Kulturnämndens budgetunderlag 2014 och plan

Transkript

1 KUN 2013/105 Kulturnämndens budgetunderlag 2014 och plan

2 2 (18) Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Behov av ökat landstingsbidrag utöver planeringsramen för perioden Behov av generell utökning av stödet till länsfunktionerna inom kulturområdet Utveckling av kulturlivet i de regionala stadskärnorna Ekonomi Ekonomiskt utgångsläge Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin Antaganden i budget Resultatbudget Personal Balansbudget Investeringar Styrning Styrning inom nämnd/styrelse Mål och strategier Mål Miljöutmaning Verksamhet Verksamhetsidé och vision Verksamhetens omfattning och innehåll Stöd till regional kulturverksamhet Stöd till föreningsliv Stöd till folkbildning Stöd till folkhögskoleutbildning Studieförbunden Kultur i vården Konstverksamheten Stockholms landstings idrottsförbund SLIF:s organisatoriska hemvist... 14

3 3 5.9 Förvaltningskontor och gemensamma kostnader Disponibelt utrymme Kvalitetsredovisning Verksamhetsförändringar Ökad satsning på kultur och hälsa Modern teknik för inventering av konst Ökad regional samverkan inom KKN-sektorn Konsten på NKS Nämnd/styrelse som arbetsgivare Personal- och kompetensförsörjning Hållbar utveckling Möjligheter och risker Övrigt Bilagor: Bilaga 2. Investeringar vård och annan verksamhet Bilaga 6. Miljöbedömning maskiner, inventarier samt IT (yttre miljöpåverkan)

4 4 1. Sammanfattning Kulturnämndens landstingsbidrag för 2014 uppgår till 410,2 mnkr vilket innebär en ökning på 10,2 mnkr jämfört med Den totala omsättningen beräknas bli 424,4 mnkr. I planen för de två nästkommande åren efter 2014 ökar kulturnämndens landstingsbidrag till 421,7 mnkr för 2015 och 433,5 mnkr för Föreliggande budgetunderlag ligger inom angiven planeringsram för beräkningsperioden. 2. Inledning Kulturnämnden prioriterar stöd till regional kulturverksamhet och Kultur i vården framför stöd till föreningsliv och folkbildning. Stödet till Stockholms konserthus och Kungliga filharmonikerna höjs med 3 mnkr enligt gällande avtal mellan landstinget och konserthusstiftelsen. Landstingsbidraget för stöd till Regional kulturverksamhet utökas därmed med 6,5 mnkr. Prioriteringen av stöd till verksamhet för barn och unga fortsätter. Nämnden utökar även satsningarna inom området kultur och hälsa med 2 mnkr, främst avseende breddad verksamhet inom Kultur i vården. Nämnden anser att landstingsbidraget för kulturnämnden bör ökas utöver planeringsramen för perioden för att möjliggöra ökade satsningar på länsfunktionerna inom kulturområdet. Nämnden vill även göra en satsning på att utveckla kulturlivet i länets sex regionala stadskärnor. 2.1 Behov av ökat landstingsbidrag utöver planeringsramen för perioden Kulturnämnden ser behov som inte ryms i planeringsramarna ramen för , speciellt under de två avslutande planåren Behov av generell utökning av stödet till länsfunktionerna inom kulturområdet Mot bakgrund av att Stockholms län omfattar mer än en femtedel av landets befolkning ser kulturnämnden behov av att öka satsningarna på länets kulturliv. Det gäller inte minst de sex länsfunktionerna som är underdimensionerade i förhållande till befolkningens storlek och efterfrågan från kommuner, kulturföreningar och allmänhet. Vanligtvis får samtliga länsfunktioner en årlig uppräkning för kompensation för löpande kostnadsökningar. Någon av länsfunktionerna kan även ges en real utökning av stödet för att därigenom bredda sin verksamhet men en generell och mer påtaglig utökning av länsfunktionerna ryms inte i planeringsramen för perioden Utveckling av kulturlivet i de regionala stadskärnorna Enligt RUFS 2010 ska åtta s k regionala stadskärnor utvecklas i länet som komplement till Stockholms innerstad i takt med att länets invånarantal ökar kraftigt.

5 5 Kulturnämnden har i remissförfarandet då RUFS 2010 arbetades fram påtalat vikten av att den regionala planeringen även innefattar kultur, föreningsliv och folkbildning som utgör viktiga hörnstenar för att ett samhälle eller en stad ska vara komplett. I yttrandet över TMRs förslag rörande handlingsprogram för regionala stadskärnor hösten 2012 betonade kulturnämnden ånyo kulturfrågornas betydelse i regionen och att ett levande och aktivt kulturliv är ett av de främsta kännetecknen på en dynamisk region, och på många sätt även är en grundbult i det öppna demokratiska samhället. Om vår region skall bli Europas mest attraktiva bör möjligheten att utveckla många intressanta kulturella och sociala mötesplatser i regionen uppmuntras, då måste även de regionala stadskärnorna inkluderas. För att utveckla de regionala stadskärnorna till attraktiva platser att arbeta och leva i är det viktigt att inte glömma bort människors behov av sociala och kulturella mötesplatser. Som en del av Stockholms landsting bör naturligtvis kulturnämnden bidra till att genomföra intentionerna i RUFS Kulturnämnden föreslås därför få i uppdrag att stödja etableringen av kulturverksamhet i anslutning till de regionala stadskärnorna i samverkan med berörda kommuner. Kulturnämnden bör därvidlag inte stödja investeringar i fast egendom men kan stödja kulturverksamhet som genomförs på projektbasis eller som planeras kunna få en mer fast etablering i de regionala stadskärnorna. För att ett sådant stöd inte skall inverka negativt på fördelningen av ordinarie stöd till länets kulturliv, föreningsliv och folkbildning, föreslås en ökning av kulturnämndens landstingsbidrag med 2 mnkr utöver planeringsramen 2015 och 4 mnkr Ekonomi 3.1 Ekonomiskt utgångsläge Enligt landstingsfullmäktiges beslut om budget för 2014 blir kulturnämndens landstingsbidrag 410,2 mnkr. Det innebär en utökning med 10,2 mnkr jämfört med 2013 års budget. Den totala omsättningen är budgeterad till 424,4 mnkr. 3.2 Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin Kulturnämnden fördelar främst ekonomiskt stöd till fristående aktörer inom länets kulturliv, föreningsliv och folkbildning. Det innebär att nämnden har kontroll på den dominerande delen av de samlade kostnaderna. Kostnader för interkommunal ersättning för folkhögskoleutbildning kan nämnden dock inte styra. 3.3 Antaganden i budget För helåret 2014 budgeteras ett nollresultat i enlighet med landstingsfullmäktiges resultatkrav. Löpande kostnadsökningar beräknas till ca 2,0 procent.

6 Helårsarbeten Personalkostnader Övriga kostnader Totala kostnader 6 Diagrammet nedan visar på kostnadsförändringar mellan budget 2013 och budget för Antalet budgeterade årsarbetare är detsamma som 2013 dvs 43. Personalkostnaderna 2014 beräknas bli något högre än ,5% Förändring mellan BU13 och BT14 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 3.4 Resultatbudget Den totala omsättningens ökning beror huvudsakligen på att landstingsbidraget ökat med 10,2 mnkr. De övriga intäkterna minskar jämfört med bokslut 2012 p g a att EUbidrag fasats ut. Personalkostnaderna minskar med två procent 2014 jämfört med bokslut 2012, vilket beror på att Länshemslöjdskonsulenterna fr o m 2013 överförts till Stockholms läns museum.

7 7 RESULTATRÄKNING (Mkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER BT1412 (Controller) BU1312 (Controller) AC1212 (Controller) Förändring BT14/BU13 Förändring BT14/AC12 Sålda primärtjänster % -10% Statsbidrag % -11% Landstingsbidrag % 6% Övriga intäkter % -73% S:A VERKSAMHETENS INTÄKTER % 4% Varav internt SLL % 6% VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader % -2% Köpta primärtjänster, kultur i vården % 4% Hyreskostnader % -4% Inhyrd Personal Övriga kostnader % 4% S:A VERKSAMHETENS KOSTNADER % 4% Varav internt SLL % 0% Avskrivningar % -22% Finansnetto % -67% ÅRETS RESULTAT % -150% Personal Personalkostnadsökningen i budget 2014 jämfört med budget 2013 är ca tre procent. Av den totala personalkostnadsökningen för 2014 består ca 0,7 mnkr i löneökningar. Antal helårsarbeten 2014 budgeteras till 43, vilket är detsamma som budget FÖRÄNDRING AV ANTAL HELÅRSARBETE BU BT Plan Plan (närvaro - och frånvarotid exkl extratid) Totalt antal helårsarbete 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

8 8 3.5 Balansbudget BALANSRÄKNING (Mkr) BT1412 (Lokalt ek.syst.) BU1312 (Lokalt ek.syst.) AC1212 (Contr.) Förändring BT14/BU13 Förändring BT14/AC12 TILLGÅNGAR Anläggningsstillgångar % 0% Omsättningstillgångar % -39% varav kassa och bank % -24% S:A TILLGÅNGAR % -38% EGET KAPITAL Eget kapital varav årets resultat Avsättningar (samt ev Minoritetsintresse) 0 0 SKULDER Långsfristiga skulder Kortfristiga skulder % -36% S:A SKULDER & EGET KAPITAL % -37% I balansräkningen budgeteras inga större förändringar för 2014 jämfört med budget Investeringar I budget för 2014 samt plan för beräknas förvaltningen investera i datorer och servrar samt filmutrustning för ca 0,3-0,4 mnkr årligen för att säkerställa driften. Film Stockholm beräknar att under perioden investera 0,1-0,2 mnkr i teknikutrustning på filmbasen. INVESTERINGAR (Mkr) Trafikinvesteringar Invest. i landstingets fastigheter BU 2013 BT 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Maskiner / Inventarier/IT 0,6 0,4 0,3 0,4 0,3 0,3 Ombyggnation externt förhyrd lokal Summering Styrning 4.1 Styrning inom nämnd/styrelse Kulturnämnden fastställer årsanslag för respektive form av externt stöd. Nämnden fastställer ett samlat anslag för den egna förvaltningen som från och med 2014 innefattar enbart en kulturproducerande verksamhet Film Stockholm, regionalt resurscentrum för film.

9 9 Inom kulturområdet beslutar kulturnämnden vilka organisationer som ska få stöd och stödets storlek vad avser verksamhetsstöd, scenkonststöd och kulturstöd. Beslut om stöd inom mindre anslag är delegerade till förvaltningen. Vad avser stöd inom föreningslivet beslutar kulturnämnden om verksamhetsstöd till idrotts- och friluftsorganisationer. Vad avser övriga regionala distriktsorganisationer samt stödet till folkbildningen, fastställer kulturnämnden vilka organisationer som uppfyller kraven för att få stöd medan det årliga stödet fördelas av förvaltningen enligt ett tydligt regelverk baserat på kvantifierbara värden. I samband med att kulturnämnden fastställer månadbokslut får nämnden även rapport från kulturförvaltningen om andra väsentliga händelser i verksamheten som nämnden bör känna till. Kulturnämnden fastställer årligen plan för intern kontroll. Nämnden fastställer även andra styrdokument så som jämställdhets- och mångfaldsplan, miljöplan, lokala upphandlingsföreskrifter, informationssäkerhetsföreskrifter m m. 4.2 Mål och strategier Mål Kulturnämnden stöder det fria kulturlivet i Stockholms län genom dels långsiktigt verksamhetsstöd, dels olika projektstöd. Kulturverksamhet som erhåller stöd ska ha en hög kvalitet. Alla beslut om stöd till kultur- och föreningsliv baseras på de fyra målområdena: Demokrati, Jämställdhet mellan könen, Jämlikhet, Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. För kulturnämnden är landstingets huvudmål ekonomi i balans relevant. I enlighet med budget prognostiserar nämnden ett nollresultat för helåret MÅL Ekonomi i balans Dimension/ parameter Utfall 2012 Mål 2013 Mål 2014 Mål 2015 Mål 2016 Resultatutfall 0, Uppdrag I slutlig budget 2013 har kulturnämnden inte fått något uppdrag. Sex direktiv kan dock utläsas.

10 10 1. Kultur i vården och regional kulturverksamhet prioriteras 2. Stärka kontaktytorna mellan kultur- och näringsliv - Genom att främja entreprenörskap, skapa mötesplatser, ge stöd till kulturlivet och de kreativa näringarna kan nya verksamheter skapas och gamla växa och utvecklas. 3. Barnen först Alla barn och unga har rätt till kulturupplevelser. Landstinget ska sträva efter fördjupad samverkan med kommuner och andra intressenter inom barnkulturområdet. 4. Film, en kulturell och kreativ näring - Möjligheterna att samordna resurserna undersöks. Nya distributionskanaler för film måste nyttjas så att tillgängligheten ökar. Ett fördjupat samarbete med Filmregion Stockholm-Mälardalen utreds. 5. Kultur i vården Verksamheten utvärderas för att ta fram förslag till hur verksamheten kan utvecklas och kvalitetssäkras. Aktuell forskning på området implementeras. Kulturnämnden verkar för att en vetenskaplig studie genomförs där sambandet mellan kultur och hälsa utreds. 6. Stockholms Konserthus - Genom ett flerårigt ekonomiskt avtal tar landstinget sitt ansvar för att ge Stockholms konserthus möjligheter att utvecklas och fortsatt leva upp till ambitionen att erbjuda musikupplevelser i världsklass Miljöutmaning 2016 Nämnden kräver att mottagare av större ekonomiskt stöd arbetar aktivt med miljöfrågorna och fr o m 2015 måste mottagare av ekonomiskt stöd om 7 miljoner kr eller mer vara miljöcertifierade enligt ISO eller EMAS se vidare avsnitt Verksamhet 5.1 Verksamhetsidé och vision Kulturen har som mål att stärka humanistiska och demokratiska ideal i samhället. Kultur är även hälsa. Tillgång till kulturupplevelser gör att vi lever längre, mår bättre och påskyndar tillfrisknandet. Kultur ska vara tillgänglig för alla oavsett ålder, kön, funktionsförutsättning, etnisk bakgrund eller utbildning. Genom kulturnämndens stöd till länets kultur- och föreningsliv erbjuds länsinvånarna ett större utbud av kultur och föreningsverksamhet av god kvalitet än vad som hade varit möjligt utan nämndens stöd. Generellt prioriteras kultur för barn och unga som skall ha rätt till kulturupplevelser genom eget skapande och genom att kunna ta del av olika former av kulturellt och konstnärligt skapande. Det är viktigt att kulturen är lättillgänglig för hela regionen och ger fler barn i hela länet möjlighet att växa genom att själva medverka i ett kulturliv av hög kvalitet. Kul-

11 11 turen kan framgent fylla en viktig roll i strävan att stockholmsregionen ska bli Europas attraktivaste. 5.2 Verksamhetens omfattning och innehåll Kulturnämndens landstingsbidrag för 2014 uppgår till 410,2 mnkr vilket innebär en ökning på 10,2 mnkr jämfört med Den totala omsättningen beräknas bli 424,4 mnkr. I planen för de två nästkommande åren efter 2014 ökar kulturnämndens landstingsbidrag till 421,7 mnkr för 2015 och 433,5 mnkr för Tabell 1: Landstingsbidrag per verksamhetsområde (tkr) Budget Förslag Plan Plan Verksamhetsområde(tkr) Stöd till regional kulturverksamhet Stöd till föreningsliv Stöd till folkbildning Konstverksamhet Kultur i Vården SLIF Gemensamma kostnader Disponibelt utrymme S:a landstingsbidrag Stöd till regional kulturverksamhet Under den regionala kulturverksamheten sorterar Stöd till Stockholms Konserthus, Verksamhetsstöd inklusive länsfunktioner, Kulturstöd, Stöd till scenkonst med inriktning mot barn unga och familjer, Projektstöd för ungas aktiva deltagande i kulturlivet - Ung aktiv kultur, Stöd till kultur i skärgården, Stöd till hälsopedagogisk kulturverksamhet, kostnaderna för att magasinera samlingarna från Medicinhistoriska museet som nämnden drev fram till 2004 samt den kulturverksamhet som finns inom kulturförvaltningen - Film Stockholm. Stöd till regional kulturverksamhet prioriteras och utökas med 6,5 mnkr. Därav avser 3 mnkr stödet till Stockholms konserthusstiftelse i enlighet med gällande avtal mellan landstinget och stiftelsen. Stödet till länsfunktionerna beräknas kunna höjas med ca 2,7 procent. Kulturnämnden utökar även stödet till hälsopedagogisk kulturverksamhet samt kulturstöd. Kulturnämnden avsätter 2014 ytterligare medel för att aktivt medverka i strävan till ökad samverkan inom länet mellan kommuner, staten och övriga aktörer vad avser utvecklingen av förutsättningarna för att driva företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Nämnden kommer även att utöka anslaget till kulturorganisationer som vill söka stöd från EU. I samverkan med Stockholms stad, Huddinge, Nacka och

12 12 Värmdö kommuner samt Stiftelsen Framtidens kultur planerar kulturnämnden att gå in som part i det regionala projektet Innovativ Kultur för att dels fördela ett gemensamt ekonomiskt stöd till nyskapande kultur, dels utveckla ett centrum för vägledning av kreativa företagare. Den extra satsning med 1 mnkr om året som inleddes 2012 ligger kvar under planperioden. Totalt uppgår landstingsbidraget för stöd till regional kulturverksamhet till 225,2 mnkr Därutöver beräknas statsbidragsintäkter om 7,8 mnkr och övriga intäkter om ca 2,0 mnkr. 5.4 Stöd till föreningsliv Verksamhetsstöden till regionala distriktsorganisationer omfattar stöd till idrotts- och friluftsorganisationer, ungdomsorganisationer, handikapprörelsens ungdomsorganisationer samt stödet till pensionärsorganisationer. Stödet består av ett grundstöd per organisation samt ett rörligt stöd baserat på antal medlemmar. Budgeten utökas med 1,3 mnkr uppgår landstingsbidraget till ca 49 mnkr. 5.5 Stöd till folkbildning Stöd till folkbildning innefattar bidrag till folkhögskolor inom och utanför länet, samt stöd till studieförbundens distriktsorganisationer. Stödet till folkbildning för 2014 är detsamma som föregående år, d v s 87,9 mnkr Stöd till folkhögskoleutbildning Landstingen och staten svarar gemensamt för finansieringen av folkhögskoleverksamheten i landet. Budgeten 2014 är oförändrad jämfört med 2013 och landstingsbidraget uppgår till 53,9 mnkr. Kulturnämnden stöder länets för närvarande 27 folkhögskolor med totalt 42,3 mnkr varav 2,4 mnkr utgörs av statsbidrag för utebliven moms. Det är RIO (Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation) som fördelar bidragen till folkhögskolorna utifrån en särskild fördelningsmodell (den så kallade Stockholmsmodellen). I kulturnämndens budget för 2014 finns 14,1 mnkr avsatt för interkommunala ersättningar till folkhögskolor, vilket är detsamma som för Den slutliga kostnaden är dock osäker och kan inte avläsas förrän efter årsbokslutet. Konstruktionen med interkommunal ersättning innebär att respektive landsting betalar bidrag för elever från det egna länet som studerar på folkhögskolor i andra län. I det interkommunala bidraget finns inget tak för kostnaderna på samma sätt som för stödet till rörelsefolkhögskolorna.

13 13 Kulturnämnden följer inte det av Sveriges kommuner och landsting (SKL) rekommenderade ersättningsbeloppet på 375 kr per deltagarvecka. Nämnden beräknar dock att en anpassning till SKL:s rekommenderade nivå för interkommunal ersättning samt ersättning till rörelsefolkhögskolorna totalt skulle innebära en ökning om ca 10 mnkr Studieförbunden Landstinget stöder studieförbundens distriktsorganisationer i länet. Landstingets stöd beräknas schablonmässigt utifrån antalet genomförda statsbidragsberättigade studiecirkeltimmar års stöd baseras på genomförd verksamhet Inom den budgeterade ramen fördelas ett särskilt stöd till studieförbundens kulturverksamhet som utökas från 900 tkr 2013 till 2 mnkr Landstingsbidraget är oförändrat jämfört med 2013 och uppgår till 34 mnkr under Kultur i vården Kultur i Vården omfattar utbudet genom programverksamheten och projektstöd med inriktning främst mot barn, ungdomar och äldre, forskning inom kultur och hälsa, Film i vården samt ersättning till STIM. Inför 2014 utökas anslaget för programkatalogen med 260 tkr p g a höjda arvoden tillartisterna. Anslaget uppgår därmed till 9,9 mnkr. Under de senaste åren har en ökad mängd kvalificerade ansökningar om projektstöd Kultur i vården konstaterats vilket också bidrar till att verksamheten med kultur i vården breddas. Stödet till projektstödet utökas med 100 tkr till 1,5 mnkr. 1,3 nkr sätts av för att bredda programutbudet och kunna stödja forskning inom kultur i vården. Totalt uppgår landstingsbidraget till Kultur i vården till 14,1 mnkr under 2014 vilket är 1,2 mnkr mer än Konstverksamheten Landstingsbidraget till Konstverksamhet förstärks med 505 tkr 2014 och uppgår därmed till 3,3 mnkr. Konstverksamhetens budget omfattar konstreparationer, följdkostnader för lös konst, fotografering och anslag för konstdatabaser. Anslag för inköp av konst genereras inom landstingsfastigheters budget för bygginvesteringar.

14 Stockholms landstings idrottsförbund Stockholms landstings idrottsförbund (SLIF) och SLIF-kansliet har till uppgift att stödja och stimulera motions- idrotts- och hälsofrämjande verksamhet som bedrivs av SLIF och ideella idrotts- och friskvårdsföreningar inom landstinget. Målgrupp är alla anställda inom SLL. De senaste åren har SLIF i ökad utsträckning arbetat med hälsofrämjande aktiviteter för alla landstingsanställda - inte enbart medlemmar i de lokala idrottsföreningarna. SLIF blir därmed en allmän resurs i landstingets strävan att ur ett arbetsgivarperspektiv förebygga ohälsa hos medarbetarna ökas stödet till SLIF med 110 tkr och uppgår till 4,2 mnkr SLIF:s organisatoriska hemvist SLIF har under de senaste åren i ökad utsträckning vänt sig till landstingsanställda i stort och inte enbart till medlemmar i förbundets idrottsföreningar. Det innebär att verksamheten har en större inriktning på hälsa än ren idrott och att landstingets arbetsgivareföreträdare utgör en allt mer betydelsefull målgrupp då SLIF kan spela en aktiv roll i strävan att upprätthålla en god hälsa hos landstingets anställda. Mot den bakgrunden kan det konstateras att SLIF-kansliets organisatoriska hemvist inom kulturförvaltningen inte är idealisk ur personalstrategisk synvinkel. 5.9 Förvaltningskontor och gemensamma kostnader Inom verksamhetsområdet återfinns kostnader för förvaltningskontorets personal, driftkostnader för kontoret samt förtroendevalda ökar landstingsbidraget med 685 tkr för löpande pris- och löne- och arvodeskostnadsökningar. Landstingsbidraget uppgår 2014 till totalt 26,0 mnkr Disponibelt utrymme Nämndens disponibla utrymme för senare fördelning budgeteras 2014 till 502 tkr vilket är 128 tkr lägre än Kvalitetsredovisning Inom kulturstödsverksamheten sker den egentliga kvalitetsbedömningen i samband med att ansökningarna bereds. Kulturförvaltningen begär sedan skriftliga redovisningar från alla som erhåller kultur- och föreningsstöd och genomför fördjupade granskningar genom egna stickprovskotroller ute hos organisationerna. Därutöver gör förvaltningen en kontinuerlig uppföljning av de organisationer som får verksamhetsstöd till regional kulturverksamhet samt stöd som regional distriktsorganisation i och med att beslutade stöd betalas ut till fullo först efter att förvaltningen godkänt bokslut med verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse från närmast föregående år. Förvaltningen har också fortlöpande kontakter med större mottagare av verksamhetsstöd. Kulturnämnden föreläggs årligen flera uppföljningsrapporter rörande stöden till kultur- och föreningsliv. Vanligitvis återkräver kultur-

15 15 nämnden en handfull utbetalade stöd varje år p g a att projekt inte genomförts i enlighet med ansökan eller p g a bristfällig redovisning. Under 2013 genomförs utvärderingar av länsfunktionerna inom kulturområdet och Kultur i vården-verksamheten. Resultatet av utvärderingarna kommer att utgöra en värdefull grund för utformningen av verksamheten under planperioden Verksamhetsförändringar Ökad satsning på kultur och hälsa Kulturnämnden har ambitionen att utveckla nya former av kulturprogram inom flera konstformer. Under 2012 och 2013 genomför kulturförvaltningen och länsfunktionerna projektet Seniorkultur för att finna nya former för kultur för äldre. Hela verksamheten med Kultur i vården utvärderas 2013 i syfte att få en grund för fortsatt utvecklingsarbete. Ambitionen är också att få en närmare koppling mellan Kultur i vården-verksamheten och pågående forskning inom området kultur och hälsa. Samtidigt ökar nämnden anslaget för stöd till hälsopedagogisk kulturverksamhet. Totalt satsas därmed ytterligare 2 mnkr på verksamheter inom kultur och hälsa Modern teknik för inventering av konst Kulturnämnden moderniserar konstdatabasen i syfte att förenkla inventeringen av konst genom att de gamla inventeringslistorna blir digitala och en läsplatta blir arbetsverktyget. På sikt ska det vara möjligt att sköta inventeringen genom streckkoder eller liknande vilket kommer att innebära att inventeringsarbetet går snabbare och blir ännu säkrare Ökad regional samverkan inom KKN-sektorn För närvarande pågår flera aktiviteter i syfte att öka samverkan mellan olika aktörer i länet för att förbättra förutsättningarna för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna (KKN). Det handlar om ökad samverkan mellan landstinget och kommunerna, staten, kulturföretagarna och i förekommande fall även näringslivet. En ökad samverkan och samordning av de regionala frågorna inom sektorn är nödvändig för att Stockholms län ska kunna hävda sig bättre i konkurrensen om t ex statliga medel till KKN-sektorn Konsten på NKS Inom konstverksamheten fortsätter arbetet med den konstnärliga gestaltningen inom Nya Karolinska Solna. Konstanslaget är på totalt 118 mnkr fördelat på drygt 49 mnkr till fast/ platsanknuten konst som projektbolaget finansierar och knappt 70 mnkr som landstinget finansierar och som går till den lösa konsten. Den lösa konsten måste köpas in kontinuerligt under åren fram till då sjukhuset står klart.

16 16 7. Nämnd/styrelse som arbetsgivare Personalkostnaden för 2014 beräknas till 32 mnkr att jämföra med 2013 års budgeterade personalkostnad på 31 mnkr. Antalet budgeterade årsarbetare beräknas till 43 för 2014 vilket är detsamma som budgeterades för Medarbetarenkät kommer att genomföras för samtliga anställda inom förvaltningen Kulturförvaltningen väljer att även använda stöd för uppföljning av resultat och framtagande av handlingsplaner på enhetsnivå. Dessa handlingsplaner ligger delvis till grund för det utvecklingsarbete som genomförs för att höja medarbetarindex på förvaltningen. I 2014 års budget upptas ca kr per anställd för företagshälsovård. Inom förvaltningskontoret tillämpas flexibel årsarbetstid enligt lokalt kollektivavtal vilket dels möjliggör att jämställdhetsmålen kan uppnås, dels bör bidra till att minska sjukskrivningarna. Samtliga anställda har möjlighet till en timmes friskvård per vecka samt subventioner för friskvårdsaktiviteter med kr om året. Förvaltningen har som mål att den procentuella sjukskrivningen ej ska överstiga tre procent. 7.1 Personal- och kompetensförsörjning Kulturförvaltningen har under långt tid haft en låg personalomsättning med få avgångar. Det innebär att medelåldern hos medarbetarna varit relativt hög. Under de närmaste fem åren kommer därför antalet avgångar p g a ålderspension att öka. Många av de arbetsuppgifter som finns inom förvaltningen måste betraktas som förhållandevis attraktiva inom sin nisch. Förvaltningen besväras dock av ett relativt lågt löneläge vilket kan försvåra nyrekrytering inom vissa funktioner. Medel finns avsatta i budgeten för personalens fortbildning. För närvarande finns det ingen risk för övertalighet. 8. Hållbar utveckling Landstingets miljöpolitiska program Miljöutmaning 2016 utgör grund för kulturnämndens miljöpolicy. Kulturnämndens verksamheter ska bedrivas så att den negativa miljöpåverkan blir så liten som möjligt och föroreningar förebyggs: i miljöarbetet följa landstingets miljöprogram och gällande miljölagstiftning, öka de anställdas kunskaper om miljön så att alla tar ett ansvar för miljön, genom ständiga förbättringar påverka den egna verksamhetens inverkan på miljön, ta miljöhänsyn vid beslut om mottagare av årligt ekonomiskt stöd, ta miljöhänsyn vid beställning av konstnärliga utsmyckningar, ta miljöhänsyn inför varje övrigt större beslut.

17 17 Förvaltningen är certifierad enligt den internationella standarden ISO 14001:2004. Senaste externa revision genomfördes i september 2012 och gav två avvikelser som korrigerats under året.. Kulturnämnden antog en ny miljöplan för perioden Eftersom de viktigaste miljöaspekter är indirekta har kulturnämnden beslutat följande miljömål: Mottagare av ekonomiskt stöd om 7 miljoner eller mer ska fr o m 2015 vara miljöcertifierade enligt ISO eller EMAS. De 10 konsthandläggare som upphandlats för att på uppdrag av förvaltningen beställa konstnärlig gestaltning kommer att få en övergripande miljöutbildning med tonvikt på Stockholms läns landstings miljöarbete. Kulturförvaltningen interna miljömål - att minska pappersförbrukningen har inneburit minskad förbrukning om 20 procent sedan Återvinningen av papper är 100 procent. Förvaltningskontoret köper el från Bra Miljömärkt Vind Vatten. Förvaltningen har minskat elförbrukningen med närmare 15 procent från Miljökrav ställs vid beställning av konstnärlig utsmyckning. Konstnärer som får uppdrag förbinder sig i avtalet att använda så miljöanpassat material som möjligt, att hantera farliga ämnen och restprodukter enligt gällande bestämmelser samt att inte använda kemikalier som finns i Stockholms läns landstings utfasningslista för miljöoch hälsofarliga kemikalier Under 2012 har förvaltningen infört elektroniska ansökningsrutiner för ekonomiska stöd. Detta sammantaget har inneburit att pappersförbrukningen stadigt har minskat de senaste åren. 9. Möjligheter och risker Kostnaden för interkommunal ersättning till folkhögskoleutbildning kan bli högre än budgeterat. Den slutliga kostnaden för interkommunal ersättning för folkhögskoleutbildning är under året osäker och kan avläsas först efter 2014 års bokslut. De kommande årens utveckling av ränteläget, inflationen samt utfallet av centrala löneavtal kommer att påverka främst verksamheten i egen regi. Men indirekt är dessa faktorer även avgörande för ekonomin i alla de kulturföretag, föreningar och folkhögskolor m fl som kulturnämnden stöder.

18 Övrigt Detta budgetunderlag för budget 2014 och planår har nämndbehandlats