SVENSK SKOGSNÄRINGS OMVÄRLD OCH NÅGRA IMPLIKATIONER FÖR FSC

Transkript

1 SVENSK SKOGSNÄRINGS OMVÄRLD OCH NÅGRA IMPLIKATIONER FÖR FSC Sten B. Nilsson FSC föreningsstämma, Uppsala, maj 14, 2019 Källa:

2 SE HELHETEN Källa:

3 TRENDER MED STOR PÅVERKAN PÅ SVENSK SKOGSNÄRING 1. UTHÅLLIGHET/HÅLLBARHET 2. KLIMATFÖRÄNDRINGAR 3. SAMHÄLLSVÄRDERINGAR 4. TEKNOLOGI 5. KONKURRENSKRAFT 6. CIRKULÄR BIOEKONOMI 7. POLITIK OCH GOVERNANCE

4 Källa: Hetemäki, L., et.al UTHÅLLIGHET

5 UTHÅLLIGHET/HÅLLBARHET 1 Uthållighetsfrågan, både internationellt och nationellt, kommer att vara avgörande för framtida samhällsutveckling Den globala marknaden för skogsprodukter kommer att kräva certifierade uthålliga produkter baserat på de globala målen De stora aktörerna på marknaderna för skogsprodukter arbetar sedan ett antal år med de globala målen och uthålliga produkter De har insett att de globala målen är inte bara ett internationellt påfund utan en absolut nödvändighet för att vara konkurrenskraftiga på de internationella marknaderna

6 UTHÅLLIGHET/HÅLLBARHET 2 Det är en överlevnadsfråga och har samma strategiska tyngd som konventionella ekonomiska konkurrensvariabler Dessa företag ligger före regeringarna och styr utvecklingen i frågan Hur få med de mindre industriföretagen och privatskogsbruket

7 KLIMATET 1 Källa: Hoffmann, M. Opinion contributor, USA Today, 31 aug

8 KLIMATET 1 Hur man än vrider och vänder på klimatfrågan så kan man bara komma till slutsatsen att vi kommer att få ökade negative effekter i skogsnäringen även om vi inför snabba systemskiften Skogsnäringen har pratat om klimateffekterna men inte tagit hotet till hjärtat. Nu måste skogsbruket införa en klimat-och brandanpassad skogsskötsel för varje plats i Sverige. Skogsindustrin bland de högsta utsläppen

9 KLIMATET 2 Stress av torka och värme, ökade insektsskador, ökade stormskador och ökade skogsbränder leder till nedbrytning av bestånden Bayern omformar ha till 2025 från monokulturer av barrskog till blandskog Skogspolitiken i Tyskland, Tjeckien, Österrike, Slovakien och Slovenien eftersträvar en mycket större andel av blandskog på bekostnad av monokulturer av barrskog Klimatförändringarna är den verkliga designern av strukturen av den framtida skogen Källa:

10 KONKURRENSKRAFT Källa: SCA, Sundsvall

11 VÄXELKURSER I förhållande till normaliserade växelkurser tjänar vi idag extra 1550 SEK/TON i massaindustrin 350 SEK/m3 sågad trävara

12 Källa: McKinsey&Company, MASSA, PAPPER OCH KARTONG 2030

13 Källa: Macrobond, 2017 SÅGAD TRÄVARA BARR 1

14 INVESTERINGAR Teknisk ålder pappersmaskiner 25 år Sverige 18 år Sydamerika 15 år Sydostasien 11 år Kina

15 SNABBVÄXANDE PLANTAGER Tillgängliga skogsresurser kan möta det växande behovet av virkesresurser till

16 SNABBVÄXANDE PLANTAGER Det finns i storleksordningen miljoner ha av välskötta och snabbväxande plantager i Syd som producerar industrivirke av kvalitet De utökas med ca 1 miljon ha/år, vilket skulle betyda 60 miljoner ha 2050 och en virkesproduktion av ca 2 miljarder m 3 industrivirke Den rasande utvecklingen av gentekniken talar för ännu större produktion Omkring 2000 var det 20% av världens skogsindustriprodukter som producerades i Syd. Idag är det 65% av alla träpaneler/ skivor, 35% av sågad trävara, 30% av massa, 50% av papper De snabbväxande plantagerna har 5-10 ggr bättre lönsamhet än svensk skogsproduktion

17 BLIR DU LÖNSAM LILLA VÄN? 1 Källa: Sydved.se, Feb

18 Källa: Skogseko, Nr. 3, Oktober 2018 BLIR DU LÖNSAM LILLA VÄN? 2

19 BLIR DU LÖNSAM LILLA VÄN? 3 Kostnaderna förutses öka och lönsamheten att försämras framöver Kommer vi att ha ett för dyrt skogsbruk för konventionell virkesanvänding? Med klimatförändringarna kommer vi att få mer löv i skogarna som det inte finns någon avsättning för idag Vi har mer eller mindre tappat marknaden för välbetald kvalitetsfura Marknadstrenderna pekar mer mot volym än kvalitet

20 FIBER 1 Konsumtionen av papper och kartong ökar kraftigt i tillväxtekonomierna men så gör också produktionen Man producerar slutprodukterna främst för sin hemmamarknad med moderna stora maskiner men man är i regel fattig på skogsråvara och måste därför importera fiber Man importerar returfiber (handel med vit minskar och brun ökar), sulfatmassa av eukalyptus (eller producerar själva) och försöker köra så mycket som möjligt av detta Men man behöver importera blekt barrsulfat som armeringsmassa

21 FIBER 2 Detta är en fördel för tillverkare av barrsulfat. Man kan leverera skräddarsydd barrsulfat till kunderna till bra priser Tillväxttakten i produktion av barrsulfat är begränsad pga. begränsad tillgänglighet av skogsråvara globalt Den blekta sulfatfibern är på väg att utvecklas mot en välbetald nischprodukt Det är en liknande situation för sågade trävaror av barr pga. begränsad tillgänglighet av skogsråvara under förutsättningen att sågad trävara klarar konkurrensen mot andra byggmaterial. CLT?

22 NYA PRODUKTER Cruel Optimism Att gå från koncept till marknadsprodukt tar årtionde Vi kan producera det mesta från cellulosafiber men det är betydligt mindre vi kan producera med lönsamhet Systemaspekten. Skall inte bara vara grönt utan ekonomiskt konkurrenskraftigt, bättre kvalitet, bättre design, tillföra ny konsumentnytta och vara uthålliga ur alla aspekter Kräver extraordinärt ledarskap och måste tillföra värde till industrin

23 SKOGSINDUSTRISTRUKTUR

24 DIALOG Källa: Greemodge, J. How to move forward and fight political battles (starting right now). Nov. 11,

25 DIALOG Inte överens Överens

26 INTERNATIONELL OUTLOOK Pissing matches mellan olika certifieringssystem hämmar utvecklingen av systemen I N.A. är vi på väg att få två certifieringssystem för samma plätt skog. FSC för massaved och SFI/PEFC för timmer Sustainable Forestry Initiative (SFI) standarden har brister men i stora delar har man haft en kraftfull vetenskapligt baserad utveckling. FSC har inte velat ha dialog med SFI vilket resulterat i ett samarbete med mellan FSI och PEFC inte minst vad gäller de mindre skogsägarna Betydande mängd aktörer har lämnat FSC och gått över till SFI och PEFC standards

27 RÄCKER DET CERTIFIERADE VIRKET TILL FÖR EN GLOBAL EXPANSION AV SKOGSINDUSTRIN? Ökat globalt krav på uthålligt virke, i ett vidgat perspektiv. Uthålligheten ett måste Samtidigt kommer, i bästa fall, efterfrågan på global nivå att växa Till 2030 kan efterfrågan på sågtimmer öka med 150 miljoner m 3 fast under bark, massaved 75 miljoner m 3, wood panels 145 miljoner, energi pellets 70 miljoner, etc. Totalt 500 miljoner m 3 av industrivirke. Det finns inte och kommer inte att finnas certifierat virke tillgängligt för någon expansion Vad göra?

28 VIDGAD SYN FN:S GLOBALA MÅL FÖR UTHÅLLIG UTVECKLING De stora företagen har insett att om man skall vara konkurrenskraftig i framtiden så måste man arbeta i linje med FN:s globala mål Dessa företag har arbetat med denna utveckling under flera år och ligger långt före regeringarna Exempel: IKEA, Tetra Pak, Nestle, Cargill, Mars, Starbucks, McDonald s, Kimberly-Clark, Procter & Gamble, 3M, AT&T, Disney, Hewlett-Packard, Office Depot, L Oreal, Walmart för att nämna några För att vara meningsfulla, måste certifieringssystemen hänga med i denna utveckling. Vad gör FSC?

29 LANDSKAPSKONCEPT, KLIMATANPASSNING Omvärldsanalysen visar med all tydlighet att skall vi klara uthålligheten måste vi arbeta med landskapskoncept Utgångspunkten i FSC - standarden bygger på enskilda bestånd Vad gör FSC för att transformera till ett rent landskapskoncept Regeringen har givit Skogsstyrelsen i uppdrag att utveckla en Förordning om klimatanpassning, maj, Vad betyder det för FSC?

30 SPÅRBARHET OCH SPÅRBARHETSCERTIFIKAT Den ultimata lösningen måste vara att kunna spåra skogsråvaran i hela supply kedjan till slutlig produkt Vad gör FSC för en utveckling i denna riktning?

31 LASERSKANNING Monitoring är en av de viktigaste hörnstenarna i ett certifieringssystem Vi kommer att få ett system för laserskanning i Sverige som ger helt nya möjligheter att regelbundet följa utvecklingen i skogen på en relativt detaljerad nivå Vad gör FSC för att inkorporera laserskanning i FSC standarden?

32 NYCKELBIOTOPSINVENTERINGAR, FULHUGGNINGAR, OMVÄND NATURVÅRDSGALLRING Skogsägarrörelsen + C och L samt M och KD Målet med JA överenskommelsen var att stoppa inventeringarna för att områden inte skulle pekas ut Vi vill inte ta mer naturvårdshänsyn Certifieringskraven är oskäliga, skadliga och präglas av rättslöshet Sålunda, finns inget intresse för ngt egenansvar FSC FSC:s regler tillåter inte avverkning av nyckelbiotoper Enligt reglerna har skogsägarna ett egenansvar att ta reda på var i skogen det finns marker med höga bevarandevärden Så vad gör FSC för att leva upp till sina regler? Är egenansvaret en chimär I både småskogsbruk och storskogsbruk? Hur kan detta skärpas?

33 KVALITET I STÄLLET FÖR KVANTITET Skyddet av skog bör baseras på kvalitet i stället för kvantitet och vara representativt för våra olika biotoper Internationella studier och svenska analyser (Riksrevisionen) understryker detta. Det bör också gälla nyckelbiotoperna Idag är klassificeringen av nyckelbiotoper eller annan skyddsvärd skog en sammanfattande bedömning som leder till s.k. noll/ett beslut baserat på ett stort antal parametrar Naturen är inte byggd på noll/ett beslut utan på gradienter. Rent tekniskt är det inget problem att klassificera angelägenhetsgrad Vad gör FSC för att transformera från kvantitet till kvalitet?

34 VEM GÖR VAD? Skyddsproblematiken och det internationella trycket på svenskt skogsbruk försvinner inte med att man sopar bort inventeringarna Staten bör införa skyddsprinciper baserad på kvalitet och representativitet istället för kvantitet. Trycket på skogsägarna kommer förmodligen att bli mindre Om staten och dess myndigheter är förhindrade att utföra de nödvändiga inventeringen pga politiska beslut vem skall utföra inventeringarna? Certifieringsprocessen och marknadens aktörer? I vilken annan bransch bekostar staten marknadsorienterade inventeringar?

35 TACK Sten B. Nilsson CEO, Forest Sector Insights AB TT Banan 12, S Hedemora Phone: Cell: ; Skype: stenbnilsson