God Jul och Gott Nytt År!

Transkript

1 Ämne: Om olivolja, miljögifter, hållbar utveckling och filosofi Från: "Gunnar Lindgren" Datum: :47 Till: "Gunnar Lindgren" God Jul och Gott Nytt År! Detta nyhetsbrev börjar med en artikel om olivolja och diverse oegentligheter. Detta ämnen är outtömligt. Av 14 märken på den amerikanska marknaden var 69% prover behäftade med felaktigheter, t ex gammal och unken, till och med härsken och i vassa fall utblandade med andra billigare oljor. Läs hela artikeln i bilagan! 1 av :20

2 Tolerabla intag och gränsvärden När det gäller vår hälsa, och i synnerhet små barns hälsa, finns det två begrepp vi måste känna till, samt förstå skillnaden mellan dem. Våra forskare och vetenskapsmän kan fastställa det högsta intaget av exempelvis miljögiftet kadmium som kan tolereras utan att det leder till hälsostörningar. Detta intag kallas TDI (tolerabelt dagligt intag) eller TWI (tolerabelt veckointag). Eftersom man vet hur mycket en normalkonsument äter av ett visst livsmedel, t ex vetemjöl, kan man utforma ett gränsvärde för just detta livsmedel som harmonierar med det tolerabla intaget. Men här infinner sig problem. Om man strikt utgår från det tolerabla intaget när gränsvärdet utformas, kan det visa sig att bara en del av allt vetemjöl som produceras i Sverige underskrider gränsvärdet. Detta anses orimligt och därför utformar man ett tillräckligt högt gränsvärde så att det mesta vetemjölet kan användas till människoföda. I många fall vill man sätta gränsvärdet så att den känsligaste delen av befolkningen bildar norm. Små barn är en sådan grupp som dessutom äter mycket vetemjöl i förhållande till sin kroppsvikt. Men vi klarar inte att låta små barn bilda norm för gränsvärdet. I stället kan man hävda att de känsliga små barnen kan tillåtas överskrida sina tolerabla intag några år tills de fått högre kroppsvikt. Detta argument skall inte godtas. Den svenska barnmatsindustrin förstår situationens allvar och söker efter spannmål som ligger långt under gränsvärdet kanske 20 ggr lägre. Men den dag mamman vill göra sig fri från industritillverkad barnmat och göra egen och riktig mat till barnet, kan barnets intag av kadmium öka kanske 10 gånger. Sammanfattningsvis står ett tolerabelt intag på en vetenskaplig grund, medan gränsvärdet är pragmatiskt justerat till de faktiska förhållandena. Det kan gälla ekonomi, sysselsättning m m. Det svenska undantaget inom EU när det gäller fet östersjöfisk är ett sådant exempel. Man brukar också säga att ett gränsvärde är politiskt. Vilseledande uppgifter om läkemedelsrester i utgående vatten och slam från reningsverk Det finns oriktiga uppgifter om var läkemedelsresterna i avloppsvatten tar vägen. Hamnar de i det utgående vattnet eller i slammet? Av de undersökningar man gjort ser man att detta 2 av :20

3 varierar. Vissa läkemedel hamnar mest i slammet, andra i utgående vattnet och ytterligare andra fördelas mellan de båda vägarna. De som vill sprida slam tar gärna som exempel läkemedel som hamnar i utgående vatten för att rädda slammet. Men hela frågeställningen är vilseledande. För livsmedlen och människans hälsa spelar det ingen roll var läkemedlen hamnar. Det slam som sprids innehåller både det fasta delarna i slammet, men också avloppsvatten. Cirka 80 procent av slammet består av vatten. Hela den svenska slamproduktionen innehåller cirka ton förorenat vatten med sina läkemedelsrester. Jag har tidigare pekat på det faktum att forskningspengar och undersökningar görs gång på gång i vattendrag och i havet när det gäller utsläpp av främmande kemikalier. Livet här har många advokater bland forskarna. Men om samma ämnen når daggmaskar och andra levande varelser i åkerjorden saknas advokaterna. I en undersökning fann man 20 olika kemikalier i daggmaskar i ett fält där man spridit slam. Daggmaskar som tagit upp nanopartiklar kunde inte fortplanta sig. Finns det kraftigt östrogena hormonet östradiol i våra animaliska livsmedel? Ett av de stora problemen med slammet och läkemedelsresterna är hormonella substanser. I vissa läkemedel finns det kraftigt östrogena hormonet östradiol. Eftersom det också finns i vår kropp kallar man det ett naturligt östrogen, men är lika ovälkommet i livsmedel för det. Pojkar strax innan puberteten är kanske den mest känsliga gruppen i samhället. Under talet användes en östrogen substans (DES) för att hindra missfall hos gravida. Man såg effekter hos döttrar och söner till behandlade kvinnor. Behandlingen avbröts. Dessa resultat bildar underlag för hormonstörande ämnens hälsoeffekter: Missbildning av könsorgan: Hypospadi (urinröret mynnar ut fel) Kryptorkism (en testikel hamnar inte i pungen) Endometrios (livmoderslemhinna bildas på andra ställen) Fertilitets- och graviditetsproblem Cancer i slidan Bröstcancer Testikelcancer Andra effekter av hormonstörande ämnen* (Källa bl a /who/chpt5.pdf ): Könsfördelning 3 av :20

4 Minskat spermieantal Tidig pubertet Menstruationsrubbningar Beteende Immunsystemet Efter juluppehållet skall innehållet av östradiol i animaliska baslivsmedel redas ut. Nyhet: Läkemedelsutsläpp hotar fiskens hälsa Läkemedel som passerar reningsverken och släpps ut i vattnet kan förstöra fiskarnas förmåga att skydda sig mot gifter. Dessutom finns det risk att olika läkemedel samverkar i vattnet på ett negativt sätt. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet. Reningsverken är en ständig källa till att läkemedel hamnar i våra vatten. Över hundra olika läkemedelsämnen har påvisats i vatten runt om i världen. Dagens reningsverk inte tillräckligt effektiva Läkemedel utsöndras främst i urinen. Många läkemedel stoppas inte i reningsverken utan hamnar i våra vattendrag där de kan skada fiskarnas förmåga att skydda sig mot främmande ämnen. 4 av :20

5 - I våra undersökningar såg vi att flera läkemedel förändrade, och i de flesta fall försämrade, avgiftningsfunktionen hos fiskarna, säger Britt Wassmur vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Studien visade också att fiskarna inte har samma förmåga som människor att öka bildandet av avgiftningsproteiner när de utsätts för läkemedelsrester. Behöver bedöma risken med blandningar Alla läkemedel som introduceras på marknaden måste enligt lag riskbedömas med avseende på deras giftighet för alger, vattenloppa och fisk. - Men i den riskbedömning undersöks bara ett ämne ett i taget och ingen hänsyn tas till att djuren utsätts för komplexa blandningar, som ju är det troliga scenariot i miljön, säger Britt Wassmur. Läkemedel samverkar negativt Hon anser att läkemedel också borde riskbedömas efter hur de samverkar och påverkar avgiftningsförmågan hos fiskar och andra vattenlevande djur. - Från sjukvården finns många exempel på att olika läkemedel kan krocka med varandra och ge allvarliga läkemedelsinteraktioner när de används tillsammans. Dessa krockar beror ofta på att flera läkemedel bryts ner av samma proteiner i levern, och förmågan för kroppen att göra sig av med dessa främmande ämnen blir otillräcklig, säger Britt Wassmur. Viktigt studera följder av läkemedelsblandning Det finns sedan tidigare rapporter om skadliga effekter hos fisk som utsätts för läkemedel, framförallt östrogen från p-piller. Just hormoner ger effekter även vid mycket låga doser. - Men vi tror att många andra läkemedel också kan skada fisk, speciellt när de utsätts för många olika kemikalier samtidigt och under lång tid. För att kunna förutspå vilka blandningseffekter som kan uppstå när fisk utsätts för kombinationer av läkemedel och andra kemikalier i miljön är det viktigt att ha grundläggande kunskap kring avgiftningsproteinernas funktion. Avhandlingens titel: Detoxification mechanisms in fish regulation and function of biotransformation in fish exposed to pharmaceuticals and other pollutants 5 av :20

6 Avhandlingen kan laddas ned på Handledare: Malin Celander Foto: Fredrik Jutfelt (bild överst), Jenny Johansson (porträttbild) Gunnar Lindgren: Här ser vi hur fiskar, alger och vattenloppor får forskarnas omtanke. Men vem undersöker hur mycket östradiol vi får i oss i synnerhet unga pojkar? Finns det ens ett gränsvärde för detta kraftfulla hormon i våra baslivsmedel? Vi i Ren Åker Ren Mat hoppas, liksom många av er, att slamfrågan går mot en lösning under början av 2013 Under hösten 2012 har Ren Åker Ren Mat uppvaktat olika varumärken inom mejeri, ägg och kött. Orsaken är en oro att samma svåra miljögifter som finns i fet östersjöfisk och slam, kan finnas i animaliska livsmedel. Varumärket Lantmännen tar emot slamodlad råvara och levererar detta som djurfoder. Koncernen har på detta sätt en nyckelposition i slamfrågan och det är hög tid för goda krafter inom företaget att ingripa. För att undanröja möjligheten att miljögifterna förorenar våra baslivsmedel måste självfallet slamspridningen upphöra snarast. Lantmännen måste också upphöra med att ta emot slamodlad spannmål. Vi har fått positiva besked från några varumärken, både utländska och inhemska, men många har ännu inte meddelat att de tar avstånd från slamspridning. Om inte varumärkena och jordbruket blir enade och tar avstånd från slammet innan nyår, kommer vi i Ren Åker Ren Mat att vända oss till Er konsumenter i stället. Det är rimligt att Ni, och inte minst småbarnsföräldrar, gravida och ammande, då frågar de varumärken ni använder om de anser att slamspridningen skall upphöra eller fortgå. Det finns sedan skäl att stödja de varumärken och företag som inte godtar slamspridning, varhelst den sker. I början av januari kommer Ren Åker Ren Mat att återkomma med uppgifter om vad du kan göra för att få livsmedel och en livsmedelsproduktion som är avskilda från slammets miljögifter. 6 av :20

7 Nyligen hörde jag ett föredrag av Rene Mortensen på Ekocentrum i Göteborg. Materialet har utarbetats av Oscar Kjellberg. Både Rene och Oscar är välkända röster när det gäller tankar om vår framtid. Har tillväxten nått vägs ände? Skuld- och finans-, energi- och klimatkriserna drar alla åt samma håll Det moderna samhället står inför ett epokskifte. Efter två sekel av ekonomisk tillväxt påeldad med fossila bränslen ser vi ut att vara på väg in i en situation med stor brist på såväl pengar som energi och ekologiskt utrymme. Själva vår föreställning om hur ekonomin fungerar riskerar att rubbas i grunden. Från att vi har haft en ständigt växande kaka av välstånd att fördela kan vi räkna med att morgondagens uppgift blir att anpassa våra samhällen till en krympande ekonomi. Något som kommer att föra med sig förändrade spelregler för hur regioner och kommuner investerar och planerar sin verksamhet. Detta är slutsatserna i rapporten Har tillväxten nått vägs ände?. Bakom rapporten står René Mortensen på Västernorrlands Energikontor som gett i uppdrag åt ekonomen Oscar Kjellberg att undersöka hållbarheten i de fundament som bär upp dagens tillväxtorienterade ekonomi. Med utgångspunkt i ny forskning binds de tre kriserna ekonomi, energi och ekologi ihop. I den stora bilden som rapporten målar upp blir det tydligt att de hittills föreslagna åtgärderna för att upprätthålla dagens tillväxtmodell inte är möjliga. Särskilt idén om att frikoppla ekonomisk tillväxt från fossil energi och andra ändliga resurser ser ut att krocka med fysiska ramar. Den fossila revolutionen Den epok som nu går mot sitt slut påbörjades för drygt 200 år sedan. Det var en tid då just fysiska ramar var något högst påtagligt. I centrum av samhället fanns jordbruksmarken och skogen. Det var ur dessa energin hämtades i form ätliga grödor och ved. Kanske hade man 7 av :20

8 tillgång till lite vatten- och vindkraft, men framför allt var det markens storlek som avgjorde hur mycket som kunde produceras och därmed hur stor ekonomin kunde bli. I samband med den industriella revolutionen fick samhällena i vår del av världen tillgång till en annan och betydligt mer koncentrerad energikälla naturens lager av kol, olja och gas som grävdes upp ur jordskorpan. Upptäckten av denna skatt förändrade ekonomin i grunden. Det blev möjligt att bygga upp ett helt nytt samhälle med en avancerad infrastruktur som växt så mycket i omfång att den i dag sträcker sig över hela jordklotet. Det materiella välstånd som den industriella utvecklingen har skänkt ska inte förringas, men det har skett med följden att de ekologiska system som gör vår överlevnad möjlig har skadats i grunden. Särskilt oroväckande är att förbränningen av fossila bränslen orsakar klimatförändringar som nu accelererar i hög fart till synes utom vår kontroll. Följden av den fossila revolutionen är också att vi har blivit beroende av högkoncentrerad energi som bara finns i en begränsad mängd. Tydligast gäller detta oljan som utgör omkring en tredjedel av världens totala energiomsättning och används för närmare 95 procent av alla transporter. Produktionen av olja har legat på samma nivå i över sex år och många, inklusive Internationella energiorganet IEA, menar att vi har nått maxproduktionen för konventionell olja. Den tidpunkt som brukar kallas för peak oil eller oljetoppen. Frågan är nu hur länge vi kan skjuta en nedgång framför oss, till exempel genom att utvinna oljan ur oljesand, att spräcka berggrunden på stora delar av en kontinent för att få upp gas eller att hitta tidigare oupptäckta oljefält. Efter ett sekel av intensiv oljeanvändning tyder mycket på att den lättåtkomliga oljan är förbrukad och det som återstår är den olja som är svår och dyr att komma åt. Om detta är de flesta bedömare överens - oljan kommer bli allt dyrare i framtiden. Skuldfällan Hand i hand med denna fossila energirevolution har framväxten av ett kreditbaserat finanssystem gått. Sedan 1800-talet har bankerna getts allt mer makt över själva skapandet av pengar. Generöst har bankerna delat ut krediter åt stater, företag och privatpersoner och på det sättet ökat mängden pengar i ekonomin. Mer pengar har lett till mer investeringar i bland annat den fossila infrastrukturen och nya industrier. Med mer energi till hands har mer varor och tjänster kunnat produceras, ekonomin har växt och de som har fått krediter har kunnat återbetala dem, med ränta. Det har varit en uppåtgående spiral där energi och ekonomisk tillväxt drivit på varandra. Problemet uppstår när tillgången på billig energi avtar. Då går spiralen in i backläge. När energipriset stiger lägger det band på tillväxten och gör att den förväntade avkastningen på de lånade pengarna kommer på skam. Därmed slår skuldfällan igen. Lånen kan inte betalas tillbaka. 8 av :20

9 I förhoppning om en evigt växande ekonomi har lånefesten varit total, vilket har skapat en skuldbubbla utan historisk motsvarighet. Sedan finanskraschen 2008 kämpar politiker över hela världen med att hindra bubblan från att spricka framför allt genom att skapa nya pengar att pumpa in i det finansiella systemet. Den svåra frikopplingen Den förhoppning som många av världens ledare har, är att sambandet mellan fossil energi och tillväxt ska kunna brytas. Man pratar om frikoppling, på engelska decoupling. Tanken är att med hjälp av ny teknik utnyttja resurserna mer effektivt och samtidigt tillägna oss mer av den förnybara energin i form av sol, vind och vatten. På det sättet ska tillväxten kunna öka, men utan behov av fossil energi och utan att andra ändliga resurser överkonsumeras. Det finns en rad hinder för att denna förhoppning ska förverkligas. En är att det är en stor skillnad i kvalitet mellan exempelvis olja och solenergi. Även om teknik för att fånga in solens strålar kan ge ett betydande energitillskott står det sig slätt jämfört med olja. Själva tekniken för att utvinna solenergin kräver mycket energi i förhållande till vad tekniken ger. Medan olja, åtminstone historiskt sett, har haft en mycket god avkastning utifrån hur mycket energi som har satsats. I dag står den fossila energin för omkring 85 procent av världens energiförsörjning. Det skulle därför behövas ofantliga investeringar för att skala upp den förnybara energin till de nivåer som krävs. Dessa investeringar skulle dessutom behöva bäras upp av fossil energi tills de förnybara är helt utbyggda. Och här dyker ytterligare ett hinder för frikopplingen upp på grund av skuldkrisen saknas det kapital som behövs för att kunna göra dessa investeringar. Även om energin från sol och vind hade kunnat ersätta oljan, även om pengar inte var någon begränsning, skulle en annan faktor sätta käppar i hjulen: tid. Det skulle helt enkelt ta lång tid att ersätta den fossila infrastruktur som världen har byggt upp under mer än ett sekel med en infrastruktur som underhålls med förnybar energi. Inte minst gäller detta för långväga transporter där det i dag inte finns något alternativ till oljan. Samtidigt fortgår den ekologiska krisen i form av bland annat degraderade ekosystem, resursuttömning, förlust av biologisk mångfald och som kronan på verket: klimatförändringar. Vi har nått en punkt där dessa processer kommit att bli självförstärkande med följden att vi redan nu har intecknat oss för ytterst allvarliga klimatförändringar som redan nu slår hårt mot såväl sociala som ekonomiska system. Detta i sig talar emot alla investeringar som innebär att vi ytterligare låser in oss i en infrastruktur som kräver fossil energi. En annan aspekt är att, om vi tog ambitiösa klimatmål på allvar, skulle vi tvingas sänka energiomsättningen 9 av :20

10 ytterligare. Det skulle dels innebära att ekonomin försvagades ännu mer, dels skulle vi få ännu svårare att bygga de nya energisystemen. Från tillväxt till nerväxt Eftersom förhoppningarna om en frikoppling av allt att döma kommer på skam är frågan vilka konsekvenserna blir av en energikris parad med en skuldkris. Den bedömning som görs i rapporten är att vi förr än vi anar kan komma att befinna oss i en mycket svår situation, troligen något som kommer att beskrivas som en ekonomisk depression. När tillväxten står och stampar eller rentav övergår i nerväxt kan stater, företag och privatpersoner inte betala tillbaka sina skulder. Följden blir att utbudet av pengar i ekonomin minskar snabbare än efterfrågan på pengar. Det vill säga, det blir deflation. Pengarnas värde i förhållande till varor och tjänster ökar och världen slår över i sparläge. Investeringar bromsas upp och arbetslösheten stiger. I samband med detta sjunker värdet på de tillgångar som är lätta att spekulera i, till exempel bostäder och börshandlade värdepapper, samtidigt som skulderna förblir oförändrade. Med mindre investeringar i exempelvis utvinning av ny olja fördjupas energikrisen, kostnaden för energi ökar och att använda energin så effektivt som möjligt blir en nödvändighet i samtliga verksamheter. Stor utmaning väntar Utifrån denna framtidsbild ställs kommuner och regioner inför en stor utmaning. De investeringar som görs bör tänkas igenom noga utifrån detta perspektiv och syfta till att stärka samhällets förmåga att hantera en djup ekonomisk kris, samtidigt som de utvecklar samhället i en hållbar riktning. Det kan vara sådant som att öka lokaliseringen av viktiga system, exempelvis mat- och energiproduktion. Eftersom tillgången till lån kan förväntas minska är det klokt att redan nu börja utveckla alternativa finansieringsmodeller. Exempelvis bör relationerna stärkas mellan de tre kategorierna; lokala sparare, finansiella företag och föreningar, samt entreprenörer. I tider som präglas av stora förändringar gäller det för samhället att ha en stor förmåga att anpassa sig till dessa förändringar, även när de inte kan förutses. En utvidgad samverkan mellan kommun och civilsamhälle vad gäller omställningen ökar möjligheterna att genomföra åtgärder snabbt och med allmänhetens stöd. 10 av :20

11 Rapporten har skrivits av Oscar Kjellberg, ekonom och f d VD för JAK Medlemsbank. Honom når du via: , och oscar.kjellberg@gmail.com Rapporten går att ladda ner från: - Regionförbundet Jämtlands län/energikontoret: - Länsstyrelsen Västernorrlands hemsida: /Sv/miljo-och-klimat/klimat-och- energi/pages/energyzer.aspx Jag hoppas att du finner rapporten intressant och vill gärna ha dina synpunkter och kommentarer. Min förhoppning är att du vill bidra till att sprida rapporten, inte minst i din egen organisation. En helt ny rapport som kompletterar den ovan nämnda mycket väl är Kapitalförsörjning för utveckling och omställning på landsbygden. Den har också skrivits av Oscar Kjellberg åt Landsbygdsnätverkets grupp för kapitalförsörjning. Den kan laddas ner från Vänliga hälsningar René Mortensen (b) info@renemortensen.se 11 av :20

12 Priset på olja ökar under våren Detta avsnitt är hämtat från oljeindustrins och investerarnas värld 2013 oljeprisprognos: Varför Olja fortfarande är en "måste-ha" profit för investerare nästa år Förhållanden vid utvinningen av olja kommer att driva oljepriset uppåt På utbudssidan fortsätter vi att bevittna stigande kostnader både för konventionella och okonventionella råoljeproduktionen. Denna utveckling är till stor del resultatet av de allt krympande områdena för utvinning, sämre kvalitet på råolja och accelererande kostnader för infrastruktur i samband med borrning. Kombinerat med detta är de ständigt närvarande geopolitiska problem i Persiska viken, Syrien och Nordafrika. Dessa överväganden leder till högre råoljepriset under första halvåret Vid det här laget har det funnits vissa skillnader på vad dessa priser skulle vara. Som ett minimum, är alla överens om att Brent skulle vara inte mindre än $ 115, och WTI inte mindre än $ 95 i slutet av det första kvartalet. Min uppfattning å andra sidan sätter både lite högre - Brent på $ 127 och WTI på $ 105 i slutet av mars. Merparten av detta kan väntas drivas av stigande indikatorer på ekonomisk återhämtning (även tröga signaler) på båda sidor av Atlanten. Skulle den iranska situationen försämras, eller dödläget mellan irakiska centrala styrkor och kurdiska provisoriska milis (den peshmerga) förvärras, liksom situationen i Persiska viken, då tillkommer en riskpremie för båda riktmärkena. Alla dessa faktorer kommer att fortsätta att göra olja till en av de mest lönsamma investeringarna under nästa år. (Från ) Gunnar Adler-Karlsson För några år sedan besökte jag ön Capri i Italien. Jag bodde på ett enkelt Bed & Breakfast. Där berättade man att en granne var en känd svensk filosof som hette Karlsson. Det lät konstigt. Jag gick dit och det visade sig vara den gamle Gunnar Adler-Karlsson som bodde i ett vackert hus där. Han hade dessutom anlagt en filosofisk park. När man vandrade där fanns små avdelningar tillägnade alla stora filosofer, från grekerna till våra dagar. Mycket intressant och egensinnigt. Jag får hans nyhetsbrev och här skriver en av hans vänner om hans senaste bok 12 av :20

13 med filosofiska tankar om människan och vår tid. Med hungern som drivkraft Lärobok för en global framtid. Så lyder titeln på professor Gunnar Adler-Karlssons senaste bok. Eller snarare lilla skrift på knappa 50-talet sidor. På dessa sammanfattar professorn sitt tänkande sprunget ur ett halvt sekels idoga studier om människan och de villkor som präglar henne. Texten vänder sig till alla intresserade av alternativa perspektiv. Adler-Karlsson vill stimulera åtminstone några av dem att fortsätta i hans fotspår. Därtill hyser han en önskan om att makthavarna ska lystra. Om de gör det, kommer den rådande doktrinen om numerär och nivellerande jämlikhet att ersättas med ett både evolutionärt och ekologiskt synsätt, som i sin tur skulle vägleda politiken och mänskligheten. Denna ambition är följdriktig utifrån att Adler-Karlsson är den i Sverige som, under 90-talet, på allvar började föra in ett biologiskt synsätt i analysen av samhället. Härvid är Lärobok för 90-talet (1989; reviderad upplaga 1990) Superhjärnornas kamp (1997) och Ondskans biologiska ursprung (2009) hans viktigaste verk. Emellertid måste det evolutionära perspektivet kombineras med en social sida, i form av en kultur. En kultur som upphör med att dela upp människor i goda och onda. Den distinktionen har härskare i alla tider använt sig av, även idag. Något som författaren styrker med åtskilliga citat yppade av diverse ledare, såväl demokratiska som odemokratiska. Dikotomin god/ond knyts till Malthus begrepp hunger, som på sin tid, för ett par hundra år sedan, användes för att analysera krig. Adler-Karlsson vidgar det till att omfatta även hunger efter föda, sex, makt, revir och status. Denna hunger kännetecknar alla ledare av rang. Även undersåtarna präglas härav. Trots att de flesta gärna vill se sig som unika individer, är de i själva verket flockdjur i rivalitet med andra flockar och individer. Hungern är allestädes närvarande. Bl a redovisas neurologisk forskning som visar hur svultna hjärnceller förvandlas till kannibaler som äter upp sina egna organeller, sig själva, inifrån! Problemets kärna, betonar professorn, är den ödesdigra kombination av ont/gott och hunger. Denna häxbrygd lägger nämligen hinder i vägen för en global, ekologisk och fredlig samexistens. Rötterna till detta spårar Adler-Karlsson cirka 4700 år tillbaka i historien, till Mesopotamien, tvåflodslandet mellan Eufrat och Tigris där indo-ariska grupper regerade. Han menar att detta var kulturens vagga (och förkastar därmed den gängse uppfattningen som förlägger civilisationens uppkomst till det hellenska och antika Europa). Här nedtecknades ett av 13 av :20

14 världshistoriens första epos, om konung Gilgamesh av Uruk. I det behandlas den djupaste av människans rädslor, den för döden. Gilgamesh kom fram till att något evigt liv inte står att finna. Enligt Adler-Karlsson torde detta vara det första litterära uttrycket för sökandet efter evigt liv. Och det bidrog till människosläktets framväxande självmedvetande. I Mesopotamien och trakterna däromkring visade sig den hunger som han menar utmärker all historia efter jordbrukssamhällets tillblivelse. I takt med agrarkulturen blev fler än två överlevande barn per familj regel. Jämsides med denna utveckling började människan ta de första staplande stegen mot det som idag kallas globalisering. Vilket i sin tur har gått hand i hand med ökad konkurrens, kamp och krig. Mesopotamien var alltså ett jordbrukssamhälle som möjliggjorde överlevnad för ett ökande antal barn. Ju fler människor inom ett område, desto mer föda krävs det för att mätta dem alla. Således ledde hunger till konkurrens om reviren inom vilka mat kunde odlas. Adler-Karlsson tar sedan ett historiskt kliv till tiden runt 1500 år före Kristus. I Persien levde då den mytiske Zoroaster, mera känd som Zarathustra. Genom att spåna kring idéer om gott och ont och fri vilja lade han, i motsats till Gilgamesh, fram idén om ett liv efter döden. Härtill menade Zarathustra att människan är utrustad med en fri vilja. Med den kan hon välja att sluta upp bakom det goda eller onda (som ser olika ut för varje tidsepok eftersom härskarens tanke är den härskande tanken). Detta tankestoff kopplades till gudar av allehanda slag och spred sig från Mellanöstern till Europa och delar av Asien. Adler-karlsson däremot anser att människans fria vilja inte är så stor som hon gärna vill tro. I Ondskans biologiska ursprung har han lagt fram tunga skäl för denna ståndpunkt. Nu passar han på att citera hjärnforskaren och Nobelpristagaren Rita Levi-Montalcini. År 2010 sade hon att alla de stora tragedierna såsom krig och folkmord är orsakade av den överlägsna styrkan i den känslomässiga delen [av vår hjärna] i förhållande till den kognitiva. Och den arkaiska hjärnan är skicklig i att inbilla oss att tro att alla dessa [tragedier] styrs av vårt rationella tänkande när så inte är fallet! Adler-Karlsson citerar även indo-arier som redan för tusentals år lade fram dylika insikter: De första som varnar oss för vår egen blindhet är de äldsta indo-ariska tänkarna, de som skapat det vi nu kallar RigVeda [Veda betyder vetande eller kunskap]. Sin vana trogen hänvisar professorn till belysande tillika ironiska citat, såsom följande från tidig sanskrit: visa i sin egen högfärd går vilseledda dumskallar runt och runt, som en blind man ledd av en blind. Härefter ett skutt till Egypten ca 1350 före vår tideräkning. Då regerade farao Akhenaten, gift med den vackra Nefertiti. Han avskaffade den urgamla tron på olika gudar och ersatte den med monoteism, tron på en enda gud, solen. Idén stod sig fram till hans död då det nya prästerskapet kastade ut den och återinförde polyteismen. Under denna period fanns ett stort antal judiska slavar i Egypten. En av dem var Moses som sannolikt inspirerades av Akhenatens försök att skapa en enda gud för hela sitt folk. Som bekant lyckades Moses väl med sitt uppsåt. Givna exposé bildar ramen för Adler-Karlssons kreativa anrättning. Till detta fogar han en kort men kärnfull översikt av antika tänkare som Aristoteles, moderna filosofer som Spinoza och samtida genetiker som William D Hamilton. Vid Spinoza fästes särskild vikt vid tanken om att Gud och Naturen är ett. Mot bakgrund av det dikotoma gruff som historien igenom varit knutet till religioner och politiska idéer framlägger Adler-Karlsson slutsatsen, att solen eller naturen (á la Spinoza) som varande hela världens gemensamma gud, eller åtminstone angelägenhet, inte alls är någon dum idé. I vart fall inte om Homo sapiens och denna planet ska kunna överleva på sikt. Sammanfattning Gunnar Adler-Karlsson är en oerhört lärd man med förmågan att föra samman det abstrakta till en konkret helhet. Hans logiska resonemang baserade på historiska och naturvetenskapliga rön är utomordentligt svåra att punktera även för den klentrogne läsaren. 14 av :20