Socialnämnden

Transkript

1 Socialnämnden Delgivning av protokoll Delegationsbeslut Ansökan om personlig assistans jml 9 2 punkten LSS Uppföljning av Kvalitetsnätverk Bergslagen - LSS Omreglering av MAS-tjänst Översyn av HSL-organisationen Budgetuppföljning samt prioriteringslista avseende fördelat budgetanslag Ansökan om föreningsbidrag från RSMH-Hoppet Ansökan om bidrag för Väntjänsten i Säter Yttrande över Förslag till Barnplan för Säters kommun Motion avseende ökad trygghet, om hemsjukvården blir ett kommunalt ansvar Ledningssystem för HSL Återbesättning av tjänst inom äldreomsorgen Åtgärder vid platsbrist i avvaktan på nytt äldreboende Delgivningar... 16

2 Socialnämnden Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Beslutande Iris Carlsson Rustas, ordförande (s) Anita Carlsson, vice ordförande (s) Ulla Högberg (s) Lars Gabrielsson (fp) samt 324 Yvonne Viitanen (s) samt 325 Fia Wikström (v) Majlis Nyberg (c) Anette Berg (c) Hans Richaud (m) Astrid Widström (kd) Övriga deltagare Marianne Trana, socialchef Inger Fendinge, förvaltningsekonom Marie-Louise Snell, sekreterare Karin Saxe Andersson (kd), ej tjänstgörande ersättare Sylvi Wilander, Vo-chef för biståndsenheten, Ann Henriksson, Vo-chef för LSS/Socialpsykiatri, 314 Marit Raninen Lundin, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), 322 Gertzie Nilsson, Vo-chef för HSL-verksamheten, 322 Utses att justera Justeringens plats och tid Fia Wikström Underskrif- Sekreterare Paragra Marie-Louise Snell Ordföran- Justerande Iris Carlsson Rustas Fia Wikström Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Socialnämnden Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Socialkontoret Kerstin Andersson Datum för anslags nedtagande

3 Socialnämnden Sn 311 Delgivning av protokoll Delgivning av protokoll från socialnämndens sammanträde , har utsänts till nämndens ledamöter och ersättare. att, lägga delgivningen till handlingarna.

4 Socialnämnden Sn 312 Delegationsbeslut Ärendebeskrivning Redovisning av delegationsbeslut för perioden Delegationslistan anger typ av beslut, beslutsdatum, varaktighetsperiod samt namn på ansvarig handläggare. Beslut tagna under perioden: enligt Socialtjänstlagen (2001:453) SoL Beslut avseende Dagverksamhet Beslut avseende Hjälp i hemmet ordinärt boende Beslut avseende Hjälp i hemmet särskilt boende Beslut avseende Korttidsboende Beslut avseende Socialpsykiatriska Teamet Beslut avseende Särskilt boende Beslut avseende Trygghetslarm Beslut avseende förenklad handläggning - Städning Beslut avseende förenklad handläggning - Trygghetslarm Beslut avseende Städning enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LSS Beslut avseende Kontaktperson Beslut avseende Korttidsvistelse utanför hemmet Beslut avseende Personlig assistans Beslut avseende Ekonomiskt stöd jml LASS Delavslag avseende Ekonomiskt stöd jml LASS Urvalslista till ovanstående delegationsbeslut att, man tagit del av delegationsbesluten och lägger dem till handlingarna.

5 Socialnämnden Sn 313 Ansökan om personlig assistans jml 9 2 punkten LSS Gällande NN Ansvarig handläggare LSS-handläggare Lindgren Lena att, jml 9 2 punkten LSS bevilja NN insats i form av personlig assistans med 115 timmar/vecka. att, beslutet gäller fr.o.m t.o.m eller till dess att försäkringskassan fattat sitt beslut om LASS. att, omprövning sker vid behov eller senast Delges: NN, Akten

6 Socialnämnden Sn 314 Dnr Sn 08/ Uppföljning av Kvalitetsnätverk Bergslagen - LSS Ärendebeskrivning i 67 redovisades för Socialnämnden Kvalitetsnätverk Bergslagens rapport avseende LSS-insatserna i deltagarkommunerna. Rapporten som speglar fyra delområden redogör för vilka kommuner som är att ses som goda exempel inom områdena och vilken/vilka kommuner som har behov av att vidta åtgärder. Ärendets gång Socialnämnden beslutade i 67 / att förvaltningen skall upprätta en åtgärdsoch tidplan utifrån de synpunkter som utkristalliserats för Säters kommun. Socialnämnden beslutade i 106 / att en första uppföljning av presenterad åtgärdsplan ska ske. Uppföljning Ann Henriksson, verksamhetsområdeschef för LSS/Socialpsykiatri har som en del av åtgärdsplanen tagit fram förslag till folder med presentation av verksamhetens kvalitetsmål. att, man tagit del av framtagen folder med presentation av verksamhetens kvalitetsmål. Delges: Ann Henriksson

7 Socialnämnden Sn 315 Dnr Sn 09/ Omreglering av MAS-tjänst Ärendebeskrivning På grund av besparingskrav för att komma ned i budgetram enligt Kommunstyrelsens beslut, har socialnämnden som en del av åtgärdsförslagen presenterat ett förslag att minska MAS-tjänsten från 100 % tjänst till 50 % (252 /090923). I konsekvensbeskrivningen kan man läsa att överskjutande 0,5 tjänst kan omfördelas till sjuksköterskeorganisationen i den operativa verksamheten inom särskilt boende. Skrivelse från vårdförbundet Med anledning av förslaget att omreglera MAS-tjänsten har Vårdförbundet kommit in med en skrivelse där man belyser konsekvenserna med att minska MAS-tjänsten till 50 % och konsekvenser av kombinationen av MAS/sjukskötersketjänst. Skrivelsen har skickats till socialnämndens politiker. Socialnämnden Ärendet behandlades på socialnämndens sammanträde med anledning av skrivelsen från vårdförbundet. Socialnämnden beslutade att man tagit del av skrivelsen men att man vidhåller sitt åtgärdsförslag avseende omreglering av MAS-tjänsten. MBL-förhandling Omregleringen av MAS-tjänsten har MBL-förhandlats och 26 med externa representanter från vårdförbundet. Förvaltningens förslag till beslut Marianne Trana, socialchef, har utrett ärendet och föreslår i sin utredning att MASfunktionen omregleras till halvtid (50 %). Överskjutande halvtid (50 %) kan därmed disponeras till sjuksköterskeuppdrag inom socialnämndens ansvarsområde för hälso- och sjukvård. att, MAS-funktionen omregleras till halvtid (50 %) fr.o.m att, uppföljning sker senast Delges: Vårdförbundet, Marit Raninen Lundin (MAS), Gertzie Nilsson (verksamhetsområdeschef för HSL-verksamheten)

8 Socialnämnden Sn 316 Dnr Sn 09/ Översyn av HSL-organisationen Ärendebeskrivning Socialnämnden beslutade i 78 /080326, att uppdra till förvaltningen att göra en översyn av HSL-verksamheten med fokus på arbetsbelastning och arbetsrutiner. Utredningen Marianne Trana,socialchef har utrett ärendet och har i sin utredningen redogjort för de förändringar som genomförts under perioden Marianne Trana skriver i sitt förslag: I utredningen har konstaterats att antalet patienter har minskat över tid, antalet verksamheter är samma till antalet och antalet sjukskötersketjänster har ökat från 8,75 årsarbetare år 2000 till 11,55 årsarbetare år 2009 (VO-chef ingår i 11,55 årsarbetare) exkl. Rehabenhet och MAS-funktion. Med hänvisning till vad som ovan sagts är utredarens förslag att, MAS-funktionen omfördelas/justeras 50% kvarstår för MAS-funktionen och resterande 50% disponeras som sjuksköterska inom HSL-organisationen. Ingen återbesättning av vakanta tjänster under Målet är att HSL-verksamheten ska omfatta 10,55 årsarbetare exkl Rehab- och MAS-funktion, även om ytterligare fem (5) platser öppnas på Fågelsången VO-chef för HSL-organisationen får i uppdrag att närmare utreda hur man kan effektivisera i HSL-organisationen för att minska med en årsarbetare till 10,55. att, avseende MAS-funktionen hänvisa till beslut i föregående 315/ att, inte återbesätta några vakanta tjänster under åren Delges: Marit Raninen Lundin (MAS), Gertzie Nilsson (verksamhetsområdeschef för HSLverksamheten), Inger fendinge (förvaltningsekonom), Susanne Östman (personalansvarig)

9 Sn 316/ Översyn av HSL-organisation & Arbetsrutiner SÄTERS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN

10 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Uppdraget Utredare och utredningsmetod Viktiga händelser och beslut Organisationsstruktur och förändring Organisation och resurser efter omorganisation Beslut och resurser framåt Resurser och rutiner Befintliga resurser Verksamheter Arbetsrutin Aktuell situation Sammanfattning /reflektion Analys/bedömning Resursfördelning Förslag Genomförandeplan...6

11 1 Sammanfattning Socialnämnden beslutade i 78, att uppdra till förvaltningen att göra en översyn av HSL- verksamheten med fokus på arbetsbelastning och arbetsrutiner. Ansvarig utredare har i utredningen redogjort för de förändringar som genomförts under perioden Det kan konstateras att antalet patienter har totalt sett minskat över tid, vilket är en följd av de beslut som socialnämnden har tagit i syfte att uppnå målet med en ekonomi i balans. Antalet verksamheter har å ena sidan utökats med en gruppbostad, men samtidigt har korttidsboendet samordnats med Enbackagårdens SäBo, vilket innebär att antalet enheter är desamma. HSL-organisationen har förändrats över samma period från 8,75 årsarbetare till 11,55 årsarbetare exkl. Rehab- och MASfunktionen. Förändringen står inte i paritet med den förändring som skett i verksamheterna. Det kan dock konstateras att patienternas höga ålder och behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser har ökat. Utredarens förslag är att VO-chefen för HSL-gruppen närmare utreder vilken eventuell effektivisering som kan göras för att minska HSL gruppen till att omfatta 10,55 årsarbetare. Vidare bör MAS-funktionen omregleras att omfatta endast 50 % och resterande 50 % bör disponeras för sjuksköterskinsatser. Ingen återbesättning av kommande vakanser görs. Målet är att HSL-gruppen skall omfatta totalt 10,55 årsarbetare exkl. Rehab- och MAS- funktioner. 2 Bakgrund I 31 / beslutade socialnämnden att, som omedelbar åtgärd utöka med två korttidsplatser genom att ta i anspråk ett ledigt rum på Skedvigården. att, utöka antalet korttidsplatser på Enbackagården till totalt 18 platser. ( 7 SäBo platser och 11 korttidsplatser) att, uppdra till socialchefen att undersöka möjligheten att tillfälligt nyttja två lägenheter på Fågelsången till korttidsplatser, lägenheter som idag nyttjas av sjuksköterskeorganisationen. I och med utökningen påverkades arbetsbelastningen för kommunens sjuksköterskeorganisation. Vo-chef, Gertzie Nilsson i samarbete med Jenny Nyberg sjuksköterska och tillika representant för Vårdförbundet, gjorde en riskbedömning utifrån AML:s föreskrifter. Riskbedömningen utmynnade i en handlings- och åtgärdsplan, vilken omfattande åtgärder som utökning av sjukskötersketjänster och arbetsterapeuttjänster. Vidare ingick i planen att på korttidsboendet dubbelbemanna sjukskötersketjänsterna från fredag eftermiddag till måndag morgon Genomförd riskbedömning inklusive planer presenterades för Socialnämnden I 78 / beslutade socialnämnden att, man tagit del av riskbedömningen med tillhörande handlingsplan och åtgärdsförslag. att, uppdra till förvaltningen att se över HSL-verksamheten avseende arbetsbelastning och arbetsrutiner. 1

12 3 Uppdraget Socialnämnden beslutade i 78, att uppdra till förvaltningen att göra en översyn av HSL- verksamheten med fokus på arbetsbelastning och arbetsrutiner. 3.1 Utredare och utredningsmetod Ansvarig utredare i ärendet är socialchefen med hjälp av förvaltningsekonom och personal och utbildningsansvarig i förvaltningsstaben. I utredningen benämns boende på särskilt boende för patient, vilket förklaras med att HSL-organisationens insatser av hälso- och sjukvård är reglerade i Hälso- och sjukvårdslagen. Jag har valt att genomföra utredningen med fokus på tiden jag redogör för detta i Avsnitt 4 Viktiga händelser. Under denna period, har ett flertal organisationsförändringar genomförts, vilket måste noteras för att den som läser utredningen skall få en så bra helhetsbild som möjligt av vad som har planerats, genomförts och förändrats. Avsnitt 5 redogör jag för befintliga resurser och rutiner inom HSL-organisationen. Kommunens verksamheter och antalet patienter i kommunens verksamheter 2009 Avsnitt 6 redovisas den aktuell situation sammanfattning/reflektion. Avsnitt 7 analys/bedömning Avsnitt 8 redovisning av förslag Avsnitt 9 genomförandeplan 4 Viktiga händelser och beslut 4.1 Organisationsstruktur och förändring Under perioden februari 2000 till maj 2001 genomfördes ett utvecklingsarbete inom avdelningen för äldre och handikappomsorgen. En renodlad ledningsgrupp omfattande åtta personer tillskapades. I gruppen ingick förutom avdelningschef, verksamhetschefer, ansvarig för HSLorganisationen och MAS. Antal platser vid särskilt boende år 2000 uppgick till totalt 175, varav sex (6) platser avsåg avlastning och 14 korttidsplatser. Verksamheterna fanns ute i kommunen enligt följande: Stora Skedvi ett äldreboende med sammanlagt 30 patienter + en avlastningsplats, Enbacka ett äldreboende med sammanlagt 43 patienter + två (2) avlastningsplatser, Säter ett äldreboende med sammanlagt 74 patienter, + tre (3) avlastningsplatser, Ett demensboende i Siggebo med åtta (8) patienter, Ett gruppboende för psykiskt funktionshindrade med åtta (8) patienter, Korttidsboendet Smedjan med sammanlagt 14 patienter Tre gruppboende för personer tillhörande personkretsen enligt LSS, med sammanlagt ca 20 patienter, samt dagverksamhet (DC Gärdet och Öhlinska villan) 2

13 Antalet patienter uppgick till ca 203 inkl. avlastningsplatser exkl dagverksamhet. HSLorganisationen var ansvariga men alla patienter hade inte insatser. Sammanlagt fanns tio (10) enheter i kommunen, vilka ingick i HSL-organisationens ansvarsområde. HSL-organisationen omfattade 8,75 årsarbetare exklusive enhetschef, Rehab- och MASfunktionerna. Åtta av kommunens totalt tio verksamheter var lokaliserade i centralorten Säter 2000 inleddes arbetet med att minska antalet platser för SäBo. Första åtgärden var att omvandla platserna vid Gustaf Adolfs väg (Fågelsången) från SäBo till seniorboende. Förändringen ledde till att ett antal boende accepterade ändring i sitt beslut om SäBo och fick beslut om hjälp i ordinärt boende ( hemtjänst). För dessa personer övergick sjukvårdsansvaret till Landstinget. Kommunens HSL-organisation avlastades ett antal patienter. Förändringen är ännu inte klar fortfarande finns två personer kvar med SäBo beslut vilket innebär kommunalt sjukvårdsansvar. 4.2 Organisation och resurser efter omorganisation 2001 omfattade HSL-organisationen 10,0 årsarbetare en utökning med 1,25 årsarbetare varav en enhetschef. exkl Rehab- och MAS- funktionerna omfattade HSL-organisationen 11,0 årsarbetare en utökning med ytterligare 1,0 årsarbetare. Demensboendet flyttades från Siggebo till en avdelning på Fågelsången. Samma år omvandlades 12 platser på Skedvigården till seniorboende enligt samma modell som med Gustaf Adolfs väg. Antalet verksamheter minskade ytterligare, och antalet patienter minskade något med hänvisning till att sjukvårdsansvaret övergick till Landstinget. De patienter som valde att inte omvandla sitt SäBo-beslut till ett beslut om insatser i ordinärt boende, fick ograverat ha kvar sitt beslut. För dessa patienter låg sjukvårdsansvaret kvar på kommunens HSL-organisation. Det finns i oktober 2009 två personer kvar med SäBo beslut omfattade HSL-organisationen 11,55 årsarbetare en utökning med ytterligare 0,55 årsarbetare. En ökning med 2,8 årsarbetare från år 2000 till Beslut och resurser framåt Socialnämnden har sedan beslutet beslutat att utöka antalet platser vid SäBo i syfte att få en bättre genomströmning vid korttidsboendet. Beslutet om dubbelbeläggning har hävts och nytt beslut har tagits att minska antalet korttidsplatser till nio (9). Beslutet gäller för verksamhetsåret Motiveringen till minskat antal korttidsplatser är att finansiering för personalkostnader saknas för andra halvåret Resurser och rutiner 5.1 Befintliga resurser HSL-organisationen har i dag totalt 11,55 årsarbetare, fördelat på 15 personer inkl Vo-chef exklusive Rehab- och MAS-funktionerna. Sjuksköterska finns i tjänst dygnets alla timmar. 5.2 Verksamheter Verksamheterna finns ute i kommunen enligt följande: 3

14 Stora Skedvi ett äldreboende omfattande två avdelningar med sammanlagt 18 patienter, plus två (2) boende i seniorboende med SäBo beslut. Enbackagården ett äldreboende inklusive korttidsboende varav fyra avdelningar med 32 patienter och korttidsavdelning med 9-11 patienter, Säter ett äldreboende Fågelsången med 39 patienter, plus två (2) boende på Gustaf Adolfsvägen med SÄBO beslut.. ett gruppboende för psykiskt funktionshindrade, Björkgården med plats för åtta (8) patienter, fem gruppboende för personer tillhörande personkretsen enligt LSS, med sammanlagt ca 25 patienter Samt dagverksamhet. Totala antalet patienter uppgår till ca 137. Antalet enheter är oförändrat tio (10). 5.3 Arbetsrutin Det finns arbetsbeskrivningar framtagna vilka anger de arbetsuppgifter varje anställd har. Varje enhet har sin omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS). 1,0 sjuksköterska arbetar enbart natt. Nattjänstgöring innebär ensamarbete, vaken natt och med hela kommunen som arbetsfält. Övriga sjuksköterskor har schemalagd arbetstid över hela dygnet. Samverkansavtal finns med Landstinget angående sjuksköterskeinsatser kl: För genomförda insatser debiteras Landstinget motsvarande 500 kr/timme exkl PO-påslag. Avtalet gäller från och med och tillsvidare. Arbetsuppgifter och arbetsförhållanden har förändrats över tid, vilket Projekt God Hälso- och sjukvård kunde redovisa i en rapport januari HSL organisationen har inget administrativt stöd. Allt administrativt arbete plus viss städning av HSL-gruppens lokaler samt bilvård görs av sjuksköterskorna själva. 6 Aktuell situation Kommunens HSL-organisation har ansvar för kommunens samtliga äldreboenden, korttidsboendet och gruppbostäder enl LSS, samt dagverksamhet. Antalet gruppbostäder för LSS utökades 2008 till ett antal av fem mot tidigare fyra. Antalet patienter inom gruppbostäderna har inte utökats. Anledningen till att antalet gruppbostäder ökade, förklaras med att kommunens gruppboenden var enligt gällande regler för stora.. Patienternas hälsotillstånd är sämre jämfört med Antalet ställen att besöka har inte förändrats, utan kvarstår på tio (10). Antalet patienter på korttidsboendet har varierat mellan sedan sammanslagningen med Enbackagårdens SäBo 2006 i september. Under hösten 2007 uppstod ett ökat behov av korttidplatser, vilket utmynnade i att tre rum blev dubbelbelagda på Enbackagården och ytterligare utökning med en(1) till två (2) platser på Skedvigården. Behovet av platserna kvarstod under hela Uppföljningar genomfördes månatligen och i maj månad 2009 fanns möjlighet att avveckla dubbelbeläggningen. Målet blev att reducera antalet platser till nio (9) med hänvisning till att ekonomiska förutsättningar saknades. Platsantalet har under juli månad utökats till elva (11) och en till två platser finns kvar på Skedvigården. På grund av ökade behov utreds möjligheten att utöka Fågelsången med ytterligare fem (5) platser till totalt fyrtiofyra (44). Det kan konstateras att patienterna är äldre och har omfattande behov av sjukvård. Den som idag får plats på SäBo har flera olika sjukdomar och därmed stora behov av insatser från kommunens HSL-organisation. Det är också så att de sista levnadsåren är förenade med omfattande sjukvårdsinsatser. 4

15 Sjukhusen har färre vårdplatser och vårdtiderna är mycket kortare. En förskjutning från vård på sjukhus till vård på SäBo har skett. HSL-organisationens resurser kan i dagsläget tillgodose det hälso- och sjukvårdsbehov som föreligger inom kommunens korttidsboende, SäBo och gruppboenden. 6.1 Sammanfattning /reflektion Antalet patienter inom kommunens verksamheter har minskat från ca 203 till 137. Det är en minskning med sammanlagt 66 patienter. Under samma period har HSL-organisationen utökats från 8,75 till 11,55 årsarbetare exkl. Rehab- och MAS-funktionernan, en utökning med 2,8 årsarbetare. Förändringarna inom verksamheterna har inte lett till utökat antal enheter, med anledning av att verksamheter samordnats i motsvarande omfatting som verksamheter tillkommit. 7 Analys/bedömning 7.1 Resursfördelning Frågeställningar uppstår som; Används resurserna på bästa sätt? Gör vi rätt saker? Med hänvisning till Socialnämndens budget har arbetsmetoder utarbetats i syfte att uppnå kostnadseffektivitet. Det har som en konsekvens bidragit till att sjuksköterskekompetens används till viss lokalvård av HSL-gruppens utrymmen, bilvård och kanslistarbete. Arbetsuppgifterna kan med fördel utföras av t ex en servicegrupp och en administratör. För detta uppstår en kostnad, men å andra sidan frigörs tid som kan användas till hälso- och sjukvårdsinsatser. Datorisering av patientjournaler, läkemedelshantering m m, har lett till ökat administrativt arbete. Dokumentationsskyldigheten är fastställd i lag och måste följas. Den kan inte delegeras till kanslist utan ska genomföras av en legitimerad sjuksköterska. Korttidsplatsernas placering på Enbackagården, har bidragit till utökade restider. Fler resturer uppstår då mediciner skall hämtas på apoteket och vid besök hos läkare, vilka finns i tätorten. Oaktat utökningen med en gruppboenden inom LSS-området har det inte utökat antalet platser att besöka och antalet patienter är oförändrat. Omfördelningen av patienter vid gruppbostäderna har lett till att de med mest behov av sjuksköterskeinsatser (de äldre) finns i samma gruppbostad, En andra förbättring är rutinerna för medicinhantering som i dag görs med dos i dag. Sjukskötersketid har minskat inom LSS-området. DC-Gärdet är ett ansvarsområde som är underställd sjuksköterskeorganisationen. Flertalet av de patienter som befinner sig på DC-Gärdet är desamma som finns inom kommunens gruppboenden. Ytterst sällan uppstår situationer på DC-Gärdet som föranleder ett besök av sjuksköterskan. 8 Förslag I utredningen har konstaterats att antalet patienter har minskat över tid, antalet verksamheter är samma till antalet och antalet sjukskötersketjänster har ökat från 8,75 årsarbetare år 2000 till 11,55 årsarbetare år 2009 (VO-chef ingår i 11,55 årsarbetare) exkl. Rehabenhet och MASfunktion. 5

16 Med hänvisning till vad som ovan sagts är utredarens förslag att, MAS-funktionen omfördelas/justeras 50% kvarstår för MAS-funktionen och resterande 50% disponeras som sjuksköterska inom HSL-organisationen. Ingen återbesättning av vakanta tjänster under Målet är att HSL-verksamheten ska omfatta 10,55 årsarbetare exkl Rehab- och MAS-funktion, även om ytterligare fem (5) platser öppnas på Fågelsången VO-chef för HSL-organisationen får i uppdrag att närmare utreda hur man kan effektivisera i HSL-organisationen för att minska med en årsarbetare till 10,55. 9 Genomförandeplan att omreglering av MAS-funktionen bör inledas under fjärde kvartalet 2009, för att träda i kraft att redovisa hur man kan effektiviserar inom HSL organisationen för att genomföra minskningen med en årsarbetare. Genomförande under kvartal fyra 2009, för att träda i kraft Säter Marianne Trana Socialchef Uppdraget har bearbetats vidare under perioden av arbetsgruppen: Inger Fendinge, ekonom Gertzie Nilsson, VO-chef HSL Marit Raninen-Lundin, MAS Kommentar Uppdraget är utfört och reducering har genomförts enligt givna direktiv och enligt sparförslag inför budget Marianne Trana Socialchef 6

17 Socialnämnden Sn 317 Budgetuppföljning samt prioriteringslista avseende fördelat budgetanslag 2010 Ärendebeskrivning Inger Fendinge presenterar budgetuppföljning t.o.m Äldre- och handikappomsorgen visar ett prognostiserat underskott med ca kr och individ- och familjeomsorgen visar ett prognostiserat underskott med ca 5,4 milj. kr. Socialnämndens verksamhetsområden uppvisar totalt ett prognostiserat underskott med ca 5,8 milj. kr. Prioriteringslista fastställde Kommunfullmäktige budgetram för kommunens styrelser och nämnder. Beslutet innebär att socialnämnden har att fördela anslagen budget för respektive verksamhet inom äldre- och handikappomsorgen. Tidigare preliminära budgetram hade som konsekvens att ett antal förslag på åtgärder arbetades fram för att nå den preliminära ramen. Med hänvisning till Kommunfullmäktiges beslut, som innebär en ökning av tidigare budgetram skall Socialnämnden fastställa vilka områden som ska prioriteras. Förvaltningens uppfattning är att socialnämnden har vid sina överläggningar gjort följande prioriteringsordning: att, utöka antalet korttidsplatser vid Enbackagården till ordinarie 11 platser att, behålla en växelvårdsplats vid Skedvigården att, inte minska med tre årsarbetare inom särskilt boende att, minska reserven inom ordinärt boende med 1,25 årsarbetare istället för de föreslagna 2,25 årsarbetarna överskjutande medel läggs centralt för öppnande av fler platser när behovet uppstår. att, lägga budgetuppföljningen till handlingarna. att, fastställa presenterad prioriteringslista avseende fördelat budgetanslag för Delges: Kommunstyrelsen, Ekonomikontoret

18 Socialnämnden Sn 318 Dnr Sn 09/ Ansökan om föreningsbidrag från RSMH-Hoppet Ärendebeskrivning inkom ansökan om föreningsbidrag motsvarande kr från RSMH- Hoppet, samt en begäran om omförhandling av avtalet/överenskommelsen undertecknat resp genomfördes ett besök på RSMH-Hoppet, med anledning av framställan närvarade undertecknad vid höstmötet enligt önskemål och inbjudan. Utredning Marianne Trana, socialchef, skriver i sin bedömning: RSMH-Hoppet har sedan lokalbytet erhållit bidrag från Socialnämnden med initialt 350 tkr, för att vid kommande år ökas till 360 tkr. Bidraget sänktes sedan till det ursprungliga 350 tkr 2006 med motivering att bidrag inte är indexreglerade. I samband med det sänkta bidraget inkom RSMH-Hoppet i slutet av verksamhetsåret 2006 med framställan om kompletterande bidrag för planerade aktiviteter med kr. Den Gemensamma nämnden beviljade i 125 framställan och betalning verkställdes. Med hänvisning till vad som framkommit av utredningen och RSMH-Hoppets budget för 2010 och verksamhetsplan är det motiverat att i viss mån tillmötesgå framställan om utökat föreningsbidrag. En hyresjustering är att förvänta med hänvisning till den renovering som genomförts, samt att hyreskostnaden har varit oförändrad under ett flertal år. Utredarens förslag är att utge bidrag med 355 tkr med hänvisning till att bidraget täcker de grundläggande behoven av hyra, el och lönekostnader. att, avslå ansökan om föreningsbidrag med kr. att, med hänvisning till handläggarens utredning bevilja föreningsbidrag med kr. Delges: RSMH-Hoppet, Inger Fendinge

19 Sn 318/ SÄTERS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Säter Dnr Sn 09/ Uppföljning av RSMH:s verksamhet enl. upprättat avtal/överenskommelse undertecknat resp Sammanfattning inkom ansökan om föreningsbidrag motsvarande 375 tkr från RSMH-Hoppet, samt en begäran om omförhandling av avtalet/överenskommelsen undertecknat resp genomfördes ett besök på RSMH-Hoppet, med anledning av framställan närvarade undertecknad vid höstmötet enligt önskemål och inbjudan. Vid höstmötet arbetades fram en verksamhetsplan för 2010 och vid ovan angivna besök gjordes en uppföljning av de mål som fanns inskrivna i avtalet. Samtliga mål följs och en flexibilitet råder för att möta de behov och önskemål som framförs av medlemmarna/deltagarna. Lokalen har genomgått en renovering och i samband med höstmötet invigdes lokalen. Antalet anställda är desamma som tidigare verksamhetsår d.v.s. det finns tre personer anställda med lönebidrag, varav två arbetar 100 % och en vikarie för föräldraledighet motsvarande 50 %. Vikariatet löper ut Bakgrund I december 2002 avvecklades Kontakten, som var socialnämndens träffpunkt för psykiskt funktionshindrade. RSMH:s lokalförening i Säter hade behov av större lokaler. I samband med Kontaktens avveckling överläts lokalerna till RSMH-Hoppet. Ett avtal upprättades mellan Socialnämnden och RSMH. I detta avtal formulerades uppdraget och ett antal mål för föreningens verksamhet, vilka var ett villkor/en grund för att lokalen med inventarier och utrustning skulle överlämnas. Genom avtalet fick RSMH-Hoppet dels större lokaler och dels ett utökat verksamhetsbidrag från Socialnämnden. Hyreskontraktet fördes över från Socialnämnden till RSMH Hoppet. Verksamheten skulle omfatta studiecirklar, studier i t.ex. matlagning, vävning/handarbete. Förmedla kunskap kring kost och motion, samt utöka öppethållandetiderna. Avtalet innehöll även krav på Socialpsykiatrins engagemang och samarbete med RSMH- Hoppet. I avtalet skrevs in rutiner för uppföljning från Socialnämndens sida. Postadress: Socialförvaltningen, Rådhuset, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn.vxl: Fax: E - post: socialnamnden@sater.se Hemsida:

20 SOCIALFÖRVALTNINGEN I december 2003 presenterades en första uppföljning för Socialnämnden. Därefter har årligen en uppföljning gjorts i enlighet med tecknad överenskommelse. Utredning Verksamheten vid RSMH-Hoppet har successivt utvecklats under de år som den funnits i nuvarande lokaler. Antalet anställda har utökats och aktiviteterna förändrats för att tillgodose de önskemål som finns. Hembesök genomförs hos personer som på grund av sitt mående inte kan komma till föreningens lokaler. Lokalhyran är i dag enl. Lennart Eriksson, Säterbostäder Kostnad för elförbrukning beräknas till cirka Lönekostnaden för 2,5 (2,9) personal med Löneadministration kr/år kr/år kr/år kr/år Sa: kr/år Lönebidrag utges från Arbetsförmedlingen, med maximalt 80 % av kr/mån. Lönekostnader därutöver har RSMH-Dalarna att utge till anställda på RSMH-Hoppet i Säter. Löneuppgifterna är tagna ur RSMH-Hoppets budget för Bedömning RSMH-Hoppet har sedan lokalbytet erhållit bidrag från Socialnämnden med initialt 350 tkr, för att vid kommande år ökas till 360 tkr. Bidraget sänktes sedan till det ursprungliga 350 tkr 2006 med motivering att bidrag inte är indexreglerade. I samband med det sänkta bidraget inkom RSMH-Hoppet i slutet av verksamhetsåret 2006 med framställan om kompletterande bidrag för planerade aktiviteter med kr. Den Gemensamma nämnden beviljade i 125 framställan och betalning verkställdes. Med hänvisning till vad som framkommit av utredningen och RSMH-Hoppets budget för 2010 och verksamhetsplan är det motiverat att i viss mån tillmötesgå framställan om utökat föreningsbidrag. En hyresjustering är att förvänta med hänvisning till den renovering som genomförts, samt att hyreskostnaden har varit oförändrad under ett flertal år. Utredarens förslag är att utge bidrag med 355 tkr med hänvisning till att bidraget täcker de grundläggande behoven av hyra, el och lönekostnader. För socialnämnden Marianne Trana Socialchef Postadress: Socialförvaltningen, Rådhuset, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn.vxl: Fax: E - post: socialnamnden@sater.se Hemsida:

21 Socialnämnden Sn 319 Dnr Sn 09/ Ansökan om bidrag för Väntjänsten i Säter Ärendebeskrivning Säters församling har genom diakon Helena Carlhäll ansökt om ekonomiskt bidrag med kr för Väntjänstverksamhet i Säter. Ansökan avser verksamhetsåret En överenskommelse finns upprättad som utgör underlag för det ekonomiska bidraget samt för den verksamhet som avses. Väntjänsten har ett nära samarbete med anhörigcenter. Förvaltningens förslag Ansökan om kr i ansökan är motiverad med hänsyn till höjningen av prisbasbeloppet. Motsvarande summa finns inte avsatta i budget för 2010 vilket motiverar förslaget om bidrag motsvarande de tre senaste årens nivå. Ytterligare motivation är att föreningsbidrag inte är prisindexreglerade. Föreslås att bidrag utges med kr vilket motsvarar bidragets omfattning för verksamhetsåret att, hänskjuta frågan till socialnämndens sammanträde

22 Socialnämnden Sn 320 Dnr Sn 09/ Yttrande över Förslag till Barnplan för Säters kommun Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har i remiss, med Dnr KA 07/ överlämnat förslag till Barnplan i Säters kommun. Förslaget till Barnplan i Säter är framtagen av kommunkansliet. Kommunens förvaltningar har fått i uppdrag att avge sitt yttrande senast Socialförvaltningens ledning har begärt förlängd svarstid hos administrativ chef, Stina Stenberg. Yttrande Marianne Trana socialchef skriver i sitt yttrande: Delar av Socialförvaltningens ledningsorganisation har tagit del av förslaget. Med hänvisning till de samlade synpunkterna avges följande yttrande. Framtagen skrivelse utgör en omfattande uppräkning och redogörelse av FN:s barnkonvention och dess artiklar. Redogörelsen är befogad då det är tveksamt om barnkonventionen är känd inom alla nämnder och styrelser. Skrivelsen saknar en klar genomförandeplan. Det framkommer inte på vilket sätt eller hur barnplan, folkhälsomålen och det ungdomspolitiska programmet kan eller ska kopplas samman. Ett annat exempel på aktiviteter kan nämnas utbildning för politiker och tjänstemän kommunövergripande och i respektive nämnder och styrelser. När och hur detta ska genomföras och av vem måste framgå av en genomförandeplan. En ytterst viktig aktivitet är hur uppföljning av arbetet inom respektive nämnd och styrelse ska genomföras. Sammankallande och med ansvar för att planen verkställs och hålls aktiv bör tilldelas lämplig tjänsteman med central och övergripande position i kommunen. Tjänstemän i facknämnder och styrelser internt och externt bör och ska kallas till samrådsmöten inför revideringar och uppföljningar. Barnplan ska vara ett aktivt dokument som är välkänt ute i organisationerna. Den skall vara ett verktyg för förtroendevalda och tjänstemän. att, inte anta presenterat förslag till Barnplan för Säters kommun och föreslå att ett nytt förslag arbetas fram. Delges Kommunstyrelsen

23 Sn 320/ SÄTERS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Dnr SN Yttrande över Förslag till Barnplan för Säters kommun Dnr KA 07/ Kommunstyrelsen har i remiss, med Dnr KA 07/ överlämnat förslag till Barnplan i Säters kommun. Förslaget till Barnplan i Säter är framtagen av kommunkansliet. Kommunens förvaltningar har fått i uppdrag att avge sitt yttrande senast Socialförvaltningens ledning har begärt förlängd svarstid hos administrativ chef, Stina Stenberg. Yttrande Delar av Socialförvaltningens ledningsorganisation har tagit del av förslaget. Med hänvisning till de samlade synpunkterna avges följande yttrande. Framtagen skrivelse utgör en omfattande uppräkning och redogörelse av FN:s barnkonvention och dess artiklar. Redogörelsen är befogad då det är tveksamt om barnkonventionen är känd inom alla nämnder och styrelser. Skrivelsen saknar en klar genomförandeplan. Det framkommer inte på vilket sätt eller hur barnplan, folkhälsomålen och det ungdomspolitiska programmet kan eller ska kopplas samman. Ett annat exempel på aktiviteter kan nämnas utbildning för politiker och tjänstemän kommunövergripande och i respektive nämnder och styrelser. När och hur detta ska genomföras och av vem måste framgå av en genomförandeplan. En ytterst viktig aktivitet är hur uppföljning av arbetet inom respektive nämnd och styrelse ska genomföras. Sammankallande och med ansvar för att planen verkställs och hålls aktiv bör tilldelas lämplig tjänsteman med central och övergripande position i kommunen. Tjänstemän i facknämnder och styrelser internt och externt bör och ska kallas till samrådsmöten inför revideringar och uppföljningar. Barnplan ska vara ett aktivt dokument som är välkänt ute i organisationerna. Den skall vara ett verktyg för förtroendevalda och tjänstemän. För socialnämnden Marianne Trana Socialchef Postadress: Socialförvaltningen, Rådhuset, Säter Besöksadress: Rådhuset, Säter Tfn.vxl: Fax: E - post: socialnamnden@sater.se Hemsida:

24 Socialnämnden Sn 321 Dnr Sn 09/ Motion avseende ökad trygghet, om hemsjukvården blir ett kommunalt ansvar Ärendebeskrivning En motion om ökad trygghet nät kommunerna sköter hemsjukvården inlämnades till kommunfullmäktiges sammanträde av Karl-Erik Finnäs m fl. Motionärerna föreslår att hemsjukvården i Dalarna förs över från Landstinget till att bli ett kommunalt ansvar. Motionen har remitterats till socialnämnden för yttrande. Yttrande Marianne Trana, socialchef, skriver i sitt yttrande: Säters kommun hade under försöksperioden april 2005 till och med december 2006 en Gemensam politisk nämnd med Landstinget Dalarna, för frågor inom vård och omsorg. Under denna period framförde Säters kommun en skriftlig begäran till Landstinget Dalarna att hemsjukvården skulle föras över från Landstinget till kommunen. Landstingsrådet Inga- Lill Persson var tydlig i sitt budskap att Landstinget Dalarna inte hade för avsikt att genomföra en sådan överföring till enskild kommun. Överföringen skulle vara genomförbar under förutsättning att samtliga kommuner i Dalarnas län ingick i konceptet. Socialnämnden i Säters kommun har i dag ett långtgående samarbete med Landstinget Dalarna inom vård och omsorg inom särskilt boende, men även i ordinärt boende. Enligt vad som framkommit vid Samverkansberedningens möten under verksamhetsåret 2009, har frågeställningen om hemsjukvårdens tillhörighet lyfts inom Landstinget Dalarna. Undersökning pågår huruvida hemsjukvården kan föras över till respektive kommun. Socialförvaltningen kan i dag hänvisa till de samarbetsformer som finns och att de fungerar bra. Här kan uppges kommunens legitimerade sjuksköterskor inom vård och omsorg, vilka genom avtal under kvällar och nätter har ansvar för primärvårdens patienter i ordinärt boende. Hemtjänstens omsorgsteam (undersköterskor), vilka har fått ett utökat ansvar genom Landstingets nya riktlinjer om vad som bedöms som sjukvård eller egenvård. En överföring av hemsjukvården till kommunen utgör inget hinder under förutsättning att resurser förs över till kommunen. Kommunens kompetens är god, men vid ett ökat och förändrat ansvar måste kompetensinventering genomföras och komplettering av kompetensen tillföras. att, anta tjänstemannayttrandet som sitt eget och översända det till kommunfullmäktige. Reservation Hans Richaud (m), Anette Berg (c), Majlis Nyberg (c) och Astrid Widström (kd) reserverar sig mot beslutet. Delges: Kommunfullmäktige

25 Socialnämnden Sn 322 Ledningssystem för HSL Ärendebeskrivning Inom socialförvaltningen finns en KRAV-pärm HSL med instruktioner för och beskrivningar av den kommunala hälso- och sjukvårdsverksamheten. Innehållet i pärmen revideras kontinuerligt under året med aktuella rutiner, blanketter och uppdateringar enligt lagar och föreskrifter. Alla avsnitt är daterade efter senaste revideringen. Pärmen har nu reviderats med ett tilläggsavsnitt Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården I avsnittet kan man bl.a. läsa: Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras 31 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektiviteten (28 HSL ) Föreskriftens (SOSFS 2005:12 om Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården) krav på ledningssystem innebär att det ska finnas en organisatorisk struktur, ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning. Föreskriften skall även tillämpas på medicintekniska produkter (MTP) som är avsedda för behandling av en patient inom hälso- och sjukvården. Syfte För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa vårdens kvalitet skall vårdgivarna inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Ett ledningssystem ska vara enkelt och inte mer komplext än nödvändigt. Det systematiska kvalitetsarbetet skall: syfta till att förebygga vårdskador utgå från syftet med verksamheten, identifierade och prioriterade vårdbehov samt vårdprocesserna vara anpassat till verksamhetens inriktning, storlek och omfattning utgå ifrån mätbara mål, dokumenteras och kontinuerligt följas upp vara väl förankrat bland alla medarbetare i organisationen att, fastställa reviderad KRAV-pärm HSL. Alla avsnitt är daterade efter senaste revideringen. Delges: Vo-chefer, Stab

26 Socialnämnden Sn 323 Återbesättning av tjänst inom äldreomsorgen Ärendebeskrivning Socialnämnden har fyra tjänster inom socialförvaltningen som ska tillsättas. Tjänsterna i Säters kommun Fr.o.m. T.o.m. Fågelsången 4 st 75 % tjänst tillsvidare Utbildningskrav: Omvårdnadsprogrammet eller liknande Kommentar De fyra tjänsterna har blivit vakanta på grund av pensionsavgångar. Orsaken till att tjänsterna är på 75 % och inte 100 %, är att ordinarie personal som önskat mer tid har fått tjänstgöringsgraderna upphöjda. att, återbesätta tjänsterna. Delges: Liselott Wiksell, Susanne Östman

27 Socialnämnden Sn 324 Dnr Sn 08/ Åtgärder vid platsbrist i avvaktan på nytt äldreboende Ärendebeskrivning Socialnämnden beslutade i att förorda ett nytt äldreboende med 56 platser, en utökning med 19 platser. I så svarade socialnämnden på kommunstyrelsens arbetsutskotts begäran att ta fram en långsiktig behovskalkyl avseende antalet platser i relation till olika typer och behov av boende, geografisk spridning samt belysning av de problemområden som övrigt behöver lösas. Socialnämnden föreslog även i sitt beslut att kommunstyrelsen ska påbörja en projektering av ett nytt äldreboende. I avvaktan att ett nytt äldreboende blir byggt så kan socialnämnden ställas inför problem med platsbrist på de särskilda boenden för äldre som i dag finns i kommunen. Nuvarande situation För att lösa det aktuella problemet med platsbrist på särskilt boende (SäBo) ska ett byte av sjuksköterskelokaler ske. Sjuksköterskorna ska flytta till lokaler på Öhlinska villan och på så sätt frigöra lokaler som ska användas till SäBo-platser. Innan detta kan ske, är det på företagshälsans inrådan nödvändigt att åtgärda lokalerna på Öhlinska villan. Dessutom behöver rummen som ska återställas till SäBo-platser fräschas upp. Yrkande Lars Gabrielsson yrkar på att uppdra till förvaltningen att titta på ytterligare lokaler som kan användas till Särskilt boende för äldre. Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att det vinner nämndens bifall. att, uppdra till förvaltningen att hos Säterbostäder begära åtgärder för iordningställande av avdelning C 2 på Fågelsången samt övervåningen på Öhlinska villan senast att, uppdra till förvaltningen att titta på ytterligare lokaler som kan användas till Särskilt boende för äldre. att, återrapportering sker till socialnämnden Delges: Stig Eriksson, Gertzie Nilsson, Marit Raninen Lundin

28 Socialnämnden Sn 325 Delgivningar Beläggning på Särskilt Boende för Äldre (SäBo) Ej verkställda SäBo-beslut Kostnader för utskrivningsklara t.o.m. oktober 2009 Meddelandepärmen Krishanteringsplaner inom socialförvaltningen Samverkansberedning protokoll att, lägga delgivningarna till handlingarna.