Det globala reseprivilegiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det globala reseprivilegiet"

Transkript

1 Det globala reseprivilegiet det globala reseprivilegiet.indb

2 det globala reseprivilegiet.indb

3 Det globala reseprivilegiet redaktörer MEKONNEN TESFAHUNEY & KATARINA SCHOUGH det globala reseprivilegiet.indb

4 Boken tillägnas minnet av Allan Richard Pred ( ) Sekel Bokförlag och författarna, Lund Omslag: Johanna Åkerberg Grafisk formgivning: i&j Omslagsbild: Lars Lerin Tryck: Printing House Pozkal, Inowrocław isbn det globala reseprivilegiet.indb

5 Innehåll Förord 7 lars lerin Ukraina maj mekonnen tesfahuney & katarina schough Det globala reseprivilegiet 11 katarina schough & mekonnen tesfahuney Turismens Nomos 19 Mot en genomturistifierad världsordning 19 Från Jules Verne mot Michel Houellebecq 19 Mobilitetsmaskinen 27 Turism som territorialiseringskraft 30 Erövring i turismens tecken 31 En turistordning inrättas 34 Nyttan med turism 37 josefina syssner & khalid khayati Veni, Vidi, Adios 39 Turisten och de tre privilegierna 39 Den frivilliga mobilitetens privilegium 40 Det selektiva seendets privilegium 44 Den omedelbara sortins privilegium 47 Avslutande reflektioner 51 richard ek Turistläger 55 All inclusive-turism, hedonism och avmedborgarisering 55 All inclusive-turism 55 Första vignetten: att se turism topografiskt och topologiskt 60 Andra vignetten: att se turismens eros och logos topologiskt 64 Tredje vignetten: från topografiska polis till topologiska läger 69 Avslutning det hedonistiska lägret 75 det globala reseprivilegiet.indb

6 katarina mattsson Semesterutopier 79 All inclusive-turismens könade och rasifierade rum 79 Re-pre-sensationer 80 Rumsliga troper 81 Löften om orörlighet 83 Icke-platser 84 Rum för kroppslig njutning 85 Paradisstranden 86 Semesterns idealfamilj 87 Barnens bästa 88 Det tömda rummet 89 Koloniala semesterutopier och könade turistblickar 91 katarina mattsson Afrikakänsla 93 Om koloniala känslogeografier i etnisk turism 93 Etnisk turism och begäret till den andre 93 Afrika som projektionsyta 96 Det här ser ju ut som hemma! 97 Har ni någon Afrikakänsla? 98 En grön hydda! 100 När vi såg den där elefanten! 101 Vilka gulliga människor! 102 Där var det ursprungliga! 103 Men vad är Afrika? 105 Koloniala känslogeografier 107 mekonnen tesfahuney Vem är turisten? 109 Tankar om vår tids idealsubjekt 109 Turisten som vit 110 Turisten som främling 112 Turisten som hedonist 114 Turisten som marknadsvarelse 116 Turisten som kosmopolitiskt idealsubjekt 117 Avslutningsvis 121 Litteraturförteckning 123 Författarpresentation 135 det globala reseprivilegiet.indb

7 Förord För somliga är resande en självklarhet. För somliga är resande en rättighet. För somliga är resande en tillväxtindustri. Det sägs att vi lever i en gränslös värld, med fri rörlighet och möjlighet att bekanta oss med fjärran länder och kulturer. Det sägs att turismen är ett uttryck för detta tillstånd. För många flera är resandet knappt en tänkbarhet. Ty rörligheten är villkorad, tillträdet noga kontrollerat. Global mobilitet är förunnat vissa, inte andra. Att vara turist är att vara bärare av privilegiet. Liksom alla andra privilegier kräver det sitt pris. Vår tids vuvuzela trumpetar: nytta och tillväxt, kreativitet och konkurrenskraft. Så även i studier av turism. Vi vill tacka medförfattarna till denna bok för att de gjort det möjligt att urskilja andra stämmor. Vi tackar även professor emeritus Lennart Andersson för hans kloka seniora olydnad. Redan i ett tidigt skede var Sekel bokförlag positiva till manuset, det tackar vi för. Mekonnen Tesfahuney & Katarina Schough, juli 2010 det globala reseprivilegiet.indb

8 det globala reseprivilegiet.indb

9 Lars Lerin Ukraina maj 2006 Nej, det där Jalta var inget för mig, åtminstone inte i det här läget. Galler och grindar, lås och bom och betong. En miljö enbart avsedd för nöje och njutning. Inte mindre än sju barer på själva hotellet, pool efter pool, strandkaféer och 2400 rum. För att ta sig ner till stranden var man tvungen att åka hiss från hotellet (2400 rum) och ta sig igenom en mörk gångtunnel. Havet var förbannat grått och dimman vätte. I vanliga fall gillar jag ju sådana där hopplösa miljöer. Till slut var jag tvungen att ge upp tanken på semester och överleva genom observation istället. Så började jag inventera strandlinjen, hamnpartierna, kolla in försäljare och turisthajar, ungdomar med ölflaskor vinglande runt på blanka förmiddagen. Män med metspön. (De använde säkerhetsnål som krok, agnade med räkor eller metmask och fiskade upp små sprattlande silverfiskar i kattmatstuggstorlek.) Små och stora glasskiosker, pirogförsäljare, en och annan smutsgrå katt, några herrelösa hundar, dragspelare, schackspelare, kastanjer, palmstammar, hotellkulisser (hemska byggnader, under konstruktion, med svarta gapande fönstergluggar och armeringsspik. På torget kunde man låta sig fotograferas med en berguv eller markatta på axeln. Ett gäng rackarpojkar ställde och slängde med de stackars tjudrade djuren. En apa kramade mig. Jag fascinerades av hans små svarta naglar som skalbaggar, blänkande. Högsta mode i Jalta verkade vara att ragla runt med en ölflaska i handen. Många alkoholister, utslagna redan i 20-årsåldern. En morgon plumsade två delfiner förbi strax utanför piren, liksom i underhållningssyfte. Omhändertagen av hotellets massör en mildögd, fyrkantig ryss med tjockt guldkors kring halsen och vita ögonbryn. Han kunde inte många engelska ord, men relax sa han i alla fall och klappade, kramade, smekte och smorde mig tills jag luktade som en oljemålning. Särskilt mycket tyckte jag om när han masserade mina händer. Som avslutning nuddade han mitt ansikte, strök mig varsamt över pannan, kring näsan, ögonen, munnen, liksom viftade en välsignelse över mig och gav mig frid. 9 det globala reseprivilegiet.indb

10 Om jag hade tillgång till en sådan ryss hemma, med så hårda nypor och ljusa ögonbryn, tror jag att allt skulle vara annorlunda. Det är något magiskt i att bli knådad och nypt, synliggjord, avdramatiserad inför någons blick. Man blir sin egen hemlighet till slut annars. It was like love, sa jag till honom. Då skrattade han generat. Come back tomorrow! Men då skulle jag följa med resegruppen och hälsa på tatarer Heldagsutflykt Sevastopol. En enorm tredimensionell bataljmålning, över 100 meter lång och 40 meter hög. Kloster, grottor. Gorbatjovs sommarstuga. I wish you could follow me to Sweden! Men det tror jag inte han förstod. Efteråt var jag som frälst och yr, gick till ett kafé och fläckade ner mina rena vita byxor från Bangalore och glömde betala. I morse var allt öde och grått. Svarta havet ljumgrått. Solstolarna tomma. Passagerarbåtar i typ höghusstorlek på redden. Tysk hitparad. En gammal dam berättade att hon varit gift med en sjömanspräst i Brasilien. I en botanisk trädgård svansade vi efter guiden Lena som visste allt om alla träd i parken, hur gamla de var och ifrån vilka världsdelar de kom. Grodorna kväkte i näckrosdammen. Senare fick vi smaka på sockrade rosor och andra lokala delikatesser, valnötssmör och fikonsylt. Vackra lövskuggor tecknade sig över promenadvägarna. På eftermiddagen fotograferade jag en kråka på Stalins bronshjässa. Flygplatsen i Kiev var invaderad av jättestora skalbaggar med nötbruna vingar och randiga bröst. De landade i hår och handväskor och spred oro bland passagerare och personal. Därför väntade jag inomhus på anslutningsflyg. Träffade en sydindier (på väg till Sundsvall) som jag förlorade på Arlanda. Flygplatser är märkliga tillstånd av varande, vardande, väntande, möten, hopp, all möjlig och omöjlig flykt/hemlängtan. Och ständigt en sorg? I morse satt jag på ett 24 timmar-om-dygnet-kafé med gråten i halsen och bet i en ostburgare. Strangers in the night på dragspel. (Så enkelt det hade varit att beställa en dubbel whisky ) 10 det globala reseprivilegiet.indb

11 Mekonnen Tesfahuney & Katarina Schough Det globala reseprivilegiet Att infödingen ogillar turisten är inte svårt att förklara. För varje inföding på varje plats är en potentiell turist, och varje turist är en inföding någonstans. Varje inföding lever någonstans ett liv av överväldigande banalitet och tristess och förtvivlan och vemod, och varje gärning, bra och dålig, är ett försök att glömma detta. Varje inföding skulle vilja göra en resa. Men urinvånare de flesta urinvånare i världen kan inte åka vart som helst. De är utfattiga. De är för fattiga för att resa någonstans. De är för fattiga för att fly från sin verklighet; och för fattiga för att leva ett drägligt liv där de bor, som är just det ställe som du, turisten, vill åka till så när ortsborna ser dig, turisten, missunnar de dig, de avundas din förmåga att lämna din egen banalitet och tristess, och de missunnar dig din förmåga att vända deras egen banalitet och tristess till en njutningskälla för dig själv. Jamaica Kincaid 1988: 18 19; fritt översatt vår genomturistifierade värld har turistens rum, aktiviteter, angelägenheter, behov och önskningar blivit vardagsmat. Vi blir alla turister vare I sig vi vill eller inte och fostras till att se, uppleva och handla därefter även här hemma, och/eller arbeta i turismens tjänst. Vår tids globala disciplinerings-, kontroll- och övervakningsapparat utformas också den i turismens tecken. Det är en disciplineringsteknologi som formar, reglerar och normerar sättet att vara och handla (Foucault 1987). Disciplineringen formar turisten i hennes egenskap av människa, alltså hennes behov, smak och begär, och styr turismens flöden av kroppar, varor, information och värden (ekonomiska, normativa etc). Så skapas turistifierade rum. Där turismen går fram omvandlas världen. Den här antologin beskriver turisten och den turistiska världsordningen. I aktuell litteratur om turism och i turismvetenskap intar inte den principiella frågan: vem är turisten? någon framträdande plats. Det som saknas är kritiska och analytiska skildringar av turistsubjektet i förhållande till den 11 det globala reseprivilegiet.indb

12 materiella och immateriella apparat som har vuxit fram i anknytning till turism och upplevelseindustri i sin helhet. Turism som fenomen (eko-, natur-, äventyrs-, krigs-, rymd-, skönhets-, sexturism, etnisk turism mm) och som studieområde borde aktualisera en rad frågor om privilegierad rörlighet om vem som reser, varthän och varför inte minst utifrån frågor om hemvist, klass, kön/sexualitet, etnicitet och ålder. Studier av turism kan systematiseras på en mängd olika sätt (t ex Enzensberg 1958; Wolf 2001; Findlay & Crang 2001; Grinell 2004; Williams, red 2004; Hall 2005; Hannam 2008). Principiellt och i analogi med övrig samhällsvetenskaplig teori och med samhällsutvecklingen kan vi urskilja tre övergripande paradigm inom turismstudier: 1. Modernitetsparadigmet. I detta paradigm står modernitet, det urbana livet och den moderna människans livsvillkor i fokus. Dessa teorier om turism, som även kallas strukturalistiska teorier, fokuserar på egenskaper hos avreseplatser och destinationer utifrån en dikotomisk här-där-logik: det tråkiga, rutinmässiga och ytligt moderna här, kontra det äkta och okonstlade orörda där. Turism skildras utifrån begreppspar och kategorier som oäkta/äkta; hemma/borta; arbete/fritid; vardag/semester (Findlay 2003; Cederholm 1999). Paradigmets tankestil karaktäriseras av föreställningar om teknologiska framsteg, frihet, begär, flykt och äkthet, utmärkande för diskursen om modernt/omodernt. I den bemärkelsen vilar sådana teorier om turismen och turistsubjektet på ideologier om primitivism och romantik. Semestermålet erbjuder det primitiva äkta livet och den romantiska orörda naturen. Dean MacCannell (1976) är en av dem som står i spetsen för turismteorier som tar fasta på modernitet och det urbana livets konstlade, trista och enformiga tillstånd. Han menar att det som driver turisten är viljan att fly från denna monotona existens och dess tillrättalagda rum. Enligt skolbildningen anses turisten söka autentiska platser, kulturer och folk samt genuina erfarenheter och äkta upplevelser. Det moderna livets existentiella tomhet, alienerande karaktär och ytlighet sporrar människor att söka efter något som är meningsfullt, autentiskt och verkligt tidsmässigt förlagt till det förflutna och geografiskt till icke-moderna rum. Denna strävan efter mening och äkthet ger resandet en slags sakral eller religiös prägel och turisten framträder som en slags pilgrim, menar MacCannell (1976: 48 ff.). En tidig, mer nyanserad men mindre känd framställning av turism i denna genre, är Hans Magnus Enzensbergs klassiska artikel A theory of tourism (1958). Enzensberg menar att synen på resandet som flykt från det 12 det globala reseprivilegiet.indb

13 moderna livets kvävande grepp med förhärligande av det orörda och äkta kan spåras till tysk, fransk och engelsk romantik. En resa hade dessförinnan, enligt Enzenberg, nästan uteslutande varit kopplad till syften som arbete, handel, erövring och krig eller förknippad med det negativa tvång, bannlysning och slaveri. Enligt honom var det vid slutet av 1700-talet som den moderna synen på resande som ett ändamål i sig växte fram samtidigt som resandet framställdes som ett sökande efter den orörda naturen och det okonstlade och enkla livet. I och med det associerades resande och turism med en romantisk pionjär- och upptäckaranda (1958: 124; 127). Den turistiska tankestilen uppkommer således först under 1700-talet och drivkraften bakom idén är det moderna livet. Turistiska strömmar är inget annat än en gigantiska flykt från den typ av verklighet som vårt samhälle omger oss med menade han (1958: 135). Enzensberg var långt före sin tid och förutsåg många av kärnfrågorna som turismstudier kommit att behandla. Redan på 1950-talet tyckte han sig se en övergång från klassisk till senkapitalism, det vill säga en övergång till det som sedermera kallats postmodernism. Enzensberg skisserade några av de utmärkande dragen för senkapitalismen fördjupad varufiering, tilltagande turistifiering av världen, iscensättning, styrning och kontroll av turistiska flöden och platser. Han framhöll att kärnparadoxen i turismens ledmotiv sökandet efter det orörda, äkta och nya för att förbruka det, är självförgörande (1958: 131). En senare postmodern variant av detta resonemang vidhåller att turism är en tillfällig flykt från och upphävning av vardagslivets rutiner, sysslor och förpliktelser, men att även det moderna samhället erbjuder annorlunda upplevelser och erfarenheter. Ledmotivet för turism är helt enkelt letandet efter något utöver det vanliga. John Urry (1990/2002) är den mest kända företrädaren för denna syn. Att vara turist är ett typiskt inslag i den moderna erfarenheten skriver Urry (2002: 4). Medan MacCannell lyfter fram symbolernas betydelse och platsers beteckning som sevärdheter för turism i sin teori, tar Urry fasta på the tourist gaze, seendet, och turismens visuella ekonomi i sin skildring. Paradigmet vidhåller men indirekt att ickemoderna människor aldrig blir uttråkade, inte känner behov av att fly från sina egna trista dagliga rutiner och sysslor och inte heller längtar efter annorlunda och/eller stimulerande erfarenheter och upplevelser. Behovet av att uppleva något utöver det vanliga drabbar, med andra ord, endast moderna människor. Förutom ovanstående teorier återfinns i denna modernitetsskolbildning också modeller baserade på turisters olika resemotiv och beteenden. Sådana skildringar utmynnar i typologier av resande utifrån turistens beteende och resans typ men även utifrån turistens rollspel på besöksplatsen. Erik Cohens 13 det globala reseprivilegiet.indb

14 (1972: 1974) arbete utgör mallen för dessa. Cohen identifierade fyra typologier: Massturisten, Den enskilde massturisten, Upptäckaren och Luffaren (se även Plog 1977). Numera finns det en uppsjö av sådana turisttypskataloger. Ett svenskt exempel i samma genre är Wolf (2001). Hon identifierar fem turiststilar: Rekreationsturisterna, Kulturturisterna, Kompromissarna, Aktionsturisterna och Individualisterna. En utförlig redogörelse för dessa typologier inom turismstudier ges av McCabe (2005). Huvudfåran av teorier om turism och skildringar av turisters resemotiv och beteenden inom detta modernitetsparadigm utgörs dock av teorier om nyttomaximering, tillväxt och synen på turisten som homo economicus. Deras homo turisticus utgörs av en rationell, kalkylerande och nyttomaximerande individ som styrs av pris, utbud, efterfrågan och symboliskt värde. Idén om homo turisticus präglar olika utbildningar för turismbranschen, marknadsföring, satsningar på turism och destinationsutveckling alltifrån Världsturismorganisationen (WTO), Världsbanken (WB) och Internationella valutafonden (IMF) till förhoppningsfulla borgmästare (se t ex Weaver & Opperman 2000; UN-WTO: s årliga rapporter samt IMF:s och WB:s utvecklingsstrategier för turism). 2. Kritiska studier av turism. Vem turistar, var, varför och med vilka konsekvenser? Det andra paradigmet utgörs av förvisso marginella men ändå ett växande antal kritiska studier av turism. Turism är i denna skolbildning sinnebilden för privilegierad rörlighet och en global, ojämlik mobilitetsordning. Turistsubjektet förkroppsligar den självklara rätten att ha tillträde till världen. Att vara turist innebär inte bara att ha privilegierat tillträde till olika rum utan även att människor och samhällen iordningsställs utifrån turistens värderingar, normer, behov, begär och fantasier. Priset för att vara turist är, med andra ord, att andra förblir icke-turister och tjänare som tar hand om turistens olika behov. Kritiska teorier och studier belyser resandets och turismens historiska utformning och globala utbredning som en viktig del av kolonialism och imperiebygge (Said 1978, 1995; Enloe 1989; Gregory 1999). Man studerar, bland annat, hur koloniala och rasifierade föreställningar om andra platser och människor som underlägsna, primitiva och annorlunda utgör ett viktigt element av turistiska bilder, fantasier och förväntningar (hooks 1993; Crick 1994; Grinell 2004; McLaren 2003). Turisten beskrivs som den senaste i raden av resenärer som följer i spåren av kolonialism och imperiebygge och framträder, med andra ord, som arvinge till erövraren och kolonialisten: 14 det globala reseprivilegiet.indb

15 Explorers, traders, missionaries, and colonialists came first, to discover, exploit, convert, and colonize, and are followed by ethnographers and eventually tourists, who come to study or just observe the Other. Brunner 1989: 438 I detta paradigm återfinns också kritiska skildringar av turismens ideologier och turismens samtida utveckling samt turismnäringens makt och inflytande som uttryck för en global herre-slav -relation och ordning. Turism anses utgöra en nyckel för kulturell imperialism och ett viktigt instrument för att sprida och befästa västs kultur, smak och livsstilar som globalt normerande. Postkolonial teori och feministisk kritik blottlägger resandet, turismen och turistsubjektet som tecken på en maskulin och rasifierad makt- och mobilitetsordning och som drivkraft för denna ordnings fortsatta globala reproduktion (Kincaid 1996, 2000; McClintock 1995; Tesfahuney 1998b; Eskilsson & Fazlhashemi 2001; Biemann 2002; Alneng 2002; Ramqvist 2002; Grinell 2003; Möller 2009). Paradigmet behandlar även turismens ekonomiska konsekvenser. Läckageeffekten andelen turismgenererad inkomst i syd som hamnar i nord ligger mellan 50 till 75 % (http://www. uneptie.org/pc/tourism/sust-tourism/economic.htm), (Pattullo 1996; McLaren 2003). Den globala turismen är strukturerad så att merparten av penningtransaktionerna sker före och efter själva resan (MacCannell 1992: 175). Denna aspekt av turism har bland annat studerats utifrån världssystemteori samt centrum-periferi-relationer (Lundgren 1974; Ash 1975; Freitag 1994; Harrison 1995). Att turism skulle vara en given utvecklingsstrategi och källa för tillväxt i Syd framstår som tveksamt sett med detta kritiska paradigms glasögon. Svaret på frågan: vem betalar kalaset? kan inte bara formuleras i monetära termer utan även i form av barnarbete, miljöförstöring och utbredd prostitution (Jeffreys 1999; Honey 1999; Aitchison 1999; McLaren 2003; Dielemans 2008). Varugörande och iscensättning av platser, kulturarv och historia inklusive slaveri och folkmord i turismens tecken är ytterligare teman som studeras inom fältet kritiska turismstudier (Meethan 2002; Etchner & Prasad 2003; Agyei-Mensah 2006; Ek & Hultman 2007). I det kritiska paradigmet studeras också turism och nationsbygge, turismens roll i nationalism och intern kolonialism samt rasistiska föreställningar om nationella minoriteter (Löfgren 2001; Shaffer 2001; Franklin 2004; Favero 2007; Schough 2008). Likaså finns det studier om hur turism mobiliseras inom EU i skapandet av en europeisk kulturell identitet och gemenskap (Verstraete 2002). Det handlar inte bara om vad som sker där borta i forna kolonier utan även om hur det primitiva (inklusive levande människor) forslas hit och ställs ut 15 det globala reseprivilegiet.indb

16 som uppvisningsföremål runt om i väst. (Ny)koloniala vandringsutställningar har fraktats runt i olika museer och städer i väst genom återkommande utställningar, vaxmuseer, dioraman och panoraman (Furlough 2001; Pickles 2004; Pred 2004). Turisten behöver således inte resa ut på jakt för att nå det äkta, orörda och extraordinära, utan detta kan upplevas hemma, mitt i det moderna rummet. Den (ny)koloniala turismen på hemmafront var och är således föregångaren till dagens virtuella turism (Bruner 1989; Furlough 2001). 3. Hybriditetsparadigmet. Det tredje paradigmet utgörs av teorier som kretsar kring turistiska praktiker, möten och hybriditet kopplat till geografi. I denna skolbildning framställs turisten inte bara som en passiv deltagare och konsument av sevärdheter, utan paradigmet poängterar att turisten är med och skapar turistiska rum. Turisten kan använda sin position för att utmana, göra motstånd och överskrida etablerade gränser, ramar och sätt att vara (Crouch 1999; Edensor 2003; Hannam 2008; Mattsson i denna antologi). Ett exempel är de kvinnliga resenärernas färder ute i världen under 1700-, och det tidiga 1900-talet som banbrytande gärning och symbol för kvinnofrigörelsen i väst (Pratt 1992; Mattis 2001). Ett annat exempel är hur turismen mobiliseras mot och används som ett effektivt instrument för att bojkotta fascistiska regimer Francos Spanien; rasistiska och koloniala regimer apartheid-sydafrika och Israel (Arbetaren 2004). Här finns även studier av hur hedonism, njutning, sensualitet och sex förknippas med turism och laddar turistiska rum. Här behandlas även frågor om kroppen, turismens förkroppsligade praktiker och makt som en viktig del av turism (Veijola & Jokinen 1994; Pettman 1997; Johnston 2001; Diken 2005). Flöden och nätverk som skapar heterogena rum och nya sätt att göra turism utanför turismens snitslade banor studeras, ibland med en rumsuppfattning som går bortom det euklidiska rummet (Lash & Urry 1994; O Dell 1999, 2002; Edensor 2001; Franklin 2004; Brandin 2009). Resandet förstås som en hoppkoppling som upplöser här-där, då-nu, vi-de, arbete-fritid och andra dikotomier/hierarkier, som skapar heterogena rum, transnationella nätverk och nya sätt att vara och handla. På senare tid har det vi kallar hybriditetsparadigmet tagit sig uttryck i en så kallad mobilitetsvändning såväl inom samhällsvetenskap som i studier av turism (Virilio 1986; Cresswell 2006; Hannam, Sheller & Urry 2006; Edensor 2007; Ek & Tesfahuney 2008); Adey I dessa tre paradigm intar ironiskt nog inte frågan vem är turisten någon framträdande plats. Det är kanske inte så konstigt, eftersom både turism som territoriell ordning och turismvetenskap med sina teoribyggen, 16 det globala reseprivilegiet.indb

17 begreppsapparater och problemorienteringar har den vite mannen och västerlänningar i allmänhet både som utgångspunkt och norm. Vi ser det därför som angeläget att närma oss detta problemområde. Bidragen i den här boken har vissa inslag från paradigm två och tre, men betonar framför allt turism som en territoriell ordning och som geo- och biopolitik. Förståelsen av turism som globalt privilegium och som världsordning bottnar i geofilosofi och ett kritiskt geopolitiskt tänkande där territorialisering och omkodning av kroppar, flöden, platser/rum och tillvarons turistifiering är centrala. Turism förstås som en materiell och ideologisk inramning av världen (Enloe 1989: 28) och inbegriper en rad företeelser som sammantaget formar kulturer, historier, ekonomier och miljön för dess egna ändamål (MacCannell 1992: 1). Vårt resonemang har principiella utgångspunkter. För det första menar vi att turism är mycket mer än bara världens största näring och att det handlar om långt viktigare saker än kortvariga flykter från en monoton vardag, jakten efter autentiska upplevelser, och sökandet efter spänning och lockelser av olika slag som modernitetsparadigmet gör gällande. I den här boken placeras turismen och turisten i sitt vidare sammanhang. Turism beskrivs som en territorialiseringskraft, en process som inbegriper erövring, omvandling och omkodning av världen och tillvaron i turismens tecken och i kapitalackumulationens tjänst. Allt från havsbotten, sociala relationer, platser, kulturer, livssekvenser till yttre rymden är turistifierbart, det vill säga det kan omkodas och omvandlas till en vara och nyttiggöras i turismens tecken. Den ojämlika mobilitetsordning som råder är på samma gång en förutsättning för och en konsekvens av turismen och den fördjupade turistifieringen av jorden, livet och människan. Bidragen i den här boken beskriver turism som uttryck för vår tids världsordning och föreställning om människan. I det första bidraget presenterar Schough och Tesfahuney den mobilitetsapparat som utgör turismens drivkraft. De beskriver turism som en territorialiseringsprocess och menar att den kan förstås i geopolitiska termer. Genom begreppet Nomos beskriver de grunddragen i en genomturistifierad värld erövring, inordning och nyttiggörande. I kapitlet Veni, vidi, adios: Turisten och de tre privilegierna presenterar Josefina Syssner och Khalid Khayati tre av den västerländska turistens privilegier: Den frivilliga mobilitetens privilegium, det selektiva seendets privilegium och den omedelbara sortins privilegium. Att få komma och gå som man vill, att få välja de platser man vill åka till och att få åka därifrån när man har lust är en så självklar del av den turistiska praktiken att vi har svårt att föreställa oss någon annan ordning, skriver författarna. De menar också 17 det globala reseprivilegiet.indb

18 att det behövs ytterligare studier av hur de turistiska privilegierna bemöts i olika delar av turistifierade lokalsamhällen, och hur privilegierna kan skapa både anpassning och motstånd. Richard Ek skriver: Fram växer ett system av simulerade platser eller enklaver, utspridda över stora fysiska avstånd men som är förvillande lika varandra. Ek diskuterar kryssningsindustrin och all inclusive-turismen som biopolitik och postpolitik. Han menar att turism organiseras med lägret som grundläggande rumslig organisationsprincip, med avmedborgarisering som resultat. Eks bidrag är nydanande i svensk turismforskning genom att han belyser turismen utifrån Agambens resonemang om lägret. Turismen appellerar till turistens drömmar om befrielse och förhöjda känslor. I kapitlet Semesterutopi visar Katarina Mattsson hur all inclusiveturismens rum utgör icke-platser, till synes utan koppling till platsens språk, religion, politiska situation eller samtidskontext. I dessa paradisbyar syns ingen lokalbefolkning eller servicepersonal, utan endast avslappnade, relationsorienterade familjer som ägnar sig åt varandra och åt att njuta. Dessa icke-platser skapas och marknadsförs för den heterosexuella kvinnliga turistkunden med behov av ledighet från sina vardagssysslor. Turismens neo-koloniala maktrelationer blir en tyst förutsättning för frigörelsen från en annan maktordning genusordningen i hemmet. I kapitlet Afrikakänsla vänder Mattsson på perspektivet. I motsats till icke-platsen möter vi här bilderna av det exotiska Afrika (Palmberg 1987, 2000). Det är en plats för drömmar och längtan, som talar till lilla barnet som i skolan läste om Afrika och såg filmer och bilder av vilda djur. Men också ett rum där känslorna antas vara starkare och mer intensiva än på andra platser. Mattsson introducerar begreppet koloniala känslogeografier, och beskriver upplevelser av frustration och starka känslor av lycka när turistens förväntningar i olika grad infrias. I bokens avslutande kapitel presenterar Mekonnen Tesfahuney tanken på turisten som vår tids idealsubjekt. Homo touristicus är i denna mening en modellfigur för sättet att förhålla sig till livet och vara i världen. Ironiskt nog är denna subjektkonstruktion underteoritiserad, och Tesfahuney visar på turisten som vit, som främling och som hedonistisk marknadsvarelse. Turisten är vår tids människa; privilegierad och inordnad, fri och bunden, tillskriven och fråntagen suveränitet. 18 det globala reseprivilegiet.indb

19 Katarina Schough & Mekonnen Tesfahuney Turismens Nomos Världen är turistens ostron. Bauman 1996: 295 I Mot en genomturistifierad världsordning det här kapitlet beskriver vi turismens segertåg. Från att bara ha varit ett av många sätt att resa till att fungera som en mall för hur världen ska ordnas. Turismen är mer än en bransch med egen tankevärld, infrastruktur och politik, den fungerar också som en norm för att ordna världen och forma människors tillvaro. Detta sker i en epok präglad av överfasningen från kapitalism till hyperkapitalism, från kolonialism till neokolonialism, från den europeiska nationalstatens epok till globaliseringens epok, eller från modernitet till postmodernitet. I turismstudier talar man om en övergång från turism till postturism. Kontentan av denna förskjutning är att det blir allt svårare analytiskt och konkret att skilja turism från andra aktiviteter, att skilja turisten från andra konsumenter, men också att skilja konsumenten från medborgaren och människan. Genom att använda det geopolitiska begreppet turismens Nomos vill vi fånga turismens lag och världsordning dess roll som territorialiseringskraft och omvandlare av världen. Från Jules Verne mot Michel Houellebecq Två skönlitterära berättelser får här illustrera turismens omvandling från ett av många sätt att resa till att bli en territoriell världsordning. I Jules Vernes roman Jorden runt på 80 dagar (1873) framträder turism som resemall med rötter i kolonialismens infrastruktur. Boken används ofta i beskrivningar av den tidiga turismen, och världsturistorganisationen (WTO) hade år 2005 Jules Verne som tema för sin världsturismdag. Evenemanget välsignades av Vatikanen 1, men även WTO: s generalsekreterare Fransesco Frangialli framhåller i Jules Vernes anda turismens välsignelse: det globala reseprivilegiet.indb

20 20 Travel enables us to enrich our lives with new experiences, to enjoy and to educate ourselves, to learn respect for foreign cultures, to establish friendships, and above all to contribute to international cooperation and peace throughout the world. I Vernes roman möter vi londonbon Phileas Fogg och hans betjänt Passepartout (vars namn betyder går, passerar överallt ). Tillsammans gör de en sensationell jordenruntresa. 2 Passepartout var ett turistembryo, en resande man från en tid då turismen så att säga låg i sin vagga. En förutsättning för Passepartouts resa var det brittiska imperiet, och dörröppnaren var gentlemannen och arbetsgivaren Phileas Fogg. Man kan säga att utan Mr. Fogg ingen Passepartout. Imperiets gentlemannaresenär banade väg och var förebild för turistembryot Passepartout. Samtidigt symboliserar parhästarna Fogg/Passepartout en av de spänningar som beledsagar turismens historia, den mellan kategorin resenär respektive turismus vulgaris de högre ståndens individuella resemönster kontra massturismen. Imperie-Fogg beskrivs av Jules Verne som en gåtfull men samtidigt typisk engelsman som förkroppsligar det brittiska imperiets bästa sidor. Mr Fogg var förmögen, mycket berest och världsvan, en kosmopolit Ingen kände världskartan bättre än han. Då berättelsen utspelade sig levde Mr. Fogg diskret och bekvämt i London där han åt middag, läste och spelade whist på Reformklubben. Han spelade så att säga för spelets egen skull och skänkte gärna vinsterna till välgörenhet. Mr. Foggs mest utmärkande karaktärsdrag var emellertid ett ordningssinne som uttrycktes i punktlighet, noggrannhet och exakta vanor. Han var hyperkompetent och hade i princip aldrig fel. Redan vid första mötet med betjänten Passepartout var det Mr. Fogg som bestämde vems klocka som gick rätt. Mr. Fogg bestämde över tiden, bestämde själv att han skulle resa jorden runt, finansierade resan, skaffade sig tillträde, hanterade främmande rättsapparater, beräknade och kontrollerade förflyttningar i tid och rum och skördade resans frukter närmare bestämt ära, vadets vinst och som russinen i kakan en vacker hustru. Gentlemannaresenären Fogg rörde sig mestadels i imperiets rum: Runt jorden löper som ett bälte av mer eller mindre starkt engelskt influerade städer (1960: 78). Inom detta rum hade han full kontroll. Han rörde sig i sin matematiskt beräknade bana runt jorden utan att fästa sig vid alla de satelliter som följde hans lopp (ibid. 74). Hans klubbkamrater hade visserligen oroat sig för oberäkneliga element som dåligt väder, motvind, skeppsbrott och järnvägskatastrofer. För att inte tala om att både indier och indianer kan ju på var sitt håll ge sig till att riva upp skenorna dom 2 Inspirationen till Jorden runt på 80 dagar är Thomas Cooks jordenruntresa år det globala reseprivilegiet.indb

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Kulturskillnader en ovärderlig resurs

Kulturskillnader en ovärderlig resurs Kulturskillnader en ovärderlig resurs Barn springer skrattande omkring på torget. Stånd är slarvigt uppsatta var som helst det finns plats och säljer allt från grönsaker och frukter till tvättmedel och

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna SE Skiss till de första 14 sidorna Rolf H Reimers Texten skrevs ursprungligen i april 1990 efter två inte helt lyckade operationer när jag låg på sjukhuset på grund av näthinneavlossning. Den handlar inledningsvis

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken:

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Skapa berättelser på egen hand eller tillsammans med andra Reglerna bestäms från gång till gång av gruppen. Ibland lämpar det sig att alla deltar

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

aren att o: förf fot

aren att o: förf fot foto: författaren 9 Tips och tricks Jag slår vad om att din första lektion i fotografi bestod av ett tips. Ett enkelt, rakt och älskat litet trick som gav dig något nytt att tänka på både i dina egna bilder

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

most memorable and eyeopening

most memorable and eyeopening DISKUSSIONSUNDERLAG Planerar någon i klassen/publiken att åka ut och "backpacka"? Vart och varför? Vad är målet med resan? Äventyr/Vila upp sig/se hur andra lever/få nya vänner/lära känna en ny kultur?

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Teseus, kungens son MARIE DUEDAHL

Teseus, kungens son MARIE DUEDAHL SIDAN 1 Boken handlar om: Teseus har kommit till Aten för att träffa sin far, kung Aigeus. Teseus blir inte insläppt till borgen, utan istället hamnar han hos Cadmus. Cadmus äger stans bästa brottarlag.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Filip och båten. Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande uppgift innan gruppen/eleven får bekanta sig med själva boken.

Filip och båten. Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande uppgift innan gruppen/eleven får bekanta sig med själva boken. Filip och båten Introducera boken Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande uppgift innan gruppen/eleven får bekanta sig med själva boken. Visa en detalj av pärmbilden på OH eller smartboard.

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Regler om barnskydd. World Vision Finland

Regler om barnskydd. World Vision Finland Regler om barnskydd World Vision Finland Vi ber att du som vår fadder eller samarbetspartner: Är noggrann med hur du pratar, beter dig och umgås med barn. Vuxnas uppförande bör respektera barn och deras

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

Jag hittadelugnet inom mig

Jag hittadelugnet inom mig I Indien skulle Lena hitta sitt sanna jag det var hon övertygad om. Jag hittadelugnet inom mig när jag slutade söka efter lyckan Lena Forsell hade ett välordnat liv med man, barn och jobb.ändå kände hon

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

UNDER COVER OF DARKNESS. Bachelor s thesis for Photography, Media Culture Novia University of Applied Sciences Jakobstad 2013

UNDER COVER OF DARKNESS. Bachelor s thesis for Photography, Media Culture Novia University of Applied Sciences Jakobstad 2013 UNDER COVER OF DARKNESS Bachelor s thesis for Photography, Media Culture Novia University of Applied Sciences Jakobstad 2013 Copyright Niklas Nabb 2013 Innehållsförteckning Inledning 5 Inspiration 7 Arbetsprocessen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media 3 1934 5 måndagen den 26 november anatomiska institutionen, uppsala prolog Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

ILLUSTRATIONSMAPPEN. www.bod.se

ILLUSTRATIONSMAPPEN. www.bod.se ILLUSTRATIONSMAPPEN Vårt layout- och språkgranskningsteam hjälper dig gärna: Tel. 08-463 10 97 Fax 08-463 10 10 (ange BoD på faxet) E-Mail info@bod.se www.bod.se Kära Författare, Vi glädjer oss över att

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007 Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007 DEL 4 Den rätta eller den perfekta? Har du prövat kyssa en groda i hopp om att det skulle bli en prins eller prinsessa? Jag tror att många flera har kysst en prins

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer