Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Transkript

1

2 Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram

3 Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt 7 Hotbilder 8 Vår fackliga roll 10 SEKOs krav på arbetsgivarna/arbetsplatsen 11 SEKOs krav på samhället 12 Detta ska SEKO arbeta för 13

4 Vi är alla olika men har lika värde och lika rätt Vi människor är alla olika och ser inte likadana ut. Vi kan vara korta eller långa, tjocka eller smala, vi är kvinnor och män, vi har olika hårfärg och ansiktsfärg och vi har olika sexuell läggning. Dessa skillnader mellan oss människor ger ingen rätt att behandla oss olika. Vi har alla rätt att bli behandlade på ett sakligt och rättvist sätt. Vi ska inte behöva finna oss i att våra egenskaper påverkar behandlingen eller bedömningen av oss. På samma sätt ska vi inte behöva acceptera att bli olika behandlade på grund av våra åsikter, vår religiösa övertygelse eller liknande förhållanden. Vi anser alltså att Alla människors lika värde alla människors lika rätt är en grundläggande samhällsnorm som vi ska leva efter. Detta är också LOs inställning till vilken vi ansluter oss fullt ut genom vårt program. Vi ställer i vårt program krav på samhället, arbetsplatsen men också på den fackliga organisationen. Begreppet etnisk och kulturell mångfald har en framträdande plats i regeringens integrationspolitik. Regeringen understryker att mångfalden måste återspeglas både i hur politiken formuleras och hur den genomförs. Vidare framhåller regeringen att samhällets etniska och kulturella mångfald bör genomsyra arbetslivet och att staten har ett särskilt ansvar som föredöme i detta avseende. För oss, som är fackligt aktiva, är detta tankar som inte bara utgör värderingar och beskriver en människosyn utan som också är grundläggande i det fackliga arbetet för att tillförsäkra alla medlemmar drägliga arbetsvillkor. Det innebär inte att vi som fackföreningsmedlemmar alltid lever upp till dessa värderingar. Fördomar och trångsynthet är minst lika vanliga bland oss som i övriga samhället. När vi låter dessa fördomar ta överhanden så motarbetar vi inte bara den vi diskriminerar, vi motarbetar i själva verket vårt grundläggande fackliga arbete, att uppnå goda villkor för medlemmarna. I vårt program ställer vi som mål att öka de fackliga utbildningsinsatserna för förtroendevalda i syfte att skapa en god grund för attitydförändringar. Dagens Sverige ser inte ut som våra ideal säger. Okunnighet och rädsla utgör en grogrund för en fortsatt ökad vardagsrasism och främlingsfientlighet och därmed ett ojämlikt samhälle. Vi har som facklig organisation en viktig roll att spela både i samhället och på våra arbetsplatser. Viktiga faktorer är också att se över representationen i våra styrelser och förhandlingsorgan på alla nivåer. Det är ett faktum att Sverige nu är ett land med etnisk och kulturell mångfald. Människor som bor i Sverige har sitt ursprung i skilda delar av världen. Under slutet av 1990-talet flyttade omkring personer till Sverige varje år. De flesta på grund av flykt från det egna hemlandet. Arbetskraftsinvandringen under de senaste trettio åren har varit marginell men kan komma att öka framöver. Många av de människor som söker sig till Sverige är individer i arbetsför ålder som har utbildning och arbetslivserfarenhet. När riksdagen fattade beslut om integrationspolitiken skedde detta mot bakgrund av en insikt om att den tidigare politiken, som den kommit att bedrivas, hade befäst utanförskapet. 3

5 En genomgång av hur de integrationspolitiska målen slagit igenom inom olika samhällsområden ger en kluven bild. En positiv utveckling är att det idag finns en mycket större medvetenhet hos individer, myndigheter och organisationer om samhällets växande etniska mångfald. Den etniska mångfalden har också påverkat samhällsutvecklingen på många olika sätt och det finns en större öppenhet i samhället för intryck från en alltmer internationaliserad värld. Arbetslösheten bland invandrare har också minskat påtagligt under slutet av 1990-talet. Dock är skillnaden mot riksgenomsnittet och skillnaden mellan olika invandrargrupper fortfarande alltför stor. Skillnaderna mellan invandrare och människor födda i Sverige är fortfarande oacceptabelt stora. Trots ökad medvetenhet har insatser för att alla ska få likvärdiga möjligheter inte fått tillräckligt genomslag i samhällsutvecklingen att kompetens hos personer med utländsk bakgrund inte tas tillvara är ett exempel på detta. Insatserna har inte alltid varit tillräckligt effektiva och de avsedda resultaten har inte uppnåtts. Detta gäller inte minst på arbetsmarknaden. Invandrare är tydligt överrepresenterade i arbeten utan krav på särskild utbildning och underrepresenterade i yrken som kräver specialistkompetens. Koncentrationen till ett fåtal områden och till okvalificerade och lågavlönade arbeten är påfallande. Alltför många invandrare kommer aldrig vidare in i arbetslivet och samhällslivet efter introduktionsperioden så många att utbildnings- och språkförutsättningar inte räcker som förklaring. Hindren finns både på samhällelig och individuell nivå. 4

6 En lagstiftning I Sverige finns idag lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet i fyra olika lagar: Jämställdhetslagen Lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning Vidare har riksdagen nyligen antagit lagen om likabehandling av studenter i högskolan. En översyn av lagstiftningen i syfte att nå alla eller flertalet samhällsområden och diskrimineringsgrunder pågår. I denna översyn ingår även uppdraget att se över domstolsprocessen, alltså om frågor om diskriminering ska avgöras i arbetsdomstol eller civilrätt. Behovet av en översyn av lagstiftningen styrs till vissa delar av på vilket sätt EG-direktiven mot diskriminering föranleder revideringar. Huruvida den nuvarande diskrimineringslagstiftningen når sitt syfte kan vara för tidigt att uttala sig om, då den inte varit i kraft någon längre tid. Frågan om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning har diskuterats en längre tid och har sin bakgrund i att EUs ministerråd under år 2000 antog två direktiv som syftar till att främja likabehandling och motverka diskriminering. När det gäller en samordning av lagstiftningen kan det finnas både för- och nackdelar. SEKO kommer att bevaka frågan och ta ställning när det så småningom läggs ett konkret förslag. Frågan om allas lika värde och rätt inom arbetslivet är och förblir en facklig fråga. 5

7 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration Utgångspunkten för integrationspolitiken är att den generella politiken ska utformas efter samhällets etniska och kulturella mångfald. Den ska stödja individers egenförsörjning och delaktighet i samhället, värna om grundläggande demokratiska värden och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och motverka etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. De integrationspolitiska målen är: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund. En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och ansvariga för. Med begreppet invandrare avses de som själva invandrat till Sverige. Uttrycket personer med utländsk bakgrund avser såväl personer som själva har invandrat som de som är födda i Sverige och har minst en förälder som har invandrat. Mer än var tionde invånare i Sverige är född utomlands. Ytterligare personer som är födda i Sverige har en eller två utrikes födda föräldrar. Sverige har invånare från 203 länder. Majoriteten av dem som invandrat till Sverige har varit här i minst tio år och drygt 60 procent av dem har idag svenskt medborgarskap. Personer med utländsk bakgrund beräknas utgöra 27 procent av den arbetsföra befolkningen år 2015 och ur arbetsmarknadssynpunkt, ha en mer gynnsam ålderssammansättning än den övriga befolkningen. 6

8 Lika värde lika rätt Förra LO-kongressen lyfte fram frågor om integration som en av de viktigaste fackliga frågorna under kongressperioden. LO har startat en kraftsamling för ökad integration, en del i kraftsamlingen är det förbundsgemensamma projektet Lika värde lika rätt. SEKO deltar aktivt i arbetet både i styrgrupp och arbetsgrupper på lokal och central nivå. Vi har centrala handledare som är kopplade till arbetet och kontinuerligt får utbildning. Vårt engagemang i projektet innebär konkret att SEKO ska: Bidra till att bryta den sociala och etniska segregationen i Sverige. Skapa förutsättningar för att alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i arbetslivet, i den fackliga verksamheten och i samhället som helhet. Bidra till utvecklingen av den egna integrationspolicyn. Ha utsett integrationshandledare till projektet. Ha konkreta mål för hur förbundets ansvar eller del av projektet ska se ut. Vara delaktiga i en diskussion kring att öka kunskapen om antidiskrimineringslagstiftningen som ett arbetsrättsligt verktyg för att öka och stärka medvetenheten om alla människors lika värde och lika rätt. Delta på informationsmöten inom LO-distrikten för förbundsavdelningarna om den regionala samordningen av det förbundsgemensamma projektet. Fördjupa den facklig-politiska samverkan i integrationsfrågor. Verka för att öka förtroendeuppdragen bland medlemmar med utländsk bakgrund och höja den fackliga organisationsgraden i arbetslivet. 7

9 Hotbilder Vardagsrasism Vardagsrasismen är beteckningen på vardagliga situationer som omvandlas till rasistiska situationer. Vardagsrasismen är alltså situationer som karakteriseras av att människor reagerar mot andra människor som om dessa vore mindervärdiga på grund av ras-, kulturell eller etnisk tillhörighet. Det systematiska inslaget i vardagsrasismen är viktigt, det handlar om rasism som skapas i familjära och vardagliga situationer. Vardagsrasismen bekräftas genom språk och beteenden, på personalmöten, i det vardagliga samtalet, jobbintervjuer, filmer, litteratur, nyhetssändningar, politisk propaganda, parlamentariska debatter, artiklar och i många andra sammanhang. Vardagsrasismen förekommer på alla håll i samhället. Vardagsrasism är ett relativt nytt begrepp i svensk debatt och forskning. Begreppet dök upp i slutet på 1990-talet. Innan kunde man höra begrepp som finrums-rasism, dold rasism och garderobs-rasism. Dessa termer har använts för att ge namn åt den rasism som förekommer hos människor som aldrig skulle kalla sig själva för rasister. Vardagsrasismen kan vara synlig eller osynlig. Det vill säga den påträffas såväl i vardagens klart rasistiska yttranden och beteenden, som i mer underliggande, dolda vardagliga beteenden och uttalanden. Innebörden i budskapet är emellertid tydligt. Du tillhör varken gemenskapen eller platsen! Det skapar automatiskt outsagda frågor. När ska du åka tillbaka? Genom att vardagsrasismen förekommer i vanliga, naturliga sammanhang ses den ofta som mindre moraliskt förkastlig av det övriga samhället än handlingar utförda av rasister. Att inte betrakta vardagsrasismen som just rasism gör att de individer som utsätts för sådan rasism görs personligt ansvariga. De betraktas som överkänsliga, de överreagerar eller rent av betraktas som paranoida. Istället för att betrakta vardagsrasismen som ett samhälleligt problem, görs den till ett individuellt problem för den utsatte. Främlingsfientlighet Begreppet främlingsfientlighet används ofta för att referera till negativa attityder mot personer som invandrat till det svenska samhället. Genom att prata om främlingsfientlighet undviker man att prata om fenomenet rasism. Främlingsfientlighet är inte utryck för någon naturlig eller grundläggande mänsklig inställning. Människans tankar och ideal formas av det samhälle hon lever i och av det dagliga samspelet med andra människor. Främlingsfientliga och rasistiska uppfattningar är oftast resultat av brist på information och/eller allmän rädsla för det främmande Senaste valet Sverigedemokraterna och Nationaldemokratiska partiets framgångar i det senaste kommunal- och landstingsvalet är oroväckande tendenser på en framväxande främlingsfientlighet. 8

10 Bästa sättet att stoppa denna utveckling är att bemöta dessa mörkbruna krafter i samhällsdebatten på ett aktivt sätt. Ingen ska tiga eller vika undan, vi måste ta debatten och få bort dessa strömningar i samhället. Folkpartiets valstrategiska utspel i senaste valrörelsen ökar på den framväxande främlingsfientligheten och motverkar alla seriösa försök till ökad integration. Den fackliga rollen är självklart att aktivt delta och medverka i samhällsdebatten. Vi har också ett ansvar för att på våra arbetsplatser, informera våra medlemmar och bemöta vardagsrasism och främlingsfientlighet. 9

11 Vår fackliga roll Facket ett nätverk för alla Fackföreningen är ett naturligt instrument för integrationsarbete. Problematiken handlar i grunden om skapa rättvisa och bra villkor för våra medlemmar, både i samhället och på arbetsplatsen. Detta ska vi göra oavsett kön, ursprung eller hudfärg. Dessa skillnader oss människor emellan skapar mångfald, inte skäl för olika villkor i samhället eller på arbetsplatsen. För oss som fackförening är det naturligt att jobba via nätverk av olika slag. Det kan handla om att aktivt delta i förbundsgemensamma projekt eller samverka med arbetsgivaren. Andra intresseorganisationer är också naturliga aktörer i våra nätverk. Exempel på detta kan vara olika invandrarföreningar. Uppdraget Vi har av lagstiftarna getts ett ansvar för att bevaka diskrimineringslagstiftningen. För att klara detta bevakningsuppdrag krävs att vi i våra arbetsrättsliga utbildningar lyfter fram arbetet med diskrimineringslagstiftningen. Arbetet med att ta fram mångfaldsplaner i SEKO som organisation och på våra medlemmars arbetsplatser måste också intensifieras. Idag finns inte integrationsansvariga i alla delar av vår organisation. Att sådana utses är en viktig förutsättning för att inte tappa fokus på denna viktiga fråga. Ett framgångsrikt integrationsarbete bygger på en väl fungerande samverkan med arbetsgivarna, därför är det nödvändigt att vi aktivt arbetar med dessa frågor även inom våra koncern- och företagsorganisationer. För att man som förtroendevald ska kunna förstå, hjälpa och företräda en medlem som till exempel utsatts för diskriminering måste man erbjudas kunskap. Därför satsar förbundet på att alla förtroendevalda ska få ökad insikt om dessa frågor så tidigt som möjligt inom ramen för sitt förtroendeuppdrag. När det gäller utbildningar så har SEKO kommit långt med arbetet med att integrera mångfalds och integrationsperspektivet i sina utbildningar. I den grundläggande fackliga utbildningen GFU ingår sedan 2001 diskrimineringslagstiftningen som en del av utbildningen. Utöver detta anordnas inom ramen för förbundets arbete med integration och mångfaldsfrågor varje år en särskild utbildning. Klubbar och avdelningar kan behöva stöd i sitt arbete med diskrimineringsfrågor och integrationsfrågor. Här är det naturligt att koppla samman förbundets resurser och det förbundsgemensamma projektet på LO Lika värde lika rätt. Förbundskontoret har en given roll som inspiratör och pådrivare i utvecklingen av integrationsarbetet. En lika viktig roll är att utarbeta riktlinjer och andra typer av stödjande dokument till den lokala organisationen. 10

12 SEKOs krav på arbetsgivarna/arbetsplatsen Att i samverkan med de fackliga organisationerna motverka alla former av diskriminering och trakasserier. Att alla arbetsgivare ska upprätta etniska mångfaldsplaner på sina arbetsplatser. Att alla ska behandlas lika och ges samma förutsättningar vid rekrytering, lönesättning, kompetensutveckling och karriärmöjligheter. 11

13 SEKOs krav på samhället Att det finns en stark diskrimineringslagstiftning som slår fast allas lika värde, villkor och behandling på arbetsmarknaden. Lagstiftningen ska säkerställa en arbetsrättslig process. Att när sysselsättningsgraden för invandrare når en nivå motsvarande riksgenomsnittet, kan en reglerad arbetskraftsinvandring komma ifråga. Att motarbeta alla former av segregation. Att ingen social dumping accepteras. Att Sverige ska ha en human flyktingpolitik. Att en utvärdering av dagens undervisning av svenska för invandrare (Svenska för nybörjare) görs för att säkerställa kvalitet och tillgänglighet. Att nya svenskars möjlighet och förmåga till att bidra till samhällsutvecklingen tillvaratas. 12

14 Detta ska SEKO arbeta för Att alla förtroendevalda och anställda aktivt ska motverka attityder och värderingar som främjar främlingsfientlighet och rasism. Att öka kunskapen hos och utbilda medlemmarna, de förtroendevalda och de anställda om integration och mångfald. Att vid rekrytering och val till förbundet arbeta för att medlemskårens sammansättning avspeglas bland de anställda och valda. Att förbundet ska ta fram riktlinjer för en bra hantering av diskrimineringsärenden från lokal till central nivå. Att medlemmar som utsatts för diskriminering får ett tydligt och uttalat stöd av den lokala och centrala fackliga organisationen. Dokumentation av inträffade diskrimineringshändelser ska göras så snabbt som möjligt. Att vi på alla nivåer aktivt ska initiera och delta med opinionsbildande verksamhet mot främlingsfientlighet och rasism. Att vi på alla nivåer aktivt ska delta i samhällsdebatten. Att ta fram ett handlingsprogram om ett utvidgat skydd mot diskriminering. Att i samverkan med arbetsgivarna underlätta invandrares introduktion i arbetslivet genom att till exempel tillhandahålla praktikplatser, där möjlighet finns att pröva sin arbetsförmåga, språkkunskap och framförallt få visa sin kunskap och kompetens. 13