Kärnkraftsrallare kompetensförstärkning i Barsebäck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kärnkraftsrallare kompetensförstärkning i Barsebäck"

Transkript

1 Nr. 2 juni 2004 INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK Barsebäcks informatör Maria Swartling-Jung intervjuas av dansk TV. Barsebäck möter danskarna på bortaplan Måndagen den 24 maj reste representanter från Barsebäck över Sundet för att, som ett led i den pågående miljöprövningen, låta den danska allmänheten komma med synpunkter på verksamheten. Mediabevakningen var intensiv och de danska miljöorganisationerna fanns på plats, däremot var det glest med representanter från allmänheten. Frågorna handlade till stor del om Barsebäcks placering och om terrorism. Sid 6 7 Frukostfika i solen i Barsebäck. Fr.v: Thomas Josefsson, Pelle Björck, Mats Blomgren, Johan Palmfält, Jörgen Vöcks, Rickard Kulle, Pierre Magnusson on och Hanna Lembke. Kärnkraftsrallare kompetensförstärkning i Barsebäck Det finns ingen bil som är lika behaglig att åka i som en Rolls-Royce. Det är Tor Rugsveen och Leif Svensson helt överens om. Stil och elegans i både Barsebäck och Ringhals Kollegorna Tor Rugsveen (Barsebäck) och Leif Svensson (Ringhals) har inte bara gemensamma intressen på arbetstid. På fritiden är de båda entusiastiska förespråkare för bilmärket Rolls Royce. Tor har en sådan bil i garaget medan Leif har tre. Sidan 4 Under Barsebäcks tretton dygn långa bränslestopp i maj arbetade Barsebäcks personal tillsammans med 400 entreprenörer för att utföra bränslebyte och nödvändiga provningar. Entreprenörerna går ibland, kärvänligt, under begreppet kärnkraftsrallare entreprenörer som arbetar på samtliga svenska och många utländska kärnkraftverk och som samlat på sig många års erfarenhet och en hög kompetens. Begreppet myntades på 1970-talet, en tid när kärnkraften symboliserade ny teknik i Sverige och många unga, välutbildade människor specialiserade sig på att montera och underhålla de nya reaktorer som uppfördes i landet. Kärnkraftsrallarna är ungefär 800 till antalet; människor som träffats många gånger och som känner varandra. Många har husvagnar med sig, en del bor i Barsebäcks stugby. De flesta är män, men numera ingår även en och annan kvinna i kretsen. Sidorna 4 5 Ritha med sina tavlor utanför ateljén hemma i Barsebäck. Jag tycker inte det är motsägelsefullt att leva nära naturen och bo granne med Barsebäck, säger hon. Många strängar på lyran Ritha Holst är konstnär i Barsebäcks hamn, känd för sina blodröda får och för sina candy birds. När hon inte arbetar med sin egen konst fungerar hon bland annat som konstkonsult åt kärnkraftverken Barsebäck och Ringhals. Sista sidan Enkät: Vad har du för frågor om Barsebäcks inverkan 1 på miljön? Sidan 8

2 Ledare: Våren har varit spännande för oss på Barsebäcksverket, på mer än ett sätt. I maj genomförde vi den kortaste avställningen någonsin på Barsebäck 2. Under stoppet genomfördes årliga prov av säkerhetsutrustningen, bränslebyte och en del underhållsarbete. Stoppet varade drygt tretton dygn, och eftersom största delen av den tiden går åt till att stoppa respektive starta anläggningen igen så var det en mycket koncentrerad arbetsperiod när alla jobben skulle genomföras. Det är fantastiskt att se hur engagerade medarbetarna på Barsebäck är och hur stark viljan att göra ett bra arbete är. Trots all den politiska turbulens som hela tiden finns runt Barsebäck 2, inte minst under den första veckan av avställningen, lyckades man fokusera på stoppet och genomföra en säker avställning helt efter den noggranna planering som görs inför ett sådant stopp. Det är en insats vi är stolta över. Det leder genast in på den andra händelsen i vår som vi på Barsebäck bevakar mer än någon annan, nämligen förhandlingarna om kärnkraftens framtid. Generaldirektör Bo Bylund har regeringens uppdrag att tillsammans med kärnkraftindustrin (Vattenfall, Sydkraft och Fortum) förhandla fram en lösning för avvecklingen av den svenska kärnkraften. Till den sista april i år skulle Bylund presentera en förhandlingslösning där man skulle ha prövat möjligheterna till en tidig stängning av Barsebäck 2. Förhandlingarna är ganska komplicerade varför man inte hann få fram en lösning inom den utsatta tiden. När detta skrivs (första veckan i juni) har Bylund fått mer tid på sig av regeringen att avsluta uppdraget, och vi vet fortfarande inte vad detta kommer att betyda för Barsebäck 2. Om svenska folket fick bestämma så kommer kärnkraften att användas så länge verken uppfyller säkerhetskraven och är lönsamma. Opinionen för fortsatt drift visar stadigt höga siffror. Samstämmigheten mellan de olika opinionsinstituten är mycket stor, och 80 procent av svenska folket vill ha kärnkraften kvar. Svenskarna har förstått att tillgången på energi, och i synnerhet elenergi, är en av de viktigaste faktorerna för välstånd. Säkerheten prioriteras alltid högt i Barsebäck. För att ytterligare förbättra detta har vi det senaste året arbetat mycket med säkerhetsfrågor och säkerhetskultur. Det är därför glädjande att se vilka förändringar som skett och som märktes inte minst under årets avställning. Det är roligt att se när ett arbete ger resultat, men vi nöjer oss inte med det utan fortsätter att förbättra verksamheten. För en gångs skull hoppas vi att vi på Barsebäck skall kunna få semester under sommaren. Det är många år sedan senast, eftersom vi alltid har haft vår avställning för bränslebyte då. Men som jag nämnde är den redan avklarad i år, varför vi ser fram emot en lugn sommar. Förhoppningsvis får vi även köra många år än, men därvid lag är väl osvuret bäst. Jag hoppas att alla anställda och alla läsare får tillfälle till en skön sommar. Leif Öst vvd och platschef 2 Arbetet med att byta bränslestavar och kontrollera reaktorn gick på drygt tretton dygn och var det snabbast genomförda bränslebytet i reaktorns 27-åriga historia. Vi klarade jobbet med rätt säkerhet och i stort inom den tid som var avsatt, Rekordkort bränslestopp Reaktorn i Barsebäck var avstängd för bränslebyte och kontroll medan den 8 och 22 maj. Förhandlingsklimatet uppges ha varit kärvt och förhandlingarna intensiva i slutskedet. Bo Bylund hade i uppdrag att senast den 30 april rapportera om huruvida Barsebäck kunde ingå i de förhandlingar som ska äga rum om de övriga säger en nöjd Agneta Wellmar, produktionschef i Barsebäk. Barsebäck 2 har nu bränsle för att klara kontinuerlig drift fram till och med mars 2005, när reaktorn stoppas för nästa bränslebyte. Inget besked om Barsebäck förhandlingarna fortsätter Förhandlingarna mellan kraftindustrin och regeringens förhandlare Bo Bylund är inne i ett slutskede och ett avgörande väntas inom kort när detta skrivs i mitten av juni. Besök Barsebäck i sommar! Varför ligger Barsebäck där det ligger? Danmark hade vid den tiden planer på att bygga egen kärnkraft och Sydkraft träffade avtal med de själländska kraftföretagens samarbetsorgan om en samordning av utbyggnaden av kraftverk och om samordnade elleveranser. Att Barsebäck låg så nära Danmark betraktades som positivt eftersom Barsebäck skulle leverera el även till den danska sidan Sundet. När planerna på svenska reaktorerna. Allt som för närvarande är känt är att han den dagen rapporterade till näringsminister Leif Pagrotsky att förhandlingar som inkluderade Barsebäck 2 pågick och att han inom kort skulle meddela resultatet. I år bedrivs en ny form av besöksverksamhet i Barsebäck: guidade turer inne i själva anläggningen i stället för utställningen i expon. Det är tack vare att bränslestoppet skedde redan i maj som vi kan erbjuda närboende och andra intresserade att se anläggningen inifrån, säger Maria Taranger, informatör vid Barsebäck. För att gå med under Barsebäcks besöksrunda, d.v.s. få möjlighet att promenera från yttre vakten och runt inne i anläggningen tillsammans med en av Barsebäcks guider ska man anmäla sig en vecka i förväg, antingen via telefon eller via nät på Barsebäcks hemsida, Erbjudandet står öppet för närboende och andra intresserade. Så tidigt som 1965 informerades den danska Atomenergikommissionen om planerna på att bygga ett kärnkraftverk inom synhåll för Köpenhamn. Barsebäck sedan blev mer konkreta såg danskarna det som en fördel att Sydkraft placerade sitt kärnkraftverk så nära elkonsumenterna i Köpenhamn. När olyckan vid Three Mile Island i Harrisburg, USA, sedan inträffade 1979 vaknade debatten om kärnkraft. Många ifrågasatte säkerheten och placeringen av Barsebäck ledde till kraftiga protester i både Danmark och Sverige. Barse

3 Barsebäck just nu Varför behövs Barsebäck just i Barsebäck? Barsebäcks läge debatteras ofta, både i Sverige och i Danmark. Men om nu kraftverkets placering är så kontroversiell, vad är det då som ändå gör att Barsebäck behövs och inte minst behövs ungefär där det ligger? Barsebäcks produktion motsvarar i dagsläget i runt tal 30 procent av all den elektricitet som konsumeras i Skåne och produktionen vid verket är både säker och miljövänlig. Skulle Barsebäcks återstående reaktor avvecklas kommer ersättningselen att produceras med framför allt dansk och tysk kolkraft, vilket är precis vad som skett för att ersätta det bortfall av kärnkraftsel som ägt rum sedan stängningen av Barsebäck 1 den sista november Det innebär att utsläppen av miljöförstörande växthusgaser ökar, stick i stäv med de internationella överenskommelser som träffats i Kyotoavtalet. Balansfaktor Balansen på elnätet är en annan faktor som ofta nämns, inte minst i samband med kalla vinterdagar och andra tillfällen då elledningarna norrifrån är överbelastade, för Barsebäck 2 producerar nämligen den baskraft som behövs för EU splittrat i kärnkraftfrågan EU är splittrat i kärnkraftfrågan, men produktionen ökar med nya medlemmar. Många av de femton gamla medlemsstaterna har beslutat om minskad kärnkraftsanvändning, men samtidigt gör hotet från växthuseffekten kärnkraften allt populärare. Och faktum är att EU är störst i världen på kärnkraft med 156 reaktorer i drift. I Sverige är en majoritet för en fortsatt användning av kärnkraften medan den svenska regeringen är för en långsiktig avveckling enligt tysk modell. Åsikterna bland övriga EU-regeringar är splittrade. Förutom Sverige driver Belgien, Nederländerna och Tyskland en politik som går ut på att sakta fasa ut kärnkraften medan Finland planerar för en ny jättereaktor, Frankrike fortsätter att satsa stort på kärnkraften och Slovakien avser att bygga två nya reaktorer. Men trots splittringen finns det faktorer som talar för att kärnkraften kommer att öka inom EU och den främsta är Nyheter från Barsebäck ges ut av Barsebäck Kraft AB. Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Fritz. Redaktion: Ann-Christine Buch, Lars-Gunnar Fritz, Gösta Larsen, Agneta Hansson och Evastina Törnqvist (projektledare). Produktion: Replik in Sweden AB. Tryckeri: Tryckeri AB Allehanda Syd, Ystad Adress: Barsebäck Kraft AB Box 524, Löddeköpinge. Telefon: 046/ Telefax: 046/ Nästa nummer kommer ut i oktober 2004 att upprätthålla spänningsbalansen på elnätet i södra Sverige. Stängs Barsebäck, och därmed en stor del av elproduktionen i södra Sverige, blir elnätet mycket mer sårbart. Ren produktion och billig Produktionen i Barsebäck är mycket ren i förhållande till alla alternativa produktionsmöjligheter. Utsläppen till luft och vatten är praktiskt taget obefintliga och motsvarar bara ca en hundradel av de av myndigheterna tillåtna utsläppsvärdena. Ringhalsgruppen, det vill säga Barsebäck 2 samt Ringhals fyra reaktorer, producerar i dag el för ca 15 öre per kilowattimme. Priset kan jämföras med vindkraftens ca 45 öre per kilowattimme. Ett annat argument är jobben. Vid Barsebäck Kraft arbetar i dag ca 400 personer. Ännu viktigare är förstås att låga elpriser håller industrin kvar i Sverige, vilket i sin tur tryggar jobben. den globala växthuseffekten. Kyotoavtalet, som reglerar den internationella klimatpolitiken, kräver minskade utsläpp från fossila bränslen och då är det enda realistiska alternativet kärnkraft. Avtalet sätter hård press på EU-länderna att snabbt minska utsläppen av växthusgaser, men trots en tilltagande handel med utsläppsrättigheter har utsläppen hittills bara ökat. Elanvändningen ökar Att minska elanvändningen är ett annat sätt att minska utsläppen från fossila bränslen men det har inte visat sig vara realistiskt. Elanvändningen ökar i industriländerna, inte minst i Sverige. Förklaringen är till exempel en allt större användning av elektronik, framför allt datorer. Alternativa energikällor, till exempel vindkraft, har stöd hos opinionen, åtminstone så länge vindkraftverken finns på avstånd från den egna bostaden. Men sådana energikällor kan inte ersätta den mängd energi som kärn-kraftverken producerar. Barsebäck 2:s produktion motsvarar till exempel 30 procent av den el som används i Skåne. Nya medlemsländer ökar kärnkraftproduktionen Den 10 maj i år fick EU tio nya medlemsländer och därmed ökade antalet kärnkraftreaktorer inom unionen med 19 stycken. Det innebär att 13 av 25 medlemsländer producerar kärnkraft. Inom hela EU är 35 procent av all el kärnkraftproducerad. 3 Den nya reaktorn kommer att byggas i Olkiluoto på den finska västkusten. Där finns sedan 20 år redan två reaktorer av samma typ som de i Barsebäck. Syftet med den stora finska satsningen på kärnkraft är att ersätta äldre finska kolkraftverk samt att minska behovet av importerad el, framför allt från Ryssland. Finländarna vill också kunna producera inhemsk el för att möta ett ökande elbehov och samtidigt kunna minska utsläppen av koldioxid. Gör man tankeexperimentet att den finska elektricitetsproduktionen från kärnkraft i stället åstadkoms med kolkraft, går det att räkna ut att det i så fall skulle krävas en daglig tillförsel av kol i storleksordningen 700 fullastade järnvägsvagnar för att elda de nödvändiga kolkraftverken. Det är med andra ord det alternativet som finnarna vill undvika, inte minst av hänsyn till sin miljö och till de internationella överenskommelserna om minskade utsläpp. Allt detta vill man åstadkomma till ett stabilt lågt elpris. Europeisk konstruktion med extremt hög säkerhet Den typ av reaktor som kommer att uppföras i Finland är en tryckvattenreaktor som heter EPR (European Pressurised Water Reactor). Det är en tyskfransk konstruktion med maximal säkerhet, vilket innebär förenklade, sinsemellan åtskilda och automatiserade system med en mycket hög grad av redundans (d.v.s. ett eller flera system med samma funktion) och fyra oberoende elektriska system. Barsebäck har två sådana elsystem. EPR-reaktorn har även en härdfångare som vid ett haveri skulle fånga upp den smälta härden. Den har dessutom dubbla reaktorinneslutningar som ger ett mycket hög skydd mot hot utifrån. Tekniska förbättringar effektiviserar kärnkraften De svenska kärnkraftverken arbetar för närvarande med, respektive planerar, att öka sin produktionseffekt. De investeringar som nu pågår eller planeras i Ringhals och Forsmark kommer att öka den möjliga elproduktionen med nästan en halv Barsebäckreaktor. Ringhalsgruppen ansökte i mars i år hos Statens kärnkraftinspektion om att få höja effekten på Ringhals 1 och Ringhals 3 med sammanlagt 245 megawatt. Höjningen hänger samman med ett tidigare byte av en ånggenerator. I Forsmark pågår ett utbyte av fem lågtryckturbiner som blivit för gamla. De nya turbinerna är mer effektiva och ökar den möjliga elproduktionen vid Forsmark med 130 megawatt. De nya turbinerna kommer dessutom att öka reaktorernas driftstid med mellan 20 och 25 år. Kärnkraften i världen: Satsningar i Finland och USA Finlands planerade femte kärnkraftsreaktor ska vara färdig att tas i drift år Den installerade effekten blir megawatt siffran kan jämföras med Barsebäcks 600 megawatt. Det innebär att Finland 5 kommer att vara världens största kärnkraftreaktor. Avvecklade reaktorer och nya anläggningar Men Finland är inte det enda landets om bygger ut kärnkraften. Även Japan, Sydkorea, Ryssland, Ukraina, Rumänien, Slovakien och Tjeckien bygger ut kärnkraften och länder som Indien och Kina har omfattande planer på kärnkraft. Totalt sett minskade antalet kärnkraftreaktorer i världen under fjolåret till 440 stycken eftersom sammanlagt åtta aggregat i Tyskland, Storbritannien, Canada och Japan fasades ut, något som framgår av en rapport från det internationella atomenergiorganet IAEA. Två nya reaktorer togs under året i drift, nämligen Qinshan i Kina och Ulchin i Sydkorea, dessutom återstartades ett kanadensiskt aggregat. Den totala kärnkraftsproduktionen i världen blev enligt IAEA 2574 terawattimmar el. Ändrad inställning i USA I USA har intresset för kärnkraft varit svalt efter olyckan vid Three Mile Island 1979, men i dag satsar amerikanarna på att framför allt effektivisera sina 104 reaktorer samt att förlänga deras livstid från 40 till 60 år. Tjugo sådana ansökningar har beviljats av den amerikanska kärnkraftsmyndigheten NRC (Nuclear Reulatory Commission) och ytterligare tjugo stycken håller på att granskas. Den amerikanska regeringen satsar även på att ta fram säkrare anläggningar i vad som kallas för den fjärde generationen kärnkraftverk, och på närmare håll satsar även Europas kanske främsta kärnkraftnation, Frankrike, på att på sikt ytterligare bygga ut sina kärnkraftsanläggningar.

4 Kärnkraftsrallare Bildtext: Leif Svensson, Ringhals, och Tor Rugsveen, Barsebäck, med Tors gröna nyförvärv. Rolls-Royce klassisk elegans i Barsebäck och Ringhals En smidig och säker drift. Nej, det är inte Barsebäck Kraft som avses utan en tystgående kärra med anhängare i både Ringhals och Barsebäck. För många människor är Rolls-Royce själva sinnebilden för god smak och dubbelknäppta engelska gentlemän med orubblig självbehärskning och den sortens recieved pronounciation de lär sig på engelska internatskolor (det är den där engelskan som drottning Elizabeth och överklassen talar och som låter som om de svalde halva orden). Fast det hundra år gamla bilmärket är inte enbart avsett för en selektiv skara engelsmän; det finns entusiaster även i Sverige. 290 av dem är anslutna till den svenska underavdelning som finns till den engelska Rolls-Royce-klubben*, och där ringhalsaren Leif Svensson är ordförande och barsebäckaren Tor Rugsveen hängiven medlem. Omgivet av myter Leif Svensson kan hela historien om Rolls-Royce-märkets uppgång och kontinuerliga framgångar på sina fem fingrar. Bakom succén finns herrarna Rolls och Royce, den ene ingenjör, den andre en smart säljare. När Leif inte berättar utförligt och ingående om hur fantastiskt det är att äga en Rolls-Royce och att man faktiskt inte måste ruinera sig för att uppnå detta bilälskarens nirvana, arbetar han med kvalitetssäkring på Ringhals sedan i fjol. Innan dess beskriver han sig som kärnkraftsrallare d.v.s. medlem i det kringresande sällskap branschvana entreprenörer som arbetar med service och underhåll av reaktorer i både Sverige och utomlands och som det står mer om i artikeln här bredvid. Hemma i garaget har han en Rolls- Royce från 1973, en från 1935 samt en från Tor Rugsveen arbetar med dosimetri i Barsebäck och kan än så länge glädja sig åt ett exemplar: ett grönt praktåk från Märket Rolls-Royce är omgivet av så många myter. Jag vill hävda att det framför allt är oerhört behagligt att åka i en Rolls-Royce, så behagligt att det egentligen inte går att jämföra med någonting annat, konstaterar Tor. Vi önskar herrarna många behagliga turer till och från arbetsplatsen i Barsebäck respektive Ringhals. * Namnet på den engelska klubben är The Rolls-Royce Enthusiasts Club. Man kan besöka dess hemsidor under adress: 4 Begreppet kärnkraftrallare härstammar från 1970-talet, en tid när kärnkraften symboliserade ny teknik i Sverige och många unga, välutbildade människor specialiserade sig på att montera och underhålla de nya reaktorer som uppfördes i landet. Det var bättre betalt än jämförbara uppdrag och branschen bestod av unga entusiaster som med åren nått en hög kompetens och utvecklat en god sammanhållning. Ordet rallare är förstås skämtsamt och syftar på de järnvägsrallare som vid 1900-talets början åkte land och rike kring för att bygga järnvägar, konstaterar Jörgen Vöcks, platschef i Barsebäck för Helsingborgsfirman Garantirör och bekant med Barsebäck sedan den 2 december 1974, när Barsebäck 1 vare under uppförande. När han inte arbetar åker han hem till Bjärehalvön; han beskriver sig glatt som fritidsbonde I början av 1980-talet läste jag yrkesteknisk linje på Chalmers i Göteborg. Jag gick ut utbildningen 1982 och sedan dess har jag varit på många kärnkraftverk bl.a. i Iran. Jag har varit på alla de svenska kärnkraftverken och vi har demonterat reaktortanklock i Tyskland med en särskild kapteknik som Garantirör tagit fram och som kallas för mobil vattenskärning. Självlysande? Mats Svensson är hemmahörande i Vetlanda. Han är också anställd av Garantirör, men är i vanliga fall placerad på OKG i Oskarshamn. Han är i Barsebäck under årets bränslebyte för att hjälpa Jörgen att hålla samman alla de svetsuppdrag som ska genomföras under det korta stoppet. Totalt är vi 400 entreprenörer i Barsebäck under de här dagarna, konstaterar han. Det är människor som känner igen varandra och som träffats många gånger kringresande kompetens på svenska kärnkraftverk Ett roligt, spännande arbete. En bransch med 800 kollegor och med arbetsplatser över hela Sverige och även utomlands. Men den höga kompetensen bland det sällskap som kärvänligt går under begreppet kärnkraftsrallare måste fyllas på med nytt blod och dagens unga har sin syn på vad som är ny teknik. Men det finns ljuspunkter, konstaterar Jörgen Vöcks, företaget Garantirörs platschef i Barsebäck, och pekar på sin personallista där han har medarbetare som är födda på 1970-talet. förr. Många har husvagnar med sig, en del bor i Barsebäcks stugby: där ryms tretton personer i varje stuga och åtta stugor är bebodda under dessa bråda dagar. Mats har själv arbetat med kärnkraft sedan 1978, först som revisionsarbetare det vill säga kärnkraftrallare : På den tiden fanns det ett närmast ofattbart hat mot kärnkraften och mot oss, som gjorde att vi höll samman. Herregud, många trodde ju att vi var självlysande Mats avbryter sig med en fnysning och konstaterar att samma sorts rykten fortfarande florerar, även om överdrifterna kanske inte längre är lika stora. Många motståndare, säger han med en axelryckning, vet överhuvudtaget inte vad kärnkraft är. En annan inställning Jörgen kom som sagt till Barsebäck Mats började arbeta med kärnkraft Jörgen Vöcks är väl bekant med Barsebäck ända sedan 1974.

5 llare Man har samlat på sig en hel del glada minnen under åren, konstaterar Jörgen. Det är inte utan att det syns! Jag hade jobbat som vanlig rörmokare när jag kom till Barsebäck, säger Jörgen. Och vilken skillnad det var! Här var städat, varmt, snyggt. Det var så det började. Nackdelen med att vara revisionsentreprenör eller rallare om du så vill är förstås att när det är jobb så är det oerhört mycket jobb. Revisionerna avlöser varandra: Barsebäck, Ringhals, Oskarshamn, Forsmark Och en av fördelarna, inflikar Mats, är att när det inte är jobb, så har man råd att ta det lugnare. Många av entreprenörerna som är i Barsebäck i dag bor i Spanien eller Thailand på vinterhalvåret. En annan fördel, säger Jörgen är kårandan. Det är alltid samma människor och vi har haft mycket roligt tillsammans under åren. Men kärnkraftsrallarkåren börjar bli till åren. Mats och Jörgen konstaterar att det är skillnad på människors inställning till arbete i dag och för trettio år sedan: År 1978 var jag 25 år gammal, säger Mats. Det gällde att jobba, jobba, jobba och tjäna pengar så att familjen kunde få det bra. Och inom den här branschen kunde man arbeta hur myckets om helst: pingsthelgen, midsommarafton, sådant spelade absolut ingen roll. Och på den tiden var skiften alltid timmar långa. I dag lockas inte ungdomar av sådant längre. Deras livskvalitet handlar om hur mycket fritid de har. Det är en annan inställning. Synen på tekniska innovationer har förändrats, fortsätter han. För unga i dag handlar tekniskt nytänkande om att sitta framför datorn, inte att hitta på nya svetsmetoder. Jag ser det på mina egna söner som ligger ljusår före mig i den åldern. Hopp om framtiden Jörgen Vöcks tar fram sina personallistor och börjar titta på hur gamla entreprenörerna egentligen är och födelsetalen han läser upp är t.ex. 1943, 1952, 1941, 1942, 1940 väldigt många är födda på och 1950-talen. Men han hittar även födelsetal som 1965 och 1968 och en medarbetare är född Och det är en tjej i mitt gäng! säger han och konstaterar att det kanske finns hopp om att den höga kompetensen upprätthålls, trots allt. Naturligtvis är det ofrånkomligt att prata minnen när man pratar om trettio års kringresande branschkunskap i sällskap med 800 likasinnade. De allra roligaste minnena vill du nog inte höra, säger Mats. Nej, kanske inte; men herrarna kan prata länge om att de varit med om att bygga Barsebäck 1 och 2, Ringhals 2, 3, och 4 samt Oskarshamn 2 och 3 Och finska TVO:s etta och tvåa. Det är bara Forsmark jag aldrig kommit till, säger Mats. Nu blir det väl snart femman i Finland. Den kommer att suga upp all kompetens som finns. Jag känner en kille som arbetat på alla kärnkraftverken men för olika företag, säger Jörgen, Varje sommar ses vi på revisionerna. När han gick härifrån bestämde vi att vi skulle ses i Finland nästa gång, så då blir det väl så också. 5 Nolltolerans för skador Totalt finns det ungefär 800 revisionsentreprenörer i Sverige. Skador är ett tämligen okänt begrepp: Är det någonstans där begreppet teamwork fungerar så är det här. säger Jörgen. Här råder total öppenhet ute på stationerna och alla samarbetar: arbetsledare, fast anställd personal, entreprenörer. Hela arbetskonceptet bygger på nolltolerans för allt vad skador heter, säger Mats och tilläger att han själv aldrig varit skadad i tjänsten. Det har däremot Jörgen som haft en muskelbristning i axeln en gång. Och i fjol trillade en av hans kollegor ner från en stege. Men trots alla fördomar har vi har aldrig drabbats av någon form av strålning under alla år, säger Mats och tilläger att alla som arbetar på kontrollerat område kontrollerar sina doser flera gånger om dagen och strålskyddet ute på de olika kärnkraftverken arbetar mycket aktivt. Nästa karriärfas tror de blir rivning av kärnkraftverk. Rivningarna kommer, på det ena eller andra sättet, säger Jörgen. Ute i Europa finns det redan kärnkraftverk som är färdiga att demontera och det gäller att möta konkurrensen därifrån när det blir dags här hemma. Mobil vattenskärning, som är vad vi framför allt sysslar med, är en bra teknik att använda. Så någon gång kommer vi väl hit och hjälper er att återställa potatisåkrarna i Barsebäck. Men det kan ju dröja länge än Innan dess väntar nämligen hur som helst 2004 års svenska revisioner och när jobbet vid Barsebäck är klart står Oskarshamn 3 på tur. Text: Evastina Törnqvist Bil: Pierre Mens Mats Svensson och Jörgen Vöcks berättar om både för- och nackdelarna med den ovanliga, krävande men också internationella och omväxlande bransch de valt att arbeta inom.

6 BILDER: PIERRE MENS.. Barsebäcks säkerhetschef Göran Larsson redogör för säkerheten i Barsebäck inför ett stort mediauppbåd. Barsebäck möter danskarna Danskarne høres om Barsebäck (Berlingske Tidende). Møde om Barsebäck gav flere spørsmål end svar (BT). Svalt intresse för Barsebäcks samrådsmöte (Sveriges Radio Malmö). Barsebäcksmöte blev utan kupp (Sydsvenskan). Ja, när Barsebäck som ett led i sin pågående miljöprövning höll samråd med allmänheten i Köpenhamn väntade ett massivt uppbåd av press, radio- och tv-journalister från båda sidor Sundet. Måndagen 24 maj höll Barsebäck samråd i DGI-byen i centrala Köpenhamn. Mötet är ett led i den pågående miljöprövning som Barsebäck inledde den 19 november Bakgrunden till denna är den nya miljölagstiftning som Sverige fick 1999 genom en miljöbalk, som innebär att all lagstiftning inom miljöområdet samlas på ett ställe i en egen lag. Samtidigt har lagstiftningen breddats och fördjupats. En nyhet för Barsebäck och övriga svenska kärnkraftverk är att även driften av befintliga kärnkraftverk nu ska miljöprövas. Barsebäck har därför startat ett projekt för att pröva den nuvarande verksamheten samt möjliga framtida förändringar. Målsättningen är en miljödom för Barsebäck under Den s.k. Esbo-konventionen innebär att även grannländer får ge synpunkter på verksamheter som kan påverka dem. Processen är lång. Den 19 november i fjol hölls ett tidigt samråd med myndigheter. Under januari 2004 inbjöd Barsebäck till ett tidigt samråd med närboende och under maj månad hölls dels ett samråd för allmänheten i Köpenhamn, dels ett i Sverige. Syftet med dessa samråd är att få in synpunkter på vad som bör beaktas i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som Barsebäck ska ta fram och som är en del av den ansökan som så småningom kommer att lämnas in till miljödomstolen. Annonser i danska dagstidningar Mötet i Köpenhamn föregicks av en del dramatik: dels i form av privatpersoner som tidigare lovat komma för att berätta om möjligheterna till en terrorattack mot Barsebäck, men även genom att representanter från både Greenpeace och Barsebäck Offensiv, som är en paraplyorganisation för danska miljörörelser, skulle delta i mötet. Det gjorde att intresset från media var stort och konferenssalen i DGI-byen fylldes snabbt av media. Intresset från den danska allmänheten var däremot svalare, trots att detta är första gången danskarna kunde lämna synpunkter och förslag direkt till representanter för Barsebäck. Före mötet publicerades annonser i alla stora dagstidningar i Köpenhamnsområdet, men de privatpersoner som infann sig gick trots det att räkna på fingrarna. Barsebäcks informationschef Lars- Gunnar Fritz konstaterade att Barsebäck blivit en icke-fråga, och olika opinionsundersökningar under senare år visar att danskarna i allt högre utsträckning anser att utsläppen av koldioxid från fossileldade kraftverk är ett större hot mot miljön än verksamheten i Barsebäck. Redogörelser för miljö, säkerhet och miljölagstiftning Under mötet redogjorde representanter från Barsebäck för dels miljöarbetet, dels för säkerheten i Barsebäck. Naturvårdsverkets representant Inger Alness berät-

7 BILDER: PIERRE MENS. T.v.: TV-kameror och bandspelare surrade för fullt när Peter Arnborg öppnade mötet med att förklara syftet med Barsebäcks miljöprövning. T.h.: Inger Alness deltog från Naturvårdsverket. tade om den svenska miljölagstiftningen och om orsaken till att Barsebäck nu miljöprövas. Mats Eriksson är advokat för Barsebäck och redogjorde för själva processen liksom för danskarnas möjligheter att komma med idéer och förslag. Efter framställningarna fick publiken ställa frågor och komma med synpunkter och förslag till vad som bör tas med i konsekvensbeskrivningen. Frågor från närvarande danskar var t.ex. hur mycket radioaktivt avfall Barsebäck producerar per år och svaret kom prompt: kilo högaktivt avfall under Tarjei Haaland från Greenpeace ville veta vad som händer om Sigyn (det fartyg som bland annat transporterar avfall från Barsebäck till mellanlagret i Oskarshamn) skulle kollidera med ett annat fartyg eller börjar brinna ute till havs, och Barsebäcks säkerhetschef Göran Larsson svarade att bränslet är inkapslat på ett sådant sätt att även om det otroliga skulle hända och Sigyn sjönk så skulle bränsleelementen kunna hämtas upp utan att någon kom till skada. En annan fråga var om Barsebäck i sin miljökonsekvensbeskrivning tänker redogöra för reningen av utsläpp till vatten, och svaret blev ett naturligtvis. Felplacerat eller välplacerat? Många av frågorna var inriktade på terrorism. Håller Barsebäcks reaktorinneslutning om ett fulltankat jumbojet flyger rakt in i anläggningen? På denna och liknande frågor svarade Göran Larsson att Barsebäck tillsammans med SKI gjort bedömningen att säkerheten i Barsebäck är tillfredsställande: Säkerheten är god och det är en åsikt som delas av den svenska kärnkraftinspektionen. En rapport i just det här ämnet ligger för övrigt upplagd på internet, nämligen SKI-rapport Den kan alla som är intresserade gå in och läsa. Tarjei Haaland ville veta om Barsebäcks representanter ansåg att Barsebäck var felplacerat och på det svarade Göran Larsson med att konstatera att Barsebäck ligger där det ligger. Barsebäcks produktion motsvarar 30 procent av elanvändningen i Skåne och det är bra för miljön. Vad skulle ersätta Barsebäck? I den kommande miljökonsekvensbeskrivningen ska Barsebäck bland annat redogöra för vad som skulle komma att ersätta kärnkraftverket om man inte får tillsatt drifttillstånd. Victoria Stenqvist, miljöingenjör vid Barsebäck, berättade att Barsebäck förutsätter att ersättningsproduktionen då sker via import av kolkraftsproducerad el från Danmark i det korta perspektivet och på längre sikt med el som produceras med naturgas. Vi ser ju konsekvenserna av när vi lade ner Barsebäck 1. Det har gett oss en ökad import av el från Danmark. Alternativ två är ju det som är kommersiellt lättast att bygga i Skåne, för vi vet att vi behöver kraftproduktion i Skåne för att klara balansen i elnätet, konstaterade Viktoria Stenqvist. Danska kommentarer Dagen efter konstaterade Berlingske Tidende att danskarna för första gången någonsin haft tillfälle att få inflytande över det skånska kärnkraftverkets öde, men att det bara vara intresseorganisationer som deltagit i mötet. Tidningen frågade Göran Larsson hur han upplevde mötet med danskarna i förhållande till hur det är att möta den svenska allmänheten: Den danska allmänheten blir mer och mer positiv. Vi beställer opinionsundersökningar om danskarnas inställning till kärnkraft och de visar att danskarna blir allt mer positiva även om de danska politikerna inte blir det. Det är samma utveckling som pågår i Sverige, svarade Göran Larsson. Den danska nyhetsbyrån Ritzau (danskarnas motsvarighet till svenska TT) skrev att för första gången under det 30 år långa gräl om kärnkraftverket i Barsebäck som förs mellan grannarna Danmark och Sverige kom representanter från Barsebäck för att delta i en offentlig debatt och att journalister och medlemmar i olika miljöorganisationer där försökte pressa Barsebäck till att offentliggöra sina nödstrategier vid ett eventuellt haveri. Två dagar efter samrådet i Köpenhamn hölls ett liknande samråd för den svenska allmänheten. Både danskar och svenskar har fram till den 24 juni möjlighet att komma med synpunkter på vad som bör beaktas i Barsebäcks kommande miljökonsekvensbeskrivning. Fr.v.: Peter Arnborg från danska Skov- og Naturstyrelsen intervjuas med Barsebäcks Victoria Stenqvist i bakgrunden; Ulf Soldéus, Barsebäck, och Per Drake, Ringhals, samtalar med representanter för danska Skov- og Naturstyrelsen; Barsebäcks säkerhetschef Göran Larsson och advokat Mats Eriksson överlägger med Barsebäcks informatör Maria Swartling-Jung; Peter Arnborg och Göran Larsson svarar på frågor. Nu gillar vi kärnkraft! Svenskarnas syn på användningen av kärnkraft har ändrats sig betydligt under de senaste två decennierna. Efter olyckan i Tjernobyl 1986 ville sju av tio svenskar avveckla kärnkraften. I dag vill drygt hälften av befolkningen fortsätta att använda kärnkraften på lång sikt. År 1986 började SOM-institutet vid Göteborgs universitet (förkortningen står för Samhälle, Opinion, Massmedia) mäta svenskarnas inställning till kärnkraft. Enligt den senaste undersökningen, som presenterades i slutet av april i år, vill 46 procent av svenskarna fortsätta att använda kärnkraft medan 34 procent vill stänga de 11 reaktorer som i dag är i drift i Sverige. Den stora opinionssvängningen har inträffat under de senaste fem åren, framför allt inom center- och vänsterpartiet. I dagsläget vill 47 procent av centerns sympatisörer avveckla kärnkraften på sikt medan 41 procent vill avveckla den genast. Vid fjolårets mätning ville 60 procent av centerpartiets sympatisörer avveckla. Motsvarande siffror för vänsterpartiet visar att 49 procent vill avveckla i år medan siffran i fjol var 60 procent. Även inom det socialdemokratiska partiet finns stora skillnader. Medan regeringen sagt sig vilja avveckla kärnkraften långsiktigt vill en majoritet av de socialdemokratiska väljarna behålla kärnkraften. Elpriserna trolig orsak När man frågar människor som vill behålla kärnkraften varför de tycker så, är de vanligaste svaren att det inte finns något bättre och att kärnkraften är ren men kolkraft är smutsig. Inom hela EUregionen debatteras frågan om växthuseffekten och hur man ska kunna sänka utsläppen av koldioxid, men det finns olika åsikter inom unionen (se artikel på sidan 2). 49 Avveckla 23 Använd Partisympatier enligt 2004 års SOM-undersökning. En grupp folkpartister, ledda av förste vice partiordförande Jan Björklund, skriver i en första delrapport om den framtida energipolitiken att Sverige inom en trettioårsperiod kan ha mellan 13 och 15 reaktorer. De nya reaktorerna skulle i så fall läggas bredvid de befintliga reaktorerna i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. I rapporten pekas kärnkraften ut som Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet anser att en annan trolig orsak är de ständigt ökande priserna på el; prisökningar som naturligtvis är en betydande belastning för hushållen. Sören Holmberg konstaterar att årets SOM-undersökning visar det största stödet hittills för att långsiktigt använda kärnkraften och att det nu finns en tydlig övervikt för dem som är för en fortsatt användning. Dessutom finns en liten, men ökande, grupp som vill nysatsa på kärnkraft, ungefär som i Finland där man nu projekterar inför uppförandet av en femte kärnkraftsreaktor. Många motståndare vill vänta Bland de som vill avveckla kärnkraften svarar 22 procent att de vill vänta med avvecklingen tills de nuvarande svenska reaktorerna tjänat ut. Antalet som vill avveckla kärnkraften redan år 2010 har minskat från 17 till 12 procent. Politiskt innebär den senaste energiuppgörelsen mellan s, v och c från mars 2002 att kärnkraften i praktiken kan få finnas kvar i flera decennier. Detaljerna ska avgöras i den förhandling med industrin som ännu inte är färdig. Opinion för vindkraft Stödet för att bygga ut vindkraften är också starkt. Tre av fem svenskar vill satsa mer på vindkraft. Men den siffran har minskat under de senaste åren och undersökningen visar att människor är mer skeptiska till vindkraft desto närmare den egna bostaden vindkraftverken placeras. Ingen åsikt v s c fp m kd mp Fp vill ha mer kärnkraft Folkpartiet gjorde under våren ett energipolitiskt utspel där man vill stoppa kärnkraftsavvecklingen och satsa på ny kärnkraft i Sverige. Partiet anser att folkomröstningen från 1980 har spelat ut sin roll den främsta möjligheten att minska utsläppen av koldioxid. Folkpartiet vill även avskaffa kärntekniklagens förbud mot utveckling av ny kärnkraft. Folkpartiet vill även stoppa avvecklingen av Barsebäck 2 samt återstarta den avställda Barsebäck 1. Däremot vill man stoppa planerna på ett gaseldat kraftverk i Malmö och även återstarten av det oljeeldade kraftverket i Stenungsund.

8 BARSEBÄCK KRAFT BOX LÖDDEKÖPINGE Som ett led i den pågående miljöprövningen håller Barsebäck nu samråd med allmänheten på båda sidor Sundet. Finns det någonting du undrar över vad gäller Barsebäcks inverkan på miljön? Jag kommer inte på något direkt, men det skulle vara intressant att få höra mer om verksamheten. Sandra Emnertz, Furulund Konstnär i Barsebäck Konstnär med känsla för får och varma, spanska färger samt konsult med uppdrag att underlätta samgåendet mellan Barsebäck och Ringhals. Barsebäcksbon Ritha Holst har många järn i elden. Om man som jag bor här i trakten har man redan hört det mesta. Vad jag undrar över i dag är varifrån vi ska får vår el om vi inte ska har kvar Barsebäck. Kan någon svara på det? Lena Einevall, Bjärred Jag älskar färg! Säger Ritha Holst och slår ut med armen i ateljén. Och visst gör hon det: blodröda får, knallblå streck under svarta fåglar, blå himlar och mer rött. Det röda, säger hon, är inspiration från Teneriffa där hon och maken bor under januari februari. Under konstnärsrundan vid påsktid hade hon flamencodans på gården. Ritha är känd för sina får som hon började måla för en del år sedan och som hon ständigt vidareutvecklar. Utomlands, säger hon, ser man får överallt. Mjuka, runda, skira. Som livet. Jag började upptäcka dem överallt och gick till biblioteket för att få veta mer. Jag lärde mig att de alltid går i grupp och att det ofta finns en tacka i ledet som är viktigare än allt annat. Vid det här laget har jag arbetat med får i flera år och de har blivit till en form. Nu arbetar hon inte enbart med får eller ens med förlängningen av dem: getter Det är mer fart i getter! Får är runda och lugna och en form av kontinuitet. Getter skuttar och leker och mår bra det är nuet. Bland många andra motiv i ateljén finns svarta fåglar. Ritha kallar dem sina candy birds och tavlorna har namn som tjatterstund eller konferens. Fick måla sin vision Ritha Holst har bott tio år i Barsebäcks hamn, idylliskt nere vid havet med stora guldfiskar i dammen och en mycket behaglig ateljé. Jag är uppvuxen i Ljungbyhed och var bland annat tandsköterska och säljare på Järavallen innan jag ägnade mig helt åt konsten. Men hon målar inte enbart utan tar även uppdrag som har med konst eller konstnärlighet att göra. Så är hon till exempel konsult åt Barsebäck och har just avslutat ett projekt där anställda vid Barsebäck och Ringhals hade i uppgift att uttrycka sin syn på samgåendet: De fick en duk på fem personer. De fick diskutera samgående i grupp och skriva en kort text, för att sedan måla sin vision. Texten skulle sitta under bilden och förklara den. Grupperna fick fundera i ett dygn, sedan fick de färger och penslar. Efteråt har vi haft vernissage och deltagarna fick rösta fram en vinnare. Tavlorna finns numera upphängda i Barsebäck. Organiska former, natur och kärnkraft Ritha Holst står där i sin vackra trädgård och pratar entusiastiskt och med inlevelse om sådant som organiska former, mjuka får, tjattrande fåglar och jordiga, eldiga färger. Hur rimmar det med att praktiskt taget bo granne med ett kärnkraftverk? Jag tycker inte det är så motsägelsefullt, säger Ritha. Jag är mycket för djur och natur, men jag tycker att verksamheten i Barsebäck är bra så länge det inte finns någonting som är bättre. Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens 8 BILDER: PIERRE MENS Jag hoppas bara att de ser till så att stränderna här i trakten fortsätter att vara fina! Sara Jägerman, Hofterup Frågan är väl inte vad de gör med miljön utan om de ska få finnas eller inte. Och det finns det ju ingen som svarar på. Jan Granholm, Furulund Nej, jag tycker att det är hur bra som helst. De får gärna starta fler reaktorer. Lars Hagberg, Hofterup

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

En majoritet av svenska folket vill fortfarande på lång sikt avveckla kärnkraften.

En majoritet av svenska folket vill fortfarande på lång sikt avveckla kärnkraften. Kärnkraften en stridsfråga även under 2000-talet? KÄRNKRAFTEN EN STRIDSFRÅGA ÄVEN UNDER 2000-TALET? SÖREN HOLMBERG En majoritet av svenska folket vill fortfarande på lång sikt avveckla kärnkraften. Majoriteten

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004 BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB NR 1 januari 2004 En majoritet i Köpenhamn är för kärnkraft För första gången säger en majoritet, 54 %, av invånarna i Köpenhamn att man

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Ringhals historia från 1965 till 2014

Ringhals historia från 1965 till 2014 Ringhals historia från 1965 till 2014 1965 Vattenfall börjar köpa in mark på Väröhalvön. 1969 Den 20 februari börjar byggarbetena för Ringhals 1. 1970 Byggstart för Ringhals 2. 1972 Ringhals är en av Europas

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 14 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2

BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2 BARSEBÄCK INFORMERAR FAKTA OCH KOMMENTARER FRÅN BARSEBÄCK KRAFT AB november 2004 NR 2 Efter att medierna presenterat rubriker som att "kärnkraften på väg att slå produktionsrekord", kom regeringens ödesdigra

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Allmänheten om kärnkraft

Allmänheten om kärnkraft Novus Opinion Allmänheten om kärnkraft Oktober 2008 Arne Modig 2008-10-30 Allmänheten om kärnkraft Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Analysgruppen vid KSU, Kärnkraftsäkerhet

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTER ÄR FRIHET I år firar Stena Line 50 år och därför är vi extra stolta att kunna presentera vår största kartläggning av svenskt resande med bil hittills: Bilsemesterrapporten

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 1 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Priserna i Norden har varit relativt låga under jul och nyårsveckorna. I Danmark var priserna negativa

Läs mer

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Detta är Faktablad nr 25 från 2000. Den kan även hämtas ned som pdf (0,18 MB) En miljökonsekvensbeskrivning av barsebäcksstängningen har upprepade gånger efterlysts

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Per Hedberg. Svenska folkets val av energikällor

Per Hedberg. Svenska folkets val av energikällor Svenska folkets val av energikällor Svenska folkets val av energikällor Per Hedberg I propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik redovisar regeringen sin syn på hur den svenska energiförsörjningen

Läs mer

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18 Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 2014-12-18 Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk.

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK. Sidorna 2, 3, 6 och 7. Enkät: Vad tycker du om beslutet att avveckla 1 Barsebäck?

INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK. Sidorna 2, 3, 6 och 7. Enkät: Vad tycker du om beslutet att avveckla 1 Barsebäck? Nr. 3 november 2004 INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK BILD: PIERRE MENS Barsebäck i september 2004. Samtidigt som beskedet om avveckling kom går Barsebäck mot sitt kanske bästa

Läs mer

Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012

Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012 Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012 Tal styrelseordförande Lars G Nordström Observera: Det talade ordet gäller. Tack för ordet, herr ordförande. Låt mig inleda med en beskrivning av styrelsens

Läs mer

Barsebäck. Vårvintern 2004.

Barsebäck. Vårvintern 2004. Nr. 1 mars 2004 Barsebäck åter i drift Efter den bränsleskada som gjorde att Barsebäcks ledning den 1 februari beslutade att koppla bort reaktorn från elnätet är Barsebäck sedan den 16 februari åter i

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften Vindkraft i medvind VINDKRAFT I MEDVIND PER HEDBERG ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften utgör en viktig energikälla i en utveckling mot ett mer hållbart samhälle.

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP Box 6242 102 34 Stockholm Årsmöte och studiebesök i Ågesta Som vanligt vid SKS årsmöten sken solen från en klarblå himmel när vi anlände fredag morgon till Ågesta Kärnraftvärmeverk

Läs mer

Allmänheten om kärnkraft

Allmänheten om kärnkraft Novus Opinion Allmänheten om kärnkraft Maj 2009 Arne Modig 2009-05-15 Allmänheten om kärnkraft Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Analysgruppen vid KSU, Kärnkraftsäkerhet och

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Sista numret av Nyheter från Barsebäck

Sista numret av Nyheter från Barsebäck Från starten nr. 45 december 2006 INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK Barsebäck inför framtiden Efter nyår inträder Barsebäck i en ny organisation. Syftet med den är att förbereda

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Preliminära resultat från SOM-undersökn 2013 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning

Läs mer

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Johann Helgason Dreamstime.com Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Kärnavfall avger farlig strålning i 100 000 år Kärnavfall ska hanteras på ett sätt som inte pålägger framtida generationer

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009

Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Föredrag för Aktiespararna i Nyköping tisdagen den 22 september 2009 Nystart för kärnkraftsutbyggnaden i världen Carl-Erik Wikdahl Energikommunikation AB Kärnkraft har jag sysslat med i hela mitt yrkesverksamma

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-15 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 51 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 31,2 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en

Läs mer

Framtidens elproduktion är småskalig. Diedrik Fälth, Öresundskraft

Framtidens elproduktion är småskalig. Diedrik Fälth, Öresundskraft Framtidens elproduktion är småskalig Diedrik Fälth, Öresundskraft Vad vet vi om framtiden? Framtidsforskning är konsten att klia sig innan det börjar klia - Peter Sellers Innan vi ser framåt ska vi se

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Katrineholms kommun S+M en politisk bomb I Katrineholm hade Socialdemokraterna haft egen majoritet i 90 år när medborgarna gick till val år

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

3-4 Procent Namn: Inledning. Vad menas med procent?

3-4 Procent Namn: Inledning. Vad menas med procent? 3-4 Procent Namn: Inledning Du har kommit i kontakt med begreppet procent i många sammanhang tidigare. Kan du nämna några? Visst, det finns hur mycket som helst. Prisökningar, rabatter, arbetslöshet, partisympatier

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 42 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet I genomsnitt gick priserna ner med 3 procent under förra veckan. Nedgången kan delvis förklaras av att

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se

KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1. www.karnkraftteknik.se KÄRNKRAFT - DEN TUNGA INDUSTRINS FORMEL 1 Rikta in dig på en karriär som högskoleingenjör i kärnkraftteknik www.karnkraftteknik.se RIKTA IN DIG PÅ EN KARRIÄR SOM HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK Vill

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Handelsminister Ewa Björling har ett. Alltid i förarsätet

Handelsminister Ewa Björling har ett. Alltid i förarsätet intervju Alltid i förarsätet Handelsminister Ewa Björling beskriver sig som envis, otålig och förmodligen Sveriges sämsta baksätesförare. Till vardags styr hon över svensk handelspolitik. På fritiden kopplar

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området av Ingvar Persson, sakkunnig i Kärnavfallsrådet och f.d chefsjurist på Statens kärnkraftinspektion 1 Tidigare händelser som satt särskilda

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Min individuella uppgift om hamnens Webbsida

Min individuella uppgift om hamnens Webbsida Min individuella uppgift om hamnens Webbsida Tävlingar på FB Arrangera tävlingar över FB och dela ut fina priser till de som faktiskt vinner. Detta fungerar väldigt effektivt i nuläget. ETT bra pris/gilla

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer