ARBETARHISTORIA #1 2/2009 [ ] Sverige och USA Hushållsnära tjänster Palme och CIA

Transkript

1 ARBETARHISTORIA #1 2/2009 [ ] Sverige och USA Hushållsnära tjänster Palme och CIA

2 ARBETARHISTORIA ledare: Bortrest jimmy engren: Skandinaviska socialister i Two Harbors, Minnesota. Arbetarklasskultur och lokalpolitik före första världskriget. 12 dorothy sue cobble: Vänskap bortom Atlanten. Arbetarfeministernas internationella nätverk efter andra världskriget 21 emma strollo: Från pigjobb till hushållsnära tjänster ett historiskt perspektiv. 29 klaus misgeld: Olof Palme, CIA och Polen. Källkritiska funderingar kring en osannolik historia 34 kaj björk: Från studentpolitik till Saltsjöbaden. Kaj Björk porträtterar Arnold Sölvén, LO:s förste jurist. 41 mats johansson och tage alalehto: Kommunism och nazism i lokalsamhället. Lokala aktörer i Båtskärsnäs, Karlsborg och Tärendö under 20- och 30-talen Omslagsbilden: Folkkalendern september Teckning: Curt Peters. 4 KOMMENTERAT 47 hans larsson: Något om att läsa... NYHETER FRÅN ARAB 49 joan sangster:»labouring Feminism and Feminist Working-class History in Europe and Beyond» Conference Report. 51 hans larsson: Om bibliotekets förvärv. 52 maria boman: Accesioner arne högström: Brita Åkerman herrgårdsfröken som blev folkupplysare. RECENSIONER 58 lars björlin: Anarkismen i Sverige Henrik Lång, Drömmen om det ouppnåeliga. Anarkistiska tankelinjer hos Hinke Bergegren, Gustaf Henriksson- Holmberg och Einar Håkansson. 59 fredrik lilja: Barn och ungdomar i arbete Barndom och arbete, Ingrid Söderlind & Kristina Engwall (red). 61 lars björlin: Aleksandra Kollontaj i Norden. Yngvild Sørbye (red.) Revolusjon, kjærlighet, diplomati. Aleksandra Kollontaj og Norden. DOKUMENTET 66 För mer än hundra år sedan: August i Amerika

3 LEDARE Bortrest... uppenbarligen har Lukas Moodyson läst antologin Global Woman, utgiven av Barabara Ehrenreich och Arlie Russel Hochschildt, inför sin senaste film Mammut. Det framgångsrika amerikanska paret, han spelnörd, hon kirurg, har en sjuårig dotter Jacky som de inte träffar särskilt ofta, men så har de också den filippinska barnflickan Gloria som har lämnat sina båda pojkar hos sin mor någonstans på Filippinerna. Med pengarna hon tjänar hos den rika familjen i New York bygger hon ett nytt hus åt familjen på Filippinerna. Något som Ehrenreich och Hochschildt har skrivit om som en slags geografisk klassresa, lite pengar i New York ger en ett annat materiellt liv i den globala södern. Gloria får inte bara betalt i amerikanska dollar, som förresten inte riktigt räcker till för att bygga färdigt huset, den andra delen av lönen är att hon är älskad av den amerikanska flickan. Hon utför det som kallas för emotionellt arbete. Kort sagt Gloria jobbar dygnet runt, bor hos sin arbetsgivare och har inte träffat sin familj på flera år. Man skulle kunna säga att livspusslet, som dilemmat arbete familj kallas idag, varken är löst hos den rika familjen Vidales eller hos den betydligt fattigare Gloria. Och även om paret Vidales kan ge sig hän åt sina karriärer, så är det i slutändan Gloria och hennes filippinska familj som betalar slutnotan för detta, även om amerikanska dollar förbättrar deras livssituation betydligt. Hemarbete Foto: Sallstedts Bildbyrå. dilemmat arbete och familj är inget nytt fenomen. I Sverige lagstiftade riksdagen 1939 om ett förbud för arbetsgivare att avskeda kvinnor på grund av graviditet eller giftermål. Bakom detta beslut fanns det en rädsla att det inte föddes tillräckligt många barn om kvinnor inte fick stanna kvar på arbetsmarknaden. Detta har säkert varit ett viktigt steg mot en förändrad jämställdhet på arbetsmarknaden, särskilt i en internationell kontext där den svenska lagstiftningen var jämförelsevis tidig. Men dilemmat har inte lösts med denna lag. Barnomsorg fanns under mellankrigstiden enbart i enstaka fall och givetvis inte i kommunal regi utan ägd av företagen som behövde billig arbetskraft. Lösningar fanns att köpa för de mera välbesuttna; de hade råd med barnflickor och hembiträden som länge arbetade under oreglerade arbetsförhållanden. dorothy sue cobble och Emma Strollo diskuterar frågan om hushållsnära tjänster i detta nummer av Arbetarhistoria men från två olika perspektiv. Cobble visar hur den svenska hembiträdeslagen och införandet av hemsystrar i Sverige fick betydelse för den amerikanska socialpolitiken efter andra världskriget. Cobble har inte bara ett utifrånperspektiv på den svenska utvecklingen utan lyfter också fram ett tydligt fackligt perspektiv i frågan som ofta har glömts bort när hushållsnära tjänster diskuteras i Sverige. Arbetsvillkoren för hushållsanställda är fortfarande idag en viktig fråga i USA, vilket inte minst den växande fackliga rörelsen av hushållsanställda under senare år bekräftar. Emma Strollo fokuserar i sin artikel på betydelsen av samverkan mellan etnicitet, klass och kön i frågan om hushållsnära tjänster. Hon påpekar att det finns en kontinuitet i synen på invandrade kvinnor som ideala hembiträden från fyrtiotalet fram till idag. och visst kan man fråga sig om det nya urbana, jämställda arbetslivet skulle kunna kombineras med ett tillfredsställande familjeliv om det inte fanns invandrad arbetskraft i Sverige. Men även denna fråga innehåller egentligen inget nytt åtminstone om man ser det utifrån ett historiskt perspektiv. I början av 1900-talet utvandrade inte bara många svenska män till USA, något som Jimmy Engren skriver om i sin artikel i detta häfte, utan också många svenska kvinnor, för tyska och svenska hembiträden var på den tiden efterfrågade i USA. Ensamstående kvinnor saknade försörjning i Sverige, samma push-faktor som för filippinska kvinnor idag och USA utgjorde samma pull-faktor som västvärlden idag. Många ensamstående svenskor åkte till Rhode Island vid förra sekelskiftet, där den rika överklassen hade sina villor ofta byggda av svenska byggmästare. Idag bor många av ättlingarna till dessa hembiträden själv i stora villor, granne med skådespelare och andra kändisar inte längre som tjänstefolk utan som ägare till villorna. men hur resan fortsatte för merparten av dessa kvinnor är fortfarande en fråga för forskningen. om august palm, som bland annat åkte till Rhode Island, men också till Minnesota, även lyckades agitera bland dessa hembiträden är svårt att säga, men dokumentet handlar om Palms resa till USA, en resa som förresten också syftade till att tjäna pengar för det politiska arbetet i Sverige. ARBETARHISTORIA 1 2/2009 3

4 Skandinaviska socialister i Two Harbors, Minnesota Arbetarklasskultur och lokalpolitik före första världskriget Under tiden före första världskriget var socialismen en stark lokal kraft på många håll i USA. Exemplet Two Harbors, Minnesota, visar hur klass och etnicitet medvetet vävdes samman för att skapa en klassmedveten arbetaridentitet med tydliga etniska förtecken. I och med att USA trädde in i kriget 1917 påbörjades ett aktivt arbete för att marginalisera denna till förmån för en angloamerikansk nationell identitet. AV JIMMY ENGREN I det lilla järnvägssamhället Two Harbors i Lake County, Minnesota, kunde man i lokaltidningen från den 25 mars, 1911 läsa följande: Den gamla stadsledningen och de självutnämnda diktatorerna inom ståltrusten som har trotsat folkviljan i mer än tjugo år förtjänade det misstroendevotum som en enig väljarkår delgav dem vid valurnorna vid förra veckans allmänna val Vi gläds åt att veta att den mask av politiskt ränkspel och förräderi som så länge präglat politiken äntligen ryckts bort från Lake Countys trojanska häst där ett flertal Benedict Arnolds och Judas Iscariots av den moderna typen fortfarande existerar. 1 De lokala valen det året resulterade i en jordskredsseger för socialistpartiet som med starkt stöd av järnvägsortens arbetarklass och delar av småborgerligheten kunde välja in en majoritet av stadens åldermän (aldermen) för de fyra stadsdelarna. Partiet vann dessutom den viktiga borgmästarposten samt en majoritet i»city Council». Redaktören för en av ortens tidningar, år 1911 en relativt gammal man på 60 och några år, uttryckte också glädje över att han fått uppleva hur dubbelmoral, maktfullkomlighet och politisk kartellbildning äntligen blivit besegrade av en folkmajoritet i Two Harbors. Valsegern och den högtravande retoriken i lokaltidningen understryker att en maktkamp mellan olika politiska intressen hade föregått valet Det var en kamp där det lokala storföretaget D&IR hade använt det republikanska partiet som en plattform för att befästa sin politiska maktposition i lokalsamhället. Maktkampen präglades av att den på distinkta sätt följde klassintressen och kulturella skiljelinjer. Den här artikeln syftar till att visa hur svenska, finska och engelskspråkiga socialister under några år omformade den lokala offentligheten i Two Harbors, Minnesota, politiskt och kulturellt genom att ifrågasätta den angloamerikanska borgarklassens ledarskap och genom att erbjuda ett alternativt identitetsprojekt. Mer konkret vill jag belysa hur detta projekt formulerades och vilka strategier som utvecklades av socialistklubbarna för att expandera sin maktposition på den lokala offentlighetens arena. Det empiriska fokus för denna uppsats blir åren 1915 till 1917 då den socialistiska rörelsen stod som starkast i Two Harbors. Valet i Two Harbors 1911 var inte unikt och endast en av många snarlika socialistiska segrar i lokalval runt hela USA mellan 1910 och Under perioden valdes hundratals socialistiska kandidater till olika officiella ämbeten, dock främst på lokal nivå. Trots socialismens tillkortakommanden på den federala nivån var ideologin en aktiv kraft som, åtminstone i delar av USA, formade politiken under den progressiva eran med partier som kämpade om den amerikanska arbetarklassens röster. 2 Two Harbors, en arena för social och kulturell maktkamp Two Harbors i Minnesota grundades vid mitten av 1880-talet och var inledningsvis starkt präglat av det företag som anlade samhället The Duluth & Iron Range Railroad (hädanefter D&IR). D&IR var en järnväg som transporterade järnmalm från de rika fyndigheterna i norra Minnesota ner till lake Superior där malmen lastades om i båtar för vidare transport till stålverken i nordöstra USA. Som så många andra järnvägsknutar i mellanvästern var det därför järnvägen som föregick etablerandet av själva staden som växte upp runt D&IR:s verkstäder, lokstallar, kontor och omlastningsdockor. Från 1901 kontrollerades D&IR av den nationellt ledande ståltillverkaren United States Steel och New Yorkbaserade industrimän som EH Gary och JP Morgan. Järnmalmen från Minnesota stod 1910 för mer än hälften av USAs totala utvinning. Ungefär en tredjedel av Minnesotamalmen skeppades ut via Two Harbors, en liten stad på cirka invånare Den lilla staden spelade därmed en stor roll i den nationella ekonomin vid den tiden. 3 4 ARBETARHISTORIA 1 2/2009

5 Under sin resa till USA deltog Einar (Texas) Ljungberg i ett socialistiskt distriktsmöte i Duluth i början av september Foto: Einar Ljungbergs arkiv D&IR anställde redan på 1880-talet ett stort antal immigrantarbetare, framförallt från Sverige, Norge, Finland, Canada och Irland. Dessa etniska grupper dominerade tillsammans med infödda lokalsamhället. Under de tjugo åren från 1891 till 1911, den tid jag via lokalpress kunnat följa den lokala politiska utvecklingen, dominerade företaget och dess klassallierade, med få undantag, lokalsamhället via det republikanska partiet och en rad andra organisationer. Tiden präglades också av etniska motsättningar mellan de infödda och de invandrade som delvis manifesterades på den politiska arenan. Gradvis uppstod dock ett motstånd mot den etablerade ordningen att företagets infödda ledarskap utsåg lämpliga kandidater som valdes till politiska uppdrag med lojala anställdas stöd. Först uttrycktes detta politiskt i stöd för radikala amerikanska tredjepartier men efter sekelskiftet formulerades det som ett socialistiskt alternativ till företagets makt. 4 Socialisterna dominerade lokalpolitiken mellan 1911 och 1917 då man förlorade makten till en så kallad»medborgarallians», ett samarbete mellan republikaner och demokrater, i skuggan av första världskriget. Det långa socialistiska maktinnehavet resulterade i ett omfattande reformprogram, med udden delvis riktad mot bolagets ekonomiska makt över lokalsamhället. Socialisterna byggde en gemensam koldocka, en stenkross, ett ishus och ett elkraftverk, alla ägda av staden och kontrollerade av politikerna. 5 En analys av de personer som ställde upp på socialisternas valsedlar i lokalvalen och de fyra etniskt och socialt distinkta stadsdelarnas jämna stöd för olika kandidater understryker den sociala och kulturella mångfalden inom den grupp som röstade fram socialisterna. Socialistpartiets kandidater utgjorde också en socialt och kulturellt mångfacetterad grupp där norska och svenska icke-yrkeslärda banarbetare samsades med amerikanska lokförare, svenska frisörer och engelska invandrade diversehandlare. 6 Det var således en blandning av immigranter och infödda men också en blandning av yrkeslärda, icke yrkeslärda och småborgerlighet som ställde upp som kandidater. Denna etniska mångfald bland socialisterna ut- ARBETARHISTORIA 1 2/2009 5

6 Olika etniska socialistklubbar skapade egna kulturella utrymmen i den lokala offentligheten. Den mest framträdande av dessa grupperingar i Two Harbors var skandinavisk med ett starkt svenskt inslag. Bilden visar Skandinaviska socialistklubben i Ashland, Wisconsin Foto: Ture Nermans arkiv trycks också i de tre etniska socialistklubbar som etablerades under decenniet efter sekelskiftet: en engelskspråkig, en finskspråkig och en skandinavisk. En radikal arbetaroffentlighet växer fram För att kunna stärka sin politiska dominans och den socialistiska rörelsens räckvidd i lokalsamhället bestämde sig socialistklubbarna gemensamt för att starta en partiägd lokaltidning, den enda i Minnesota vid den tiden. Det första numret av den engelskspråkiga tidningen The Two Harbors Socialist publicerades i juni 1913 med en svenskfödd redaktör Jules J Anderson vid rodret. 7 Tidningen gav klubbarna tillgång till den lokala offentligheten och erbjöd ett medel att expandera deras ideologiska räckvidd via ett program som hade högre mål än att enbart säkra socialisternas grepp om lokalpolitiken. Den socialistiska arbetaroffentligheten 8 i Two Harbors uppstod dock inte i ett politiskt vakuum utan som svar på en tidigare dominans av den infödda anglo-amerikanska borgarklassen, i Two Harbors representerad av järnvägsföretagets ledarskikt, lokala kyrkoledare och en lokal borgarklass med intressen i bland annat landexploatering. Denna borgerliga offentlighet bars upp av de etniska gruppernas kyrkoförsamlingar, en lokal företagsvänlig, och sponsrad, tidning och järnvägsföretagets välfärdskapitalistiska idrotts- och kulturprogram som växte sig allt starkare under åren efter Den lokala YMCA-organisationen blev företagets viktigaste uttryck i lokalsamhället och ett sätt att integrera arbetarna i den lokala offentligheten dominerad av järnvägsföretagets ledande skikt. Two Harbors Socialist innebar startskottet men klubbarna sökte också utveckla rörelsen på andra sätt initierade den engelskspråkiga socialistklubben ett program med återkommande sociala aktiviteter som ett komplement till de medlemsmöten som klubbarna höll varje vecka. Programmet innebar att man arrangerade danser, kortspelskvällar, fikakvällar med tal och en rad andra verksamheter som strävade efter att ytterligare profilera socialisterna och skapa en mer intim koppling mellan järnvägssamhällets vardagskultur och den socialistiska rörelsen. Mötena riktades således inte endast mot medlemmar utan till alla»vänner» i staden som den socialistiske svenskfödde redaktören skrev. Man såg gärna att hela familjer deltog och kvinnor och barn var särskilt välkomna. 9 Den första kortspelskvällen hölls den nittonde februari Det blev succé och kom att fungera som modell för liknande tillställningar under de föl- 6 ARBETARHISTORIA 1 2/2009

7 Socialistiska tidningar bidrog till att skapa gemenskap och överskrida de etniska gränserna bland de nyblivna amerikanerna. Bilden visar redaktionen för Svenska socialisten som utgavs i Rockford och Chicago Foto: Einar Ljungbergs arkiv. jande tre åren fram till våren Under år 1916 hölls de varje lördag. Vanligen stod kortspel, dans och socialistisk agitation på programmet. Man lyckades således etablera en regelbunden närvaro i lokalsamhället och tidningen poängterade gång på gång hur välbesökta och populära dessa fester var. 10 Att etablerandet av en socialistisk offentlighet inte skedde slumpartat visar ett uttalande av redaktören för Two Harbors Socialist: Det är inte tillräckligt att erövra den politiska makten, det finns fortfarande många arbetare här i staden som tar av sig mössan för överheten; de måste läras självrespekt och klassmedvetenhet. Vårt arbete ligger fortfarande framför oss inte bakom. 11 Citatet visar hur den lokala socialistiska rörelsen hade insett vikten av ett brett socialt program utanför politiken och hade insett betydelsen av den lokala offentligheten. Många av aktiviteterna hade arrangerats av den mest aktiva av de tre klubbarna: den Skandinaviska, både att döma av annonsering och refererat innehåll. Jag återger här bara ett axplock av alla de tillfällen när skandinaverna anordnade sociala aktiviteter: I början av november 1915 planerade den skandinaviska klubben»en stor fest» med svenskspråkiga talare. Programmet inkluderade sång, uppläsningar och deklamationer på engelska och svenska. 12 I november 1915 höll de skandinaviska socialisterna ett program på»the Happy Hour Theatre» en bio och teaterlokal i Two Harbors. Under mötet visades en film med ett radikalt budskap. Vid ett annat tillfälle gästades Two Harbors av en teatergrupp som spelade»ned med Vapnen», en pacifistisk, radikal pjäs. De ordnade också välbesökta julfester för den svenska befolkningen varje år. 13 Under 1916 etablerade den skandinaviska klubben en amatörteatergrupp som spelade pjäser med radikala budskap. Minst en pjäs spelades under det året. Pjäserna spelades på svenska för en svenskspråkig publik och flera av de mer aktiva medlemmarna i klubben beklädde huvudrollerna. 14 Många svenska agitatorer på turné i USA besökte staden, både svensk-amerikanska och från hemlandet; bland annat talade August Palm och Ture Nerman i staden. 15 Många av de inbjudna talarna var dock engelskspråkiga från Minneapolis, St. Paul och Duluth. Ett par gånger gästades den lilla järnvägsorten också av nationellt kända talare. Under den stora gruvstrejken i Minnesota 1916 besöktes staden till exempel av Elisabeth Gurley Flynn, en agitator för IWW som gick under namnet»the Rebel Girl». ARBETARHISTORIA 1 2/2009 7

8 Hon var den skandinaviska och engelskspråkiga socialistklubbens gäst. 16 En av de svenskspråkiga besökarna kallade staden för den mest socialistiska i hela landet vid ett besök Den strategi som socialistklubbarna använde, som jag har försökt illustrera med några exempel ovan hade således två komponenter. Dels ville de olika etniska socialistklubbarna skapa sina egna kulturella utrymmen i den lokala offentligheten som, i någon mån, bidrog till konstruktionen av arbetarklassidentiteter med etniska förtecken. Den mest framträdande av dessa etniska sub-identiteter i Two Harbors var skandinavisk med ett starkt svensk-etniskt inslag. Dels verkar det också ha funnits en tendens till en övergripande arbetarklassidentitet i staden, en identitet som växte fram i samarbetet mellan de tre socialistklubbarna. Samarbetet verkar ha varit mycket gott, något som de många gemensamma aktiviteterna vittnar om. Några framträdande exempel på samarbete över de etniska gränserna är etablerandet av den socialistiska tidningen, det omfattande sociala programmet och byggandet av en»labor hall» (folkets hus). 17 Socialistklubbarna samarbetade också ofta vid firandet av tre olika årligt återkommande högtider vid mitten av 1910-talet. Det var första maj, Labor Day och den nationella högtiden fjärde juli. Första maj blev en relativt marginell helgdag i Two Harbors eftersom den inföll under en intensiv arbetsperiod på järnvägen, men den arrangerades i princip årligen. Firandet av Labor Day var gemensamt. Klassaspekten och språket kring klassförhållanden och klasskamp var den överordnade principen vid dessa firanden, och betydelsen av de etniska identiteterna underordnades klassretoriken. Men den offentliga sfären var ingalunda»etniskt neutral». Istället spelade många arbetares gemensamma erfarenheter som immigranter en viktig roll i konstruktionen av denna offentlighet. Ett tydligt uttryck för denna mångkulturella arbetaroffentlighet är en annons i Two Harbors Socialist för firandet av Labor Day 1915 som inskärpte immigrantarbetarnas och de inföddas gemensamma klasserfarenhet. 18 Annonsen löd: På den dagen glömmer vi att vi är tyskar eller fransmän eller svenskar eller norrmän eller engelsmän eller jag vet inte vad, och minns bara att vi är en del av den klass som utför allt arbete i världen, men som fortfarande måste organisera oss i fackföreningar för att kunna ta så pass mycket från exploatörerna så att vi klarar vårt uppehälle. 19 Många av gatorna i Minnesota visade spår efter de svenska migranterna. Bilden är tagen 1916 Foto: Einar Ljungbergs arkiv 8 ARBETARHISTORIA 1 2/2009

9 Klassrelationer och ett språk där klass spelade en central roll blev således det kitt som höll samman de etniska arbetarklassidentiteter som formulerades inom ramen för de tre socialistklubbarna. Men det är också tydligt hur hela det socialistiska projektet hela tiden byggde på social och kulturell mångfald där etniska grupper inkluderades och accepterades. Denna kombination av klass och etniciteter inom ramen för sociala och kulturella erfarenheter fick ett kraftfullt uttryck i firandet av den fjärde juli Den fjärde juli, den amerikanska nationaldagen med sitt starka symbolvärde och sin anknytning till amerikansk nationalism ändrade, under inflytande av den socialistiska offentligheten under ett par år karaktär. Genom arrangemangen utmanade de mångetniska socialisterna den bild av en enhetlig amerikanism som växte sig allt starkare i medier och samhälle under beredskapstiden 1915 och 1916 innan USA gick med i första världskriget. Låt oss se hur denna mångkulturella amerikanska identitet formulerades under ett av socialistklubbarnas firanden. Arbetet med att arrangera festligheterna tilldelades fem kommittéer ledda av den svenske immigranten C E Bergren. Det etniska inslaget bland arrangörerna understryker kopplingen till den skandinaviska och den engelskspråkiga klubben. 20 Många aktiviteter planerades och man förberedde en parad och ett program med musik och tal i stadsparken vilket sedan under eftermiddagen skulle åtföljas av tävlingar, picnic och dans. Tre av fyra annonserade talare var socialister. Minst en av talarna var svenskfödd. 21 I en sista kommentar innan festligheterna drog den svenskfödde redaktören för the Two Harbors Socialist, Julius J Anderson paralleller mellan det amerikanska frihetskriget då de»amerikanska revolutionärerna» gjorde sig fria från den då existerande amerikanska regeringen och de»amerikanska revolutionärerna» år 1915 som firade åminnelsen av den dagen i Two Harbors. Anderson påpekar också att firandet skulle vara»trogen denna dags anda, det kommer att hållas tal som berör varför fjärde juli firas men också tankar om utvecklingen av de frihetsideal som dagen står för i både ekonomiskt och politiskt avseende». 22 Paraden utformades som en socialistisk manifestation och den var tydligt karakteriserad av klassmarkörer och etniska inslag. Paraden leddes av beriden polis och en marschorkester. Därefter tågade 50 flickor som viftade med den amerikanska flaggan. Dessa följdes sedan av lokalpolitikerna från city council i flaggdekorerade bilar vilka följdes av den lokala brandkåren och ett ekipage som representerade det av staden ägda elkraftverket och en norsk sångarförening. Efter dessa mer eller mindre stående inslag i fjärde julifirandet marscherade 25 pojkar med socialistiska standar och de tre socialistklubbarna marscherade under röda fanor. Sist i tåget paraderade ordensloger, bland annat den svenska Vasaorden. 23 Paraden blev en succé och var noggrant arrangerad av socialisterna. I paraden kunde åskådarmassorna, Two Harbors-borna hade denna dag gått man ur huse, se en blandning av socialistiska och nationalistiska symboler. Paradens yttersta syfte, vilket också socialisttidningens ställningstagande innan festligheterna tyder på, var att koppla samman amerikansk nationalism, en alltmer gångbar valuta under andra halvan av 1910-talet och en radikal arbetarklassidentitet. Flickorna som viftade med amerikanska flaggor och de dekorerade bilarna bildar i Two Harbors-socialisternas parad, tillsammans med pojkarna som bar standar och de röda fanorna en enhet som kopplar ihop socialistisk klassideologi med amerikansk nationalism. Klass, etnicitet och nationalism var således paradens centrala principer. Klass kanske tydligast men det faktum att en rad etniska föreningar ställde upp i paraden i den egenskapen och då inte minst de etniska socialistklubbarna visar hur den radikala offentligheten hade en tydlig mångetnisk prägel och de facto serverade ett alternativ till en monolitisk syn på den amerikanska etniska identiteten. Klass och etnicitet vävdes således samman för att propagera för en klassmedveten arbetaridentitet med tydliga etniska förtecken. Men det finns också en intressant könsdimension i hur paraden organiserades eftersom den också skapar intressanta kopplingar mellan genus, klass och nationalism. Amerikansk nationalism manifesterades främst av unga flickor med amerikanska flaggor. Således görs en koppling mellan femininitet och nationen, en traditionell koppling som ofta kommer igen i föreställningar om nationen. Klass uttrycks i paraden snarare som kopplad till maskulinitet eftersom pojkar och män är de som bär de traditionellt socialistiska symbolerna för arbetarklassens kamp. 24 Således blir paraden ett sätt att stärka den radikala identiteten i Two Harbors men också ett sätt att koppla denna radikalism till amerikansk nationalism. I det perspektivet är genusdimensionen inte oviktig eftersom relationen mellan radikalism och nationalism formuleras i det närmaste som ett symboliskt giftermål där det kvinnliga (nationen) och det manliga (den radikala arbetarklassen definieras i paraden som uppburen av männen) möts på den offentliga arenan. Oppositionen mot den angloamerikanska borgarklassens ledarskap i Two Harbors under 1910-talet hade således både en etnisk komponent och en klassbaserad, vilka kom till uttryck i 1915 års fjärde juliparad. En socialistisk offentlighet i ett amerikanskt järnvägssamhälle Det står klart att de etniska socialistklubbarna i Two Harbors, särskilt den svenska delen av den skandi- ARBETARHISTORIA 1 2/2009 9

10 naviska klubben aktivt försökte etablera en permanent närvaro i lokalsamhället. Genom ett gott samarbete mellan de radikala skandinaviska, finska och engelskspråkiga arbetarna lyckades man skapa en radikal, socialistisk offentlighet i Two Harbors genom publicering av en egen tidning och ett brett socialt program där nytta och nöje skulle förenas för att befrämja radikalism, kollektiva lösningar och solidaritet. Programmet verkade för att foga samman olika segment, etniska och yrkesbaserade, av arbetarklassen under 1915 och Den socialistiska offentligheten var, att döma av rapporterna från dessa år i lokaltidningarna, mycket framgångsrik, ja rentav dominerande under ett par år. Lokalt arbetarmotstånd mot det lokala storföretagets D&IR:s dominans hade uppstått årtionden tidigare i staden men nådde sitt starkaste uttryck och sina mest spektakulära framgångar med de etniska socialistklubbarnas arbete under 1910-talet. Klubbarna lyckades inte endast gripa den politiska makten utan lyckades under en lång tid delvis omforma sociala och etniska relationer i lokalsamhället. Det mest uttalade exemplet är fjärde julifirandet 1915 som för de radikala arbetarna blev i lika hög grad en viktig manifestation för en mångetnisk radikal arbetaridentitet och mot den angloamerikanska borgarklassens kulturella, ekonomiska och sociala ledarskap. I och med socialistklubbarnas framgångar knöts etnisk identitet, inte minst den svenska, till radikalism i lokalsamhället. Svensk etnicitet fick därigenom ett starkt uttryck i lokalpolitiken utanför ordnar, sociala föreningar och kyrkor men erbjöd också svenskar i Two Harbors en egen väg in i det amerikanska samhället. Socialisternas framgångar i Two Harbors kan dock inte endast eller kanske ens primärt förklaras med importerade svenska/skandinaviska folkrörelsetraditioner eftersom den socialistiska arbetaroffentligheten var ett kooperativt projekt där alla klubbarna bidrog. Istället ter sig det framgångsrika projektet i Two Harbors vara frukterna av mötet mellan en distinkt amerikansk inhemsk radikal tradition och en immigrantkultur som uppstår både som ett resultat av ett kulturellt bagage men också som ett svar på de specifika exploateringsförhållanden som rådde i mellanvästern i allmänhet och i järnvägsnäringen i synnerhet under perioden efter sekelskiftet. De etniska socialistklubbarna blev ett sätt för arbetarna att på den radikala offentlighetens arena forma en specifik amerikansk identitet baserad på etnisk mångfald, radikalism och värden som i samtiden betraktades som genuint amerikanska (till exempel frihetsidealet). Denna mångkulturella arbetaridentitet har stora likheter med den arbetarklassamerikanism som Gary Gerstle framhållit. 25 Slutsatsen man kan dra av detta är att de radikala svenskarna, norrmännen och finländarna i Two Harbors ville betrakta sig själva som amerikaner men också som delar av en klassmedveten etnisk arbetarklass. Jag har i min avhandling tolkat uppkomsten av denna offentlighet som ett uttryck för den lokala arbetarklassens reaktion mot kraven på att immigranter och infödda arbetare i allt högre grad integrerades i och kontrollerades av ett kapitalistiskt ekonomiskt system där det kulturella och politiska tolkningsföreträdet tillhörde den angloamerikanska borgarklass som formade inte endast den ekonomiska nationella utvecklingen utan också dess sociala, kulturella och politiska i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Den självmedvetna, lokala arbetarklasskultur som uppstod i Two Harbors som en följd av socialisternas identitetsprojekt förlorade dock raskt i inflytande under åren kring första världskriget. Minnesota hade under 1910-talet både en stark socialistisk rörelse och en större immigrantbefolkning än många andra stater i USA. När USA gick med i första världskriget i april 1917 tillsattes därför en statlig kommission i Minnesota, the Minnesota Commission of Public Safety, vars uppgift var att säkra den stora immigrantbefolkningens, bland annat de svenskföddas, lojalitet och kväsa hotet från den socialistiska rörelsen. 26 Under de följande åren ledde kommissionen ett omfattande propagandaarbete där lojalitet, patriotism och antiradikalism samsades inom ramen för den monokulturella angloamerikanska identitet som kommissionen de facto kom att förespråka. Detta identitetsarbete var själva motpolen till det mångkulturella, klassbaserade identitetsprojekt som socialisterna i Two Harbors drivit. I det arbetet spelade D&IR, YMCA och andra klassallierade en central roll. Under krigsåren rensades bilden av den klassmedvetne etniske amerikanske arbetaren som ideal ut och ersattes med en amerikansk identitet där bilden av det enhetliga amerikanska folket spelade en central roll och där användning av klassanalys och klassretorik inte hade någon plats i det offentliga samtalet. 27 Det lokala storföretaget och det statliga politiska etablissemangets övergripande policyförändring i förhållande till radikala grupper och immigranter blev centrala för det arbetet i Two Harbors. Men radikalismen i lokalsamhället försvann inte utan formades om av krigsårens propaganda. Drygt ett decennium efter socialisternas gradvisa marginalisering använde Minnesota Farmer and Labor Party retorik där solidaritet inom det enhetliga amerikanska folket användes som ett argument för krav på reformer och social utjämning. Partiet skördade under och 1930-talet stora framgångar bland de radikala immigranternas barn i Two Harbors. Men möjligheten att politiskt mobilisera befolkningen på basis av gemensamma klassintressen försvann från den lokala offentligheten i och med utvecklingen under det första världskriget. 10 ARBETARHISTORIA 1 2/2009

11 Svenska agitatorer reste till USA för att värva immigranter för socialismen, men säkert spelade även böcker en viktig roll för kontakten med det gamla hemlandet. Bilden visar en skandinavisk bokhandel i USA. Den är tagen 1916 och finns i Einar Ljungbergs arkiv. REFERENSER SKANDINAVISKA SOCIALISTER I TWO HARBORS, MINNESOTA 1 Iron Port Advocate, 25/3, s Detta är inte platsen för en total genomgång av den stora mängden forskning på ämnet amerikansk socialism och dess misslyckande som idag föreligger. Ofta har litteraturen anknutit till Werner Sombarts fråga om varför socialismen aldrig slagit igenom i USA. Den kanske mest aktuella är: Seymor Martin Lipset, It Did not Happen Here, New York, Jag nöjer mig med att nedan ange några titlar som tar upp relevanta perspektiv på immigrantradikalism, etniskt röstande, gräsrotssocialism, statistik över valframgångar samt radikalism i mellanvästern: Richard W Judd, Socialist Cities. Municipal Politics and the Grass roots of American Socialism, New York, 1989; James Weinstein, The Decline of Socialism in America , i: New York, 1967; Errol Wayne Stevens,»Labor and Socialism in an Indiana Mill Town », i: Labor History, Fall, 1985, s ; Daniel L. Johnson,» No Make-Believe Class Struggle : The Socialist Municipal Campaign in Los Angeles», Labor History, 41:1, 2000; Keil, Hartmut,»German Working Class Radicalism in the United States from the 1870s to World War 1», i: Dirk Hoerder (red.),»struggle a Hard Battle»:Essays on Working Class Immigrants, DeKalb, Ill., 1986, s ; Gary Marks & Matthew Burbank,»Immigrant Support for the American Socialist Party, 1912 and 1920», i: Social Science History, 14:2, s ; Miller, S.M.»Casting a Wide Net: the Milwaukee Movement to 1920», i: Donald T. Chrictlow (red.), Socialism in the Heartland: the midwestern experience, , Notre Dame, IN, 1987; Nord, David Paul.»Hothouse Socialism: Minneapolis, », i: Donald T. Chrictlow (red.), 1987; För svenska immigranters deltagande i den amerikanska socialistiska rörelsen finns utöver min egen avhandling också: Per Nordahl, Weaving the Ethnic Fabric, Umeå, Frank King, The Missabe Road, Duluth, 1972, s. 97, Two Harbors in 1910, Two Harbors, s. 54ff. 5 Jimmy Engren, Railroading and Labor Migration. Class and Ethnicity in Expanding Capitalism in Northern Minnesota, the 1880s to the mid 1920s, Växjö, 2007, s Susanna Frenkel, An American Experiment in Socialism: Two Harbors. opubl. paper från projektet Voices of Dissent, Minnesota Historical Society, 1989, s. 2, 3. 7 Frenkel Susanna, (1989), s Geoff Eley,»Nations, Publics, and Political Culture: Placing Habermas in the Nineteenth Century» Habermas and the Public Sphere, C Calhoun(red.) Cambridge, Mass., 1993, s Eley utvecklar Habermas teoribygge och diskuterar kopplingen till normativitet och hegemoni. 9 Two Harbors Socialist, 16/2, s. 1; 20/2, s. 1.; 27/2, s Two Harbors Socialis, 4/3, 18/3, 25/3, s Two Harbors Socialis, 22/5, s Two Harbors Socialis 30/10, 1915, s Two Harbors Socialis, 30/11, 1915, s. 1. 1/1, s. 1.; 18/12, s Svenska Socialisten, 11/5, Two Harbors Socialis 3/ s. 1; Duluth Posten, 3/8, 1906, s Two Harbors Socialist, 29/7, s Two Harbors Socialis, 18/11, s Two Harbors Socialis, 9/9, s Two Harbors Socialis, 4/10, s Two Harbors Socialis, 19/6, 1915 s Two Harbors Socialis, 26/6, s Two Harbors Socialis, 3/7, 1915 s Two Harbors Socialist, 10/7, 1915, s För en diskussion av relationen mellan klass och genus se till exempel: Elisabeth Faue, A Community of Suffering and Struggle, Chapel Hill, North Carolina, 1991, s Gary Gerstle, Working Class Americanism, the Politics of Labor in a Textile City, , Cambridge, Mass., 1989, s Carl Chrislock, Watchdog of Loyalty. The Minnesota Commission of Public Safety During World War I, St. Paul, Minn., För en diskussion av denna process som startade långt tidigare se Shelton Stromquist, Reinventing the People, The Progressive Movement, the Class Problem, and the Origins of Modern Liberalism, Urbana, ill., JIMMY ENGREN är historiker vid Växjö universitet och disputerade 2007 på avhandlingen Railroading and Labor Migration Class and Ethnicity in Expanding Capitalism in Northern Minnesota, the 1880s to the mid 1920s, ett arbete som också belönades med Rudolf Meidnerpriset ARBETARHISTORIA 1 2/

12 Vänskap bortom Atlanten Arbetarfeministernas internationella kontakter efter andra världskriget Den amerikanska socialdemokraten och feministen Esther Peterson vistades under och 1950-talen i Sverige och fick här nya perspektiv på politiska problem hon var engagerad i. Det gällde bland annat frågorna om dilemmat arbete familj och avlönat hushållsarbete. De erfarenheter hon fick med sig till USA tog sin väg in i den amerikanska socialpolitiken under Kennedyadministrationen. AV DOROTHY SUE COBBLE»I find it very interesting to be dipping into the international field... I m afraid my experience had been quite domestic before this trip!» skrev ordföranden för USA:s textilarbetarfackförbund, Esther Peterson, 1949 från Stockholm. 1 År 1948 hade Esther Eggertsson Peterson åkt till Stockholm tillsammans med sin man Oliver Peterson, som nyligen hade utnämnts till USA:s arbetsattaché 2 i Sverige, och deras fyra små barn. Hon stannade utomlands i nästan tio år, först i Stockholm och sedan i Bryssel, som ansvarig för hushållsekonomin, men också, som en svensk publikation rapporterade, som en andra arbetsattaché. När LO:s ordförande ombads uttala sig om den amerikanska arbetsattachén, Oliver Peterson, svarade han:»egentligen har USA två arbetsattachéer här. Den andra är Esther.» 3 År 1957 återvände Petersons till USA och Esther blev den första kvinnan att anlitas som lobbyist i Washington för USA:s centrala fackliga organisation, AFL-CIO. År 1961 utnämndes hon av president John F. Kennedy till chef för Kvinnobyrån (Women s Bureau) och biträdande statssekreterare i ministeriet för arbete. Därmed blev hon den högst uppsatta kvinnan i Kennedyadministrationen. 4 Esther Peterson, som jag har skrivit om i The Other Women s Movement: Workplace Justice and Social Rights in Modern America (2004), var med i en mycket aktiv, men hittills förbisedd grupp amerikanska 1900-talsfeminister, som jag kallar för»arbetarfeminister» (Labor feminists). Detta klassöverskridande och multietniska nätverk av kvinnliga reformivrare var, menar jag, den viktigaste feministiska Amerikanska hembiträden arbetade länge under usla förhållanden och utan rättigheter. Bilden visar hembiträden i Cincinnati som solidariserade sig med strejkande kvinnliga affärsbiträden i april Morgon-Tidningen 12 ARBETARHISTORIA 1 2/2009

13 gruppen i USA mellan och 1960-talen. 5 Arbetarfeministerna använde sig i första hand av fackföreningar som medel för att kräva social och ekonomisk rättvisa av arbetsgivare och stat. De ville motverka olika former av diskriminering och svårigheter kvinnor mötte på grund av sitt kön; de sökte lösningar till kvinnors ojämlikhet till följd av klass och etnicitet. De uppmanade arbetsgivare och regering att lagfästa»universell social säkerhet», med det menades att sjukvård och ekonomiskt stöd för äldre, sjuka och arbetslösa skulle gälla alla. Utöver detta krävde de medborgerliga rättigheter, betald mammaledighet, lagar om lika lön, allmän barnomsorg samt förbättrad och rättvis statlig och federal arbetsrättslagstiftning. Deras reformidéer utkristalliserade sig under sent 1940-tal och hade nästan realiserats fullständigt under tidigt 1960-tal med Kennedys inrättande av 1961 års kvinnokommission (commission on the status of women), införandet av lagen om lika lön och 1964 års lag om medborgarrätt, samt utvidgningen av den federala lag som reglerade löner och arbetstid för merparten av de amerikanska arbetarna. 6 Med utgångspunkt i min tidigare forskning, undersöker jag nu de internationella dimensionerna av den amerikanska arbetarfeminismen genom att återskapa de transnationella nätverk och de internationella organisationer som arbetarfeministerna var aktiva i. 7 En del av projektet är att skissera de transnationella förbindelserna mellan de amerikanska arbetarfeministerna och deras motsvarigheter utomlands och det intellektuella inflytande europeiska och nordiska jämställdhetsfeminister hade på USA:s socialpolitik under tiden efter andra världskriget. Många av de mest kända kvinnliga reformivrarna under 1900-talet var djupt involverade i transatlantiska politiska och sociala nätverk. Till dessa hörde Esther Peterson och den svenska emigranten och ordföranden för skoarbetarnas fackförbund, Mary Anderson. Anderson var den första chefen för den amerikanska Kvinnobyrån och satt längst av de högst uppsatta kvinnliga regeringstjänstemännen under mellankrigstiden. 8 Andra exempel var den panamafödda representanten för sömmerskefacket, Maida Springer-Kemp, som var den första svarta kvinna som fick en hög position i den internationella avdelningen av AFL-CIO 9 och Frieda S Miller, utbildad ekonom vid universitet i Chicago och arbetarrepresentant för New York State. Den senare efterträdde Mary Anderson som chef för Kvinnobyrån Innan hon arbetade där hade Miller varit rådgivare i arbetsmarknadsfrågor hos USA:s ambassadör i Storbritannien, John Winant, och en av landets regelbundna och inflytelserika delegater i Internationella arbetsorganisationen (ILO). 11 Dessa arbetarfeministers internationella erfarenheter utvidgade deras medvetenhet om det politiskt möjliga, utgjorde ex- Överst: År 1961 utnämndes Esther Peterson av president John F. Kennedys till chef för Kvinnobyrån (Women s Bureau) och biträdande statssekreterare i Ministeriet för arbete. Foto: Morgonbris Nedre bilden: År 1948 åkte Esther Peterson och hennes man Oliver som USA:s arbetsattaché till Sverige. Bilden visar paret på en LO-kongress. Foto: Hernried, LO-tidningen ARBETARHISTORIA 1 2/

14 Mary Anderson, svensk emigrant och ordförande för skoarbetarnas fackförbund, blev den första chefen för den amerikanska Kvinnobyrån. Foto: LO-tidningen empel på konkreta politiska åtgärder som de anpassade till amerikanska förhållanden och hjälpte dem att upprätthålla sin socialdemokratiska och feministiska aktivism i ett politiskt klimat som ofta var njuggt, ibland direkt fientligt, till deras världsbild. I denna korta artikel ska jag i första hand granska Esther Peterson. Jag kommer att diskutera de socialdemokratiska och feministiska intellektuella kretsar i vilka hon deltog under sina tio år utomlands och hur dessa erfarenheter påverkade hennes tänkande och skapade den socialpolitik som hon lanserade efter sin hemkomst till USA. Peterson var förstås redan socialdemokrat och feminist innan hon kom till Sverige Redan under tidigt 30-tal hade Peterson lämnat sina rötter i konservativ republikansk mormonmiljö långt bakom sig. Hon växte upp i delstaten Utah, genomgick där sin grundutbildning vid Brigham Young University under senare delen av 1920-talet, men bröt sedan med sin fästman och flyttade tvärsöver landet till New York City för att studera på lärarutbildningen vid Columbia University. År 1930 tog hon sin mastersexamen vid Columbia och var snabbt djupt engagerad i den jäsande arbetarrörelsen. År 1932 gifte hon sig med Oliver Petersson, en folklig lantarbetarrepresentant, född i North Dakota, och anhängare till Norman Thomas pacifistiska socialism. Efter en smekmånad i Norge (där Olivers föräldrar var födda) och Danmark (som Esthers släkt härstammade ifrån), flyttade de till Boston. Oliver studerade sociologi vid Harvard University och Esther undervisade invandrarflickor från arbetarklassen hos YWCA (Young Woman Christian Association) samtidigt som hon på dagtid hade en anställning vid en privat elitskola för flickor. Hemkomna till New York 1938 började Oliver och Esther Peterson närma sig de reformorienterade socialisterna inom textilarbetarfacket och inom kvinnornas fackförening (Women s Trade Union League, WTUL). Den senare var en nationell klassöverskridande kvinnoorganisation som i USA sedan 1903 hade försökt att lösa problemen med kvinnors låga löner genom att påverka lagstiftning och facklig organisering. 12 År 1929 började Esther Peterson på det amerikanska beklädnadsarbetarförbundets utbildningsavdelning (Amalgamated Clothing Workers of America). Under inflytande av socialisten JBS Hardman och av Bessie Abramowitz Hillman, som tillsammans med sin blivande man Sidney hade grundat fackföreningen 1914, organiserade Peterson lokala aktivister med olika etnisk bakgrund i södern och skapade ett utbildningsprogram för förbundets medlemmar åkte Peterson till Washington DC för att bli förbundets första agitator, ett jobb hon avstod från för att åka utomlands. Under hela sin tid utomlands kvarstod Petersons engagemang för frågor om arbete och kvinnors rättigheter, både genom ILO och Fria Fackföreningsinternationalen (FFI), en organisation med 48 millioner medlemmar som grundades 1949 av icke kommunistiska fackförbund som ett alternativ till den Fackliga världsfederationen. 14 Hon deltog i FFI:s konstituerande kongress och delade då rum med Sigrid Ekendahl, som onekligen var den ledande fackföreningskvinnan i Sverige under denna period, och som skulle förbli hennes vän livet ut. 15 Därefter blev Peterson vice ordförande för en informell internationell grupp av kvinnor från arbetarrörelsen som ville arbeta för att förändra FFI:s likgiltiga hållning gentemot kvinnor. FFI:s kvinnogrupp, som inkluderade Sigrid Ekendahl, hjälpte bland annat till att initiera den första sommarkursen för förvärvsarbetande kvinnor, som arrangerades gemensamt av FFI och FN. Kursen hölls i La Brevière, i ett slott åtta mil nordöst om Paris och lockade 53 kvinnor från 25 länder. Peterson blev biträdande föreståndare vid sidan av föreståndaren Hans Gottfurcht, vice generalsekreterare för FFI (historien om deras samarbete, fyllt av dispyter, uppenbaras i hennes personarkiv som förvaras på Schlesinger Library vid Harvard University). 16 Under sommarkursens avslutande debatt rekommenderade gruppen FFI att inrätta en permanent kvinnokommitté som bland annat skulle fokusera på kvinnors fackliga organisering, kvinnors dubbelarbete i hushållet och på arbetsmarknaden, lika lön och lika möjligheter. Fyra år senare accepterade FFI slutligen förslaget och i maj 1957 hade FFI:s kvinnokommitté sitt första möte. Det var just detta möte, under ledning av Sig- 14 ARBETARHISTORIA 1 2/2009

15 rid Ekendahl, som lyckades få FFI att under sin 8:e världskongress 1965 utfärda en»deklaration för förvärvsarbetande kvinnors rättigheter». Deklarationen tvingade FFI att erkänna»jämställdhet mellan manliga och kvinnliga arbetare»,»kvinnors rätt till arbete»,»lika ersättning för likvärdigt arbete» och att»kvinnor med familjeansvar skulle ha möjlighet att delta i arbetsstyrkan på jämställd grund». 17 När Peterson återvände till USA 1957 tog hon med sig sin socialdemokratiska och feministiska politik, berikad och bekräftad av nya insikter om internationellt samarbete, till regeringsarbetet under Kennedys och senare Johnsons och Carters administrationer. 18 Petersons internationella förbindelser med arbetarrörelsen och feministiska kretsar utomlands förstärkte hennes engagemang för politik som betonade ekonomisk rättvisa och sociala rättigheter och som betraktade staten som det främsta instrumentet för att nå dessa mål. De gav henne också särskilda uppslag till alternativa regeringsprogram, och många av dem tog sig under och 1970-talen in i USA:s socialpolitik. Peterson var till exempel övertygad om, i huvudsak på grund av sina tio år utomlands, att kvinnor aldrig skulle uppnå fullt ekonomiskt medborgarskap om inte hänsyn togs till det som kallas för dilemmat arbete familj. Hennes program för att lösa konflikten mellan avlönat arbete och familjeansvar var komplext: det omfattade en ny politik både från arbetsgivarna och staten. Man skulle sträva efter att höja alla familjelöner, garantera mammaledighet och ge de anställda mer inflytande över arbetstider och arbetsscheman samt införa statligt finansierad barnomsorg, vilket skulle motverka kvinnors status- och lönediskriminering. Peterson ansåg att alla dessa politiska åtgärder tillsammans skulle ge kvinnor möjlighet till flera olika val av hur de ville använda sin tid. Hon var övertygad att flertalet kvinnor ville ha ökad flexibilitet för att kunna kombinera arbete och familjeliv och att många också ville ha ökad respekt för sitt arbete, oavsett om det utfördes i eller utanför hemmet. Ofrivilligt förvärvsarbete var lika mycket ett problem, enligt hennes mening, som ofrivilligt arbete i hemmet. Med bättre löner och sociala trygghetssystem skulle de kvinnor som så önskade kunna tillbringa mer tid i hemmet. Samtidigt visste hon också att några kvinnor skulle vilja arbeta heltid och anställa andra kvinnor att uträtta deras hushållsarbete. Hushållsanställdas arbetsförhållanden Esther Peterson såg tydligt att det som var en»lösning» för vissa kvinnor alltså att anställa någon för hushållet kunde bli en mardröm för andra. Hushållsanställda i USA led under uslare arbetsförhållanden än många andra yrkesgrupper. De var inte Frieda S Miller var utbildad ekonom och efterträdde Mary Anderson som chef för Kvinnobyrån Foto: Lantarbetaren bara bland de sämst för att inte säga de allra sämst avlönade, de sågs ofta som»en i familjen» och förväntades därför helt och hållet identifiera sig med arbetsgivarfamiljens intressen. Detta innebar att livet för dem själva och de personer som var beroende av dem helt måste åsidosättas. Hushållsanställda var uteslutna från statliga regleringar och för dem fanns inga fackföreningar. De snärjdes in i tidsscheman för inneboende eller daglönare och avlönades ofta med avlagda kläder, matrester eller undermåligt boende. Arbetsgivarnas förväntan på lojalitet och hänsynstagande kunde vara chockerande. Ibland påminde deras status mer om livegnas eller slavars än om fria arbetares. 19 Återstående delen av denna artikel kommer jag att ägna åt en fråga, hushållsarbete, och diskutera hur Petersons tid i Sverige påverkade hennes tänkande i den frågan och hur några av dessa idéer till slut formade amerikansk socialpolitik. Det är oklart när Peterson utvecklade sitt intresse för lönearbete i hushållet, men 1949 kom ett brev från Frieda Miller, som då var chef för den amerikanska Kvinnobyrån, till Sverige där hon bad Peterson skriva en rapport om det svenska sättet att hantera avlönat arbete i hushållet. Miller hade under andra världskriget vistats hos den amerikanska ambassadören i London som rådgivare i arbetsmarknadsfrågor. De insikter hon då fick om hushållsanställda och statlig politik förvånade och fascinerade henne, och när hon blev chef för Kvinnobyrån 1943, blev en statushöjning av detta arbete en av hennes högsta prioriteringar. 20 ARBETARHISTORIA 1 2/

16 Peterson svarade ivrigt på Millers förfrågan. Hon skrev tillbaka: Mary Anderson reported my feelings correctly in saying that I would be interested in such a project as you described. I have been clipping and assembling materials on the Swedish experience in regard to domestic workers an should be delighted to go on with it formally. 21 Peterson hade ombetts skriva en kort broschyr men skickade Miller ett utkast på 200 sidor. Det var uppenbart att ämnet återspeglade Petersons egna intressen och ju mer hon lärde sig desto mer fängslad blev hon. De anställda på Kvinnobyrån ändrade Petersons originaltitel Justice in the Kitchen till Towards standards for the Household Worker: Experience from Sweden. De kortade också texten till hälften, något som Peterson själv beklagade; hon anmärkte att de»turned it into governmentese and threw out most of my anecdotes and cartoons.» 22 Men hennes entusiasm för det som hon uppfattade som en alternativ väg att se på kvinnors hushållsarbete, både betalt och obetalt, kvarstod.»it was so refreshing», mindes hon senare,»to see the recognition of the social and economic value of women s work. This approach stod in stark contrast with our attitudes in the United States.» 23 Peterson började sin rapport med att räkna upp det stora antalet»positive programs the (Swedish) government had undertaken relative to work in the home» som hon förklarade»can indicate fruitful lines of development» som den amerikanska regeringen borde följa. Hon var imponerad av de samhälleliga tjänster som erbjöds hemmafruar, till exempel den svenska hemhjälpstjänsten som infördes Tjänsten som inrättades och finansierades av staten var tillgänglig för alla familjer oavsett inkomst. Hemvårdarinnan eller hemsystern beskrevs av Peterson som ett»moderssubstitut» som temporärt tog över»alla hushållsplikter» inklusive barnomsorg och äldreomsorg när mamman inte kunde ställa upp på grund av sjukdom eller ett nödfall i familjen. Peterson såg också den svenska betoningen av yrkesutbildning och lagstiftning för regleringen av hushållsarbete som en modell för statlig politik, och en sådan skulle»improve the services rendered and protect the workers concerned.» 24 En väg att närma sig en förändring av amerikanska attityder till hushållsarbete, såväl avlönat som oavlönat, var enligt Petersons mening att ändra lag- -stiftningen i likhet med den svenska hembiträdeslagen från Peterson hade för första gången hört om denna år 1948 när en av hennes svenska vänner förklarade för henne att festen som Peterson planerade borde börja vid ett tidigare klockslag om hon inte ville betala övertidstillägg till hembiträdena. Den svenska hembiträdeslagen reglerade arbetstider, lön, boende, mat och andra arbetsmiljöfrågor för heltidsarbetande hembiträden. Det fanns också en statlig rådgivningsbyrå som besvarade frågor om lagen, erbjöd ett standardkontrakt och medlade i konflikter mellan hembiträden och deras arbetsgivare. Svensk-amerikansk socialpolitik? Under 1947, 1950 och 1953 lades förslag om förändringar i lagen fram för den svenska riksdagen vilket innebar att den diskuterades ingående under Petersons vistelse i Sverige. 25 Peterson var tydlig i sin rapport med vad hon ansåg vara de fördelaktiga effekterna av lagen:»by making definite matters that before were vague and hence sources of tension», förklarade hon, ger den svenska hembiträdeslagen»both the housewife and the workers... a basis for understanding. The greatest general effect» (av lagen), avslutade hon: has been to educate the Swedish people to the fact that employment in the home is as important as employment in industry or commerce, that workers in the home are the same as workers and are entitled to the same protection against exploitation, that employers in homes have the same basic responsibilities towards workers as employers in factories and offices. It has also given further stress to the economic value of woman s work in the home. 26 Faktum är att Peterson mötte sitt eget arbete familjdilemma när hon försökte färdigställa broschyren. I ett rörande brev till Miller räknade hon upp sina problem: Arbetet gick långsamt eftersom det inte fanns»one item of material available in English», förklarade hon, men»the biggest difficulty has been the lack of continuous work due to heavy family demands and embassy matters». Brevet, som hade skrivits i omgångar och påbörjats fyra månader tidigare, illustrerade hennes problem tydligt. 27 År 1961, när Peterson inte bara hade möjlighet att studera alternativa politiska vägar, utan också kunde påverka såväl politik som politiska beslutsfattare, såg hon till att president Kennedys kvinnokommitté, som hon på ett avgörande sätt bidrog till att tillsätta och övervaka, prioriterade»nya och utökade samhälleliga tjänster» för hemmet. Hon vidhöll också att de hushållsanställdas problem inte kunde ignoreras. I slutrapporten American Woman som gavs ut av presidentens kommission, en bästsäljare som spreds i exemplar under första året och en försäljningsupplaga som gavs ut strax efter, hävdade kommissionen att en»reorganization of ordinary home maintenance service was long overdue». Inspirerade av det svenska hemhjälpsprogrammet, föreslog kommissionen att regeringen skulle ställa utbildade hemmafruar till förfogande vid olika typer av nödsituationer i familjer. 16 ARBETARHISTORIA 1 2/2009

17 Den personliga vänskapen mellan Esther Peterson och Sigrid Ekendahl låg bakom en stor del av erfarenhetsutbytet mellan Sverige och USA i frågor om kvinnors förvärvsarbete. Bilden visar Ekendahl när hon var i USA för att studera kvinnors ställning på den amerikanska arbetsmarknaden. Foto: A-pressens Stockholmsredaktion. Dessa»hemmafrutjänster» var nödvändiga för barnomsorgen och skulle utgöra en resurs för de gamla och svaga. Kommissionen uppmärksammade också hembiträdenas usla arbetsförhållanden. Hushållsanställda, förklarade kommissionen, har blivit: low paid without standards of hours and working conditions, without collective bargaining, without most of the protections accorded by legislation and accepted as normal for other workers, and without means and opportunity adequately to maintain their own homes. Som ett första steg rekommenderade kommissionen ett tillägg till arbetslagstiftningen som även skulle gälla avlönat arbete i hushåll. 28 Frustrerade över bristen på framgång i frågan om hembiträden, grundade Esther Peterson och Frieda Miller 1965 en kommitté för avlönat hushållsarbete (The National Committee on Household Employment, NCHE), för att»eliminate the stigma from household labor» och för att ställa det på»similar footing with labor in other occupations». Under tidigt 1970-tal hjälpte NCHE till med att starta en nationell rörelse för hushållsarbetarnas rättigheter med otaliga lokala kommittéer över hela landet. I och med uppkomsten av denna omfattande gräsrotsrörelse bland hembiträden och i och med att Shirley Chisholm, Patsy Mink och andra minoritetskvinnor, som var inriktade på att kämpa för de hushållsanställdas rättigheter, under 1970-talet fick tillträde till beslutsfattande positioner inom politiken, var Peterson inte längre ensam med sin sak. År 1974 ändrades arbetsmiljölagen så att den även omfattade de anställda i hushållen. När den federala lagstiftningen hade ändrats, utvidgades också lagstiftningen i många delstater till att också omfatta hushållsanställda. Således kunde hushållsarbetarna efter decennier av protester till slut i flera avseenden rättsligt räknas som anställda och fick i likhet med många andra arbetare minimilöner, reglerade arbetstider samt tillgång till arbetslöshetsersättning och olycksfallsförsäkring. 29 När kommissionens rapport publicerades 1963 skrev Peterson ett dussin brev till sina svenska vänner. Till var och en skickade hon också rapporten och uttryckte sin tacksamhet för att de bidragit till rapportens diskussioner och slutsatser. Till LO-ordföranden Arne Geijer skrev hon till exempel: Dear Arne, here is our report on the Status of Women. It may not be obvious to you but my experience in Sweden and a great deal that I learned there is tucked in in many places. 30 Tidigare, efter ett besök i Sverige tillsammans med statssekreteraren i arbetsmarknadsdepartementet Arthur Goldberg i juni 1961, skrev Peterson ett av sina mera rörande och innerliga brev till Sigrid Ekendahl där hon gav uttryck för deras intellektuella och emotionella band: Dear Sigrid, This my third day back on the job and although things already are completely ab- ARBETARHISTORIA 1 2/

18 Brev ur Sigrid Ekendahls arkiv. sorbing my time, I have a wonderful memory of the days with you. All the experiences keep crossing my mind and come out in various ways in reports, speeches, and programming. Your influence here is great! It was really difficult saying good-bye to you. You can never know the joy I have in working with you for I feel that we do have an understanding of our mutual aims, that our philosophies are almost identical, and that this, together with an admiration makes for a real friendship which I feel is ours. I am grateful for all this, Sigrid, and want to say a warm thanks for all you did for me. 31 Peterson uttryckte tydligt vad hennes transatlantiska vänskapsförbindelser och hennes tid utomlands betydde för hennes liv och arbete. Hon tillstod, och det borde även historiker göra, att USA:s socialpolitik efter andra världskriget inte var en oberoende produkt. Politiska och intellektuella gränser har alltid varit porösa även under den ökande nationalismen och det kalla krigets hot. Och som Sidney Tarrow påminner oss, är inrikespolitisk förändring, oavsett om det gäller USA eller andra länder, en av de viktigaste effekterna av transnationellt politiskt samarbete. 32 Översättning: Silke Neunsinger och Ulf Jönsson 18 ARBETARHISTORIA 1 2/2009

19 REFERENSER VÄNSKAP BORTOM ATLANTEN 1 Brev, Esther Peterson till Frieda S. Miller, 14 oktober 31949, Folder 3446, Esther Peterson Papers, , MC-450, Arhur and Elizabeth Schlesinger Library on the History of Women in America, Radcliffe Institute, Harvard University, Cambridge, Massachusetts, USA [hädanefter EP-SL] 2 En arbetsattaché, labor attaché, är utsänd av det amerikanska utrikesdepartementet till ett annat land och har till uppgift att studera arbetslivet där. 3 Citatet från»arbetarambassadörer», Folket i bild, osignerat och odaterat, cirka 1956, Folder 366, EP-SL. 4 Om Peterson: Sue Cobble, The Other Women s Movement: Workplace, Justice and Social Rights in Modern America, Princeton, NJ, 2004, s , kap. 4 7; Esther Peterson med Winifred Conkling, Restless: The Memoirs of Labor and Consumer Activist Esther Peterson, Washington, D.C., 1995; Cynthia Harrison,»Esther Peterson, December 6, 1906 December 20, 1997», i: Susan Ware (red), Notable American Women: A Biographical Dictionary Completing the Twentieth Century, Cambridge, Mass, 2004, s För en diskussion om olika typer av feminism i USA och om användningen av begreppet»arbetarfeminister» [labor feminists], se Cobble (2004), introduction. 6 Cobble (2004), kap Jag står i stor skuld till tidigare forskare om kvinnors transnationella och internationella aktivism. För ett urval av sådan forskning se specialutgåvan av Gender and History, vol 10, n:o 3 november 1998, om Feminisms and Internationalisms, M. Sinha, D. Guy och A. Woollacott (red), se även den förträffliga redogörelsen för amerikanska feminister utomlands, Leila J. Rupp, Worlds of Women: The Making of an International Women s Movement, För mer aktuell forskning, se artiklarna i Pernilla Johnsson, Silke Neunsinger och Joan Sangster (red), Crossing Boundaries: Women s Organizing in Europé and the Americas, 1880s 1940s, Uppsala 2007 och konferensuppsatser presenterade av Erika Ann Kuhlman, E. Sue Wamsley, Jo Butterfield och Megan Threlkeld vid»transnational Women s Organizations: Workshop», Fourteenth Berkshire Conference on the History of Women, juni 2008, Minneapolis, Minnesota. Tillgänglig för konferensdeltagare på 8 Mary Anderson lämnade familjens gård i Lidköping 1889 vid 16 års ålder för att emigrera till Amerika. Hon genomled en följd av dåligt avlönade hushållsanställningar innan hon fick fast arbete vid en fabrik i Chicago som skosömmerska, ett arbete hon innehade i många år samtidigt som hon var ordförande i sin lokalavdelning för skoarbeterskor. År 1920 blev hon den första chefen för den amerikanska Kvinnobyrån. Hon omvaldes till detta ämbete av fyra presidenter och satt till Hon deltog vid grundandet av the International Federation of Working Women i slutet av mellankrigstiden och involverad i the International Labor Organization (ILO) och andra internationella organisationer under hela och 1940-talen. För mer om Anderson, se the Mary Anderson Papers, , A-7, SL; Mary Anderson, Woman At Work: The Autobiography of Mary Anderson as told to Mary N. Winslow, Minneapolis 1951, och Cobble (2004), särskilt s Maida Springer-Kemp tillbringade tid i studiecirklar för arbetare i England, Sverige och Danmark och Afrika innan hon tjänstgorde som internationell Afrikarepresentant för AFL-CIO under 1960-talet. Se Yevette Richards, Maida Springer: Pan-Africanist and Internatinal Labor Leader, Pittsburg, 2000, och Cobble (2004), särsk. s Frieda S. Miller blev internationellt sjövan 1923 när hon deltog i den tredje konferensen för the International Federation of Working Women i Wien. Hon tjänstgjorde som delegat för USA i ILO:s lagstiftande konferenser 1936, 1938 och 1941, satt ordförande för kommittén som skulle upprätta avgränsningar mellan ILO och FN 1946 efter upphörandet av Nationernas förbund och övergick till internationellt heltidsarbete med ILO efter att han lämnat the Womens Bureau Se Frieda S. Miller Papers, , A-37, SL [hädanefter FM-SL]; Cobble (2004), särsk. s , kap Om ILO, se bland annat Carol Riegelman Lubin och Anne Winslow, Social Justice for Women: The International Labor Organization and Women, Durham, 1990 och Edward C. Lorenz, Defining Global Justice: The History of U.S. International Labor Standards Policy, Notre Dame, WTUL var en transatlantisk organisation på många sätt. Den grundades först i Storbritannien 1874 som the Women s Protective and Provident League, och ändrade sitt namn till the Women s Trade Union League Den amerikanska WTUL grundades 1903 med den brittiska som förebild. Men enligt Alice Henry i Women and the Labor Movement, New York, 1927, s , var den brittiska WTUL delvis inspirerad av ett besök som engelskan Emma Paterson gjorde i New York under tidigt 1870-tal. Där såg hon the Working Women s Protective Union, the Women s Typographical Union och andra kvinnliga intressegrupper för arbetande kvinnor i New York. För mer om de två organisationerna, se Robin Miller Jacoby, The British and American Women s Trade Union Leagues, , Brooklyn, NY, 1994, och Gladys Boone, The Women s Trade Union Leagues in Great Britain and the United States of America, New York, Om Bessie Hillman se Karen Pastorello, A Power Among Them: Bessie Abramowitz Hillman and the Making of the Amalgamated Clothing Workers of America, Urbana, Om Sidney Hillman se Steve Fraser, Labor Will Rule: Sidney Hillman and the Rise of American Labor, Ithaca, Beträffande Petersons år utomlands se i synnerhet folders 26 27, , och , EP- SL och Peterson, Restless, s För medlemsdata beträffande IFF 1949 se James Docherty, Historical Dictionary of Organized Labor, Second Edition, Lanham, Maryland, 2004, s Jag välkomnar förslag till ytterligare material som kan kasta ljus över Petersons aktiviteter och kontakter under sin vistelse i Sverige och Belgien. 15 Beträffande korrespondensen mellan Peterson och Ekendahl, folders 366, 630, 632, 727 i EP-SL. Se även Sigrid Ekendahls arkiv, korrespondens och samt LO:s arkiv, korrespondens, vol. ARBETARHISTORIA 1 2/

20 32, 48 och 74, båda på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Stockholm. Om Ekendahl se Kaj Axelsson, Den första i sitt slag, Stockholm, Se folders , EP-SL och Peterson, Restless, s Om Kvinnokommittén, folders , EP-SL. Se även Sigrid Ekendahls tal till IFF:s 80:e världskongress 1965;»Charter of Rights of Women Workers», 1965, reviderad 1975; Women s News, Newsletter ICFTU, juli 1965, alla I Ekendahls arkiv, korrespondens , ARAB 18 Cobble (2004), kap För en introduktion till litteraturen om hushållsarbete och organiseringen av hushållsarbetare i USA se Dorothy Sue Cobble,» A Spontaneous Loss of Enthusiasm : Workplace Feminism and the Transformation of Women s Service Jobs in the 1970s», International Labor and Working Class History 56, Fall 1999, s Beträffande kvardröjande feodala normsystem när det gäller anställda i hushåll se Judith Rollins, Between Women: Domestics and Their Employers, Philadelphia, 1985 och Pierrette Hondagueu-Sotelo, Domestica: Immigrant Workers Cleaning and Caring In the Shadows of Affluence, Berkely, Miller hjälpte också till med att övertyga ILO om att ta frågan om hushållsarbete på allvar. I juli 1951 förestod hon ett möte mellan experter på hushållsarbetare i Genève som skulle förbereda ett förslag till ILOrekommendationer i frågan. Se folder 86, FM-SL. För en serie artiklar om hushållsarbete i USA, Storbritannien och Sverige se International Labour Review, vol. LVXI, No 4, oktober 1952; Dorothy Elliott,»The Status of Domestic Work in the United Kingdom», International Labour Review, vol. LXIII, no 2, februari 1951; och Brita Åkerman Johansson,»Domestic Workers in Sweden», International Labor Review vol 67, EP till FM den 14 oktober 1949, folder 3446, EP- SL 22 Den publicerade versionen av broschyren finns i folder 369, EP-SL. Olika utkast till»justice in the Kitchen» finns i folders , EP-SL. Petersoncitatet är från Peterson, Restless, s Peterson, Restless, s Toward Standards For the Household Worker: Experience in Sweden, Washington, D.C. U.S. Women s Bureau, Department of Labor, 1953, citaten på s. 2, 4, 7, 8. Mer om social hemhjälp finns att läsa i Karin Carlsson,»Emotional care as a strategy? The Hemvårdarinnas work within the Swedish Social Home Help Program », uppsats presenterad vid Lab.fem konferensen augusti i Stockholm; Johansson,»Domestic Workers in Sweden» Toward Standards for the Household Worker, s Anekdoten är från Peterson, Restless, s. 79. Mer om den svenska lagen om hushållsarbete se Ann Ighe och Birgit Karlsson,»International Migration, Paid Domestic Work and the Modernisation of the Labor Market in Sweden, », uppsats för den internationella konferensen Labouring Feminism i Stockholm augusti 2008; Johansson,»Domestic Workers in Sweden», s Toward Standards for the Household Worker, s. 48. Även om inget svar från Peterson har kunnat påträffas måste hon ha varit nöjd med att få Kerstin Hesselgrens brev av den 6 oktober 1953 i vilket Hesselgren lovordade Peterson för broschyren om Sveriges politik på hushållsarbetets område:»i want to congratulate you very much for the work you have done there. It is most interesting and I have enjoyed every bit of it. It is a marvel to me how you have been able to find all those details in so short a time and in a foreign language. It really is a standard work.» Brev från Kerstin Hesselgren till Esther Peterson den 6 oktober 1953, folder 361, EP- SL. 27 Peterson till Frieda Miller den 10 oktober 1952, Folder 370, EP-SL. 28 Presidentens commission om kvinnors ställning, American Women: Report of the President s Commission, Washington, D.C. GPO, 1963, citaten på s. 7, 22, 24, 35 37; För mer om presidentens commission om kvinnors ställning se Cobble,»Labor Feminism and President Kennedy s Commission on Women», i Nancy Hewitt (red), No Permanent Waves: Rethinking American Feminisms, New Brunswick, NJ, under utgivning Cobble (2004), s ; Cobble,»A Spontaneous Loss of Enthusiasm», s Brev från Peterson till ordföranden Arne Geijer (och andra) den 22 oktober 1963, folder 633, EP-SL. Många av svaren till Peterson från hennes vänner i Sverige är också avslöjande. Till exempel»dear Esther. I thank you for your report on the Status of Women It is nice to hear that my little country has taught you something about the women-problems and that our experiences have influenced you I really hope that our exchanges of ideas and experiences will continue». Brev från Mils Kellgren till Esther Peterson den 29 oktober För andra brev som erkänner de svenska ideernas inflytande på Petersons programförslag, folders , EP-SL. 31 Brev från Esther Peterson till Sigrid Ekendahl den 12 july 1961, folder 630, EP-SL. 32 Sidney Tarrow, The New Transnational Activism, Cam-bridge, 2005 SUE COBBLE är professor i historia vid Rutgers University, New Jersey. Hennes forskning fokuserar betydelsen av fackligt aktiva, såväl i USA som globalt. 20 ARBETARHISTORIA 1 2/2009