Footprints in the forest FSC långt före konkurrenterna

Transkript

1 Executive summary 1

2 Sammanfattning Rapporten Footprints in the forests granskar utvecklingen av skogscertifiering i världen och analyserar skogscertifiering som redskap för att bidra till uthålligt skogsbruk. Rapporten är utgiven av den Brysselbaserade miljöorganisationen FERN. I rapporten granskas de åtta certifieringssystemen Australian Forestry Standard (AFS), Canadian Standards Association (CSA), Sistema Braziliero de Certificação Florestal (CERFLOR), Certificación Forestal (Certfor), Forest Stewardship Council (FSC), Malaysian Timber Certification Council (MTCC), Programme for the Endoresment of Forest Certification (PEFC) och Sustainable Forestry Initiative (SFI). Den fullständiga rapporten går att ladda ner från FERN s hemsida Texten i denna broschyr är en översättning av de två mest centrala delarna av rapporten - samfattningen samt en jämförelse mellan de åtta certifieringssystemen. Footprints in the forest FSC långt före konkurrenterna Rapporten Footprints in the forest granskar nuvarande praxis och framtida utmaningar för skogsbrukscertifiering. Den hävdar att flera villkor behöver uppfyllas för att ett certifieringssystem ska vara trovärdigt. Dessa omfattar en standardiseringsprocess som inkluderar alla intressenter och är oberoende av ekonomiska egenintressen, en certifieringsprocess som lägger tonvikten på granskning av själva skogen hellre än dokumenten på ett kontor, och transparens. Dessutom bör certifieringsstandarder, för att en produktmärkning ska bli meningsfull och pålitlig för konsumenterna, tydligt definiera den miniminivå som en skogsägare eller skogsbolag måste uppnå innan skogen certifieras. Slutligen bör ett trovärdigt spårbarhetssystem finnas på plats för att försäkra att produkten som konsumenten köper kommer från en certifierad skog. Det är sällan vikten av en bred och omfattande standardiseringsprocess inses. Det finns emellertid ingen vetenskapligt korrekt definition av hållbart skogsbruk. Kriterier och indikatorer som beskriver vad som utgör gott skogsbruk i ett givet nationellt eller regionalt sammanhang behöver därför utvecklas gemensamt av olika intressegrupper, däribland representanter från ekonomiska-, sociala- och miljöintressenter. Standardiseringsprocessen behöver stå oberoende från ekonomiska egenintressen; en certifieringsstandard som har utvecklats av skogssektorn allena är inte trovärdig. De villkor som behöver uppfyllas för att ett certifieringssystem ska vara trovärdigt, däribland de kriterier som omnämnts i denna rapport, har alla identifierats av regeringar och industri i flera officiella ställningstaganden. Trots detta visar denna rapport att de flesta av de åtta granskade skogscertifieringssystemen inte uppfyller dessa kriterier. De åtta skogscertifieringssystem som undersökts AFS, CSA, CERFLOR, FSC, PEFC, SFI, MTCC, och Certfor demonstrerar tydligt hur olika certifieringssystem berättar olika historier och därför kommer att ge olika resultat. Vart och ett tillämpar olika skogsbruksstandarder med olika rutiner och märkningsregler. Problemet är att de flesta av dessa skogscertifieringssystem certifierar dagens skogsbruk utan 2

3 Sammanfattning krav på förbättringar och därmed underminerar konceptet certifiering. För att ge bara ett exempel på detta tillåter alla utvärderade system, med undantag för FSC, omföring av skog till plantager. Med andra ord kan konsumenter köpa en bit virke som de tror kommer från en välskött skog samtidigt som skogen i själva verket har avverkats för att ge plats åt en plantage. Vi menar att konsumentens förväntningar i detta läge inte uppfyllts och att varje system som tillåter detta scenario inte är ett trovärdigt sådant. Efter närmare granskning av om de undersökta systemen uppfyller ovan nämnda villkor för trovärdighet, drar denna rapport slutsatsen att med undantag för FSC uppfyller skogscertifieringssystemen inte villkoren. Sex av de åtta systemen har standarder, FSC och CSA 1 utgör undantagen, som i huvudsak tagits fram av skogssektorn vilket därmed kastar tvivel över certifieringens oberoende. Hälften av de utvärderade systemen är inte transparenta då rapportsammanfattningar av certifieringar eller t o m standarderna själva inte finns fritt tillgängliga på hemsidor. Sociala frågor, och särskilt mark- och nyttjanderättsfrågor - enligt många en av de viktigaste diskussionerna i den aktuella skogsdebatten - tas inte (eller inte tillräckligt) upp av något av systemen även om FSC återigen ligger långt före dess konkurrenter. Med tanke på dessa resultat borde det inte komma som en överraskning att för de flesta frivilligorganisationer kvarstår FSC som det enda trovärdiga systemet. Fastän mycket uppmärksamhet har fokuserats på det hot mot skogscertifiering som WTO utgör, hävdar denna rapport att hotet är överdrivet. Så länge som ett certifieringssystem uppfyller internationella regler för standardisering, vilket FSC i högsta grad gör, är det helt kompatibelt med WTO. Många kopplar diskussioner om skogscertifiering till verifiering av virkets laglighet, vilken är nödvändig för att identifiera virke från illegala källor. Det bör dock hållas i åtanke att skogscertifieringssystem inte är ideala verktyg för att tackla illegal avverkning även om vissa system är synbart bättre på att identifiera illegal verksamhet än andra. Inget system baseras tillräckligt på oanmälda granskningar, kontinuerlig provtagning och oberoende övervakning av spårbarhetskedjan som anses vara avgörande för verifiering av lagligheten. Det är därför lämpligt att hålla isär diskussionerna om verifierad laglighet och den kvalitativa granskningen av skogsbruket. 1 När det gäller CSA är de uppsatta målen fortfarande påverkade av skogssektorn. En del skulle därför hävda att certifieringen är under otillbörlig på verkan av skogssektorn. Då majoriteten av pågående certifieringssystem certifierar skogsbrukets dagens skogsbruk utan krav på förbättringar, är trovärdigheten för certifiering som en väg till förbättrat skogsbruk i farozonen. Såvida inte existerande skogscertifieringssystem förbättras och stramar upp sina rutiner och sin verksamhet kan skogscertifiering uppnå mycket litet för att förbättra skogsbruket. FSC bör fortfarande ses som en förebild för trovärdig certifiering eftersom det har tydliga, prestationsbaserade, nationella minimikrav och en balanserad och omfattande beslutsprocess. Det är också transparent och har välutvecklade rutiner för certifiering, ackreditering, spårbarhet och märkning. Trots detta har också FSC hamnat under noggrann granskning för brister i genomförandet av sina egna principer och måste förbättra sitt utförande på marken (snarare än sina rutiner) för att försäkra att skogscertifiering fortsätter att vara ett trovärdigt verktyg för förbättring av skogsbruket. 3

4 Jämförelse Jämförelse mellan de åtta certifieringssystemen 2 Det största problemet är att CSA tillåter att ansökande företag kontrollerar utvecklingen av sin egen certifieringsstandard (dvs indikatorer och mål mot vilka prestationer mäts), även om en allmän deltagandeprocess med brett intressedeltagande fi nns. Detta ger företaget för stort infl ytande. Även om tabeller oftast inte är det bästa sättet att göra jämförelser på, visar tabell 1 att standardutvecklingen domineras av skogssektorn i alla system förutom FSC och enligt många CSA 2. Även om det i sig inte betyder att övriga standarder inte kan bidra till bättre skogsbruk, skapar det inte förutsättningar för en verkligt oberoende certifiering, inte heller garanterar det att standarden beskriver riktigt gott skogsbruk i ett givet sammanhang. En certifieringsstandard bör utvecklas i en bred och öppen process som inkluderar alla intressenter se kapitel 2 i rapporten. Vidare behövs en konsumentmärkning för att informera konsumenten om vad certifiering innebär. Konsumenter bryr sig om urskogar, bruk av bekämpningsmedel, kalhyggen, urbefolkningars rättigheter och andra frågor. Alla certifieringssystem bör därför grundas på tydliga standarder baserade på minimikrav som tillåter konsumenter att göra välinformerade val se kapitel 1 i rapporten. Som tabell 1 visar har inget av systemen återigen med undantag av FSC tydliga, prestationsbaserade minimikrav som ger denna garanti. Alla certifieringssystem med undantag av FSC tillåter omföring av skogar till plantager genom att töja på definitionen av skog till att innefatta plantage gör dessa system narr av gott skogsbruk. Transparens är ett av de väsentliga kraven för ett trovärdigt certifieringssystem, vilket framgår av kapitel 3. Trots detta anses endast CSA, FSC, Certfor och MTCC vara transparenta grundat på det faktum att certifieringsstandarder och sammanfattningar av alla certifieringsrapporter är snabbt och rutinmässigt tillgängliga. Andra krav är fältbesök för att säkerställa att skogarna är välskötta i praktiken (krävs av de flesta system, utom SFI) och en väldefinierad spårbarhetskedja (krävs av alla utom SFI). Tabell 1 Grundas systemet Kräver systemet Domineras stan- Certifierar certifie- Krävs det på en uppsättning ett balanserat dardutvecklingen ringssystemet på fältbesök? tydliga, prestations- deltagande i stan- av skogssektorn? skogsförvaltnings baserade dardutvecklings- enhet (SE) eller på minimikrav? processen? regional nivå? AFS Nej Nej Ja SE Ja CERFLOR Nej Nej Ja SE Ja Certfor Nej Nej Ja SE Ja CSA Nej Ja Nej SE Ja FSC Ja Ja Nej SE Ja MTTC Nej Nej Ja SE Ja PEFC Nej Nej Ja Oftast regional Inte alltid SFI Nej Nej Ja SE Oklart 4

5 Jämförelse En tillräcklig samrådsprocess bör utgöra en väsentlig del av certifieringsprocessen, vilket framgår av kapitlen 1, 2 och 3. FSC, MTCC, Certfor och CSA kräver alla samråd med intressenter som en del av certifieringsprocessen, men processens kvalitet skiljer sig avsevärt åt. Ett ja i kolumn sju nedan betyder därför mycket olika saker i praktiken. SFI, PEFC, och CERFLOR har inga samrådskrav. Tabell 2 Omfattning/region Skogar eller Certifierat område plantager AFS Australien Bägge ± CERFLOR Brasilien Bägge Certfor Chile Bägge CSA Kanada Bägge FSC Globalt Bägge MTTC Malaysia Bägge PEFC Europa Bägge SFI USA, Kanada Bägge Tabell1 Krävs samråd med Krävs årlig översyn Är systemet trans- Finns det ett Förbjuder systemet Förbjuder systemet intressenter i av de certifierade parent (dvs. finns märkningssystem omföring av skog användning av certifierings- områdena? standarder och och en väldefinierad till plantage eller genmanipulerade processen? sammanfattningar spårbarhetskedja? annan mark- träd? av rapporter fritt användning? tillgängliga på hemsidor)? Oklart Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej 5