ÅLANDS OMSORGSFÖRBUND k.f. Stödbehovsbedömningar i Ålands omsorgsförbund en beskrivning

Transkript

1 Stödbehovsbedömningar i Ålands omsorgsförbund en beskrivning Sedan budgetåret 2017 är personaltilldelningen, och därmed den största delen av budgeten, för gruppboendeverksamhet och daglig verksamhet i Ålands omsorgsförbunds (ÅOF) regi stödbehovsbedömd. Följande text handlar om hur stödbehovsbedömningen går till från intervju till en klients personalbehov. Bedömningstillfälle intervju Intervjun sker utifrån ett standardiserat frågeformulär (bilaga 1). Närvarande är servicechef (SC) och metod- och kvalitetschef (MKC), vilka håller i intervjun. En till två personal från den enhet där klientens stödbehov ska bedömas och en person från klientens hemkommun deltar också. MKC ställer frågor och SC antecknar de svar som personal ger. När alla frågor är ställda, läser SC upp sina anteckningar, för att personal och kommunens representant ska få möjlighet att höra och kommentera ifall SC har missförstått något. Om så är fallet korrigeras det. Den delen av bedömningstillfället tar ungefär 20 minuter. När det är säkerställt att SC och MKC har uppfattat informationen korrekt, går de ut ur rummet. De gör nu en bedömning av klientens personalbehov i ett standardiserat bedömningsdokument (bilaga 2 och 3). Såväl frågeformuläret som bedömningsdokumentet är desamma som används i den så kallade Stockholmsmodellen, som också används av Kårkulla för deras vårdtyngdsmätningar. I det bedömningsdokument som ÅOF använder har en mellannivå lagts till jämfört med Stockholmsmodellen, i syfte att skapa en mer rättvis bedömning med nivåer med mindre spann av stödbehov. Motsvarande nivå 4 finns inte i Stockholmsmodellens bedömningsdokument. I skapandet av motsvarande dokument är det naturligtvis svårt att hitta en text på alla nivåer som passar alla klienter, som bedöms. Ibland, eller till och med ganska ofta, måste man därför i bedömningen snarare utgå ifrån att personen inte riktigt har så stort stödbehov och heller inte så lite, så det blir mittemellan. Det vill säga att en klient till exempel inte riktigt har så stort stödbehov som framkommer på nivå 3 men heller inte så lite som framkommer på nivå 1, då får det bli nivå 2, trots att texten kanske inte stämmer helt med beskrivningen av personen. Bedömningstillfället avslutas sedan genom att SC och MKC går tillbaka till intervjurummet och berättar hur de har bedömt klientens stödbehov. Det vill säga på vilken nivå inom de sju olika behovsområdena de har bedömt att klienten ligger, utifrån den information som framkommit under intervjun. Återigen får sedan såväl personal som kommunens representant möjlighet att kommentera. Strävan är att alla närvarande ska kunna enas om bedömningen. Den sammanlagda tidsåtgången för ett bedömningstillfälle är ungefär minuter. Exempel på resultat av en bedömning inom gruppboende:

2 Man kan då utläsa att de under intervjun närvarande har enats om att klientens stödbehov ligger på nivå 3 i social interaktion, nivå 1 i förflyttning, nivå 2 i kommunikation, nivå 3 i personlig vård, nivå 3 i hemliv, samt nivå 2 i både fritid och psykomotorisk oro/medicinsk omvårdnad.

3 Omvandling till personalbehov Att bedömningen är gjord innebär egentligen inte något mer än klientens behov är indelat i en nivå mellan ett och sex i de sju olika behovsområdena. Den informationen behöver sedan omvandlas i personalbehov per tidsenhet. I ÅOFs stödbehovsbedömning räknas det ut hur många timmar under en vecka som klienten behöver personalstöd. För att lyckas med ovanstående har det skapats en nyckel som omvandlar varje nivå till tid (Bilaga 4 och 5). Tiden som tilldelas på varje nivå är framtagen utifrån ett ungefärligt snitt som klienter på den nivån hade personalstöd för det specifika behovsområdet innan stödbehovsbedömningar infördes. Jämfört med Stockholmsmodellen har ÅOF lägre tilldelning av personal för grundvård och klienter som inte alls är delaktiga i hushållssysslor, men högre tilldelning för behov inom social interaktion och personlig vård. När samma exempel som ovan omvandlas till tid ser vi i följande i nyckeln:

4 Det vi då ser är att klienten, om man summerar de olika behovsområdena, når ett sammanlagt personalbehov av 4+0+0, ,4+3=18,9 timmar per vecka. I bedömningsförfarandet ingår också att en klient inte ska kunna få personaltilldelning för samma sak inom två behovskategorier. Till exempel en klient kanske har svårigheter med den sociala interaktionen som beror på en hög psykomotorisk oro. Vid bedömningstillfället kan då endast det ena behovsområdet hamna i på en högre nivå den som är orsaken. Det är också så att nyckeln tar hänsyn till att den inte ska kunna ge varken mer eller mindre personaltid än vad det faktiska behovet är, så långt det är möjligt. Om det till exempel vore så att alla aktiviteter utanför boendet vore aktiviteter som görs på egen hand, skulle personaltilldelningen för nivå 4 på förflyttning vara högre. Eftersom det ofta sker i grupp, kan en personal stödja fler klienter samtidigt, varför också personaltilldelningen blir lägre. Det sammanlagda personalbehovet under en vecka innebär att klienten hamnar i en kategori. Vilket personalbehov som leder till vilken kategori går utläsa från bilaga 6 och 7. Exempelklienten här ovan skulle alltså hamna i kategori 2. Därigenom får ÅOF underlaget för hur mycket personal som behövs för att ge klienterna de stöd de behöver för den vakna tiden i gruppboendet och för tiden de är på daglig verksamhet det är den personalstyrka som ligger till grund för den bedömda delen av klientens dygns- och dagspris. För att få fram priset på varje kategori ser man först till hur mycket personalbehov i snitt en klient inom den kategorin har. För 2018 ser snittet inom de olika kategorierna i gruppboende ut enligt följande: Kategori 1 11,2 timmar Kategori 2 22,4 timmar Kategori 3 33,0 timmar

5 Kategori 4 Kategori 5 Kategori 6 49,0 timmar 60,0 timmar 72,6 timmar (tilldelas dock enbart 70 timmar, då utgångspunkten är 70 timmar vaken tid i boendet per vecka) För den dagliga verksamheten ser snittet ut enligt följande: Kategori 1 4,5 timmar Kategori 2 9,0 timmar Kategori 3 14,8 timmar Kategori 4 20,9 timmar Kategori 5 25,9 timmar Kategori 6 35,6 timmar (tilldelas dock enbart 30 timmar, då utgångspunkten är 30 timmar i daglig verksamhet per vecka) Övriga delen av priset basavgiften I boendeverksamheten behövs också nattpersonal, de flesta enheter har en personal på natten medan tre (Åkersvängen, Södragatan och Blåbärsstigen) i dagsläget har två. En enhet med en nattpersonal som i bedömningen har ett behov av 147 timmar personalstöd till sina klienter, behöver då sammanlagt 215 timmar personal per vecka ( timmar nattarbete). Därutöver har enheten tre timmar personalmöte var tredje vecka, där all personal ska delta. 215 timmar dividerat med 38,75 (personals veckoarbetstid om heltid) ger 5,5 personal. Om 5,5 personal ska gå på möte i tre timmar var tredje vecka, innebär det en timme per vecka per personal. Det ger att det sammanlagda behovet av personaltimmar på enheten är 220,5 (215+5,5 timmar personalmöte). 220,5 dividerat med nämnda 38,75 ger att enheten behöver 5,7 personal i sin personalstyrka. Av ovanstående enhets totala personalstyrka finansieras 147 timmar av den bedömda delen av dygnspriset, medan resterande 73,5 timmar finansieras av basavgiften. I basavgiften ingår också enhetens del i förbundets förvaltningskostnader. På samma sätt tillkommer kostnader inom daglig verksamhet, som dock inte har nattpersonal. Där är det istället samma mängd personalmöten som i boendet, förberedelsetid på morgonen samt klienttransporter, utöver förvaltningskostnader som ligger grund för basavgiften. Basavgiften är densamma för alla klienter, oavsett stödbehov. Praktiskt tillvägagångssätt En klient behöver finnas ca 4 månader inom boendeservicen innan en bedömning kan genomföras. Detta för att personal ska känna klienten tillräckligt bra när bedömningen görs. Till dess att en bedömning kan genomföras faktureras hemkommunen en uppskattad kategori. När en ny bedömning har gjorts meddelas hemkommunen och föreståndaren på enheten den nya kategorin, inklusive belopp och personalresurs. Den nya kategorin faktureras för därpå följande månad.

6 En föreståndare har rätt att begära omprövning av stödbehovsbedömningen efter att ett förändringsbehov varat ca 4 månader. Till dess att ny bedömning görs får tillfällig personal tas in för att täcka stödbehovet. Klientoperativ gruppens beskrivning per januari 2018.