, exponering av risk etcetera inhämtas (Maagee & Tseng, 1990). Arens och Loebbecke (1976) menar att de uppstår tre olika typer av inlärningskostnader det första revisionsåret. För det första måste den nya revisionsbyrån kontrollera de poster i balansräkningen som är av permanent karaktär, såsom anläggningstillgångar, patent och balanserad vinst. För det andra är det nödvändigt att verifiera den ingående balansen för bolagets konton. För det tredje har den nya revisionsbyrå bristande förståelse gällande klientens verksamhet. Enligt detta resonemang skall revisionsarvodet för det första revisionsåret vara högre än revisionsarvoden för åren innan revisionsbyråbytet, då den nya revisionsbyrån bär större initiala kostnader. Således bör även kostnaderna vid ett revisionsbyråbyte vara högre det första året jämfört med efterföljande års kostnader. 2.4 Definition av low-balling Low-balling är en strategi för att erhålla nya kunder (DeAngelo, 1981). Strategin karaktäriseras av en prissättning som initialt understiger totalkostnaderna och där priset över tid regleras till en nivå som möjliggör vinst. Grundfundamentet i low-balling är således att få köparen att fatta beslut kring ett köp där det antas att köpet kommer att bestå även efter att omständigheter ändras vilket medför att köpet blir kostsammare (Cialdini et al., 1978). Low-balling förekommer på olika marknader och drivs av olika konkurrenssituationer (DeAngelo, 1981). Exempelvis har fenomenet påfunnits vid bilförsäljning där det framgått att köpare fattat beslut om köp vid ett initialt pris men där slutpriset är väsentligt högre på grund av diverse tillägg (Cialdini et al., 1978). Low-balling på revisionsmarknaden kan främst förekomma vid upphandling av revision. Därför har studier av low-balling förekommit i samband med att bolag bytt revisionsbyrå. För att low-balling 8

10 vid ett revisionsbyråbyte skall uppstå krävs enligt DeAngelo (1981) att två aspekter uppfylls. För det första ska revisionsbyrån acceptera en förlust det första revisionsåret genom att offerera ett revisionsarvode som understiger dess totala kostnader för revisionsuppdraget. För det andra ska revisionsbyrån höja revisionsarvodet för de nästkommande åren efter revisionsbyråbytet så att revisionsarvodet överstiger dess kostnader och även täcker upp den initiala förlusten. Däremot anser Gregory och Collier (1996) att det fundamentala för förekomst av low-balling vid ett revisionsbyråbyte är en efterföljande höjning av revisionsarvodet. Figur 1. Egen illustration av DeAngelos (1981) definition av low-balling på revisionsmarknaden. 2.5 Tidigare studier om förekomst av low-balling Studier om förekomst av low-balling på revisionsmarknaden erhöll stor uppmärksamhet av både praktiker och akademiker under 1980 och 1990-talet. Studierna har utförts genom att undersöka förändring av revisionsarvoden innan, vid och efter revisionsbyråbyten och resultaten har varierat. Exempelvis fann Francis (1984) på den australiensiska revisionsmarknaden, Simunic (1980) och Palmrose (1986) på den amerikanska revisionsmarknaden inga bevis för förekomst av low-balling. Francis och Simon (1987), Simon och Francis (1988) och Baber et al. (1987) fann å andra sidan bevis för förekomst av low-balling på den senare marknaden. Resultaten från Simon och Francis (1988) studie påvisar en generell sänkning av revisionsarvoden med -24 procent vid revisionsbyråbyten. Vidare fastslogs att revisionsarvoden stiger till den estimerade normala nivå senast det fjärde året efter att revisionsbyråbytet inträffat. En ytterligare studie av amerikanska noterade bolag påvisar signifikanta negativa förändringar av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten (Turpen, 1990). Resultaten påvisar att revisionsarvoden höjs efter det andra revisionsåret med den nya revisionsbyrån (Turpen, 1990). En senare studie utförd på den brittiska 9

11 revisionsmarknaden påvisar även förekomst av low-balling och fann en generell sänkning av revisionsarvodet på -22,4 procent vid revisionsbyråbyten (Gregory & Collier, 1996). Gregory & Collier (1996) fann även stöd för att revisionsbyråerna höjer revisionsarvodet till den estimerade normala nivån inom en tre års period efter det att revisionsbyråbytet inträffat. En studie av ett nytt revisionsuppdrags uppstartskostnaders påverkan av konkurrensen på revisionsmarknaden påvisar att revisionsbyråers specialisering inom en viss marknad gör det möjligt att prispressa vid anbudsgivning för att erhålla revisionsuppdrag (Chan, 1999). Detta förklaras av att revisionsbyråer efter det första revisionsåret innehar en lägre kostnad för att utföra en revision inom expertisområdet. Chan (1999) menar således i enlighet med DeAngelo (1981) att low-balling är en naturlig konsekvens av konkurrensen mellan revisionsbyråer. Studier av konkurrenssituationen på revisionsmarknaden har pågått sedan 1980-talet (Chung och Narasimhan, 2002). Från att den globala revisionsmarknaden under 1980-talet dominerats av åtta stora revisionsbyråer har det nu sjunkit till fyra marknadsledande revisionsbyråer (Chung and Narasimhan, 2002), därmed har koncentrationen av aktörer på revisionsmarknaden ökat. Pearson och Trompeter (1994) har undersökt förändring av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten i amerikanska försäkringsbolag. Studiens resultat påvisar en negativ korrelation mellan få aktörer på revisionsmarknaden och storleken på revisionsarvoden. Med andra ord påvisar studien att en hög koncentration av revisionsbyråer, det vill säga få marknadsledande aktörer, leder till ökad prispress. Detta tydliggörs i studien genom att påvisa signifikanta sänkningar av revisionsarvoden vid byte mellan marknadsledande revisionsbyråerna. Prispress kan möjliggöras genom att revisionsbyråerna nyttjar eventuella stordriftsfördelar (Pearson & Trompeter, 1994). Studiens resultat skulle kunna tolkas som en initial prissänkning vilket är en av de två aspekter som kännetecknar low-balling (DeAngelo, 1981). Fler aktörer på revisionsmarknaden skulle enligt Pearson och Trompeter (1994) innebära mindre omfattande prispress vid revisionsbyråbyten. 2.6 Frågegenerering Nedan presenteras en sammanfattning av litteraturgenomgången för att motivera studiens frågor. Utifrån teori om revision som försäkran skall en revision tillge försäkran till marknaden, främst bolagets ägare, att ledningens externa redovisning ger en rättvisande bild. Enligt teorin minskar en revision informationsasymmetrin mellan bolagets ägare och ledning samt förbättrar marknadens effektivitet. Revisorers oberoende är av fundamental vikt för att revision som försäkran skall 10

12 uppfylla sitt syfte. Aspekter som har en eventuell negativ inverkan på revisorers oberoende kan därför argumenteras vara ett hot mot revisionens funktion. Det råder en tvetydighet kring förhållandet mellan revisionens kostnader och erhållen nivå av försäkran, vilket leder till en subjektivitet vid prissättning av en revision. Däremot råder konsensus att en ny revisionskund kräver mer timmar/expertis än en fortlöpande revisionskund. Således bör revisionsarvodet för det första revisionsåret vara högre än revisionsarvodet innan revisionsbyråbytet. Därefter bör kostnaderna minska för de efterföljande årens revisioner, således bör också revisionsarvodet vara lägre i jämförelse med revisionsarvodet för det första revisionsåret. Däremot påvisar studier av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten det motsatta, vilket reflekterar fenomenet low-balling (se figur 1). Tidigare forskning i USA och Europa har visat tendenser till förekomst av low-balling vid revisionsbyråbyten. Detta leder oss fram till de formulerade frågorna som kvantitativt undersöks för revisionsbyråbyten i börsnoterade bolag i Sverige. Är revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten lägre än revisionsarvoden innan revisionsbyråbyten? Är revisionsarvoden högre efter revisionsbyråbyten än revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten? Om det sker en initial sänkning och en efterföljande höjning av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten, hur stor andel av studiens revisionsbyråbyten hänförs det till och hur stor är sänkningen respektive höjningen? 3. Metod 3.1 Forskningsdesign Studien är deduktiv då vi testar befintlig teori (Saunders et al., 2009). Vår teoretiska referensram utgår från DeAngelos (1981) definition av low-balling. Low-balling definieras av en procentuell sänkning av revisionsarvodet vid ett revisionsbyråbyte då en förlust accepteras, samt en procentuell höjning av revisionsarvodet efter revisionsbyråbytet. Utifrån denna definition och tidigare studiers resultat formulerades tre frågor för att besvara studiens syfte. För att besvara studiens syfte som är att undersöka om low-balling förekommer vid revisionsbyråbyten under år i bolag noterade på Stockholmsbörsen inhämtas och analyseras numerisk data. För att undersöka förekomst av low-balling jämförs revisionsarvoden innan revisionsbyråbyten med de revisionsarvoden som sattes vid revisionsbyråbyten. Dessutom jämförs revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten med revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten. Detta för att utröna om det 11

13 förekommer en procentuell sänkning vid revisionsbyråbyten samt en procentuell höjning av revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten, vilket uppfyller definitionen av low-balling. Revisionsbyråers kostnad för att utföra en specifik revision är inte möjlig att undersöka då information om detta inte finns tillgängligt. Därför har vi valt att utgå från revisionsarvoden för ett respektive två år innan revisionsbyråbyten. Dessa arvoden har använts som en uppskattning av det specifika bolagets normala nivå på revisionsarvoden innan revisionsbyråbyten. Revisionsarvoden för de nästkommande åren måste överstiga dess kostnader och därmed även täcka upp den initiala förlusten som uppstår vid revisionsbyråbytet. Vi har därför valt att utgå från revisionsarvoden för ett respektive två år efter revisionsbyråbyten för att fånga en eventuell höjning. På grund av avsaknaden av information om revisionsbyråers kostnader för revisionsuppdrag har revisionsarvoden använts på liknande sätt i tidigare studier. Tidigare studier om förekomst av low-balling har främst baserat sina studier på estimerade revisionsarvoden (Magee och Tseng, 1990). Estimering av revisionsarvoden har skett då information om faktiska revisionsarvoden inte funnits tillgängligt. I och med att det för vår studie finns tillgänglig information om bolagens externa revisionsarvoden i respektive bolags årsredovisning anser vi det mer reliabelt att inhämta dessa än att utföra komplexa beräkningar med risk att generera felestimeringar och därmed snedvrida studiens resultat Reflektion om studiens kostnadsestimat För att undersöka förekomsten av low-balling utifrån DeAngelos (1981) definition krävs information om revisionsbyråernas kostnader för revisionsuppdraget. Revisionsbyråns vinstmarginaler kan då utrönas genom att jämföra kostnaderna med revisionsarvodet. I och med bristen av information kring revisionsbyråers kostnader har vi istället använt revisionsarvoden över tid. Detta tillvägagångssätt kan kritiseras då skillnader som uppstår över tid i revisionsarvoden kan bero på många faktorer så som effektivisering i revisionsprocessen. Dessa effekter gör att förändring i revisionsarvoden inte nödvändigtvis påverkar revisionsbyråns vinstmarginal. Detta kan innebära att förändringar mellan studiens revisionsarvoden innan och revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten i förhållande till revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten inte behöver vara reella förändringar i revisionsbyråns vinstmarginaler. Vid ett sådant förfarande kan revisionsbyråbyten enligt vår metod klassificerats som low-balling, trots att skillnaderna kan förklaras av andra orsaker. Däremot är förändring av revisionsarvoden vid och efter 12

14 revisionsbyråbyten en frekvent förekommande metod i studier om förekomst av low-balling (Magee och Tseng, 1990). Under studiens tidsperiod implementerades IFRS och Svensk kod för bolagsstyrning för svenska börsnoterade bolag. Det finns en risk att detta påverkat de undersökta bolagens revisionsarvoden. Exempelvis kräver IFRS mer detaljerad extern redovisning än tidigare redovisningsstandarder. (Lagerström, 2003). Svensk kod för bolagsstyrning förespråkar att den externa revisorn närvarar vid revisionsutskottsmöten och skall även bedöma internrevisionsfunktionen (Svensk kod för bolagsstyrning, 2011; FAR, 2006). Ovanstående förändringar har påverkat behovet av ökad revision och därmed kostnaderna. Har ett revisionsbyråbyte skett i samband med dessa implementeringar finns således en risk att vi påvisar low-balling som egentligen är ett resultat av ökade kostnader i och med de ovan nämnda regleringar och koder. 3.2 Bortfallskriterier I enlighet med vårt syfte har vi identifierat revisionsbyråbyten under år i bolagen noterade på Stockholmsbörsen. Med Stockholmsbörsen menar vi bolag noterade i Stockholm och noterade på Nasdaq OMXs small-, mid- och large cap. Studien utgår från de bolag som var noterade på Stockholmsbörsen per den 31/ Ett krav för studien är att bolaget varit börsnoterat två år innan revisionsbyråbytet inträffade. Detta motiveras av Turpen (1990) som i sin studie använt kriteriet för att minimera risken för snedvridning av revisionsarvoden och därmed förekomst av low-balling på grund av de extra revisionskostnader som uppstår i samband med en börsnotering. Då flertalet bolag har revisionsarvoden som hänförs till flera revisionsbyråer är ett kriterium att det tydligt måste framkomma att det inträffat ett revisionsbyråbyte. Detta påvisas genom att den påskrivande revisionsbyrån ändrats i revisionsberättelsen. Ett förekommande exempel på revisionsbyråbyten som inte beaktas i studien är bolag med två påskrivande revisionsbyråer som sedan övergått till en utav de existerande revisionsbyråerna. Vi har klassificera dessa som bortfall då en undersökning av förekomsten av low-balling blir godtycklig i och med att de initiala uppstartskostnaderna som annars karaktäriserar ett byte av revisionsbyrå inte uppstår. Dessutom är det svårt att utlysa förändringar av revisionsarvodet innan och efter ett sådant revisionsbyråbyte. Däremot har bolag med revisionsbyråbyten från två påskrivande revisionsbyråer till en ny tredje 13

15 revisionsbyrå inkluderats i studien med anledning att dessa revisionsbyråbyten enligt teorin innehar uppstartskostnader. I dessa fall summeras de påskrivande revisorsbyråernas revisionsarvoden två respektive ett år innan revisionsbyråbytet. För att möjliggöra en jämförelse mellan de studerade bolagen över tid krävs att bolagens räkenskapsperiod är lika långa. Detta innebär att bolag som har ett revisionsbyråbyte i samband med ett byte av räkenskapsperiod exkluderas från studien. Revisionsarvoden avser i dessa fall antingen en kortare eller längre period än 12 månader vilket inte möjliggör för en undersökning av förekomsten av low-balling enligt vår metod. Studien kräver data för två år innan respektive två år efter ett revisionsbyråbyte. Därför exkluderas revisionsbyråbyten i bolag där fler än ett revisionsbyråbyte sker under samma femårsperiod. Slutligen exkluderas revisionsbyråbyten mellan Arthur Andersen och Deloitte mellan år 2001 och Deloitte tog över Arthur Andersens svenska filial i samband med deras globala kollaps år 2002 (Chaney et al., 2002). Då merparten av Arthur Andersens kunder och medarbetare övergick till Deloitte har de initiala uppstartskostnaderna vid ett sådant revisionsbyråbyte därmed uteblivit Bortfallsanalys Som framgår av tabell 1 fick vi ett slutligt urval om 57 revisionsbyråbyten. Dessa revisionsbyråbyten fördelade på 56 bolag (se Bilaga I). Totalt antal revisionsbyråbyten 81 Fördelning av bortfall; Två påskrivande revisionsbyråer blir en 10 Olika långa räkenskapsperioder 6 Arthur Andersen till Deloitte 3 Mer än ett byte två år innan/efter 5 Totalt bortfall 24 Slutligt urval av revisionsbyråbyten 57 Tabell 1. Tabellen illustrerar det totala antalet revisionsbyråbyten under år i bolag noterade på Stockholmsbörsen samt fördelning av bortfall utifrån studiens bortfallskriterier. Bortfallskriterierna resulterade i att 57 revisionsbyråbyten undersökts av de 81 revisionsbyråbyten som totalt inträffat på Stockholmsbörsen under år Andelen revisionsbyråbyten i studien består således av drygt 70 procent av det totala antalet revisionsbyråbyten för 14

16 undersökningsperioden. Den enskilt största aspekten för bortfall hänförs till revisionsbyråbyten från två påskrivande revisionsbyråer till att en av de påskrivande revisionsbyråerna. Den enskilt minsta aspekten för bortfall avsåg revisionsbyråbyten från Arthur Andersen till Deloitte mellan år 2001 och Dessa två aspekter saknar uppstartskostnader som karaktäriserar ett revisionsbyråbyte. Det kan således argumenteras för att dessa inte bör ses som revisionsbyråbyten. Beaktas detta perspektiv blir andelen studerade revisionsbyråbyten 80 procent. Vi anser därför att vårt urval kan likställas med en totalundersökning Reflektion om studiens urvalskriterier Studien utgår från bolag noterade på Stockholmsbörsen per den 31 december Detta innebär att bolag som blivit avnoterade under den studerade perioden inte tagits i beaktning. Det är därmed en risk att vi exkluderat revisionsbyråbyten som varit betydande för studiens resultat. 3.3 Operationalisering av teori Datainsamling Då syftet med studien är att undersöka förekomsten av low-balling under tidsperioden sträckte sig datainsamlingen mellan år Tidigare studier påvisar att revisionsarvodet justeras inom en treårsperiod (se exempelvis Gregory & Collier, 1996). Vi ansåg därför att det är rimligt att återhämtning av den initiala sänkningen av revisionsarvodet vid revisionsbyråbytet går att fånga genom data för de två revisionssåren efter revisionsbyråbytet. Som tidigare nämnt har revisionsarvodet för ett respektive två år innan revisionsbyråbytet antagits som bolagets normala nivå av revisionsarvode. Därmed motiveras datainhämtning för två år innan respektive två år efter ett revisionsbyråbyte inträffat. Då revisionsarvodet vid revisionsbyråbytes beaktas avser datainsamlingen en femårsperiod för varje studerat revisionsbyråbyte. Datainsamlingen utfördes genom att studera bolagens årsredovisningar. Information som inhämtades var: påskrivande revisionsbyrå samt arvoden härrörda från revision utförd av den påskrivande revisionsbyrån på koncernnivå för de aktuella åren. För de bolag som redovisade sina revisionsarvoden i annan valuta än svenska kronor omberäknades dessa till svenska kronor. Växelkursen som användes var Riksbankens årliga genomsnittskurs för det aktuella året. Anledningen till att den årliga genomsnittskursen användes var för att eliminera eventuella extremvärden under året. För att se aktuell växelkurs se Bilaga II. 15

17 3.3.2 Definition av revisionsarvoden innan, vid och efter ett revisionsbyråbyte De inhämtade revisionsarvodena kategoriserades utifrån definitionerna X-2år, X-1år, Xår, X+1år och X+2år. X-2år och X-1år reflekterar revisionsarvodet två år respektive ett år innan revisionsbyråbytet. Xår reflekterar revisionsarvodet för det år då revisionsbyråbytet inträffade. X+1år och X+2år reflekterar revisionsarvodet ett år respektive två år efter revisionsbyråbytet Reflektion om studiens tidsram Vid samtliga revisionsbyråbyten har vi inhämtat data för en femårsperiod fördelat enligt; två år innan revisionsbyråbytet inträffade, året för revisionsbyråbytet samt två år efter att revisionsbyråbytet inträffade. För att fånga en normal nivå av bolagets revisionsarvode har revisionsarvode för en tidsperiod om två år innan ett revisionsbyråbyte används. Är det så att lowballing systematiskt förekommer vid revisionsbyråbyten finns därför en risk att studiens revisionsarvoden innan ett revisionsbyråbyte är högre än det normala revisionsarvodet. Detta med anledning att revisionsarvodet vid förekomst av low-balling ska utöver att täcka revisionsbyråns vinstmarginal också täcka förlusten från det första revisionsåret. Det kan därför anses vara nödvändigt att jämföra bolags revisionsarvoden för än längre period än två år för att generera en rättvisande bild av revisionsarvodets generella storlek. För att fastställa om revisionsbyråbytet föranletts av low-balling krävs att revisionsarvodet höjts under de efterföljande åren efter revisionsbyråbytet. Höjningar som initierats efter tvåårsperioden uppmärksammas därmed inte i studien Beräkning av studiens absoluta och relativa värden Studiens jämförelser av revisionsarvodens förändring vid och efter ett revisionsbyråbyte baseras på två värden: absoluta värden och relativa värden. Detta för att utröna huruvida resultaten särskiljer sig beroende på vilket värde som analysen utgår ifrån. Studiens absoluta värden avser inflationsjusterade revisionsarvoden. Inflationsjusteringen utfördes för att möjliggöra en jämförelse av revisionsarvoden mellan olika år. Justeringen baserades på konsumentprisindex (KPI) med basår Basåret 2007 valdes då majoriteten av revisionsbyråbytena inträffade under år KPI användes då det anses spegla inflationen i Sverige (Hansson et al., 2008) För att se KPI-indextabell se Bilaga II. Studiens relativa värden är ett relationsmått av revisionsarvode och bolagets balansomslutning. Relationsmåttet togs fram för att eliminera eventuella bolagsspecifika händelser som påverkat revisionsarvodet i någon riktning, så som ett förvärv. Det reviderade bolagets storlek har argumenterats vara den främst drivande 16

18 faktorn i modeller som estimerar revisionsarvoden (Pong & Whittington, 1994). Det framgår också i en metaanalys av 25 års studier av vilka aspekter som påverkar revisionsarvoden att den variabel som ensam förklarar störst variationer i revisionsarvoden är storleken på det reviderade bolaget (Hay et al., 2006). Detta skulle innebära att ju större kund desto mer arbete behövs läggas ned i tid och/eller expertis. Vi valde med denna bakgrund att förhålla revisionsarvodena till respektive bolags balansomslutning vilket är ett vanligt förekommande mått för att reflektera bolags storlek (Pong & Whittington, 1996). Information om bolagens balansomslutning inhämtades från årsredovisningar för respektive år (se Bilaga III). Balansomslutningen valdes per den 31/12 för att fånga eventuella förändringar under året, så som förvärv. Relationsmåttet beräknades genom att dividera det specifika revisionsarvodet, ej inflationsjusterat, för det aktuella året med motsvarande bolag och års balansomslutning Reflektion om studiens absoluta och relativa värden För att generera studiens absoluta värden användes KPI. KPI avspeglar den svenska inflationen. Då flertalet företag även är verksamma i andra länder kunde det ha varit lämpligt att använda ett internationellt inflationsmått. Slutligen har balansomslutningen för respektive bolag och år används vid beräkning av studiens relativa värden. Bolags storlek har i tidigare studier argumenterats vara den främsta förklarande faktorn vid revisionsbyråers prissättning (Magee och Tseng, 1990). Det finns däremot andra aspekter som kan påverka prissättningen av revisionsarvoden men som inte beaktas i studien. Komplexitet definierat som antalet dotterbolag (Gregory och Collier, 1996) samt risk definierat som bolagets vinst och interna kontroller är exempel på sådana aspekter (Dechow et al., 2010; Gregory & Collier, 1996). Därmed kan studiens relativa värden variera beroende på val av relationsvärde Beräkning av revisionsarvoden innan och efter ett revisionsbyråbyte Utifrån studiens absoluta och relativa värden användes två utföranden för revisionsarvoden innan och efter revisionsbyråbyten (se Bilaga III och Bilaga IV). Anledningen till att studien har två utföranden för revisionsarvoden innan och efter revisionsbyråbyten är för att möjliggöra fler sätt att undersöka förekomst av low-balling och därmed utröna om resultaten särskiljer sig. Om resultaten är liknande kan studiens resultat argumenteras inneha högre validitet. Det första utförandet av revisionsarvoden innan revisionsbyråbyten avser det genomsnittliga värdet av X-2år och X-1år, vilket i studien benämns X. Det andra utförandet av revisionsarvoden avser värdet för X-2år, vilket i studien benämns X 2. Det första utförandet av revisionsarvoden efter 17

19 revisionsbyråbyten avser det genomsnittliga värdet av X+1år och X+2år, vilket i studien benämns X. Det andra utförandet av revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten avser värdet för X+2år, vilket i studien benämns X 2. X används för att utjämna eventuella extremvärden vid en analys av revisionsarvodets förändring. X 2 används för att minska risken för effekter som rimligen kan uppstå året innan och efter ett revisionsbyråbyte påverkar studiens revisionsarvoden innan och efter ett revisionsbyråbyte Förekomst av low-balling utifrån studiens medelvärden Medlevärde, median, standardavvikelse samt variationskoefficient beräknas för studiens absoluta och relativa värden utifrån X och X 2. Medelvärdet beräknades för att möjliggöra en analys av förekomst av low-balling för hela studien och därmed besvara studiens första och andra fråga; Är revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten lägre än revisionsarvoden innan revisionsbyråbyten? Är revisionsarvoden högre efter revisionsbyråbyten än revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten? Analysen för att besvara fråga ett utfördes genom att beräkna den procentuella förändringen av medelvärdet för revisionsarvoden innan ett revisionsbyråbyte utifrån X respektive X 2 i förhållande till medelvärdet för Xår. Därtill beräknades den procentuella förändringen för medelvärdet av Xår i förhållande till medelvärdet för revisionsarvoden efter ett revisionsbyråbyte utifrån X respektive X 2 för att besvara fråga två. Median och standardavvikelse beräknas för att illustrera hur stor spridning av värdet är från medelvärdet. För att möjliggöra en jämförelse mellan standardavvikelser för studiens absoluta och relativa värden beräknas variationskoefficient för respektive standardavvikelse. En lägre variationskoefficient påvisar mindre spridning av värden och därmed ett stabilt medelvärde vilket gör en analys av medelvärdet tillförlitlig. Därmed besvaras studiens fråga ett och två utifrån det värde, absoluta eller relativa, som påvisar minst variationskoefficient Förekomst av low-balling utifrån enskilda revisionsbyråbyten För att besvara studiens tredje fråga: Om det sker en initial sänkning och en efterföljande höjning av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten, hur stor andel av studiens revisionsbyråbyten hänförs det till och hur stor är sänkningen respektive höjningen?, beräknades den procentuella förändringen av revisionsarvoden innan ett revisionsbyråbyte utifrån X respektive X 2 i förhållande till värdet för Xår. Därtill beräknades den procentuella förändringen av värdet för Xår i förhållande till 18

20 revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten utifrån X respektive X 2 för respektive revisionsbyråbyte. Beräkningen utfördes för både studiens absoluta och relativa värden. Däremot besvaras den tredje frågan utifrån det värde som användes för att besvara fråga ett och två. Det vill säga det värde, antingen det absoluta eller relativa, som erhållit lägst variationskoefficient. Utifrån resultatet av de enskilda beräkningarna klassificeras revisionsbyråbyten som low-balling respektive inte som low-balling. Resultatet kategoriserades i sju grupper. Grupperingens utformning avläses i Tabell 2. Grupp 1-6 avser revisionsbyråbyten som påvisar en procentuell sänkning av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten. Samma grupper illustrerar också de revisionsbyråbyten som påvisat en procentuell höjning av revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten. Således inkluderar Grupp 1-6 revisionsbyråbyten som uppfyller definitionen av low-balling. Grupp 7 representerar de bolag som påvisat förändringar som inte kan kategoriseras till Gryupp 1-6. Därmed inkluderar Grupp 7 revisionsbyråbyten som inte klassificeras som lowballing. Kategorisering av studiens revisionsbyråbyten genomförs för att möjliggöra en analys av resultaten utifrån storleken på de procentuella förändringarna av revisionsarvoden och därmed besvara studiens tredje fråga. Spridningen av revisionsbyråbyten mellan Grupp 1-7 analyseras utifrån X respektive X 2. Slutligen beräknas medelvärdet av den initiala sänkningen samt medelvärdet av den efterföljande höjningen av revisionsarvoden för respektive grupp. Detta för att utröna huruvida revisionsarvodet efter den initiala sänkningen och den efterföljande höjningen återhämtat sig till den normala nivån, det vill säga till revisionsarvoden innan ett revisionsbyråbyte. Grupper Procentuell förändring mellan innan och Xår Procentuell förändring mellan Xår och efter Grupp 1 0% > X -10% 0% < X 10% Grupp 2 0% > X -10% 10% < X 20% Grupp 3 0% > X -10% 20% < X Grupp 4 X -10% 0% < X 10% Grupp 5 X -10% 10% < X 20% Grupp 6 X -10% 20% < X Grupp 7 Revisionsbyråbyten som ej tillfaller ovanstående grupper Revisionsbyråbyten som ej tillfaller ovanstående grupper Tabell 2. Tabellen illustrerar grupperingskriterier för de procentuella förändringarna av revisionsarvoden vid och efter ett revisionsbyråbyte. 19

21 4. Resultat och analys 4.1 Presentation av medelvärden för absoluta och relativa värden Studiens resultat presenteras för både absoluta och relativa värden. Det som är intressant att utröna är hur revisionsarvoden innan revisionsbyråbyten förhåller sig till revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten. Samt hur revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten förhåller sig till revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten. Detta för att utröna en eventuell procentuell sänkning av revisionsarvoden vid revisionsbyråbyten samt en procentuell höjning av revisionsarvoden efter revisionsbyråbyten vilket är i enighet med definitionen av low-balling. I Tabell 3 nedan presenteras en sammanställning av studiens medelvärde, median, standardavvikelse samt variationskoefficient av studiens absoluta värden för de två utföranden ( X respektive X 2 ) av revisionsarvoden innan och efter revisionsbyråbyten. MSEK MSEK Absoluta värden Medel -värde Median Absoluta värden Medel -värde Median Standardavvikelse Variationskoefficient Standardavvikelse Variationskoefficient X Innan 4,98 1,58 9,67 194,00% X 2 Innan 4,506 1,328 8, ,00% Xår 4,94 1,3 9,14 185,00% Xår 4,94 1,3 9,14 185,00% X Efter 6,23 1,68 12,44 200,00% X 2 Efter 6,54 1,593 13, ,00% Tabell 3. Tabellen illustrerar medelvärde, median, standardavvikelse och variationskoefficient för studiens absoluta värden utifrån X respektive X 2. Resultaten utifrån X, vilket är genomsnittet av revisionsarvoden innan respektive efter revisionsbyråbyten, påvisar en stor spridning mellan revisionsarvoden sett till standardavvikelsen. Den stora spridningen illustreras även genom att se till skillnaden mellan medelvärdet och medianvärdet. Resultatet utifrån X 2, vilket är revisionsarvoden för X-2år respektive X+2år, påvisar liknande spridning mellan revisionsarvoden. I och med den stora spridningen av revisionsarvodena är det av intresse att beakta resultaten av relativa värden. I tabell 4 nedan presenteras en sammanställning av studiens medelvärde, median, standardavvikelse samt variationskoefficient av relativa värden för de två utföranden av revisionsarvoden innan och efter revisionsbyråbyten. 20

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU)

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 27 januari 2012 På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Far har visserligen inte inbjudits att lämna synpunkter

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 1.1 2,5 62,5 4 Frågan avser hur styrelsen bör agera när det två veckor innan publicering av bokslutskommunikén för ett bolag noterat på NGM Equity har

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

1 1 1 ¹ ¹ Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Klarna Holding AB, org.nr 556676-2356 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen

Läs mer

Det har gång på gång konstaterats att. Förtroende för företagsledningen. har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden

Det har gång på gång konstaterats att. Förtroende för företagsledningen. har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden Förtroende för företagsledningen har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden Förtroende för företagsledningen tycks kunna påverka en investerares upplevda risk kopplat till en investering.

Läs mer

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Rapport 2018-03-08 Dnr 2017-1115 Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Sammanfattande bedömning Revisorsinspektionen (RI)

Läs mer

Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883)

Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15 F 15 Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Den omständigheten att andra företag i det nätverk, i vilket det registrerade revisionsbolaget Y KB ingår, tillhandahåller

Läs mer

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Rapport 2018-03-06 Dnr 2017-1130 Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Sammanfattande bedömning Revisorsinspektionen (RI)

Läs mer

Stockholms stad, Bromma stadsdelsförvaltning Helalivet Omsorg AB. Johan Rasmusson Magnus Källander Teodora Heim Malin Lundberg

Stockholms stad, Bromma stadsdelsförvaltning Helalivet Omsorg AB. Johan Rasmusson Magnus Källander Teodora Heim Malin Lundberg Stockholms stad, Bromma stadsdelsförvaltning Helalivet Omsorg AB Johan Rasmusson Magnus Källander Teodora Heim Malin Lundberg 18 december 2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 3. Bakgrund...

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2013

Bolagsstyrningsrapport 2013 Bolagsstyrningsrapport 2013 Elos AB är ett svenskt aktiebolag, vars B aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm AB Small Cap listan. Elos AB är sektorklassificerat som Health Care bolag. Elos bolagsstyrning

Läs mer

Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision

Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision FAR Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision Bakgrund och syfte med vägledningen I Sverige har det inte funnits någon enhetlig praxis for upphandling av revisionstjänster och tillsättning av revisorer.

Läs mer

Patent- och registerstyrelsens (PRS) uppföljning av revisionsberättelserna för börsnoterade bolag

Patent- och registerstyrelsens (PRS) uppföljning av revisionsberättelserna för börsnoterade bolag Patent- och registerstyrelsens (PRS) uppföljning av revisionsberättelserna för börsnoterade bolag 2016 2017 14.5.2018 Inledning Förnyade revisionsberättelser I fråga om räkenskapsperioder som gick ut den

Läs mer

Analys av Skatteverkets förslag om utflyttningsbeskattning

Analys av Skatteverkets förslag om utflyttningsbeskattning Analys av Skatteverkets förslag om utflyttningsbeskattning 19 januari 2018 PwC, 113 97 Stockholm, Besöksadress: Torsgatan 21, Telefon 010-213 30 00, www.pwc.com/se Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Säte

Läs mer

Högre revisorsexamen Kommentarer till provrättning, maj 2007

Högre revisorsexamen Kommentarer till provrättning, maj 2007 Högre revisorsexamen Kommentarer till provrättning, maj 2007 1.1 5,2 87 6 I frågeställningen skall tentanderna ta ställning till en föreslagen redovisning av omstruktureringskostnader för personaluppsägningar

Läs mer

Rapport om Öppenhet och Insyn

Rapport om Öppenhet och Insyn Rapport om Öppenhet och Insyn R3 Revisionsbyrå KB Stockholm den 4/3 2019 Christina Kallin Sharpe Byråchef 1. Inledning Denna rapport om öppenhet och insyn offentliggörs i enlighet med Europaparlamentets

Läs mer

Till bolagsstämman i Ortoma AB (publ), org. nr 556611-7585 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Ortoma AB (publ) för år 2016. Bolagets årsredovisning

Läs mer

Å R S R E D OV I S N I N G 2015

Å R S R E D OV I S N I N G 2015 ÅRSREDOVISNING 2015 KONTOR I STOCKHOLM GÖTEBORG KARLSTAD ANTAL RESENÄRER 2015 22 450 2015 I KORTHET EBITA 15,2Mkr OMSÄTTNING 455Mkr 893 000 61% BESÖKARE ONLINE KÖP ONLINE 87 ANSTÄLLDA 79% KVINNOR Innehåll

Läs mer

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Aros Bostad Förvaltning AB INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Fastställd av styrelsen för Aros Bostad Förvaltning AB vid styrelsemöte den 7 november 2017 1(7) 1 ALLMÄNT

Läs mer

Revisorsnämndens författningssamling

Revisorsnämndens författningssamling Revisorsnämndens författningssamling Utgivare: Per Johansson ISSN 1401-7288 Föreskrifter om ändring i Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 2001:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

RAPPORT (2017/C 417/09)

RAPPORT (2017/C 417/09) 6.12.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning C 417/63 RAPPORT om årsredovisningen för Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) för budgetåret 2016 med genomförandeorganets

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

2015 Marknadsrapport över revisionsbranschen

2015 Marknadsrapport över revisionsbranschen 2015 Marknadsrapport över 2015 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Marknadsrapport över... 2 1. Marknadsstrukturen inom i Finland 2015... 3 1.1. Antal revisorer... 3 1.2. Antal revisioner... 4 2. Marknadsstrukturen

Läs mer

Digitalisering och automatisering av revisionen

Digitalisering och automatisering av revisionen Uppsatsen Digitalisering och automatisering av revisionen. Hur kan den påverkas samt hanteras av branschen? lades fram vid Högskolan i Halmstad i maj 2016. I april 2017 mottog författarna Svenska Revisionsakademins

Läs mer

Göteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012

Göteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012 Göteborg Energi AB Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte 18 december 2012 1 Sammanfattning Med start hösten 2010 har Deloitte, Ernst & Young och PwC på uppdrag av Göteborgs

Läs mer

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG PM 2016-04 UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG 1 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett stödmaterial för processen att upphandla lagstadgad revision i kommunala bolag,

Läs mer

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Aros Bostad Förvaltning AB INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Fastställd av styrelsen för Aros Bostad Förvaltning AB vid styrelsemöte den 21 december 2018 1(7) 1 ALLMÄNT

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

Revisorsexamen Kommentarer till provrättningen, maj 2005

Revisorsexamen Kommentarer till provrättningen, maj 2005 Revisorsexamen Kommentarer till provrättningen, maj 2005 1.1 6,4 80 8 Merparten av tentanderna har klarat frågan mycket bra. De flesta tar upp reglerna i revisorslagen avseende analysmodellen samt att

Läs mer

Patent- och registerstyrelsens (PRS) uppföljning av revisionsberättelserna för börsnoterade bolag maj 2019

Patent- och registerstyrelsens (PRS) uppföljning av revisionsberättelserna för börsnoterade bolag maj 2019 Patent- och registerstyrelsens (PRS) uppföljning av revisionsberättelserna för börsnoterade bolag 201 201 14 maj 2019 Sammanfattning Från 201 har det varit obligatoriskt att i ett avsnitt i revisionsberättelser

Läs mer

Kvalitetskontroll av auktoriserade och godkända revisorer samt registrerade revisionsbolag som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse

Kvalitetskontroll av auktoriserade och godkända revisorer samt registrerade revisionsbolag som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 BESLUT 2017-05-05 Dnr 2016-1006 Kvalitetskontroll av auktoriserade och godkända revisorer samt registrerade revisionsbolag som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse Revisorsinspektionen

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2017 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden. www.pwc.se/riskpremiestudien

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2011

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2011 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2011 1.1 10 7,8 (78 %) 22 (67 %) Utifrån ett utkast till en koncernredovisning ska tentanderna ta ställning till posterna i moderbolagets och koncernens

Läs mer

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services i maj 2015 Andra AP-fondens Kvinnoindex 2015 - Sammanfattning

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2009

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2009 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2009 1.1 2,8 71 4 Frågan handlar om de nya rotationsreglerna och huruvida revisionsbyrån kan väljas för en ny fyraårsperiod med befintlig huvudansvarig

Läs mer

Anvisningar till mallarna för sammanlagda tillgångar och total riskexponering för insamling av tillsynsavgiftsfaktorer

Anvisningar till mallarna för sammanlagda tillgångar och total riskexponering för insamling av tillsynsavgiftsfaktorer Anvisningar till mallarna för sammanlagda tillgångar och total riskexponering för insamling av tillsynsavgiftsfaktorer Februari 2015 1 Allmänna anvisningar till båda mallarna "Namn", "MFI-kod" och "LEI-kod"

Läs mer

GOBIGAS AB ÅRSREDOVISNING 2015 FEL LAYOUT! SKRIV UT PDF-VERSION!

GOBIGAS AB ÅRSREDOVISNING 2015 FEL LAYOUT! SKRIV UT PDF-VERSION! ÅRSREDOVISNING 2015 FEL LAYOUT! SKRIV UT PDF-VERSION! GoBiGas AB Årsredovisning 2015 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring

Läs mer

1 (3) Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Brf Hjorthagshus, org.nr 702000-8954 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för år 2016. Enligt vår uppfattning

Läs mer

PM UPPHANDLING AV FINANSIELL REVISION I KOMMUNALA BOLAG

PM UPPHANDLING AV FINANSIELL REVISION I KOMMUNALA BOLAG PM 2018-05 UPPHANDLING AV FINANSIELL REVISION I KOMMUNALA BOLAG 1 1 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett stödmaterial för processen att upphandla finansiell revision i kommunala

Läs mer

Byte av revisionsbolag och dess påverkan på revisionsarvoden. Carl Hellstrand

Byte av revisionsbolag och dess påverkan på revisionsarvoden. Carl Hellstrand Byte av revisionsbolag och dess påverkan på revisionsarvoden Carl Hellstrand < Institutionen för redovisning och handelsrätt Svenska handelshögskolan Helsingfors 2017 i SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN Institution:

Läs mer

Mot bakgrund av ovan föreslår styrelsen årsstämman 2011 att fatta beslut om ett nytt prestationsbaserat incitamentsprogram.

Mot bakgrund av ovan föreslår styrelsen årsstämman 2011 att fatta beslut om ett nytt prestationsbaserat incitamentsprogram. LEGAL#6882744v1 STYRELSENS REDOVISNING AV ERSÄTTNINGSUTSKOTTETS UTVÄRDERING AV ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE M.M. ENLIGT SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING PUNKT 10.3 (9.1 ANDRA OCH TREDJE PUNKTERNA)

Läs mer

Revisionsberättelse för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 2017

Revisionsberättelse för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 2017 RIKSDAGEN Revisionsberättelse för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 2017 Rapport om årsredovisningen Riksrevisionen har enligt 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskat årsredovisningen

Läs mer

BRF Sankta Thora Revision 2010 Rapportering till styrelsen 2011-05-19

BRF Sankta Thora Revision 2010 Rapportering till styrelsen 2011-05-19 BRF Sankta Thora Revision 2010 Rapportering till styrelsen 2011-05-19 AUDIT Innehåll Vad är revision och vad är KPMG? Inledning Riskanalys Intäktsanalys Kostnadsanalys Räntekänslighetsanalys Förvaltning

Läs mer

sfei tema - högfrekvenshandel

sfei tema - högfrekvenshandel Kort fakta om högfrekvenshandel Vad är högfrekvenshandel? Högfrekvenshandel är en form av datoriserad handel med målsättning att skapa vinster genom att utföra ett mycket stort antal, oftast mindre affärer

Läs mer

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23 Redovisning Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 22-23 1 Årsredovisningens innehåll Förvaltningsberättelse (FB): Väsentliga upplysningar Balansräkning (BR): Finansiell ställning vid periodens slut Resultaträkning

Läs mer

Resultaträkning Not Föreningens intäkter Årsavgifter och hyror Övriga intäkter 42 34

Resultaträkning Not Föreningens intäkter Årsavgifter och hyror Övriga intäkter 42 34 Resultaträkning Not 2016-01-01-2016-12-31 2015-01-01-2015-12-31 Föreningens intäkter Årsavgifter och hyror 2 3 896 633 3 849 782 Övriga intäkter 42 346 17 772 Erhållna ersättningar 65 634 17 342 4 004

Läs mer

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 hp. Fredagen den 16 e januari 2015

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 hp. Fredagen den 16 e januari 2015 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Statistik Tentamen på Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 hp Fredagen den 16 e januari 2015 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Org nr 556760-0126 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 5 Om inte annat

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Dnr F 14

Dnr F 14 Dnr 2013-1445 2014-02-14 F 14 F 14 Det registrerade revisionsbolaget X AB har hos Revisorsnämnden (RN) ansökt om ett förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883). X AB har lämnat följande uppgifter.

Läs mer

^ SUNNE fvoiviivium KOMMUNST/RELSEN % Dnr...M^L/^å..03., Till bolagsstämman i Rottneros Park Trädgård AB, arg. nr Rapport om

^ SUNNE fvoiviivium KOMMUNST/RELSEN % Dnr...M^L/^å..03., Till bolagsstämman i Rottneros Park Trädgård AB, arg. nr Rapport om ^ SUNNE fvoiviivium KOMMUNST/RELSEN % 2019-03- 2 7 Dnr...M^L/^å..03., Till bolagsstämman i Rottneros Park Trädgård AB, arg. nr 556707-4827 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2012 Övergripande kommentarer Högre Revisorsexamen Max poäng Genomsnittspoäng Antal tentander 75 100 77,0 (77,0 %) 28 (72 %) 28 tentander av 39 (72 %) har

Läs mer

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000 Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september Omsättningen ökade under januari-september med 62 procent till 90 (56) miljoner kronor. Rörelseresultatet steg med 72 procent till 36 (21) miljoner

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Valberedningens förslag till Årsstämman 2015

Valberedningens förslag till Årsstämman 2015 Till styrelsen i Telefonaktiebolaget LM Ericsson Valberedningens förslag till Årsstämman 2015 Valberedningen i Telefonaktiebolaget LM Ericsson får härmed överlämna följande förslag och information till

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 203 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Förord... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Rapport 2018-03-08 Dnr 2017-1117 Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Sammanfattande bedömning Revisorsinspektionen (RI)

Läs mer

Strukturerade placeringar. Kapitalskyddade placeringar SEB1112

Strukturerade placeringar. Kapitalskyddade placeringar SEB1112 Strukturerade placeringar Kapitalskyddade placeringar SEB1112 Aktieobligation Nya Tillväxtländer 1112 E & F Aktieobligation Nya Tillväxtländer 3 år lång Exponering: BNP Paribas Next 11 Core 8 index (f

Läs mer

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist Concentric Rekommendation: Behåll Riktkurs DCF: 115 Den goda vinsttillväxten - Bolaget har sedan sin notering genererat en god vinsttillväxt trots en mer eller mindre oförändrad omsättning. Detta tyder

Läs mer

Delårsrapport 2008 2008-05-30

Delårsrapport 2008 2008-05-30 Delårsrapport 2008 2008-05-30 Januari - mars, koncernen - Rörelsens bruttointäkter för perioden uppgick till 4,0 MSEK. - Resultat efter skatt uppgick till -2,3 MSEK. - Förlust per aktie 0:18. Siffrorna

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress: Ju.L1@justice.ministry.se Dnr Ju2009/3395/L1 Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy

Läs mer

(publ) www.lagercrantz.com 1

(publ) www.lagercrantz.com 1 (publ) www.lagercrantz.com 1 (publ) www.lagercrantz.com 2 (publ) www.lagercrantz.com 3 (publ) www.lagercrantz.com 4 (publ) www.lagercrantz.com 5 Revisionsberättelse Till årsstämman i Lagercrantz Group

Läs mer

Valberedningen i Bilia kommer att framlägga följande förslag vid bolagets årsstämma:

Valberedningen i Bilia kommer att framlägga följande förslag vid bolagets årsstämma: Redogörelse för valberedningens arbete inför årsstämman 2016 Bakgrund I enlighet med den instruktion Bilia ABs ( Bilia ) årsstämma utfärdade 2014 utsågs hösten 2015 en valberedning bestående av representanter

Läs mer

Examensarbete i företagsekonomi. Civilekonomprogrammet. Azra Custovic Anna Ojdanic Denis Shcherbinin. Handledare: Torbjörn Tagesson

Examensarbete i företagsekonomi. Civilekonomprogrammet. Azra Custovic Anna Ojdanic Denis Shcherbinin. Handledare: Torbjörn Tagesson Examensarbete i företagsekonomi Civilekonomprogrammet Revisionskostnad i kommunala och privata bolag En studie av faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i kommunala och privata fastighetsbolag

Läs mer

Årsredovisning 1/ /

Årsredovisning 1/ / Årsredovisning 1/1 2018 31/12 2018 BRF HJÄLMAREN Malmö Kallelse Medlemmarna i Bostadsrättsförening Hjälmaren i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma söndagen den 16 juni 2019 kl. 16.00. Lokal:

Läs mer

Dividend Sweden: Bokslutskommuniké 2015

Dividend Sweden: Bokslutskommuniké 2015 Stockholm 2016-02-24 Dividend Sweden: Bokslutskommuniké 2015 1 jan 31 dec 2015 Nettoomsättningen ökade till 1,4 (0,1) MSEK Rörelseresultatet uppgick till 0,3 (-0,6) MSEK Resultatet efter skatt uppgick

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Rapport 2018-03-08 Dnr 2017-1116 Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Sammanfattande bedömning Revisorsinspektionen (RI)

Läs mer

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Ägarpolicy för kommunägda bolag Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy

Läs mer

12% 1% Fastighetsbeståndet 87% Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Uppsala Kommun Sport- och Rekreationsfastigheter AB, org.nr 556911-0744 Rapport om årsredovisningen Uttalanden

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier Punkt 18: Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier A. Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram Programmet

Läs mer

GoBiGas AB Årsredovisning 2014

GoBiGas AB Årsredovisning 2014 GoBiGas AB Årsredovisning 2014 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring i eget kapital 6 Noter 7 Revisionsberättelse 9 Granskningsrapport

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om:

Styrelsens förslag till beslut om: Styrelsens förslag till beslut om: a. Inrättande av ett prestationsbaserat aktiesparprogram, b. Bemyndigande för styrelsen att förvärva och överlåta egna aktier inom ramen för Nobinas aktiesparprogram,

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Intern kontroll enligt koden.

Intern kontroll enligt koden. Intern kontroll enligt koden. 31 januari 2006 Anders Hult Utvecklingen av IK är en resa Internkontrollrapporten kommer därför att bli en statusrapport från denna resa! Budskapet om IK i koden Koden behandlar

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige

Läs mer

POLICY VID ARBETE MED TREDJE PART POLICY ANTAGEN MARS 2015 REVIDERAD FEBRUARI 2017

POLICY VID ARBETE MED TREDJE PART POLICY ANTAGEN MARS 2015 REVIDERAD FEBRUARI 2017 POLICY VID ARBETE MED TREDJE PART POLICY ANTAGEN MARS 2015 REVIDERAD FEBRUARI 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING POLICY VID ARBETE MED TREDJE PART... 3 INTRODUKTION... 3 ARBETA MED TREDJE PART... 3 PROCESS FÖR

Läs mer

Kallelse till årsstämma i SJ AB 2019

Kallelse till årsstämma i SJ AB 2019 Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolag med statligt ägande 103 33 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 Stockholm Kallelse till årsstämma i SJ AB 2019 Härmed kallas till årsstämma i

Läs mer

Dnr D 15

Dnr D 15 Dnr 2014-1473 2015-03-27 D 15 D 15 1 Inledning FAR har underrättat Revisorsnämnden (RN) om att godkände revisorn A-son har underkänts i en intern kvalitetskontroll utförd inom den revisionsbyrå där han

Läs mer

Revisions- och rådgivningskostnader

Revisions- och rådgivningskostnader Revisions- och rådgivningskostnader - Förändras de på kort sikt av en frivillig revisors- eller byrårotation? Författare: Alexander Clausén Moa Karnström Handledare: Tobias Svanström Student Handelshögskolan

Läs mer

Arbetet i styrelsen och koncernens styrning

Arbetet i styrelsen och koncernens styrning Arbetet i styrelsen och koncernens styrning Bengt Kjell Styrelsens ordförande Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Bolagsstyrning Styrelsen ansvarar för: - bolagets organisation

Läs mer

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services i maj 2017 Andra AP-fondens Kvinnoindex 2017 - Sammanfattning

Läs mer

RAPPORT. om årsredovisningen för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF) för budgetåret 2016 med stiftelsens svar (2017/C 417/29)

RAPPORT. om årsredovisningen för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF) för budgetåret 2016 med stiftelsens svar (2017/C 417/29) 6.12.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning C 417/181 RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF) för budgetåret 2016 med stiftelsens svar (2017/C 417/29) INLEDNING

Läs mer

1. Stämmans öppnande Öppnade styrelsens ordförande, Rolf Blom, dagens stämma.

1. Stämmans öppnande Öppnade styrelsens ordförande, Rolf Blom, dagens stämma. Protokoll fört vid årsstämma i Net Entertainment NE AB (publ), 556532-6443, den 29 april 2009, kl. 15.00 i Konferens Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57A i Stockholm. 1. Stämmans öppnande Öppnade styrelsens

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2015 (LTIP 2015)

Styrelsens förslag till beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2015 (LTIP 2015) Styrelsens förslag till beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2015 (LTIP 2015) Bakgrund och sammanfattning Löner och andra anställningsvillkor i Scandi Standard AB (publ) ("Bolaget") och Bolagets

Läs mer

Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern

Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern Riktlinje Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern Beslutat av Norrköping Rådhus AB den 11 februari 2015 Enligt Kommunallagen (6 Kap 7 ) ska nämnder och

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningen utgår från svensk lagstiftning och Regelverk för emittenter utfärdat av Nasdaq Stockholm, inklusive Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Koden bygger på principen

Läs mer

REDOGÖRELSE FÖR DIÖS FASTIGHETER AB:S VALBEREDNINGSARBETE INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2017

REDOGÖRELSE FÖR DIÖS FASTIGHETER AB:S VALBEREDNINGSARBETE INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2017 INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2017 PUNKT 2, 10, 11, 12, 13 BILAGA 2 1(2) BAKGRUND Valberedningen i Diös Fastigheter AB (publ) ( Diös ) har bildats med representanter för de fyra största ägarna per den 30 september

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 Insplanets resultat och omsättning utvecklas fortsatt starkt > Nettoomsättningen ökade med 180 procent till 23 974 (8 567) TSEK. > Rörelseresultatet förbättrades

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Dessa riktlinjer är fastställda av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den

Läs mer

Delårsrapport 1/2015

Delårsrapport 1/2015 Delårsrapport 1/2015 Januari-mars 2015, AMHULT 2 AB (publ) Nettoomsättning för perioden uppgick till 1 990 (790)TSEK. Resultatet för perioden -418 (-304) TSEK efter skatt. Resultat per aktie (före och

Läs mer