Det globala reseprivilegiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det globala reseprivilegiet"

Transkript

1 Det globala reseprivilegiet det globala reseprivilegiet.indb

2 det globala reseprivilegiet.indb

3 Det globala reseprivilegiet redaktörer MEKONNEN TESFAHUNEY & KATARINA SCHOUGH det globala reseprivilegiet.indb

4 Boken tillägnas minnet av Allan Richard Pred ( ) Sekel Bokförlag och författarna, Lund Omslag: Johanna Åkerberg Grafisk formgivning: i&j Omslagsbild: Lars Lerin Tryck: Printing House Pozkal, Inowrocław isbn det globala reseprivilegiet.indb

5 Innehåll Förord 7 lars lerin Ukraina maj mekonnen tesfahuney & katarina schough Det globala reseprivilegiet 11 katarina schough & mekonnen tesfahuney Turismens Nomos 19 Mot en genomturistifierad världsordning 19 Från Jules Verne mot Michel Houellebecq 19 Mobilitetsmaskinen 27 Turism som territorialiseringskraft 30 Erövring i turismens tecken 31 En turistordning inrättas 34 Nyttan med turism 37 josefina syssner & khalid khayati Veni, Vidi, Adios 39 Turisten och de tre privilegierna 39 Den frivilliga mobilitetens privilegium 40 Det selektiva seendets privilegium 44 Den omedelbara sortins privilegium 47 Avslutande reflektioner 51 richard ek Turistläger 55 All inclusive-turism, hedonism och avmedborgarisering 55 All inclusive-turism 55 Första vignetten: att se turism topografiskt och topologiskt 60 Andra vignetten: att se turismens eros och logos topologiskt 64 Tredje vignetten: från topografiska polis till topologiska läger 69 Avslutning det hedonistiska lägret 75 det globala reseprivilegiet.indb

6 katarina mattsson Semesterutopier 79 All inclusive-turismens könade och rasifierade rum 79 Re-pre-sensationer 80 Rumsliga troper 81 Löften om orörlighet 83 Icke-platser 84 Rum för kroppslig njutning 85 Paradisstranden 86 Semesterns idealfamilj 87 Barnens bästa 88 Det tömda rummet 89 Koloniala semesterutopier och könade turistblickar 91 katarina mattsson Afrikakänsla 93 Om koloniala känslogeografier i etnisk turism 93 Etnisk turism och begäret till den andre 93 Afrika som projektionsyta 96 Det här ser ju ut som hemma! 97 Har ni någon Afrikakänsla? 98 En grön hydda! 100 När vi såg den där elefanten! 101 Vilka gulliga människor! 102 Där var det ursprungliga! 103 Men vad är Afrika? 105 Koloniala känslogeografier 107 mekonnen tesfahuney Vem är turisten? 109 Tankar om vår tids idealsubjekt 109 Turisten som vit 110 Turisten som främling 112 Turisten som hedonist 114 Turisten som marknadsvarelse 116 Turisten som kosmopolitiskt idealsubjekt 117 Avslutningsvis 121 Litteraturförteckning 123 Författarpresentation 135 det globala reseprivilegiet.indb

7 Förord För somliga är resande en självklarhet. För somliga är resande en rättighet. För somliga är resande en tillväxtindustri. Det sägs att vi lever i en gränslös värld, med fri rörlighet och möjlighet att bekanta oss med fjärran länder och kulturer. Det sägs att turismen är ett uttryck för detta tillstånd. För många flera är resandet knappt en tänkbarhet. Ty rörligheten är villkorad, tillträdet noga kontrollerat. Global mobilitet är förunnat vissa, inte andra. Att vara turist är att vara bärare av privilegiet. Liksom alla andra privilegier kräver det sitt pris. Vår tids vuvuzela trumpetar: nytta och tillväxt, kreativitet och konkurrenskraft. Så även i studier av turism. Vi vill tacka medförfattarna till denna bok för att de gjort det möjligt att urskilja andra stämmor. Vi tackar även professor emeritus Lennart Andersson för hans kloka seniora olydnad. Redan i ett tidigt skede var Sekel bokförlag positiva till manuset, det tackar vi för. Mekonnen Tesfahuney & Katarina Schough, juli 2010 det globala reseprivilegiet.indb

8 det globala reseprivilegiet.indb

9 Lars Lerin Ukraina maj 2006 Nej, det där Jalta var inget för mig, åtminstone inte i det här läget. Galler och grindar, lås och bom och betong. En miljö enbart avsedd för nöje och njutning. Inte mindre än sju barer på själva hotellet, pool efter pool, strandkaféer och 2400 rum. För att ta sig ner till stranden var man tvungen att åka hiss från hotellet (2400 rum) och ta sig igenom en mörk gångtunnel. Havet var förbannat grått och dimman vätte. I vanliga fall gillar jag ju sådana där hopplösa miljöer. Till slut var jag tvungen att ge upp tanken på semester och överleva genom observation istället. Så började jag inventera strandlinjen, hamnpartierna, kolla in försäljare och turisthajar, ungdomar med ölflaskor vinglande runt på blanka förmiddagen. Män med metspön. (De använde säkerhetsnål som krok, agnade med räkor eller metmask och fiskade upp små sprattlande silverfiskar i kattmatstuggstorlek.) Små och stora glasskiosker, pirogförsäljare, en och annan smutsgrå katt, några herrelösa hundar, dragspelare, schackspelare, kastanjer, palmstammar, hotellkulisser (hemska byggnader, under konstruktion, med svarta gapande fönstergluggar och armeringsspik. På torget kunde man låta sig fotograferas med en berguv eller markatta på axeln. Ett gäng rackarpojkar ställde och slängde med de stackars tjudrade djuren. En apa kramade mig. Jag fascinerades av hans små svarta naglar som skalbaggar, blänkande. Högsta mode i Jalta verkade vara att ragla runt med en ölflaska i handen. Många alkoholister, utslagna redan i 20-årsåldern. En morgon plumsade två delfiner förbi strax utanför piren, liksom i underhållningssyfte. Omhändertagen av hotellets massör en mildögd, fyrkantig ryss med tjockt guldkors kring halsen och vita ögonbryn. Han kunde inte många engelska ord, men relax sa han i alla fall och klappade, kramade, smekte och smorde mig tills jag luktade som en oljemålning. Särskilt mycket tyckte jag om när han masserade mina händer. Som avslutning nuddade han mitt ansikte, strök mig varsamt över pannan, kring näsan, ögonen, munnen, liksom viftade en välsignelse över mig och gav mig frid. 9 det globala reseprivilegiet.indb

10 Om jag hade tillgång till en sådan ryss hemma, med så hårda nypor och ljusa ögonbryn, tror jag att allt skulle vara annorlunda. Det är något magiskt i att bli knådad och nypt, synliggjord, avdramatiserad inför någons blick. Man blir sin egen hemlighet till slut annars. It was like love, sa jag till honom. Då skrattade han generat. Come back tomorrow! Men då skulle jag följa med resegruppen och hälsa på tatarer Heldagsutflykt Sevastopol. En enorm tredimensionell bataljmålning, över 100 meter lång och 40 meter hög. Kloster, grottor. Gorbatjovs sommarstuga. I wish you could follow me to Sweden! Men det tror jag inte han förstod. Efteråt var jag som frälst och yr, gick till ett kafé och fläckade ner mina rena vita byxor från Bangalore och glömde betala. I morse var allt öde och grått. Svarta havet ljumgrått. Solstolarna tomma. Passagerarbåtar i typ höghusstorlek på redden. Tysk hitparad. En gammal dam berättade att hon varit gift med en sjömanspräst i Brasilien. I en botanisk trädgård svansade vi efter guiden Lena som visste allt om alla träd i parken, hur gamla de var och ifrån vilka världsdelar de kom. Grodorna kväkte i näckrosdammen. Senare fick vi smaka på sockrade rosor och andra lokala delikatesser, valnötssmör och fikonsylt. Vackra lövskuggor tecknade sig över promenadvägarna. På eftermiddagen fotograferade jag en kråka på Stalins bronshjässa. Flygplatsen i Kiev var invaderad av jättestora skalbaggar med nötbruna vingar och randiga bröst. De landade i hår och handväskor och spred oro bland passagerare och personal. Därför väntade jag inomhus på anslutningsflyg. Träffade en sydindier (på väg till Sundsvall) som jag förlorade på Arlanda. Flygplatser är märkliga tillstånd av varande, vardande, väntande, möten, hopp, all möjlig och omöjlig flykt/hemlängtan. Och ständigt en sorg? I morse satt jag på ett 24 timmar-om-dygnet-kafé med gråten i halsen och bet i en ostburgare. Strangers in the night på dragspel. (Så enkelt det hade varit att beställa en dubbel whisky ) 10 det globala reseprivilegiet.indb

11 Mekonnen Tesfahuney & Katarina Schough Det globala reseprivilegiet Att infödingen ogillar turisten är inte svårt att förklara. För varje inföding på varje plats är en potentiell turist, och varje turist är en inföding någonstans. Varje inföding lever någonstans ett liv av överväldigande banalitet och tristess och förtvivlan och vemod, och varje gärning, bra och dålig, är ett försök att glömma detta. Varje inföding skulle vilja göra en resa. Men urinvånare de flesta urinvånare i världen kan inte åka vart som helst. De är utfattiga. De är för fattiga för att resa någonstans. De är för fattiga för att fly från sin verklighet; och för fattiga för att leva ett drägligt liv där de bor, som är just det ställe som du, turisten, vill åka till så när ortsborna ser dig, turisten, missunnar de dig, de avundas din förmåga att lämna din egen banalitet och tristess, och de missunnar dig din förmåga att vända deras egen banalitet och tristess till en njutningskälla för dig själv. Jamaica Kincaid 1988: 18 19; fritt översatt vår genomturistifierade värld har turistens rum, aktiviteter, angelägenheter, behov och önskningar blivit vardagsmat. Vi blir alla turister vare I sig vi vill eller inte och fostras till att se, uppleva och handla därefter även här hemma, och/eller arbeta i turismens tjänst. Vår tids globala disciplinerings-, kontroll- och övervakningsapparat utformas också den i turismens tecken. Det är en disciplineringsteknologi som formar, reglerar och normerar sättet att vara och handla (Foucault 1987). Disciplineringen formar turisten i hennes egenskap av människa, alltså hennes behov, smak och begär, och styr turismens flöden av kroppar, varor, information och värden (ekonomiska, normativa etc). Så skapas turistifierade rum. Där turismen går fram omvandlas världen. Den här antologin beskriver turisten och den turistiska världsordningen. I aktuell litteratur om turism och i turismvetenskap intar inte den principiella frågan: vem är turisten? någon framträdande plats. Det som saknas är kritiska och analytiska skildringar av turistsubjektet i förhållande till den 11 det globala reseprivilegiet.indb

12 materiella och immateriella apparat som har vuxit fram i anknytning till turism och upplevelseindustri i sin helhet. Turism som fenomen (eko-, natur-, äventyrs-, krigs-, rymd-, skönhets-, sexturism, etnisk turism mm) och som studieområde borde aktualisera en rad frågor om privilegierad rörlighet om vem som reser, varthän och varför inte minst utifrån frågor om hemvist, klass, kön/sexualitet, etnicitet och ålder. Studier av turism kan systematiseras på en mängd olika sätt (t ex Enzensberg 1958; Wolf 2001; Findlay & Crang 2001; Grinell 2004; Williams, red 2004; Hall 2005; Hannam 2008). Principiellt och i analogi med övrig samhällsvetenskaplig teori och med samhällsutvecklingen kan vi urskilja tre övergripande paradigm inom turismstudier: 1. Modernitetsparadigmet. I detta paradigm står modernitet, det urbana livet och den moderna människans livsvillkor i fokus. Dessa teorier om turism, som även kallas strukturalistiska teorier, fokuserar på egenskaper hos avreseplatser och destinationer utifrån en dikotomisk här-där-logik: det tråkiga, rutinmässiga och ytligt moderna här, kontra det äkta och okonstlade orörda där. Turism skildras utifrån begreppspar och kategorier som oäkta/äkta; hemma/borta; arbete/fritid; vardag/semester (Findlay 2003; Cederholm 1999). Paradigmets tankestil karaktäriseras av föreställningar om teknologiska framsteg, frihet, begär, flykt och äkthet, utmärkande för diskursen om modernt/omodernt. I den bemärkelsen vilar sådana teorier om turismen och turistsubjektet på ideologier om primitivism och romantik. Semestermålet erbjuder det primitiva äkta livet och den romantiska orörda naturen. Dean MacCannell (1976) är en av dem som står i spetsen för turismteorier som tar fasta på modernitet och det urbana livets konstlade, trista och enformiga tillstånd. Han menar att det som driver turisten är viljan att fly från denna monotona existens och dess tillrättalagda rum. Enligt skolbildningen anses turisten söka autentiska platser, kulturer och folk samt genuina erfarenheter och äkta upplevelser. Det moderna livets existentiella tomhet, alienerande karaktär och ytlighet sporrar människor att söka efter något som är meningsfullt, autentiskt och verkligt tidsmässigt förlagt till det förflutna och geografiskt till icke-moderna rum. Denna strävan efter mening och äkthet ger resandet en slags sakral eller religiös prägel och turisten framträder som en slags pilgrim, menar MacCannell (1976: 48 ff.). En tidig, mer nyanserad men mindre känd framställning av turism i denna genre, är Hans Magnus Enzensbergs klassiska artikel A theory of tourism (1958). Enzensberg menar att synen på resandet som flykt från det 12 det globala reseprivilegiet.indb

13 moderna livets kvävande grepp med förhärligande av det orörda och äkta kan spåras till tysk, fransk och engelsk romantik. En resa hade dessförinnan, enligt Enzenberg, nästan uteslutande varit kopplad till syften som arbete, handel, erövring och krig eller förknippad med det negativa tvång, bannlysning och slaveri. Enligt honom var det vid slutet av 1700-talet som den moderna synen på resande som ett ändamål i sig växte fram samtidigt som resandet framställdes som ett sökande efter den orörda naturen och det okonstlade och enkla livet. I och med det associerades resande och turism med en romantisk pionjär- och upptäckaranda (1958: 124; 127). Den turistiska tankestilen uppkommer således först under 1700-talet och drivkraften bakom idén är det moderna livet. Turistiska strömmar är inget annat än en gigantiska flykt från den typ av verklighet som vårt samhälle omger oss med menade han (1958: 135). Enzensberg var långt före sin tid och förutsåg många av kärnfrågorna som turismstudier kommit att behandla. Redan på 1950-talet tyckte han sig se en övergång från klassisk till senkapitalism, det vill säga en övergång till det som sedermera kallats postmodernism. Enzensberg skisserade några av de utmärkande dragen för senkapitalismen fördjupad varufiering, tilltagande turistifiering av världen, iscensättning, styrning och kontroll av turistiska flöden och platser. Han framhöll att kärnparadoxen i turismens ledmotiv sökandet efter det orörda, äkta och nya för att förbruka det, är självförgörande (1958: 131). En senare postmodern variant av detta resonemang vidhåller att turism är en tillfällig flykt från och upphävning av vardagslivets rutiner, sysslor och förpliktelser, men att även det moderna samhället erbjuder annorlunda upplevelser och erfarenheter. Ledmotivet för turism är helt enkelt letandet efter något utöver det vanliga. John Urry (1990/2002) är den mest kända företrädaren för denna syn. Att vara turist är ett typiskt inslag i den moderna erfarenheten skriver Urry (2002: 4). Medan MacCannell lyfter fram symbolernas betydelse och platsers beteckning som sevärdheter för turism i sin teori, tar Urry fasta på the tourist gaze, seendet, och turismens visuella ekonomi i sin skildring. Paradigmet vidhåller men indirekt att ickemoderna människor aldrig blir uttråkade, inte känner behov av att fly från sina egna trista dagliga rutiner och sysslor och inte heller längtar efter annorlunda och/eller stimulerande erfarenheter och upplevelser. Behovet av att uppleva något utöver det vanliga drabbar, med andra ord, endast moderna människor. Förutom ovanstående teorier återfinns i denna modernitetsskolbildning också modeller baserade på turisters olika resemotiv och beteenden. Sådana skildringar utmynnar i typologier av resande utifrån turistens beteende och resans typ men även utifrån turistens rollspel på besöksplatsen. Erik Cohens 13 det globala reseprivilegiet.indb

14 (1972: 1974) arbete utgör mallen för dessa. Cohen identifierade fyra typologier: Massturisten, Den enskilde massturisten, Upptäckaren och Luffaren (se även Plog 1977). Numera finns det en uppsjö av sådana turisttypskataloger. Ett svenskt exempel i samma genre är Wolf (2001). Hon identifierar fem turiststilar: Rekreationsturisterna, Kulturturisterna, Kompromissarna, Aktionsturisterna och Individualisterna. En utförlig redogörelse för dessa typologier inom turismstudier ges av McCabe (2005). Huvudfåran av teorier om turism och skildringar av turisters resemotiv och beteenden inom detta modernitetsparadigm utgörs dock av teorier om nyttomaximering, tillväxt och synen på turisten som homo economicus. Deras homo turisticus utgörs av en rationell, kalkylerande och nyttomaximerande individ som styrs av pris, utbud, efterfrågan och symboliskt värde. Idén om homo turisticus präglar olika utbildningar för turismbranschen, marknadsföring, satsningar på turism och destinationsutveckling alltifrån Världsturismorganisationen (WTO), Världsbanken (WB) och Internationella valutafonden (IMF) till förhoppningsfulla borgmästare (se t ex Weaver & Opperman 2000; UN-WTO: s årliga rapporter samt IMF:s och WB:s utvecklingsstrategier för turism). 2. Kritiska studier av turism. Vem turistar, var, varför och med vilka konsekvenser? Det andra paradigmet utgörs av förvisso marginella men ändå ett växande antal kritiska studier av turism. Turism är i denna skolbildning sinnebilden för privilegierad rörlighet och en global, ojämlik mobilitetsordning. Turistsubjektet förkroppsligar den självklara rätten att ha tillträde till världen. Att vara turist innebär inte bara att ha privilegierat tillträde till olika rum utan även att människor och samhällen iordningsställs utifrån turistens värderingar, normer, behov, begär och fantasier. Priset för att vara turist är, med andra ord, att andra förblir icke-turister och tjänare som tar hand om turistens olika behov. Kritiska teorier och studier belyser resandets och turismens historiska utformning och globala utbredning som en viktig del av kolonialism och imperiebygge (Said 1978, 1995; Enloe 1989; Gregory 1999). Man studerar, bland annat, hur koloniala och rasifierade föreställningar om andra platser och människor som underlägsna, primitiva och annorlunda utgör ett viktigt element av turistiska bilder, fantasier och förväntningar (hooks 1993; Crick 1994; Grinell 2004; McLaren 2003). Turisten beskrivs som den senaste i raden av resenärer som följer i spåren av kolonialism och imperiebygge och framträder, med andra ord, som arvinge till erövraren och kolonialisten: 14 det globala reseprivilegiet.indb

15 Explorers, traders, missionaries, and colonialists came first, to discover, exploit, convert, and colonize, and are followed by ethnographers and eventually tourists, who come to study or just observe the Other. Brunner 1989: 438 I detta paradigm återfinns också kritiska skildringar av turismens ideologier och turismens samtida utveckling samt turismnäringens makt och inflytande som uttryck för en global herre-slav -relation och ordning. Turism anses utgöra en nyckel för kulturell imperialism och ett viktigt instrument för att sprida och befästa västs kultur, smak och livsstilar som globalt normerande. Postkolonial teori och feministisk kritik blottlägger resandet, turismen och turistsubjektet som tecken på en maskulin och rasifierad makt- och mobilitetsordning och som drivkraft för denna ordnings fortsatta globala reproduktion (Kincaid 1996, 2000; McClintock 1995; Tesfahuney 1998b; Eskilsson & Fazlhashemi 2001; Biemann 2002; Alneng 2002; Ramqvist 2002; Grinell 2003; Möller 2009). Paradigmet behandlar även turismens ekonomiska konsekvenser. Läckageeffekten andelen turismgenererad inkomst i syd som hamnar i nord ligger mellan 50 till 75 % (http://www. uneptie.org/pc/tourism/sust-tourism/economic.htm), (Pattullo 1996; McLaren 2003). Den globala turismen är strukturerad så att merparten av penningtransaktionerna sker före och efter själva resan (MacCannell 1992: 175). Denna aspekt av turism har bland annat studerats utifrån världssystemteori samt centrum-periferi-relationer (Lundgren 1974; Ash 1975; Freitag 1994; Harrison 1995). Att turism skulle vara en given utvecklingsstrategi och källa för tillväxt i Syd framstår som tveksamt sett med detta kritiska paradigms glasögon. Svaret på frågan: vem betalar kalaset? kan inte bara formuleras i monetära termer utan även i form av barnarbete, miljöförstöring och utbredd prostitution (Jeffreys 1999; Honey 1999; Aitchison 1999; McLaren 2003; Dielemans 2008). Varugörande och iscensättning av platser, kulturarv och historia inklusive slaveri och folkmord i turismens tecken är ytterligare teman som studeras inom fältet kritiska turismstudier (Meethan 2002; Etchner & Prasad 2003; Agyei-Mensah 2006; Ek & Hultman 2007). I det kritiska paradigmet studeras också turism och nationsbygge, turismens roll i nationalism och intern kolonialism samt rasistiska föreställningar om nationella minoriteter (Löfgren 2001; Shaffer 2001; Franklin 2004; Favero 2007; Schough 2008). Likaså finns det studier om hur turism mobiliseras inom EU i skapandet av en europeisk kulturell identitet och gemenskap (Verstraete 2002). Det handlar inte bara om vad som sker där borta i forna kolonier utan även om hur det primitiva (inklusive levande människor) forslas hit och ställs ut 15 det globala reseprivilegiet.indb

16 som uppvisningsföremål runt om i väst. (Ny)koloniala vandringsutställningar har fraktats runt i olika museer och städer i väst genom återkommande utställningar, vaxmuseer, dioraman och panoraman (Furlough 2001; Pickles 2004; Pred 2004). Turisten behöver således inte resa ut på jakt för att nå det äkta, orörda och extraordinära, utan detta kan upplevas hemma, mitt i det moderna rummet. Den (ny)koloniala turismen på hemmafront var och är således föregångaren till dagens virtuella turism (Bruner 1989; Furlough 2001). 3. Hybriditetsparadigmet. Det tredje paradigmet utgörs av teorier som kretsar kring turistiska praktiker, möten och hybriditet kopplat till geografi. I denna skolbildning framställs turisten inte bara som en passiv deltagare och konsument av sevärdheter, utan paradigmet poängterar att turisten är med och skapar turistiska rum. Turisten kan använda sin position för att utmana, göra motstånd och överskrida etablerade gränser, ramar och sätt att vara (Crouch 1999; Edensor 2003; Hannam 2008; Mattsson i denna antologi). Ett exempel är de kvinnliga resenärernas färder ute i världen under 1700-, och det tidiga 1900-talet som banbrytande gärning och symbol för kvinnofrigörelsen i väst (Pratt 1992; Mattis 2001). Ett annat exempel är hur turismen mobiliseras mot och används som ett effektivt instrument för att bojkotta fascistiska regimer Francos Spanien; rasistiska och koloniala regimer apartheid-sydafrika och Israel (Arbetaren 2004). Här finns även studier av hur hedonism, njutning, sensualitet och sex förknippas med turism och laddar turistiska rum. Här behandlas även frågor om kroppen, turismens förkroppsligade praktiker och makt som en viktig del av turism (Veijola & Jokinen 1994; Pettman 1997; Johnston 2001; Diken 2005). Flöden och nätverk som skapar heterogena rum och nya sätt att göra turism utanför turismens snitslade banor studeras, ibland med en rumsuppfattning som går bortom det euklidiska rummet (Lash & Urry 1994; O Dell 1999, 2002; Edensor 2001; Franklin 2004; Brandin 2009). Resandet förstås som en hoppkoppling som upplöser här-där, då-nu, vi-de, arbete-fritid och andra dikotomier/hierarkier, som skapar heterogena rum, transnationella nätverk och nya sätt att vara och handla. På senare tid har det vi kallar hybriditetsparadigmet tagit sig uttryck i en så kallad mobilitetsvändning såväl inom samhällsvetenskap som i studier av turism (Virilio 1986; Cresswell 2006; Hannam, Sheller & Urry 2006; Edensor 2007; Ek & Tesfahuney 2008); Adey I dessa tre paradigm intar ironiskt nog inte frågan vem är turisten någon framträdande plats. Det är kanske inte så konstigt, eftersom både turism som territoriell ordning och turismvetenskap med sina teoribyggen, 16 det globala reseprivilegiet.indb

17 begreppsapparater och problemorienteringar har den vite mannen och västerlänningar i allmänhet både som utgångspunkt och norm. Vi ser det därför som angeläget att närma oss detta problemområde. Bidragen i den här boken har vissa inslag från paradigm två och tre, men betonar framför allt turism som en territoriell ordning och som geo- och biopolitik. Förståelsen av turism som globalt privilegium och som världsordning bottnar i geofilosofi och ett kritiskt geopolitiskt tänkande där territorialisering och omkodning av kroppar, flöden, platser/rum och tillvarons turistifiering är centrala. Turism förstås som en materiell och ideologisk inramning av världen (Enloe 1989: 28) och inbegriper en rad företeelser som sammantaget formar kulturer, historier, ekonomier och miljön för dess egna ändamål (MacCannell 1992: 1). Vårt resonemang har principiella utgångspunkter. För det första menar vi att turism är mycket mer än bara världens största näring och att det handlar om långt viktigare saker än kortvariga flykter från en monoton vardag, jakten efter autentiska upplevelser, och sökandet efter spänning och lockelser av olika slag som modernitetsparadigmet gör gällande. I den här boken placeras turismen och turisten i sitt vidare sammanhang. Turism beskrivs som en territorialiseringskraft, en process som inbegriper erövring, omvandling och omkodning av världen och tillvaron i turismens tecken och i kapitalackumulationens tjänst. Allt från havsbotten, sociala relationer, platser, kulturer, livssekvenser till yttre rymden är turistifierbart, det vill säga det kan omkodas och omvandlas till en vara och nyttiggöras i turismens tecken. Den ojämlika mobilitetsordning som råder är på samma gång en förutsättning för och en konsekvens av turismen och den fördjupade turistifieringen av jorden, livet och människan. Bidragen i den här boken beskriver turism som uttryck för vår tids världsordning och föreställning om människan. I det första bidraget presenterar Schough och Tesfahuney den mobilitetsapparat som utgör turismens drivkraft. De beskriver turism som en territorialiseringsprocess och menar att den kan förstås i geopolitiska termer. Genom begreppet Nomos beskriver de grunddragen i en genomturistifierad värld erövring, inordning och nyttiggörande. I kapitlet Veni, vidi, adios: Turisten och de tre privilegierna presenterar Josefina Syssner och Khalid Khayati tre av den västerländska turistens privilegier: Den frivilliga mobilitetens privilegium, det selektiva seendets privilegium och den omedelbara sortins privilegium. Att få komma och gå som man vill, att få välja de platser man vill åka till och att få åka därifrån när man har lust är en så självklar del av den turistiska praktiken att vi har svårt att föreställa oss någon annan ordning, skriver författarna. De menar också 17 det globala reseprivilegiet.indb

18 att det behövs ytterligare studier av hur de turistiska privilegierna bemöts i olika delar av turistifierade lokalsamhällen, och hur privilegierna kan skapa både anpassning och motstånd. Richard Ek skriver: Fram växer ett system av simulerade platser eller enklaver, utspridda över stora fysiska avstånd men som är förvillande lika varandra. Ek diskuterar kryssningsindustrin och all inclusive-turismen som biopolitik och postpolitik. Han menar att turism organiseras med lägret som grundläggande rumslig organisationsprincip, med avmedborgarisering som resultat. Eks bidrag är nydanande i svensk turismforskning genom att han belyser turismen utifrån Agambens resonemang om lägret. Turismen appellerar till turistens drömmar om befrielse och förhöjda känslor. I kapitlet Semesterutopi visar Katarina Mattsson hur all inclusiveturismens rum utgör icke-platser, till synes utan koppling till platsens språk, religion, politiska situation eller samtidskontext. I dessa paradisbyar syns ingen lokalbefolkning eller servicepersonal, utan endast avslappnade, relationsorienterade familjer som ägnar sig åt varandra och åt att njuta. Dessa icke-platser skapas och marknadsförs för den heterosexuella kvinnliga turistkunden med behov av ledighet från sina vardagssysslor. Turismens neo-koloniala maktrelationer blir en tyst förutsättning för frigörelsen från en annan maktordning genusordningen i hemmet. I kapitlet Afrikakänsla vänder Mattsson på perspektivet. I motsats till icke-platsen möter vi här bilderna av det exotiska Afrika (Palmberg 1987, 2000). Det är en plats för drömmar och längtan, som talar till lilla barnet som i skolan läste om Afrika och såg filmer och bilder av vilda djur. Men också ett rum där känslorna antas vara starkare och mer intensiva än på andra platser. Mattsson introducerar begreppet koloniala känslogeografier, och beskriver upplevelser av frustration och starka känslor av lycka när turistens förväntningar i olika grad infrias. I bokens avslutande kapitel presenterar Mekonnen Tesfahuney tanken på turisten som vår tids idealsubjekt. Homo touristicus är i denna mening en modellfigur för sättet att förhålla sig till livet och vara i världen. Ironiskt nog är denna subjektkonstruktion underteoritiserad, och Tesfahuney visar på turisten som vit, som främling och som hedonistisk marknadsvarelse. Turisten är vår tids människa; privilegierad och inordnad, fri och bunden, tillskriven och fråntagen suveränitet. 18 det globala reseprivilegiet.indb

19 Katarina Schough & Mekonnen Tesfahuney Turismens Nomos Världen är turistens ostron. Bauman 1996: 295 I Mot en genomturistifierad världsordning det här kapitlet beskriver vi turismens segertåg. Från att bara ha varit ett av många sätt att resa till att fungera som en mall för hur världen ska ordnas. Turismen är mer än en bransch med egen tankevärld, infrastruktur och politik, den fungerar också som en norm för att ordna världen och forma människors tillvaro. Detta sker i en epok präglad av överfasningen från kapitalism till hyperkapitalism, från kolonialism till neokolonialism, från den europeiska nationalstatens epok till globaliseringens epok, eller från modernitet till postmodernitet. I turismstudier talar man om en övergång från turism till postturism. Kontentan av denna förskjutning är att det blir allt svårare analytiskt och konkret att skilja turism från andra aktiviteter, att skilja turisten från andra konsumenter, men också att skilja konsumenten från medborgaren och människan. Genom att använda det geopolitiska begreppet turismens Nomos vill vi fånga turismens lag och världsordning dess roll som territorialiseringskraft och omvandlare av världen. Från Jules Verne mot Michel Houellebecq Två skönlitterära berättelser får här illustrera turismens omvandling från ett av många sätt att resa till att bli en territoriell världsordning. I Jules Vernes roman Jorden runt på 80 dagar (1873) framträder turism som resemall med rötter i kolonialismens infrastruktur. Boken används ofta i beskrivningar av den tidiga turismen, och världsturistorganisationen (WTO) hade år 2005 Jules Verne som tema för sin världsturismdag. Evenemanget välsignades av Vatikanen 1, men även WTO: s generalsekreterare Fransesco Frangialli framhåller i Jules Vernes anda turismens välsignelse: det globala reseprivilegiet.indb

20 20 Travel enables us to enrich our lives with new experiences, to enjoy and to educate ourselves, to learn respect for foreign cultures, to establish friendships, and above all to contribute to international cooperation and peace throughout the world. I Vernes roman möter vi londonbon Phileas Fogg och hans betjänt Passepartout (vars namn betyder går, passerar överallt ). Tillsammans gör de en sensationell jordenruntresa. 2 Passepartout var ett turistembryo, en resande man från en tid då turismen så att säga låg i sin vagga. En förutsättning för Passepartouts resa var det brittiska imperiet, och dörröppnaren var gentlemannen och arbetsgivaren Phileas Fogg. Man kan säga att utan Mr. Fogg ingen Passepartout. Imperiets gentlemannaresenär banade väg och var förebild för turistembryot Passepartout. Samtidigt symboliserar parhästarna Fogg/Passepartout en av de spänningar som beledsagar turismens historia, den mellan kategorin resenär respektive turismus vulgaris de högre ståndens individuella resemönster kontra massturismen. Imperie-Fogg beskrivs av Jules Verne som en gåtfull men samtidigt typisk engelsman som förkroppsligar det brittiska imperiets bästa sidor. Mr Fogg var förmögen, mycket berest och världsvan, en kosmopolit Ingen kände världskartan bättre än han. Då berättelsen utspelade sig levde Mr. Fogg diskret och bekvämt i London där han åt middag, läste och spelade whist på Reformklubben. Han spelade så att säga för spelets egen skull och skänkte gärna vinsterna till välgörenhet. Mr. Foggs mest utmärkande karaktärsdrag var emellertid ett ordningssinne som uttrycktes i punktlighet, noggrannhet och exakta vanor. Han var hyperkompetent och hade i princip aldrig fel. Redan vid första mötet med betjänten Passepartout var det Mr. Fogg som bestämde vems klocka som gick rätt. Mr. Fogg bestämde över tiden, bestämde själv att han skulle resa jorden runt, finansierade resan, skaffade sig tillträde, hanterade främmande rättsapparater, beräknade och kontrollerade förflyttningar i tid och rum och skördade resans frukter närmare bestämt ära, vadets vinst och som russinen i kakan en vacker hustru. Gentlemannaresenären Fogg rörde sig mestadels i imperiets rum: Runt jorden löper som ett bälte av mer eller mindre starkt engelskt influerade städer (1960: 78). Inom detta rum hade han full kontroll. Han rörde sig i sin matematiskt beräknade bana runt jorden utan att fästa sig vid alla de satelliter som följde hans lopp (ibid. 74). Hans klubbkamrater hade visserligen oroat sig för oberäkneliga element som dåligt väder, motvind, skeppsbrott och järnvägskatastrofer. För att inte tala om att både indier och indianer kan ju på var sitt håll ge sig till att riva upp skenorna dom 2 Inspirationen till Jorden runt på 80 dagar är Thomas Cooks jordenruntresa år det globala reseprivilegiet.indb

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Enskild fördjupningsuppgift realism och

Enskild fördjupningsuppgift realism och Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014 Svenska resor österut i ny belysning Hanna Hodacs* University of Warwick, Storbritannien Maria Nyman, Resandets gränser: Svenska resenärers skildringar av Ryssland

Läs mer

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

En djupare bild av Gud

En djupare bild av Gud En djupare bild av Gud Av:Johannes Djerf - The Sounds Living in America Detta är en riktigt go låt med en klockren refräng som säger att vi lever inte i amerika, men vi är inte ledsna. När låten kom för

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström

PREDIKAN OM GUDS RIKE Söndagen den 16 nov i Sankt Lars kyrka, av Annika Vårblom Sandström Dagens evangelietext är ur Lukas evangelium, kap 17, vers 20-30 De första verserna lyder : Tillfrågad av fariséerna om när Guds rike skulle komma svarade han (Jesus):Guds rike kommer inte på ett sådant

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com FIN_TGV_34_inlaga.indd 86 08-12-04 10.59.02 UTBLICK Chandra Talpade Mohanty, en av världens ledande feminister inom det postkoloniala fältet, reflekterar över möjligheter

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

most memorable and eyeopening

most memorable and eyeopening DISKUSSIONSUNDERLAG Planerar någon i klassen/publiken att åka ut och "backpacka"? Vart och varför? Vad är målet med resan? Äventyr/Vila upp sig/se hur andra lever/få nya vänner/lära känna en ny kultur?

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Ett frihetens rike. Inledning. Erfarenheten. En reflektion över den besatte och svinhjorden. Ola Wingbrant

Ett frihetens rike. Inledning. Erfarenheten. En reflektion över den besatte och svinhjorden. Ola Wingbrant Ett frihetens rike En reflektion över den besatte och svinhjorden Ola Wingbrant 2014-10-12 Inledning Det känns roligt att ha fått förtroendet att stå här igen. Flera av er har träffat mig tidigare. Jag

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling

Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling Två decenniers perspektiv på förändring och utveckling När vi i Rörelse & Utveckling startade 1996 var det med en stark drivkraft att vilja medverka till utveckling bland organisationer, grupper och verksamheter.

Läs mer

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Filip och båten. Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande uppgift innan gruppen/eleven får bekanta sig med själva boken.

Filip och båten. Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande uppgift innan gruppen/eleven får bekanta sig med själva boken. Filip och båten Introducera boken Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande uppgift innan gruppen/eleven får bekanta sig med själva boken. Visa en detalj av pärmbilden på OH eller smartboard.

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld.

En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld. En film om kvinnor som tar plats i en manlig värld. Nio Nepalesiska kvinnor får chansen att utbilda sig i ett yrke, som hittills helt och hållet har varit förbehållet män. Kvinnor från hela världen ställer

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Olle

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Olle Innehållsförteckning Kap 1 Olle sida 2 Kap 2 Blomplockning i nationalparken sida 3 och 4 Kap 3 Bankrånet sida 5 Kap 4 Rättegången sida 6 Kap 5 videogranskningen sida 7 Kap 6 Den rätta rättegången sida

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Darlene Ryan Boken handlar om: Daniel och hans tjejkompis, Mac, brukar träffas i ett gammalt klubbhus i parken. Mac har en del hemligheter och berättar inte speciellt

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Hon återkommer gång på gång i 1800 talets kvinnliga dramatik: den handarbetande kvinnan. Under dagen sitter hon

Hon återkommer gång på gång i 1800 talets kvinnliga dramatik: den handarbetande kvinnan. Under dagen sitter hon HANDARBETE SOM SPELBART TECKEN Hon återkommer gång på gång i 1800 talets kvinnliga dramatik: den handarbetande kvinnan. Under dagen sitter hon vid fönstret och vid lampan på kvällen. Hon sitter ensam eller

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Regionalpolitikens geografi

Regionalpolitikens geografi Frida Andersson Richard Ek Irene Molina (red.) Regionalpolitikens geografi Regional tillväxt i teori och praktik (a Studentlitteratur Innehåll 1 Introduktion: En regional politik i förändring 7 Frida Andersson,

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer