BREDBAND TELEFONI TRANSPORTER OCH POSTHANTERING

Transkript

1 BREDBAND TELEFONI TRANSPORTER OCH POSTHANTERING Sammanfattning av Skärgårdsmötet på temat kommunikation som hölls på Visingsö maj 2010 Så gott som samtliga inbjudna Leaderområden var representerade när projektet Skärgårds Leader höll sitt första Skärgårdsmöte. Temat på mötet var kommunikation och hölls på Visingsö den maj Projektet Skärgårds Leader har kommit till för att stimulera utveckling och tillväxt i alla landets skärgårdar., SRF, har tagit initiativet till ett flerårigt nationellt samarbetsprojekt, där sexton Leaderområden, som har skärgårdar och bebodda öar utan fast landförbindelse i sina områden, utgör utgångspunkten för samverkan. Skärgårds Leader skall ses som ett tillskott utöver de insatser som redan sker i Leaderområdena och skall kunna tillföra ytterligare något nytt till varje område. Projektet pågår mellan Skärgårds Leader Landets glesbygdsområden och landets skärgårdar har bland annat det gemensamt att befolkningen ofta inte är tillräckligt stor för att klara en lokal service på traditionellt vis. I många kommuner utgör dessutom skärgårdsbefolkningen en mycket liten del av det totala invånarantalet. Avsikten med Skärgårds Leader är att öka utbytet av kunskaper och erfarenheter mellan landets skärgårdsbor kring olika centrala frågor med tyngdpunkt på frågor kring arbete, boende, service och miljö. På så vis kan det lokala utvecklingsarbetet stimuleras. Det kan gälla goda exempel inom konkreta näringsverksamheter men också inom nya former för offentlig service och lösningar på bostadsproblem som ofta är speciella i skärgårdarna. Det finns en stor potential för den lokala utvecklingen genom att skapa stimulans och optimism. I flera områden finns regionala och nationella initiativ som kan vara av intresse att föra vidare i Skärgårds Leader. Från Hanö och Hven i söder till skärgården norr om Piteå kom deltagarna på det första Skärgårdsmötet på Visingsö. Skärgårds Leader Skärgårdsmöte Kommunikation maj 2010 sid 1

2 Skärgårdsmöte på temat kommunikation Öbefolkningen lever ofta sist på linjen när det gäller tillgång till offentlig och kommersiell service. Det som i dag ses som utveckling i samhället i stort drabbar ofta glesbygd och landsbygd på ett negativt sätt. Konsekvensen är ofta avveckling av tjänster som tidigare har fungerat tillfredsställande. Under helgen diskuterades frågor kring bredband, telefoni, post och transporter. Bredband, telefoni och post Första dagen ägnades åt bredband, telefoni och post. På ett tidigt stadium kunde vi konstatera samhällsservicen ser olika ut beroende på var man bor. Inför mötet togs kontakter med PTS, Post och Tele Styrelsen, för att om möjligt räta ut några av frågetecknen. När det gäller telefoni och bredband svarade de följande. Rätten till telefoni omfattar endast telefoni till din fasta bostad eller ditt företag. Den gäller inte fritidshus eller tillfälliga bostäder. Lagen om elektronisk kommunikation är teknikneutral. Du kan därför inte kräva att få fast telefoni genom ett vanligt telefonjack. Ibland kan det vara så att mobiltelefoni är en bättre lösning, både för dig och för telebolaget Priset du betalar för att ansluta dig till telenätet ska vara överkomligt. Det innebär att den taxa för att ansluta hem i tätbebyggda områden inte automatiskt gäller för dig som bor långt ifrån närmaste anslutningsställe. I dag har alla svenskar rätt till en anslutning till Internet på minst 20 kbit per sekund. PTS har föreslagit för regeringen att denna miniminivå bör höjas till 2 Mbit per sekund, så att alla svenskar kan använda samhällsviktiga tjänster på Internet. Regeringen utreder nu frågan och har uttalat sig om att det finns skäl att höja till 1 Mbit per sekund. Några dagar innan Skärgårdsmötet fattade Riksdagen ett beslut om ett nytt delmål inom det IT-politiska målet. Enligt det nya delmålet ska Sverige ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband Extra bredbandspengar Hans Karlsson, Jordbruksverket, inledde det första Skärgårdsmötet med att informera om Stöd till bredband inom landsbygdsprogrammet. Föreningar, organisationer, byalag och företag eller grupper av företag och kommuner har nu möjlighet att söka pengar för en satsning på bredband. Resultatet av insatsen skall komma fler till nytta än de som söker pengarna. Utöver detta finns det möjligheter att söka pengar till förstudier hos länsstyrelsen eller hos Leaderområdena. Den som vill ta del av Hans Karlssons presentation kan kontakta projektledaren för Skärgårds Leader Anetté Larm Johansson på e-postadress anette@skargardarnasriksforbund.se Hans Karlsson från Jordbruksverket informerade om det stöd till bredband som finns att söka inom landsbygdsprogrammet. Skärgårds Leader Skärgårdsmöte Kommunikation maj 2010 sid 2

3 Post tre till fem dagar i veckan Efter den inledande presentationen fick deltagarna göra en sammanställning på hur post, telefoni, bredband och mobiltelefonin fungerar på deras hemorter idag. Nedanstående tabell visar på några exempel på de svar som lämnades in. Hven Näverkvarn Hanö POST Utdelning 5 dagar i veckan. 3 lådor för avgående. Postens paket lämnas ut i affären, ej från övriga distributörer. Paket kan skickas i affären. Avgående gods 2 gånger i veckan vintertid, sommartid 5 gånger i veckan. Utdelning 5 dagar i veckan. Paketutlämning på Coop. Inga övriga "postärenden". Utdelning 3 dagar i veckan. Paket hämtas i Sölvesborg. Postutdelning på fastlandet fungerar men senare på dagen. TELEFONI Fast telefoni via radiolänk. Fast telefoni Fast telefoni finns både på Hanö och än så länge på fastlandet. BREDBAND Radiolänk till ön. 32 mb/sek, 90 abonnenter Kn ka-net AD. Flera operatörer har mobilt bredband. Täckning mot Danmark, täckning mot Sverige, svenska sidan. ADSL och mobilt. Luftburen på Hanö, fiber i Sölvesborgs kommun. Men det finns byar som inte har nedgrävd fiberkabel. MOBIL- TELEFONI Telia har mast, Tele 2 via Telias nät. 3 har egna master (Danmark). Ingen av mobiloperatörerna har bra täckning. Olika mobiloperatörer har olika bra täckning. Pengahantering en säkerhetsrisk Gruppen diskuterade hantering av paket och dagskassor. I dag kan det på många ställen vara tidskrävande att hämta och skicka paket. Ett större problem för skärgårdens entreprenörer är hanteringen av dagskassor. Ärenden som förr snabbt kunde uträttas på det lokala bankkontoret eller hos lantbrevbäraren kan i dag kräva timmars resande med båt, bil eller buss. På kvällen avnjöts en god middag där Bernt Strandberg och Jan-Eric Pettersson berättade om Visingsö. Lena Mikaelsson Aasa från Leader Mare Boreale deltog i samtalen tillsammans med Ulrika Simonsson från Leader Växtlust Värmland. När dagen var slut fanns några punkter på tavlan att arbetat vidare med: Hur skall man kunna hantera dagskassorna och dessutom se till att presumtiva kunder kan ta ut kontanter. Bredband åt alla bör vara ett politiskt ansvar där marknaden inte är intresserad. Alla skall ha tillgång till en säker telefoni. Kan mobilen ersätta det fasta nätet överallt? Få tillbaka några av de tjänster som posten tidigare erbjöd är lokala lösningar lösningen? Skärgårds Leader Skärgårdsmöte Kommunikation maj 2010 sid 3

4 Under åren skall Regionala Service program genomföras. Utgångspunkten för dessa program är Den kommersiella servicen i serviceglesa områden. Samhällslösningar mellan ideella sektorn och kommersiell och offentlig service skall uppmärksammas och uppmuntras. Mer om detta finns på Klicka på insatser för tillväxt och kommersiell och offentlig service och sedan på Regionala serviceprogram Goda exempel Under helgen berättade Ulrika Simonsson, Säffle och Janne Bagge, Ulvön om den kraft som finns i en bygd när invånare och politiker enas om projekt som leder till utveckling. Ulrika Simonsson berättade om Säffle kommuns bredbandssatsning 100 Mbit till alla i Säffle. Satsningen kom till tack vare en dialog mellan kommunen och landsbygdens representanter. I dag har 90 procent av fastigheterna anslutet sig till en kostnad av i snitt kronor per fastighet. Den som vill läsa mer om projektet finner mer information på - Östra Ämtervik pdf Janne Bagge berättade om den utveckling som skett på Ulvön under de senaste åren. Under skall projektet "En Skärgård i Världsklass" skapa förutsättningar för en utökad skärgårdsturism i Höga Kusten. Med investeringar i del projekten Inre hamnen, Köpmanholmen, Ulvön och övriga skärgården vill man göra det möjligt för företagarna att utveckla konkurrenskraftiga och hållbara företag. På kan man läsa mer om projektet. Transporter En stor del av den andra dagen på Visingsö ägnades åt transporter, ett stort och viktigt ämne. I dag upplever många skärgårdsbor att det är svårt att få till en dialog med Färjerederiet. En kontinuerlig dialog vore önskvärd och något som projektet skall arbeta vidare med. Skärgården kräver andra transportlösningar och kommunikationer än på fastlandet. I övärldens verklighet behöver avstånd mätas i tid och kronor och inte alltid i antal km. Bengt Almkvist, berättade om hur det i dag ser ut längs den svenska kusten. Av Färjerederiets 37 vägfärjeleder går 23 till öar, resterande är genvägsfärjeleder. Bengt Almkvist förklarade att barnen i skärgården bara kan räkna med skolskjuts så länge de går i kommunal grundskola. Väljer man något annat alternativ så får man ordna med skjuts själv, detsamma gäller när barnen börjar gymnasiet. Bengt berättade sedan vidare om hur det fungerar med färdtjänst och sjuktransporter med mera för skärgårdsbor och hur fraktstödet ser olika ut i olika delar av landet. Bengt Almkvist föreläste på temat "Goda kommunikationer en rättighet också i skärgårdarna". Skärgårds Leader Skärgårdsmöte Kommunikation maj 2010 sid 4

5 Vägfärjan en del av det allmänna vägnätet 2012 får Visingsö den första statliga färjan som kommer att ta betalt av resenärerna. Redan i dag kostar det pengar att ta med bilen till Visingsö men i gengäld kan man boka en plats på färjan så att man vet att man kommer med. Något som man hoppas skall fungera även framöver. På Trafikverket, Färjerederiets hemsida kan man läsa att i dag trafikerar 63 gula färjor 37 vägfärjeleder i det allmänna vägnätet samt en färjeled på uppdrag av Ekerö kommun. Under 2009 färdades 21 miljoner människor i 11 miljoner fordon på dessa färjor. Man sköter också drift och underhåll av upp till 8 stycken isvägar. Det kan ibland bli trångt ombord på bilfärjorna. Att inte veta vilken färja man kommer med ställer till det för den fastboende befolkning som ofta är beroende av bilfärjan för att kunna bo och verka på orten. Problemet skulle delvis kunna lösas om det generellt vore möjligt att boka plats på färjorna. Har du frågor eller funderingar kring detta tema hör av dig till: Skärgårds Leader Anetté Larm Johansson Projektledare SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Borgen 126, Varekil Telefon , anette@skargardarnasriksforbund.se Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden Skärgårds Leader Skärgårdsmöte Kommunikation maj 2010 sid 5