Enheten för administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KUN 618/2014

Transkript

1 KUN , p 5 1 (2) Enheten för administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE : KUN Handläggare: Monica Lagergren Jenny Vanhainen 1 Ärendet Kulturnämnden skall fastställa budgetunderlag för 2015 med plan för 2016 och Budgeten baseras på de ekonomiska ramar, förutsättningar och direktiv som framgår av landstingsfullmäktiges beslut om slutlig budget 2014 från juni Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att hos landstingsfullmäktige begära en investeringsram på 0,3 mnkr år 2015, 0,4 mnkr 2016, 0,3 mnkr 2017, 0,3 mnkr 2018, samt 0,5 mnkr att i övrigt fastställa budgetunderlag för kulturnämnden 2015 med plan för 2016 och 2017 enligt förvaltningens förslag. 3 Bakgrund Nämnder och styrelser ska senast den 1 oktober överlämna behandlad budget till landstingsstyrelsen. Budgeten skall inges i form av ett budgetdokument som utformas enligt en landstingsövergripande disposition. I de centrala budgetanvisningarna ingår dels koncernövergripande direktiv till alla nämnder/styrelser, dels specifika direktiv för varje verksamhet. 4 Sammanfattning Kulturnämndens landstingsbidrag för 2015 uppgår till 421,7 mnkr enligt ram, vilket innebär en ökning med 8,5 mnkr jämfört med Den totala omsättningen beräknas uppgå till 448,1 mnkr. I planen för de nästkommande åren ökar kulturnämndens landstingsbidrag till 433,5 mnkr för 2016 och 445,6 mnkr för 2017.

2 2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE : KUN Kulturförvaltningen ser en stor potential i att involvera kultursektorn än mer i den växande Stockholmsregionens utmaningar. I budgetunderlaget gör förvaltningen därför en konsekvensbeskrivning av en satsning utöver gällande ram motsvarande 12 mnkr. Beskrivningen tar också upp den ökade efterfrågan på förvaltningens tjänster och arbetet med de konstnärliga gestaltningarna som byggandet av Nya Karolinska Solna och kommande strategiska fastighetsinvesteringar innebär. Eva Bergquist förvaltningschef Göran Rosander enhetschef

3 Vård och annan verksamhet Bilaga 2 Investeringar 3610 Kulturförvaltningen Samråd med beställaren ja/nej Samråd med ägaren ja/nej Mkr Nytt objekt 1) Prioritet nya objekt 2) Fastställd enl budget 2014 Total utgift Investeringsutgifter Komment ar status 3) Beräknad ny total utgift Ack förbrukn t.o.m 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Ospecificerade objekt < 100 mkr 0,3 0,4 0,3 0,3 0,5 varav strategiska investeringar varav ersättningsinvesteringar 0,3 0,4 0,3 0,3 0,5 varav rationaliseringsinvesteringar Summa investeringsutgifter Summa investeringsutgifter 0,3 0,4 0,3 0,3 0,5

4 Bilaga 6 Miljöbedömning Maskiner, Inventarier samt IT (yttre miljöpåverkan) Blankett i LSF:s miljöledningssystem Resultatenhet/verksamhet: _3610 Kulturförvaltningen Kontaktperson och tfn: Monica Lagergren Typ av investering: Datorer,servrar samt filmteknik Ansvarig chef:_eva Bergquist 1. Är investeringen en miljöinvestering, dvs en investering som enbart syftar till att minska negativ miljöpåverkan? Om ja, behöver frågorna nedan inte besvaras. 2. a) Har andra alternativ till investeringen beaktats? Nej x (0 p) Ja X Nej Ej relevant 7. a) Kommer miljö- och hälsofarliga ämnen att undvikas i apparatur och tillhörande förbrukningsmaterial utifrån SLL:s utfasningslistor enligt mål 4 och mål 5 i Miljö Steg 5? b) Om nej, vilka ämnen kan inte undvikas? Ja Nej X (1p) (-1p) b) Om nej/ej relevant, kort förklaring till varför? 8. Kommer krav att ställas på hur utrustningen kan återanvändas/återvinnas när den är uttjänt? Ja Nej X (1p) (-1p) c) Om ja, hur bedöms investeringen ur miljösynpunkt? d) Om ej bästa alternativ, kort förklaring till varför? Bästa alternativ X (1 p) Alternativen likvärdiga (0 p) Ej bästa alternativ (-1 p) 9. Innebär investeringen att transporter/biltrafik totalt sett kommer att minska eller öka? Resultat av miljöbedömningen: Minskar (2 p) Oförändrad X (0 p) Ökar (-2 p) _6 poäng 3. Innebär investeringen lokalanpassningar? Nej X Ja, ombyggnad Ja, nybyggnad 4. Hur påverkar investeringen energianvändningen? Minskar X (1 p) Oförändrad (0 p) Ökar (-1 p) Kommentar: 5. Hur påverkar investeringen resursanvändningen exkl. energianvändning (t ex vatten, engångsmaterial, kemikalier vid drift m m)? Kommentar: 6. Hur påverkar investeringen utsläppen till luft, mark och/eller vatten? Kommentar: Minskar X(1 p) Oförändrad (0 p) Ökar (-1 p) Minskar X (1 p) Oförändrade (0 p) Ökar (-1 p) Användarinstruktioner Syftet med denna frågelista är att integrera miljöhänsyn i ett tidigt skede i investeringsprocessen. Frågelistan ska användas i samband med objektsbeskrivningar för specificerade objekt inom maskin och inventarier. Vid frågor kontakta SLL Miljö, tfn Det är av stor vikt att alla relevanta frågor och kontaktuppgifter besvaras samt att ansvarig chef signerar! Poäng 0-8: investeringen är positiv ur miljösynpunkt. Poäng (-3)-(-1): investeringen är tveksam ur miljösynpunkt. Poäng (-8)- (-4): investeringen är negativ ur miljösynpunkt. Miljöhänsyn bör noga vägas mot andra aspekter såsom pris, funktion m m.

5 Bilaga 9. mål och indikatorer Mål Indikator Utfall 2013 Prognos 2014 Budget/mål 2015 ETT FRITT, TILLGÄNGLIGT KULTURLIV MED HÖG KVALITET Barn och unga prioriteras Kultur i vården Fördjupat samarbete kring kulturella och kreativa näringar En övervägande andel av de externa stöden ska gå till verksamhet för barn och unga* 2 procent av byggkostnader vad avser vårdlokaler ska gå till konstnärlig gestaltning* Kultur i vården-program erbjuds alla äldreboenden och sjukhus i länet* Samverkansprojekt enligt handlingsprogrammet Kreativa Stockholm startar (handlingsprogram under RUFS 2010)* * Kulturnämndens delmål och indikatorer anger en inriktning för nämndens arbete och är inte omedelbart kvantifierbara. Se Budgetunderlag

6 Kulturnämnden Budgetunderlag 2015

7 2 (33) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Kulturens roll i en växande region Styrning Verksamhetsfakta Mål och uppdrag En ekonomi i balans Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården Hållbar tillväxt Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet Barn och unga prioriteras Konst och kultur i vården Kulturella och kreativa näringar Målområden och tvärperspektiv SLL:s miljöpolitiska handlingsprogram Omvärld Verksamhet Verksamhetsidé och vision Sammanfattande verksamhetsförändringar Stöd till regional kulturverksamhet Verksamhetsstöd till regional kulturverksamhet Stockholms konserthus Kulturstöd till tillfällig eller kontinuerlig verksamhet Stöd till scenkonst för barn, unga och familjer Stöd till hälsopedagogisk kulturverksamhet Stöd till barn och ungas aktiva deltagande i kulturlivet Ung Aktiv kultur Kultur i skärgården Stöd till kulturorganisationer att söka EU-medel Fördjupat samarbete kulturella och kreativa näringar tidigare s.k. filmsatsning Ökad regional samverkan Utvecklingsanslag... 15

8 3 (33) Utveckling av nya stödformer Film Stockholm Kostnader för f d Medicinhistoriska museets samlingar Stöd till föreningsliv Ungdomsförbund Idrotts- och friluftsförbund Pensionärsorganisationer Stöd till folkbildning Stöd till folkhögskoleutbildning Stöd till rörelsefolkhögskolor Interkommunal ersättning SKL:s rekommenderade ersättningsbelopp Studieförbunden Konstverksamheten Konstnärlig gestaltning och förvaltning av konsten Kultur i vården Stockholms landstings idrottsförbund Förvaltningskontor och gemensamma kostnader Disponibla medel Konsekvensbeskrivning satsning utöver ram Sammanställning av beskrivna behov utöver planeringsramen Miljö Socialt ansvarstagande Likvärdig behandling av alla invånare Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Säkra processer Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt Nämnd/styrelse som arbetsgivare Kompetensförsörjning och utbildning Jämställdhet och mångfald likvärdiga villkor och möjligheter Chef och ledarskap Hälsofrämjande arbetsmiljö... 30

9 4 (33) 10. Ekonomi Ekonomiskt utgångsläge Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin Antaganden i budgetunderlaget Resultatbudget Balansbudget Investeringar Risker Övrigt...33

10 5 (33) 1. Sammanfattning Kulturnämndens landstingsbidrag för 2015 uppgår till 421,7 mnkr enligt ram, vilket innebär en ökning med 8,5 mnkr jämfört med Den totala omsättningen beräknas uppgå till 448,1 mnkr. I planen för de nästkommande åren ökar kulturnämndens landstingsbidrag till 433,5 mnkr för 2016 och 445,6 mnkr för Inledning Stora förändringar har skett inom det kulturpolitiska landskapet under senare år. Kulturaktörer i länet har delvis anammat nya processer och samverkansmetoder med påverkan på kulturnämndens arbete. Nämnden har i sin tur initierat översyner av bl a länskulturfunktionerna, Regionbiblioteket och Kultur i vården i syfte att säkerställa en kontinuerlig utveckling av verksamheten. Förändringarna handlar även om att kulturen under senare år erkänts betydelse inom andra sektorer exempelvis inom vård, stadsplanering och regional utveckling. Framtidplanen för hälso- och sjukvården innebär en unik satsning på konsten och dess möjligheter i vårdmiljöer. Många av de utvecklingsprojekt som initierats på Nya Karolinska Solna har rönt ett stort internationellt intresse; från samhällsplanerare, forskare, och, inte minst, konstnärer. Denna utveckling ligger i linje med den internationaliseringsprocess som alltmer präglar konst- och kulturlivet. Den konstnärliga kvalitén är en förutsättning för denna positiva utveckling. I budget för 2015 prioriterar kulturnämnden regional kulturverksamhet, konst och kultur i vården. 2.1 Kulturens roll i en växande region Den växande Stockholmsregionen står inför stora utmaningar som bland annat rör stadsplanering, attraktivitet, hälsa och social sammanhållning. Kulturförvaltningen menar att det finns en stor potential i att involvera kultursektorn än mer i dessa processer. Flera aktiviteter och projekt - inte minst inom de verksamheter som kulturnämnden stödjer - bidrar till en positiv samhällsutveckling. Utöver ovan angivna ram är bedömningen att en satsning på 12 mnkr skulle möjliggöra en än mer framträdande roll för kultursektorn i länets utveckling. Det handlar om att i större utsträckning bidra till ökad regional samverkan över kommungränser och att än mer målstyrt samverka med länets regionala kulturverksamheter. Det handlar även om att i enlighet med RUFS 2010 lyfta kulturens plats i stadsplaneringen och därför också värna den konstnärliga kärnan, inte minst inom filmen, och den intensifierade

11 6 (33) internationaliseringen av kulturlivet. Kulturförvaltningen ser även att kulturen gynnas av större flexibilitet vilket utvecklingsanslagen kan bli ett tydligt uttryck för. Framtidsplanens strategiska investeringar på ny- och ombyggnation av bland annat de stora akutsjukhusen innebär att konsten får en framträdande plats i den vård som syftar till att sätta den enskilda människan i centrum. Som en följd av investeringarna ökar intresset från vårdens sida att också inlemma konst och kultur som en integrerad del i vård och omsorg. Stockholms Konserthus har i egen inlaga daterad 26 augusti till SLL motiverat ett utökat anslag. Den positiva utvecklingen av kultursektorn inom länet ställer även krav på förvaltningens IT resurser. Stockholms landstingsidrottsförbund kan bli än mer av en resurs i strävan att förebygga ohälsa hos de anställda. För en närmare konsekvensbeskrivning av denna inriktning hänvisas till avsnitt 5 i detta budgetunderlag. 3. Styrning 3.1 Verksamhetsfakta Kulturnämndens landstingsbidrag för 2015 om 421,7 mnkr syftar till att stödja och tillgängliggöra Stockholms läns kulturliv både genom verksamhets- och projektbidrag till olika kulturaktörer och genom att arbeta för en ökad samverkan mellan länets kommuner och de sex länskulturfunktionerna - Film Stockholm, Länsmusiken, Regionbiblioteket, Dans i Stockholms stad och län, Länsmuseet och Länshemslöjdskonsulenterna. Kulturförvaltningen har i uppdrag att producera och projektleda konstnärliga gestaltningar vid sjukhus och andra vårdmiljöer i hela länet. Beställare av konstprojekt är landstingsstyrelsens förvaltning via Strategiska Fastighetsfrågor och Investeringar (SFI) samt fastighetsbolaget Locum. Därtill är förvaltningens uppdrag att förvalta och tillgängliggöra landstingets hela konstsamling med över verk. Nämnden har även gett förvaltningen i uppdrag att samordna insatser mellan landstingets enhet för Tillväxt Miljö och Regionplanering och Länsstyrelsen i enlighet med programmet Kreativa Stockholm. Målet är att Stockholms län ska vara en ledande, attraktiv region att leva och arbeta i. En prioriterad insats är att driva kulturens roll inom stadsplaneringen vilket också involverar de åtta regionala stadskärnorna som definieras i

12 7 (33) RUFS Filmen och den rörliga bilden genomsyrar i allt högre grad samhället vilket också innebär att Film Stockholms betydelse ökar. Nämnden fastställer årsanslag och riktlinjer till olika former av externt stöd till länets kulturaktörer, föreningsliv och studieförbund liksom till den egna förvaltningen som från och med 2014 innefattar enbart en kulturproducerande verksamhet, Film Stockholm - regionalt resurscentrum för film och rörlig bild. Enligt protokoll , 22 tar nämnden beslut om vilka organisationer som ska få stöd för belopp över 150 tkr, beslut under 150 tkr är delegerade till förvaltningschefen. Nämnden fastställer vilka regionala distriktsorganisationer och studieförbund som uppfyller stödkraven och därefter fördelas stödet av förvaltningen enligt ett regelverk baserat på kvantifierbara värden. I samband med att kulturnämnden fastställer månadsbokslut får nämnden även rapport från kulturförvaltningen om andra väsentliga händelser i verksamheten som nämnden bör känna till. Kulturnämnden fastställer slutligen årligen plan för intern kontroll och tar även beslut om andra styrdokument såsom jämställdhets- och mångfaldsplan, miljöplan, lokala upphandlingsföreskrifter, informationssäkerhetsföreskrifter m.m. 3.2 Mål och uppdrag Landstingsfullmäktige har fastställt sex övergripande mål för Stockholms läns landsting. Kulturnämndens huvudmål är att verka för ett fritt och tillgängligt kulturliv med hög kvalitet men även målen om förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården samt om hållbar tillväxt har bäring på nämndens verksamhet. De övergripande målen om en ekonomi i balans och att Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare gäller även kulturnämnden. ÖVERGRIPANDE MÅL STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1. En ekonomi i balans 2. Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården 3. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken 4. Hållbar tillväxt 5. Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet 6. Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare

13 8 (33) 3.3 En ekonomi i balans I enlighet med budget prognostiserar nämnden ett nollresultat för helåret Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården Konsten och kulturen spelar en viktig roll för att värna om humanistiska och existentiella värden i hälso- och sjukvården samt för att bidra till en stimulerande och omhändertagande miljö. Forskning visar att konst och kultur har betydelse för människors livskvalitet och är en resurs för vård och rehabilitering av patienter. Stockholms läns landsting utmärker sig för sin mångåriga och generösa satsning på konst i vårdmiljö vilket också blir tydligt med SLL:s Framtidsplan för hälso- och sjukvården. 3.5 Hållbar tillväxt Kulturen spelar en viktig roll för att skapa goda förutsättningar för en hållbar tillväxt i Stockholmsregionen. Samspelet mellan teknikutveckling, servicenäringar och en mångfald av kulturformer ökar länets attraktivitet både för besökare, företag och inflyttare samt bidrar till en mer hållbar utveckling. 3.6 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Kulturadministration utgör en liten arbetsmarknad och därför är de tjänster som förekommer på kulturförvaltningen mycket attraktiva för personer med konstnärlig eller kulturadministrativ utbildning. Kulturförvaltningen har generellt goda resultat i de årliga medarbetarenkäterna. 3.7 Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet Kulturnämnden stödjer ett rikt och varierat kulturutbud tillgängligt för länets invånare. Stockholmsregionen har en ur nationellt perspektiv unik kulturdynamik som består av institutioner, fria grupper, privata och föreningsbaserade kulturinitiativ samt kulturutövare inom alla konstformer som tillsammans bidrar till ett utbud som präglas av mångfald, bredd och spets. Forskning visar att konst och kultur är en resurs inom vård och omsorg. Kulturella och kreativa näringar bidrar till att öka länets attraktivitet. Kulturnämndens huvudmål är nedbrutet i tre delmål med fyra indikatorer.

14 9 (33) Tabell 1: Kulturnämndens delmål Delmål Barn och unga prioriteras Konst och kultur i vården Indikator En övervägande andel av de externa stöden ska gå till verksamhet för barn och unga. 2 procent av byggkostnader vad avser vårdlokaler ska gå till konstnärlig gestaltning. Kultur i vården-program erbjuds de som vistas en längre tid inom vården och äldreomsorgen. Fördjupat samarbete kring kulturella och kreativa näringar Samverkansprojekt enligt handlingsprogrammet Kreativa Stockholm fortsätter. Därutöver har landstingsfullmäktige beslutat om åtta direktiv som knyter an till huvudmålet Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet och de tre delmålen. De åtta direktiven är hög kvalitet i kulturverksamheterna, regionalt samarbete, prioritering av barn och unga, konst i vården och inom hela landstinget, kultur i vården, filmen som en kreativ näring, kultur och näringsliv samt Stockholms konserthus Barn och unga prioriteras Barn och unga är en prioriterad målgrupp i kulturpolitiken. Genom att ge möjligheter för barn och unga att ta del av konst och kultur av hög kvalitet samt uppmuntra till eget skapande ges möjlighet till självreflektion och insikter om det omgivande samhället. Den empatiska förmågan kan stärkas genom kunskap och förståelse om andra och andras villkor. Kulturella aktiviteter förutsätter ofta dialog och samarbeten Konst och kultur i vården Vid byggnation ska verksamheter avsätta två procent av byggkostnaderna för konstnärlig gestaltning i vårdlokaler, och en procent i övriga lokaler. Gestaltningsuppdraget för nya Karolinska Solna fortgår under Nya arbetssätt med Kultur i vården ska bidra till en meningsfull stimulans för de som vistas en längre tid inom vården och äldreomsorgen.

15 10 (33) Kulturella och kreativa näringar Det fördjupade samarbetet mellan olika aktörer i länet kring kulturella och kreativa näringar, Kreativa Stockholm, fortsätter under Målet är att göra Stockholms län till en ledande, attraktiv plats att leva och arbeta i. Stockholm är en av Europas ledande kreativa regioner och en viktig arbetsmarknad för kulturarbetare inom alla konstarter och genrer. Kulturnämnden ska, genom Film Stockholm, utveckla sin samverkan med Filmregion Stockholm- Mälardalen Målområden och tvärperspektiv Kulturnämndens beslut om stöd till kultur- och föreningsliv ska utgå från demokratiska värderingar och präglas av ett jämställdhets-, jämlikhets- och tillgänglighetsperspektiv SLL:s miljöpolitiska handlingsprogram Landstingsfullmäktige har beslutat om ett miljöpolitiskt handlingsprogram som gäller samtliga bolag och förvaltningar. Mottagare av större ekonomiskt stöd från kulturnämnden ska arbeta aktivt med miljöfrågor. 3.8 Omvärld Som nämnts ovan präglas det kulturella landskapet av förändringar vilka påverkar nämndens arbete. Nya samverkansformer mellan kulturaktörer växer sig allt starkare, förändringar i den statliga styrningen av kulturpolitiken har om än Stockholms län inte direkt omfattas av processerna en indirekt påverkan på länets kulturinstitutioner, fria grupper, kulturutövare och det civila samhället. Internationaliseringsprocessen omfattar idag i högre grad även kulturlivet. Forskning visar också på ett allt tydligare samband mellan kultur och hälsa vilket har betydelse både för den konstnärliga gestaltningen av länets sjukhus och andra vårdmiljöer liksom för nämndens arbete med Kultur i vården. Kulturen tar en allt större plats även inom andra områden som ex vis regional utveckling och stadsplanering vilket även förvaltningens samarbete med landstingets enhet för Tillväxt Miljö och Regionplanering visar på. 4. Verksamhet 4.1 Verksamhetsidé och vision Kulturnämnden stödjer ett rikt och varierat kulturutbud tillgängligt för länets invånare genom samordning och samverkan med olika kulturaktörer, verksamhetsstöd och projektstöd. Alla beslut om stöd till

16 11 (33) kultur- och föreningsliv ska utgå från demokratiska värderingar och präglas av jämställdhet och mångfald i bred bemärkelse. Stöd utdelas till organisationer, projekt, studieförbund och folkhögskolor samt till länets föreningsliv. Den växande Stockholmsregionen har en ur ett nationellt perspektiv unik kulturdynamik som består av institutioner, fria grupper, privata och föreningsbaserade kulturinitiativ samt kulturutövare inom alla konstformer som tillsammans skapar ett utbud som präglas av bredd och spets. Denna dynamik ska Kulturnämnden värna. Kulturen kan fylla en viktig roll i strävan att stockholmsregionen ska bli Europas attraktivaste. Tillgången till kulturupplevelser och eget skapande bidrar till ett rikare liv och en ökad social sammanhållning, kulturen stärker demokratiska värderingar. I den kliniska sjukhusmiljön spelar kulturen och konsten en viktig roll för att värna om humanistiska och existentiella värden samt för att bidra till en stimulerande och omhändertagande miljö. Kultur ska vara tillgänglig för alla oavsett ålder, kön, funktionsförutsättning, etnisk bakgrund eller utbildning. Genom kulturnämndens stöd till länets kultur- och föreningsliv erbjuds länsinvånarna ett större utbud av kultur och föreningsverksamhet av god kvalitet än vad som hade varit möjligt utan nämndens stöd. Generellt prioriteras kultur för barn och unga som ska ha rätt till kulturupplevelser genom eget skapande och genom att kunna ta del av olika former av kulturellt och konstnärligt skapande. 4.2 Sammanfattande verksamhetsförändringar De förändringar som föreslås inför budgetåret 2015 handlar i huvudsak om att utveckla verksamheten i enlighet med de beskrivningar som gjorts ovan. Kulturnämndens och Länskulturfunktionernas samverkande roll betonas liksom förvaltningens roll som kunskapscentrum för Kultur i vården. Den sista fasen av Konserthusets upprustning påbörjas Avtalet med STIM Svenska tonsättares internationella musikbyrå har sagts upp och krav på ett mer omfattande avtal lagts fram. Då frågan är av en mer SLLövergripande karaktär redovisas den inte närmare i detta budgetunderlag. Kulturnämndens landstingsbidrag för 2015 uppgår till 421,7 mnkr. Den totala omsättningen beräknas uppgå till 436,1 mnkr. I planen för de nästkommande åren ökar kulturnämndens landstingsbidrag till 433,5 mnkr för 2016 och 445,6 mnkr för 2017.

17 12 (33) Tabell 2: Landstingsbidrag per verksamhetsområde (tkr) Budget Förslag Plan Plan Verksamhetsområde(tkr) Stöd till regional kulturverksamhet Stöd till föreningsliv Stöd till folkbildning Konstverksamhet Kultur i vården SLIF Gemensamma kostnader Disponibelt utrymme S:a landstingsbidrag Som redan anförts ser kulturförvaltningen att kulturen kan ta en än större roll i Stockholms län och den växande regionen. En mer detaljerad konsekvensanalys av en satsning utöver ram om 12 mnkr beskrivs under avsnitt Stöd till regional kulturverksamhet Kulturnämnden stödjer kulturlivet i Stockholms Län genom regional samordning, långsiktiga verksamhetsstöd och projektstöd. Nedan följer en kortare beskrivning av de olika stödformer som kulturnämnden disponerar samt, i förekommande fall, kulturförvaltningens förslag till ändringar. Tabell 3: Förändring av landstingsbidrag för Regional kulturverksamhet 2015 jämfört med 2014 (tkr) Verksamhetsstöd Scenkonst 270 Kulturstöd 400 Film Stockholm -220 Hälsopedagogisk kulturverksamhet 200 Utvecklingsanslag 200 Konserthuset Summa förändring 5 938

18 13 (33) Tabell 4: Intäkter och kostnader , Regional kulturverksamhet Budget Förslag Plan Plan 2014 tkr 2015 mnkr 2016 mnkr 2017 mnkr Intäkter ,4 258,0 Landstingsbidrag ,8 248,1 Statsbidrag ,8 8,0 Övriga intäkter ,8 1,9 Kostnader ,4 258,0 Resultat Verksamhetsstöd till regional kulturverksamhet Verksamhetsstöd till regional kulturverksamhet ges f n till 26 organisationer däribland de sex länskulturfunktionerna Film Stockholm, Länsmusiken, Regionbiblioteket, Dans i Stockholms stad och län, Länsmuseet och Länshemslöjdskonsulenterna. Andra mottagare av större verksamhetsstöd är Folkoperan, Cirkus Cirkör, Transit, Intercult, Konstnärernas Kollektivverkstad, Riksföreningen för folkmusik & dans, Selam och Stockholms Filmfestival. Enligt plan uppgår landstingsbidraget för verksamhetsstöd till 61,8 mnkr 2015 vilket är en ökning med 1,6 mnkr i förhållande till Stockholms konserthus I enlighet med upprättat avtal för mandatperioden utökades stödet till Stockholms Konserthusstiftelse med 3 mnkr Nämnden har budgeterat en ökning med 3,5 mnkr för Därutöver har landstingsstyrelsen beslutat att låta renovera Stockholms Konserthus och att ge kulturnämnden i uppdrag att följa upp genomförandet av planerade åtgärder samt utbetala bidrag mot erforderliga fakturaunderlag enligt planen 52,8 mnkr 2015, 33,4 mnkr 2016 och 64,05 mnkr Kulturstöd till tillfällig eller kontinuerlig verksamhet Enligt plan uppgår landstingsbidraget för kulturstöd till 11,1 mnkr 2015 vilket är en ökning med 400 tkr i förhållande till Stöd till scenkonst för barn, unga och familjer Kulturnämndens särskilda stöd till scenkonst kan lämnas till teater-, dans-, mim-, cirkus- och gränsöverskridande scenkonstgrupper som turnerar med

19 14 (33) föreställningar för barn, unga och familjer eller som arbetar med projekt där uppsökande verksamhet och föreställningar ingår. Även danskonsulenternas och den nyinrättade cirkuskonsulentens utvalda föreställningar omfattas av stödet. Verksamheten når årligen omkring barn och unga i länet. Enligt plan uppgår landstingsbidraget för Stöd till scenkonst för barn, unga och familjer till 10 mnkr 2015 vilket är en ökning med 270 tkr i förhållande till Stöd till hälsopedagogisk kulturverksamhet Det hälsopedagogiska stödet avser kulturprogram som riktar sig till skolan och där kultur och pedagogik är instrumentella för att stärka elevers hälsa. Under 2014 har Circonova och Unga Klara, samt två mindre grupper, Utmana och Cirkus Lokomotiv, fått del av stödet. Det finns dock flera mindre aktörer som skulle kunna uppmanas att söka stödet och som enligt förvaltningens mening har goda förutsättningar att genomföra hälsopedagogisk kulturverksamhet med hög kvalitet. Enligt plan uppgår landstingsbidraget för Stöd till hälsopedagogisk verksamhet till 7,2 mnkr 2015 vilket är en ökning med 200 tkr i förhållande till Stöd till barn och ungas aktiva deltagande i kulturlivet Ung Aktiv kultur Ung Aktiv kultur är ett projektstöd som syftar till att barn och unga i åldern 6-25 år ska få uttrycka sig genom eget skapande. Förvaltningen föreslår ett oförändrat anslag om 1,8 mnkr Kultur i skärgården SLL:s skärgårdspolitiska program syftar till att främja en levande skärgård, sträva efter att människor ska kunna bo och verka i skärgården på rimliga villkor och att skärgården utvecklas som rekreationsområde samt värna miljö och kulturmiljö. Genom anslaget Kultur i Skärgården främjar kulturnämnden kulturprogram och kulturprojekt inom alla konstområden för fast boende och besökare på 15 öar i skärgården. Enligt plan är landstingsbidraget för Kultur i skärgården för 2015 oförändrat och uppgår därmed till 400 tkr Stöd till kulturorganisationer att söka EU-medel Budgetåret 2014 avsattes 500 tkr för att vägleda länets kulturorganisationer i frågor om vilka olika EU-stöd som kan sökas. Funktionen bistår med stöd i samband med att ansökningar upprättats.

20 15 (33) Enligt plan är landstingsbidraget för Stöd till kulturorganisationer för 2015 oförändrat och uppgår därmed till 500 tkr Fördjupat samarbete kulturella och kreativa näringar tidigare s.k. filmsatsning Filmen är en viktig del av de kulturella och kreativa näringarna. Stödformen Filmsatsning föreslås ett vidgat målområde och ny benämning fördjupat samarbete kulturella och kreativa näringar. Stockholm är en av Europas ledande kreativa regioner samt en viktig arbetsmarknad för kulturarbetare inom alla konstarter och genrer. Enligt direktiv från fullmäktige ska samverkan med Filmregion Stockholm Mälardalen utvecklas vidare. Samverkan sker idag inom området talangutveckling och medel för detta ingår i stödet till Film Stockholm. För en fortsatt utveckling kommer en mer genomgående analys göras av länets filmliv. Enligt plan uppgår landstingsbidraget för Fördjupat samarbete kulturella och kreativa näringar/filmsatsning till 1 mnkr Ökad regional samverkan För att kulturen skall komma hela länet till del ska kulturförvaltningen samarbeta och ha en dialog med kulturutövare, organisationslivet och med kommuner i länet. En av de prioriterade insatserna är samverkan med kommunerna om kulturens plats i stadsplaneringen för en hållbar stadsutveckling och socialt ansvarstagande, ett arbete som involverar de åtta regionala stadskärnorna som definieras i RUFS Innovativ Kultur är en regional resurs för alla i Stockholms län som arbetar med nyskapande konst- och kulturprojekt, utforskande experiment inom konst och kulturområdet samt för samarbeten mellan kultur, näringsliv och akademi. Sedan 2013 ingår landstinget tillsammans med Haninge, Huddinge, Nacka, Stockholm och Värmdö i ett samarbete kring Innovativ Kultur. Förvaltningen ser arbetet med Innovativ Kultur som en viktig del i ett ökat regionalt samarbete. Enligt plan uppgår landstingsbidraget för Ökad regional samverkan till 800 tkr Utvecklingsanslag Stödet syftar till att stödja verksamheter och aktörer inom länets kulturliv som utifrån befintlig verksamhet vill utveckla nya områden eller målgrupper.

21 16 (33) Utveckling av nya stödformer Kulturnämnden har initierat en översyn av bidragssystemet för att bättre motsvara behoven hos kultur- och föreningslivet. Förvaltningen ges möjlighet att pröva stöd av nya verksamheter och aktörer som ligger utanför de nuvarande stödformerna. Enligt plan uppgår landstingsbidraget för Utvecklingsanslaget och Utveckling av nya stödformer till 2,2 mnkr Film Stockholm Filmen och den rörliga bilden genomsyrar i allt högre grad samhället och har de senaste åren stärkts både som kulturyttring och som ett kommunikativt och pedagogiskt språk. Detta har lett till att Film Stockholm fått en kraftig ökning av efterfrågan på sina tjänster. Det filmpedagogiska området har expanderat inom förskola och skola och det finns stor efterfrågan från hela länet på Film Stockholms tjänster. Det finns också ett behov från skolorna att kunna söka stöd för filmpedagogiska projekt i skolan. Ett angeläget utvecklingsprojekt är Transmedia i vården som utgör ett samarbete mellan Film Stockholm och forskarsamhället. Projektet har förutsättning att utvecklas vidare. Spelliknande applikationer kan användas under längre rehabiliteringar, där patienten t.ex. behöver öva vissa monotona rörelser under lång tid. Visningsområdet har fått nytt fokus i och med att digitaliseringen av länets alla biografer är genomförd. Det är viktigt att bistå kommuner och lokala visningsorganisationer för att kunna utveckla biografen som mötesplats och att skapa bättre förutsättningar för att visa kvalitetsfilm i hela länet. Film Stockholm anordnar fr.o.m en ny regional filmfestival och mötesplats med fokus på talangutveckling och den unga filmen: STOCKmotion. Denna festival anordnas i samarbete med flera kommuner och syftar till att lyfta fram arbetet inom filmområdet på lokal nivå i hela länet. Festivalen ska också spegla kretsloppet mellan den unga filmen och den mer etablerade branschen för att stärka talangutvecklingen och skapa större delaktighet hos målgrupperna. Filmbasen har vid sidan om ordinarie verksamhet också fått uppdrag från kulturnämnden (s.k. filmsatsningen) och Svenska Filminstitutet att driva två större talangutvecklingsprojekt. Dessutom har Filmbasens stödverksamhet ökat sedan centrumbildningen Filmcentrum Stockholm gått i konkurs i januari 2014.

22 17 (33) Enligt plan uppgår landstingsbidraget för Film Stockholm till 5 mnkr för 2015 vilket motsvarar en minskning med 200 tkr i förhållande till Kostnader för f d Medicinhistoriska museets samlingar Kulturnämnden betalar hyra för det förråd där Medicinhistoriska museets samlingar förvaras. För 2015 budgeteras 0,4 mnkr vilket är oförändrat jämfört med Hyresavtalet är uppsagt och hyresvärden har aviserat en större hyreshöjning fr o m Stöd till föreningsliv Verksamhetsstöden till regionala distriktsorganisationer bidrar till ett vitalt och brett föreningsliv i länet, som spänner över generationsgränser. Stöd ges till ungdomsorganisationer, handikapprörelsens ungdomsorganisationer, idrotts- och friluftsorganisationer samt pensionärsorganisationer. Enligt plan uppgår landstingsbidraget till föreningslivet till drygt 50 mnkr vilket är en ökning med 1,35 mnkr i förhållande till Tabell 5: Intäkter och kostnader , Stöd till föreningsliv Budget Förslag Plan Plan tkr 2015 tkr mnkr mnkr Intäkter ,7 53,1 Landstingsbidrag ,7 53,1 Kostnader ,7 53,1 Lämnade bidrag ,7 53,1 Resultat Ungdomsförbund Enligt plan uppgår landstingsbidraget 2015 till ungdomsförbunden till 22,1 mnkr vilket motsvarar en ökning med 600 tkr i förhållande till Anslaget inkluderar stöd till handikapprörelsens ungdomsorganisationer Idrotts- och friluftsförbund Enligt plan uppgår landstingsbidraget till idrotts- och friluftsförbunden 2015 till 26,4 mnkr vilket motsvarar en ökning med 700 tkr i förhållande till 2014.

23 18 (33) Pensionärsorganisationer Enligt plan uppgår landstingsbidraget till pensionärsorganisationerna 2015 till 1,8 mnkr vilket motsvarar en ökning med 50 tkr i förhållande till Stöd till folkbildning Stöd till folkbildning innefattar bidrag till folkhögskolor inom och utanför länet, samt stöd till studieförbundens distriktsorganisationer. Enligt plan uppgår landstingsbidraget 2015 till folkbildning till 87,9 mnkr vilket är detsamma som föregående år. Tabell 6: Intäkter och kostnader , Stöd till folkbildning Budget Förslag Plan Plan 2014 tkr 2015 mnkr 2016 mnkr 2017 mnkr Intäkter ,4 92,3 Landstingsbidrag ,9 89,8 Statsbidrag 6 % ,5 2,5 Kostnader ,4 92,3 Lämnade bidrag ,4 92,3 Resultat Stöd till folkhögskoleutbildning Landstingen och staten svarar gemensamt för finansieringen av folkhögskoleverksamheten i landet. Enligt plan uppgår landstingsbidraget 2015 till folkhögskoleverksamheten till 53,9 mnkr vilket är detsamma som föregående år Stöd till rörelsefolkhögskolor Kulturnämnden stödjer länets, för närvarande 27, folkhögskolor med totalt 42,3 mnkr, varav ca 2,4 mnkr utgörs av statsbidrag för utebliven moms. Det är Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) som beräknar stödet till folkhögskolorna utifrån en särskild fördelningsmodell (den s.k. Stockholmsmodellen). Den ersättning som betalas ut per deltagarvecka till skolorna varierar något mellan åren beroende på hur många veckor skolorna slutligen genomför i förhållande till det givna anslaget uppgår ersättningen per genomförd deltagarvecka till 327,62 kr för skolorna i Stockholms län. Enligt plan uppgår landstingsbidraget 2015 till rörelsefolkhögskolor till 39,8 mnkr vilket är detsamma som föregående år.

24 19 (33) Interkommunal ersättning Konstruktionen med interkommunal ersättning innebär att respektive landsting betalar bidrag för elever från det egna länet som studerar på folkhögskolor i andra län. I det interkommunala bidraget finns inget tak för kostnaderna på samma sätt som avser stödet till rörelsefolkhögskolorna i Stockholms län budgeteras oförändrat anslag om 14,1 mnkr i interkommunal ersättning. Den slutliga kostnaden är dock osäker och kan inte avläsas förrän efter årsbokslutet SKL:s rekommenderade ersättningsbelopp Stockholms läns landsting är ett av tre län i landet som inte följer SKL:s rekommenderade bidragsbelopp vad gäller bidrag till skolor i det egna länet och interkommunal ersättning till skolor i andra län. För 2015 rekommenderar SKL en ersättningsnivå på 381,50 kr per deltagarvecka i interkommunal ersättning. Senast kulturnämnden höjde nivån på ersättningen var 2006, sedan dess har ersättningen legat kvar på formellt 332 kr per deltagarvecka. En anpassning av ersättningen upp till SKL:s rekommenderade nivå skulle innebära en ökad kostnad på cirka 10 mnkr för kulturnämnden vad avser interkommunal ersättning samt ersättning till rörelsefolkhögskolorna Studieförbunden Landstinget stöder studieförbundens distriktsorganisationer i länet. Landstingets stöd beräknas schablonmässigt utifrån antalet genomförda statsbidragsberättigade studiecirkeltimmar års stöd baseras på genomförd verksamhet Enligt plan uppgår landstingsbidraget till studieförbunden till 34 mnkr år 2015 vilket är detsamma som föregående år. 4.7 Konstverksamheten Ett av kulturförvaltningens uppdrag är att utforma konstnärlig gestaltning vid sjukhus och andra vårdmiljöer i hela länet. I uppdraget ingår dels att beställa och köpa in konst i samband med ny- och ombyggnationer, dels att vårda och utöva tillsyn av landstingets konstinnehav med över verk. Huvuddelen av verksamheten, d v s inköp och beställningar av konst i anslutning till byggnation, finansieras av Locum, samt vad gäller Nya Karolinska Solna (NKS), Landstingsstyrelsens förvaltning och Skanska.

25 20 (33) Tabell 7: Intäkter och kostnader , konstverksamheten Budget Förslag Plan Plan tkr tkr mnkr mnkr Intäkter ,2 4,5 Landstingsbidrag ,8 4,1 Övriga intäkter ,4 0,4 Kostnader ,2 4,5 Resultat Konstnärlig gestaltning och förvaltning av konsten Landstingets Framtidsplan för hälso- och sjukvården har med sina stora strategiska investeringar medfört att arbetet med konsten befinner sig i en expansiv fas. Den enskilt största investeringen är bygget av NKS som genererar ett konstanslag om 118 miljoner kronor. Flera utvecklingsprojekt med bäring på tillgänglighet, patientperspektiv och konstnärlig forskning har nyligen initierats av kulturförvaltningen inom ramen för NKS. En ambition är att erfarenheten från dessa projekt ska kunna vara tillämpliga också inom övriga byggnationer av länets sjukhus. Framtidsplanen omfattar även strategiska investeringar rörande de stora akutsjukhusen. Under 2014 har förvaltningen tagit emot beställningar av nya konstprojekt avseende Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Karolinska Huddinge, Södertälje sjukhus och Sankt Görans sjukhus. Därutöver får förvaltningen kontinuerligt beställningar av konstprojekt från Locum gällande de ersättningsinvesteringar som främst avser mindre ombyggnationer vid vårdavdelningar och klinker. I takt med att landstingets konstsamling ökar, både i antal och i ekonomiskt värde, ökar även kraven på förvaltning och tillsyn av den befintliga konsten. Konsten ska inventeras, evakueras, renoveras, förvaras och omplaceras, i nära dialog med bland annat representanter för vården och Locum. Under 2015 väntas omfattande evakueringar och renoveringar av såväl fast som lös konst från många av de stora akutsjukhusen men också från flera av de mindre detta som en följd av de strategiska investeringarna. Den digitala ärendehanteringstjänst som landstinget införde 2012 för att underlätta för vårdavdelningar och kliniker att själva ta kontakt med förvaltningen har resulterat i ett successivt ökat antal ärenden gällande evakueringar, skadad konst och flytt samt ny- och omhängning av konst. En

26 21 (33) tydlig tendens är att allt fler vårdenheter efterfrågar konstkollektioner och pedagogiskt material som kan vara en resurs i vårdarbetet. I revisionsrapporten för 2013 konstateras att kraven på att all landstingsägd konst ska inventeras årligen inte efterlevs. Ansvaret för inventeringen vilar på de landstingsägda bolagen och förvaltningarna. men inventeringstakten är allt för låg och därmed blir kontrollen av landstingets konstbestånd bristfällig, vilket också kritiserats i revisionsrapporten. Under våren har förvaltningen därför utarbetat förslag på alternativa lösningar i dialog med SLL Ekonomi. En viktig utgångspunkt i förslagen är att uppnå kvalitet i förhållande till kostnadseffektivitet för landstinget i sin helhet. Förslagen kommer att beredas vidare av landstingsstyrelsens förvaltning under hösten Konstdatabasen Art Medica har varit i drift i drygt 15 år. Under dessa år har det genomförts en kontinuerlig utveckling med nya funktioner och moduler vilket gör att databasen kunnat klara de nya krav som ställts på effektivitet och kontroll. Grunden (koden) är dock densamma som när systemet byggdes Vissa kritiska delar av Art Medica, bland annat bildhanteringen, hänvisar till externa program med föråldrad teknik som inte längre uppdateras. En välstrukturerad och välskriven kod skapar användarvänlighet, säkerhet, snabbhet och möjligheter att lägga in rörliga bilder. Det innebär också att databasen blir avsevärt lättare och billigare att underhålla samt säkras inför framtiden. Enligt plan uppgår landstingsbidraget till förvaltningens hantering av befintlig konst och konstnärlig gestaltning till drygt 3,6 mnkr år 2015 vilket är en ökning med 100 tkr jämfört med Landstingets Framtidsplan för hälso- och sjukvården har med sina investeringar medfört ett antal unika och strategiska gestaltningsuppdrag som involverar förvaltningen. 4.8 Kultur i vården Kulturförvaltnings övergripande uppdrag inom Kultur i vården är att säkerställa att ett programutbud finns tillgängligt för de som vistas en längre tid inom vården och äldreomsorgen. Kultur i vården omfattar utbudet genom programkatalogen, projektstöd Kultur i vården, ersättning till STIM, forskning inom kultur och hälsa samt Film i vården. Projektstöd för Kultur i vården är ett komplement till programverksamheten och ges till projekt som riktas mot barn och unga på barnsjukhusen eller äldre som vistas inom landstingets vårdinstitutioner. En viss ökning av ansökningar om nya projekt har kunnat konstateras de senaste åren. Film Stockholm arbetar med projekt inom Film i vården genom filmskapande både på barnsjukhus och inom vård- och omsorgsboenden.

27 22 (33) STIM har från sagt upp det befintliga avtalet gällande musik som framförs i landstingets regi. Inget nytt avtal har tecknats ännu. Tabell 8: Intäkter och kostnader , Kultur i Vården Budget Förslag Plan Plan tkr tkr mnkr mnkr Intäkter ,0 19,3 Landstingsbidrag ,0 17,3 Övriga intäkter ,0 2,0 Kostnader ,5 18,8 Resultat ,5 0,5 Enligt plan uppgår landstingsbidraget till Kultur i vården till 14,6 mnkr för 2015 vilket är en ökning med knappt 443 tkr i förhållande till Stockholms landstings idrottsförbund Stockholms landstings idrottsförbund (SLIF) har till uppgift att stödja och stimulera motions- idrotts- och hälsofrämjande verksamhet för medarbetarna inom SLL. Verksamheten bedrivs dels av förbundet, dels av de 40-talet ideella idrotts- och friskvårdsföreningarna inom landstinget. De senaste åren har SLIF i ökad utsträckning arbetat med hälsofrämjande aktiviteter för alla landstingsanställda - inte enbart medlemmar i de lokala idrottsföreningarna. SLIF blir därmed en allmän resurs i landstingets strävan att ur ett arbetsgivarperspektiv förebygga ohälsa hos medarbetarna. SLIF:s anslag för 2015 uppgår enligt plan till 4,27 mnkr, vilket innebär en minskning med 20 tkr i förhållande till Tabell 9: Intäkter och kostnader , SLIF Förslag Plan Plan Plan tkr tkr mnkr mnkr Intäkter ,4 4,5 Landstingsbidrag ,4 4,5 Kostnader ,4 4,5 Resultat

28 23 (33) 4.10 Förvaltningskontor och gemensamma kostnader Inom verksamhetsområdet återfinns kostnader för förvaltningskontorets personal, driftkostnader för kontoret samt förtroendevalda ökar landstingsbidraget med 700 tkr för löpande pris-, löne- och arvodeskostnadsökningar. Landstingsbidraget uppgår 2015 till totalt 26,7 mnkr. Tabell 10: Förändring av landstingsbidrag för förvaltningskontoret och gemensamma kostnader 2015 jämfört med 2014 (tkr) Löne- och prisökningar förvaltningskontoret 669 Löne- och prisökningar förtroendevalda 20 Summa förändring 689 Tabell 11: Intäkter och kostnader förvaltningskontoret och gemensamma kostnader Budget Förslag Plan Plan tkr tkr mnkr mnkr Intäkter ,5 28,2 Landstingsbidrag ,4 28,1 Övriga intäkter ,1 0,1 Kostnader ,7 Resultat ,5-0, Disponibla medel Genom det disponibla utrymmet för senare fördelning kan kulturnämnden ta ställning till behov som uppkommer under pågående budgetår utan krav på omedelbara omprioriteringar. Nämndens disponibla utrymme för senare fördelning budgeteras 2015 till 530 tkr vilket är detsamma som 2014.

29 24 (33) Tabell 12: Intäkter och kostnader , Disponibelt utrymme Budget Förslag Plan Plan tkr tkr mnkr mnkr Intäkter ,5 0,5 Landstingsbidrag ,5 0,5 Kostnader ,5 0,5 Resultat Konsekvensbeskrivning satsning utöver ram Som anförts ovan (2.1) ser kulturförvaltningen en stor potential i att involvera kultursektorn än mer i den växande Stockholmsregionens utmaningar. En konsekvensbeskrivning av en satsning utöver ram motsvarande 12 mnkr följer. Genom att öka stödet till regional kulturverksamhet med 1,6 mnkr ges möjlighet till en än mer strategisk dialog med vissa kulturverksamheter av betydelse för länet. Ökningen ger också möjlighet att öppna upp för nya relevanta aktörer inom samtliga konstområden. Konserthuset har i eget äskande den 26 augusti beskrivit behovet av en ökning av landstingsstödet med 2,54 mnkr utöver ramen. De kulturella och kreativa näringarna har betydelse för regionens tillväxt och attraktivitet. Kulturförvaltningen bedömer att ytterligare insatser inom området kan bidra till en än mer dynamisk region. Särskilt angeläget är att värna om den konstnärliga utvecklingen som är grunden för de kulturella och kreativa näringarnas potential vilket motiverar att anslaget till fördjupat samarbete inom de kulturella och kreativa näringarna höjs med 1 mnkr. Vidare är en av de prioriterade inriktningarna i arbetet med de kulturella och kreativa näringarna en ökad samverkan med kommunerna om kulturens plats i stadsplaneringen för en hållbar stadsutveckling och ett socialt ansvarstagande. Åtta regionala stadskärnorna definieras i detta hänseende i RUFS En höjning av anslaget till ökad regional samverkan ger förvaltningen än större möjlighet att verka i denna riktning. Kulturlivets internationalisering är prioriterat och bidrar till dess utveckling samtidigt som det sätter regionen på kartan. Kulturförvaltningen erfar ökade förväntningar från kulturaktörer i länet om hjälp med att söka EUmedel varför förslaget är att anslaget för detta höjs med 0,8 mnkr.

30 25 (33) I detta budgetunderlag har de förändringar som präglar kulturområdet presenterats. För att Stockholms läns landsting ska vara en än mer angelägen aktör inom området och strategiskt kunna driva kulturens roll i en växande region behöver även kulturförvaltningens bidragsgivning anpassas. Detta är också i linje med den av kulturnämnden initierade bidragsöversynen. Utvecklingsanslaget och anslaget för utveckling av nya stödformer har en strategisk roll för att stödja verksamheter och aktörer inom länets kulturliv som utifrån befintlig verksamhet vill utveckla nya områden eller målgrupper och för möjligheten att pröva stöd till nya verksamheter och aktörer som ligger utanför de nuvarande stödformerna. Förvaltningen bedömer att en höjning av utvecklingsanslagen med sammanlagt 1,3 mnkr skulle få avsedd effekt på kort sikt och utgöra underlag för en framtida utveckling inom området. Andra delar av kulturnämndens verksamhet möter idag både ökad efterfrågan och ökade krav från omvärlden. Detta är positivt och visar att kulturen involveras i regionens utmaningar. Inte minst filmen har under senare år stärkts som kulturyttring, som ett kommunikativt och pedagogiskt verktyg i skolan och inom vården. Förvaltningen föreslår en utökad ram för Film Stockholm med 800 tkr. Landstingets Framtidsplan för hälso- och sjukvården har med sina stora strategiska investeringar medfört att arbetet med konsten och den offentliga gestaltningen befinner sig i en expansiv fas. Den enskilt största investeringen är bygget av NKS som genererar ett konstanslag om 118 miljoner kronor. Satsningen innebär att förvaltningen behöver stärka sitt arbete med den offentliga gestaltningen och föreslår därmed att anslaget till konstverksamheten höjs med 1,2 mnkr. Slutligen ser kulturförvaltningen i enlighet med nya forskningsrön och erfarenhet från den egna verksamheten inom Kultur i vården att kultur kan bidra till att öka välbefinnandet och hälsa. Anslaget till Kultur i vården behöver öka med 1,2 mnkr i syfte att dels möta den ökade efterfrågan och dels för att bedriva ett fortsatt utvecklingsarbete. SLIF kansliet (Stockholms landstings idrottsförbund) ser goda möjligheter att utveckla den delen av verksamheten som arbetar med hälsofrämjande aktiviteter för alla landstingsanställda och därmed vara en allmän resurs i landstingets strävan att ur ett arbetsgivarperspektiv förebygga ohälsa hos medarbetarna. Det totala stödet till SLIF bedöms behöva ökas med 150 tkr. Till sist bedömer kulturförvaltningen att det behövs ökade resurser för de sju olika IT-system som är av vital betydelse för verksamheten och som spänner från bokningssystem för kultur i vården till databas för redovisning av den landstingsägda konsten och dokument- och