OMVÄRLDSANALYS SVENSK SKOGSNÄRING Dancing with the Future or with Wolves?

Transkript

1 OMVÄRLDSANALYS SVENSK SKOGSNÄRING Dancing with the Future or with Wolves? Sten B. Nilsson Source: James D arcy Stockholm, 7 december, 2018

2 Courtesy: Carl Folke

3 OMVÄRLDSANALYS 2050

4 DRIVKRAFTER MED STOR PÅVERKAN PÅ SVENSK SKOGSNÄRING 1. UTHÅLLIGHET/HÅLLBARHET 2. KLIMATFÖRÄNDRINGAR 3. SAMHÄLLSVÄRDERINGAR 4. TEKNOLOGI 5. KONKURRENSKRAFT 6. CIRKULÄR BIOEKONOMI 7. POLITIK OCH GOVERNANCE

5 DIALOG Källa: Greemodge, J. How to move forward and fight political battles (starting right now). Nov. 11,

6 DIALOG Inte överens Överens

7 DIALOG Tillsätt en medlingskommission av oberoende betrodda individer att komma upp med en implementerbar ansats på hållbart skogsbruk som är accepterad av våra internationella marknader

8 Källa: Hetemäki, L., et.al UTHÅLLIGHET

9 UTHÅLLIGHET/HÅLLBARHET 1 Uthållighetsfrågan, både internationellt och nationellt, kommer att vara avgörande för framtida samhällsutveckling Helheten och alla 17 målen Regeringen måste skyndsamt utveckla en övergripande verksamhetsplan för hur landet skall uppnå de globala målen om uthållig utveckling. Regeringen måste inrätta ett Departement för Uthållighet som har det övergripande ansvaret för uthållighetsfrågan, de globala målen och dess implementering

10 UTHÅLLIGHET/HÅLLBARHET 2 Skogens myndigheter och skogsnäring måste, inom ramen för den nationella planen, utarbeta konkreta roadmaps och åtgärder för skogsnäringens bidrag. Ett fungerande koncept för uthålligt skogsbruk är tvingande Det är inte bara frågan om skogsnäringens bidrag utan de globala målen skapar också nya möjligheter för näringens utveckling

11 KLIMATET 1 Källa: Hoffmann, M. Opinion contributor, USA Today, 31 aug

12 KLIMATET 1 Hur man än vrider och vänder på klimatfrågan så kan man bara komma till slutsatsen att vi kommer att få ökade negative effekter i skogsnäringen även om vi inför snabba systemskiften Regeringen måste påskynda en handlingsplan om systemskiften för att minska klimateffekterna utan att skapa kaos i samhället Skogsnäringen har pratat om klimateffekterna men inte tagit hotet till hjärtat. Nu måste skogsbruket införa en klimat-och brandanpassad skogsskötsel för varje plats i Sverige. Skogsindustrin bland de högsta utsläppen

13 KLIMATET 2 Torkan i sommar visar att massaindustrin har haft betydande produktionsstörningar pga sinande sötvattentillgångar Regering, myndigheter, och skogsindustri måste utarbeta åtgärdsprogram så att massaproduktionen kan fortgå även vid sinande vattentillförsel från ordinarie tillförselkällor

14 TEKNIK INTEGRERADE TEKNOLOGIER Källa: Shutterstock.com

15 KONKURRENSKRAFT Källa: SCA, Sundsvall

16 VÄXELKURSER I förhållande till normaliserade växelkurser tjänar vi idag extra 1550 SEK/TON i massaindustrin 350 SEK/m3 sågad trävara

17 Källa: McKinsey&Company, MASSA, PAPPER OCH KARTONG 2030

18 Källa: Macrobond, 2017 SÅGAD TRÄVARA BARR 1

19 SÅGAD TRÄVARA BARR 2 Global Price Trends Exchange Rates? Källa: Wood Markets Monthly Report, oktober

20 SÅGAD TRÄVARA BARR 3

21 INVESTERINGAR Teknisk ålder pappersmaskiner 25 år Sverige 18 år Sydamerika 15 år Sydostasien 11 år Kina

22 SNABBVÄXANDE PLANTAGER

23 SNABBVÄXANDE PLANTAGER Det finns i storleksordningen miljoner ha av välskötta och snabbväxande plantager i Syd som producerar industrivirke av kvalitet De utökas med ca 1 miljon ha/år, vilket skulle betyda 60 miljoner ha 2050 och en virkesproduktion av ca 2 miljarder m 3 industrivirke Den rasande utvecklingen av gentekniken talar för ännu större produktion Omkring 2000 var det 20% av världens skogsindustriprodukter som producerades i Syd. Idag är det 65% av alla träpaneler/ skivor, 35% av sågad trävara, 30% av massa, 50% av papper De snabbväxande plantagerna har 5-10 ggr bättre lönsamhet än svensk skogsproduktion

24 BLIR DU LÖNSAM LILLA VÄN? 1 Källa: Sydved.se, Feb

25 Källa: Skogseko, Nr. 3, Oktober 2018 BLIR DU LÖNSAM LILLA VÄN? 2

26 BLIR DU LÖNSAM LILLA VÄN? 3 Kostnaderna förutses öka och lönsamheten att försämras framöver Kommer vi att ha ett för dyrt skogsbruk för konventionell virkesanvänding? Med klimatförändringarna kommer vi att få mer löv i skogarna som det inte finns någon avsättning för idag Vi har mer eller mindre tappat marknaden för välbetald kvalitetsfura Marknadstrenderna pekar mer mot volym än kvalitet

27 BLIR DU LÖNSAM LILLA VÄN? 4 Akademin bör snarast utreda effekterna på bred front av ett zonerat skogsbruk i landet med varierande grad av intensitet Skogsindustrin måste tillskapa välbetalda produkter av vår kvalitetsfura för att upprätthålla lönsamheten i skogsbruket Skogsindustri och akademi måste utveckla välbetald avsättning för löv som kommer att öka med klimatförändringarna. Annars kan vi inte upprätthålla ett uthålligt skogsbruk

28 FIBER 1 Konsumtionen av papper och kartong ökar kraftigt i tillväxtekonomierna men så gör också produktionen Man producerar slutprodukterna främst för sin hemmamarknad med moderna stora maskiner men man är i regel fattig på skogsråvara och måste därför importera fiber Man importerar returfiber (handel med vit minskar och brun ökar), sulfatmassa av eukalyptus (eller producerar själva) och försöker köra så mycket som möjligt av detta Men man behöver importera blekt barrsulfat som armeringsmassa

29 FIBER 2 Detta är en fördel för tillverkare av barrsulfat. Man kan leverera skräddarsydd barrsulfat till kunderna till bra priser Tillväxttakten i produktion av barrsulfat är begränsad pga. begränsad tillgänglighet av skogsråvara globalt Den blekta sulfatfibern är på väg att utvecklas mot en välbetald nischprodukt Det är en liknande situation för sågade trävaror av barr pga. begränsad tillgänglighet av skogsråvara under förutsättningen att sågad trävara klarar konkurrensen mot andra byggmaterial. CLT?

30 SKOGSINDUSTRISTRUKTUR

31 SKOGSINDUSTRISTRUKTUR Industri, regering och akademi måste tillse att de olika delarna av industrisektorn utvecklas på ett balanserat sätt. Utvecklingen av den konventionella industrin får inte glömmas bort. Det största intresset inom politiken är idag inom nya produkter. Men det är först med en balanserad utveckling av hela sektorn vi får en hållbar sektor

32 CIRKULÄR BIOEKONOMI

33 SAMHÄLLE OCH VÄRDERINGAR

34 SAMHÄLLE OCH VÄRDERINGAR Näringen måste bli bättre på att läsa förändringarna i samhälls- värderingarna och ta dem till sig i sin strategiska utveckling. Det gäller inte minst förändringarna i Sverige. En lämplig åtgärd kan vara att köpa in sig i den årliga s.k. SOM-undersökningen vid Göteborgs universitet samt World Values Survey vid Institutet för Framtidsstudier och att ha dessa som oberoende institutioner för att utföra analyser av Samhällsvärderingarnas konsekvenser för skogsnäringen. Sedan är det naturligtvis viktigt att näringen tar till sig budskapen från utvärderingarna och omsätter dessa i sina strategier. Skogsnäringen måste utarbeta en skogsetik under ledarskap av en neutral organisation (kanske KSLA) som kallar in experter inom området för en dialog inklusive näringens intressenter.

35 POLITIK OCH GOVERNANCE

36 POLITIK OCH GOVERNANCE Regeringen uppmanas omgående att revidera nuvarande funktion av regeringsarbetet och myndigheternas arbete rörande skogssektorn till att bli governance som är med tidens utveckling. Det betyder hängrännefunktion istället för stuprörsfunktion. En dylik utveckling drivs på och krävs bland annat pga. den kraftiga digitaliseringen som diskuterats i Megatrender och förflyttar ansvarsområden. Dessutom måste en bättre samverkan etableras mellan regeringsorgan och intressenterna i näringen, inklusive civilsamhället. Regeringen uppmanas att skriva om aktiebolagslagen och förtydliga att ägarna får fokusera på hållbarhet och inte bara på kortsiktiga vinster.

37 TACK Sten B. Nilsson CEO, Forest Sector Insights AB TT Banan 12, S Hedemora Phone/Fax: Cell: ; Skype: stenbnilsson