SKOLUNDERSÖKNING 2009 OBLIGATORISKA SÄRSKOLAN

Transkript

1 SKOLUNDERSÖKNING 00 OBLIGATORISKA SÄRSKOLAN Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB på uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

2 .

3 FÖRORD I Stockholms stad genomförs sedan regelbundet brukarundersökningar inom samtliga pedagogiska verksamheter. Undersökningarna genomförs av utbildningsförvaltningen på uppdrag av kommunfullmäktige. Undersökningarna genomförs vartannat år under våren inom alla skolformer utom förskoleverksamheten, där de genomförs var tredje år. Undersökningarna riktar sig till föräldrar och barn/elever/studerande vid förskoleverksamhet, fritidshem och skolor samt vuxenutbildning. Undersökningarna riktar sig till alla pedagogiska verksamheter i staden oavsett huvudman. Våren 00 fick Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB (USK) uppdraget att genomföra brukarundersökningar inom grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och ESS-gymnasiet i Stockholm. t har undersökningarna berört närmare elever och föräldrar. Undersökningarna har genomförts under februari till maj 00. Syftena med brukarundersökningarna är att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter att vara ett underlag för stadens och skolornas uppföljning av kvaliteten i verksamheten, där jämförelser kan göras mellan skolor och över tid att ge information till medborgarna och brukarna om de pedagogiska verksamheterna och vara ett underlag för val av skola Undersökningarna visar att föräldrar och elever i stort är nöjda med skolan. En klar majoritet, oavsett skolform, ger höga helhetsomdömen. Det framkommer också att flertalet elever trivs i skolan och anser att undervisningen och lärarnas pedagogiska förmåga är bra. Resultaten visar också att det finns vissa förbättringsområden att arbeta vidare med. Ett sådant är hur datorer och IT används i undervisningen, där det finns mer att önska enligt flera föräldrar och elever. Det finns skillnader mellan hur olika skolor uppfattas av elever och föräldrar. De enskilda skolornas resultat finns på Stockholms stads hemsida på Jämför service Ett krav för publicering är att skolan har fler än 0 svarande elever i årskursen och en svarsfrekvens på minst 0 procent. De övergripande rapporterna publiceras på kvalitet i förskola & skola. Allt material i undersökningen presenteras i sju huvudrapporter och cirka 0 skolrapporter. I den här rapporten redovisas obligatoriska särskolan. Projektledare för undersökningarna har varit Linda Zetterman och Pernilla Melin. Marie Göranson har ansvarat för rapporteringen för obligatoriska särskolan. Stockholm i maj 00 Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Lena Daag VD

4 .

5 Obligatoriska särskolan 00 SAMMANFATTNING... INLEDNING... 4 Bakgrund och syfte... 4 Metod och genomförande... 4 Svarsfrekvens och bortfallsredovisning... Bortfall... Frågeformulär... Bearbetning av svaren... Redovisning... Den obligatoriska särskolan och eleverna... RESULTAT... Helhetsomdömen... Fyra frågeområden... Kunskap och lärande... Trygghet och Relationer... Yttre och inre miljö... Inflytande och samverkan... Skillnader i omdömen mellan olika grupper... Undervisningsform - grundsärskola och träningsskola... Olika former av undervisningsgrupper... Olika årskurser... Olika stora klasser/undervisningsgrupper... 4 Olika anordnare fristående- och kommunal regi... Skillnad 00- och 00 års undersökning... Bilagor... Bilaga. Tabellbilaga... Bilaga. Brev till lärare... Bilaga. Enkät...

6 Obligatoriska särskolan 00 SAMMANFATTNING Undersökningen Under våren 00 har en brukarundersökning genomförts inom den obligatoriska förskolan i Stockholm. I brukarundersökningar ges elever/föräldrar möjlighet att ange hur nöjda de är med olika aspekter av skolan. Undersökningen genomfördes som en postenkät som skickades hem till föräldrarna/vårdnadshavarna till eleverna. Årets undersökning besvarades av personer, vilket gav en svarsfrekvens på procent. I rapporten jämförs resultaten med motsvarande undersökning från 00. Respondenternas bakgrund Drygt sex av tio av eleverna på den obligatoriska särskolan är pojkar både 00 och 00. Andelen elever med utländsk bakgrund (här definierat efter vilket/vilka språk som talas i hemmet) är i årets undersökning 4 procent och i 00 års undersökning procent. Majoriteten av eleverna (4 procent) i årets undersökning är inskrivna i särskolor som drivs i kommunal regi. Andelen elever som går i fristående skolor har ökat något över tid. Närmare sju av tio elever i den obligatoriska särskolan går i grundsärskola och övriga i träningsskola, det finns ingen skillnad mellan undersökningsåren avseende detta. Omdömen om den obligatoriska särskolan Helhetsomdömena om den obligatoriska särskolan är övervägde positiva. - procent av eleverna/föräldrarna uppger att de trivs och är på det hela taget nöjda med skolan. Det är dock något färre elever/föräldrar som sätter höga betyg 00 än 00. Andelen uttalat missnöjda har inte ökat, men det är fler som ger ett medelbetyg. Drygt sju av tio elever/föräldrar instämmer i hög grad i att skolan motsvarar de krav man kan ha på en bra skola och lika många i att man kan rekommendera sin skola till någon annan. Betygsmedelvärdena är generellt mycket höga och ligger mellan, och,0 (på en skala - 0). Särskilt nöjda är föräldrarna med lärarnas och personalens insatser. Allra högst betyg ges till kontakten med barnets lärare tätt följt av lärarnas sätt att vara mot barnen. Lägst rankas hur datorer och IT används i undervisningen. Relativt sett låga betyg får också: skollokalernas anpassning, vad barnen får lära sig i skolan och särskoleklassens integration i övrig verksamhet. Två av tio elever/föräldrar tycker de krav som ställs i undervisningen är för låga. Skillnader mellan olika kategorier Det finns vissa skillnader i tillfredställelse mellan olika kategorier svarande. Elever/föräldrar i särskoleklass är i många fall mer nöjda än elever/föräldrar i grundskoleklass. Tydligast är detta inom kvalitetsområdet kunskap och lärande. Även storleken på klassen/undervisningsgruppen påverkar svaren. Elever/föräldrar i mindre klasser/undervisningsgrupper (-4 elever) är mer nöjda än elever/föräldrar i större undervisningsgrupper i nästan samtliga frågor. Allra störst är skillnaden i frågan om skolmaten och i frågan om vad skolan gör för att förhindra mobbning. Drygt åtta av tio elever i den obligatoriska särskolan i Stockholm går i kommunalt drivna förskolor. Resultaten visar att fristående skolor i många avseenden lyckats bättre än de kommunala skolorna när det gäller anpassningen till vad målgruppen behöver/efterfrågar. Skillnaderna är störst inom området yttre och inre miljö där fristående skolor får markant högre betyg inom samtliga aspekter. Inom området trygghet och relationer har de fristående

7 Obligatoriska särskolan 00 skolorna lyckats särskilt bra när det gäller tryggheten i skolan. Eleverna/föräldrarna är nöjda med såväl tillgången till trygga vuxna som med vad skolan gör för att förhindra mobbning. Skolans integration i övrig verksamhet får också höga betyg. Inom området inflytande och samverkan lyckas de kommunala skolorna nästan lika bra som de fristående skolorna. Skillnader mellan undersöknings åren En jämförelse av resultaten mellan 00 och 00 års undersökningar visar att betygen sjunkit något över tid i så gott som samtliga frågor. Skillnaderna är dock i de flesta fall mycket små. I några fall är skillnaderna ändå nämnvärda. Eleverna/föräldrarna är i årets undersökning mindre nöjda med arbetsron i klassrummet, miljön i klassrummet, lokalernas anpassning och med vad barnen får lära sig. En möjlig tolkning är att det hänger ihop med att klasserna/undervisningsgrupperna generellt har blivit större över tid. För att en förändring ska betraktas som reell och tydlig är tumregeln att den bör vara minst ett halvt skalsteg. Mindre förändringar kan tyda på tendenser och tolkas med försiktighet. Ovan nämna förändringar ligger på mellan 0,4 och 0, skalsteg.

8 Obligatoriska särskolan 00 INLEDNING Bakgrund och syfte Brukarundersökningar är en del i underlaget för utbildningsförvaltningens kvalitetsarbete. Statistik, särskilda utvärderingar, inspektioner, är andra exempel på delar i kvalitetsarbetet. Brukarundersökningar bland skolelever genomförs vartannat år inom samtliga skolformer. I undersökningarna ges eleverna möjlighet att uttrycka sina åsikter om skolan generellt sett, skolmiljön, arbetsmomenten och undervisningen. Syftet med brukarundersökningarna är; Att mäta den upplevda kvaliteten av stadens pedagogiska verksamheter Att vara ett underlag för stadens och skolornas uppföljning av kvaliteten i verksamheten där jämförelser kan göras mellan skolor, olika program och över tid. Att ge information till brukarna om de pedagogiska verksamheterna och vara ett underlag för val av skola. Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB - USK, har haft i uppdrag att genomföra 00 års brukarundersökningar i Stockholms skolor. Den har genomförts enligt samma modell som motsvarande undersökningar tidigare år. Frågeblanketten har justerats efter önskemål från utbildningsförvaltningen och den tidigare -gradiga skalan har ersatts av en 0-gradig. Den 0-gradiga skalan ger mer nyanserad information och det är lättare för respondenterna att välja ett svarsalternativ som motsvarar den egna uppfattning när antalet skalsteg är fler och avståndet mellan skalstegen är mindre. Syftet med bytet av skalan är att skapa möjlighet att beräkna ett så kallat Nöjd-elev-index. Detta Index presenteras på Jämför service på stockholm.se. Ett Nöjd-elev-index ger vidare skolorna betydligt större analysmöjligheter och möjligheter att arbeta aktivt med undersökningens resultat. Detta skalbyte har tidigare framgångsrikt genomförts i stadens medarbetarundersökning. Utifrån den 0-gradiga skalan och ett Nöjd-elev-index kan så kallade effektmått tas fram vilka visar vilka kvalitetsaspekter i skolan som påverkar elevernas nöjdhet i högst respektive lägst utsträckning. Enkäten innehåller förutom frågor om helhetsomdömen om skolan ett antal delfrågor om olika kvalitetsaspekter. Frågorna har ställts under fyra rubriker: kunskap och lärande, trygghet och relationer, yttre och inre miljö samt inflytande och samverkan. Rapporten visar hur olika kvalitetsfrågor bedöms i förhållande till varandra. I vilka avseenden är eleverna mer eller mindre nöjda? Jämförelser görs med resultaten från undersökningen 00 och mellan svaren från olika kategorier av elever. Metod och genomförande Undersökningen är en totalundersökning i de berörda årskurserna och har genomförts som en enkät. Undersökningen inleddes med att utbildningsförvaltningen informerade samtliga skolor om undersökningen och om vikten av deltagande. Kort därefter informerade USK om undersökningens genomförande. PM från SCB om jämförbarhet mellan brukarundersökningar - Bilaga till rapport 00:. 4

9 Obligatoriska särskolan 00 Undersökningen har genomförts som en postenkät till samtliga föräldrar med elever inskrivna i den obligatoriska särskolan i Stockholm. Populationen har avgränsats med hjälp av elevuppgifter från stadens förskole- och skolregister BOSKO. Enkäterna har adresserats till målsman för eleverna och sänts till elevernas adress. Föräldrarna har ombetts besvara enkäten, om möjligt tillsammans med sina barn. Datainsamlingen skedde under vecka till vecka. Svaren fortsatte att droppa in även efter avslutad datainsamling vilket kan tyda på att det funnits bra svarsmotivation bland föräldrarna, men att tiden inte alltid räckt till för att besvara enkäten. Datainsamlingen avslutades efter tre skriftliga påminnelser, då hade procent av de tillfrågade besvarat enkäten. Svarsfrekvens och bortfallsredovisning Populationen avgränsades till alla elever som är inskrivna i Stockholms obligatoriska särskoleverksamhet. När uttaget gjordes ur BOSKO före undersökningsstarten fanns inskrivna elever i Stockholms särskoleverksamhet. När de utvalda individerna kontaktas påträffas alltid ett antal som felaktigt ingår i registret, hunnit flytta, slutat med mera. De är att betrakta som urvalsfel och utgår ur populationen. När dessa personer borträknats från de ursprungliga återstod 00 individer i den faktiska populationen. För av dessa har enkätsvar inkommit. Det innebär en total svarsfrekvens på procent och ett bortfall på procent. Svarsresultat Antal Procent Bruttourval 00 Därav Flyttat 4 Registerfel Netto 00 Därav Svarande Vägran Ej svar 0 Svarsfrekvensen är något lägre än i undersökningen 00 (som var 0 procent) men betydligt högre än motsvarande undersökning från 00 (som var procent, undersökningen genomfördes då av annan utförare). Sett i relation till detta får svarsfrekvensen i den nu genomförda undersökningen ses som god. Endast fem personer har aktivt undanbett sig från medverkan i undersökningen. Bortfall Två typer av bortfall förekommer. Såkallat individbortfall innebär att elever som borde varit med i undersökningen inte är det av olika anledningar. En orsak till individbortfall i undersökningen kan vara att eleverna har varit på praktik under undersökningsperioden, varit sjuka eller av annan anledning frånvarande från skolan. Den andra typen såkallat internt bortfall - innebär att frågor lämnas helt obesvarade av eleven. Frågeformulären har varit väl ifyllda och det interna bortfallet på enskilda frågor är genomgående litet. För merparten av frågor är det interna bortfallet under två procent och det

10 Obligatoriska särskolan 00 överstiger aldrig fem procent. Störst var det interna bortfallet på frågan Får ditt barn undervisning i...(samundervisningsgrupp, särskoleklass, grundskoleklass). Andelen föräldrar som har besvarat frågor med vet ej är hög i vissa frågor, i några fall runt 0 procent. Höga andelar vet ej indikerar att respondenten inte förstått frågan, att den inte var relevant i sammanhanget eller helt enkelt att föräldern ifråga inte hade tillräcklig kännedom för att kunna lämna ett svar. I många fall berör frågorna saker som kan vara svåra att besvara för den som inte själva vistas på skolan. Till exempel hur skolan fungerar då det inte är lektion och hur miljön i matsalen fungerar. I andra fall skulle en hög andel vet ej kunna indikera att skolan inte är tillräckligt tydlig i sin kommunikation, till exempel i frågan om vad skolan gör för att förhindra mobbning. I följande figur redovisas de frågor där andelen vet ej var minst tio procent. Frågor där minst tio procent svarat vet ej (%). 00% 0% 0% 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% Hur datorer IT används i undervisningen Är det lagom höga krav som ställs på ditt barn i undervisningen Lugn och arbetsro i klassen/undervisningsgruppen Sammanhållning och relationer mellan eleverna i klassen Vad skolan gör för att förhindra att ditt barn och hans/hennes klasskam rater mobbas Möjligheten att få stöd av t ex skolsköterska, skollälkare, skolpsykolog/kurator Hur skolan fungerar när det inte är lektion (raster, håltimmar mm) Skolmaten Hur miljön i matsalen fungerar för ditt barn Elevernas möjligheter att få vara med och bestämma t sett får svarsfrekvensen ses som tillfredsställande. Bortfallet är inte större än vad som är vanligt vid den här typen av undersökningar. Men det förhindrar inte att bortfallet skulle kunna ha en viss snedvridande effekt på resultaten. Särskilt om bortfallsgruppen är speciell eller starkt avvikande. En viss uppfattning om i vilken grad det finns risker för snedheter i resultaten på grund av att bortfallet varit selektivt, kan man få genom att göra strukturella bortfallsanalyser. En mindre sådan bortfallsanalys har genomförts. Med hjälp av registeruppgifter har vi studerat om de svarande skiljer sig från populationen som helhet med avseende på kön, ålder, årskurs och placering i fristående/kommunal skola. I populationen som helhet var procent pojkar och procent flickor. Bland de svarande är fördelningen nästan exakt den samma, motsvarande andelar är procent respektive procent. Inte heller årskurs- eller åldersmässigt finns några skillnader att tala om mellan de svarande och populationen. Både i populationen och bland de svarande går 4 procent av eleverna på en skola i kommunal regi och procent på en fristående skola. Bortfallsanalysen visar således inte på någon stark över- eller underrepresentation i något av de undersökta avseendena för de svarande jämfört med hela populationen.

11 Obligatoriska särskolan 00 Frågeformulär Enkäterna adresserades till målsman för plus elevens namn och adress. t ingår ett 40-tal frågor och har tagits fram av USK i samverkan med utbildningsförvaltningen. I huvudsak är frågorna av samma slag som de som ställts inom övriga skolformer och skolstadier i staden. Huvuddelen av frågorna har bestått i att föräldrarna/eleverna ombetts bedöma hur nöjda/missnöjda de är med skolan i olika avseenden. Bedömningarna kan inordnas under fyra huvudområden, kunskap och lärande, trygghet och relationer, yttre och inre miljö samt inflytande och samverkan. Avslutningsvis har några sammanfattande helhetsomdömen om skolan efterfrågats. I enkäten ställdes också en fråga om vem som besvarat enkäten. Frågeblanketten har modifierats något jämfört med den från 00. Fråga. Får ditt barn undervisning i Svarsalternativet Grundskoleklass ersätter Individintegrerad i grundskoleklass Fråga f. Hur datorer och IT används i undervisningen löd tidigare Hur IT används i undervisningen. Fråga c. Lärarens förståelse för ditt barns funktionsnedsättning löd tidigare Lärarens förståelse för ditt barns funktionshinder. Fråga h. Möjligheten för ditt barn att känna sig trygg i skolan löd tidigare Upplever du att ditt barn känner sig tryggt när han/hon är i skolan (även svarsskalan är förändrad). Fråga c. Hur skolan fungerar när det inte är lektion (raster, håltimmar mm) löd tidigare Hur skolan fungerar för ditt barn på raster och när det inte är lektion. Några nya frågor har tillkommit: Fråga. Är du nöjd eller missnöjd med ditt barns skola när det gället hur särskoleklassen ingår i skolans övriga verksamhet. Fråga 4a. Jag tycker att mitt barns skola motsvarar de krav man kan ha på en bra skola. Fråga 4b. Jag kan rekommendera mitt barns skola till andra. Hela frågeblanketten bifogas i bilaga. Bearbetning av svaren För att jämförelser mellan åren ska vara möjliga räknades medelvärdena för 00 om på motsvarande sätt som för 00. Omräkningen förändrar inte svaren på annat sätt än att de får ett annat värde, exempelvis får mycket nöjd som tidigare hade värdet nu värdet 0. Genom en sådan omräkning kan medelvärdena för enskilda frågor jämföras. Jämförelser med tidigare år görs med störst tillförlitlighet mellan medelvärdena. Via kategorierna lågt betyg, medelbetyg och högt betyg ges även en indikation på hur nöjdheten förändrats mellan åren. En tumregel vid jämförelse av medelvärden är att förändringen bör vara minst ett halvt skalsteg för att betraktas som en reell och tydlig förändring. En medelvärdesförändring på ett halvt skalsteg kan till exempel innebära att medelvärdet ökat från,0 till, och ett helt

12 Obligatoriska särskolan 00 skalsteg kan innebära en ökning från exempelvis, till,. Mindre förändringar kan tyda på tendenser och tolkas med försiktighet. Övergången från den tidigare -gradiga skalan till en 0-gradig hanterades på följande sätt; Hantering av skalbyte Betyg -gradiga skalan 0-gradiga skalan Lågt betyg - -4 Medelbetyg - Högt betyg Redovisning För att ge en enkel och översiktlig bild av hur nöjda eller missnöjda eleverna/föräldrarna är med olika kvalitetsaspekter har medelvärden beräknats. Dessa har beräknats genom att svarsalternativen har tilldelats värden mellan ett (samtliga är mycket missnöjda ) och tio (samtliga är mycket nöjda ). Där föräldrarna tycker att de har för litet information för att kunna ta ställning i frågan har de svarat vet ej, dessa svar har inte räknats med i medelvärdet. För att se hur stor andel elever som besvarat varje fråga med vet ej se tabellbilagan där svarsföredelningen för varje fråga redovisas. Resultatredovisningen inleds med en beskrivning av den obligatoriska särskolan och eleverna som går där. Därefter följer ett avsnitt som visar hur nöjda/missnöjda eleverna är med olika förhållanden i skolan år 00. Inledningsvis redovisas elevernas/föräldrarnas helhetsomdömen och därefter görs fördjupningar inom de fyra olika kvalitetsområdena. I avsnittet därefter granskas resultaten med hänsyn till eventuella skillnader mellan hur olika grupper/kategorier bedömer sin skola. I det avslutande stycket belyses utvecklingen över tid. I bilaga redovisas grundtabeller från undersökningen där jämförelser kan göras mellan kommunala och fristående skolor respektive grundsärskolor och träningsskolor åren 00 och 00. Den obligatoriska särskolan och eleverna Med hjälp av enkät och registeruppgifter kan den obligatoriska särskolan och eleverna som går där beskrivas. Uppgifterna gäller för de procent av eleverna (vars föräldrar) besvarat enkäten men ger en bra bild av hur det ser ut i verksamheten totalt sett. Den obligatoriska särskolan omfattar två parallella skolformer grundsärskolan och träningsskola. Eleverna i särskolan har skolplikt i nio år, med rätt till ett frivilligt tionde skolår där kunskaperna fördjupas.

13 Obligatoriska särskolan 00 Elever fördelade på respektive årskurs 00 och 00 (%). 0% 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 0% 00% (n=) 00 (n=) Av figuren ovan framgår att fördelningen på olika årskurser är ungefär den samma 00 och 00. Sex respektive sju procent av eleverna har valt att gå det tionde skolåret. Det är vanligare att elever som undervisas i grundsärskola fortsätter till årskurs 0 än de som undervisas i träningsskola. Av figuren framgår också att det är fyra procent av eleverna som går i förskoleklass (årskurs 0) både i undersökningen 00 och 00. I grundsärskolan undervisas elever med lindrig utvecklingsstörning. Skoldagen liknar på många sätt grundskolans, men praktiska ämnen har större utrymme. Grundskolans mål gäller så långt det är möjligt även här. Undervisningen läggs upp efter varje elevs förutsättningar, därför varierar också arbetssätten, och en individuell studieplan upprättas för varje elev. I träningsskolan går barn som inte kan gå i grundsärskolan. Istället för enskilda ämnen ingår fem ämnesområden i kursplanen: kommunikation, estetisk verksamhet, motorik, vardagsaktivitet och verklighetsuppfattning. Det är vanligt att elever i träningsskolan har flera funktionshinder och undervisningen är därför mycket individuellt anpassad till elevens egna förutsättningar. I enkäten ställdes en fråga om i vilken skolform eleverna är mottagna. Svaren visar att de flesta, närmare sju av tio elever i den obligatoriska särskolan går i grundsärskola. Det finns ingen skillnad mellan undersöknings åren. En viss osäkerhet i frågan tycks finnas bland föräldrarna då några valt att inte besvara frågan och fyra respektive sex procent besvarat frågan med vet ej.

14 Obligatoriska särskolan 00 Är ditt barn mottaget i 00 och 00 (%). 0% 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 0% 00% Grundsärskola Träningsskola 00 (n=) 00 (n=4) Vet ej 4 I den obligatoriska särskolan organiseras undervisningen på olika sätt: särskoleklass, samundervisningsklass, genom att barnet integreras i en grundskoleklass och får sin särskoleundervisning där eller genom integration i grundskoleklass i vissa ämnen. Enligt de svarande eleverna/föräldrarna undervisas närmare åtta av tio elever i särskilda särskoleklasser. Ungefär en av tio elever får samundervisning och ännu färre går i en grundskoleklass. Även i denna fråga finns en viss osäkerhet och vet ej- andelen är relativt hög. Flera av Stockholms grundskolor har särskoleklasser. Några riktar sig exempelvis till elever med rörelsehinder eller autism. Särskoleklasserna i stadens kommunala skolor finns organisatoriskt under respektive grundskola och skolans rektor har samma ansvar för särskoleverksamheten som för grundskoleverksamheten. Några fristående skolor har enbart särskoleundervisning. Får ditt barn undervisning i (%). 0% 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 0% 00% Samundervisningsgrupp 0 Särskoleklass Grundskoleklass 00 (n=0) 00 (n=4) Vet ej I 00 års undersökning ersätter svarsalternativet Grundskoleklass svarsalternativet Individintegrerad i grundskoleklass från 00. 0

15 Obligatoriska särskolan 00 Som elev kan man gå i en skola som drivs av staden, annan kommun eller av fristående anordnare. Den kommunala skola inom vars upptagningsområde eleven är folkbokförd, skolpliktsskolan, har skyldighet att ordna utbildning för alla elever inom den obligatoriska särskolan. Med hänsyn till vissa elevers funktionsnedsättning kan det finnas andra skolor som har mer anpassad verksamhet för eleven än skolpliktsskolan. Majoriteten av eleverna, 4 procent i 00 års undersökning, är inskrivna i särskolor som drivs i kommunal regi. Övriga procent (närmare 00 elever) går i fristående skolor med särskoleverksamhet. Jämfört med 00 års undersökning har andelen elever i fristående skolor ökat något. Även utbudet av fristående skolor har ökat. I undersökningen 00 fördelade sig friskoleeleverna på sju skolor och i årets undersökning på skolor. De tre fristående skolor som tar emot störst antal elever både 00 och 00 är Jorielskolan, Västbergaskolan och Årsta Gård. Elever inskrivna i kommunala respektive fristående särskolor 00 och 00 (%). 00% 0% 0% 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 00 (n=) 00 (n=) 4 Kommunal Fristående Både 00 och 00 är det fler pojkar än flickor som går i den obligatoriska särskolan. Drygt sex av tio är pojkar och knappt fyra av tio är flickor. Elever i obligatoriska särskolan uppdelade på kön 00 och 00 (%). 0% 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 0% 00% Pojke 00 (n=) 00 (n=) Flicka

16 Obligatoriska särskolan 00 För att få en uppfattning om hur många av eleverna som har utländsk bakgrund ställdes en fråga om vilket språk som talas till vardags i barnets hem. I figuren nedan redovisas hur stor andel elever som har utländsk bakgrund mätt på detta sätt. Både 00 och 00 är andelen elever som talar något annat språk än svenska i hemmet relativt stor. Det är något fler som har utländsk bakgrund i årets undersökning än i undersökningen 00 (4 procent jämfört med procent). Andelen elever som talar svenska och annat språk i hemmet har blivit större medan andelen som enbart talar annat språk än svenska i hemmet är ungefär lika stor över tid. Att många elever på särskolan har en annan språkbakgrund än svenska är viktigt att uppmärksamma då särskilda stödåtgärder avseende detta kan behövas för att undervisningen ska fungera så bra som möjligt. Vilket språk talas till vardags i barnets hem? Svarsfördelning 00 och 00 (%). 0% 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 0% 00% Enbart svenska Svenska och annat språk 00 (n=) 00 (n=) Enbart annat språk än svenska Av figuren på nästa sida framgår att det huvudsakligen är föräldrarnas syn på hur skolan fungerar som fångas upp i enkäten. I närmare åtta av tio familjer är det barnets förälder/föräldrar som står för svaren. I två av tio familjer har enkäten besvarats av förälder/föräldrar tillsammans med barnet. I något enstaka fall har någon annan besvarat enkäten, vanligen en släkting. Vem har besvarat frågorna? Svarsfördelning 00 och 00 (%). 0% 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 0% 00% Barnets föräldrar/förälder Föräldrar/förälder tillsammans med barn (n=) 00 (n=) Annan

17 Obligatoriska särskolan 00 RESULTAT Eleverna/föräldrarna har bedömt sin skola avseenden fyra kvalitetsområden och i några mer sammanfattande helhetsomdömen. Presentationen inleds med helhetsomdömena och därefter redovisas respektive kvalitetsområde. Helhetsomdömen I slutet av enkäten ombads eleverna/föräldrarna ge några sammanfattande helhetsomdömen om skolan. Frågorna avsåg bland annat barnets trivsel på det hela taget och om föräldrarna skulle kunna tänka sig att rekommendera barnets skola till andra. I figuren nedan redovisas svaren på frågan: Hur trivs ditt barn i sin skola? Den gröna stapeln till vänster i figuren representerar de svarande som är mest nöjda och givit ett högt betyg (- 0 poäng), staplarna till höger i diagrammet representerar på motsvarande sätt de som är mest missnöjda och givit ett lågt betyg (-4 poäng). Där emellan finner vi dem som gett frågan ett medelbetyg (- poäng). Figuren visar att fler än åtta av tio särskoleelever/föräldrar givit frågan om trivsel ett högt betyg. Så många som drygt fyra av tio har givit allra högsta betyg (0). Sex procent, vilket motsvaras av elever/föräldrar, är uttalat missnöjda och har satt ett lågt betyg (-4). Positivt är att 4 av de missnöjda eleverna/föräldrarna har satt betyget fyra och alltså ligger nära medelbetyget (-). Hur trivs ditt barn i sin skola? Alla elever/föräldrar oavsett regi eller skolform (%). Högt betyg (-0) Medelbetyg (-) Lågt betyg (-4) % 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 0% 00% Bland eleverna/föräldrarna i fristående skolor har drygt nio av tio satt ett högt betyg och endast två procent ett lågt betyg. Motsvarande siffror bland eleverna/föräldrarna i kommunala särskolor är åtta av tio och sex procent. Det finns inga större skillnader mellan undersöknings åren, men tendensen är att betygen förskjutits från höga betyg till medelbetyg både när det gäller skolor i kommunal- och fristående regi. Resultaten visar att eleverna/föräldrarna i träningsskolan är något nöjdare än eleverna/föräldrarna i grundsärskolan både 00 och 00. I båda grupperna har nöjdheten minskat något över tid. Störst är förändringen bland eleverna/föräldrarna i träningsskolan. Av dem gav 4 procent av de svarande ett högt betyg för trivseln 00 jämfört med procent 00. Detta gör att skillnaden mellan grupperna har minskat över tid.

18 Obligatoriska särskolan 00 Nästa helhetsomdöme avser hur nöjda eleverna/föräldrarna är på det hela taget med skolan. Knappt åtta av tio svarar med ett högt betyg (-0). En av tio är uttalat missnöjd och har givit ett lågt betyg (-4). Vid närmare granskning av svarsfördelningen inom kategorin lågt betyg framkommer att det är nästan lika många som satt det allra lägsta betyget () som betyget fyra. Särskoleverksamheten verkar alltså fungera tillfredsställande för de flesta, men ett tydligt utrymme finns också för ytterligare förbättringar. Särskilt om målet är att alla ska ge ett högt betyg som helhetsomdöme. Hur nöjd är du på det hela taget med ditt barns skola? Alla elever/föräldrar oavsett regi eller skolform (%). Högt betyg (-0) Medelbetyg (-) Lågt betyg (-4) % 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 0% 00% Årets resultat visar att eleverna/föräldrarna 00 inte är riktigt lika nöjda med skolan på det hela taget som de var 00. En motsvarande förskjutning, från högt betyg till medelbetyg, som i frågan om trivseln finns även här. Elever/föräldrar i fristående skolor är nöjdare än elever/föräldrar i kommunala skolor även i denna fråga ( procent jämfört med procent ger ett högt betyg). Skillnaden mellan fristående och kommunala skolor har dock minskat över tid då det framför allt är de fristående skolorna som fått sämre betyg i årets undersökning. I undersökningen 00 gav hela procent av eleverna/föräldrarna på fristående skolor ett högt helhetsbetyg till skolan. Grundsärskoleelever/föräldrar är i något större utsträckning uttalat missnöjda än elever/föräldrar i träningsskolan och procent jämfört med procent ger ett lågt betyg (- 4). I båda skolformerna har nöjdheten totalt sett minskat något mellan de undersökta åren enligt tidigare beskrivet mönster (en förskjutning från höga betyg till medelbetyg). Ytterligare två frågor ställdes för att fånga inställning till skolan. Här får eleverna/föräldrarna ange hur väl de stämmer in i två påstående på en skala från ett till tio (ju högre siffra desto högre grad av instämmande). 4

19 Obligatoriska särskolan 00 Ange om du tycker att följande påståenden stämmer eller inte. Skala -0, ju högre siffra desto högre instämmande grad. Alla elever/föräldrar oavsett regi eller skolform (%). Högt betyg (-0) Medelbetyg (-) Lågt betyg (-4) Jag tycker att mitt barns skola motsvarar de krav man kan ha på en bra skola 4 Jag kan rekommendera mitt barns skola till andra 0% 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 0% 00% I figuren ovan syns att drygt sju av tio svarande i hög grad instämmer i att skolan motsvarar de krav man kan ha på en bra skola. procent har satt högsta möjliga betyg (0) och instämmer alltså helt och hållet i påståendet. Men det finns också en grupp om procent som inte håller med. En granskning av svarsfördelningen inom kategorin lågt betyg visar att det är lika många som har valt lägsta betyg () som betyg fyra. Här finns alltså utrymme för förbättringar. Särskilt för de skolor som drivs i kommunal regi där andelen som satt ett lågt betyg är mer än dubbelt så stor som andelen på fristående skolor (jämför procent med sex procent). Andelen som satt ett högt betyg (-0) är också markant mindre på de kommunala skolorna, 0 jämfört med procent. Mellan de båda skolformerna grundsärskola och träningsskola finns det inga nämnvärda skillnader i frågan. I det andra påståendet får eleverna/föräldrarna ta ställning till om de kan tänka sig att rekommendera skolan till andra. Tre av fyra har givit högt betyg i frågan och kan alltså i stor utsträckning tänka sig att göra det. Så många som procent instämmer helt och fullt (0). Andelen som givit lågt betyg är även i denna fråga procent. Också här är skillnaden mellan fristående och kommunala skolor relativt stor. Det är i första hand elever/föräldrar i fristående skolor som sätter ett högt betyg och kan tänka sig att rekommendera skolan till andra (jämför med procent). Eleverna/föräldrarna i grundsärskolan tar i något större utsträckning avstånd från påståendet angående rekommendation av barnets skola än eleverna/föräldrarna i träningsskolan (jämför med 0 procent). Även eleverna/föräldrarna i övriga skolundersökningar fick ge ett helhetsomdöme om skolan. I figuren på nästa sida jämförs andelarna inom respektive årskurs/skolform som givit högt betyg i frågan. I figuren framgår också vilket betyg inom kategorin högt betyg (betyg -0) eleverna/föräldrarna valt att sätta.

20 Obligatoriska särskolan 00 Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Andelen som givit ett högt betyg (-0) inom respektive skolform/årskurs (åk,, och obligatoriska särskolan) och hur betygen fördelar sig inom kategorin. 00% 0% 0% 0% 0 0% 0 0% 40% 0% 0% 0% 0% Förskoleklass Åk Åk Åk Åk gymnasiet Obligatoriska särskolan Figuren ovan visar att föräldrarna till de yngsta eleverna är mest nöjda med barnens skola (eleverna i årskurs, och på gymnasiet fick själva besvara enkäten medan föräldrarna hade huvudansvaret i övriga årskurser, vilket kan ha påverkat svaren). Figuren visar också att den obligatoriska särskolan ligger i nivå med årskurs när det gäller nöjdhet. Elever/föräldrar i obligatoriska särskolan har i högre utsträckning än övriga satt högsta betyg (0). Fyra frågeområden I enkäten var frågorna uppdelade i fyra frågeområden (inom parentes anges hur många frågor som ställdes inom varje område): Kunskap och lärande () Trygghet och relationer () Yttre och inre miljö () Inflytande och samverkan () I de flesta av frågorna ombads eleverna/föräldrarna gradera hur nöjda/missnöjda de var med den efterfrågade kvalitetsaspekten. För att ge en överskådlig bild av bedömningen inom de olika frågeområdena presenteras inledningsvis ett diagram där medelvärdena för samliga kvalitetsaspekter visas i relation till varandra. Längre fram redovisas svaren i mer detaljerade figurer per frågeområde. Som framgår av figuren på sidan ligger alla betygsmedelvärden långt till höger i figuren. Det avspeglar den generellt positiva uppfattning som eleverna/föräldrarna har om särskoleverksamheten. Medelvärdena är höga och ligger på mellan, och,0 (på en skala -0). Översikten visar att medelvärdena för området inflytande och samverkan samt trygghet och relationer generellt är högre än för kunskap och lärande samt inre och yttre miljö. Allra högst betyg ges till kontakten med barnets lärare tätt följt av lärarnas sätt att vara mot barnen. Lägst rankas hur datorer och IT används i undervisningen. Skollokalernas anpassning, vad

21 Obligatoriska särskolan 00 barnen får lära sig i skolan och särskoleklassens integration i övrig verksamhet får också relativt sett lägre betyg än övriga. Förutom kontakten med barnets lärare hamnar även andra aspekter som berör lärarna och personalen på skolan bland de högsta betygen. Det gäller lärarnas sätt att vara mot barnen (,) lärarnas förståelse för barnens funktionsnedsättning (,) och tillgången till vuxna i skolan som barnen kan känna sig trygga med (,4). Enligt eleverna/föräldrarna gör lärarna och skolpersonalen inom särskolan uppenbarligen ett mycket gott arbete. Elevernas/föräldrarnas helhetsomdöme om trivsel är också högt (,). De medelbetyg som placerar sig längre till vänster i figuren är de aspekter som fått lägst betyg av eleverna/föräldrarna. De kan ses som signaler från eleverna/föräldrarna till den obligatoriska särskolan om på vilka områden man gärna ser att förbättringar kommer till stånd. Användningen av datorer och IT i undervisningen får relativt lågt betyg (,). Den relativt stora andelen vet ej svar i frågan tyder på att frågan var svår att besvara. Bland aspekterna med lägst betyg återfinner vi också vad barnen får lära sig i skolan (,), särskolans integrering i övrig verksamhet (,) och skollokalernas anpassning till undervisningen (,). Betygen i sig är inte låga men det är ändå oroväckande att en så central aspekt som vad barnen får lära sig i skolan hamnar långt ned i rankingen. Längre fram i rapporten kommer varje frågeområde studeras närmare och resultaten kommer att presenteras uppdelat på olika kategorier av svarande för att se om det är någon särskild grupp som är extra missnöjd. Resultaten kommer också att jämföras med resultaten från 00 års undersökning där så är möjligt. Värt att notera är att skolmaten som annars brukar få lågt betyg i brukarundersökningar av den här typen hamnar någonstans i mitten av rankingen med medelbetyget,4. Det skulle eventuellt kunna ha att göra med att det är föräldrarna som i första hand sätter betygen och inte eleverna. I årets brukarundersökning för årskurs och är det fler elever som är missnöjda än nöjda med skolmaten (betygsmedelvärdet är under ).

22 Obligatoriska särskolan 00 Tillfredställelsen med olika aspekter av särskoleverksamheten år 00. Medelvärden. KUNSKAP OCH LÄRANDE Vad ditt barn får lära sig i skolan Hur genomtänkt och välorganiserat skolarbetet är Lärarnas förmåga att lära ut och stimulera barnens lust att lära Möjligheterna för ditt barn att få individuellt stöd i undervisningen Tillgången till läroböcker, datorer och studiematerial Hur datorer IT används i undervisningen Det stöd ditt barn får för sin utveckling i svenska språket Stimulans barnet får att utveckla sin förmåga att klara vardagen Hur lärarna följer upp vad ditt barn lär sig TRYGGHET OCH RELATIONER Lugn och arbetsro i klassen/undervisningsgruppen Lärarnas sätt att vara mot barnen Lärarnas förståelse för ditt barns funktionsnedsättning Sammanhållning och relationer mellan eleverna i klassen Tillgången till vuxna i skolan ditt barn känner sig tryggt med Vad skolan gör för att förhindra att ditt barnen mobbas Möjligheten att få stöd av ex skolsköterska/läkare/kurator osv Möjligheterna för ditt barn att känna sig trygg i skolan Hur särskoleklassen ingår i skolans övriga verksamhet YTTRE OCH INRE MILJÖ Miljön i klassrummet Skollokalernas anpassning/utformning Hur skolan fungerar när det inte är lektion Skolmaten Hur miljön i matsalen fungerar för ditt barn INFLYTANDE OCH SAMVERKAN Din kontakt med barnets lärare Lärarnas info. om ditt barns kunskapsutveckling Hur lärarna lyssnar o tar hänsyn till dina synpunkter/önskemål Elevernas möjligheter att få vara med och bestämma Arbetet med elevens individuella utvecklingsplan Mycket missnöjd Mycket nöjd 4 0

23 Obligatoriska särskolan 00 Kunskap och lärande Enkäten innehåller nio frågor där olika aspekter av kunskap och lärande bedöms. De handlar både om vad eleverna får lära sig, hur genomtänkt och välorganiserat skolarbetet bedrivs och lärarnas insatser i olika avseenden. Andra aspekter berör förutsättningarna för undervisningen tillgången till studiematerial och hur datorer och IT används i undervisningen. Eleverna/föräldrarna har utöver dessa frågor också bedömt lärartätheten och storleken på barnens klass. Av figuren på nästa sida framgår tydligt att de gröna staplarna till vänster genomgående är mycket längre än de röda till höger. Eleverna/föräldrarna är alltså betydligt oftare nöjda än missnöjda med alla aspekter av kunskaper och lärande i den obligatoriska särskolan. Högst betyg inom aspekten kunskap och lärande får lärarnas förmåga att lära ut och stimulera barnens lust att lära och möjligheten att få individuellt stöd i undervisningen. Tre av fyra elever/föräldrar har satt ett högt betyg (-0). Det är ungefär 0 procent som givit allra högsta betyg i frågorna. Det är naturligtvis mycket positivt att just de här frågorna som tar upp centrala aspekter för särskolan får höga betyg från föräldrarna. Nästan lika nöjda är eleverna/föräldrarna med hur lärarna följer upp vad barnen har lärt sig ( procent ger ett högt betyg). Sju av tio elever/föräldrar sätter högt betyg på den stimulans barnet får för att utveckla förmågan att klara vardagen själv, det stöd barnet får för sin utveckling i svenska språket, tillgången till läroböcker, datorer och studiemateriel och hur genomtänkt och välorganiserat skolarbetet är. Något lägre betyg får frågan om vad barnet får lära sig i skolan ( procent ger ett högt betyg). Det beror inte på att andelen uttalat missnöjda är större i den här frågan än i övriga frågor utan på att fler har valt att sätta ett medelbetyg (-). Minst nöjda är eleverna/föräldrarna med hur datorer och IT används i undervisningen. Endast sex av tio har satt ett högt betyg i frågan och två av tio är uttalat missnöjda (betyg -4). I övriga frågor ligger andelen uttalat missnöjda på mellan - och 4 procent.

24 Obligatoriska särskolan 00 Är du nöjd eller missnöjd med ditt barns skola ifråga om (%). Högt betyg (-0) Medelbetyg (-) Lågt betyg (-4) Lärarnas förmåga att lära ut och stimulera barnens lust att lära Möjligheterna för ditt barn att få individuellt stöd i undervisningen Hur lärarna följer upp vad ditt barn lär sig Den stimulans ditt barn får att utveckla sin förmåga att klara vardagen själv 0 4 Det stöd ditt barn får för sin utveckling i svenska språket 0 4 Tillgången till läroböcker, datorer och studiematerial 0 4 Hur genomtänkt och välorganiserat skolarbetet är 4 Vad ditt barn får lära sig i skolan 4 Hur datorer och IT används i undervisningen 0 0% 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 0% 00% Ytterligare ett par frågor i enkäten berör elevernas utveckling och lärande i skolan och förutsättningarna för detta. Finns det nog med resurser i form av lärare och andra vuxna på lektionerna och är de krav som ställs på eleverna lagom höga? Är det lagom antal lärare och andra vuxna på lektionerna? (%). 00% 0% 0% 0% 0 0% 0% 40% % 0% 0% 0% 0 Nej, för lite Ja, lagom Nej, för mycket Den stora majoriteten elever/föräldrar, åtta av tio, bedömer lärarresurserna på lektionerna som lagom. Två av tio tycker att det är för få och ett fåtal tycker att det är för många. I jämförelse med hur tillgången till personal brukar bedömas i andra samhang framstår bilden av lärar-/personalresurserna som positiv i särskolan. I andra pedagogiska samanhang är bristen på personal och barnsgruppernas storlek en vanlig källa till missnöjde. 0

25 Obligatoriska särskolan 00 Eleverna/föräldrarna på fristående skolor tycker i större utsträckning än eleverna/föräldrarna på skolor i kommunal regi att lärarresurserna är lagom (jämför procent med procent). Andelen elever/föräldrar i fristående skolor som tycker att det finns för lite lärare på skolan har dessutom minskat över tid. Jämför procent 00 med nio procent 00. Det finns ingen nämnvärd skillnad mellan hur eleverna/föräldrarna i grundsärskolan respektive eleverna/föräldrarna i träningsskolan ser på frågan om lärarresurser i årets undersökning. En ökad nöjdhet bland elever/föräldrar i träningsskolan märks mellan 00 och 00. Andelen som tycker att antalet lärare på lektionen är för litet har minskat från procent 00 till procent 00. I figuren på sidan 0 framgick att flertalet elever/föräldrar än nöjda med hur skolan lyckas med att ge individuellt stöd i undervisningen. Att hitta rätt kravnivå för eleverna med stora individuella variationer och olika behov av stöd kan vara svårt. I enkäten ställdes en fråga för att ta reda på hur eleverna/föräldrarna tycker att skolan har lyckats i detta avseende. Av figuren nedan framgår att tre av fyra elever/föräldrar anser att kraven som ställs i undervisningen är lagom höga. Av de återstående procenten är det betydligt fler som anser att de krav som ställs är för låga ( procent) än för höga. Av svaren framgår alltså att relativt många elever/föräldrar tycker att det ställs för låga krav i undervisningen. I frågan om vad barnen får lära sig i skolan märks också ett visst missnöje och det är jämförelsevis få som ger ett högt betyg. Att drygt två av tio av elever/föräldrar tycker att de krav som ställs i den obligatoriska särskolans undervisning är för låga, och att endast procent gett ett högt betyg i frågan om vad barnen får lära sig i skolan, indikerar att det finns förbättringsmöjligheter från skolans sida i detta avseende. Relativt många elever/föräldrar har besvarat frågan om kraven i skolan med vet ej (en av tio). Det skulle kunna tyda på att informationen om vilka krav man ställer på eleverna från skolans sida inte är tillräckligt tydliga. Är det lagom höga krav som ställs på ditt barn i undervisningen? (%). 00% 0% 0% 0% 0% 0% 40% % 0% 0% 0% Nej, för lite Ja, lagom Nej, för mycket

26 Obligatoriska särskolan 00 t sett finns det ingen skillnad värd att notera mellan undersöknings åren. Men när det gäller fristående skolor har andelen som tycker att det är lagom höga krav ökat över tid, jämför procent 00 med procent 00. Svaren från eleverna/föräldrarna i grundsärskolan och träningsskolan skiljer sig inte i denna fråga. En mindre förändring över tid är att grundsärskoleeleverna/föräldrarna blivit något nöjdare med de krav som ställs på eleverna (jämför procent med procent). Trygghet och Relationer Åtta bedömningsaspekter har samlats under denna rubrik. Här avser bedömningarna lärarnas relationer till eleverna och förståelsen för deras funktionshinder. Lugn och arbetsro i klassen, tillgången till vuxna i skolan som eleverna känner sig trygga med och möjligheterna att få stöd av elevvården. Det handlar också om relationerna mellan eleverna i den egna klassen/undervisningsgruppen och relationerna till skolan som helhet och övriga elever. Särskilt nöjda är eleverna/föräldrarna med lärarnas sätt att var mot barnen, tillgången till trygga vuxna i skolan och lärarnas förståelse för barnens funktionsnedsättning. 0-4 procent har satt ett högt betyg (-0) i dessa avseenden. Den stora majoriteten av eleverna/föräldrarna har också satt ett högt betyg på möjligheten att känna sig trygga i skolan. Det finns dock en grupp om nio procent (0 personer) som är uttalat missnöjda i frågan och ger ett lågt betyg i frågan. Missnöjet tycks inte ha att göra med brister när det gäller till gången till vuxna på skolan utan hänger kanske snarare ihop med elevernas integration i den övriga verksamheten och klimatet eleverna emellan. Det är procent av eleverna/föräldrarna som är direkt missnöjda med hur särskoleklassen ingår i skolans övriga verksamhet och har satt ett lågt betyg i frågan (-4). Det är nästan lika många som satt betyg ett som betyg fyra. Resultaten visar också att många elever/föräldrar är osäkra på vad skolan gör för att förhindra mobbning. Det är drygt tre av tio som svarat vet ej på frågan om de vet vad skolan gör för att förhindra att barnen mobbas. Även när det gäller möjligheterna att få stöd från elevvården (skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog/kurator) är det många elever/föräldrar som svarat att de inte känner till vilket stöd man kan få. I båda fallen kan det indirekt tolkas som brist på kommunikation och ses som en kritik mot skolan. Förhoppningsvis betyder den stora andelen vet ej -svar också att det är få som har hamnat i en situation där de behöver få hjälp. Det klagas ofta på att det är hög ljudvolym och stökigt på lektionerna i dagens skola. När det gäller obligatoriska särskolan är sju av tio nöjda och ger ett högt betyg. Motsvarande siffra andel för årskurs och är ungefär fem av tio.

27 Obligatoriska särskolan 00 Är du nöjd eller missnöjd med ditt barns skola ifråga om (%). Högt betyg (-0) Medelbetyg (-) Lågt betyg (-4) Tillgången till vuxna i skolan som ditt barn känner sig tryggt med Möjligheterna för ditt barn att känna sig trygg i skolan 0 Lärarnas förståelse för ditt barns funktionsnedsättning 0 Vad skolan gör för att förhindra att ditt barn och hans/hennes klasskamrater mobbas 4 Sammanhållning och relationer mellan eleverna i klassen Möjligheterna att få stöd av t ex skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog/kurator 0 4 Lugn och arbetsro i klassen/undervisningsgruppen Hur särskoleklassen ingår i skolans övriga verksamhet 0% 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 0% 00% När det gäller integrationen av särskoleeleverna i skolans övriga verksamhet är det procent av eleverna/föräldrarna som är uttalat missnöjda och procent har givit ett medelbetyg. På detta område finns det alltså utrymme för förbättringar. Elever/föräldrar på fristående skolor är markant nöjdare i denna fråga än elever/föräldrar på skolor i kommunal regi. Yttre och inre miljö Skolmiljön har bedömts i fem avseenden. Det gäller miljön i klassrummet, skollokalernas anpassning, skolmaten, miljön i matsalen samt hur skolan fungerar då det inte är lektion (raster, håltimmar med mera). Frågor om storleken på klassen/undervisningsgruppen har också besvarats. Av de efterfrågade omdömena får skolmaten störst andel höga betyg (0 procent), vilket är ovanligt då skolmaten hamnar ofta allra sämst till när olika förhållanden i skolan betygsätts. Andelen uttalat missnöjda elever/föräldrar ligger på - procent för samtliga aspekter av yttre och inre miljö utom i frågan om lokalernas anpassning/utformning. I detta avseende är andelen som satt ett högt betyg något mindre och andelen som satt ett lågt betyg större än i övriga avseenden. Betygen är även inom detta område jämförelsevis höga. Med tanke på att särskoleeleverna oftare än andra elever har särskilda behov på lokalanpassning och tillgänglighetsåtgärder är det särskilt positivt. Fler av frågorna inom området upplevdes som svåra att besvara att döma av de höga vet ej andelarna (se vilka frågor det gäller i diagrammet på sidan ).

28 Obligatoriska särskolan 00 Är du nöjd eller missnöjd med ditt barns skola ifråga om (%). Högt betyg (-0) Medelbetyg (-) Lågt betyg (-4) Skolmaten 0 Hur skolan fungerar när det inte är lektion (raster håltimmar mm) Hur miljön i matsalen fungerar för ditt barn Miljön i klassrummet Skollokalernas anpassning/utformning 0% 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 0% 00% En betydelsefull aspekt av skolmiljön är klassen/undervisningsgruppen. I enkäten ställdes frågor både om hur många elever som går i klassen och om eleverna/föräldrarna anser att det är lagom många. Av figuren på nästa sida framgår att klasserna/ undervisningsgrupperna inom den obligatoriska särskolan är små jämfört med vanliga grundskolan. Vanligast är att särskoleeleverna går i klasser/undervisningsgrupper om - elever ( procent). procent av eleverna går i årets undersökning i ännu mindre grupper/klasser med bara -4 elever En av fyra särskoleelever går i en klass/undervisningsgrupp med fler än tio elever och endast fem procent går i en klass som är av normal grundskolestorlek (-0 elever). När det gäller klasstorlek skiljer sig skolmiljön för särskoleeleverna alltså avsevärt från den som gäller för övriga skolelever. Den generellt sett mindre gruppstorleken i särskolan kan påverka bedömningarna av övriga skolförhållanden i positiv riktning, till exempel vad det gäller upplevd miljö i klassrummet, lugn och arbetsro i klassen och så vidare. 4

29 Obligatoriska särskolan 00 Hur många elever är det i ditt barns klass/undervisningsgrupp (räkna in det egna barnet) (%). 00% 0% 0% 0% 0% 0% 40% % 0% 0% 0% -4 elever - elever 0 eller fler elever Tendensen över tid är att klasserna/undervisningsgrupperna blir större i kommunalt drivna särskolor medan andelen elever i små undervisningsgrupper (-4 elever) ökar i fristående skolor. Både i grundsärskolan och i träningsskolan har andelen elever som går i klasser med fler än tio elever ökat markant över tid. Färre elever undervisas i klasser med - elever än tidigare medan andelen elever som undervisas i små klasser (-4) är stabil. Drygt tre av tio elever i träningsskolan undervisas i en sådan klass jämfört med drygt en av tio i grundsärskolan. Frågan om hur många elever det finns i klassen följdes upp med frågan om föräldrarna/eleverna tycker att det är lagom många. Figuren på nästa sida visar att majoriteten av eleverna/föräldrarna i den obligatoriska särskolan har en positiv inställning i frågan.

30 Obligatoriska särskolan 00 Är det lagom många elever i ditt barns klass/grupp? (%). 00% 0% 0% 0% 4 0% 0% 40% % 0% 0% 0% 0 0 Nej, för få Ja, lagom Nej, för många Det är 4 procent av eleverna/föräldrarna i årets undersökning som anser att det är lagom många elever i klassen/undervisningsgruppen. Tio procent tycker att det är för många och nästan lika många, sex procent, tycker att det är för få. Även i denna fråga är elever/föräldrar i fristående särskolor mer nöjda än elever/föräldrar i kommunala skolor. 4 procent av eleverna/föräldrarna i fristående särskolor tycker att det är lagom många elever i klassen jämfört med procent av övriga. Eleverna/föräldrarna i grundsärskolan uttrycker större missnöje med antalet elever i klassen/gruppen i årets undersökning än 00 och eleverna/föräldrarna i träningsskolan tycker tvärtom att det blivit bättre. Även om vissa önskemål finns både om mindre och större undervisningsgrupper måste de sammantagna resultaten tolkas som att särskoleeleverna/föräldrarna i stort uppskattar de rådande förhållandena med rejält begränsade klass-/gruppstorlekar inom särskoleverksamheten. Inflytande och samverkan Inflytande och samverkan i särskolan har bedömts i fem avseenden. Tre av dem är lärarrelaterade. Den fjärde frågan handlar om elevernas möjligheter att göra sina röster hörda och den femte om arbete med den individuella utvecklingsplanen. Föräldrarnas viktigaste källa till information om skolan och elevernas skolverklighet är ofta läraren. Det är därför positivt att en så stor andel som drygt åtta av tio särskoleelever/föräldrar är nöjda med kontakten med läraren. Hela 4 procent har dessutom gett högsta möjliga betyg (0). Ungefär åtta av tio elever/föräldrar är nöjda även med hur lärarna informerar om kunskapsutvecklingen och hur det går i skolan. Nästa steg i inflytandekedjan, när det gäller förmågan att lyssna och ta hänsyn till andras åsikter, får också goda betyg. Drygt åtta av tio elever/föräldrar uppger sig vara nöjda med hur lärarna lyssnar och tar hänsyn till deras

31 Obligatoriska särskolan 00 synpunkter och ger ett högt betyg (-0). Nästan en av tio uttrycker missnöjde i frågan genom att sätta ett lågt betyg (-4). Bilden ser litet annorlunda ut då det gäller elevernas möjligheter att få vara med och bestämma i skolan. Framför allt för att det är en stor andel av eleverna/föräldrarna som svarat vet ej, 0 procent har inte kunnat besvara frågan. Här finns helt klart förbättringsmöjligheter, kanske behöver skolorna bli bättre på att kommunicera hur de arbetar i den här frågan. En individuell utvecklingsplan ska upprättas för alla elever i den obligatoriska särskolan. Detta bland annat för att ämnenas innehåll ska kunna anpassas till elevens egna förutsättningar. I träningsskolan är den också mycket viktig då betygsättning i vanlig mening inte tillämpas utan avstämning och utvärdering sker kontinuerligt med utgångspunkt i den individuella utvecklingsplanen. Tanken är att utvecklingsplanen tas fram i samråd mellan skolans personal och föräldrarna. Utvecklingsplanen blir på så vis också en viktig kanal för föräldrainflytande i skolan. Av resultaten framgår att nästan åtta av tio elever/föräldrar är nöjda med hur arbetet med utvecklingsplanen bedrivs. procent har givit allra högsta betyg (0) medan tio procent uttrycker missnöje. Fem procent av eleverna/föräldrarna besvarade frågan med vet ej. Hur nöjd är du med (%). Högt betyg (-0) Medelbetyg (-) Lågt betygt (-4) Din kontakt med barnets lärare 0 Hur lärarna lyssnar och tar hänsyn till dina synpunkter och önskemål 0 Lärarnas information till dig om ditt barns kunskapsutveckling och hur det går för barnet Arbetet med ditt barns individuella utvecklingsplan 0 Elevernas möjligheter att få vara med och bestämma 4 0 0% 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 0% 00%

32 Obligatoriska särskolan 00 Av ovanstående genomgång kan konstateras att bilden av hur eleverna/föräldrarna ser på den obligatoriska särskolan till övervägande delar är positiv. En stor majoritet av eleverna/föräldrarna upplever att trivseln är god och säger sig själva på det hela taget vara nöjda med skolan. Nedan redovisas en figur där andelen elever/föräldrar som visat missnöje genom att sätta lågt betyg (-4) redovisas fråga för fråga. Ofta är det klagomål och påpekanden om brister som leder utvecklingen framåt. Bedömningsaspekterna har rangordnats i storleksordning, den fråga där störst andel missnöjda återfinns redovisas alltså överst i figuren. Staplar om 0 procent eller mer motsvarar i absoluta tal 0 stycken eller fler missnöjda elever/föräldrar i Stockholms särskoleverksamhet, som kan bli mer nöjda. Andelen föräldrar/elever som satt ett lågt betyg (-4) i respektive bedömningsaspekt (%). 0% 0% 0% 0% 40% 0% 0% 0% 0% 0% 00% Hur datorer och IT används i undervisningen Skollokalernas anpassning/utformning Hur särskoleklassen ingår i skolans övriga verksamhet Hur genomtänkt och välorganiserat skolarbetet är Det stöd ditt barn får för sin utveckling i svenska språket Den stimulans ditt barn får att utveckla sin förmåga att klara vardagen själv Möjligheterna att få stöd av ex skolsköterska, skolläkare osv. Vad ditt barn får lära sig i skolan Tillgången till läroböcker, datorer och studiematerial Hur skolan fungerar när det inte är lektion Möjligheterna för ditt barn att få individuellt stöd i undervisningen Skolmaten Lugn och arbetsro i klassen/undervisningsgruppen Hur miljön i matsalen fungerar för ditt barn Sammanhållning och relationer mellan eleverna i klassen Miljön i klassrummet Hur lärarna följer upp vad ditt barn lär sig Vad skolan gör för att förhindra att ditt barn och hans/hennes klasskam rater mobbas Lärarnas förmåga att lära ut och stimulera barnens lust att lära Arbetet med ditt barns individuella utvecklingsplan Elevernas möjligheter att få vara med och bestämma Lärarnas info till dig om ditt barns kunskapsutveckling/hur det går för barnet Möjligheterna för ditt barn att känna sig trygg i skolan Lärarnas förståelse för ditt barns funktionsnedsättning Tillgången till vuxna i skolan som ditt barn känner sig tryggt med Hur lärarna lyssnar och tar hänsyn till dina synpunkter och önskemål Din kontakt med barnets lärare Lärarnas sätt att vara mot barnen

33 Obligatoriska särskolan 00 Skillnader i omdömen mellan olika grupper I det här avsnittet granskas om det finns skillnader mellan hur olika grupper bedömer den obligatoriska särskolan. Skiftar betygen för särskolan beroende på om eleverna går i grundsärskola eller träningsskola, undervisas i särskoleklass, individintegrerat i grundskoleklass eller i samundervisningsgrupp? Är inställningen till särskolan mer eller mindre positiv om barnen går i lägre eller högre årskurs och om de går i en större eller mindre klass? I figuren presenteras resultaten i form av betygsmedelvärden för varje fråga. Undervisningsform - grundsärskola och träningsskola Finns det några skillnader i hur särskolan bedöms av elever/föräldrar i grundsärskolan jämfört med elever/föräldrar i träningsskolan? I figuren på nästa sida markerar de grå prickarna medelvärdena från eleverna/föräldrarna i grundsärskolan och de gula medelvärdena från eleverna/föräldrarna i träningsskolan. Skillnaderna är, som framgår av avståndet mellan prickarna, små för alla aspekter utom en. Eleverna/föräldrarna i träningsskolan är mer nöjda med skolans insatser för att förhindra mobbning än grundsärskoleeleverna/föräldrarna. En liten skillnad finns också när det gäller den upplevda tryggheten. Föräldrar till elever på träningsskola upplever i större utsträckning än övriga att deras barn är trygga i skolan.

34 Obligatoriska särskolan 00 Betygsmedelvärden grundsärskola och träningsskola. Vad ditt barn får lära sig i skolan Hur genomtänkt och välorganiserat skolarbetet är Lärarnas förmåga att lära ut och stimulera barnens lust att lära Möjligheterna för ditt barn att få individuellt stöd i undervisningen Tillgången till läroböcker, datorer och studiematerial Hur datorer IT används i undervisningen Det stöd ditt barn får för sin utveckling i svenska språket Stimulans barnet får att utveckla sin förmåga att klara vardagen Hur lärarna följer upp vad ditt barn lär sig TRYGGHET OCH RELATIONER Lugn och arbetsro i klassen/undervisningsgruppen Lärarnas sätt att vara mot barnen Lärarnas förståelse för ditt barns funktionsnedsättning Mycket missnöjd Mycket nöjd 4 0 Sammanhållning och relationer mellan eleverna i klassen Tillgången till vuxna i skolan ditt barn känner sig tryggt med Vad skolan gör för att förhindra att ditt barnen mobbas Möjligheten att få stöd av ex skolsköterska/läkare/kurator osv Möjligheterna för ditt barn att känna sig trygg i skolan Hur särskoleklassen ingår i skolans övriga verksamhet YTTRE OCH INRE MILJÖ Miljön i klassrummet Skollokalernas anpassning/utformning Hur skolan fungerar när det inte är lektion Grundsärskola Träningsskola Skolmaten Hur miljön i matsalen fungerar för ditt barn INFLYTANDE OCH SAMVERKAN Din kontakt med barnets lärare Lärarnas info. om ditt barns kunskapsutveckling Hur lärarna lyssnar o tar hänsyn till dina synpunkter/önskemål Elevernas möjligheter att få vara med och bestämma Arbetet med elevens individuella utvecklingsplan 0

35 Obligatoriska särskolan 00 Olika former av undervisningsgrupper I figuren på nästa sida redovisas medelvärdena för de olika bedömningsaspekterna uppdelat efter typ av undervisningsgrupp. Majoriteten av eleverna undervisas som tidigare nämnt i särskoleklass ( procent). Om man ska tala om ett mönster i svarsfördelningen ligger de gula prickarna oftast längst till höger i diagrammet och de vita prickarna längst till vänster: Det vill säga elever/föräldrar i särskoleklass är mest nöjda och elever/föräldrar i grundskoleklass är minst nöjda. Tydligast är mönstret inom kvalitetsområdet Kunskap och lärande. Skillnaderna mellan de två undervisningsgrupperna är i några fall ganska stora, det gäller frågorna Hur genomtänkt och välorganiserat skolarbetet är och Det stöd som barnen får för att utvecklas i svenska språket. Även när det gäller frågorna inom området Trygghet och relationer är det i många fall elever/föräldrar i grundskoleklass som är minst nöjda. I den sammanfattande figuren på sidan framgick att eleverna/föräldrarna totalt sett var minst nöjda med vad man får lära sig i skolan, lokalernas utformning, hur data/it används i undervisningen och särskoleklassens integration i övrig verksamhet. I figuren på nästa sida framgår att svaren på dessa frågor skiljer sig något beroende på i vilken form eleverna undervisas. Elever/föräldrar i särskoleklass är nöjdare än elever/föräldrar i grundskoleklass med vad man får lära sig i skolan (jämför,0 med,4). Elever/föräldrar i samundervisningsgrupp ger något lägre betyg i frågan om lokalernas anpassning än övriga. När de gäller integrationen av eleverna i skolans övriga verksamhet, är elever/föräldrar i särskoleklass lite mindre nöjda än elever/föräldrar i samundervisningsgrupp eller grundskoleklass.

36 Obligatoriska särskolan 00 Betygsmedelvärden olika former av undervisningsgrupper. Vad ditt barn får lära sig i skolan Hur genomtänkt och välorganiserat skolarbetet är Lärarnas förmåga att lära ut och stimulera barnens lust att lära Möjligheterna för ditt barn att få individuellt stöd i undervisningen Tillgången till läroböcker, datorer och studiematerial Hur datorer IT används i undervisningen Det stöd ditt barn får för sin utveckling i svenska språket Stimulans barnet får att utveckla sin förmåga att klara vardagen Hur lärarna följer upp vad ditt barn lär sig TRYGGHET OCH RELATIONER Lugn och arbetsro i klassen/undervisningsgruppen Lärarnas sätt att vara mot barnen Mycket missnöjd Mycket nöjd 4 0 Lärarnas förståelse för ditt barns funktionsnedsättning Sammanhållning och relationer mellan eleverna i klassen Tillgången till vuxna i skolan ditt barn känner sig tryggt med Vad skolan gör för att förhindra att ditt barnen mobbas Möjligheten att få stöd av ex skolsköterska/läkare/kurator osv Möjligheterna för ditt barn att känna sig trygg i skolan Hur särskoleklassen ingår i skolans övriga verksamhet YTTRE OCH INRE MILJÖ Miljön i klassrummet Skollokalernas anpassning/utformning Hur skolan fungerar när det inte är lektion Skolmaten Hur miljön i matsalen fungerar för ditt barn Samundervisningsgrupp Särskoleklass Grundskoleklass INFLYTANDE OCH SAMVERKAN Din kontakt med barnets lärare Lärarnas info. om ditt barns kunskapsutveckling Hur lärarna lyssnar o tar hänsyn till dina synpunkter/önskemål Elevernas möjligheter att få vara med och bestämma Arbetet med elevens individuella utvecklingsplan

37 Obligatoriska särskolan 00 Olika årskurser I figuren nedan granskas om det finns några skillnader i bedömningen av särskolan beroende på i vilken årskurs eleverna går. Redan vid en snabb blick på figuren kan konstateras att skillnaderna i stort sett är obefintliga. Betygsmarkeringarna för årskurs - (grå prick) och för årskurs -0 (gul prick) följer varandra mycket väl för alla bedömningsaspekter. Betygsmedelvärden olika årskurser. Medelvärden. KUNSKAP OCH LÄRANDE Vad ditt barn får lära sig i skolan Hur genomtänkt och välorganiserat skolarbetet är Lärarnas förmåga att lära ut och stimulera barnens lust att lära Möjligheterna för ditt barn att få individuellt stöd i undervisningen Tillgången till läroböcker, datorer och studiematerial Hur datorer IT används i undervisningen Det stöd ditt barn får för sin utveckling i svenska språket Stimulans barnet får att utveckla sin förmåga att klara vardagen Hur lärarna följer upp vad ditt barn lär sig TRYGGHET OCH RELATIONER Lugn och arbetsro i klassen/undervisningsgruppen Lärarnas sätt att vara mot barnen Lärarnas förståelse för ditt barns funktionsnedsättning Sammanhållning och relationer mellan eleverna i klassen Mycket missnöjd Mycket nöjd 4 0 Tillgången till vuxna i skolan ditt barn känner sig tryggt med Vad skolan gör för att förhindra att ditt barnen mobbas Möjligheten att få stöd av ex skolsköterska/läkare/kurator osv Möjligheterna för ditt barn att känna sig trygg i skolan Hur särskoleklassen ingår i skolans övriga verksamhet YTTRE OCH INRE MILJÖ Miljön i klassrummet Skollokalernas anpassning/utformning - -0 Hur skolan fungerar när det inte är lektion Skolmaten Hur miljön i matsalen fungerar för ditt barn INFLYTANDE OCH SAMVERKAN Din kontakt med barnets lärare Lärarnas info. om ditt barns kunskapsutveckling Hur lärarna lyssnar o tar hänsyn till dina synpunkter/önskemål Elevernas möjligheter att få vara med och bestämma Arbetet med elevens individuella utvecklingsplan

38 Obligatoriska särskolan 00 Olika stora klasser/undervisningsgrupper På sidan framgår att majoriteten av eleverna/föräldrarna inom den obligatoriska särskolan tycker att undervisningsgrupperna är lagom stora (4 procent). I figuren nedan framgår om bedömningen av skolan i olika avseenden skiljer sig beroende på undervisningsgruppens storlek. Betygsmedelvärden olika stora klasser/undervisningsgrupper. KUNSKAP OCH LÄRANDE Vad ditt barn får lära sig i skolan Hur genomtänkt och välorganiserat skolarbetet är Lärarnas förmåga att lära ut och stimulera barnens lust att lära Möjligheterna för ditt barn att få individuellt stöd i undervisningen Tillgången till läroböcker, datorer och studiematerial Hur datorer IT används i undervisningen Det stöd ditt barn får för sin utveckling i svenska språket Stimulans barnet får att utveckla sin förmåga att klara vardagen Hur lärarna följer upp vad ditt barn lär sig TRYGGHET OCH RELATIONER Lugn och arbetsro i klassen/undervisningsgruppen Lärarnas sätt att vara mot barnen Mycket missnöjd Mycket nöjd 4 0 Lärarnas förståelse för ditt barns funktionsnedsättning Sammanhållning och relationer mellan eleverna i klassen Tillgången till vuxna i skolan ditt barn känner sig tryggt med Vad skolan gör för att förhindra att ditt barnen mobbas Möjligheten att få stöd av ex skolsköterska/läkare/kurator osv Möjligheterna för ditt barn att känna sig trygg i skolan Hur särskoleklassen ingår i skolans övriga verksamhet YTTRE OCH INRE MILJÖ Miljön i klassrummet Skollokalernas anpassning/utformning Hur skolan fungerar när det inte är lektion Skolmaten -4 elever - elever 0 eller fler elever Hur miljön i matsalen fungerar för ditt barn INFLYTANDE OCH SAMVERKAN Din kontakt med barnets lärare Lärarnas info. om ditt barns kunskapsutveckling Hur lärarna lyssnar o tar hänsyn till dina synpunkter/önskemål Elevernas möjligheter att få vara med och bestämma Arbetet med elevens individuella utvecklingsplan 4

39 Obligatoriska särskolan 00 Av figuren på föregående sida framgår ett tydligt mönster där de grå prickarna (undervisningsgrupp med -4 elever) nästan alltid ligger längst till höger, det vill säga har högst medelbetyg för olika förhållanden i skolan. Närmast intill hamnar betygsmarkeringen för klass-/gruppstorlek - elever (gula prickar). Längst till vänster, med lägst betyg för olika förhållanden i skolan, återfinns de vita prickarna (klass-/gruppstorlek 0 eller fler elever). Skillnaden är systematisk. Elever/föräldrar i mindre klasser/undervisningsgrupper är mer nöjda med särskolan i nästan samtliga frågor. Allra störst är skillnaden i frågan om skolmaten och i frågan om vad skolan gör för att förhindra mobbning Även då det gäller de tre övriga frågorna som fick lägst medelbetyg totalt sett (se figuren på sidan ) finns det skillnader mellan svaren från elever/föräldrar beroende på undervisningsgruppens storlek. Ju mindre klassen är desto nöjdare är eleverna/föräldrarna med vad man får lära sig i skolan och med hur datorer/it används i undervisningen. Elever/föräldrar i en liten klass (-4 elever) är också nöjdare med lokalernas utformning än elever/föräldrar i en stor klass (0 eller fler elever). Olika anordnare fristående- och kommunal regi I figuren på nästa sida granskas om kommunala och fristående skolor får lika/olika bra betyg av eleverna/föräldrarna. Drygt åtta av tio elever i den obligatoriska särskolan i Stockholm går i kommunalt drivna förskolor (se sidan ). I figuren på nästa syns att det finns tydliga skillnader i svaren från elever/föräldrar i kommunalt drivna skolor (grå prickar) och elever/föräldrar i fristående skolor (gula prickar). Den gula pricken ligger nästan genomgående längre till höger i diagrammet. Intressant att notera är att inom området inflytande och samverkan är skillnaderna inte lika stora som inom övriga områden. Här lyckas alltså de kommunala skolorna nästan lika bra som de fristående skolorna. Störst är skillnaderna inom området yttre och inre miljö där de fristående skolorna får markant högre betyg inom samtliga aspekter. Inom området trygghet och relationer har de fristående skolorna lyckats särskilt bra när det gäller tryggheten i skolan. Eleverna/föräldrarna är nöjda såväl med tillgången till trygga vuxna som med vad skolan gör för att förhindra mobbing. Skolans integration i övrig verksamhet får också höga betyg. Resultaten visar att fristående skolor i många avseenden lyckats bättre än de kommunala skolorna när det gäller anpassningen efter vad målgruppen behöver/efterfrågar.

40 Obligatoriska särskolan 00 Betygsmedelvärden kommunala och fristående skolor. Medelvärden. KUNSKAP OCH LÄRANDE Vad ditt barn får lära sig i skolan Hur genomtänkt och välorganiserat skolarbetet är Lärarnas förmåga att lära ut och stimulera barnens lust att lära Möjligheterna för ditt barn att få individuellt stöd i undervisningen Tillgången till läroböcker, datorer och studiematerial Hur datorer IT används i undervisningen Det stöd ditt barn får för sin utveckling i svenska språket Stimulans barnet får att utveckla sin förmåga att klara vardagen Hur lärarna följer upp vad ditt barn lär sig TRYGGHET OCH RELATIONER Lugn och arbetsro i klassen/undervisningsgruppen Lärarnas sätt att vara mot barnen Lärarnas förståelse för ditt barns funktionsnedsättning Mycket Mycket missnöjd nöjd 4 0 Sammanhållning och relationer mellan eleverna i klassen Tillgången till vuxna i skolan ditt barn känner sig tryggt med Vad skolan gör för att förhindra att ditt barnen mobbas Möjligheten att få stöd av ex skolsköterska/läkare/kurator osv Möjligheterna för ditt barn att känna sig trygg i skolan Hur särskoleklassen ingår i skolans övriga verksamhet YTTRE OCH INRE MILJÖ Miljön i klassrummet Skollokalernas anpassning/utformning Kommunal Fristående Hur skolan fungerar när det inte är lektion Skolmaten Hur miljön i matsalen fungerar för ditt barn INFLYTANDE OCH SAMVERKAN Din kontakt med barnets lärare Lärarnas info. om ditt barns kunskapsutveckling Hur lärarna lyssnar o tar hänsyn till dina synpunkter/önskemål Elevernas möjligheter att få vara med och bestämma Arbetet med elevens individuella utvecklingsplan

41 Obligatoriska särskolan 00 Skillnad 00- och 00 års undersökning Avslutningsvis granskas om det skett någon förändring av medelbetygen mellan undersöknings åren 00 och 00. Av figuren på nästa sida framgår att de gula prickarna (00) och de grå prickarna (00) ligger relativt nära varandra i alla bedömda aspekter. Mönstret är dock att de gula prickarna ligger något längre till höger än de grå, vilket betyder att medelbetygen sjunkit något över tid. Skillnaderna är i många fall så små att de egentligen är försumbara, men eftersom det gäller för så gott som samtliga bedömningsaspekter kan det ändå vara värt att nämna. I några av frågorna är förändringen lite större och ligger på mellan 0,4 och 0, skalsteg. Eleverna/ föräldrarna är mindre nöjda med arbetsron i klassrummet, miljön i klassrummet, lokalernas anpassning och med vad barnen får lära sig. En möjlig tolkning är att det hänger ihop med att klasserna/undervisningsgrupperna generellt blivit större över tid.

42 Obligatoriska särskolan 00 Betygsmedelvärden betygsmedelvärden totalt 00 och 00. KUNSKAP OCH LÄRANDE Vad ditt barn får lära sig i skolan Hur genomtänkt och välorganiserat skolarbetet är Lärarnas förmåga att lära ut och stimulera barnens lust att lära Möjligheterna för ditt barn att få individuellt stöd i undervisningen Tillgången till läroböcker, datorer och studiematerial Hur datorer IT används i undervisningen Det stöd ditt barn får för sin utveckling i svenska språket Stimulans barnet får att utveckla sin förmåga att klara vardagen Hur lärarna följer upp vad ditt barn lär sig TRYGGHET OCH RELATIONER Lugn och arbetsro i klassen/undervisningsgruppen Lärarnas sätt att vara mot barnen Lärarnas förståelse för ditt barns funktionsnedsättning Sammanhållning och relationer mellan eleverna i klassen Mycket missnöjd Mycket nöjd 4 0 Tillgången till vuxna i skolan ditt barn känner sig tryggt med Vad skolan gör för att förhindra att ditt barnen mobbas Möjligheten att få stöd av ex skolsköterska/läkare/kurator osv Möjligheterna för ditt barn att känna sig trygg i skolan Hur särskoleklassen ingår i skolans övriga verksamhet YTTRE OCH INRE MILJÖ Miljön i klassrummet Skollokalernas anpassning/utformning Hur skolan fungerar när det inte är lektion Skolmaten Hur miljön i matsalen fungerar för ditt barn INFLYTANDE OCH SAMVERKAN Din kontakt med barnets lärare Lärarnas info. om ditt barns kunskapsutveckling Hur lärarna lyssnar o tar hänsyn till dina synpunkter/önskemål Elevernas möjligheter att få vara med och bestämma Arbetet med elevens individuella utvecklingsplan

43 Obligatoriska särskolan 00 Bilagor Bilaga. Tabellbilaga Bilaga. Brev till lärare Bilaga. Enkät

44 .

45 B A K G R U N D S U P P G I F T E R Grundsärskola Träningsskola 00 % % % Antal svarande Kommunal Fristående Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

46 % % % % Antal svarande % Vet ej Grundskolekl ass Särskoleklas s Samundervis ningsgrupp Kommunal Fristående Grundsärskola Träningsskola Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

47 Om ditt barn går i en särskoleklass som är integrerad i grundskolan:. Är du nöjd eller missnöjd med ditt barns skola när det gäller hur särskoleklassen ingår i skolans övriga verksamhet (00) Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej % % % % 4 Antal % svarande Medelvärde 00 4, Kommunal 00 4, Fristående 0 00, Grundsärskola , Träningsskola 00 4,44 Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

48 4. Vilket språk talas till vardags i barnets hem? Enbart svenska Svenska och annat språk Enbart annat språk än svenska Vet ej 00 % % % % % 00 Antal svarande Kommunal Fristående Grundsärskola Träningsskola Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid 4

49 K U N S K A P & L Ä R A N D E Är du nöjd eller missnöjd med ditt barns skola ifråga om... a. Vad ditt barn får lära sig i skolan Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 4 4 Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , ,4 Fristående 00 00, 00 00, Grundsärskola , , Träningsskola , , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

50 b. Hur genomtänkt och välorganiserat skolarbetet är Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 4 Antal % svarande Medelvärde 00 0, , Kommunal , , Fristående 00 00, , Grundsärskola 00 00, , Träningsskola , , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

51 c. Lärarnas förmåga att lära ut och stimulera barnens lust att lära Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 0 4 Antal % svarande Medelvärde 00 0, , Kommunal , ,4 Fristående , , Grundsärskola , ,0 Träningsskola 00 00, , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

52 d. Möjligheterna för ditt barn att få individuellt stöd i undervisningen Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 4 Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , , Fristående , 00 00, Grundsärskola , , Träningsskola , , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

53 e. Tillgången till läroböcker, datorer och studiematerial Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , , Fristående , , Grundsärskola , ,4 Träningsskola 00 00, , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

54 f. Hur datorer och IT används i undervisningen Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 4 4 Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , , Fristående , 00 00, Grundsärskola , ,4 Träningsskola , ,0 Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid 0

55 g. Det stöd ditt barn får för sin utveckling i svenska språket Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 4 Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , , Fristående , 00 00, Grundsärskola , , Träningsskola 00 00, ,4 Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

56 h. Den stimulans ditt barn får att utveckla sin förmåga att klara vardagen själv Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % Antal % svarande Medelvärde 00, ,0 Kommunal , ,0 Fristående 00 00, ,4 Grundsärskola 00 00, , Träningsskola , , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

57 i. Hur lärarna följer upp vad ditt barn lär sig Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % Antal % svarande Medelvärde 00, 00 00, Kommunal , , Fristående 00 00, , Grundsärskola , ,0 Träningsskola , , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

58 Nej, för lite Ja, lagom Nej, för mycket Vet ej 00 % % % % 0 0 % 00 Antal svarande Kommunal Fristående Grundsärskola Träningsskola Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid 4

59 Nej, för lite Ja, lagom Nej, för mycket Vet ej 00 % % % % % 00 Antal svarande Kommunal Fristående Grundsärskola Träningsskola Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

60 T R Y G G H E T & R E L A T I O N E R Är du nöjd eller missnöjd med ditt barns skola ifråga om... a. Lugn och arbetsro i klassen/undervisningsgruppen Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , , Fristående , ,4 Grundsärskola , 00 00, Träningsskola , , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

61 b. Lärarnas sätt att vara mot barnen Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 0 Antal % svarande Medelvärde 00 4, , Kommunal , , Fristående 00 00, 00 00, Grundsärskola , , Träningsskola , , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

62 c. Lärarnas förståelse för ditt barns funktionsnedsättning Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , , Fristående 00 00, 00 00, Grundsärskola , , Träningsskola , , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

63 d. Sammanhållning och relationer mellan eleverna i klassen Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 0 4 Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , ,4 Fristående , , Grundsärskola , ,0 Träningsskola , , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

64 e. Tillgången till vuxna i skolan som ditt barn känner sig tryggt med Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 0 4 Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , , Fristående , ,4 Grundsärskola , , Träningsskola 00 00, ,4 Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid 0

65 f. Vad skolan gör för att förhindra att ditt barn och hans/hennes klasskam rater mobbas Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 0 0 Antal % svarande Medelvärde 00 4, , Kommunal , , Fristående 00 00, 00 00, Grundsärskola , 00 00,0 Träningsskola , ,0 Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

66 g. Möjligheterna att få stöd av t ex skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog/kurator Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , , Fristående , 00 00, Grundsärskola , ,4 Träningsskola 00 00, ,04 Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

67 h. Möjligheterna för ditt barn att känna sig trygg i skolan (00) Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej % % % % 0 4 Antal % svarande Medelvärde 00, Kommunal ,4 Fristående 4 00, Grundsärskola ,0 Träningsskola ,4 00 ställdes en annan fråga om trygghet. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

68 Y T T R E & I N R E M I L J Ö Är du nöjd eller missnöjd med ditt barns skola ifråga om... a. Miljön i klassrummet Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 4 Antal % svarande Medelvärde 00, 00 00, Kommunal , ,0 Fristående , , Grundsärskola 00 00, ,4 Träningsskola , , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid 4

69 b. Skollokalernas anpassning/utformning Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % Antal % svarande Medelvärde 00, ,4 Kommunal , ,4 Fristående , , Grundsärskola 00 00, ,0 Träningsskola , , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

70 c. Hur skolan fungerar när det inte är lektion (raster håltimmar mm) Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 4 Antal % svarande Medelvärde 00 0, ,4 Kommunal , , Fristående 00 00, ,40 Grundsärskola , , Träningsskola 00 00, , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

71 d. Skolmaten Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % Antal % svarande Medelvärde 00 0, , Kommunal , , Fristående 00 00, , Grundsärskola , ,0 Träningsskola , ,0 Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

72 e. Hur miljön i matsalen fungerar för ditt barn Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 4 4 Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , , Fristående , ,4 Grundsärskola , ,4 Träningsskola , ,00 Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

73 . Hur många elever är det i ditt barns klass/undervisningsgrupp? (räkna in det egna barnet) -4 elever - elever 0 eller fler elever 00 % % % % 00 Antal svarande Kommunal Fristående Grundsärskola Träningsskola Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

74 0. Är det lagom många elever i ditt barns klass/grupp? Nej, för få Ja, lagom Nej, för många Vet ej 00 % % % % 0 % 00 Antal svarande Kommunal Fristående Grundsärskola Träningsskola Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid 0

75 I N F L Y T A N D E & S A M V E R K A N Är du nöjd eller missnöjd med ditt barns skola ifråga om... a. Din kontakt med barnets lärare Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 0 Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , , Fristående 00 00, 00 00,4 Grundsärskola , 00 00, Träningsskola , , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

76 b. Lärarnas information till dig om ditt barns kunskapsutveckling och hur det går för barnet Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , ,0 Fristående , ,04 Grundsärskola 00 00, , Träningsskola , ,4 Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

77 c. Hur lärarna lyssnar och tar hänsyn till dina synpunkter och önskemål Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 0 0 Antal % svarande Medelvärde 00, 00 00, Kommunal , , Fristående , , Grundsärskola 00 00, , Träningsskola , , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

78 d. Elevernas möjligheter att få vara med och bestämma Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 0 0 Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , ,4 Fristående , ,4 Grundsärskola , , Träningsskola , ,0 Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid 4

79 e. Arbetet med ditt barns individuella utvecklingsplan (00) Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej % % % % 0 0 Antal % svarande Medelvärde 00, Kommunal ,4 Fristående 00, Grundsärskola 0 00, Träningsskola , Frågan ställdes ej 00. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

80 H E L H E T S O M D Ö M E N. Hur trivs ditt barn i skolan? Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % Antal % svarande Medelvärde 00 4, 00 00,4 Kommunal , ,4 Fristående 00 00, ,4 Grundsärskola 00 00, 00 00, Träningsskola , ,0 Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

81 H E L H E T S O M D Ö M E N. Hur nöjd är du på det hela taget med ditt barns skola? Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej 00 % % % % 0 Antal % svarande Medelvärde 00, , Kommunal , , Fristående 00 00, 00 00, Grundsärskola 00 00, 00 00, Träningsskola 00 00, , Medelvärdet baseras endast på dem som tagit ställning i frågan. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

82 H E L H E T S O M D Ö M E N 4a. Jag tycker att mitt barns skola motsvarar de krav man kan ha på en bra skola (00) Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej % % % % Antal % svarande Medelvärde 00 4,4 Kommunal , Fristående 00,4 Grundsärskola 4 00,4 Träningsskola 00, Frågan ställdes ej 00. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

83 H E L H E T S O M D Ö M E N 4b. Jag kan rekommendera mitt barns skola till andra (00) Låg betyg (- 4) Medelbetyg (-) Högt betyg (- 0) Vet ej % % % % 0 Antal % svarande Medelvärde 00 0, Kommunal ,4 Fristående 00, Grundsärskola , Träningsskola 00, Frågan ställdes ej 00. Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid

84 H E L H E T S O M D Ö M E N. Vem har svarat på frågorna? Barnets föräldrar/föräl der Föräldrar/föräl der tillsammans med barn Annan Vet ej 00 % % % % 0 % 00 Antal svarande Kommunal Fristående Grundsärskola Träningsskola Bilaga Tabellbilaga Obligatoriska särskolan 00 Sid 40

85 Dnr 0/ Till rektorer inom den obligatoriska särskolan 00 Nu är det dags för brukarundersökning inom den obligatoriska särskolan 00 På uppdrag av utbildningsförvaltningen genomför Utrednings- och statistikkontoret AB för närvarande en brukarundersökning inom den obligatoriska särskolan i Stockholm. Undersökningen görs med syfte att: Mäta elevers tillfredsställelse med olika förhållanden i skolan Vara ett underlag för stadens ledning vid studier av skillnader i kvalitet mellan olika verksamheter Ge underlag för utbildningsförvaltningens uppföljning av kvalitet Vara underlag för obligatoriska särskolans utvecklingsarbete Ge information till medborgarna Undersökningen riktas till föräldrar/målsmän för de drygt 00 elever som följer den obligatoriska särskoleundervisningen Stockholm. Undersökningen är alltså en totalundersökning där både kommunala och fristående skolor omfattas. Enkäter kommer att skickas hem till undersökningsdeltagarna med början i februari. I enkäten efterfrågas omdömen om barnens skola ifråga om undervisningen, skolmiljön, trygghet och trivsel, information och inflytande. Föräldrarna uppmanas om möjligt besvara enkäten tillsammans med sina barn. Resultaten av undersökningen beräknas vara klara och sammanställda i en rapport i maj. Denna kommer då att göras tillgänglig på utbildningsförvaltningens hemsida För ytterligare upplysningar om undersökningen och dess genomförande går det bra att vända sig till någon av följande kontaktpersoner: Linda Zetterman Pernilla Melin Inger Willner tel: 0 0 USK tel: 0 04 USK tel: 0 Utbildningsförvaltningen Med vänlig hälsning Linda Zetterman Projektledare Pernilla Melin Projektledare Stockholms Stads Utrednings- och statistikkontor AB Box 0, 04 0 Stockholm, Besöksadress: Kaplansbacken 0 Telfon: Fax: info@usk.stockholm.se S