KASKÖ STAD DELGENERALPLAN FÖR VINDKRAFT I KASKÖ

Transkript

1 KASKÖ STAD PLANBESKRIVNING / PLANFÖRSLAG PROJEKTNUMMER: E SWECO YMPÄRISTÖ OY TAMPERE TYÖNUMERO E

2 repo001.docx Muutoslista VALMIS LUONNOS V2 valmis tair LUONNOS V1 valmis tair LUONNOS LUOTU tair LUONNOS MUUTOS PÄIVÄYS HYVÄKSYNYT TARKASTANUT LAATINUT HUOMAUTUS 2 (36)

3 1 GRUND OCH -IDENTIFICATIONSUPPGIFTER Denna planbeskrivning gäller planförslagskartan till Kaskö stads delgeneralplan för vindkraft daterad. Stad: Planens namn: Kaskö stad Delgeneralplan för vindkraft i Kaskö Projektnummer: E Planläggare och planerare: Sweco Ympäristö Oy Hatanpään valtatie 11, Tampere arkitekt Timo Rysä (YKS-530) tfn e-post: timo.rysa(at)sweco.fi Representant för Kaskö stad teknisk direktör Markus Moisio puh e-post: markus.moisio(at)kaskinen.fi Anhängiggörande av planen Planläggningen inleddes med stadsstyrelsens beslut KH 115. Kungörelse om inledandet av områdets delgeneralplanering har publicerats på kommunens webbplats och på kommunens anslagstavla. Programmet för deltagande och bedömning var offentligt framlagt under tiden Hörande i beredningsskedet Planutkastet var offentligt framlagt under tiden (MBF 30 ). Planförslaget var offentligt framlagt under tiden _._. _._.201_ (MBF 19 ). Kommunstyrelsens godkännande Kommunstyrelsen har föreslagit att kommunfullmäktige godkänner planen _._.201_ KH. Kommunfullmäktiges godkännande Kommunfullmäktige har godkänt delgeneralplanen _._.201_ KV. Planområdets läge Området som skall planläggas ligger på den sydöstra sidan av Kaskö stads centrum. Planeringsområdet omfattar Dicksholmen med omgivande vattenområden. Planområdets areal är cirka 56,0 hektar.

4 Sisältö 1 GRUND OCH -IDENTIFICATIONSUPPGIFTER PLANENS LÄGE OCH SYFTE Planområdets läge Planens syfte UTGÅNGSPUNKTER Naturmiljön Allmän beskrivking av området Landskap Jordmån och ytbildning Yt- och grundvatten Vegetation Naturobjekt som bör beaktas Livsmiljöer som är värdefulla med tanke på naturens mångfald Naturskyddsprogmramområden Natura2000 -områden Fladdermöss Flygekorrar Fågelbestånd Kulturmiljön Bebyggd miljö Forlämningar Befolkning, arbetsplatser och näringsliv Befolkning Arbetsplatser och näringsformerer Service Trafik Tekniskt underhåll Markägoförhållanden Plansituationen Riksomfattande mål för områdesanvändingen Landskapsplan Generalplan Detaljplan Byggnadsförbud Övriga planer som gäller området DELGENERALPLANENS MÅL Mål enligt programmet för deltagande och bedömning S w e co Y m p ä r is t ö O y PL 88, Helsinki Mäkelininkatu 17 A, Oulu PL 453, Tampere PL 669, Turku w ww. s we c o. fi etunimi.sukunimi@sweco.fi puh Y-tunnus

5 4.2 Myndigheternas mål Försvarmaktens utlåtande Invarnårnas och markägarnas mål DELGENERALPLAN Planens struktur, motiveringar Vindkraftverk Trafik Områdesreserveringar Allmänna bestämmelser PLANENS KONSEKVENSER Konsekvenser för naturen Konsekvenser för vegeation och naturtyper Konsekvenser för mål som skyddats genom naturskyddslagen Konsekvenser för andra värdefulla naturmål Konsekvenser för djur Konsekvenser för fåglar Konsekvenser för naturresurser Bullerkonsekvenser Konsekvenser för landskapet Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och levnadsmiljö För områdets identiet och image Konsekvenser för boendemiljön Rekreation Service Konsekvenser för säkerhet Inverkan på arbetsplatser och näringsverksamhet Byggskedets inverkan på arbetsplatser Bruksskedets inverkan på arbetsplatser Konsekvenser för näringar Konsekvenser för stadens ekonomi Konsekvenser för trafik Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen Förhållande till övriga planer Planens förhållande till riksomfattande mål för områdesanvändingen Förhållande till landskapsplanen Förhållande till generalplanen Förhållande till detaljplanering PLANENS FÖRVERKLIGANDE... 29

6 repo001.docx Bilagor: Bilaga 1 Delgeneralplanekarta och beteckningar Bilaga 2 Vastineluettelo, Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Landskapsutredning Trafiknät Elnät och kommuntekniskt nät Myndighetsmöte I, pro memoria Bilaga 7 Etablering av vindkraft, ÅF Consult 2010 Bilaga 8 Luontoselvitys, Enviro Oy 2012 Bilaga 9 Kaskisten Dickholmenin ja Härtsholmenin tuulivoimahankkeen luontoselvitykset 2014, Suomen Luontotieto Oy (36)

7 2 PLANENS LÄGE OCH SYFTE 2.1 Planområdets läge Planområdet ligger på västkusten i landskapet Österbotten, i Sydösterbotten i Kaskö stad, på den östra sidan av stamväg 67. Planområdets areal är cirka 56,0 ha och det omfattas av Dicksholmen i Kaskö stad inklusive omgivande vattenområden. Dicksholmen är en lång och smal holme som har varit tvådelad. Mellan Härtsholmen och Dicksholmen finns numera ett skogbevuxet näs som är delvis översvämmad. Bild 2.1 Planeområdets läge. Planeområdet är avgränsat med röd färg på bilden. (bakgrundskartan: Planens syfte Genom delgeneralplanen styrs utvecklingen av samhällsstrukturen och samordnandet av olika funktioner. I planen presenteras principerna för den eftersträvade utvecklingen och behövliga områden anvisas i stora drag. I delgeneralplaneringen betonas samhällets funktionella struktur, placeringen av olika aktiviteter och ordnandet av förbindelser mellan dessa samt anpassande av denna struktur till den övriga miljön. Delgeneralplanen fungerar som förmedlare och uttolkare av kommunala och landskapsmässiga mål. 1 (30)

8 Målet är att utarbeta en delgeneralplan för ett vindkraftsverk för Kaskö stad med beaktande av de särskilda kraven om innehåll som berör generalplan för vindkraftsbyggande som stadgas i MarkByggL 77 b ( /134). Delgeneralplanen för ett vindkraftsverk utarbetas som en rättsverkande delgeneralplan på så sätt att den kan användas som direkt grund för beviljande av bygglov (MarkByggL 77a ). Planen har blivit anhängig på initiativ av Kaskö stad. Som utgångspunkt för planläggningen används en utredning där eventuella platser för vindkraftverk i industriområdet i Kaskö och dess omgivning undersöktes. Bilaga 8 Etablering av vindkraft, ÅF Consult 2010 Delgeneralplanens syfte är att göra det möjligt att placera högst tre vindkraftsenheter samt därtill hörande infrastruktur i planläggningsområdet. I samband med planläggningsarbetet utreds möjligheterna att förena området med den befintliga samhällsstrukturen. Även de mest centrala konsekvenserna av projektet utreds. Planläggarens målsättning är att utreda genomförbarheten och planens förutsättningar på planeområdet och dessutom att uppgöra ett delgeneralplanförslag för planeområdet på basen av de gjorda utredningarna och observationerna 3 UTGÅNGSPUNKTER Som kuststad har Kaskö gynnsamma vindförhållanden för placering av vindkraftsproduktion. Det finns goda lands- och järnvägsförbindelser till staden och där finns även en effektiv import- och exporthamn. I hamnen finns goda möjligheter att ta emot vindkraftsverk eller delar till sådana. 3.1 Naturmiljön Allmän beskrivking av området Planområdets areal är cirka 56,0 ha och det omfattas av Dicksholmen i Kaskö stad inklusive omgivande vattenområden. Dicksholmen är en lång och smal holme som har varit tvådelad. Mellan Härtsholmen och Dicksholmen finns numera ett skogbevuxet näs som är delvis översvämmad Landskap Se bilaga 4 Landskapsutredning Jordmån och ytbildning Se bilaga 4 Landskapsutredning Yt- och grundvatten Se bilaga 4 Landskapsutredning. 2 (30)

9 3.1.5 Vegetation Enligt en naturutredning som gjorts av Enviro Oy består Härtsholmens strand i den södra delen av Dicksholmen av en stenig strand som täcks av vegetation. Variationerna i vegetationen är små. I vattnet finns mycket klippblock och några mindre skär. Områdets östra strand består av en brantare stenig strand, där strandvegetationen är rikligare inne i vikarna. Skogen består av ung lundartad moskog. Trädbeståndet är grandominerat eller tall- och grandominerat. Som blandträd växer björk, tall, gråal och trädliknande rönnar. Ställvis finns rikligt med förmultnande träd, både stående och liggande på marken. Det låga näset mellan Härtsholmen och Dicksholmen består av ung lundskog. (Luontoselvitys, Enviro Oy 2012.) I den norra ändan av Dicksholmen växer äldre granar, björkar och klibbalar. På åsryggen i området finns torr moskog. På den västra sidan av åsryggen är vegetationen knapp. Utanför den norra delen finns stenar och små skär. I holmens norra ända finns en smal, översvämmad vassdominerad våtmark och längs dess kanter växer klibbalsdominerad ung lundskog. På den norra delens östra strand finns klippiga stränder. (Luontoselvitys, Enviro Oy 2012.) Vindmöllan i mitten av holmen ligger i den södra delen av Dicksholmens åsrygg, där det växer ung blandskog på färsk mo. I holmens norra del ligger vindmöllan nära den östra stranden, där det växer ung blandskog på på färsk mo. (Luontoselvitys, Enviro Oy 2012.) Naturobjekt som bör beaktas Enligt rekommendationer på basen av naturutredningen som gjorts av Enviro Oy bör den norra spetsen av Dicksholmen med sina klibbalslundar samt den södra delen av Härtsholmen bevaras i naturligt tillstånd. I den södra delen av Härtsholmen finns ett cirka 5 ha stort område (se bild 3.1), som åtminstone delvis representerar naturtypen kustens lundartade granskogar, som klassificerats som en ytterst utrotningshotad naturtyp Livsmiljöer som är värdefulla med tanke på naturens mångfald I delgeneralplaneområdet för vindkraft finns inga livsmiljöer som är värdefulla med tanke på naturens mångfald. (Luontoselvitys, Enviro Oy 2012.) Naturskyddsprogmramområden I det område som ska planläggas finns inga naturskyddsområden (Paikkatietoikkuna, 01/2015) Natura2000 -områden I det område som ska planläggas finns inga Natura2000 -områden. De närmaste Natura områden är Närpes skärgård (FI ) och Kristinestads skärgård (FI ) vilka utsträcker sig som närmast på 3 km avstånd från planeområdet. (Paikkatietoikkuna, 01/2015.) 3 (30)

10 Bild 3.1 Planområdet omfattas av Dicksholmen, en lång och smal holme. I den södra delen av Härtsholmen finns ett område, som åtminstone delvis representerar naturtypen kustens lundartade granskogar. (kartan: www-paikkatietoikkuna.fi, södra området: Luontoselvitys, Enviro Oy 2012.) Fladdermöss I samband med naturutredningen som Enviro Oy gjort har inga livsmiljöer för fladdermöss observerats (Naturutredningen, Enviro Oy 2012). I samband med fladdermusutredningen som Suomen Luontotieto Oy upprättat observerades inga fladdermöss på planeområdets öar, men i sundet på västra sidan av öarna (Bernas sund, se bild 2.1) observerades vattenfladdermöss. På basen av fladdermusutredningen är vattenfladdermusen vanlig på området och det finns dessutom murkna träd och hål i Dicksholmen och Härtsholmen där arten kunde bygga bo. På området hittades dock inte lämpliga naturmiljöer som skulle lämpa sig som vintringsplatser för fladdermössen. (Kaskisten Dickholmenin ja Härtsholmenin tuulivoimahankkeen luontoselvitykset, Suomen Luontotieto Oy 2014.) Flygekorrar I samband med naturutredningar i området gjordes inga observationer av flygekorrars livsmiljöer (Luontoselvitys, Enviro Oy 2012). 4 (30)

11 Fågelbestånd Information för de närliggande vindkraftsområdena har insamlats för Kasköregionen i samband med Österbottens landskapsförbunds utredning om förnybara energiresurser. Ytterligare har man utfört en uppföljningsundersökning på havsörnar i samband med planen. Placering på fåglars huvudflyttrutter Av de arter som undersökts ligger målet på sju arters huvudflyttrutt längs kusten. Arterna är lomfåglar, grågås, svan, trana, skrattmås, sädgås och havsörn. Nedan I bord 3.1 presenteras uppskattningar av mängderna för fåglar vilkas flyttrutter går genom området. Obs. I uppskattningen ingår inte häckande fåglars rörelser, vilket är viktigt att beakta speciellt när det gäller havsörn. Det är känt att även en betydande mängd av andra större arters flyttrutter går genom området. Sådana är t.ex. knölsvan och vitkindad gås. (Uusiutuvat energiavarat pohjanmaalla selvityksen linnustotiedot Kaskisesta, Ramboll Oy 2007.) Tabell 3.1 Uppskattning av antalet fåglar vilkas flyttrutter går genom planeområdet (Uusiutuvat energiavarat pohjanmaalla selvityksen linnustotiedot Kaskisesta, Ramboll Oy 2007). Art Grågås 4200 Sädgås 2400 Havsörn 250 Skrattmås Svan 1300 Trana 1700 Lomfåglar 4800 Sjöorre/ Svärta 5200 Placering på de viktigaste samlingsområdena Antal (individer) I närheten av området på under 10 kilometers avstånd finns flera viktiga områden där sjöfåglar, gäss, tranor och svanar samlas. Det är även känt att havsörnar övervintrar i området. På grund av samlingsområdenas läge är fåglarnas flygrörelser i regionen livligare än i genomsnitt. (Uusiutuvat energiavarat pohjanmaalla selvityksen linnustotiedot Kaskisesta, Ramboll Oy 2007.) Placering på havsörnars häcknings- och jaktrevir I närheten av området på under 10 kilometers avstånd finns 4 havsörnsrevir med 7 kända boplatser. Den närmaste boplatsen ligger på 2,5 kilometers avstånd. Närliggande havsvikar fungerar som födoområden för häckande örnar. Kasköregionen utgör även ett område där örnar samlas på vintern. (Uusiutuvat energiavarat pohjanmaalla selvityksen linnustotiedot Kaskisesta, Ramboll Oy 2007.) 5 (30)

12 Enligt havsörnarnas uppföljningsundersökning av Suomen Luontotieto Oy befinner sig planeområdet inte på betydande jatkområde för havsörnen, åtminstone inte under majaugusti tiden. På området observerades få sjöfågelkullar och i den direkta närheten av planeområdet finns inga betydande grunda havsvikar där havsörnen skulle fånga fiskar. På basen av uppföljningen ser det ut som den huvudsakliga jaktzonen för de närmaste häckande havsörnarna placerar sig vid utkanten av kusten och planeområdet blir utanför denna zon. (Kaskisten Dickholmenin ja Härtsholmenin tuulivoimahankkeen luontoselvitykset, Suomen Luontotieto Oy 2014.) Placering på fiskgjusars häckningsrevir I närheten av området på under 10 kilometers avstånd finns finns inga kända fiskgjusbon (Uusiutuvat energiavarat pohjanmaalla selvityksen linnustotiedot Kaskisesta, Ramboll Oy 2007). 3.2 Kulturmiljön Bebyggd miljö I delgeneralplaneområdet, på Dicksholmen, finns två mindre sommarstugor. På såväl Kaskös som de närliggande holmarnas stränder finns fast bosättning och semesterbostäder. Kaskö centrumområde finns i Kasköns nordvästra del och omfattar det nationellt värdefulla rutplaneområdet med sina trähus. Området har skyddats genom statsrådets beslut som en bebyggd kulturmiljö (Kaskö rutplaneområde RKY 2009). Bild 3.2 Liten stuga på Dickholmens södra strand. 6 (30)

13 Bild 3.3 Metsä-Botnias industribyggnader. Bild 3.4 Metsä-Boards fabrik med skorstenar sett från Dicksholmen. På västra sidan av planeområdet på Kaskön ligger Metsä Botnias industriområde inklusive byggnader (se bild 3.3 och 3.4) Forlämningar Enligt en utredning som gjorts av Mikroliitti Oy år 2011 finns det inga fornlämningar i området. 7 (30)

14 3.3 Befolkning, arbetsplatser och näringsliv Befolkning Nerläggningen av Metsä-Botnias fabrik våren 2009 har medfört många utmaningar för utvecklingen av stadens invånarantal. I praktiken är befolkningsutvecklingen bunden till ny ersättande företagsverksamhet och placeringen av nya arbetsplatser i Kaskö. Enligt Statistikcentralen fanns det invånare i Kaskö Från och med år 2010 har invånarantalet minskat med -1,7 %. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos (2012) kommer invånarantalet i Kaskö att vara (-38 personer) år 2030, medan Statistikcentralens tidigare prognoser (2007) angett att invånarantalet skulle vara personer (+705) år Arbetsplatser och näringsformerer Inom delgeneralplaneområdets gränser finns inga arbetsplatser. Enligt Statistikcentralen var arbetslöshetsgraden i Kaskö 17,7 % Så sent som år 2009 då Metsä-Botnias fabrik ännu var verksam var arbetslöshetsgraden 7 %. Enligt statistik från år 2011 fanns det 95 företagsverksamhetspunkter i Kaskö. Största delen av arbetsplatserna fanns inom förädling (49 %) och service (46 %). Av stadsborna var var tredje pensionerad i slutet av år (Statistikcentralen 2009). På arbets- och näringsbyråns webbsidor fanns det två lediga arbetsplats i Kaskö stad ( situation ). I Kaskö finns fiskehamnen, som är den största hanteraren av fisk i Finland och Finlands centrum för matströmming. Kaskö djuphamn ligger även I Kaskö. I djuphamnen finns cirka m² täckt lagerutrymme. Hamnens huvudimportartiklar är bygg-skivor, cellulosa och fiberträ. Pä västra sidan av planeområdet finns Metsä-Boards fabrik som sysselsätter cirka 80 personer Service Inom delgeneralplaneområdets gränser finns ingen service. Befintlig service i Kaskö finns på rut-planeområdet och i anknytning till Cneiffs stig. I staden finns bl.a. matbutik, bibliotek, hälsostation, två skolor, hotell och apotek och två restauranger. 8 (30)

15 3.4 Trafik Till närheten av delgeneralplaneområdet leder stamväg 67 (Kaskö Seinäjoki). Stamväg 67 fungerar även som huvudled då man kör in till Kaskö stad. Vägen förmedlar tung trafik till industri- och hamnområdena. I vägkanten finns gång- och cykelleder. Gång- och cykelleden börjar vid begravningsplatsen i korsningen mellan Cneiffs stig och stamväg 67, och fortsätter ända fram till djuphamnen. Stamväg 67 fortsätter som Fiskehamnsvägen (17064) söderut ända fram till Aldskär. Fiskehamnsvägen (17064) går längs planens västra gräns. Inga allmänna vägar sträcker sig till planeringsområdet. Bilaga 5 Trafiknät 3.5 Tekniskt underhåll Det kommunaltekniska nätet sträcker sig till den västra och nordöstra kanten av delgeneralplaneområdet. På Dicksholmen finns inga elledningar och ingen kommunalteknik. Bilaga 6 Elnät och kommunaltekniskt nät 3.6 Markägoförhållanden Kaskö stad och privata markägare äger delgeneralplaneområdet. 3.7 Plansituationen Planer på högre nivå, andra planer och planeringssitutationen på området har tagits i betraktande i planeringen Riksomfattande mål för områdesanvändingen Statsrådets beslut om revidering av de riksomfattande målen för områdesanvändningen steg ikraft den De riksomfattande målen för områdesanvändningen och deras tillämpningsområde finns närmare beskriven i publikationer, som återfinns på miljöförvaltningens hemsida Målen bör beaktas vid beredning av delgeneralplan. Riksomfattande mål för områdesanvändningen som gäller delgeneralplanen är bl.a. följande: I planeringen av markanvändningen identifieras befintliga och förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturförhållanden samtidigt som deras konsekvenser förebyggs. I områdesanvändningen skapas förutsättningar för att man ska kunna anpassa sig till klimatförändringen. I områdesanvändningen bör man främja energisparande samt förutsättningarna för att använda förnybara energikällor och fjärrvärme. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. 9 (30)

16 Med områdesanvändningen främjas hållbart utnyttjande av naturtillgångar så att tillgången på naturtillgångar även bevaras för kommande generationer. I områdesanvändningen och dess planering beaktas naturtillgångarnas läge och möjligheter att utnyttjas. I områdesanvändningen måste man säkerställa att det nationellt värdefulla kulturoch naturarvets värden bibehålls. Beredskap för behövliga trafikförbindelser skapas genom utveckling av i första hand existerande huvudtrafikförbindelser och -nät. I områdesanvändningen ska energiförsörjningens nationella behov tryggas och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor främjas. Kontinuiteten och möjligheterna att bygga ut befintliga banor, vägar och vattenleder av riksintresse ska tryggas, likaså möjligheterna att utveckla hamnar och flygplatser samt gränsövergångsplatser av riksintresse. I samband med områdesanvändningen och planeringen av områdesanvändningen för förbindelse- och energinät ska riskerna i anslutning till extrema väderfenomen och översvämningar, markanvändningen i den närmaste omgivningen och dess utvecklingsbehov beaktas; i synnerhet bosättningen, objekt och områden som är värdefulla ur natur- och kulturhänseende samtsärdragen i landskapet. Till de riksomfattande målen för områdesanvändningen hör inventeringen Nationellt betydande bebyggda kulturmiljöer (RKY 2009), som utarbetats av Museiverket Landskapsplan En landskapsplan är en översiktlig plan för områdesanvändningen i landskapet. Landskapsplanens uppgift är att fastställa principerna för områdesanvändningen och samhällsstrukturen och lösa områdesanvändningsfrågor på riksnivå, på landskapsnivå och på regionnivå. Vid utarbetandet av landskapsplanen bör speciell vikt läggas bl.a. vid en hållbar användning av vatten- och marksubstanstillgångarna, näringslivets verksamhetsbetingelser i landskapet samt vårdandet av naturresurserna och kulturarvet samt tillräckligheten av områden som lämpar sig för rekreation (MBL 28 ). (Pohjanmaan liitto, 2014) Kaskö hör till verksamhetsområdet för Österbottens förbund. Landskapsplanen är godkänd i Österbottens förbunds landskapsfullmäktige och fastställd av miljöministeriet Landskapsplaneringen fortsätter med att utarbeta etapplaner som kompletterar landskapsplanen. Etapplandskapsplan 1 "Lokalisering av kommersiell service i landskapet Österbotten" godkändes av landskapsfullmäktige och fastställdes av miljöministeriet Etapplandskapsplan 2 Förnybara energikällor godkändes av landskapsfullmäktige och skickades till miljöministeriet för fastställense i slutet av maj. 10 (30)

17 Bild 3.5 Utdrag ur Österbottens landskapsplan 2030 ( > Områdesplanering > Landskaplsplanläggning). Upprättande av helhetslandskapsplanen Österbottens landskapsplan 2040 har påbörjats. Målsättningen är att få planen godkänd år Österbottens landskapsplan 2030 Delgeneralplaneområdet innefattar landskapsplanens områdesreservering för hamnen och streckbeteckningen för strandzonen. Landskapsplanens etapplan I I etapplan I presenteras principer och mål för framtida placering av kommersiell service. Delgeneralplaneområdet innefattar inte objekt som presenterats i etapplanen. 11 (30)

18 Landskapsplanens etapplan II I Österbottens andra etapplandskapsplan granskas energiförsörjningen, speciellt förnybara energiformer, inom hela landskapet. Landskapslanens etapplan 2 innehåller 30 regionalt betydelsefulla områden för vindkraftverk, vars totala yta är 430 km². En vindkraftspark av regional betydelse innehåller minst 10 vindkraftverk. Delgeneralplaneområdet innefattar inte objekt som presenterats i etapplan II. På den västra -/ nordvästra sidan av delgeneralplaneområdet finns ett energiförsörjningsområde, en kraftöverföringsledning och riksväg och på den östra sidan av delgeneralplaneområdet finns ett fartygsled. Bild 3.6 Utdrag ur landskapsplanens etapplan II. ( > Områdesplanering > Landskaplsplanläggning) Generalplan Kaskö generalplan med rättsverkan, Kaskö generalplan 2030, godkändes av stadsfullmäktige Generalplanens uppgift är att på ett allmänt plan styra markanvändningen såsom utarbetandet av detaljplaner och ändringar i dem. I generalplanen fastställs markanvändningen i stadens områden fram till år Planläggningsområdet har en areal på cirka 3000 hektar, varav cirka 1000 hektar består av landområde. 12 (30)

19 Bild 3.7 Utdrag ur Kaskö generalplan Planeområdet befinner sig på den östra gränsen av Kaskö generalplan Enligt Kaskö generalplan ingår följande områdesreserveringar, planbeteckningar och - bestämmelser i planläggningsområdet: M RA W Jord- och skogsbrukdominerat område. Område för fritidsbostäder. Vattenområde. 13 (30)

20 3.7.4 Detaljplan För en del av det område som ingår i delgeneralplanen finns gällande detaljplaner. Det detaljplanerade området är presenterat på bild 3.8. Den delgeneralplan som nu ska utarbetas kommer att fungera som grund för ändring eller upphävande av detaljplanerna i den utsträckning som behövs Byggnadsförbud Inom området gäller inga byggnadsförbud Övriga planer som gäller området Flera utredningar, planeringar och handböcker har uppkommit med anknytning till planeområdet och vindkraftbyggande. Dessa har utnyttjats och beaktats i utarbetandet av delgeneralplanförslaget. De centralaste av dem är: Bild 3.8 Detaljplanerade områden. Enviro Oy 2012, Kaskisten kaupunki tuulivoimaosayleiskaava luontoselvitys 2012 Mikroliitti Oy 2011, Kaskinen muinaisjäännösinventointi 2011 Pohjanmaan liitto/ramboll Oy 2007, Uusiutuvat energiavarat ja niiden sijoittuminen pohjanmaalla Ramboll Oy 2007, Uusiutuvat energiavarat pohjanmaalla selvityksen linnustotiedot Kaskisesta Suomen Luontotieto Oy 2014, Kaskisten Dickholmenin ja Härtsholmenin tuulivoimahankkeen luontoselvitykset Ympäristöministeriö 2004, Tuulivoimaloiden linnustovaikutukset Ympäristöministeriö 2006, Tuulivoimalat ja maisema Ympäristöministeriö 2012, Tuulivoimarakentamisen suunnittelu ÅF Consult 2010, Kaskisten tuulivoiman loppuraportti 14 (30)

21 4 DELGENERALPLANENS MÅL Delgeneralplanens målsättningar formas från mål som ställts för planen, mål för högre planering och planeringsnivåer och dessutom mål som utsatts i andra planeringar och de delaktigas mål. 4.1 Mål enligt programmet för deltagande och bedömning Målet är att utarbeta en delgeneralplan för ett vindkraftsverk för Kaskö stad med beaktande av de särskilda kraven om innehåll som berör generalplan för vindkraftsbyggande som stadgas i MarkByggL 77 b ( /134). Delgeneralplanen för ett vindkraftsverk utarbetas som en rättsverkande delgeneralplan på så sätt att den kan användas som direkt grund för beviljande av bygglov (MarkByggL 77a ). Som utgångspunkt för planläggningen används en utredning där eventuella platser för vindkraftverk i industriområdet i Kaskö och dess omgivning undersöktes. Bilaga 8 Etablering av vindkraft, ÅF Consult Myndigheternas mål I planens inledningsskede ordnades ett myndighetsmöte i enlighet med MarkByggL 66. Mötets pro memoria finns som bilaga till planbeskrivningen. Bilaga 7 Myndighetsmöte I, pro memoria Angående materialet i utkastskedet kom 7 utlåtanden. Utlåtandena och planläggarens bemötanden är presenterade i bilagan 2. Bilaga 2 Bemötanden 4.3 Försvarmaktens utlåtande Försvarsmakten har gett ett utlåtande om placeringen av vindkraftsprojektet i Kaskö till Kaskisten Tuulivoima Oy Enligt utlåtandet är vindkraftsprojektet beläget på verkningsområdet för luftvapnets luftbevakningsradarer. Enligt en bedömning gjord av en expert från luftvapnets stab bedöms vindkraftverken i fråga ha så små verkningar på radarerna att de inte medför några avsevärda olägenheter för regionbevakningen. Enligt topografiska studier som gjorts av försvarsmaktens olika organisationer har projektet inga betydande konsekvenser för försvarsmaktens regionala verksamhetsförutsättningar, militärflygplan eller försvarsmaktens förbindelser till det fasta radiolänknätet. I planeringen som gäller byggandet av ett vindkraftprojekt på industriområdet i Kaskö har projektets konsekvenser för försvarsmaktens verksamhet utretts. Utifrån detta konstaterar Huvudstaben att vindkraftverk i enlighet med planen inte bedöms ha några avsevärda konsekvenser för försvarsmaktens möjligheter att sköta sina övervaknings- och vapensystem, utbildning och användning av trupper och system eller militärflygplan. Försvarsmakten motsätter sig inte att vindkraftverk byggs på industriområdet i Kaskö och i närheten av hamnen. 15 (30)

22 4.4 Invarnårnas och markägarnas mål Intressenter har rätt ta del i beredningen av planen, bedöma dess konsekvenser och uttrycka åsikter om planen. Planläggningens gång, deltagande och information framkommer noggrannare i planens program för deltagande och bedömning. Utkastet till delgeneralplan och övrigt beredningsmaterial presenterades under ett öppet husevenemang i Kaskö stadshus. Bilaga 3 Program för deltagande och bedömning 8 åsikter gavs angående utkastskedet. Åsikterna och planläggarens bemötanden till åsikterna är presenterade i bilagan 2. Bilaga 2 Bemötanden Adressen Ingen vindkraft till Kaskö Planeringen av vindkraftverk har väckt motstånd bland stadsborna. Adressen Ingen vindkraft till Kaskö överläts vid Kaskö stadshus till stadsdirektör Marlene Svens och Jaakko Leppinen från Kaskisten Tuulivoima Oy. På plats på stadens vägnar var även Timo Onnela. I adressen ingick vid tidpunkter 164 namn. Fram till den 18 februari 2013 hade adressen undertecknats av 256 personer. Enligt adressen: Kaskö är en alltför liten ö med tanke på en förnuftig placering av vindkraftverk. Vindkraftverken skulle placeras alltför nära den idylliska skärgårdsstadens bebyggelse och ett stort antal sommarstugor. Olägenheter i form av buller och ljuseffekter skulle beröra alla i Kaskö. Den obebyggda naturen som ännu finns kvar skall inte offras för vindkraftproduktionen, vars verksamhet baserar sig på betydliga subventioner. Vindkraften är inte ekologisk energi-produktion om den placeras på fel ställe utan att beakta människorna och naturen. 16 (30)

23 5 DELGENERALPLAN 5.1 Planens struktur, motiveringar Vid planering av vindkraftverk och trafikförbindelser i anknytning till dem har man beaktat bl.a. förutredningen om placering av vindkraftverk, förutredningen Etablering av vindkraft i Kaskö (ÅF Consult 2010), landskapsutredningen som gjorts på området (AIRIX Miljö Ab 2013) och naturutredningarna (Enviro Oy 2012, Suomen Luontotieto Oy 2014). I markanvändningslösningarna på planområdet har man tagit stöd främst av lösningar i Kaskö generalplan (godkänd av stadsfullmäktige ). Planen har reviderats på basen av respons från utkastskedet. På basen av respons från utkastskedet har planeområdets gränsdragning ändrats och antalet vindkraftsverk på området reducerats till två Vindkraftverk I delgeneralplaneområdet anvisas platser för totalt två vindkraftverk genom delområdesbeteckningar. Utredningar som utarbetats för området om naturens och landskapets speciella drag har beaktats vid placeringen av vindkraftverken. Placeringen av vindkraftverken har dessutom påverkats i synnerhet av krav på avstånd från befintliga byggnader, bosättning och trafikleder samt av vindkraftverkens avstånd till varandra. Utgångspunkten har varit att anvisa vindkraft till en miljö som redan omformats av människan (till industriområden) där proportionerna av byggnaderna och deras konstruktioner motsvarar proportionerna för vindkraftbyggande och vindkraftverkens landskapskonsekvenser minskar Trafik I den inre delen av Dicksholmen går en underhållsväg som förenar två vindkraftverk med varandra. Transporten av vindkraftverken till byggplatsen förutsätter byggande av helt ny väg. Vägarnas uppgift är även att tjäna vindkraftverkens underhåll i fortsättningen. I anknytning till varje vindkraftverk krävs även ett cirka 40 x 60 meter stort lyftområde, som i delgeneralplanen har föreslagits ligga på den inre sidan av delområdeslinjen tv. Transporten till Dicksholmen sker havsvägen. För vindkraftverken byggs en brygga på den östra stranden av holmen. Bryggans preliminära läge anvisas med delområdeslinjen lai. 17 (30)

24 5.2 Områdesreserveringar M W JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE. Med beteckningen anvisas området som ska planläggas på Dicksholmen. VATTENOMRÅDE Med beteckningen anvisas vattenområden runt Dicksholmen. Planbestämmelsen lyder enligt följande: Innan muddringsarbetena inleds bör man utreda eventuella behov av undervattensinventeringar samt ta kontakt med Museiverket innan åtgärderna inleds. tv-2 VINDKRAFTOMRÅDE. Med delområdesbeteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera ett eller flera vindkraftverk. I delgeneralplanen har det presenterats att högst 2 vindkraftsverk placeras på Dicksholmen. Planbestämmelsen lyder enligt följande: Siffran efter tv-beteckningen anvisar hur många vindkraftverk som högst får placeras på varje delområde som avgränsats med punktlinje. Ett vindkraftsverks totala höjd från markytan får inte överskrida +150 meter. Rotorbladens diameter får vara högst 100 meter. Vindkraftverkens färg bör vara enhetlig och ljus. Vindkraftverkens alla konstruktioner och lyftområden bör placeras innanför gränserna för det område som anvisats för vindkraftverk. lai RIKTGIVANDE BRYGGOMRÅDE. Med delområdesbeteckningen anvisas ett område på den östra stranden av Dicksholmen, där det är möjligt att anvisa en brygga som tjänar byggarbetena och underhållet vid vindkraftverken. Planbestämmelsen lyder enligt följande: Brygga som tjänar underhåll av vindkraft kan placeras på området. luo LOKALT VÄRDEFULLT NATURMÅL. Med beteckningen anvisas södra spetsen av Dicksholmen. 18 (30)

25 5.3 Allmänna bestämmelser I delgeneralplanen anvisas följande bestämmelser som gäller hela planområdet: Vindkraftverkens elöverföringsledningar bör främst byggas som jordkabel. Vid placering av vindkraftverkens underhålls- och byggvägar samt jordkablar bör värdefulla naturmål beaktas. Vindkraftverkens underhålls- och byggvägar samt jordkablar bör om möjligt placeras i samma terrängkorridor. Innan bygglov för vindkraftverken beviljas bör man ansöka om flyghindertillstånd enligt luftfartslagens (1194/2009) 165. Denna generalplan har utarbetats som en generalplan med rättsverkan som avses i markanvändnings- och bygglagens 77 a. Delgeneralplanen kan användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk i enlighet med generalplanen i ett område som anvisats för vindkraft (tv-områden). 6 PLANENS KONSEKVENSER Syftet med planläggningens konsekvensbedömning är att på förhand i tillräckligt stor utsträckning utreda planens konsekvenser. Enligt MBL 9 : Planen bör baseras på tillräcklig mängd granskningar och utredningar. Vid utarbetandet av planen bör planens miljökonsekvenser, inbegripande samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenser utredas. Utredningarna bör täcka hela det område som kan influeras avsevärt av planen. Vid miljökonsekvensbedömningen behandlas även principer som kan hindra eller mildra eventuella skadliga konsekvenser. Vid beredningen av delgeneralplanen har strävan varit att identifiera och utreda betydande konsekvenser som orsakas av planen. Konsekvensbedömningen har gjorts av specialister samt utifrån befintliga utredningar, litteratur och terrängbesök. Av konsekvenser som medförs av förverkligandet av planen har man bedömt betydande konsekvenser för områdes- och samhällsstruktur; trafik; industri, handel och näringsliv; samhälls- och energiekonomi; natur och naturresurser; landskap, bybild, kulturarv och bebyggd miljö samt människors levnadsförhållanden och levnadsmiljö. Utgångspunkten för en delgeneralplan för vindkraft är att vindkraftverken påverkar sin omgivning genom att ändra landskapet och producera ljud och ljuseffekter. Vindkraftbyggande kan även ha konsekvenser för bl.a. naturvärden och människors levnadsförhållanden. Konsekvenserna kan indelas i konsekvenser under planeringsskedet, i byggnadsskedet, driftsskedet och konsekvenser efter att vindkraftverkets tagits ur bruk. Till exempel konsekvenser som riktas till trafiken framkommer främst i byggnadsskedet. 19 (30)

26 6.1 Konsekvenser för naturen Som utgångsmaterial för naturkonsekvensbedömningen var Enviro Oy:s naturutredning från 2012 (Luontoselvitys, Enviro Oy 2012), Suomen Luontotieto Oy:s år 2014 upprättade havsörnars uppföljningsundersökning, fladdermusundersökning och uppskattning av planens samverkan med närområdets andra vindkraftverksprojekt på flyttfåglar, (Kaskisten Dickholmenin ja Härtsholmenin tuulivoimahankkeen luontoselvitykset, Suomen Luontotieto Oy 2014) och dessutom FM Markku Nironens (Ympäristösuunnittelu Enviro Oy) konsekvensbedömning upprättad för förberedelsefaset (utkastskedets planbeskrivning) Konsekvenser för vegeation och naturtyper Dicksholmen är en cirka 1,3 km lång och meter bred holme. Holmen har ursprungligen varit tvådelad. Mellan Dicksholmen och Härtsholmen finns numera ett skogbevuxet, delvis översvämmat näs. Två vindmöllor har planerats till holmen. På vindkraftsverksområdet röjs trädbeståndet på lyftområdet och vägområdet. Lyftområdet är circa 40 x 60 meter stort. Trafiken till holmen sker vattenvägen via bryggan i den östra stranden av Dicksholmen. Genom holmens mitt- och norradel byggs en underhållsväg. Vindmöllan i mitten av holmen ligger i den södra delen av Dicksholmens åsrygg, där det växer ung blandskog på färsk mo. I holmens norra del ligger vindmöllan nära den östra stranden, där det växer ung blandskog på på färsk mo. Mellan byggområdet och den klibbalsdominerade strandskogen finns en smal trädbevuxen zon. Vindmöllorna, bryggan eller underhållsvägarna har inga skadliga konsekvenser för den mångsidiga strandvegetationen på stränderna på den västra sidan av Härtsholmen och den norra spetsen av Dicksholmen. Vindmöllan eller underhållsvägarna i den mellersta delen av Dicksholmen har inga skadliga konsekvenser för den värdefulla vegetationen eller för utrotningshotade naturtyper Konsekvenser för mål som skyddats genom naturskyddslagen I delgeneralplaneområdet för vindkraft finns inga naturskyddsområden, mål som hör till Natura 2000-nätverket eller naturtyper som skyddats genom naturskyddslagen. De Natura 2000-områdena som ligger närmast planområdet är områdena i Kristinestads skärgård (FI ) och I Närpes skärgård(fi ). Områdena bildas av flera delar. De närmaste delområdena sträcker sig på drygt tre kilometers avstånd från planeringsområdet. De funktioner som planerats till området medför inga sådana utsläpp som skulle inverka skadligt på naturtyper som skyddas på Natura-området eller på arter enligt bilaga II i naturdirektivet. För fågelbeståndets del granskas konsekvenserna i samband med planens konsekvenser för fågelbeståndet. 20 (30)

27 6.1.3 Konsekvenser för andra värdefulla naturmål I Härtsholmens södra del på ett cirka 5 ha stort område förekommer åtminstone delvis naturtypen kustens lundartade grandungar, som har uppskattats vara en mycket utrotningshotad (EN) naturtyp (Raunio mm. 2008). Skogen består främst av storväxt granskog. I området finns förmultnande träd i olika åldrar både stående och liggande på marken. De förmultnande träden består främst av gran och delvis av gråal. Området är betecknad som lokalt värdefullt naturmål i planen. Beteckningen kan ses ha en positiv inverkan på fortbeståndet av det värdefulla naturområdet. De andra funktioner som planerats till området medför inga sådana utsläpp eller konsekvenser som skulle inverka skadligt på Härtsholmens södra dels värdefulla naturmål Konsekvenser för djur I sundet som ligger på västra sidan av öarna på planeområdet observerades vattenfladdermusen i utredningen på sommaren Vattenfladdermusen är en skyddad art i EU:s naturdirektivs bilagaga IV. Arten påträffades inte på ön. Det finns förmultnade träd och hål på ön där arten kunde föreställas bygga bo. På planeområdet observerades inga anda fladdermusarter (Kaskisten Dickholmenin ja Härtsholmenin tuulivoimahankkeen luontoselvitykset, Suomen Luontotieto Oy 2014). I samband med de upprättade naturutredningarna observerades inte livsbiotoper för flygerkorren (Luontoselvitys, Enviro Oy 2012). Störningar som medförs av vindkraftverksbyggandet och underhåll av parken samt av vägnätet påverkar djuren på samma sätt som övrigt byggande. Den lokala fladdermuspopulationen kan störas om vindkraftverket eller arrangemang under byggandet förstör en boplats eller om störningar under byggnadsskedet stör djurets frigång på området. Livsmiljöer som går förlorade eller förstörs på grund av byggande har dock inte konstaterats vara av någon stor betydelse vid byggande utanför områden som är viktiga med tanke på naturens mångfald Konsekvenser för fåglar I närheten av området på under 10 kilometers avstånd ligger flera betydande samlingsområden för sjöfåglar, gäss, tranor och svanar. Det är känt att även havsörnar övervintrar i regionen. På grund av samlingsområdenas läge flyger ovan nämnda fåglar över regionen i större utsträckning än i genomsnitt. (Uusiutuvat energiavarat pohjanmaaalla selvityksen linnustotiedot Kaskisesta, Ramboll Oy 2007.) Havsörnen är en utrotningshotad art som i utredningen Rödlistade arter i Finland 2010 klassats som en sårbar art. Enligt havsörnens uppföljningsundersökning som gjorts av Suomen Luontotieto Oy befinner sig planeområdet inte på betydelsefull jatkområde för havsörnen åtminstone inte under maj-augusti tiden. På området observerades få sjöfågelkullar och i den direkta närheten av planeområdet finns inga betydande grunda havsvikar där havsörnen skulle fånga fiskar. På basen av uppföljningen ser det ut som den huvudsakliga jaktzonen för de närmaste häckande havsörnarna placerar sig vid utkanten 21 (30)

28 22 (30) av kusten och planeområdet blir utanför denna zon. (Kaskisten Dickholmenin ja Härtsholmenin tuulivoimahankkeen luontoselvitykset, Suomen Luontotieto Oy 2014.) Konsekvenser av kollisionsdödlighet på stora rovfåglars populationer accentueras ytterligare på grund av deras långsamma livscykel och förökningshastighet. Därför kan en redan en liten ökning av döligheten bland vuxna individer påverka deras populationsutveckling och möjlighet att fortleva på området. Byggandet av vindkraftverkets elnätverk till luftledningar ökar kollisioner. Därför är avsikten att förena delgeneralplanens vindmöllor med elnätverket via jord- och undervattenskablar. Transformatorerna placeras vid foten av tornen som så kallade transformatorstationeshyddor. Störningar som medförs av vindkraftbyggandet och underhåll av parken samt av vägnätet påverkar fågelbeståndet på samma sätt som övrigt byggande. Den lokala fågelpopulationen kan störas om vindkraftverket eller arrangemang under byggandet förstör en boplats eller om störningar under byggnadsskedet stör häckningen. Livsmiljöer som går förlorade eller förstörs på grund av byggande har dock inte konstaterats vara av någon stor betydelse vid byggande utanför områden som är viktiga med tanke på naturens mångfald. Bedömning av planens samverkan med närområdets andra vindkraftverksprojekt på flyttfåglarna Samverkan av planen och närområdets vindkraftverksprojekt på flyttfåglar har utretts i naturutredingen av Suomen Luontotieto Oy. Enligt utredningen, bedömd som en helhet, är flyttfåglarnas kolliosionsrisk liten och byggandet av två kraftverksenheter ökar inte fåglarnas kollisionsrik märkvärdigt. Således ses samverkan av planen och andra närområdets projekt på flyttfåglarna liten. (Kaskisten Dickholmenin ja Härtsholmenin tuulivoimahankkeen luontoselvitykset, Suomen Luontotieto Oy 2014.) 6.2 Konsekvenser för naturresurser Byggandet som planen möjliggör (vindmöllor, underhållsvägar eller bryggområden) inverkar inte lokalt på användandet av naturresurser. Helhetskonsekvenser för naturresurser av vindkraftverksbyggande formas av byggande av anstalten och infra och dessutom naturresurser som åtgår till underhåll och nerrivning. Förnybar elproduktion kan dessutom minska förbrukning av naturresurser ifall den producerade elektriciteten ersätter till exempel produktion av fossila bränslen. 6.3 Bullerkonsekvenser Ljudet som ett vindkraftverk producerar uppkommer stundvis då rotorbladen snurrar. Ljudet innehåller även lågfrekvensljud. Till karaktären avviker därför ljudet från ett vindkraftverk tydligt från till exempel ljud som orsakas av vägtrafik. Lågfrekventa ljud sprids över ett stort område och de försvagas inte i atmosfären. Speciellt lågfrekvent buller har konstaterats försämra människans välmående. Påverkningsområdet för buller som orsakas av ett vindkraftverk beror på enhetens storlek och på vindförhållandena. Ljudets egenskaper, såsom styrka, frekvens och variation,

29 beror på antalet vindkraftverk, deras avstånd till observationspunkten samt på vindens hastighet. Eftersom vindkraftverk uppförs i närheten av havet kan bullerkonsekvenserna sträcka sig över ett stort område. Ljudet förflyttar sig vanligtvis längre bort och över ett större område ovanför vatten än på land eftersom ljudet dämpas mindre till havs. I delgeneralplaneområdet förekommer även buller som orsakas av hamnfunktionerna, industrin och stamväg 67. Dessutom uppkommer sus på grund av vind och vågor. Bakgrundsbuller inverkar avsevärt på hur buller från vindkraftverken observeras och i vilken grad det stör. Bullerkonsekvensen har beaktats i placeringen av vindkraftverksenheterna genom att undvika placering alldeles i närheten av bosättning och med större skyddsavstånd till byggnader och bosättning. I förutredningen som ÅF Consult upprättat användes 500 m som riktgivande avstånd till byggnader (oräknad industribyggnader). Inom avståndet med 500 m distans från vindkraftverk (riktgivande) i planeförslaget ligger en mindre fritidsvilla och industribyggnader. Bild 6.1 Inom 500 m avstånd från de planerade vindkraftverken ligger inga bullerkänsliga områden. Kaskös centrumområde ligger på över 1500 m avtsånd från det norraste kraftverket. 23 (30)

30 6.4 Konsekvenser för landskapet Landskapsmässiga konsekvenser anses i allmänhet vara den mest betydanden konsekvensen av vindkraftverk. De vindturbiner som planeras till delgeneralplaneområdet har en total höjd på 150 meter. Kraftverkens synlighet påverkas förutom av storlek och färg även av den omgivande miljöns egenskaper såsom terräng, vegetation och övriga konstruktioner. Även sk. blinkeffekter, som uppkommer när ljusstrålar avspeglas i snurrande rotorblad vid soligt väder och på grund av växlingar mellan ljus och skugga, inverkar på hur kraftverken framträder i landskapet. I de planerade möllorna är det möjligt att använda ett system som hindrar skuggblinkeffekter genom att stanna möllan under tidpunkter då sådana effekter kan uppstå. Byggandet av vägnät som krävs för byggarbetena och för underhåll, endera genom att göra det befintliga vägnätet bredare eller genom att bygga helt nya vägar samt lyftområden (cirka 40x60 m2), påverkar landskapsbilden i det närliggande området. De visuella konsekvenserna av de totalt 150 meter höga vindkraftverk sträcker sig över ett stort område. Konsekvensernas karaktär har speciellt samband med kraftverkets storlek. Allmänt kan det konstateras att vindkraftverkens konsekvenser för landskapet är mindre negativa i ett landskap som ständigt förändras till följd av människans verksamhet. Ett statiskt och oförändrat landskap är känsligare för vindkraftbyggande. Bearbetningsåtgärder som riktas till landskapet påverkar även för sin del den visuella känsligheten. Det anses att ett landskap bättre klarar av vindkraftverk ifall det finns konstruktioner som uppförts av människan på området sedan tidigare. Ju mera orörd en miljö är, desto större kan konflikten mellan vindkraftverk och landskap vara. På det område som planerats för vindkraftbyggande i Kaskö passar vindkraftverken in i proportionerna i landskapet, där befintliga landmärken (fabriksbyggnader och skorstenar) redan är synliga. Vindkraftverken passar även proportionellt in bland hamnens stora asfalterade fält och stora hallbyggnader och tekniska landskapsbild. Hamn- och fabriksområdet i Kaskö kan anses ha en hög landskapstolerans sedan tidigare, vilket innebär att landskapet inte är särskilt känsligt för förändring. I landskapet i Kaskö finns även ett proportionellt stort kulturelement, Sälgrunds fyr, som ligger på cirka två kilometers avstånd från de planerade vindkraftverken. Bild: illustration. 24 (30)

31 6.5 Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och levnadsmiljö För områdets identiet och image Delgeneralplanen möjliggör byggandet av vindkraftsverken så att faktorer som är viktiga med tanke på Kaskös identitet beaktas och bevaras som kraftkälla för utvecklingen. Sådana faktorer är bl.a. stadens närhet till havet, den industriella traditionen som pågått i årtionden, hamnområdena och stadens kulturhistoriskt värdefulla miljöer, speciellt rutplanecentrum. Vindkraftverk som kommer att placeras i Dicksholmen försämrar inte Kaskös identitet i fråga om värdefulla miljöer och funktioner som nämnts ovan Konsekvenser för boendemiljön De platser som anvisats för vindkraftverken i delgeneralplanen ligger separat från bosättningen, och de medför inga betydande miljökonsekvenser (buller, utsläpp, trafik) för bosättningen Rekreation Under sin fritid söker sig människor gärna till en naturskön miljö, bort från verksamhet som omformar människans landskap. I delgeneralplanen har byggandet av vindkraftverk placerats i närheten av industriområdet i en miljö som är kraftigt påverkad av människan, således är deras påverkan för användning av rekreationsområden så liten som möjlig. I delgeneralplanelösningen har vindkraftsbyggandet dock placerats på jord- och skogbruksdominerat områden som har ett stor natur- och rekreationsvärde. Detta beror på att placeringsplatserna för vindkraftverken är de mest lämpliga med tanke på ekonomin. Till området riktas alltså både invånares intressen för rekreationsanvändning som intressen för byggande av vindkraft. Konflikten mellan intressena kan dock i praktiken anses vara visuell eftersom vindkraft inte nämnvärt begränsar användningen av området för recreation. Vindmöllorna utgör inget hinder för normal rekreationsverksamhet såsom bärplockning eller annat friluftsliv Service Förverkligandet av delgeneralplanen medför inga betydande konsekvenser för tillgången på service i Kaskö. 6.6 Konsekvenser för säkerhet Skyddsavstånd till bosättning, vägar och andra funktioner har beaktats vid placeringen av vindkraftverken. Den enda egentliga säkerhetsrisken kan orsakas av isbitar som eventuellt lossnar från kraftverkens rotorblad. Isen faller däremot så gott som alltid innanför rotorbladens diameter, dvs på cirka 50 meters avstånd från tornet. Vid objekt där det rör sig mycket människor rekommenderas ett skyddsavstånd på 1,5 x vindkraftverkets höjd. Eftersom planen möjliggör byggande av högst 160 meter höga vindmöllor borde skyddsavståndet vara cirka 240 meter. 25 (30)