Märka hjälpmedel för spårbarhet. en vägledning för individmärkning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Märka hjälpmedel för spårbarhet. en vägledning för individmärkning"

Transkript

1 Märka hjälpmedel för spårbarhet en vägledning för individmärkning

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2014 Författare: Ulla-Britt Blomquist, Jeanette Adolfsson Foto/illustration: Sara Fundell Ansvarig handläggare: Ulla-Britt Blomquist URN:NBN:se:hi (pdf) Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Märka hjälpmedel för spårbarhet en vägledning för individmärkning Ulla-Britt Blomquist, Jeanette Adolfsson Hjälpmedelsinstitutet

4 Innehåll Förord 7 Sammanfattning 8 Nivån för spårbarhet 8 Hur ska det märkas? 8 Förutsättningar för genomförandet 9 Bakgrund 10 Tidigare rapport 10 Pilotstudie för att prova förslaget i praktiken 10 Identifierade problem 11 Resultat pilotstudie 11 Uppdrag och genomförande 12 Uppdraget 12 Arbetsgrupp 12 Genomförande 13 Omvärldsbevakning 14 UDI Unique Device Identification 14 GS1 Standarder för UDI 15 Märkning av medicintekniska produkter och dess komponenter pågående arbete 15 E- beställningar på hjälpmedelsområdet 15 Förutsättningar för förslag 16 Hjälpmedelscentralernas hjälpmedel utgångspunkt 16 Tillgång till teknik är en förutsättning 16 Följsamhet vid upphandling 17 Resultat enkät 18 Genomförande av enkät 18 Resultat enkät 18 Vägledning för individmärkning 21 Författningar för spårbarhet och individmärkning i sjukvården 21 Spårbarhet på olika nivåer 22 Unik identifiering - individmärkning 22 Lot/batchnummer märkning 22 Artikelnummer 23 4

5 Vad bör vara spårbart och individmärkas? 23 Artikeltyp som bör märkas 23 Vilka hjälpmedel ska individmärkas från leverantör 23 Vem ska individmärka? 24 Hur ska individmärkning för spårbarheten göras? 25 Informationskrav 25 Informationsbärare och typ av märkning 27 Arbetsprocesser 27 Sjukvårdshuvudmännen 27 Leverantörer 28 Krav på IT-stöd 28 Datasystem 28 Läsutrustning 29 Ny teknik 29 Avslutning 30 Referenslista 31 Lagar, förordningar och föreskrifter Rapporter Länkar Bilaga 1 32 Krav på informationsmärkning Bilaga 2 34 Enkätsvar gällande individmärkning av hjälpmedel troligen självklara för individmärkning Bilaga 3 37 Enkätsvar gällande individmärkning av hjälpmedel fråga om de individmärks Bilaga 4 40 Artikeltyper Bilaga 5 42 Förslag på produkter som bör individmärkas av leverantörer Bilaga 6 45 Arbetsprocesser på hjälpmedelscentral där individmärkning används 5

6 Förord Spårbarhet för medicintekniska produkter som förskrivs som hjälpmedel är ett krav enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården samt (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. För att ha spårbarhet på specifika hjälpmedel behövs en unik individmärkning. Behovet av individmärkning för spårbarhet har funnits länge och flera försök har gjorts för att ena branschen om ett sätt att individmärka. De förslag som tagits fram har dock inte fått något genomslag i praktiken. År 2010 publicerades rapporten Att märka hjälpmedel för spårbarhet individmärkning, som var resultatet av ett för leverantörer och sjukvårdshuvudmän gemensamt arbete för att ta fram ett förslag till individmärkning som skulle kunna effektivisera nuvarande arbetssätt. Förslaget innebar att märkningen görs av tillverkaren och att informationsbäraren GS används för märkning där serienumret ersätter det individnummer som idag används. En pilotstudie genomfördes i Landstinget i Jönköping med leverantörerna Etac och Invacare för att praktiskt prova förslaget. Resultatet av pilotstudien blev att märkningen i sig fungerar, men att det krävs förändrade arbetssätt. Såväl leverantörer som sjukvårdshuvudmän har ambitionen att detta förslag ska realiseras. För att underlätta ett genomförande har Utvecklingsgruppen för hjälpmedelscentralernas verksamhetsområde (Utvecklingsgruppen HMC) initierat denna vägledning, som ska vara ett stöd för sjukvårdshuvudmän och leverantörer för genomförandet. 6

7 Sammanfattning En arbetsgrupp har arbetat med att beskriva hur förslaget enligt rapporten Att märka hjälpmedel för spårbarhet individmärkning från 2010 ska kunna implementeras i praktiken. Förslaget innebär att tillverkarens märkning, artikelnummer i kombination med serienummer, ska ersätta den individmärkning som idag görs av varje hjälpmedelscentral. Förslaget skulle leda till en internationell märkning och en effektivare hantering. Gruppen hade också uppdrag att ta fram förslag till på vilken nivå spårbarhet ska finnas, för vilka produkter, var märkningen ska placeras samt vilka krav som ska ställas på datasystem och läsutrustning. En arbetsgrupp bestående av representanter från sjukvårdshuvudmän, hjälpmedelsleverantörer, GS 1 och HI har med utgångspunkt från tidigare genomfört arbete tagit fram förslag enligt uppdraget. Arbetet är avgränsat till hjälpmedelscentralernas verksamhetsområde. Nivån för spårbarhet En enkät genomfördes till samtliga hjälpmedelscentraler i landet med en hög svarsfrekvens. Resultatet var att det för många hjälpmedel finns en stor enighet om vilka hjälpmedel som alltid ska vara spårbara och därmed individmärkas. För andra hjälpmedel fanns större skillnader. Med utgångspunkt från enkäten har ett förslag tagits fram till vilka hjälpmedel som från leverantörerna ska märkas så att hjälpmedelscentralerna kan använda märkningen för spårbarhet. Se bilaga 3. Förslaget innebär att det enbart är huvudhjälpmedel som ska individmärkas, med ett undantag; lyftselar. Hur ska det märkas? En global accepterat system för informationsbärare som medger läsning av artikelnummer och serienummer ska användas, till exempel GS1 128, GS1 Datamatrix eller RFID. Det krav på fyra siffror som ska vara visuellt läsbara enligt tidigare rapport, är en unik märkning för Sverige. Det kravet har tagits bort vilket ytterligare kan effektivisera hanteringen. Leverantörerna beslutar själva var etiketten eller informationsbäraren placeras, eftersom det finns förutsättningar som typ av lack som påverkar var det är lämpligt. Vissa grundkrav på placering finns dock. 7

8 Förutsättningar för genomförandet Arbetsgruppen har kommit fram till att det finns vissa förutsättningar som måste uppfyllas för att förslaget ska kunna genomföras i praktiken inom tre till fem år. De beskrivs i rapporten, men är i punktform: följsamhet till förslaget vid upphandlingar tillgång till läsutrustning ändrade arbetssätt läsutrustning måste finnas och användas vid avläsning av informationsbäraren för att säkra kvalitet och patientsäkerhet anpassning av befintliga verksamhetssystem för att ta emot och använda informationen. 8

9 Bakgrund Individmärkning av hjälpmedel behövs för att ha den spårbarhet som föreskrivs enligt författningar. Ett förslag utarbetades 2010 om hur märkningen skulle se ut och utföras och ett praktiskt pilotförsök genomfördes något senare. Det tidigare genomförda arbetet sammanfattas i detta avsnitt. Tidigare rapport Rapporten Att märka hjälpmedel för spårbarhet individmärkning 1 publicerades Den hade föregåtts av arbete i en arbetsgrupp med representanter från hjälpmedelsverksamheterna, tillverkare/leverantörer, Swedish Medtech, GS1 Sweden, och HI. Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting följde fortlöpande arbetet. Rapporten innehåller förslag och rekommendationer om hur individmärkning av hjälpmedel kan genomföras. Förslagen bygger på internationell etablerad teknik och medger implementering av individuppgifter i databaser. Förslaget innebär att tillverkaren/leverantören ska märka varje hjälpmedel med en unik identitet. Informationsbäraren ska vara GS1-128 streckkod och/ eller RFID som medger avläsning av artikelnummer och serienummer. Krav på märkningen enligt rapporten finns sammanställda i bilaga 1. Pilotstudie för att prova förslaget i praktiken Efter att rapporten med förslag till individmärkning lämnats drev Utvecklingsgruppen HMC frågan vidare. En ny arbetsgrupp tillsattes för att prova om föreslagen lösning var möjlig att genomföra i praktiken. Pilotstudien genomfördes i Jönköping i slutet av år 2010 och utvärderades i början av Leverantörerna som medverkade i pilotstudien var Etac och Invacare. 1 Att märka hjälpmedel för spårbarhet individmärkning. Hjälpmedelsinstitutet, artikelnummer: pdf 9

10 Identifierade problem Erfarenheterna från pilotstudien visade att det finns förutsättningar som alla involverade parter måste acceptera för att arbetet ska leda till effektivisering och bli lönsamt för parterna. För sjukvårdshuvudmännen framkom dessa punkter: Verksamheterna måste avstå från egen nummermärkning och etikett för att identifiera ägande landsting t.ex. Jönköpings läns landsting. Om man inte vill avstå den märkningen måste man märka hjälpmedlen själv. Många hjälpmedelscentraler använder individnumret som en unik sifferserie i flera olika situationer i sina verksamheter. Den nya märkningen fungerar, men nya rutiner behöver utarbetas och implementeras. Sätten att söka information om unika hjälpmedel i hjälpmedelsverksamhetens olika verksamhetssystem måste utvecklas. Hjälpmedelsverksamheten måste alltid lägga in korrekt serienummer med många siffror. Det förutsätter att det finns läsutrustning/ scanningsutrustning och att verksamhetssystemen anpassas för att kunna hantera GS1-128 streckkod eller annan informationsbärare. Under en övergångsperiod måste två system hanteras, det vill säga nuvarande system parallellt med nytt. Hos leverantörerna identifierades följande punkter: Etiketten måste justeras för läsbarhet och måste vara utformad så att den går att läsa på runda rör, vilket leverantörerna kan lösa. Svenska återförsäljaren kan ha svårt att påverka produktionen som sker i andra länder. Det finns en risk att sjukvårdshuvudmännen inte köper hjälpmedlet då återförsäljaren inte klarar kraven på märkning eller att kraven på märkningen fördyrar hjälpmedlet. Många produkter har endast batchnummer. Hur ska dessa hanteras? Resultat pilotstudie Resultatet av pilotstudien var att förslaget är möjligt att genomföra. Det kräver dock att involverade i processen i vissa delar förändrar sitt arbetssätt. Det är väsentligt att skapa en samsyn mellan alla sjukvårdshuvudmän och leverantörer om vilken information som ska finnas och vilka informationsbärare som ska användas för att nå eftersträvade effekter, det vill säga att bli effektivare för båda parter. En internationellt enhetlig informationsbärare och etikett medför också fördelar för exempelvis elektronisk handel. 10

11 Uppdrag och genomförande En ny arbetsgrupp tillsattes av Utvecklingsgruppen HMC som fick uppdraget att utarbeta en vägledning för att underlätta genomförandet av förslaget i praktiken. Målet är att nå en samsyn för enhetlig individmärkning för spårbarhet. Uppdraget Utvecklingsgruppen HMC tillsatte en arbetsgrupp i slutet av 2012 som fick uppdraget att ta fram en praktisk vägledning för sjukvårdhuvudmän och leverantörer för att genomföra individmärkning enlig förslag i rapporten Att märka hjälpmedel för spårbarhet individmärkning. Övriga utgångspunkter för arbetet är rapport från det praktiska pilotprojektet samt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om medicintekniska produkter. Den praktiska vägledningen ska utgå från hur individmärkning på ett övergripande sätt används i dag inom hjälpmedelsverksamheten och hur dessa rutiner kan påverkas när en nationell märkning genomförs. Vägledningen bör på ett övergripande plan ge förslag på hur man kan arbeta på annat sätt. Enligt uppdraget ska den praktiska handledningen också ge svar på följande frågor: Vilka produkter ska vara individmärkta? Vilken nivå/artikeltyp ska märkningen vara på? Hur ska märkningen vara placerad på olika produkter? Vilka krav ställs på datasystemen? Vilka krav ställs på läsutrustning? Arbetsgrupp I detta arbete har gruppen bestått av representanter för leverantörerna Etac och Invacare, Sörmlands läns landsting, Västra Götalandsregionen och Landstinget i Jönköping samt GS1 Sweden. Arbetet har samordnats av Hjälpmedelsinstitutet. Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt en upphandlare av hjälpmedel har följt arbetet. 11

12 Genomförande Arbetsgruppen har träffats fyra gånger från januari september Initialt beslutades att det var viktigt att ta reda på vilka hjälpmedel som idag individmärks för spårbarhet. En enkät skickades därför ut till samtliga hjälpmedelscentraler/motsvarande i landet. Efter analys av enkätsvaren har ett förslag tagits fram och stämts av med Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg och Sveriges Kommuner och Landsting. En omvärldsbevakning har genomförts för att se om behovet av unik identitet av hjälpmedel, individmärkning, kommer att förändras inom de närmaste åren. Arbetsgruppen har också följt det arbete som parallellt pågått i SFTI (Single face to Industry) och Sveriges Kommuner och Landstings regi om standard för e-beställningar på hjälpmedelsområdet. Resultatet av arbetet kommer att ingå i utvecklingen av den nya hjälpmedelsdatabasen som pågår och som ska vara förberedd för e-handel. Databasen utvecklas av Centrum för e-hälsa i samverkan, Cehis, på uppdrag av Sveriges Kommuner och landsting. 12

13 Omvärldsbevakning UDI Unique Device Identification UDI (Unique Device Identification) är ett internationellt begrepp för att unikt identifiera medicintekniska produkter. UDI är en sammansättning av den medicintekniska produktens information, till exempel ett artikelnummer, GTIN och tillverkningsinformation, till exempel Lot/Batch eller serienummer. I tabellen nedan beskrivs begreppen och dess förkortningar. UDI Unique Device Identification DI Device Identifier (DI) Identifiering av medicinteknisk produkt PI Production Identifier (PI) Produktionsidentitet (PI) (om tillämpligt) DI+PI=UDI GS1 Standarden Produktidentifiering GTIN GS1 artikelnummer, Global Trade Item Applikationsidentifierare (AI) Utgångsdatum AI(17) t.ex Lot/Batch AI(10) t.ex. 1234AB Serienummer AI(21) t.ex X GTIN eller GTIN+AI=UDI UDI förväntas förbättra patientsäkerheten och sjukvårdens verksamhetsprocesser. Europeiska kommissionen, den amerikanska myndigheten Food and Drug Administration (FDA), och andra lagstiftare betonar patientsäkerheten genom att utveckla och föreslå ändringar i lagstiftningen för att unikt identifiera medicintekniska produkter. Vad som är UDI, DI respektive PI visas i nedanstående bild av en GS1 128 streckkod. 13

14 Genom att införa UDI kan patientsäkerheten ökas och effektiviteten i vårdens försörjningskedja förbättras. Systemet förväntas att otvetydigt kunna identifiera medicintekniska produkter i hela den globala leveranskedjan för att möjliggöra exakta rapporter om biverkningar, effektiv hantering vid återkallande av medicintekniska produkter och minskning av felbehandling. Ett gemensamt globalt system av standarder är grundläggande för att möjliggöra ett effektivt genomförande av UDI med alla hälso- och sjukvårdsintressenter i världen. GS1 Standarder för UDI GS1-systemet har stöd för att alla intressenter effektivt ska kunna möta UDI krav att skapa interoperabilitet och kompatibilitet inom en organisation, mellan organisationer och över landsgränser. Att använda en enda standard kan i slutändan påskynda genomförandet och stärka efterlevnaden av regler för UDI. Märkning av medicintekniska produkter och dess komponenter pågående arbete GS1 användargrupp för utveckling av standarder utreder för närvarande hur identifieringen av konfigurerbara produkter ska utföras. Syftet är att ta fram riktlinjer så att användare kan identifiera dessa typer av objekt och deras komponenter, hantera kundernas val och hur eventuella förändringar i objekten påverkar identifiering. Resultatet kommer att bli en handledning som beskriver hur konfigurerbara objekt ska hanteras. Resultatet av gruppens arbete och den handledning som tas fram kan bli ett bra verktyg i ett framtida arbete för hantering av konfigurerbara artiklar såsom rullstolen. E-beställningar på hjälpmedelsområdet SFTI och SKL har tillsammans med bland annat företrädare för hjälpmedelsverksamheten, hjälpmedelsleverantörer, GS1, HI och Hinfos kansli gått igenom SFTIs standard för e-beställningar och föreslagit vissa förändringar för hjälpmedelsområdet. De ökande kraven på att kunna arbeta med e-beställningar på hjälpmedelsområdet ökar också kraven på globala artikelnummer som GTIN. 14

15 Förutsättningar för förslag Genomförandet av förslagen i denna vägledning är ett långsiktigt arbete som kräver förändringar i arbetssätt och tillgång till teknik som kan hantera den märkning som föreslås. Hjälpmedelscentralernas hjälpmedel utgångspunkt Vägledningen har utarbetats tillsammans med företrädare för hjälpmedelscentraler vilket innebär att den utgår från de produkter som hanteras inom hjälpmedelscentralernas verksamhetsområde. Vilka produkter som ingår i det ansvaret varierar i landet. Flertalet hjälpmedelscentraler/motsvarande ansvarar för förflyttningshjälpmedel, hygienhjälpmedel, hjälpmedel för att kompensera kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar. Några har även ett ansvar för medicinska behandlingshjälpmedel och synhjälpmedel. Medicinska behandlingshjälpmedel som förskrivs och hanteras av kliniker inom sjukvården har inte ingått i uppdraget. Även om förslaget till typ av märkning, nivån för vad som individmärks och av vem utgår från hjälpmedelscentralernas förutsättningar bör det vara tilllämpbart inom andra hjälpmedelsområden. Utgångspunkten för förslaget är att produkter ska vara säkra att använda, att de ska kunna spåras vid behov så att krav på hög patientsäkerhet kan tillgodoses samt att det ska vara kostnadseffektivt för både leverantörer och sjukvårdshuvudmän. Tillgång till teknik är en förutsättning Förslagen i denna rapport utgår från ett framtidsperspektiv på cirka tre till fem år. Förslagen förutsätter att alla som behöver avläsa streckkod eller annan informationsbärare har tillgång till streckkodsläsare eller den utrustning som krävs, antingen via separat handdator eller via applikation i mobiltelefonen. Märkningen förutsätter dataläsning för att snabbt och säkert föra över informationen från hjälpmedlet till datorn eftersom antalet siffror i förhållande till dagens individmärkning ökar. En manuell hantering av den föreslagna märkningen skulle förmodligen skapa många felkällor. Tekniken finns redan idag men den utvecklas och blir billigare. I dagsläget används individmärkningen för visuell läsning vilket medför att den föreslagna märkningen kräver förändrade arbetssätt. 15

16 Behovet att avläsa informationen har bland annat den personal som finns på hjälpmedelscentraler, förskrivare som till exempel hämtar hjälpmedel från buffertförråd och andra som behöver identifiera det unika hjälpmedlet. Följsamhet vid upphandling För att detta förslag ska kunna genomföras förutsätts att hjälpmedelsverksamheterna vid upphandlingar ställer krav som följer förslaget. Individmärkning av hjälpmedel för spårbarhet ska finnas där det behövs för patientsäkerheten och förslaget är framtaget med hänsyn till patientsäkerhet och kostnadseffektivitet. Rapporten ska underlätta att ställa rimliga krav vid upphandling men det är varje sjukvårdshuvudman som bestämmer vilka hjälpmedel som man individmärker för att ha spårbarhet på. Nivån för märkning kan komma att förändras över tid. Om det av olika orsaker ställs högre eller andra krav bör rekommendationerna i denna rapport ses över. 16

17 Resultat enkät Genomförande av enkät För att komma fram till en lämplig nivå för individmärkning för spårbarhet och varför man individmärker genomfördes en enkät till hjälpmedelscentraler eller motsvarande i landsting, regioner och kommuner. Enkäten bestod av två delar; Troligen självklara respektive Fråga om. Delen med Troligen självklara baserades på de hjälpmedel som individmärks av hjälpmedelsverksamheten både i Västra Götalandsregionen och i Stockholms läns landsting. Denna del kompletterades med en lista på de hjälpmedel där vi antog att sjukvårdshuvudmännen gjorde olika. Enkäten skickades ut till hjälpmedelscentraler eller motsvarande i 21 landsting och regioner. Svar erhölls från alla utom ett och två enkäter är inte kompletta. Enkäten skickades också till 8 kommunala hjälpmedelscentraler eller motsvarande. Här har samtliga svarat, men en enkät är inte komplett. Resultat enkät Det finns en stor samstämmighet varför hjälpmedelscentralerna individmärker, men det varierar vilka hjälpmedel som individmärks. Enkätsvaren ger en tydlig bild av hur nivån på individmärkning för spårbarhet ser ut i landet inom hjälpmedelscentralernas verksamhetsområde. Medicinska behandlingshjälpmedel tillhandahålls och hanteras inom hjälpmedelscentraler men också via olika kliniker. De kliniker som hanterar sådana hjälpmedel har inte ingått i undersökningen. Varför individmärks hjälpmedel? Individmärkning görs ofta utifrån en kombination av patientsäkerhet och ekonomiska orsaker. Den främsta anledningen är dock patientsäkerheten. Många använder individmärkning för att hjälpmedlen ska kunna hanteras i den betalnings- eller hyresmodell som används. Några har angett att det är hjälpmedlets värde som styr. Landstinget Kronoberg anger till exempel att alla hjälpmedel värda över tusen kronor individmärks. 17

18 Vilken parameter som väger tyngst varierar för olika hjälpmedel. Ett exempel är kommunikationshjälpmedel, typ dator eller samtalsapparat, där det inte finns några stora patientsäkerhetsrisker men hjälpmedlet har en hög kostnad och betraktas som tillgång eller inventarier i den interna bokföringen och därför individmärks. Motsatsen är till exempel vissa medicinska behandlingshjälpmedel och larm som inte alltid är så kostsamma men som så gott som alla individmärker på grund av patientsäkerheten. Individmärkningen används också för att kunna planera och följa upp serviceåtgärder som en del i säker användning och hantering av medicintekniska produkter. Det finns inte någon skillnad mellan kommuner och landsting/regioner vad gäller anledningen till att man individmärker. Det skiljer sig däremot vilken typ av hjälpmedel som landsting/regioner respektive kommuner har ansvar för. Vilka hjälpmedel individmärks? Det visade sig att arbetsgruppens förmodan om vilka hjälpmedel som individmärks av alla sjukvårdshuvudmän, stämde överens med den praktiska verkligheten. Hela enkätundersökningen finns att ta del av från Hjälpmedelsinstitutet om man skulle önska. I rapporten redovisas en förenklad lista i bilaga 2. Den visar i procent hur stor andel av de kommuner eller landsting som hanterar hjälpmedlet som också individmärker det. Antalet sjukvårdshuvudmän som hanterar hjälpmedlet varierar för olika produkter, vilket är genomgående för hela resultatet. Nedan ges en kort sammanfattning av vad som individmärks idag: i princip alla medicinska behandlingshjälpmedel, olika former av antidecubitusmadrasser träningshjälpmedel, som träningscykel, ståbarr och tippbräda hygienhjälpmedel som flyttbara duschstolar, duschvagnar och toalyftar gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna, dock med undantag av gåstativ, typ betastöd. Betastöd individmärker cirka hälften av sjukvårdshuvudmännen. cyklar rullstolar både manuella och eldrivna drivaggregat och vagnar sängar och sängryggstöd mobila och stationära lyftar arbetsstolar och sittsystem 18

19 dyra kommunikationshjälpmedel de flesta larm. I enkäten ställdes också frågan om ett antal hjälpmedel där arbetsgruppen var osäker på om de individmärks eller inte. Enkäten visade att det finns stora skillnader i hur sjukvårdshuvudmännen bedömer behovet av individmärkning för dessa hjälpmedel. Vi redovisar även i denna del en förenklad lista, se bilaga 3. Av de hjälpmedel som frågades om individmärker flertalet följande: överflyttningsplattform och vridplatta med handtag stimulator, inhalator och pulsoximeter högtalande telefon närlarm dyrare datortillbehör som programvara, huvudmus, pekskärm. Exempel på hjälpmedel som cirka hälften av sjukvårdshuvudmännen individmärker: ramper tyngdtäcken enklare kommunikationshjälpmedel larmmatta. Exempel på hjälpmedel som mindre än hälften av sjukvårdhuvudmännen individmärker: enkla duschpallar badbrädor toaförhöjningar stödhandtag enkla vridplattor. 19

20 Vägledning för individmärkning De förslag som beskrivs nedan är en vägledning till de sjukvårdshuvudmän som har ansvar för medicintekniska produkter som förskrivs som hjälpmedel. Det är sjukvårdhuvudmännen som själva beslutar om vilka rutiner de ska ha för att uppfylla spårbarhet för patientsäkerhet enligt gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Författningar för spårbarhet och individmärkning i sjukvården Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården har vårdgivaren ansvar för att säkerställa att varje verksamhet organiseras för att möjliggöra en säker användning och hantering av medicintekniska produkter (4 ). Verksamhetschefen ansvar bl. a. för att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter förskrivs, utlämnas respektive tillförs till patienter och att medicintekniska produkter som har förskrivits, utlämnats eller tillförts till patienter kan spåras. (6 ) Socialstyrelsen har inte närmare beskrivit på vilken nivå spårbarhet ska finnas för att kraven på spårbarhet ska säkras. Även av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, framgår att rutiner ska finnas för att säkerställa att patientjournalen innehåller dokumentation av de uppgifter som behövs för att tillgodose spårbarhet avseende de medicintekniska produkter som har förskrivits till, utlämnats till eller tillförts en patient (3 kap. 7 ). Leverantören/tillverkaren har ansvar för spårbarhet till hjälpmedelscentralen och hälso- och sjukvården har de lagliga kraven på spårbarhet ut till slutanvändaren, det vill säga patienten och hjälpmedelsanvändaren. Enligt Läkemedelsverkets föreskrifter LVFS 2003:11, bilaga 1, punkt 13 ska: Varje produkt ska åtföljas av den information som behövs för att produkten ska kunna användas på ett säkert och korrekt sätt, och för att tillverkaren ska kunna identifieras. Den märkning som föreslås i denna rapport ersätter inte den märkning som måste finnas avläsbar utan streckkodsläsare för användare av medicintekniska produkter uppgifter om legal tillverkare, CE-märke, nödvändiga begränsningar. 20

21 FDA, U.S. Food and Drug administration svarar för krav på märkning av medicintekniska produkter i USA. De har bara krav på att medicintekniska produkter som tillhör riskklass III ska ha serienummer vilket gör att en rullstol inte självklart har sådan. Den lagstifning som Sverige har ställer dock högre krav och det är därför viktigt att kraven på märkning ställs i upphandlingar. Spårbarhet på olika nivåer I hälso- och sjukvården är kraven på unik identifiering höga. Läkemedel och vissa medicintekniska produkter behöver märkas med bland annat artikelnummer, sista förbrukningsdag, tillverkningsdag och serienummer. Unik identifiering - individmärkning För att ha full spårbarhet ut till hjälpmedelsanvändaren är kraven på hjälpmedel att det finns artikelnummer och serienummer som tillsammans ger en unik identitet. Inom vissa områden finns krav på tillverkningsdag eftersom leverantören har angett en viss hållbarhet för produkten. Lot/batchnummer märkning Spårbarhet kan uppnås via märkning med artikelnummer plus lot/batchnummer. Artiklar som har samma ursprung eller som har behandlats på samma eller likartat sätt identifieras som en batch. Ett parti artiklar kan ha samma lot/batchnummer. Det innebär att det är ett antal hjälpmedel som märks med samma nummer. De hjälpmedel som registreras på batchnivå, d.v.s. inte individmärks, kan inte spåras ut till patient. Lot/batchnummer plus artikelnummer kan användas för spårbarhet av medicintekniska produkter med låg risknivå. Lot/batchnummer kan även innehålla ett tillverkningsdatum. För vissa medicintekniska produkter anger leverantören ett datum för hållbarhet. Lot/batch-nummer kan innehålla tillverkningsdatum för att det ska vara möjligt att kassera produkter som är äldre än hållbarhetsdatum. Det är viktigt att informera hjälpmedelsanvändaren och förskrivare/utlämnare om detta för att det ska vara patientsäkert. 21

22 Artikelnummer Tillbehör och reservdelar inom hjälpmedelscentralernas område har idag bara ett artikelnummer. Under avsnittet Omvärldsbevakning beskrivs ett pågående arbete för märkning av komponenter som ingår i konfigurerade artiklar. Vad bör vara spårbart och individmärkas? Förslaget i denna rapport har utarbetats av leverantörer, hjälpmedelsverksamhet, HI och GS 1 Sweden och samtliga är överens om nivån. Förslaget bygger på enkätsvar från nästan samtliga hjälpmedelscentraler/ motsvarande i landet och deras tillämpning bygger på lång erfarenhet inom hjälpmedelsverksamheten. Artikeltyp som bör märkas Individmärkning bör göras av huvudhjälpmedel. De artikeltyper som hjälpmedel idag indelas i är huvudhjälpmedel, tillbehör och reservdelar. Huvudhjälpmedel är ett komplett fullt fungerande hjälpmedel, t.ex. rollator, eller den artikel kring vilken hjälpmedlet är uppbyggt, exempelvis rullstolschassi. Det kan också vara komplexa hjälpmedel som i kombination med andra hjälpmedel bildar nya kombinationsenheter, exempelvis ett drivaggregat. Hjälpmedel som kan fungera tillsammans med produkter på öppna marknaden, t.ex. toalettstolsförhöjning eller sittdyna, är också huvudhjälpmedel. Ett huvudhjälpmedel kan också vara den bärande delen eller den del som artikeln inte fungerar utan. Definitionerna är hämtade från hjälpmedelsdatabasen Hinfo, se bilaga 4. Lyftselar är ett tillbehör men arbetsgruppen föreslår ändå att lyftselar ska vara individmärkta ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Arbetsgruppen föreslår att grundprincipen är att det är huvudhjälpmedel som ska individmärkas. Lyftselen bör individmärkas som ett av få undantag. Vilka hjälpmedel ska individmärkas från leverantör Syftet med föreslagen lösning är en vinna - vinna situation för både leverantörer och sjukvårdshuvudmän och det är väsentligt att kraven ställs på en rimlig nivå. Det är viktigt att påpeka att detta är ett långsiktigt arbete och att målsättningen är att det på sikt ska effektivisera och förbättra för verksamheterna och leverantörerna. Globala artikelnummer, GTIN, som är en del av individnumret, är också viktigt för e-handel. 22

Patientnära scanning

Patientnära scanning Patientnära scanning Hur kan en standard öka patientsäkerheten GS1-konferens april 2013 Photo Courtesy of HCA Elisabeth Ström Servicetjänster och Logistik, Karolinska Universitetssjukhuset Vem är Elisabeth?

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR FÖRSKRIVARE I WEBSESAM

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR FÖRSKRIVARE I WEBSESAM UTBILDNINGSMATERIAL FÖR FÖRSKRIVARE I WEBSESAM Uppdaterad: 140113 websesam Utbildningsmaterial för förskrivare Har du frågor vänd dig i första hand till användarstödet på din arbetsplats. I andra hand

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Meddelande. Klicka på datumet för att gå vidare

Meddelande. Klicka på datumet för att gå vidare Websesam End Detta är första sidan i websesam här visas eventuella meddelanden från scentralen och meddelanden om avslutade arbetsorder, avvikelser eller förändrade leveransdatum. Klicka på datumet för

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin Flyttrutin Lista och rutiner för hantering och fakturering av hjälpmedel vid flytt mellan landsting, region och kommun inom hjälpmedelscentralerna/ motsvarande 2013-04-16 Anslutning till rutin för betalning

Läs mer

Bruksanvisningar till hjälpmedel. för personer med funktionsnedsättning 2010

Bruksanvisningar till hjälpmedel. för personer med funktionsnedsättning 2010 Bruksanvisningar till hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning 2010 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Revidering: Lars Wärnberg i samarbete med arbetsgrupp. Foto: Sara Fundell Projektledare: Lars

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel 2008-08-13 REV 2010-01-22 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel Instruktionen hänvisar till gällande bestämmelser som

Läs mer

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (12) Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Vårdgivarens ansvar

Läs mer

Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke. En guide till rätt märkning framtagen av:

Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke. En guide till rätt märkning framtagen av: Rätt märkning en del av din produkt och ditt varumärke En guide till rätt märkning framtagen av: Inledning Rätt märkning är en förutsättning för att effektivt kunna köpa, lagra, sälja, administrera och

Läs mer

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården Konsumentprodukter som hjälpmedel En handbok för hälso- och sjukvården Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Ulla-Britt Blomquist och Manólis Nymark Ansvarig handläggare: Ulla-Britt Blomquist Illustrationer:

Läs mer

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Konferens nikola.nu 2014-10-23 Innehåll 1. Om projektet 2. Hjälpmedelsdatabas 3. Tema hjälpmedel 4. När projektet är slut OM PROJEKTET ehälsa och Strategisk IT Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Internetdagarna 2006-10-24

Internetdagarna 2006-10-24 Internetdagarna 2006-10-24 www.gs1.se En global organisation Mer än 1,3 milj företag som kunder Mångdubbelt fler använder lösningarna Säkerställer en global standard (kärnverksamhet) Numreringssystem Informationsbärare

Läs mer

Med Utprovning avses att konsulent och/eller tekniker bistår förskrivare med experthjälp vid val av hjälpmedel för bestämd brukare.

Med Utprovning avses att konsulent och/eller tekniker bistår förskrivare med experthjälp vid val av hjälpmedel för bestämd brukare. 2012-01-20 1 (5) BILAGA 4 DEFINITIONER TJÄNSTER Utprovning Med Utprovning avses att konsulent och/eller tekniker bistår förskrivare med experthjälp vid val av hjälpmedel för bestämd brukare. Anpassning

Läs mer

BETALNING FÖR HJÄLPMEDEL SOM MEDTAGES VID FLYTT IN / UT UR LÄNET

BETALNING FÖR HJÄLPMEDEL SOM MEDTAGES VID FLYTT IN / UT UR LÄNET 2005-01-10 BETALNING FÖR HJÄLPMEDEL SOM MEDTAGES VID FLYTT IN / UT UR LÄNET 1. Syfte Denna rutin styr regler om övertagande och betalning för hjälpmedel som medtages vid flytt inom Sverige. Det landsting

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Hur många är ni som besvarar enkäten?

Hur många är ni som besvarar enkäten? Hur många är ni som besvarar enkäten? Namn Antal % A. Jag besvarar enkäten ensam B. Vi är en grupp på vår arbetsplats som besvarar enkäten tillsammans 23 41,8 32 58,2 Total 55 100 1 Om mer än en rollatorer

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

Patientindividuell försörjning

Patientindividuell försörjning Patientindividuell försörjning Presentation 2015-06-04 Apotekarsocietetens temadag Tomas Wennebo Vad är GS1 kända för? 07350000000023 Vi brinner för en gemensam standard Europa Storlek 37.5 Kina Storlek

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

F-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things

F-ONS. Federated Object Naming Service. Katalogen för Internet of Things F-ONS Federated Object Naming Service Katalogen för Internet of Things F-ONS The Internet of Things Om några år kommer Internet of Things att revolutionera våra liv ungefär som det vanliga Internet har

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Juridik och informationssäkerhet

Juridik och informationssäkerhet 2 KAPITEL Juridik och informationssäkerhet Sammanfattning Information som hanteras i socialtjänstens hemtjänstverksamhet (hemtjänst) och i kommunal hälso- och sjukvård (hemsjukvård) innehåller känsliga

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Generisk förskrivning IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Bakgrund 2006 LV tog i sin rapport inte ställning till om generisk förskrivning borde genomföras. Om, föreslogs ett

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10. Anna Netterheim

Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10. Anna Netterheim Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10 Vård och Omsorg Anna Netterheim Hjälpmedelsabonnemang Bakgrund Förvaltningen har fått i uppdrag från Vård- och omsorgsnämnden att utreda möjligheterna att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Grunden i GS1-systemet

Grunden i GS1-systemet Grunden i GS1-systemet Agenda Introduktion till GS1 Värdekedjan Skapa nummer till Artiklar Kollin Parter och platser Att välja streckkod Märka förpackning och pall Skapa streckkoder som alltid går att

Läs mer

Riktlinje för medicintekniska produkter (MTP)/Hjälpmedel

Riktlinje för medicintekniska produkter (MTP)/Hjälpmedel RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2013-11-26 Ulrika Ström, Eva Franzén Ulrika Ström, Eva Franzén, Förvaltningsledningen 2 2014-04-08 Ulrika Ström, Eva Franzén Ulrika Ström, Eva Franzén, Förvaltningsledningen

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?

Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Lisa Ericson farmacie dr, projektledare ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar lisa.ericson@lnu.se

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

MEDICINTEKNISK HANDBOK REGLER OCH RUTINER

MEDICINTEKNISK HANDBOK REGLER OCH RUTINER MEDICINTEKNISK HANDBOK I REGLER OCH RUTINER INNEHÅLLSFÖRTECKNING LAGSTIFTNING... 4 Socialstyrelsens författningssamling... 4 Lagar... 4 Förordningar... 4 Föreskrifter... 5 SYFTE... 6 MÅL... 6 ANSVAR..6

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212 Handläggare: Sektion/Enhet: Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Civilrättssektionen Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Riktlinjer Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Antagen av Kommunstyrelsen 94/2010 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-180 00 i www.tierp.se Riktlinjer

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rutiner för kundlager

Rutiner för kundlager Rutiner för kundlager 05-04 Innehållsförteckning Syfte och målgrupp... Ägande av hjälpmedel på kundlager... Kriterier för ett nytt kundlager... Ansvar för kundlager... Verksamhetssystem... Beställning

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

2013-11-28. Lokala riktlinjer för hjälpmedel i Gävle Kommun

2013-11-28. Lokala riktlinjer för hjälpmedel i Gävle Kommun Lokala riktlinjer för hjälpmedel i Gävle Kommun 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Allmänna riktlinjer 3 Ritlinjer förskrivning inom produktnivå 5 04 Personlig Medicinsk behandlig 6 05 Hjälpmedel för träning

Läs mer

Anmälan avvikelse och reklamation

Anmälan avvikelse och reklamation Anmälan avvikelse och reklamation Fel, brist eller dröjsmål på en vara eller tjänst upptäcks Logga in i Websesam Välj Hjälpmedel Registrera avvikelse eller reklamation Skriv in patientens personnummer

Läs mer

Sweden. 2005 GS1 Sweden

Sweden. 2005 GS1 Sweden GS1 Dagordning Om GS1 och GS1 Sweden EPCglobal och det svenska projektet E-handelsinitiativ i dagligvarubranschen Vad? Varför just nu? Status En global organisation En global organisation Mer än 1,3 milj

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Mötesanteckningar Kundforum 1. Inledning 2. Information om komponenthantering 3. Hjälpmedelscentralen Västra Götaland

Mötesanteckningar Kundforum 1. Inledning 2. Information om komponenthantering 3. Hjälpmedelscentralen Västra Götaland Samverkan: Mötesanteckningar Kundforum Datum: 15 november 2012 Plats: Burgårdens konferens, Skånegatan 20, Göteborg Ordförande: Lena Karlsson Sekreterare: Solveig Landström 1. Inledning Deltagarna hälsas

Läs mer

Effektivisera din hantering av produktbilder med Validoo MediaStore

Effektivisera din hantering av produktbilder med Validoo MediaStore Effektivisera din hantering av produktbilder med Validoo MediaStore Få ordning på dina produktbilder en gång för alla Validoo MediaStore effektiviserar allt från fotografering till flöde och publicering

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL

4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL 4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖRSKRIVARE Med förskrivare avses det som tidigare benämndes ordinatör. I dessa riktlinjer är begreppet ordinatör ersatt med begreppet förskrivare. På samma

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Samverkansmöte om hjälpmedel

Samverkansmöte om hjälpmedel Minnesanteckning Samverkansmöte om hjälpmedel Tid och plats Onsdag 9 oktober 2013, kl. 13-15 Hjälpmedelskonsulentverksamheten, Köpmangatan 37, Luleå SPF, Gunilla Bergstedt SPRF, Eivor Öhman SKPF, Majvor

Läs mer

NYHETER I websesam 2

NYHETER I websesam 2 NYHETER I websesam 2 Påloggningsinformation websesam 2 Av sekretesskäl måste Du logga in i gamla websesam 1 för att få information om hur Du loggar in i websesam 2. WebSESAM 1 och informationen når Du

Läs mer

St. Antonius sjukhus Spårbarhet av implantat

St. Antonius sjukhus Spårbarhet av implantat St. Antonius sjukhus Spårbarhet av implantat Av Benno Manshot, St. Antonius-sjukhus St. Antonius sjukhus i Nieuwegein, Nederländerna, har infört en standardiserad lösning för att effektivisera den elektroniska

Läs mer

Val av affärsprocess - vägledning

Val av affärsprocess - vägledning Val av affärsprocess - vägledning Syftet med detta dokument är att underlätta vid valet mellan SFTI:s olika affärsprocesser vid införande av e-handel. Detta görs genom att på en övergripande nivå förklara

Läs mer

Framgångsexempel inom ehandel NEA 2006-12-05 Staffan Olsson

Framgångsexempel inom ehandel NEA 2006-12-05 Staffan Olsson Framgångsexempel inom ehandel NEA 2006-12-05 Staffan Olsson www.gs1.se Dagordning Sweden Några ord om GS1 Artikelinformation ESAP20 enkelt handelsflöde 2 GS1 - en global organisation 104 organisationer

Läs mer

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 SFTI (Single Face

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

FÖRSLAG. 33 Prismodell för hjälpmedel

FÖRSLAG. 33 Prismodell för hjälpmedel Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-11-04 GNVO11-031 33 Prismodell för hjälpmedel Gemensamma nämndens vård, omsorg och

Läs mer

Buffertlager hjälpmedel

Buffertlager hjälpmedel Buffertlager hjälpmedel Buffertlager hjälpmedel Presentation buffertlager Genomgång inventering, flytt mm Genomgång ekonomi och betalning Gruppuppgift: kontroll förskrivare, lager mm Buffertlager hjälpmedel

Läs mer

Förpackning... 17 Mått... 17 Förvaring och hantering... 18

Förpackning... 17 Mått... 17 Förvaring och hantering... 18 Innehåll... 2 Artikelinformation för en artikel på basnivå... 2 Artikelinformation, dokument... 2 Artikelinformationshuvud... 2 Artikelidentitet... 4 Artikelnivå... 5 Artikelstatus... 6 Förpackning...

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer

Styrgruppen för HMC:s verksamhet

Styrgruppen för HMC:s verksamhet Styrgruppen för HMC:s verksamhet Styrgruppsmöte 19 mars 2013 Ekonomisk rapport Månadsbokslut februari 2013 Övergången till kommunal betalare Faktureringen i januari och februari Felen som uppstod Kontroll

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ulla-Britt Blomquist, HI och Dina Jacobson samt Mia Pless (ICF), Lars

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2014-10-01 ON 2014/0083 53515 Omsorgsnämnden Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Funktionsnedsättning och toalettbesök. intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet

Funktionsnedsättning och toalettbesök. intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet Funktionsnedsättning och toalettbesök intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet Min balans är nedsatt så jag kan inte springa ut i skogen och kissa när jag är ute och åker bil. Men öppnar

Läs mer

Kändisspotting i sjukvården

Kändisspotting i sjukvården Kändisspotting i sjukvården Sten Jacobson Grundprincip för hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens integritet och självbestämmande. PDL ska ge en bättre samverkan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m.

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. SOSFS 2011:16 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälsooch sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

websesam-dokumentation

websesam-dokumentation 2014-10-22 Hjälpmedelsservice websesam-dokumentation INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANVÄNDA WEBSESAM... 1 ADRESS TILL WEBSESAM... 1 LOGGA IN... 1 BEHÖRIGHET... 1 DOKUMENTATION... 1 WEBSESAM-SUPPORT... 1 STARTSIDAN...

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01

Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01 Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01 Verksamhetschefer och MAS/MAR i Södertörn Stockholms län och Gotland Riktlinjer och rutiner om MTP gemensamma

Läs mer

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01 REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 Gäller fr o m 2001-11-01 Landstinget Halland samt Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Halmstads, La- Dnr 2001:238

Läs mer

2015-02-03. GS1 för byggsektorn. Vi brinner för en gemensam standard. Vår Vision

2015-02-03. GS1 för byggsektorn. Vi brinner för en gemensam standard. Vår Vision GS1 för byggsektorn Vi brinner för en gemensam standard Vår Vision En värld där varor och information flödar effektivt och säkert till nytta för företag, organisationer och människor, varje dag, var de

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

1177 Vårdguiden Hitta och jämför hjälpmedel 2013-11-15 HSN 1308-0931 Anna Dahlström, PL

1177 Vårdguiden Hitta och jämför hjälpmedel 2013-11-15 HSN 1308-0931 Anna Dahlström, PL 1(5) Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Aktuellt läge 15 nov Det här utskicket går till chefer för hjälpmedelsverksamhet, hjälpmedelsleverantörer, SPOC:ar, projektets arbets- och referensgrupper och Hinfos

Läs mer

Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet. Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga

Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet. Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet Resultat från

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Förändring av produktanvisningar i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel

Förändring av produktanvisningar i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel 1 (1) Beslutsunderlag Datum 2015-04-10 Diarienummer HS 76-2015 HSD-D 5-2015 Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Mia Isacson Telefon: 0700-825819 E-post: mia.isacson@vgregion.se

Läs mer

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel

Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar. tre olika vägar till hjälpmedel Förskrivningsprocessen Fritt val av hjälpmedel Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ulla-Britt Blomquist, HI och Dina Jacobson samt Mia Pless (ICF), Lars

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre Kognitiva hjälpmedel punkt kom Eva Persson Birgitta Bjerre Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund... 2 3. Syfte... 3 4. Genomförande... 3 5. Resultat... 8 6. Slutsatser och rekommendationer... 10

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se

2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd Katrin Westlund katrin.westlund@socialstyrelsen.se 2013-02-12 Dnr 63643/2012 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd katrin.westlund@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring Socialstyrelsen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer