Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram"

Transkript

1

2 Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram

3 Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt 7 Hotbilder 8 Vår fackliga roll 10 SEKOs krav på arbetsgivarna/arbetsplatsen 11 SEKOs krav på samhället 12 Detta ska SEKO arbeta för 13

4 Vi är alla olika men har lika värde och lika rätt Vi människor är alla olika och ser inte likadana ut. Vi kan vara korta eller långa, tjocka eller smala, vi är kvinnor och män, vi har olika hårfärg och ansiktsfärg och vi har olika sexuell läggning. Dessa skillnader mellan oss människor ger ingen rätt att behandla oss olika. Vi har alla rätt att bli behandlade på ett sakligt och rättvist sätt. Vi ska inte behöva finna oss i att våra egenskaper påverkar behandlingen eller bedömningen av oss. På samma sätt ska vi inte behöva acceptera att bli olika behandlade på grund av våra åsikter, vår religiösa övertygelse eller liknande förhållanden. Vi anser alltså att Alla människors lika värde alla människors lika rätt är en grundläggande samhällsnorm som vi ska leva efter. Detta är också LOs inställning till vilken vi ansluter oss fullt ut genom vårt program. Vi ställer i vårt program krav på samhället, arbetsplatsen men också på den fackliga organisationen. Begreppet etnisk och kulturell mångfald har en framträdande plats i regeringens integrationspolitik. Regeringen understryker att mångfalden måste återspeglas både i hur politiken formuleras och hur den genomförs. Vidare framhåller regeringen att samhällets etniska och kulturella mångfald bör genomsyra arbetslivet och att staten har ett särskilt ansvar som föredöme i detta avseende. För oss, som är fackligt aktiva, är detta tankar som inte bara utgör värderingar och beskriver en människosyn utan som också är grundläggande i det fackliga arbetet för att tillförsäkra alla medlemmar drägliga arbetsvillkor. Det innebär inte att vi som fackföreningsmedlemmar alltid lever upp till dessa värderingar. Fördomar och trångsynthet är minst lika vanliga bland oss som i övriga samhället. När vi låter dessa fördomar ta överhanden så motarbetar vi inte bara den vi diskriminerar, vi motarbetar i själva verket vårt grundläggande fackliga arbete, att uppnå goda villkor för medlemmarna. I vårt program ställer vi som mål att öka de fackliga utbildningsinsatserna för förtroendevalda i syfte att skapa en god grund för attitydförändringar. Dagens Sverige ser inte ut som våra ideal säger. Okunnighet och rädsla utgör en grogrund för en fortsatt ökad vardagsrasism och främlingsfientlighet och därmed ett ojämlikt samhälle. Vi har som facklig organisation en viktig roll att spela både i samhället och på våra arbetsplatser. Viktiga faktorer är också att se över representationen i våra styrelser och förhandlingsorgan på alla nivåer. Det är ett faktum att Sverige nu är ett land med etnisk och kulturell mångfald. Människor som bor i Sverige har sitt ursprung i skilda delar av världen. Under slutet av 1990-talet flyttade omkring personer till Sverige varje år. De flesta på grund av flykt från det egna hemlandet. Arbetskraftsinvandringen under de senaste trettio åren har varit marginell men kan komma att öka framöver. Många av de människor som söker sig till Sverige är individer i arbetsför ålder som har utbildning och arbetslivserfarenhet. När riksdagen fattade beslut om integrationspolitiken skedde detta mot bakgrund av en insikt om att den tidigare politiken, som den kommit att bedrivas, hade befäst utanförskapet. 3

5 En genomgång av hur de integrationspolitiska målen slagit igenom inom olika samhällsområden ger en kluven bild. En positiv utveckling är att det idag finns en mycket större medvetenhet hos individer, myndigheter och organisationer om samhällets växande etniska mångfald. Den etniska mångfalden har också påverkat samhällsutvecklingen på många olika sätt och det finns en större öppenhet i samhället för intryck från en alltmer internationaliserad värld. Arbetslösheten bland invandrare har också minskat påtagligt under slutet av 1990-talet. Dock är skillnaden mot riksgenomsnittet och skillnaden mellan olika invandrargrupper fortfarande alltför stor. Skillnaderna mellan invandrare och människor födda i Sverige är fortfarande oacceptabelt stora. Trots ökad medvetenhet har insatser för att alla ska få likvärdiga möjligheter inte fått tillräckligt genomslag i samhällsutvecklingen att kompetens hos personer med utländsk bakgrund inte tas tillvara är ett exempel på detta. Insatserna har inte alltid varit tillräckligt effektiva och de avsedda resultaten har inte uppnåtts. Detta gäller inte minst på arbetsmarknaden. Invandrare är tydligt överrepresenterade i arbeten utan krav på särskild utbildning och underrepresenterade i yrken som kräver specialistkompetens. Koncentrationen till ett fåtal områden och till okvalificerade och lågavlönade arbeten är påfallande. Alltför många invandrare kommer aldrig vidare in i arbetslivet och samhällslivet efter introduktionsperioden så många att utbildnings- och språkförutsättningar inte räcker som förklaring. Hindren finns både på samhällelig och individuell nivå. 4

6 En lagstiftning I Sverige finns idag lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet i fyra olika lagar: Jämställdhetslagen Lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning Vidare har riksdagen nyligen antagit lagen om likabehandling av studenter i högskolan. En översyn av lagstiftningen i syfte att nå alla eller flertalet samhällsområden och diskrimineringsgrunder pågår. I denna översyn ingår även uppdraget att se över domstolsprocessen, alltså om frågor om diskriminering ska avgöras i arbetsdomstol eller civilrätt. Behovet av en översyn av lagstiftningen styrs till vissa delar av på vilket sätt EG-direktiven mot diskriminering föranleder revideringar. Huruvida den nuvarande diskrimineringslagstiftningen når sitt syfte kan vara för tidigt att uttala sig om, då den inte varit i kraft någon längre tid. Frågan om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning har diskuterats en längre tid och har sin bakgrund i att EUs ministerråd under år 2000 antog två direktiv som syftar till att främja likabehandling och motverka diskriminering. När det gäller en samordning av lagstiftningen kan det finnas både för- och nackdelar. SEKO kommer att bevaka frågan och ta ställning när det så småningom läggs ett konkret förslag. Frågan om allas lika värde och rätt inom arbetslivet är och förblir en facklig fråga. 5

7 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration Utgångspunkten för integrationspolitiken är att den generella politiken ska utformas efter samhällets etniska och kulturella mångfald. Den ska stödja individers egenförsörjning och delaktighet i samhället, värna om grundläggande demokratiska värden och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och motverka etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. De integrationspolitiska målen är: Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund. En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och ansvariga för. Med begreppet invandrare avses de som själva invandrat till Sverige. Uttrycket personer med utländsk bakgrund avser såväl personer som själva har invandrat som de som är födda i Sverige och har minst en förälder som har invandrat. Mer än var tionde invånare i Sverige är född utomlands. Ytterligare personer som är födda i Sverige har en eller två utrikes födda föräldrar. Sverige har invånare från 203 länder. Majoriteten av dem som invandrat till Sverige har varit här i minst tio år och drygt 60 procent av dem har idag svenskt medborgarskap. Personer med utländsk bakgrund beräknas utgöra 27 procent av den arbetsföra befolkningen år 2015 och ur arbetsmarknadssynpunkt, ha en mer gynnsam ålderssammansättning än den övriga befolkningen. 6

8 Lika värde lika rätt Förra LO-kongressen lyfte fram frågor om integration som en av de viktigaste fackliga frågorna under kongressperioden. LO har startat en kraftsamling för ökad integration, en del i kraftsamlingen är det förbundsgemensamma projektet Lika värde lika rätt. SEKO deltar aktivt i arbetet både i styrgrupp och arbetsgrupper på lokal och central nivå. Vi har centrala handledare som är kopplade till arbetet och kontinuerligt får utbildning. Vårt engagemang i projektet innebär konkret att SEKO ska: Bidra till att bryta den sociala och etniska segregationen i Sverige. Skapa förutsättningar för att alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i arbetslivet, i den fackliga verksamheten och i samhället som helhet. Bidra till utvecklingen av den egna integrationspolicyn. Ha utsett integrationshandledare till projektet. Ha konkreta mål för hur förbundets ansvar eller del av projektet ska se ut. Vara delaktiga i en diskussion kring att öka kunskapen om antidiskrimineringslagstiftningen som ett arbetsrättsligt verktyg för att öka och stärka medvetenheten om alla människors lika värde och lika rätt. Delta på informationsmöten inom LO-distrikten för förbundsavdelningarna om den regionala samordningen av det förbundsgemensamma projektet. Fördjupa den facklig-politiska samverkan i integrationsfrågor. Verka för att öka förtroendeuppdragen bland medlemmar med utländsk bakgrund och höja den fackliga organisationsgraden i arbetslivet. 7

9 Hotbilder Vardagsrasism Vardagsrasismen är beteckningen på vardagliga situationer som omvandlas till rasistiska situationer. Vardagsrasismen är alltså situationer som karakteriseras av att människor reagerar mot andra människor som om dessa vore mindervärdiga på grund av ras-, kulturell eller etnisk tillhörighet. Det systematiska inslaget i vardagsrasismen är viktigt, det handlar om rasism som skapas i familjära och vardagliga situationer. Vardagsrasismen bekräftas genom språk och beteenden, på personalmöten, i det vardagliga samtalet, jobbintervjuer, filmer, litteratur, nyhetssändningar, politisk propaganda, parlamentariska debatter, artiklar och i många andra sammanhang. Vardagsrasismen förekommer på alla håll i samhället. Vardagsrasism är ett relativt nytt begrepp i svensk debatt och forskning. Begreppet dök upp i slutet på 1990-talet. Innan kunde man höra begrepp som finrums-rasism, dold rasism och garderobs-rasism. Dessa termer har använts för att ge namn åt den rasism som förekommer hos människor som aldrig skulle kalla sig själva för rasister. Vardagsrasismen kan vara synlig eller osynlig. Det vill säga den påträffas såväl i vardagens klart rasistiska yttranden och beteenden, som i mer underliggande, dolda vardagliga beteenden och uttalanden. Innebörden i budskapet är emellertid tydligt. Du tillhör varken gemenskapen eller platsen! Det skapar automatiskt outsagda frågor. När ska du åka tillbaka? Genom att vardagsrasismen förekommer i vanliga, naturliga sammanhang ses den ofta som mindre moraliskt förkastlig av det övriga samhället än handlingar utförda av rasister. Att inte betrakta vardagsrasismen som just rasism gör att de individer som utsätts för sådan rasism görs personligt ansvariga. De betraktas som överkänsliga, de överreagerar eller rent av betraktas som paranoida. Istället för att betrakta vardagsrasismen som ett samhälleligt problem, görs den till ett individuellt problem för den utsatte. Främlingsfientlighet Begreppet främlingsfientlighet används ofta för att referera till negativa attityder mot personer som invandrat till det svenska samhället. Genom att prata om främlingsfientlighet undviker man att prata om fenomenet rasism. Främlingsfientlighet är inte utryck för någon naturlig eller grundläggande mänsklig inställning. Människans tankar och ideal formas av det samhälle hon lever i och av det dagliga samspelet med andra människor. Främlingsfientliga och rasistiska uppfattningar är oftast resultat av brist på information och/eller allmän rädsla för det främmande Senaste valet Sverigedemokraterna och Nationaldemokratiska partiets framgångar i det senaste kommunal- och landstingsvalet är oroväckande tendenser på en framväxande främlingsfientlighet. 8

10 Bästa sättet att stoppa denna utveckling är att bemöta dessa mörkbruna krafter i samhällsdebatten på ett aktivt sätt. Ingen ska tiga eller vika undan, vi måste ta debatten och få bort dessa strömningar i samhället. Folkpartiets valstrategiska utspel i senaste valrörelsen ökar på den framväxande främlingsfientligheten och motverkar alla seriösa försök till ökad integration. Den fackliga rollen är självklart att aktivt delta och medverka i samhällsdebatten. Vi har också ett ansvar för att på våra arbetsplatser, informera våra medlemmar och bemöta vardagsrasism och främlingsfientlighet. 9

11 Vår fackliga roll Facket ett nätverk för alla Fackföreningen är ett naturligt instrument för integrationsarbete. Problematiken handlar i grunden om skapa rättvisa och bra villkor för våra medlemmar, både i samhället och på arbetsplatsen. Detta ska vi göra oavsett kön, ursprung eller hudfärg. Dessa skillnader oss människor emellan skapar mångfald, inte skäl för olika villkor i samhället eller på arbetsplatsen. För oss som fackförening är det naturligt att jobba via nätverk av olika slag. Det kan handla om att aktivt delta i förbundsgemensamma projekt eller samverka med arbetsgivaren. Andra intresseorganisationer är också naturliga aktörer i våra nätverk. Exempel på detta kan vara olika invandrarföreningar. Uppdraget Vi har av lagstiftarna getts ett ansvar för att bevaka diskrimineringslagstiftningen. För att klara detta bevakningsuppdrag krävs att vi i våra arbetsrättsliga utbildningar lyfter fram arbetet med diskrimineringslagstiftningen. Arbetet med att ta fram mångfaldsplaner i SEKO som organisation och på våra medlemmars arbetsplatser måste också intensifieras. Idag finns inte integrationsansvariga i alla delar av vår organisation. Att sådana utses är en viktig förutsättning för att inte tappa fokus på denna viktiga fråga. Ett framgångsrikt integrationsarbete bygger på en väl fungerande samverkan med arbetsgivarna, därför är det nödvändigt att vi aktivt arbetar med dessa frågor även inom våra koncern- och företagsorganisationer. För att man som förtroendevald ska kunna förstå, hjälpa och företräda en medlem som till exempel utsatts för diskriminering måste man erbjudas kunskap. Därför satsar förbundet på att alla förtroendevalda ska få ökad insikt om dessa frågor så tidigt som möjligt inom ramen för sitt förtroendeuppdrag. När det gäller utbildningar så har SEKO kommit långt med arbetet med att integrera mångfalds och integrationsperspektivet i sina utbildningar. I den grundläggande fackliga utbildningen GFU ingår sedan 2001 diskrimineringslagstiftningen som en del av utbildningen. Utöver detta anordnas inom ramen för förbundets arbete med integration och mångfaldsfrågor varje år en särskild utbildning. Klubbar och avdelningar kan behöva stöd i sitt arbete med diskrimineringsfrågor och integrationsfrågor. Här är det naturligt att koppla samman förbundets resurser och det förbundsgemensamma projektet på LO Lika värde lika rätt. Förbundskontoret har en given roll som inspiratör och pådrivare i utvecklingen av integrationsarbetet. En lika viktig roll är att utarbeta riktlinjer och andra typer av stödjande dokument till den lokala organisationen. 10

12 SEKOs krav på arbetsgivarna/arbetsplatsen Att i samverkan med de fackliga organisationerna motverka alla former av diskriminering och trakasserier. Att alla arbetsgivare ska upprätta etniska mångfaldsplaner på sina arbetsplatser. Att alla ska behandlas lika och ges samma förutsättningar vid rekrytering, lönesättning, kompetensutveckling och karriärmöjligheter. 11

13 SEKOs krav på samhället Att det finns en stark diskrimineringslagstiftning som slår fast allas lika värde, villkor och behandling på arbetsmarknaden. Lagstiftningen ska säkerställa en arbetsrättslig process. Att när sysselsättningsgraden för invandrare når en nivå motsvarande riksgenomsnittet, kan en reglerad arbetskraftsinvandring komma ifråga. Att motarbeta alla former av segregation. Att ingen social dumping accepteras. Att Sverige ska ha en human flyktingpolitik. Att en utvärdering av dagens undervisning av svenska för invandrare (Svenska för nybörjare) görs för att säkerställa kvalitet och tillgänglighet. Att nya svenskars möjlighet och förmåga till att bidra till samhällsutvecklingen tillvaratas. 12

14 Detta ska SEKO arbeta för Att alla förtroendevalda och anställda aktivt ska motverka attityder och värderingar som främjar främlingsfientlighet och rasism. Att öka kunskapen hos och utbilda medlemmarna, de förtroendevalda och de anställda om integration och mångfald. Att vid rekrytering och val till förbundet arbeta för att medlemskårens sammansättning avspeglas bland de anställda och valda. Att förbundet ska ta fram riktlinjer för en bra hantering av diskrimineringsärenden från lokal till central nivå. Att medlemmar som utsatts för diskriminering får ett tydligt och uttalat stöd av den lokala och centrala fackliga organisationen. Dokumentation av inträffade diskrimineringshändelser ska göras så snabbt som möjligt. Att vi på alla nivåer aktivt ska initiera och delta med opinionsbildande verksamhet mot främlingsfientlighet och rasism. Att vi på alla nivåer aktivt ska delta i samhällsdebatten. Att ta fram ett handlingsprogram om ett utvidgat skydd mot diskriminering. Att i samverkan med arbetsgivarna underlätta invandrares introduktion i arbetslivet genom att till exempel tillhandahålla praktikplatser, där möjlighet finns att pröva sin arbetsförmåga, språkkunskap och framförallt få visa sin kunskap och kompetens. 13

Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20

Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 OMSLAGSFOTO: NORDIC PHOTO. TRYCK: KOMMUNTYRCKERIET MARS 2008 Jämställdhets-och mångfaldspolicy Grundläggande arbetsgivarprinciper för hur jämställdhetsoch

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Lika rätt ett Sverige för alla. Integrationsprogram antaget av SEKOs kongress 2006.

Lika rätt ett Sverige för alla. Integrationsprogram antaget av SEKOs kongress 2006. Lika rätt ett Sverige för alla Integrationsprogram antaget av SEKOs. Lika rätt ett Sverige för alla För oss i SEKO är Alla människors lika värde alla människors lika rätt en grundläggande samhällsnorm

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 Innehållsförteckning LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ STOCKHOLM VATTEN... 2 POLICY... 2 STOCKHOLM VATTENS DEFINITION AV LIKABEHANDLING... 2 PLANENS SYFTE OCH

Läs mer

Riktlinjer för mångfaldsfrämjande arbete och likabehandling

Riktlinjer för mångfaldsfrämjande arbete och likabehandling Riktlinjer för mångfaldsfrämjande arbete och likabehandling Riktlinjer för mångfaldsfrämjande arbete och likabehandling Inom Lunds kommun är mångfald en naturlig och värdefull del av verksamheten som

Läs mer

Riktlinjer för likabehandling

Riktlinjer för likabehandling Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för

Läs mer

STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN

STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 2014 16 FÖRORD Integration kan ses utifrån många områden och alla har sin egen uppfattning om vad integration är.

Läs mer

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 1 (8) Handläggare: Anita Hjelm Göran Rosander Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 2008 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Utgångspunkter... 3 2.1 Lagstiftning... 3 2.2 Styrdokument

Läs mer

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Likabehandlingsplan Kompetenscenter, Köping

Likabehandlingsplan Kompetenscenter, Köping Sida 1 av 6 Senast reviderad: 2015-01-09 Likabehandlingsplan Kompetenscenter, Köping Inledning Denna plan avser all verksamhet som bedrivs i Kompetenscenters regi såsom: utbildning i svenska för invandrare

Läs mer

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter

Läs mer

Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda

Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Av Cathrine Lilja Hansson Direktiven De tre direktiven, 2000/43, 2000/78 och 1976/207 med ändringsdirektivet 2002/73 reglerar sammantaget

Läs mer

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Örebro universitet 22 november 2011 Olle Andersson Brynja www.do.se, olle.brynja@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela

Läs mer

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2012:80

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2012:80 Kommittédirektiv Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter Dir. 2012:80 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2012 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30 Falköpings kommun Jämställdhetsplan Personalavdelningen 2004-09-30 1 Inledning I Jämställdhetslagen (1992) anges att en arbetsgivare skall, inom ramen för sin verksamhet, bedriva ett målinriktat arbete

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008. Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007

STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008. Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007 STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008 Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Diskrimineringsfunktionärens

Läs mer

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun. Lycksele kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Villaryds förskola 2015-09-17 Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds

Läs mer

Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd

Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen Byt regering för jobb och välfärd LO-förbundens medlemmar är elektriker, svetsare, undersköterskor, servitriser, murare och kassörskor. Vi serverar

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2006

LIKABEHANDLINGSPLAN 2006 1 OPERAHÖGSKOLAN I STOCKHOLM LIKABEHANDLINGSPLAN 2006 (Antagen av Operahögskolans styrelse 2006-05-08) Lagen om likabehandling av studenter i högskolan Lagen om likabehandling av studenter i högskolan

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Elias Fries skola Läsår 14/15 Innehållsförteckning 1. Ny Lag Barnkonventionen Definition av kränkande behandling 2.Skolans vision 3. Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Älvstrandsgymnasiets vuxenutbildning, Hagfors läsåret 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ÄLVSTRANDSGYMNASIETS

Läs mer

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling Denna plan gäller för VIVA Komvux samt Särvux Upprättad 120815 Vision VIVA Komvux är en verksamhet med vuxenutbildning där alla känner sig

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Innehållsförteckning Vision 4 Så här arbetar vi för att nå vår vision: 4 Kyrkenorumskolans värdegrund 5 På Kyrkenorumskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12 Detta dokument innehåller två planer för de kommunala förskolorna i Lessebo Kommun Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12 Utarbetad 2009-06-11 Beslutad i Kostas LSoU-grupp 2009-09-14

Läs mer

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 nnehållsförteckning Tannbergsskolans vision... 3 Definitioner... 4 Mobbning... 5 Agerande vid kränkning... 6 Rutiner

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan HT14/VT15 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan Vision På Frösunda särskolor arbetar vi för allas lika rättigheter. Vi arbetar

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan

Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan November 2015 Rektor Annika Eriksson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 1.1 Vision 1.2 Vad säger styrdokumenten 3 1.2.1 Vad säger skollagen 3 1.2.2

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30. Förbud mot kränkande behandling av barn och elever

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30. Förbud mot kränkande behandling av barn och elever 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. justitierådet Lars K Beckman och regeringsrådet Göran Schäder. Förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals

Läs mer

Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling

Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2 Innehållsförteckning VISION,POLICY OCH ANSVAR... 3 DET ÅTGÄRDANDE ARBETET

Läs mer

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015 Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015 1 Innehåll Definitioner och förtydliganden av begreppen kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer

Mångfald och jämställdhet

Mångfald och jämställdhet Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-15, 19 Mångfald och jämställdhet Innehållsförteckning MÅNGFALDSPOLICY...2 Begreppsdefinition...2 Diskrimineringslagstiftningen...3 JÄMSTÄLLDHETSPOLICY...4 Begreppsdefinition...4

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Alla barn är välkomna till vår förskola! Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång och förutsättning för utveckling!

LIKABEHANDLINGSPLAN. Alla barn är välkomna till vår förskola! Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång och förutsättning för utveckling! LIKABEHANDLINGSPLAN 1 Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling på Vallentuna Montessoriförskola. Alla på Vallentuna Montessori, såväl barn som personal, skall känna trygghet

Läs mer

REGION VÄRMLAND. Mångfaldspolicy. Regionfullmäktige 2009-05-28

REGION VÄRMLAND. Mångfaldspolicy. Regionfullmäktige 2009-05-28 REGION VÄRMLAND Mångfaldspolicy Regionfullmäktige 2009-05-28 MÅNGFALDSPOLICY 1. BAKGRUND Egna organisationen Omvärlden 2. NULÄGESBESKRIVNING Kända data Upplevt nuläge Framtid 3. SYFTE/VISION 4. FRAMGÅNGSFAKTORER

Läs mer

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent

Läs mer

Likabehandlingsplan 2009-07-02. Gäller för lå 09/10

Likabehandlingsplan 2009-07-02. Gäller för lå 09/10 Likabehandlingsplan 2009-07-02 Gäller för lå 09/10 Grevhagsskolans vision och värdegrund Vi vill känna trygghet och livsglädje, visa medmänsklighet och vetgirighet, därför ställer vi upp för varandra.

Läs mer

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig

Läs mer

Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx

Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2015-2017 Bakgrund Grunden för bolagets arbete med jämställdhet och mångfald är bolagets Personalpolicy, där vår syn

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:65

Regeringens proposition 2002/03:65 Regeringens proposition 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering Prop. 2002/03:65 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2003 Göran Persson Thomas Bodström

Läs mer

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett

Läs mer

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka

Läs mer

Reviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01

Reviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01 Reviderad 2013-04-18 Reviderad 2013-04-01 1 Mål På vår arbetsplats Idrottens Hus, Östersund möts alla med respekt och behandlas utifrån allas lika värde. 1.2 På vår arbetsplats strävar vi efter att: -

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-05-27 Reviderad Tuna skolområde 2014-05-26 1 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tuna skolområde INNEHÅLL: o Lagtexter o Tuna skolområde en beskrivning o Vision o Främjande arbete

Läs mer

2000-talets arbetsliv

2000-talets arbetsliv Tal Sven-Olof Arbestål 15 februari, Folkets Hus 2000-talets arbetsliv Framgångar under 1900-talet Mötesdeltagare, Fackföreningsrörelsen har under 1900-talet vunnit stora framgångar. Vi har i samverkan

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR PRAKTISKA I VÄXJÖ Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet*

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* (*Bestående av förskolorna Kråkbacken, Marieberg, Nattugglan, Solbacken, Solrosen, Tuna och Ärlan. 2009-04-06 Innehåll 1 Policy Solbackens förskoleenhet

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling: Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön,

Läs mer

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling

Läs mer

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Läs mer

Årlig plan för lika behandling

Årlig plan för lika behandling Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte

Läs mer

HÄLLEFORS KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2007-04-17

HÄLLEFORS KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2007-04-17 HÄLLEFORS KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2007-04-17 1 (15) Jämställdhet definierar vi som att: Kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vad står begreppen för?... 4 Likabehandling... 4 Diskriminering... 4 Direkt

Läs mer

KRAFTSAMLING 2011-2015

KRAFTSAMLING 2011-2015 KRAFTSAMLING 2011-2015 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilderna är Tillväxtrådets sammanfattning av Kraftsamlings rundabordssamtal. KRAFTSAMLING Befolkningsökning är grunden för tillväxt

Läs mer

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Lagaholmsskolan. Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling Datum för upprättande av planen: 2015-03-03 Diarienummer: Lagaholmsskolan Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling 1.Uppdrag Kommunen ska bedriva ett målinriktat arbete för att

Läs mer

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 /Upphör att gälla U:2015-01-01/ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola Datum 2015-04-29 Sida 1/10 Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling Björkhälls förskola Karin Svensson Till förvaltningen senast

Läs mer

Trygghetsplan för Gudmuntorp skola

Trygghetsplan för Gudmuntorp skola Trygghetsplan för Gudmuntorp skola Trygghetsplanen består av tre delar: Plan mot kränkande behandling Plan mot mobbing Likabehandlingsplan Kommunens beslut och styrning Barn- och utbildningsnämnden tog

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING

Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING Innehållsförteckning Introduktion... 1 Vision... 1 Bakgrund... 1 Definitioner... 2 Kartläggning av risker... 3 Metod för kartläggningen...

Läs mer

Jämställdhetsplan 2007/2008

Jämställdhetsplan 2007/2008 Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2009-2011. Enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)

Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2009-2011. Enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2009-2011 Enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Innehållsförteckning Rektor har ordet 3 Malmö högskolas arbetsplatser är jämställda och har ett inkluderande synsätt

Läs mer

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan

Grebbestadskolans Likabehandlingsplan 2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

F E. Likabehandlingsplan för SFI 2014 / 2015

F E. Likabehandlingsplan för SFI 2014 / 2015 Likabehandlingsplan för I 2014 / 2015 Innehållsförteckning Tannbergsskolans vision... 2 Definitioner... 3 Agerande vid kränkning... 5 utiner för utredning och dokumentation... 7 Ansvarsfördelning... 8

Läs mer

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan 2013 SKURUP KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Riktlinjer 3 1.2 Jämställdhet och likabehandling

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Broschyrtext juli 2004 REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Allmänt Lagstiftning: Finlands grundlag - Arbetsavtalslagen - Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män - Andra lagar - Strafflagen

Läs mer

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun TILLÄMPNING Etnisk mångfald i Hudiksvalls kommun Plan för aktiva åtgärder Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

Läs mer

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Likabehandlingsplan för Kullens Skola Likabehandlingsplan för Kullens Skola Innehållsförteckning Inledning 3 Skolans målsättning 3 Lagstiftning och styrdokument 3 Kullens skolas värdegrund 5 Främjande och förebyggande insatser 6 Kartläggning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Likabehandlingsplanen är till för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-12-16 Vår referens Anna Emelie Caroline Friholm HR-konsult Tjänsteskrivelse Emelie.Friholm@malmo.se Jämställdhetsplan 2014 FRI-2013-3236 Sammanfattning

Läs mer