God Jul och Gott Nytt År!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "God Jul och Gott Nytt År!"

Transkript

1 Ämne: Om olivolja, miljögifter, hållbar utveckling och filosofi Från: "Gunnar Lindgren" Datum: :47 Till: "Gunnar Lindgren" God Jul och Gott Nytt År! Detta nyhetsbrev börjar med en artikel om olivolja och diverse oegentligheter. Detta ämnen är outtömligt. Av 14 märken på den amerikanska marknaden var 69% prover behäftade med felaktigheter, t ex gammal och unken, till och med härsken och i vassa fall utblandade med andra billigare oljor. Läs hela artikeln i bilagan! 1 av :20

2 Tolerabla intag och gränsvärden När det gäller vår hälsa, och i synnerhet små barns hälsa, finns det två begrepp vi måste känna till, samt förstå skillnaden mellan dem. Våra forskare och vetenskapsmän kan fastställa det högsta intaget av exempelvis miljögiftet kadmium som kan tolereras utan att det leder till hälsostörningar. Detta intag kallas TDI (tolerabelt dagligt intag) eller TWI (tolerabelt veckointag). Eftersom man vet hur mycket en normalkonsument äter av ett visst livsmedel, t ex vetemjöl, kan man utforma ett gränsvärde för just detta livsmedel som harmonierar med det tolerabla intaget. Men här infinner sig problem. Om man strikt utgår från det tolerabla intaget när gränsvärdet utformas, kan det visa sig att bara en del av allt vetemjöl som produceras i Sverige underskrider gränsvärdet. Detta anses orimligt och därför utformar man ett tillräckligt högt gränsvärde så att det mesta vetemjölet kan användas till människoföda. I många fall vill man sätta gränsvärdet så att den känsligaste delen av befolkningen bildar norm. Små barn är en sådan grupp som dessutom äter mycket vetemjöl i förhållande till sin kroppsvikt. Men vi klarar inte att låta små barn bilda norm för gränsvärdet. I stället kan man hävda att de känsliga små barnen kan tillåtas överskrida sina tolerabla intag några år tills de fått högre kroppsvikt. Detta argument skall inte godtas. Den svenska barnmatsindustrin förstår situationens allvar och söker efter spannmål som ligger långt under gränsvärdet kanske 20 ggr lägre. Men den dag mamman vill göra sig fri från industritillverkad barnmat och göra egen och riktig mat till barnet, kan barnets intag av kadmium öka kanske 10 gånger. Sammanfattningsvis står ett tolerabelt intag på en vetenskaplig grund, medan gränsvärdet är pragmatiskt justerat till de faktiska förhållandena. Det kan gälla ekonomi, sysselsättning m m. Det svenska undantaget inom EU när det gäller fet östersjöfisk är ett sådant exempel. Man brukar också säga att ett gränsvärde är politiskt. Vilseledande uppgifter om läkemedelsrester i utgående vatten och slam från reningsverk Det finns oriktiga uppgifter om var läkemedelsresterna i avloppsvatten tar vägen. Hamnar de i det utgående vattnet eller i slammet? Av de undersökningar man gjort ser man att detta 2 av :20

3 varierar. Vissa läkemedel hamnar mest i slammet, andra i utgående vattnet och ytterligare andra fördelas mellan de båda vägarna. De som vill sprida slam tar gärna som exempel läkemedel som hamnar i utgående vatten för att rädda slammet. Men hela frågeställningen är vilseledande. För livsmedlen och människans hälsa spelar det ingen roll var läkemedlen hamnar. Det slam som sprids innehåller både det fasta delarna i slammet, men också avloppsvatten. Cirka 80 procent av slammet består av vatten. Hela den svenska slamproduktionen innehåller cirka ton förorenat vatten med sina läkemedelsrester. Jag har tidigare pekat på det faktum att forskningspengar och undersökningar görs gång på gång i vattendrag och i havet när det gäller utsläpp av främmande kemikalier. Livet här har många advokater bland forskarna. Men om samma ämnen når daggmaskar och andra levande varelser i åkerjorden saknas advokaterna. I en undersökning fann man 20 olika kemikalier i daggmaskar i ett fält där man spridit slam. Daggmaskar som tagit upp nanopartiklar kunde inte fortplanta sig. Finns det kraftigt östrogena hormonet östradiol i våra animaliska livsmedel? Ett av de stora problemen med slammet och läkemedelsresterna är hormonella substanser. I vissa läkemedel finns det kraftigt östrogena hormonet östradiol. Eftersom det också finns i vår kropp kallar man det ett naturligt östrogen, men är lika ovälkommet i livsmedel för det. Pojkar strax innan puberteten är kanske den mest känsliga gruppen i samhället. Under talet användes en östrogen substans (DES) för att hindra missfall hos gravida. Man såg effekter hos döttrar och söner till behandlade kvinnor. Behandlingen avbröts. Dessa resultat bildar underlag för hormonstörande ämnens hälsoeffekter: Missbildning av könsorgan: Hypospadi (urinröret mynnar ut fel) Kryptorkism (en testikel hamnar inte i pungen) Endometrios (livmoderslemhinna bildas på andra ställen) Fertilitets- och graviditetsproblem Cancer i slidan Bröstcancer Testikelcancer Andra effekter av hormonstörande ämnen* (Källa bl a /who/chpt5.pdf ): Könsfördelning 3 av :20

4 Minskat spermieantal Tidig pubertet Menstruationsrubbningar Beteende Immunsystemet Efter juluppehållet skall innehållet av östradiol i animaliska baslivsmedel redas ut. Nyhet: Läkemedelsutsläpp hotar fiskens hälsa Läkemedel som passerar reningsverken och släpps ut i vattnet kan förstöra fiskarnas förmåga att skydda sig mot gifter. Dessutom finns det risk att olika läkemedel samverkar i vattnet på ett negativt sätt. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet. Reningsverken är en ständig källa till att läkemedel hamnar i våra vatten. Över hundra olika läkemedelsämnen har påvisats i vatten runt om i världen. Dagens reningsverk inte tillräckligt effektiva Läkemedel utsöndras främst i urinen. Många läkemedel stoppas inte i reningsverken utan hamnar i våra vattendrag där de kan skada fiskarnas förmåga att skydda sig mot främmande ämnen. 4 av :20

5 - I våra undersökningar såg vi att flera läkemedel förändrade, och i de flesta fall försämrade, avgiftningsfunktionen hos fiskarna, säger Britt Wassmur vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Studien visade också att fiskarna inte har samma förmåga som människor att öka bildandet av avgiftningsproteiner när de utsätts för läkemedelsrester. Behöver bedöma risken med blandningar Alla läkemedel som introduceras på marknaden måste enligt lag riskbedömas med avseende på deras giftighet för alger, vattenloppa och fisk. - Men i den riskbedömning undersöks bara ett ämne ett i taget och ingen hänsyn tas till att djuren utsätts för komplexa blandningar, som ju är det troliga scenariot i miljön, säger Britt Wassmur. Läkemedel samverkar negativt Hon anser att läkemedel också borde riskbedömas efter hur de samverkar och påverkar avgiftningsförmågan hos fiskar och andra vattenlevande djur. - Från sjukvården finns många exempel på att olika läkemedel kan krocka med varandra och ge allvarliga läkemedelsinteraktioner när de används tillsammans. Dessa krockar beror ofta på att flera läkemedel bryts ner av samma proteiner i levern, och förmågan för kroppen att göra sig av med dessa främmande ämnen blir otillräcklig, säger Britt Wassmur. Viktigt studera följder av läkemedelsblandning Det finns sedan tidigare rapporter om skadliga effekter hos fisk som utsätts för läkemedel, framförallt östrogen från p-piller. Just hormoner ger effekter även vid mycket låga doser. - Men vi tror att många andra läkemedel också kan skada fisk, speciellt när de utsätts för många olika kemikalier samtidigt och under lång tid. För att kunna förutspå vilka blandningseffekter som kan uppstå när fisk utsätts för kombinationer av läkemedel och andra kemikalier i miljön är det viktigt att ha grundläggande kunskap kring avgiftningsproteinernas funktion. Avhandlingens titel: Detoxification mechanisms in fish regulation and function of biotransformation in fish exposed to pharmaceuticals and other pollutants 5 av :20

6 Avhandlingen kan laddas ned på Handledare: Malin Celander Foto: Fredrik Jutfelt (bild överst), Jenny Johansson (porträttbild) Gunnar Lindgren: Här ser vi hur fiskar, alger och vattenloppor får forskarnas omtanke. Men vem undersöker hur mycket östradiol vi får i oss i synnerhet unga pojkar? Finns det ens ett gränsvärde för detta kraftfulla hormon i våra baslivsmedel? Vi i Ren Åker Ren Mat hoppas, liksom många av er, att slamfrågan går mot en lösning under början av 2013 Under hösten 2012 har Ren Åker Ren Mat uppvaktat olika varumärken inom mejeri, ägg och kött. Orsaken är en oro att samma svåra miljögifter som finns i fet östersjöfisk och slam, kan finnas i animaliska livsmedel. Varumärket Lantmännen tar emot slamodlad råvara och levererar detta som djurfoder. Koncernen har på detta sätt en nyckelposition i slamfrågan och det är hög tid för goda krafter inom företaget att ingripa. För att undanröja möjligheten att miljögifterna förorenar våra baslivsmedel måste självfallet slamspridningen upphöra snarast. Lantmännen måste också upphöra med att ta emot slamodlad spannmål. Vi har fått positiva besked från några varumärken, både utländska och inhemska, men många har ännu inte meddelat att de tar avstånd från slamspridning. Om inte varumärkena och jordbruket blir enade och tar avstånd från slammet innan nyår, kommer vi i Ren Åker Ren Mat att vända oss till Er konsumenter i stället. Det är rimligt att Ni, och inte minst småbarnsföräldrar, gravida och ammande, då frågar de varumärken ni använder om de anser att slamspridningen skall upphöra eller fortgå. Det finns sedan skäl att stödja de varumärken och företag som inte godtar slamspridning, varhelst den sker. I början av januari kommer Ren Åker Ren Mat att återkomma med uppgifter om vad du kan göra för att få livsmedel och en livsmedelsproduktion som är avskilda från slammets miljögifter. 6 av :20

7 Nyligen hörde jag ett föredrag av Rene Mortensen på Ekocentrum i Göteborg. Materialet har utarbetats av Oscar Kjellberg. Både Rene och Oscar är välkända röster när det gäller tankar om vår framtid. Har tillväxten nått vägs ände? Skuld- och finans-, energi- och klimatkriserna drar alla åt samma håll Det moderna samhället står inför ett epokskifte. Efter två sekel av ekonomisk tillväxt påeldad med fossila bränslen ser vi ut att vara på väg in i en situation med stor brist på såväl pengar som energi och ekologiskt utrymme. Själva vår föreställning om hur ekonomin fungerar riskerar att rubbas i grunden. Från att vi har haft en ständigt växande kaka av välstånd att fördela kan vi räkna med att morgondagens uppgift blir att anpassa våra samhällen till en krympande ekonomi. Något som kommer att föra med sig förändrade spelregler för hur regioner och kommuner investerar och planerar sin verksamhet. Detta är slutsatserna i rapporten Har tillväxten nått vägs ände?. Bakom rapporten står René Mortensen på Västernorrlands Energikontor som gett i uppdrag åt ekonomen Oscar Kjellberg att undersöka hållbarheten i de fundament som bär upp dagens tillväxtorienterade ekonomi. Med utgångspunkt i ny forskning binds de tre kriserna ekonomi, energi och ekologi ihop. I den stora bilden som rapporten målar upp blir det tydligt att de hittills föreslagna åtgärderna för att upprätthålla dagens tillväxtmodell inte är möjliga. Särskilt idén om att frikoppla ekonomisk tillväxt från fossil energi och andra ändliga resurser ser ut att krocka med fysiska ramar. Den fossila revolutionen Den epok som nu går mot sitt slut påbörjades för drygt 200 år sedan. Det var en tid då just fysiska ramar var något högst påtagligt. I centrum av samhället fanns jordbruksmarken och skogen. Det var ur dessa energin hämtades i form ätliga grödor och ved. Kanske hade man 7 av :20

8 tillgång till lite vatten- och vindkraft, men framför allt var det markens storlek som avgjorde hur mycket som kunde produceras och därmed hur stor ekonomin kunde bli. I samband med den industriella revolutionen fick samhällena i vår del av världen tillgång till en annan och betydligt mer koncentrerad energikälla naturens lager av kol, olja och gas som grävdes upp ur jordskorpan. Upptäckten av denna skatt förändrade ekonomin i grunden. Det blev möjligt att bygga upp ett helt nytt samhälle med en avancerad infrastruktur som växt så mycket i omfång att den i dag sträcker sig över hela jordklotet. Det materiella välstånd som den industriella utvecklingen har skänkt ska inte förringas, men det har skett med följden att de ekologiska system som gör vår överlevnad möjlig har skadats i grunden. Särskilt oroväckande är att förbränningen av fossila bränslen orsakar klimatförändringar som nu accelererar i hög fart till synes utom vår kontroll. Följden av den fossila revolutionen är också att vi har blivit beroende av högkoncentrerad energi som bara finns i en begränsad mängd. Tydligast gäller detta oljan som utgör omkring en tredjedel av världens totala energiomsättning och används för närmare 95 procent av alla transporter. Produktionen av olja har legat på samma nivå i över sex år och många, inklusive Internationella energiorganet IEA, menar att vi har nått maxproduktionen för konventionell olja. Den tidpunkt som brukar kallas för peak oil eller oljetoppen. Frågan är nu hur länge vi kan skjuta en nedgång framför oss, till exempel genom att utvinna oljan ur oljesand, att spräcka berggrunden på stora delar av en kontinent för att få upp gas eller att hitta tidigare oupptäckta oljefält. Efter ett sekel av intensiv oljeanvändning tyder mycket på att den lättåtkomliga oljan är förbrukad och det som återstår är den olja som är svår och dyr att komma åt. Om detta är de flesta bedömare överens - oljan kommer bli allt dyrare i framtiden. Skuldfällan Hand i hand med denna fossila energirevolution har framväxten av ett kreditbaserat finanssystem gått. Sedan 1800-talet har bankerna getts allt mer makt över själva skapandet av pengar. Generöst har bankerna delat ut krediter åt stater, företag och privatpersoner och på det sättet ökat mängden pengar i ekonomin. Mer pengar har lett till mer investeringar i bland annat den fossila infrastrukturen och nya industrier. Med mer energi till hands har mer varor och tjänster kunnat produceras, ekonomin har växt och de som har fått krediter har kunnat återbetala dem, med ränta. Det har varit en uppåtgående spiral där energi och ekonomisk tillväxt drivit på varandra. Problemet uppstår när tillgången på billig energi avtar. Då går spiralen in i backläge. När energipriset stiger lägger det band på tillväxten och gör att den förväntade avkastningen på de lånade pengarna kommer på skam. Därmed slår skuldfällan igen. Lånen kan inte betalas tillbaka. 8 av :20

9 I förhoppning om en evigt växande ekonomi har lånefesten varit total, vilket har skapat en skuldbubbla utan historisk motsvarighet. Sedan finanskraschen 2008 kämpar politiker över hela världen med att hindra bubblan från att spricka framför allt genom att skapa nya pengar att pumpa in i det finansiella systemet. Den svåra frikopplingen Den förhoppning som många av världens ledare har, är att sambandet mellan fossil energi och tillväxt ska kunna brytas. Man pratar om frikoppling, på engelska decoupling. Tanken är att med hjälp av ny teknik utnyttja resurserna mer effektivt och samtidigt tillägna oss mer av den förnybara energin i form av sol, vind och vatten. På det sättet ska tillväxten kunna öka, men utan behov av fossil energi och utan att andra ändliga resurser överkonsumeras. Det finns en rad hinder för att denna förhoppning ska förverkligas. En är att det är en stor skillnad i kvalitet mellan exempelvis olja och solenergi. Även om teknik för att fånga in solens strålar kan ge ett betydande energitillskott står det sig slätt jämfört med olja. Själva tekniken för att utvinna solenergin kräver mycket energi i förhållande till vad tekniken ger. Medan olja, åtminstone historiskt sett, har haft en mycket god avkastning utifrån hur mycket energi som har satsats. I dag står den fossila energin för omkring 85 procent av världens energiförsörjning. Det skulle därför behövas ofantliga investeringar för att skala upp den förnybara energin till de nivåer som krävs. Dessa investeringar skulle dessutom behöva bäras upp av fossil energi tills de förnybara är helt utbyggda. Och här dyker ytterligare ett hinder för frikopplingen upp på grund av skuldkrisen saknas det kapital som behövs för att kunna göra dessa investeringar. Även om energin från sol och vind hade kunnat ersätta oljan, även om pengar inte var någon begränsning, skulle en annan faktor sätta käppar i hjulen: tid. Det skulle helt enkelt ta lång tid att ersätta den fossila infrastruktur som världen har byggt upp under mer än ett sekel med en infrastruktur som underhålls med förnybar energi. Inte minst gäller detta för långväga transporter där det i dag inte finns något alternativ till oljan. Samtidigt fortgår den ekologiska krisen i form av bland annat degraderade ekosystem, resursuttömning, förlust av biologisk mångfald och som kronan på verket: klimatförändringar. Vi har nått en punkt där dessa processer kommit att bli självförstärkande med följden att vi redan nu har intecknat oss för ytterst allvarliga klimatförändringar som redan nu slår hårt mot såväl sociala som ekonomiska system. Detta i sig talar emot alla investeringar som innebär att vi ytterligare låser in oss i en infrastruktur som kräver fossil energi. En annan aspekt är att, om vi tog ambitiösa klimatmål på allvar, skulle vi tvingas sänka energiomsättningen 9 av :20

10 ytterligare. Det skulle dels innebära att ekonomin försvagades ännu mer, dels skulle vi få ännu svårare att bygga de nya energisystemen. Från tillväxt till nerväxt Eftersom förhoppningarna om en frikoppling av allt att döma kommer på skam är frågan vilka konsekvenserna blir av en energikris parad med en skuldkris. Den bedömning som görs i rapporten är att vi förr än vi anar kan komma att befinna oss i en mycket svår situation, troligen något som kommer att beskrivas som en ekonomisk depression. När tillväxten står och stampar eller rentav övergår i nerväxt kan stater, företag och privatpersoner inte betala tillbaka sina skulder. Följden blir att utbudet av pengar i ekonomin minskar snabbare än efterfrågan på pengar. Det vill säga, det blir deflation. Pengarnas värde i förhållande till varor och tjänster ökar och världen slår över i sparläge. Investeringar bromsas upp och arbetslösheten stiger. I samband med detta sjunker värdet på de tillgångar som är lätta att spekulera i, till exempel bostäder och börshandlade värdepapper, samtidigt som skulderna förblir oförändrade. Med mindre investeringar i exempelvis utvinning av ny olja fördjupas energikrisen, kostnaden för energi ökar och att använda energin så effektivt som möjligt blir en nödvändighet i samtliga verksamheter. Stor utmaning väntar Utifrån denna framtidsbild ställs kommuner och regioner inför en stor utmaning. De investeringar som görs bör tänkas igenom noga utifrån detta perspektiv och syfta till att stärka samhällets förmåga att hantera en djup ekonomisk kris, samtidigt som de utvecklar samhället i en hållbar riktning. Det kan vara sådant som att öka lokaliseringen av viktiga system, exempelvis mat- och energiproduktion. Eftersom tillgången till lån kan förväntas minska är det klokt att redan nu börja utveckla alternativa finansieringsmodeller. Exempelvis bör relationerna stärkas mellan de tre kategorierna; lokala sparare, finansiella företag och föreningar, samt entreprenörer. I tider som präglas av stora förändringar gäller det för samhället att ha en stor förmåga att anpassa sig till dessa förändringar, även när de inte kan förutses. En utvidgad samverkan mellan kommun och civilsamhälle vad gäller omställningen ökar möjligheterna att genomföra åtgärder snabbt och med allmänhetens stöd. 10 av :20

11 Rapporten har skrivits av Oscar Kjellberg, ekonom och f d VD för JAK Medlemsbank. Honom når du via: , och Rapporten går att ladda ner från: - Regionförbundet Jämtlands län/energikontoret: - Länsstyrelsen Västernorrlands hemsida: /Sv/miljo-och-klimat/klimat-och- energi/pages/energyzer.aspx Jag hoppas att du finner rapporten intressant och vill gärna ha dina synpunkter och kommentarer. Min förhoppning är att du vill bidra till att sprida rapporten, inte minst i din egen organisation. En helt ny rapport som kompletterar den ovan nämnda mycket väl är Kapitalförsörjning för utveckling och omställning på landsbygden. Den har också skrivits av Oscar Kjellberg åt Landsbygdsnätverkets grupp för kapitalförsörjning. Den kan laddas ner från Vänliga hälsningar René Mortensen (b) 11 av :20

12 Priset på olja ökar under våren Detta avsnitt är hämtat från oljeindustrins och investerarnas värld 2013 oljeprisprognos: Varför Olja fortfarande är en "måste-ha" profit för investerare nästa år Förhållanden vid utvinningen av olja kommer att driva oljepriset uppåt På utbudssidan fortsätter vi att bevittna stigande kostnader både för konventionella och okonventionella råoljeproduktionen. Denna utveckling är till stor del resultatet av de allt krympande områdena för utvinning, sämre kvalitet på råolja och accelererande kostnader för infrastruktur i samband med borrning. Kombinerat med detta är de ständigt närvarande geopolitiska problem i Persiska viken, Syrien och Nordafrika. Dessa överväganden leder till högre råoljepriset under första halvåret Vid det här laget har det funnits vissa skillnader på vad dessa priser skulle vara. Som ett minimum, är alla överens om att Brent skulle vara inte mindre än $ 115, och WTI inte mindre än $ 95 i slutet av det första kvartalet. Min uppfattning å andra sidan sätter både lite högre - Brent på $ 127 och WTI på $ 105 i slutet av mars. Merparten av detta kan väntas drivas av stigande indikatorer på ekonomisk återhämtning (även tröga signaler) på båda sidor av Atlanten. Skulle den iranska situationen försämras, eller dödläget mellan irakiska centrala styrkor och kurdiska provisoriska milis (den peshmerga) förvärras, liksom situationen i Persiska viken, då tillkommer en riskpremie för båda riktmärkena. Alla dessa faktorer kommer att fortsätta att göra olja till en av de mest lönsamma investeringarna under nästa år. (Från ) Gunnar Adler-Karlsson För några år sedan besökte jag ön Capri i Italien. Jag bodde på ett enkelt Bed & Breakfast. Där berättade man att en granne var en känd svensk filosof som hette Karlsson. Det lät konstigt. Jag gick dit och det visade sig vara den gamle Gunnar Adler-Karlsson som bodde i ett vackert hus där. Han hade dessutom anlagt en filosofisk park. När man vandrade där fanns små avdelningar tillägnade alla stora filosofer, från grekerna till våra dagar. Mycket intressant och egensinnigt. Jag får hans nyhetsbrev och här skriver en av hans vänner om hans senaste bok 12 av :20

13 med filosofiska tankar om människan och vår tid. Med hungern som drivkraft Lärobok för en global framtid. Så lyder titeln på professor Gunnar Adler-Karlssons senaste bok. Eller snarare lilla skrift på knappa 50-talet sidor. På dessa sammanfattar professorn sitt tänkande sprunget ur ett halvt sekels idoga studier om människan och de villkor som präglar henne. Texten vänder sig till alla intresserade av alternativa perspektiv. Adler-Karlsson vill stimulera åtminstone några av dem att fortsätta i hans fotspår. Därtill hyser han en önskan om att makthavarna ska lystra. Om de gör det, kommer den rådande doktrinen om numerär och nivellerande jämlikhet att ersättas med ett både evolutionärt och ekologiskt synsätt, som i sin tur skulle vägleda politiken och mänskligheten. Denna ambition är följdriktig utifrån att Adler-Karlsson är den i Sverige som, under 90-talet, på allvar började föra in ett biologiskt synsätt i analysen av samhället. Härvid är Lärobok för 90-talet (1989; reviderad upplaga 1990) Superhjärnornas kamp (1997) och Ondskans biologiska ursprung (2009) hans viktigaste verk. Emellertid måste det evolutionära perspektivet kombineras med en social sida, i form av en kultur. En kultur som upphör med att dela upp människor i goda och onda. Den distinktionen har härskare i alla tider använt sig av, även idag. Något som författaren styrker med åtskilliga citat yppade av diverse ledare, såväl demokratiska som odemokratiska. Dikotomin god/ond knyts till Malthus begrepp hunger, som på sin tid, för ett par hundra år sedan, användes för att analysera krig. Adler-Karlsson vidgar det till att omfatta även hunger efter föda, sex, makt, revir och status. Denna hunger kännetecknar alla ledare av rang. Även undersåtarna präglas härav. Trots att de flesta gärna vill se sig som unika individer, är de i själva verket flockdjur i rivalitet med andra flockar och individer. Hungern är allestädes närvarande. Bl a redovisas neurologisk forskning som visar hur svultna hjärnceller förvandlas till kannibaler som äter upp sina egna organeller, sig själva, inifrån! Problemets kärna, betonar professorn, är den ödesdigra kombination av ont/gott och hunger. Denna häxbrygd lägger nämligen hinder i vägen för en global, ekologisk och fredlig samexistens. Rötterna till detta spårar Adler-Karlsson cirka 4700 år tillbaka i historien, till Mesopotamien, tvåflodslandet mellan Eufrat och Tigris där indo-ariska grupper regerade. Han menar att detta var kulturens vagga (och förkastar därmed den gängse uppfattningen som förlägger civilisationens uppkomst till det hellenska och antika Europa). Här nedtecknades ett av 13 av :20

14 världshistoriens första epos, om konung Gilgamesh av Uruk. I det behandlas den djupaste av människans rädslor, den för döden. Gilgamesh kom fram till att något evigt liv inte står att finna. Enligt Adler-Karlsson torde detta vara det första litterära uttrycket för sökandet efter evigt liv. Och det bidrog till människosläktets framväxande självmedvetande. I Mesopotamien och trakterna däromkring visade sig den hunger som han menar utmärker all historia efter jordbrukssamhällets tillblivelse. I takt med agrarkulturen blev fler än två överlevande barn per familj regel. Jämsides med denna utveckling började människan ta de första staplande stegen mot det som idag kallas globalisering. Vilket i sin tur har gått hand i hand med ökad konkurrens, kamp och krig. Mesopotamien var alltså ett jordbrukssamhälle som möjliggjorde överlevnad för ett ökande antal barn. Ju fler människor inom ett område, desto mer föda krävs det för att mätta dem alla. Således ledde hunger till konkurrens om reviren inom vilka mat kunde odlas. Adler-Karlsson tar sedan ett historiskt kliv till tiden runt 1500 år före Kristus. I Persien levde då den mytiske Zoroaster, mera känd som Zarathustra. Genom att spåna kring idéer om gott och ont och fri vilja lade han, i motsats till Gilgamesh, fram idén om ett liv efter döden. Härtill menade Zarathustra att människan är utrustad med en fri vilja. Med den kan hon välja att sluta upp bakom det goda eller onda (som ser olika ut för varje tidsepok eftersom härskarens tanke är den härskande tanken). Detta tankestoff kopplades till gudar av allehanda slag och spred sig från Mellanöstern till Europa och delar av Asien. Adler-karlsson däremot anser att människans fria vilja inte är så stor som hon gärna vill tro. I Ondskans biologiska ursprung har han lagt fram tunga skäl för denna ståndpunkt. Nu passar han på att citera hjärnforskaren och Nobelpristagaren Rita Levi-Montalcini. År 2010 sade hon att alla de stora tragedierna såsom krig och folkmord är orsakade av den överlägsna styrkan i den känslomässiga delen [av vår hjärna] i förhållande till den kognitiva. Och den arkaiska hjärnan är skicklig i att inbilla oss att tro att alla dessa [tragedier] styrs av vårt rationella tänkande när så inte är fallet! Adler-Karlsson citerar även indo-arier som redan för tusentals år lade fram dylika insikter: De första som varnar oss för vår egen blindhet är de äldsta indo-ariska tänkarna, de som skapat det vi nu kallar RigVeda [Veda betyder vetande eller kunskap]. Sin vana trogen hänvisar professorn till belysande tillika ironiska citat, såsom följande från tidig sanskrit: visa i sin egen högfärd går vilseledda dumskallar runt och runt, som en blind man ledd av en blind. Härefter ett skutt till Egypten ca 1350 före vår tideräkning. Då regerade farao Akhenaten, gift med den vackra Nefertiti. Han avskaffade den urgamla tron på olika gudar och ersatte den med monoteism, tron på en enda gud, solen. Idén stod sig fram till hans död då det nya prästerskapet kastade ut den och återinförde polyteismen. Under denna period fanns ett stort antal judiska slavar i Egypten. En av dem var Moses som sannolikt inspirerades av Akhenatens försök att skapa en enda gud för hela sitt folk. Som bekant lyckades Moses väl med sitt uppsåt. Givna exposé bildar ramen för Adler-Karlssons kreativa anrättning. Till detta fogar han en kort men kärnfull översikt av antika tänkare som Aristoteles, moderna filosofer som Spinoza och samtida genetiker som William D Hamilton. Vid Spinoza fästes särskild vikt vid tanken om att Gud och Naturen är ett. Mot bakgrund av det dikotoma gruff som historien igenom varit knutet till religioner och politiska idéer framlägger Adler-Karlsson slutsatsen, att solen eller naturen (á la Spinoza) som varande hela världens gemensamma gud, eller åtminstone angelägenhet, inte alls är någon dum idé. I vart fall inte om Homo sapiens och denna planet ska kunna överleva på sikt. Sammanfattning Gunnar Adler-Karlsson är en oerhört lärd man med förmågan att föra samman det abstrakta till en konkret helhet. Hans logiska resonemang baserade på historiska och naturvetenskapliga rön är utomordentligt svåra att punktera även för den klentrogne läsaren. 14 av :20

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk

Ca 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse Landsbygdskonferensen Emmaboda Omställning Sverige -en ny folkrörelse Transitionrörelsen Oljetoppen har inträffat - Peak oil Miljöbelastningarna ökar Världsekonomin är i turbulens Låt oss göra någonting

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Katja Hagström Yrkeshygieniker, ekotoxikolog, FilDr Örebro Universitetssjukhus katja.hagstrom@orebroll.se Disposition Bakgrund Flödet i samhället av läkemedel och

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 11: Lars Wilderäng

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 11: Lars Wilderäng Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 11: Lars Wilderäng Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Kapitel 1 Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Enligt legenden levde mänskligheten för många tusen år sedan i hälsa och lycka. Men efterhand som årtusendena gick förbi så började sjukdomar och olycka

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium

Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium Till Livsmedelsverket Älvängen 2011-09-28 Diarienummer 29/2011 Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium Allmänna synpunkter Under lång följd av år har forskningen visat på allt

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik

Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Ordförande European Environmental Bureau Vi klarar inte målet om en Giftfri miljö Utmaning

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan l. SALA KOMMUN oilaga KS 2015/65/1 1 (2) 2015 03 19 D!AR!ENR: 2014/823 ~. KOMMUNSTYRELSEN Carola Gunnarsson Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan Erik Åberg (MP) inkom den 18 juni 2014

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer