GYMNASIESÄRSKOLAN Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB på uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Transkript

1 SKOLUNDERSÖKNING GYMNASIESÄRSKOLAN Stads Utrednings- och Statistikkontor AB på uppdrag av stads utbildningsförvaltning

2 .

3 FÖRORD I stad genomförs sedan 1996 regelbundet brukarundersökningar inom samtliga pedagogiska verksamheter. Undersökningarna genomförs av utbildningsförvaltningen på uppdrag av kommunfullmäktige. Undersökningarna genomförs vartannat år under våren inom alla skolformer utom förskoleverksamheten, där de genomförs var tredje år. Undersökningarna riktar sig till föräldrar och barn/elever/studerande vid förskoleverksamhet, fritidshem och skolor samt vuxenutbildning. Undersökningarna riktar sig till alla pedagogiska verksamheter i staden oavsett huvudman. Våren fick Stads Utrednings- och Statistikkontor AB (USK) uppdraget att genomföra brukarundersökningar inom grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och ESS-gymnasiet i Stockholm. Totalt har undersökningarna berört närmare elever och föräldrar. Undersökningarna har genomförts under februari till maj. Syftena med brukarundersökningarna är att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter att vara ett underlag för stadens och skolornas uppföljning av kvaliteten i verksamheten, där jämförelser kan göras mellan skolor och över tid att ge information till medborgarna och brukarna om de pedagogiska verksamheterna och vara ett underlag för val av skola Undersökningarna visar att föräldrar och elever i stort är nöjda med skolan. En klar majoritet, oavsett skolform, ger höga helhetsomdömen. Det framkommer också att flertalet elever trivs i skolan och anser att undervisningen och lärarnas pedagogiska förmåga är bra. Resultaten visar också att det finns vissa förbättringsområden att arbeta vidare med. Ett sådant är hur datorer och IT används i undervisningen, där det finns mer att önska enligt flera föräldrar och elever. Det finns skillnader mellan hur olika skolor uppfattas av elever och föräldrar. De enskilda skolornas resultat finns på stads hemsida på Jämför service Ett krav för publicering är att skolan har fler än 20 svarande elever i årskursen och en svarsfrekvens på minst 50 procent. De övergripande rapporterna publiceras på kvalitet i förskola & skola. Allt material i undersökningen presenteras i sju huvudrapporter och cirka 280 skolrapporter. I den här rapporten redovisas gymnasiesärskolan. Projektledare för undersökningarna har varit Linda Zetterman och Pernilla Melin. Marianne Jacobsson har ansvarat för rapporteringen för gymnasiesärskolan. Stockholm i maj Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Lena Daag VD

4 .

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 Nöjda elever... 2 Jämförelse mellan undersökningarna INLEDNING... 3 Bakgrund och syfte... 3 Metod och genomförande... 3 Svarsfrekvens och bortfallsredovisning... 4 Frågeformulär... 5 De frågor som ändrats från undersökningen 2007 är:... 5 De frågor som är nya i årets undersökning är:... 5 FRÅGEBLANKETTEN BIFOGAS I BILAGA 3.REDOVISNING AV RESULTATEN... 5 REDOVISNING AV RESULTATEN... 6 UNDERSÖKNINGENS RESULTAT... 6 Helhetsomdömen... 6 Samtliga frågeområden... 6 VAD TYCKER ELEVERNA OM GYMNASIESÄRSKOLAN 2003?... 8 Kunskap och lärande... 8 Hur fungerar undervisningen?... 8 Jämförelse med tidigare års undersökningar... 9 Hur många är eleverna i klasserna?... 9 Undervisningsformer, läxor och prov... 9 Användning av kunskaperna Trygghet och relationer Trivs eleverna i skolan? Arbetsro och bemötande Tryggheten I skolan Individuell utvecklingsplan Lagom många i klassen Arbetsmiljö Information och inflytande Översikt av elevernas bedömningar Vad är en attitydbalans? Jämförelse för olika bedömningsaspekter VAD TYCKER POJKAR OCH FLICKOR OM GYMNASIESÄRSKOLAN? Pojkars och flickors helhetsomdöme om gymsär Översikt av pojkars och flickors bedömningar VAD TYCKER ELEVER I DE OLIKA SKOLORNA OM GYMNASIESÄRSKOLAN? Elever i de olika skolornas helhetsomdöme om gymnasiesärskolan Översikt av elevernas bedömningar om de olika skolorna VAD TYCKER ELEVER SOM GÅR I OLIKA PROGRAM OM GYMNASIESÄRSKOLAN Elever i olika programs helhetsomdöme om gymsär Översikt av elevernas bedömningar om de olika programmen ELEVERNAS BAKGRUND Vid vilka skolor och program studerar eleverna? Pojkar och flickor Vilket språk pratas till vardags hemma? VAL AV STUDIEPROGRAM Kom eleverna in på sitt förstahandsval? Hur fick eleverna information om studieprogrammen? Skulle eleverna rekommendera sitt studieprogram? Vem fyllde I enkäten? Bilagor: Bilaga 1: Frekvenstabell fördelad efter kön Bilaga 2: Frekvenstabell fördelad efter skola Bilaga 3: Enkät 1

6 SAMMANFATTNING Stads Utrednings- och Statistikkontor AB (USK) har på uppdrag av utbildningsförvaltningen undersökt vad eleverna i gymnasiesärskolan i Stockholm tycker om olika förhållanden i skolan. Både elever i kommunala och fristående skolor har tillfrågats. Undersökningen har genomförts i februari till mars och svarsfrekvensen är 68 procent. Nöjda elever Över 80 procent av eleverna i gymnasiesärskolan är på det hela taget nöjda med sin skola och lärarnas sätt att vara mot dem. De allra flesta elever svarar att de känner sig trygga i skolan och att de trivs bra. Tre av fyra elever är nöjda med det stöd de får från elevhälsoteamet, den hjälp och stöd de får av sina lärare och sin APU/praktik. Lärarna får överlag ett gott betyg av sina elever. Nästan 80 procent av eleverna i gymnasiesärskolan tycker att de är lagom många elever i klassen, 15 procent tycker att det är för få och 7 procent tycker att det är för många. Eleverna tycker att det är lagom mycket tid för samarbete med de andra på lektionerna. Drygt 30 procent anger att det är för lite läxor och prov. Knappt hälften av eleverna är nöjda med den skolmat de får i gymnasiesärskolan, en av fyra är missnöjd. Drygt hälften är nöjda med lugn och arbetsro i klassen. 14 procent av eleverna svarar dock att de är missnöjda och skulle vilja ha mer lugn och ro i klassen. Lika många elever är också missnöjda med sina läroböcker och studiematerial. Nära 70 procent av eleverna är nöjda med möjligheten att använda skolans datorer. Andelen missnöjda är relativt få inom de olika frågeområdena kunskap och lärande, trygghet och relationer samt information och inflytande. Den högsta andelen missnöjda finns inom området skolans arbetsmiljö. Jämförelse mellan undersökningarna 2003 Eleverna i gymnasiesärskolan är mer nöjda i årets undersökning jämfört med tidigare undersökningsår. I 10 av 16 bedömningsaspekter som går att jämföra över tid är eleverna mer nöjda än de var 2005 och När det gäller skolmaten, lugn och arbetsro samt läroböcker och studiematerial fortsätter dock andelen nöjda att minska jämfört med tidigare år. 2

7 INLEDNING Bakgrund och syfte Brukarundersökningar är en del i underlaget för utbildningsförvaltningens kvalitetsarbete. Statistik, särskilda utvärderingar, inspektioner, är andra exempel på delar i kvalitetsarbetet. Brukarundersökningar genomförs vartannat år bland elever inom samtliga skolformer. I undersökningarna ges eleverna och deras föräldrar möjlighet att uttrycka sina åsikter om skolan generellt sett och om skolmiljön, arbetsmomenten och undervisningen mer specifikt. Syftet med brukarundersökningarna är; o o o Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens och skolornas uppföljning av kvaliteten i verksamheten där jämförelser kan göras mellan skolor och över tid. Att ge information till medborgarna och brukarna om de pedagogiska verksamheterna och vara ett underlag för val av skola. Stads Utrednings- och Statistikkontor AB, USK, har haft i uppdrag att genomföra års brukarundersökningar i skolor. Den har genomförts enligt samma modell som motsvarande undersökningar tidigare år. Under genomfördes brukarundersökningar inom grundskola, gymnasieskola, ESSgymnasiet, gymnasiesärskolan och den obligatoriska särskolan. Samtliga enkäter innehåller förutom frågor om helhetsomdömen om skolan ett antal frågeområden där olika kvalitetsaspekter mäts. Dessa fyra frågeområden är: Kunskap och lärande, Trygghet och relationer, Arbetsmiljö samt Information och inflytande. Föreliggande rapport avser att belysa förhållandena inom gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan är en frivillig utbildning för elever som gått ut grundsärskolan. Utbildningen är fyraårig och erbjuder nationella och specialutformade program som ska förbereda eleverna för arbete på den öppna arbetsmarknaden. Dessutom finns på gymnasiesärskolan individuella program i första hand avsedda för elever från obligatoriska särskolans träningsskola. De individuella programmen innehåller mer allmän yrkesträning och verksamhetsinriktning. Under hösten 2003 genomfördes den första brukarundersökningen bland särskoleelever inom gymnasieskolan (gymsär). Uppföljning har skett 2005, 2007 och nu. Metod och genomförande Undersökningen genomfördes som en totalundersökning bland eleverna i skolor kommunala såväl som fristående. Undersökningen inleddes med att utbildningsförvaltningen informerade samtliga skolor om undersökningen och om vikten av ett deltagande. Kort därefter informerade USK om undersökningens genomförande 3

8 Som grund för insamlingen har utbildningsförvaltningen tillhandahållit ett aktuellt register med en förteckning över alla elever som går i gymnasiesärskolor. Registret innehåller 367 elever. I denna förteckning finns både elever som går i fristående som kommunala gymnasiesärskolor. En enkät distribuerades via post till eleverna. I det bifogade följebrevet uppmanades eleven att ta hjälp av kontaktperson, föräldrar eller annan närstående om så behövs. Enkäten skickades ut vecka 8. Tre skriftliga påminnelser skickades ut under datainsamlingen. Nytt för år är att det tillkommit några gymnasiesärelever som är integrerade i skolor. Totalt rör det sig om 5 elever. Av dessa svarade 3 elever svaren finns med i totalredovisningen för undersökningen men får ingen egen presentation. Liksom tidigare år (2003, 2005 och 2007) har undersökningen exkluderat gymnasiesärskoleelever som går i Vinstagårdskolan. Detta med anledning av att skolan är en grundskola. Svarsfrekvens och bortfallsredovisning I Stockholm finns sex gymnasiesärskolor, varav två är fristående. De fyra kommunala skolorna är Gårds särgymnasium, S:t Eriks särgymnasium, Kista särgymnasium och RH-gymnasiums särgymnasium. RH gymnasiums gymnasiesärskola ligger i Skärholmen och dess fulla namn är Riksgymnasiet för rörelsehindrade i Stockholm. Skolan är ett riksgymnasium för rörelsehindrade elever under 21 år. De två fristående skolorna är Årsta Gårds särgymnasium och Martinskolans särgymnasium. Som ovan nämnt ingår också tre elever i undersökningen som är integrerade i andra skolor. I årets undersökning har 11 elever som går i Vinstagårdsskolan ingått i populationen. Dessa har exkluderats ur undersökningen efter datainsamlingen. Anledningen är att skolan är en grundskola och inte en gymnasiesärskola. Skolans 11 elever har därför registrerats som urvalsfel. Svarsfrekvens per gymnasiesärskola Skola Antal elever brutto Antal elever - netto Antal svar Svarsandel Gårds särgymnasium % S:t Eriks särgymnasium % Kista särgymnasium % RH-gymnasiums % särgymnasium Årsta Gårds särgymnasium % Martinskolans särgymnasium % Övriga % Vinstagårdsskolan Totalt % Totalt distribuerandes 367 postenkäter till elever i gymnasiesärskolan. Svar har inkommit från 242 vilket innebär en svarsfrekvens på 69 procent av nettopopulationen (dvs. exklusive flyttade, registerfel mfl). 4

9 Frågeformulär Frågeformuläret har förändrats något jämfört med 2007 års undersökning. Några nya frågor har tillkommit och andra frågor har omformulerats. De frågor som ändrats från undersökningen 2007 är: Frågan: Hur länge har du bott i Sverige? Är borttagen. Fråga 4. Svarsalternativet av biträdande rektor, avdelningen för elevstöd är borttaget. Fråga 5. Skulle du rekommendera andra att välja samma studieprogram/område som du går på? Var tidigare formulerad Skulle du säga till andra att välja samma studieprogram/område som du går på? Fråga 10. Ställs i årets undersökning endast till de elever som gjort sin APU/praktik. Fråga 19. Ordet elevhälsoteamet har lagts till Fråga 22. Är det lagom många elever i din klass? Var tidigare formulerad Är det lagom många? Fråga 24. Ordet lokalerna är borttaget. Fråga 27. Orden tider och raster är borttaget. De frågor som är nya i årets undersökning är: Fråga 2. Vilket språk pratas till vardags hemma? Fråga 25. Skolans lokaler i övrigt? Fråga 29. Skolmaten? Fråga 33. Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Frågeblanketten bifogas i bilaga 3. 5

10 REDOVISNING AV RESULTATEN Resultaten av undersökningen presenteras under följande huvudrubriker: o o o o o o Helhetsomdömen Jämförelse med tidigare undersökningar Pojkar och flickor Jämförelse mellan skolorna Jämförelse mellan studieprogram Elevernas bakgrund och val av studieprogram Genomgående presenteras svaren från de elever som har haft en uppfattning i respektive fråga. Elever som svarat vet inte eller lämnat frågan obesvarad redovisas inte i procentfördelningen. Samtliga svarsalternativ och total svarsfördelning per fråga redovisas i tabellbilagorna 1 och 2. I tabellbilaga 1 finns samtliga svar fördelade efter kön. I tabellbilaga 2 återfinns resultatet av undersökningen med samtliga svarsalternativ fördelade efter skola. Värt att nämna är att vissa frågor har en hög andel elever som svarat vet inte. I tidigare undersökningar 2003, 2005 och 2007 fanns denna andel redovisad i rapportens text och figurer vilket alltså inte görs i årets undersökning. UNDERSÖKNINGENS RESULTAT Helhetsomdömen Hur nöjda är eleverna på det hela taget med sin skola? Frågan ställdes för första gången i årets undersökning till eleverna i gymnasiesärskolan. Över 80 procent uppger att de är mycket eller ganska nöjda på det hela taget med sin skola. Åtta procent är ganska eller mycket missnöjda. Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Samtliga frågeområden I enkäten finns fyra huvudområden under vilka olika frågor ställs som rör skolan på olika sätt. Områdena är: Kunskap och lärande, Trygghet och relationer, Arbetsmiljö och Information/inflytande. I följande figur finns samtliga frågor oavsett huvudområde rangordnade i fallande ordning efter andelen nöjda. Alla frågor under varje huvudområde finns i bilaga 1-2. Redovisningen av resultaten fördelat på de fyra huvudområdena finns under rubriken: Jämförelse med tidigare undersökningar 6

11 Redovisning av undersökningens olika kvalitetsaspekter efter andelen nöjda elever. % Lärarnas sätt att vara mot dig Nöjd på det hela taget Trivs i skolan Stöd från elevhälsoteam Den hjälp/stöd du får av lärare Din APU/praktik Lärarnas förmåga att lära ut saker Klasskamraters sätt att vara mot dig Hur lärarna lyssnar på dig Klassens storlek Andra skolelevers sätt Möjlighet använda skolans datorer Ditt schema Skolmatsalen Klassrummen Hur klasskamrater lyssnar på dig Vad ni gör på lektionerna Info händer i skolan Läroböcker/studiematerial Skolans lokaler i övrigt Lugn och arbetsro i klassen Skolmaten % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Nöjd/bra Varken eller Missnöjd/dåligt Resultatet visar att i 18 av de 22 frågeställningarna är 60 procent eller fler av eleverna nöjda. Högst rankas lärarnas sätt att vara mot eleverna, uppfattningen om skolan på det hela taget och hur väl eleverna trivs i skolan. Minst nöjda är eleverna med skolmaten där 24 procent är uttalat missnöjda. Även om en majoritet av eleverna är nöjda finns det ett visst missnöje med vissa av aspekterna. Bland annat är omkring 15 procent av eleverna missnöjda med sina läroböcker och studiematerial, med möjligheterna att använda skolans datorer och med lugn och arbetsro i klassen. 7

12 VAD TYCKER ELEVERNA OM GYMNASIESÄRSKOLAN 2003? Kunskap och lärande Under huvudområdet kunskap och lärande finns 11 frågeställningar. Dessa berör elevernas syn på hur undervisningen fungerar, hur många elever som går i klassen, läxor och prov samt om de tycker att de får användning de kunskaperna som de får i skolan. Hur fungerar undervisningen? I ett flertal frågor har eleverna ombetts besvara om de är nöjda eller missnöjda med skolans undervisning samt förutsättningarna och formerna för denna. I följande diagram redovisas elevernas svar. Bland frågorna är eleverna mest nöjda med den hjälp och stöd de får från sina lärare, sin APU/ praktik och lärarnas förmåga att lära ut saker. Kring 60 procent av eleverna är nöjda med vad de får göra på lektionerna samt med läroböcker och studiematerial. Är du nöjd eller missnöjd med, jämfört med ? Procent vad ni gör på lektionerna? lärarnas förmåga att lära ut saker? den hjälp och stöd du får av dina lärare? läroböcker och studiematerial? din APU/praktik? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Mis snöjd Värt att notera är att de elever som ännu inte har gjort sin APU/praktik, och därför inte kunnat göra en bedömning, inte har besvarat frågan om hur nöjda de är med sin APU/praktik. Dessa elever utgör cirka hälften av eleverna. Andelen missnöjda är relativt låg för frågeområdet kunskap och lärande. Högst missnöje visar eleverna med läroböcker och studiematerial. Här är 14 procent missnöjda i årets 8

13 undersökning. Ett visst missnöje finns också om vad eleverna får göra på lektionerna (9 procent). Jämförelse med tidigare års undersökningar Jämfört med tidigare års undersökningar finns få förändringar att tala om. Eleverna är mer nöjda med sin APU/praktik än i någon av de tidigare undersökningarna. Tre av fyra elever som gjort sin praktik är nöjda. I de tidigare undersökningarna var cirka 10 procent missnöjda med sin APU. I års undersökning var andelen missnöjda 5 procent. Förändringar bör dock tolkas med viss försiktighet då frågans placering och instruktioner har förändrats i årets undersökning jämfört med tidigare år. Sedan undersökningsåret 2003 har andelen nöjda minskat något när det gäller vad eleverna får göra på lektionerna och hur nöjda de är med läroböcker och studiematerial. Jämfört med undersökningen 2007 har andelen nöjda ökat något för lärarnas förmåga att lära ut saker. Hur många är eleverna i klasserna? Gymnasiesärskolans elever går oftast i små klasser. Eleverna fick själva fylla i hur många elever som går i deras klass inklusive dem själva. I följande tabell jämförs års resultat med tidigare års undersökningar. Årets undersökning visar att det är vanligast att klassen består av 5 9 elever, vilket är ett resultat som liknar 2005 och 2007 års undersökningar. Klasserna har blivit lite mindre sedan den första undersökningen genomfördes år 2003 då 57 procent av eleverna gick i klasser med 10 elever eller mer. År är motsvarande andel 50 procent. Storlek på klasserna, jämfört med % elever elever elever elever elever eller fler Totalt 100 Undervisningsformer, läxor och prov Några frågor har rört inställningen till olika undervisningsformer och till mängden läxor och prov. Eleverna har fått ta ställning till om de tycker att det är för litet, lagom eller för mycket. Andelen elever som svarat vet ej är högst på frågan om det är lagom mycket prov i skolan. 30 procent av eleverna hade svårt att ta ställning till detta. Svarsfördelningen för samtliga svarsalternativ finns i bilagorna

14 Är det lagom mycket, jämfört med Procent tid för samarbete med de andra på lektionerna? tid där du arbetar själv på lektionerna? läxor? prov? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% För litet Lagom För mycket En tredjedel av eleverna anser att det är för litet läxor och prov i skolan. Andelen har dock minskat jämfört med tidigare undersökningsår. I årets undersökning uppger 33 procent att det är för litet läxor jämfört med 40 procent år Vidare uppger 34 procent i årets undersökning att det är för litet prov i skolan, jämfört med drygt 40 procent i de tidigare undersökningarna. Oavsett undersökningsår visar resultatet att det är få elever som tycker att det är för mycket av någonting. Att eleverna tycker att det är lagom dominerar svarsfördelningen. Användning av kunskaperna Undervisningen bedöms övervägande positivt av eleverna i gymnasiesärskolan. Men tycker de också att de får användning av det de lär sig i skolan i olika sammanhang? Eleverna har i enkäten tillfrågats om de anser att de har användning för sina kunskaper, och då i vilka sammanhang. 11 procent av eleverna tycker att de inte får någon som helst användning av det de lär sig i skolan. Jämfört med den första undersökningen 2003 har denna fördubblats. Eleverna anser att det framför allt är i skolan och i hemmet de får användning av sina kunskaper. Vilket är ett resultat som liknar tidigare års undersökningar. Hälften av eleverna uppger också, liksom i undersökningen 2007, att de även kan använda sina kunskaper på fritiden. Drygt 20 procent uppger också att de har nytta av det de lär sig på sin APU/praktik. 10

15 Användning för det eleverna lär sig i skolan, jämfört med Procent Ja, i skolan Ja, i hemmet Ja, under fritiden Ja, på APU/praktik Nej, aldrig Trygghet och relationer Under huvudområdet trygghet och relationer finns 9 frågeställningar. Dessa berör elevernas syn på trivsel och trygghet i skolan, lugn och arbetsro, lärares och klasskamraters sätt, stöd från elevhälsoteam etc. Eleverna får också ta ställning till om de tycker att det är lagom många elever i klassen. Trivs eleverna i skolan? På frågan hur eleverna trivs i skolan uppger drygt 80 procent att de trivs ganska eller mycket bra. Andelen som uppger att de trivs mycket bra har dock sjunkit något i jämförelse med 2005 och Andelen som uppger att de trivs dåligt i skolan är 9 procent. Hur eleverna trivs i skolan, jämfört med % % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt 11

16 Arbetsro och bemötande Förutom själva undervisningen och lärandet är de sociala relationerna, stämningen och bemötande viktiga aspekter i elevernas skoltillvaro. Det sociala klimatet bedöms lika övervägande positivt som frågorna inom kunskap och lärande. Är det bra eller dåligt i skolan när det gäller, jämfört med ? Procent lugn och arbetsro i klassen? lärarnas sätt att vara mot dig? klasskamraternas sätt att vara mot dig? de andra skolelevernas sätt att vara mot dig och dina klasskamrater? Stödet från elevhälsoteamet % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Allra bäst omdöme ger eleverna lärarnas sätt att vara mot dem. Över 80 procent anser att lärarnas sätt mot dem är bra. Resultatet visar på en viss förbättring i frågan jämfört med de två senaste undersökningsåren. Eleverna är mer nöjda med stödet från elevhälsoteamet i årets undersökning jämfört med I årets undersökning uppger 77 procent att de är nöjda jämfört med 68 procent år Resultatet visar en viss minskning av nöjdheten vad gäller lugnet och arbetsron i klassen. Andelen som uppger att det är bra har minskat och en högre andel uppger istället att arbetsron varken är bra eller dålig. Tryggheten I skolan I enkäten fick eleverna en fråga om de känner sig trygga när de är i skolan. Frågan i årets undersökning är något annorlunda formulerad jämfört med tidigare år, varför ingen jämförelse görs över tid. 12

17 Majoriteten av gymnasiesäreleverna känner sig trygga i sin skola, 90 procent svarar att de alltid eller oftast är det. Resterande andel svarar nej, ibland inte. Känner eleverna sig trygga i skolan? % Totalt % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Ja, alltid Ja, oftast Nej, ibland inte Individuell utvecklingsplan Förutom att ge en meningsfull undervisning och användbara kunskaper åt eleverna är det också meningen att gymnasiesärskolan ska arbeta med att främja varje enskild elevs individuella utveckling. I det syftet ska en individuell utvecklingsplan (IUP) upprättas för varje elev, precis som i den obligatoriska särskolan. Tanken är att denna ska vara ett levande dokument som används av skola, föräldrar och elev tillsammans för en gemensam planering. Av de elever som har haft en uppfattning svarar 73 procent i årets undersökning att de har en IUP, medan 27 procent svarar nej. Andelen elever som säger sig veta att de har en individuell utvecklingsplan har ökat i de två senaste undersökningarna 2007 och. Har du en individuell utvecklingsplan (IUP), jämfört med % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej På frågan om den individuella utvecklingsplanen är andelen elever som inte svarat, eller svarat vet inte hög under alla undersökningsår. Detta signalerar kanske att IUP inte fungerar som det utvecklingsverktyg i gymnasiesärskolor som det är avsett att vara. Kring 40 procent har kryssat svarsalternativet vet inte på frågan. Lagom många i klassen Eleverna fick ta ställning till om det är lagom många elever i deras klass. De har kunnat ange om de tycker att det är för få elever i klassen, lagom många eller att de är för många. 13

18 Är det lagom många elever i klassen, jämfört med % % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% För få Lagom många För många Nästan 80 procent av eleverna tycker att det är lagom många elever i klassen. Värt att notera är att andelen som tycker att det är för få elever i klassen överstiger andelen elever som tycker att det är för många elever. Det finns inga nämnvärda skillnader över tid trots att undervisningsgruppernas storlek minskat något. Arbetsmiljö Är eleverna nöjda eller missnöjda med klassrummen, övriga lokaler, möjligheter att använda datorerna i skolan, schema samt skolmat/matsal? De här frågorna kring arbetsmiljön i skolan har utökats jämfört med tidigare år. Några av frågorna har delats upp i fler frågeställningar och några är helt nya. Tidigare år har fem frågor ställts om arbetsmiljön i skolan, i årets undersökning har sju frågor ställts. o Första frågan om klassens storlek ställdes första gången i förra undersökningen Denna jämförs med årets resultat. o Andra frågan om klassrummen ställs första gången. Tidigare var denna fråga sammankopplad med en fråga om lokalerna, varför ingen jämförelse kan göras över tid. o Tredje frågan om skolans lokaler i övrigt var i de tidigare undersökningarna ihopkopplad med om man var nöjd eller missnöjd med klassrummen. Se ovan. Resultat för. o Fjärde frågan om elevernas möjligheter att använda skolans datorer kan jämföras med samtliga undersökningsår. o Femte frågan om eleverna schema hade en lite annorlunda formulering i de tidigare undersökningarna. Då frågades det förutom om schemat även om tider och raster. o Den sjätte frågan om skolmaten är densamma alla undersökningsår. o Nytt för är en fråga om hur nöjd eller missnöjd eleverna är med skolmatsalen. Inom frågeområdet arbetsmiljö visar resultatet att eleverna är mest nöjda med klassens storlek, möjligheter att använda skolans datorer, sitt schema samt med skolmatsalen. Andelen nöjda elever är mellan 65 och 69 procent. I årets undersökning, liksom i alla tidigare mätningar, är eleverna minst nöjda med skolmaten, en av fyra svarar att de är missnöjda. 14

19 I de tre frågor som går att jämföra över tid kan nämnas att det i år är något färre elever som är nöjda med klassens storlek jämfört med förra undersökningen Elevernas möjligheter att använda skolans datorer bedöms vara betydligt bättre i årets och 2007 års undersökning jämfört med undersökningen Här har andelen nöjda elever ökat med 10 procentenheter sedan den sistnämnda undersökningen. Är du nöjd eller missnöjd med, jämfört med ? % klassens storlek? klassrummen? skolans lokaler i övrigt? dina möjligheter att använda skolans datorer? ditt schema? skolmaten? skolmatsalen? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Information och inflytande Tre frågor har ställts om hur eleverna upplever information och inflytande i skolan. När det gäller information handlar frågan om den allmänna informationen om vad som händer i skolan. Beträffande inflytande tas det mest närliggande inflytandet på lärare och klasskamrater upp till bedömning. I vilken utsträckning tycker eleverna i gymnasiesärskolan att deras lärare och klasskamrater är lyhörda för deras åsikter och lyssnar på vad de tycker? Mest nöjda är eleverna med hur lärarna lyssnar på vad de tycker. 70 procent svarar att de är nöjda och sex procent är missnöjda. Drygt 60 procent är nöjda med hur deras klasskamrater lyssnar på dem. Nästan lika många (60 procent) är också nöjda med informationen om vad som händer i skolan, medan 12 procent är missnöjda. Små förändringar har skett över tid. 15

20 Är du nöjd eller missnöjd med, jämfört med ? % informationen om vad som händer i skolan? hur lärarna lyssnar på vad du tycker? hur dina klasskamrater lyssnar på vad du tycker? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Miss nöjd Översikt av elevernas bedömningar 2003 Vad är en attitydbalans? För att få en bättre överblick av elevernas omdömen om situationen i skolan i olika avseenden kan attitydbalansen användas som ett sammanfattande mått. Attitydbalansen räknas ut som andelen nöjda/positiva (minus) andelen missnöjda/negativa. De som har svarat Vet inte eller Varken eller påverkar bara indirekt värdet på balansen. Teoretiskt kan attitydbalansen i denna utformning variera mellan minus 100 och plus 100. En attitydbalans på +100 innebär att alla svarande har tagit ställning och är nöjda/positiva. På motsvarande sätt blir attitydbalansen -100 först när alla har tagit ställning och är missnöjda/negativa. Positiva värden (över 0) innebär att fler är positivt inställda än negativt. Varje bedömningsaspekt är i attitydbalansen sorterad under sitt huvudområde. Inom området är värdena sorterade från det högsta till det lägsta värdet. Ett genomsnittligt värde har räknats fram för varje år. Det är ett sammanräknat värde för samtliga aspekter dividerat med antal bedömningsaspekter totalt. Det genomsnittliga värdet för är 57 vilket är ett högre värde än i 2007 och 2005 års undersökningar. Jämfört med första undersökningsåret (2003) finns ingen skillnad. Gymnasiesärskolan får härmed ett bättre betyg i år jämfört med 2007 och

21 I årets enkät har eleverna fått besvara fler frågor än i de tidigare undersökningarna, varför antalet bedömningsaspekter ökat från till 22 aspekter. Jämför vi enbart årets resultat i de aspekter som även bedömdes i de tidigare undersökningarna , finner vi ingen skillnad i det totala genomsnittliga värdet som är 57 för års undersökning. Jämförelse för olika bedömningsaspekter 2003 Det högsta värdet i årets undersökning får lärarnas sätt att vara mot dem (värde 78). Eleverna är på det hela taget nöjda med sin skola (värde 74) och de trivs i skolan (värde 72). Attitydbalansvärden för olika bedömningsaspekter % Frågor Kunskap och lärande Den hjälp och stöd du får av dina lärare? Lärarnas förmåga att lära ut saker? Din APU/praktik? Vad ni gör på lektionerna? Läroböcker och studiematerial? Trygghet/relationer Lärarnas sätt att vara mot dig? Hur trivs du i skolan? Klasskamraternas sätt att vara mot dig? Stödet från elevhälsoteamet? De andra skolelevernas sätt att vara mot dig? Lugn och arbetsro i klassen? Arbetsmiljö Klassens storlek? Ditt schema? Skolmatsalen? Klassrummen? Dina möjligheter att använda skolans datorer? Skolans lokaler i övrigt? Skolmaten? Information/inflytande Hur lärarna lyssnar på vad du tycker? Hur dina klasskamrater lyssnar på vad du tycker? Informationen om vad som händer i skolan? Helhetsomdöme Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Genomsnittligt värde Antal bedömningsaspekter Stödet från elevhälsoteamet har i årets undersökning fått ett klart bättre omdöme (värde 65) jämfört med tidigare undersökningsår och speciellt jämfört med 2007 då värdet låg på 47. Många av bedömningsaspekterna har blivit bättre bedömda av eleverna vid jämförelse med 2007 års undersökning och till visst del Några bedömningar har i år en likvärdig bedömning som i första undersökningen Skolmaten har fått ett lågt betyg samtliga undersökningsår och betygsättningen i årets undersökning är inte bättre, snarare något sämre. Lugn och arbetsro i klassen har ett positivt värde i årets undersökning på 39. Det är dock något sämre jämfört med tidigare undersökningar. Elevernas betygsättning när det gäller deras läroböcker och studiematerial är i årets undersökning något lägre än tidigare år. 17

22 VAD TYCKER POJKAR OCH FLICKOR OM GYMNASIESÄRSKOLAN? Pojkars och flickors helhetsomdöme om gymsär Under denna rubrik presenteras resultaten uppdelat på pojkar och flickor. Hur nöjda eller missnöjda är pojkar och flickor på det hela taget med sin skola? Pojkarna är mer nöjda än flickorna i sitt helhetsomdöme om skolan. 87 procent av pojkarna svarar att de är mycket eller ganska nöjd på det hela taget. Andelen pojkar som svarar varken eller är låg och 7 procent anger att de är missnöjda. Även flickorna är till största delen nöjda (76 procent) med skolan på det hela taget. Flickorna har i högre grad än pojkarna svarat varken eller, och andelen missnöjda är 11 procent. Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? % Flicka Pojke % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Översikt av pojkars och flickors bedömningar Liksom i tidsjämförelsen mellan de olika undersökningsåren 2003 används attitydbalansen för att illustrera pojkars och flickors bedömningar av sin skola. Hur en attitydbalans räknas fram finns redovisat tidigare i rapporten. Det genomsnittliga värdet för års undersökning är 57. Pojkar ger ett högre värde än flickor för 19 av de 22 bedömningsaspekter som ingår i balansen. I en fråga tycker de lika och i 2 aspekter ger flickorna ett något högre värde än pojkarna. Det är främst i fyra bedömningsaspekter som den största skillnaden finns mellan pojkar och flickor. Pojkar är mer positiva än flickorna när det gäller hur lärarna lyssnar på vad eleverna tycker (skillnad 22), arbetsmiljön när det gäller skolans övriga lokaler (skillnad 20), lärarnas sätt att vara mot eleverna (skillnad 19) samt lärarnas förmåga att lära ut saker (skillnad 19). Det finns fyra aspekter där pojkar och flickor tycker lika eller där flickorna är lite mer positiva än pojkarna. Lika tycker man om sin APU/praktik och de andra skolelevernas sätt att vara mot dem. Flickorna är lite mer positiva (skillnad 3) när det gäller stödet från elevhälsoteamet och hur deras klasskamrater lyssnar på vad de tycker. Totalt har pojkarna ett genomsnittligt värde på 61 och flickorna ett värde på 50. Värdet för samtliga svarande är

23 Attitydbalansvärden för olika bedömningsaspekter efter kön. % Frågor Pojke Flicka Kunskap och lärande Den hjälp och stöd du får av dina lärare? Lärarnas förmåga att lära ut saker? Din APU/praktik? Vad ni gör på lektionerna? Läroböcker och studiematerial? Trygghet/relationer Lärarnas sätt att vara mot dig? Hur trivs du i skolan? Klasskamraternas sätt att vara mot dig? Stödet från elevhälsoteamet? De andra skolelevernas sätt att vara mot dig? Lugn och arbetsro i klassen? Arbetsmiljö Klassens storlek? Ditt schema? Skolmatsalen? Klassrummen? Dina möjligheter att använda skolans datorer? Skolans lokaler i övrigt? Skolmaten? Information/inflytande Hur lärarna lyssnar på vad du tycker? Hur dina klasskamrater lyssnar på vad du tycker? Informationen om vad som händer i skolan? Helhetsomdöme Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Genomsnittligt värde Antal bedömningsaspekter

24 VAD TYCKER ELEVER I DE OLIKA SKOLORNA OM GYMNASIESÄRSKOLAN? Elever i de olika skolornas helhetsomdöme om gymnasiesärskolan Vilka skillnader finns i elevernas bedömning av gymnasiesärskolan? Hur nöjda eller missnöjda är eleverna på det hela taget med sin skola? Resultaten varierar mellan olika skolor men merparten av eleverna är på det hela taget mycket eller ganska nöjda. Svaren från eleverna på Årsta Gård gymnasiesärskola och Martinskolans gymnasiesärskola har slagits samman då elevunderlaget från respektive skola var mycket litet. Mer än 60 procent av eleverna i RH-gymnasium och på Årsta Gård / Martinskolan svarar att de är mycket nöjda på det hela taget. Ingen är missnöjd i Årsta Gård/Martinskolan. Kista gymnasiesärskola har tillsammans med S:t Eriks gymnasium en högre del missnöjda. 15 procent av eleverna i Kista gymnasiesärskola är i årets undersökning missnöjda med skolan och motsvarande andel i S:t Eriks gymnasiesärskola är 10 %. I dessa skolor svarar också fler elever att de är ganska nöjda i stället för mycket nöjda. Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? % Gård St Eriks Sthlms RH Kista Årsta G/ Martin % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Översikt av elevernas bedömningar om de olika skolorna Här jämför vi hur eleverna i de olika skolorna bedömer olika aspekter i sin gymnasiesärskola. Liksom i de tidigare översikterna används attitydbalansen som mätverktyg. Hur en attitydbalans räknas fram har redovisats tidigare i rapporten. Ett genomsnittligt värde har räknats fram för varje skola. Det visar att Martinskolan och RH har de högsta värdena i attitydbalansen (värde kring 70). De är också de minsta skolorna med färre elever än övriga och i denna undersökning medverkar 14 elever från respektive skolenhet. Gård har ett värde på 61, medan Sankt Eriks och Kistas gymnasiesärskola har lägre värden, 48 respektive 52. Eleverna är nöjda på det hela taget med sina skolor. Eleverna i Årsta Gård och Martinskolan har alla tagit ställning och alla är nöjda och ger därför betyget 100. Ett värde kring 80 ger eleverna sina skolor Gård och RH. Eleverna är också nöjda med 20

25 lärarnas sätt att vara mot dem och de trivs i skolan. I dessa aspekter får samtliga skolor ett högt betyg och små variationer i bedömningarna finns. Attitydbalansvärden för olika bedömningsaspekter efter skola. % Kunskap och lärande Trygghet/relationer Frågor Gård St Eriks Sthlms RH Kista Årsta G/ Martin Den hjälp och stöd du får av dina lärare? Lärarnas förmåga att lära ut saker? Din APU/praktik? Vad ni gör på lektionerna? Läroböcker och studiematerial? Lärarnas sätt att vara mot dig? Hur trivs du i skolan? Klasskamraternas sätt att vara mot dig? Stödet från elevhälsoteamet? De andra skolelevernas sätt att vara mot dig? Lugn och arbetsro i klassen? Arbetsmiljö Klassens storlek? Ditt schema? Skolmatsalen? Klassrummen? Dina möjligheter att använda skolans datorer? Skolans lokaler i övrigt? Skolmaten? Information/inflytande Helhetsomdöme Hur lärarna lyssnar på vad du tycker? Hur dina klasskamrater lyssnar på vad du tycker? Informationen om vad som händer i skolan? Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Genomsnittligt värde Antal bedömningsaspekter I övriga bedömningsaspekter varierar betygen betydligt mer. Det är oftast eleverna som går i Kista- och i S:t Eriks gymnasiesärskolor som bedömer sin skola mer negativt än eleverna i de andra skolorna. Eleverna i just dessa skolor är mer negativt än positivt inställd till skolmaten. I Kistas gymnasiesärskola får denna aspekt ett värde på -19 och i S:t Erik gymnasiesärskola ett negativt värde på -2. Eleverna i dessa skolor är mindre nöjda än eleverna i de andra skolorna med läroböcker och studiematerial, lugn och arbetsro i klassen, skolmatsalen och skolans lokaler i övrigt. Eleverna i Gårds gymnasiesärskola är nöjda med lärarnas sätt att vara mot dem, skolmatsalen och är nöjda på det hela taget med skolan. Mindre nöjda (värden på 40) är de 21

26 med lugn och arbetsro i klassen, information om vad som händer i skolan samt hur deras klasskamrater lyssnar på vad de tycker. I S:t Eriks gymnasiesärskola är eleverna mest nöjda (värden över 70) med lärarnas sätt att vara mot dem samt att de trivs i skolan. Relativt låga värden får aspekterna under huvudområdet Arbetsmiljö, där ingen aspekt har ett värde på 50 eller högre. RH-gymnasium får höga betyg av sina elever i nästan alla bedömningsaspekter förutom när det gäller stödet från elevhälsoteamet där skolans elever ger ett något sämre betyg än snittet. Lärarna får ett gott betyg av eleverna i Kistas gymnasiesärskola. De är nöjda med sin APU/ praktik och med stödet från elevhälsoteamet. De klagar mer än övriga gymnasiesärelever på lugn och arbetsro i klassen, vad de får göra på lektionerna (värde 27) och på läroböcker och studiematerial. Som ovan nämnts har skolmaten ett negativt värde (värde -19) i denna skola, liksom att eleverna är mindre nöjda med skolmatsalen Liksom i RH-gymnasium ger eleverna i Martinskolan sin skola överlag höga betyg. De är nöjda med lärarnas sätt att vara mot dem, skolmatsalen, skolmaten och klassrummen (värden över 80). Det eleverna här är mest missnöjda med är deras möjligheter att använda skolans datorer. Eleverna ger denna aspekt ett värde på 18, vilket är betydligt lägre än i andra skolor. 22

27 VAD TYCKER ELEVER SOM GÅR I OLIKA PROGRAM OM GYMNASIESÄRSKOLAN Elever i olika programs helhetsomdöme om gymsär Skiljer sig elevernas åsikter om sin skola åt beroende av sitt studieprogram? I redovisningen är de olika programmen insorterade under de individuella (IV) och de nationella (NA) programmen. Hur nöjd är du på det hela taget med din skola. % Nationellt Individuellt % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller Ganska missnöjd Mycket missnöjd Tre skolor i undersökningen har i stort enbart elever som går på det individuella programmet. Det är RH-gymnasium, Årsta Gårds gymnasiesärskola och Martinskolan. Eleverna som går på det individuella programmet är på det hela taget nöjda med gymnasiesärskolan. 90 procent är mycket eller ganska nöjda på det hela taget, varav 61 procent svarar mycket nöjd. Tre av fyra elever i de nationella programmen är nöjda, varav 25 procent är mycket nöjda. 14 procent av dessa elever är mycket eller ganska missnöjda. Översikt av elevernas bedömningar om de olika programmen Här jämförs hur eleverna på det individuella och de nationella programmen bedömer olika aspekter i sin gymnasiesärskola. Liksom i de tidigare översikterna används attitydbalansen som mätverktyg. Hur en attitydbalans räknas fram finns redovisat på sidan 17 i denna undersökning. Attitydbalansvärden för olika bedömningsaspekter efter program. % Frågor Nationella Individuella Kunskap och lärande Den hjälp och stöd du får av dina lärare? Lärarnas förmåga att lära ut saker? Din APU/praktik? Vad ni gör på lektionerna? Läroböcker och studiematerial? Trygghet/relationer Lärarnas sätt att vara mot dig? Hur trivs du i skolan? Klasskamraternas sätt att vara

28 mot dig? Stödet från elevhälsoteamet? De andra skolelevernas sätt att vara mot dig? Lugn och arbetsro i klassen? Arbetsmiljö Klassens storlek? Ditt schema? Skolmatsalen? Klassrummen? Dina möjligheter att använda skolans datorer? Skolans lokaler i övrigt? Skolmaten? Information/inflytande Helhetsomdöme Hur lärarna lyssnar på vad du tycker? Hur dina klasskamrater lyssnar på vad du tycker? Informationen om vad som händer i skolan? Hur nöjd är du på det hela taget med din skola? Genomsnittligt värde Antal bedömningsaspekter Ett genomsnittligt värde för de 22 bedömningsaspekterna har räknats fram för eleverna i de olika programmen. Elever som går på det individuella programmet har ett betydligt högre värde (65) jämfört med elever som går på de nationella programmen (47). I endast tre bedömningsaspekter har elever på de nationella programmen fått ett högre värde än elever på det individuella programmet. Det gäller framför allt nöjdheten med sin APU/praktik. Här ger eleverna i de nationella programmen ett betydligt högre värde (68) än i det individuella programmet (värde 43). Det finns i jämförelsen mellan programmen väldigt stora skillnader mellan elevgrupperna. Det skiljer bland annat 64 procentenheter mellan elevernas bedömning av skolmaten. Eleverna på det individuella programmet ger skolmaten ett värde på 56, medan de andra eleverna ger ett negativt värde på

29 ELEVERNAS BAKGRUND Vid vilka skolor och program studerar eleverna? Det är vid fyra kommunala gymnasieskolor som Stockholm bedriver gymnasiesärskoleverksamhet. Dessa är Gårds gymnasium, Kista gymnasium, S:t Eriks gymnasium och RH-gymnasium. Den sistnämnda skolan gick tidigare under beteckningen Skärholmens gymnasium, och är ett riksgymnasium för elever under 21 år som är rörelsehindrade. I vilka skolor eleverna går i, jämfört med Antal. S:t Eriks gymnsiesärskola Gårds gymnasiesärskola Kista gymnasiesärskola Sthlms RHgymnasiums gymnasiesärskola Årsta/Martinskolan gymnasiesärskolor Förutom dessa fyra kommunala gymnasiesärskolor finns två fristående skolor Martinskolan och Årsta Gård. Dessa redovisas ihop då antalet elever är få, sammanlagt 14 svarande elever. Hur de svarande eleverna fördelar sig på olika skolor framgår av figuren. Antalet elever är störst i S:t Eriks gymnasium och Gårds gymnasiesärskolor. Antalet svarande i S:t Eriks skola har ökat betydligt i år jämfört med alla tidigare år. Antalet svarande i övriga skolor är i stort oförändrat över tid. Eleverna är också inskrivna vid olika program. 52 procent av de svarande eleverna är inskrivna på de nationella/specialutformade programmen (NA), vars syfte är att förbereda för arbete på den öppna arbetsmarknaden. 48 procent av eleverna går på det individuella programmet (IV), där både yrkes- och verksamhetsträning bedrivs, men utan samma direkta sikte på ordinarie arbetsmarknad. 25

30 Pojkar och flickor Under alla undersökningsåren har pojkarna varit fler än flickorna. Så är det också i års undersökning. 55 procent av eleverna är pojkar och 45 procent är flickor. Pojkar och flickor, jämfört med % Pojke Flicka Totalt 100 N=242 N=242 N=244 N=214 Vilket språk pratas till vardags hemma? I årets undersökning ställdes för första gången frågan till eleverna om vilket språk som pratas till vardags hemma. I tidigare undersökningar var frågan annorlunda, då frågades om hur länge eleverna bott i Sverige, med svarsalternativen I hela mitt liv och annars vilket år de kom till Sverige. Figuren nedan visar att 67 procent av eleverna i gymnasiesärskolan enbart talar svenska hemma till vardags. 27 procent talar svenska och ett annat språk, medan sex procent enbart talar ett annat språk än svenska hemma till vardags. Bland pojkarna är det en högre andel än bland flickorna som pratar svenska och ett annat språk till vardags i hemmet. Vilket språk pratas till vardags hemma, fördelat på kön? % Totalt Pojke Flicka % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Enbart svenska Svenska och annat språk Enbart annat språk VAL AV STUDIEPROGRAM Kom eleverna in på sitt förstahandsval? Ett viktigt kriterium vid intagningen och placeringen vid gymnasiesärskolan är att tillmötesgå elevernas önskemål och förstahandsval. Inom både det nationella och det individuella programmet finns en lång rad specialutformade studieinriktningar på skilda yrkes- och verksamhetsområden, där man tar hänsyn till olika funktionshinder. Särskilt när det gäller det individuella programmet är mångfalden och individualiseringen stor. 26