Kärnkraftsrallare kompetensförstärkning i Barsebäck

Transkript

1 Nr. 2 juni 2004 INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK Barsebäcks informatör Maria Swartling-Jung intervjuas av dansk TV. Barsebäck möter danskarna på bortaplan Måndagen den 24 maj reste representanter från Barsebäck över Sundet för att, som ett led i den pågående miljöprövningen, låta den danska allmänheten komma med synpunkter på verksamheten. Mediabevakningen var intensiv och de danska miljöorganisationerna fanns på plats, däremot var det glest med representanter från allmänheten. Frågorna handlade till stor del om Barsebäcks placering och om terrorism. Sid 6 7 Frukostfika i solen i Barsebäck. Fr.v: Thomas Josefsson, Pelle Björck, Mats Blomgren, Johan Palmfält, Jörgen Vöcks, Rickard Kulle, Pierre Magnusson on och Hanna Lembke. Kärnkraftsrallare kompetensförstärkning i Barsebäck Det finns ingen bil som är lika behaglig att åka i som en Rolls-Royce. Det är Tor Rugsveen och Leif Svensson helt överens om. Stil och elegans i både Barsebäck och Ringhals Kollegorna Tor Rugsveen (Barsebäck) och Leif Svensson (Ringhals) har inte bara gemensamma intressen på arbetstid. På fritiden är de båda entusiastiska förespråkare för bilmärket Rolls Royce. Tor har en sådan bil i garaget medan Leif har tre. Sidan 4 Under Barsebäcks tretton dygn långa bränslestopp i maj arbetade Barsebäcks personal tillsammans med 400 entreprenörer för att utföra bränslebyte och nödvändiga provningar. Entreprenörerna går ibland, kärvänligt, under begreppet kärnkraftsrallare entreprenörer som arbetar på samtliga svenska och många utländska kärnkraftverk och som samlat på sig många års erfarenhet och en hög kompetens. Begreppet myntades på 1970-talet, en tid när kärnkraften symboliserade ny teknik i Sverige och många unga, välutbildade människor specialiserade sig på att montera och underhålla de nya reaktorer som uppfördes i landet. Kärnkraftsrallarna är ungefär 800 till antalet; människor som träffats många gånger och som känner varandra. Många har husvagnar med sig, en del bor i Barsebäcks stugby. De flesta är män, men numera ingår även en och annan kvinna i kretsen. Sidorna 4 5 Ritha med sina tavlor utanför ateljén hemma i Barsebäck. Jag tycker inte det är motsägelsefullt att leva nära naturen och bo granne med Barsebäck, säger hon. Många strängar på lyran Ritha Holst är konstnär i Barsebäcks hamn, känd för sina blodröda får och för sina candy birds. När hon inte arbetar med sin egen konst fungerar hon bland annat som konstkonsult åt kärnkraftverken Barsebäck och Ringhals. Sista sidan Enkät: Vad har du för frågor om Barsebäcks inverkan 1 på miljön? Sidan 8

2 Ledare: Våren har varit spännande för oss på Barsebäcksverket, på mer än ett sätt. I maj genomförde vi den kortaste avställningen någonsin på Barsebäck 2. Under stoppet genomfördes årliga prov av säkerhetsutrustningen, bränslebyte och en del underhållsarbete. Stoppet varade drygt tretton dygn, och eftersom största delen av den tiden går åt till att stoppa respektive starta anläggningen igen så var det en mycket koncentrerad arbetsperiod när alla jobben skulle genomföras. Det är fantastiskt att se hur engagerade medarbetarna på Barsebäck är och hur stark viljan att göra ett bra arbete är. Trots all den politiska turbulens som hela tiden finns runt Barsebäck 2, inte minst under den första veckan av avställningen, lyckades man fokusera på stoppet och genomföra en säker avställning helt efter den noggranna planering som görs inför ett sådant stopp. Det är en insats vi är stolta över. Det leder genast in på den andra händelsen i vår som vi på Barsebäck bevakar mer än någon annan, nämligen förhandlingarna om kärnkraftens framtid. Generaldirektör Bo Bylund har regeringens uppdrag att tillsammans med kärnkraftindustrin (Vattenfall, Sydkraft och Fortum) förhandla fram en lösning för avvecklingen av den svenska kärnkraften. Till den sista april i år skulle Bylund presentera en förhandlingslösning där man skulle ha prövat möjligheterna till en tidig stängning av Barsebäck 2. Förhandlingarna är ganska komplicerade varför man inte hann få fram en lösning inom den utsatta tiden. När detta skrivs (första veckan i juni) har Bylund fått mer tid på sig av regeringen att avsluta uppdraget, och vi vet fortfarande inte vad detta kommer att betyda för Barsebäck 2. Om svenska folket fick bestämma så kommer kärnkraften att användas så länge verken uppfyller säkerhetskraven och är lönsamma. Opinionen för fortsatt drift visar stadigt höga siffror. Samstämmigheten mellan de olika opinionsinstituten är mycket stor, och 80 procent av svenska folket vill ha kärnkraften kvar. Svenskarna har förstått att tillgången på energi, och i synnerhet elenergi, är en av de viktigaste faktorerna för välstånd. Säkerheten prioriteras alltid högt i Barsebäck. För att ytterligare förbättra detta har vi det senaste året arbetat mycket med säkerhetsfrågor och säkerhetskultur. Det är därför glädjande att se vilka förändringar som skett och som märktes inte minst under årets avställning. Det är roligt att se när ett arbete ger resultat, men vi nöjer oss inte med det utan fortsätter att förbättra verksamheten. För en gångs skull hoppas vi att vi på Barsebäck skall kunna få semester under sommaren. Det är många år sedan senast, eftersom vi alltid har haft vår avställning för bränslebyte då. Men som jag nämnde är den redan avklarad i år, varför vi ser fram emot en lugn sommar. Förhoppningsvis får vi även köra många år än, men därvid lag är väl osvuret bäst. Jag hoppas att alla anställda och alla läsare får tillfälle till en skön sommar. Leif Öst vvd och platschef 2 Arbetet med att byta bränslestavar och kontrollera reaktorn gick på drygt tretton dygn och var det snabbast genomförda bränslebytet i reaktorns 27-åriga historia. Vi klarade jobbet med rätt säkerhet och i stort inom den tid som var avsatt, Rekordkort bränslestopp Reaktorn i Barsebäck var avstängd för bränslebyte och kontroll medan den 8 och 22 maj. Förhandlingsklimatet uppges ha varit kärvt och förhandlingarna intensiva i slutskedet. Bo Bylund hade i uppdrag att senast den 30 april rapportera om huruvida Barsebäck kunde ingå i de förhandlingar som ska äga rum om de övriga säger en nöjd Agneta Wellmar, produktionschef i Barsebäk. Barsebäck 2 har nu bränsle för att klara kontinuerlig drift fram till och med mars 2005, när reaktorn stoppas för nästa bränslebyte. Inget besked om Barsebäck förhandlingarna fortsätter Förhandlingarna mellan kraftindustrin och regeringens förhandlare Bo Bylund är inne i ett slutskede och ett avgörande väntas inom kort när detta skrivs i mitten av juni. Besök Barsebäck i sommar! Varför ligger Barsebäck där det ligger? Danmark hade vid den tiden planer på att bygga egen kärnkraft och Sydkraft träffade avtal med de själländska kraftföretagens samarbetsorgan om en samordning av utbyggnaden av kraftverk och om samordnade elleveranser. Att Barsebäck låg så nära Danmark betraktades som positivt eftersom Barsebäck skulle leverera el även till den danska sidan Sundet. När planerna på svenska reaktorerna. Allt som för närvarande är känt är att han den dagen rapporterade till näringsminister Leif Pagrotsky att förhandlingar som inkluderade Barsebäck 2 pågick och att han inom kort skulle meddela resultatet. I år bedrivs en ny form av besöksverksamhet i Barsebäck: guidade turer inne i själva anläggningen i stället för utställningen i expon. Det är tack vare att bränslestoppet skedde redan i maj som vi kan erbjuda närboende och andra intresserade att se anläggningen inifrån, säger Maria Taranger, informatör vid Barsebäck. För att gå med under Barsebäcks besöksrunda, d.v.s. få möjlighet att promenera från yttre vakten och runt inne i anläggningen tillsammans med en av Barsebäcks guider ska man anmäla sig en vecka i förväg, antingen via telefon eller via nät på Barsebäcks hemsida, Erbjudandet står öppet för närboende och andra intresserade. Så tidigt som 1965 informerades den danska Atomenergikommissionen om planerna på att bygga ett kärnkraftverk inom synhåll för Köpenhamn. Barsebäck sedan blev mer konkreta såg danskarna det som en fördel att Sydkraft placerade sitt kärnkraftverk så nära elkonsumenterna i Köpenhamn. När olyckan vid Three Mile Island i Harrisburg, USA, sedan inträffade 1979 vaknade debatten om kärnkraft. Många ifrågasatte säkerheten och placeringen av Barsebäck ledde till kraftiga protester i både Danmark och Sverige. Barse

3 Barsebäck just nu Varför behövs Barsebäck just i Barsebäck? Barsebäcks läge debatteras ofta, både i Sverige och i Danmark. Men om nu kraftverkets placering är så kontroversiell, vad är det då som ändå gör att Barsebäck behövs och inte minst behövs ungefär där det ligger? Barsebäcks produktion motsvarar i dagsläget i runt tal 30 procent av all den elektricitet som konsumeras i Skåne och produktionen vid verket är både säker och miljövänlig. Skulle Barsebäcks återstående reaktor avvecklas kommer ersättningselen att produceras med framför allt dansk och tysk kolkraft, vilket är precis vad som skett för att ersätta det bortfall av kärnkraftsel som ägt rum sedan stängningen av Barsebäck 1 den sista november Det innebär att utsläppen av miljöförstörande växthusgaser ökar, stick i stäv med de internationella överenskommelser som träffats i Kyotoavtalet. Balansfaktor Balansen på elnätet är en annan faktor som ofta nämns, inte minst i samband med kalla vinterdagar och andra tillfällen då elledningarna norrifrån är överbelastade, för Barsebäck 2 producerar nämligen den baskraft som behövs för EU splittrat i kärnkraftfrågan EU är splittrat i kärnkraftfrågan, men produktionen ökar med nya medlemmar. Många av de femton gamla medlemsstaterna har beslutat om minskad kärnkraftsanvändning, men samtidigt gör hotet från växthuseffekten kärnkraften allt populärare. Och faktum är att EU är störst i världen på kärnkraft med 156 reaktorer i drift. I Sverige är en majoritet för en fortsatt användning av kärnkraften medan den svenska regeringen är för en långsiktig avveckling enligt tysk modell. Åsikterna bland övriga EU-regeringar är splittrade. Förutom Sverige driver Belgien, Nederländerna och Tyskland en politik som går ut på att sakta fasa ut kärnkraften medan Finland planerar för en ny jättereaktor, Frankrike fortsätter att satsa stort på kärnkraften och Slovakien avser att bygga två nya reaktorer. Men trots splittringen finns det faktorer som talar för att kärnkraften kommer att öka inom EU och den främsta är Nyheter från Barsebäck ges ut av Barsebäck Kraft AB. Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Fritz. Redaktion: Ann-Christine Buch, Lars-Gunnar Fritz, Gösta Larsen, Agneta Hansson och Evastina Törnqvist (projektledare). Produktion: Replik in Sweden AB. Tryckeri: Tryckeri AB Allehanda Syd, Ystad Adress: Barsebäck Kraft AB Box 524, Löddeköpinge. Telefon: 046/ Telefax: 046/ Nästa nummer kommer ut i oktober 2004 att upprätthålla spänningsbalansen på elnätet i södra Sverige. Stängs Barsebäck, och därmed en stor del av elproduktionen i södra Sverige, blir elnätet mycket mer sårbart. Ren produktion och billig Produktionen i Barsebäck är mycket ren i förhållande till alla alternativa produktionsmöjligheter. Utsläppen till luft och vatten är praktiskt taget obefintliga och motsvarar bara ca en hundradel av de av myndigheterna tillåtna utsläppsvärdena. Ringhalsgruppen, det vill säga Barsebäck 2 samt Ringhals fyra reaktorer, producerar i dag el för ca 15 öre per kilowattimme. Priset kan jämföras med vindkraftens ca 45 öre per kilowattimme. Ett annat argument är jobben. Vid Barsebäck Kraft arbetar i dag ca 400 personer. Ännu viktigare är förstås att låga elpriser håller industrin kvar i Sverige, vilket i sin tur tryggar jobben. den globala växthuseffekten. Kyotoavtalet, som reglerar den internationella klimatpolitiken, kräver minskade utsläpp från fossila bränslen och då är det enda realistiska alternativet kärnkraft. Avtalet sätter hård press på EU-länderna att snabbt minska utsläppen av växthusgaser, men trots en tilltagande handel med utsläppsrättigheter har utsläppen hittills bara ökat. Elanvändningen ökar Att minska elanvändningen är ett annat sätt att minska utsläppen från fossila bränslen men det har inte visat sig vara realistiskt. Elanvändningen ökar i industriländerna, inte minst i Sverige. Förklaringen är till exempel en allt större användning av elektronik, framför allt datorer. Alternativa energikällor, till exempel vindkraft, har stöd hos opinionen, åtminstone så länge vindkraftverken finns på avstånd från den egna bostaden. Men sådana energikällor kan inte ersätta den mängd energi som kärn-kraftverken producerar. Barsebäck 2:s produktion motsvarar till exempel 30 procent av den el som används i Skåne. Nya medlemsländer ökar kärnkraftproduktionen Den 10 maj i år fick EU tio nya medlemsländer och därmed ökade antalet kärnkraftreaktorer inom unionen med 19 stycken. Det innebär att 13 av 25 medlemsländer producerar kärnkraft. Inom hela EU är 35 procent av all el kärnkraftproducerad. 3 Den nya reaktorn kommer att byggas i Olkiluoto på den finska västkusten. Där finns sedan 20 år redan två reaktorer av samma typ som de i Barsebäck. Syftet med den stora finska satsningen på kärnkraft är att ersätta äldre finska kolkraftverk samt att minska behovet av importerad el, framför allt från Ryssland. Finländarna vill också kunna producera inhemsk el för att möta ett ökande elbehov och samtidigt kunna minska utsläppen av koldioxid. Gör man tankeexperimentet att den finska elektricitetsproduktionen från kärnkraft i stället åstadkoms med kolkraft, går det att räkna ut att det i så fall skulle krävas en daglig tillförsel av kol i storleksordningen 700 fullastade järnvägsvagnar för att elda de nödvändiga kolkraftverken. Det är med andra ord det alternativet som finnarna vill undvika, inte minst av hänsyn till sin miljö och till de internationella överenskommelserna om minskade utsläpp. Allt detta vill man åstadkomma till ett stabilt lågt elpris. Europeisk konstruktion med extremt hög säkerhet Den typ av reaktor som kommer att uppföras i Finland är en tryckvattenreaktor som heter EPR (European Pressurised Water Reactor). Det är en tyskfransk konstruktion med maximal säkerhet, vilket innebär förenklade, sinsemellan åtskilda och automatiserade system med en mycket hög grad av redundans (d.v.s. ett eller flera system med samma funktion) och fyra oberoende elektriska system. Barsebäck har två sådana elsystem. EPR-reaktorn har även en härdfångare som vid ett haveri skulle fånga upp den smälta härden. Den har dessutom dubbla reaktorinneslutningar som ger ett mycket hög skydd mot hot utifrån. Tekniska förbättringar effektiviserar kärnkraften De svenska kärnkraftverken arbetar för närvarande med, respektive planerar, att öka sin produktionseffekt. De investeringar som nu pågår eller planeras i Ringhals och Forsmark kommer att öka den möjliga elproduktionen med nästan en halv Barsebäckreaktor. Ringhalsgruppen ansökte i mars i år hos Statens kärnkraftinspektion om att få höja effekten på Ringhals 1 och Ringhals 3 med sammanlagt 245 megawatt. Höjningen hänger samman med ett tidigare byte av en ånggenerator. I Forsmark pågår ett utbyte av fem lågtryckturbiner som blivit för gamla. De nya turbinerna är mer effektiva och ökar den möjliga elproduktionen vid Forsmark med 130 megawatt. De nya turbinerna kommer dessutom att öka reaktorernas driftstid med mellan 20 och 25 år. Kärnkraften i världen: Satsningar i Finland och USA Finlands planerade femte kärnkraftsreaktor ska vara färdig att tas i drift år Den installerade effekten blir megawatt siffran kan jämföras med Barsebäcks 600 megawatt. Det innebär att Finland 5 kommer att vara världens största kärnkraftreaktor. Avvecklade reaktorer och nya anläggningar Men Finland är inte det enda landets om bygger ut kärnkraften. Även Japan, Sydkorea, Ryssland, Ukraina, Rumänien, Slovakien och Tjeckien bygger ut kärnkraften och länder som Indien och Kina har omfattande planer på kärnkraft. Totalt sett minskade antalet kärnkraftreaktorer i världen under fjolåret till 440 stycken eftersom sammanlagt åtta aggregat i Tyskland, Storbritannien, Canada och Japan fasades ut, något som framgår av en rapport från det internationella atomenergiorganet IAEA. Två nya reaktorer togs under året i drift, nämligen Qinshan i Kina och Ulchin i Sydkorea, dessutom återstartades ett kanadensiskt aggregat. Den totala kärnkraftsproduktionen i världen blev enligt IAEA 2574 terawattimmar el. Ändrad inställning i USA I USA har intresset för kärnkraft varit svalt efter olyckan vid Three Mile Island 1979, men i dag satsar amerikanarna på att framför allt effektivisera sina 104 reaktorer samt att förlänga deras livstid från 40 till 60 år. Tjugo sådana ansökningar har beviljats av den amerikanska kärnkraftsmyndigheten NRC (Nuclear Reulatory Commission) och ytterligare tjugo stycken håller på att granskas. Den amerikanska regeringen satsar även på att ta fram säkrare anläggningar i vad som kallas för den fjärde generationen kärnkraftverk, och på närmare håll satsar även Europas kanske främsta kärnkraftnation, Frankrike, på att på sikt ytterligare bygga ut sina kärnkraftsanläggningar.

4 Kärnkraftsrallare Bildtext: Leif Svensson, Ringhals, och Tor Rugsveen, Barsebäck, med Tors gröna nyförvärv. Rolls-Royce klassisk elegans i Barsebäck och Ringhals En smidig och säker drift. Nej, det är inte Barsebäck Kraft som avses utan en tystgående kärra med anhängare i både Ringhals och Barsebäck. För många människor är Rolls-Royce själva sinnebilden för god smak och dubbelknäppta engelska gentlemän med orubblig självbehärskning och den sortens recieved pronounciation de lär sig på engelska internatskolor (det är den där engelskan som drottning Elizabeth och överklassen talar och som låter som om de svalde halva orden). Fast det hundra år gamla bilmärket är inte enbart avsett för en selektiv skara engelsmän; det finns entusiaster även i Sverige. 290 av dem är anslutna till den svenska underavdelning som finns till den engelska Rolls-Royce-klubben*, och där ringhalsaren Leif Svensson är ordförande och barsebäckaren Tor Rugsveen hängiven medlem. Omgivet av myter Leif Svensson kan hela historien om Rolls-Royce-märkets uppgång och kontinuerliga framgångar på sina fem fingrar. Bakom succén finns herrarna Rolls och Royce, den ene ingenjör, den andre en smart säljare. När Leif inte berättar utförligt och ingående om hur fantastiskt det är att äga en Rolls-Royce och att man faktiskt inte måste ruinera sig för att uppnå detta bilälskarens nirvana, arbetar han med kvalitetssäkring på Ringhals sedan i fjol. Innan dess beskriver han sig som kärnkraftsrallare d.v.s. medlem i det kringresande sällskap branschvana entreprenörer som arbetar med service och underhåll av reaktorer i både Sverige och utomlands och som det står mer om i artikeln här bredvid. Hemma i garaget har han en Rolls- Royce från 1973, en från 1935 samt en från Tor Rugsveen arbetar med dosimetri i Barsebäck och kan än så länge glädja sig åt ett exemplar: ett grönt praktåk från Märket Rolls-Royce är omgivet av så många myter. Jag vill hävda att det framför allt är oerhört behagligt att åka i en Rolls-Royce, så behagligt att det egentligen inte går att jämföra med någonting annat, konstaterar Tor. Vi önskar herrarna många behagliga turer till och från arbetsplatsen i Barsebäck respektive Ringhals. * Namnet på den engelska klubben är The Rolls-Royce Enthusiasts Club. Man kan besöka dess hemsidor under adress: 4 Begreppet kärnkraftrallare härstammar från 1970-talet, en tid när kärnkraften symboliserade ny teknik i Sverige och många unga, välutbildade människor specialiserade sig på att montera och underhålla de nya reaktorer som uppfördes i landet. Det var bättre betalt än jämförbara uppdrag och branschen bestod av unga entusiaster som med åren nått en hög kompetens och utvecklat en god sammanhållning. Ordet rallare är förstås skämtsamt och syftar på de järnvägsrallare som vid 1900-talets början åkte land och rike kring för att bygga järnvägar, konstaterar Jörgen Vöcks, platschef i Barsebäck för Helsingborgsfirman Garantirör och bekant med Barsebäck sedan den 2 december 1974, när Barsebäck 1 vare under uppförande. När han inte arbetar åker han hem till Bjärehalvön; han beskriver sig glatt som fritidsbonde I början av 1980-talet läste jag yrkesteknisk linje på Chalmers i Göteborg. Jag gick ut utbildningen 1982 och sedan dess har jag varit på många kärnkraftverk bl.a. i Iran. Jag har varit på alla de svenska kärnkraftverken och vi har demonterat reaktortanklock i Tyskland med en särskild kapteknik som Garantirör tagit fram och som kallas för mobil vattenskärning. Självlysande? Mats Svensson är hemmahörande i Vetlanda. Han är också anställd av Garantirör, men är i vanliga fall placerad på OKG i Oskarshamn. Han är i Barsebäck under årets bränslebyte för att hjälpa Jörgen att hålla samman alla de svetsuppdrag som ska genomföras under det korta stoppet. Totalt är vi 400 entreprenörer i Barsebäck under de här dagarna, konstaterar han. Det är människor som känner igen varandra och som träffats många gånger kringresande kompetens på svenska kärnkraftverk Ett roligt, spännande arbete. En bransch med 800 kollegor och med arbetsplatser över hela Sverige och även utomlands. Men den höga kompetensen bland det sällskap som kärvänligt går under begreppet kärnkraftsrallare måste fyllas på med nytt blod och dagens unga har sin syn på vad som är ny teknik. Men det finns ljuspunkter, konstaterar Jörgen Vöcks, företaget Garantirörs platschef i Barsebäck, och pekar på sin personallista där han har medarbetare som är födda på 1970-talet. förr. Många har husvagnar med sig, en del bor i Barsebäcks stugby: där ryms tretton personer i varje stuga och åtta stugor är bebodda under dessa bråda dagar. Mats har själv arbetat med kärnkraft sedan 1978, först som revisionsarbetare det vill säga kärnkraftrallare : På den tiden fanns det ett närmast ofattbart hat mot kärnkraften och mot oss, som gjorde att vi höll samman. Herregud, många trodde ju att vi var självlysande Mats avbryter sig med en fnysning och konstaterar att samma sorts rykten fortfarande florerar, även om överdrifterna kanske inte längre är lika stora. Många motståndare, säger han med en axelryckning, vet överhuvudtaget inte vad kärnkraft är. En annan inställning Jörgen kom som sagt till Barsebäck Mats började arbeta med kärnkraft Jörgen Vöcks är väl bekant med Barsebäck ända sedan 1974.

5 llare Man har samlat på sig en hel del glada minnen under åren, konstaterar Jörgen. Det är inte utan att det syns! Jag hade jobbat som vanlig rörmokare när jag kom till Barsebäck, säger Jörgen. Och vilken skillnad det var! Här var städat, varmt, snyggt. Det var så det började. Nackdelen med att vara revisionsentreprenör eller rallare om du så vill är förstås att när det är jobb så är det oerhört mycket jobb. Revisionerna avlöser varandra: Barsebäck, Ringhals, Oskarshamn, Forsmark Och en av fördelarna, inflikar Mats, är att när det inte är jobb, så har man råd att ta det lugnare. Många av entreprenörerna som är i Barsebäck i dag bor i Spanien eller Thailand på vinterhalvåret. En annan fördel, säger Jörgen är kårandan. Det är alltid samma människor och vi har haft mycket roligt tillsammans under åren. Men kärnkraftsrallarkåren börjar bli till åren. Mats och Jörgen konstaterar att det är skillnad på människors inställning till arbete i dag och för trettio år sedan: År 1978 var jag 25 år gammal, säger Mats. Det gällde att jobba, jobba, jobba och tjäna pengar så att familjen kunde få det bra. Och inom den här branschen kunde man arbeta hur myckets om helst: pingsthelgen, midsommarafton, sådant spelade absolut ingen roll. Och på den tiden var skiften alltid timmar långa. I dag lockas inte ungdomar av sådant längre. Deras livskvalitet handlar om hur mycket fritid de har. Det är en annan inställning. Synen på tekniska innovationer har förändrats, fortsätter han. För unga i dag handlar tekniskt nytänkande om att sitta framför datorn, inte att hitta på nya svetsmetoder. Jag ser det på mina egna söner som ligger ljusår före mig i den åldern. Hopp om framtiden Jörgen Vöcks tar fram sina personallistor och börjar titta på hur gamla entreprenörerna egentligen är och födelsetalen han läser upp är t.ex. 1943, 1952, 1941, 1942, 1940 väldigt många är födda på och 1950-talen. Men han hittar även födelsetal som 1965 och 1968 och en medarbetare är född Och det är en tjej i mitt gäng! säger han och konstaterar att det kanske finns hopp om att den höga kompetensen upprätthålls, trots allt. Naturligtvis är det ofrånkomligt att prata minnen när man pratar om trettio års kringresande branschkunskap i sällskap med 800 likasinnade. De allra roligaste minnena vill du nog inte höra, säger Mats. Nej, kanske inte; men herrarna kan prata länge om att de varit med om att bygga Barsebäck 1 och 2, Ringhals 2, 3, och 4 samt Oskarshamn 2 och 3 Och finska TVO:s etta och tvåa. Det är bara Forsmark jag aldrig kommit till, säger Mats. Nu blir det väl snart femman i Finland. Den kommer att suga upp all kompetens som finns. Jag känner en kille som arbetat på alla kärnkraftverken men för olika företag, säger Jörgen, Varje sommar ses vi på revisionerna. När han gick härifrån bestämde vi att vi skulle ses i Finland nästa gång, så då blir det väl så också. 5 Nolltolerans för skador Totalt finns det ungefär 800 revisionsentreprenörer i Sverige. Skador är ett tämligen okänt begrepp: Är det någonstans där begreppet teamwork fungerar så är det här. säger Jörgen. Här råder total öppenhet ute på stationerna och alla samarbetar: arbetsledare, fast anställd personal, entreprenörer. Hela arbetskonceptet bygger på nolltolerans för allt vad skador heter, säger Mats och tilläger att han själv aldrig varit skadad i tjänsten. Det har däremot Jörgen som haft en muskelbristning i axeln en gång. Och i fjol trillade en av hans kollegor ner från en stege. Men trots alla fördomar har vi har aldrig drabbats av någon form av strålning under alla år, säger Mats och tilläger att alla som arbetar på kontrollerat område kontrollerar sina doser flera gånger om dagen och strålskyddet ute på de olika kärnkraftverken arbetar mycket aktivt. Nästa karriärfas tror de blir rivning av kärnkraftverk. Rivningarna kommer, på det ena eller andra sättet, säger Jörgen. Ute i Europa finns det redan kärnkraftverk som är färdiga att demontera och det gäller att möta konkurrensen därifrån när det blir dags här hemma. Mobil vattenskärning, som är vad vi framför allt sysslar med, är en bra teknik att använda. Så någon gång kommer vi väl hit och hjälper er att återställa potatisåkrarna i Barsebäck. Men det kan ju dröja länge än Innan dess väntar nämligen hur som helst 2004 års svenska revisioner och när jobbet vid Barsebäck är klart står Oskarshamn 3 på tur. Text: Evastina Törnqvist Bil: Pierre Mens Mats Svensson och Jörgen Vöcks berättar om både för- och nackdelarna med den ovanliga, krävande men också internationella och omväxlande bransch de valt att arbeta inom.

6 BILDER: PIERRE MENS.. Barsebäcks säkerhetschef Göran Larsson redogör för säkerheten i Barsebäck inför ett stort mediauppbåd. Barsebäck möter danskarna Danskarne høres om Barsebäck (Berlingske Tidende). Møde om Barsebäck gav flere spørsmål end svar (BT). Svalt intresse för Barsebäcks samrådsmöte (Sveriges Radio Malmö). Barsebäcksmöte blev utan kupp (Sydsvenskan). Ja, när Barsebäck som ett led i sin pågående miljöprövning höll samråd med allmänheten i Köpenhamn väntade ett massivt uppbåd av press, radio- och tv-journalister från båda sidor Sundet. Måndagen 24 maj höll Barsebäck samråd i DGI-byen i centrala Köpenhamn. Mötet är ett led i den pågående miljöprövning som Barsebäck inledde den 19 november Bakgrunden till denna är den nya miljölagstiftning som Sverige fick 1999 genom en miljöbalk, som innebär att all lagstiftning inom miljöområdet samlas på ett ställe i en egen lag. Samtidigt har lagstiftningen breddats och fördjupats. En nyhet för Barsebäck och övriga svenska kärnkraftverk är att även driften av befintliga kärnkraftverk nu ska miljöprövas. Barsebäck har därför startat ett projekt för att pröva den nuvarande verksamheten samt möjliga framtida förändringar. Målsättningen är en miljödom för Barsebäck under Den s.k. Esbo-konventionen innebär att även grannländer får ge synpunkter på verksamheter som kan påverka dem. Processen är lång. Den 19 november i fjol hölls ett tidigt samråd med myndigheter. Under januari 2004 inbjöd Barsebäck till ett tidigt samråd med närboende och under maj månad hölls dels ett samråd för allmänheten i Köpenhamn, dels ett i Sverige. Syftet med dessa samråd är att få in synpunkter på vad som bör beaktas i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som Barsebäck ska ta fram och som är en del av den ansökan som så småningom kommer att lämnas in till miljödomstolen. Annonser i danska dagstidningar Mötet i Köpenhamn föregicks av en del dramatik: dels i form av privatpersoner som tidigare lovat komma för att berätta om möjligheterna till en terrorattack mot Barsebäck, men även genom att representanter från både Greenpeace och Barsebäck Offensiv, som är en paraplyorganisation för danska miljörörelser, skulle delta i mötet. Det gjorde att intresset från media var stort och konferenssalen i DGI-byen fylldes snabbt av media. Intresset från den danska allmänheten var däremot svalare, trots att detta är första gången danskarna kunde lämna synpunkter och förslag direkt till representanter för Barsebäck. Före mötet publicerades annonser i alla stora dagstidningar i Köpenhamnsområdet, men de privatpersoner som infann sig gick trots det att räkna på fingrarna. Barsebäcks informationschef Lars- Gunnar Fritz konstaterade att Barsebäck blivit en icke-fråga, och olika opinionsundersökningar under senare år visar att danskarna i allt högre utsträckning anser att utsläppen av koldioxid från fossileldade kraftverk är ett större hot mot miljön än verksamheten i Barsebäck. Redogörelser för miljö, säkerhet och miljölagstiftning Under mötet redogjorde representanter från Barsebäck för dels miljöarbetet, dels för säkerheten i Barsebäck. Naturvårdsverkets representant Inger Alness berät-

7 BILDER: PIERRE MENS. T.v.: TV-kameror och bandspelare surrade för fullt när Peter Arnborg öppnade mötet med att förklara syftet med Barsebäcks miljöprövning. T.h.: Inger Alness deltog från Naturvårdsverket. tade om den svenska miljölagstiftningen och om orsaken till att Barsebäck nu miljöprövas. Mats Eriksson är advokat för Barsebäck och redogjorde för själva processen liksom för danskarnas möjligheter att komma med idéer och förslag. Efter framställningarna fick publiken ställa frågor och komma med synpunkter och förslag till vad som bör tas med i konsekvensbeskrivningen. Frågor från närvarande danskar var t.ex. hur mycket radioaktivt avfall Barsebäck producerar per år och svaret kom prompt: kilo högaktivt avfall under Tarjei Haaland från Greenpeace ville veta vad som händer om Sigyn (det fartyg som bland annat transporterar avfall från Barsebäck till mellanlagret i Oskarshamn) skulle kollidera med ett annat fartyg eller börjar brinna ute till havs, och Barsebäcks säkerhetschef Göran Larsson svarade att bränslet är inkapslat på ett sådant sätt att även om det otroliga skulle hända och Sigyn sjönk så skulle bränsleelementen kunna hämtas upp utan att någon kom till skada. En annan fråga var om Barsebäck i sin miljökonsekvensbeskrivning tänker redogöra för reningen av utsläpp till vatten, och svaret blev ett naturligtvis. Felplacerat eller välplacerat? Många av frågorna var inriktade på terrorism. Håller Barsebäcks reaktorinneslutning om ett fulltankat jumbojet flyger rakt in i anläggningen? På denna och liknande frågor svarade Göran Larsson att Barsebäck tillsammans med SKI gjort bedömningen att säkerheten i Barsebäck är tillfredsställande: Säkerheten är god och det är en åsikt som delas av den svenska kärnkraftinspektionen. En rapport i just det här ämnet ligger för övrigt upplagd på internet, nämligen SKI-rapport Den kan alla som är intresserade gå in och läsa. Tarjei Haaland ville veta om Barsebäcks representanter ansåg att Barsebäck var felplacerat och på det svarade Göran Larsson med att konstatera att Barsebäck ligger där det ligger. Barsebäcks produktion motsvarar 30 procent av elanvändningen i Skåne och det är bra för miljön. Vad skulle ersätta Barsebäck? I den kommande miljökonsekvensbeskrivningen ska Barsebäck bland annat redogöra för vad som skulle komma att ersätta kärnkraftverket om man inte får tillsatt drifttillstånd. Victoria Stenqvist, miljöingenjör vid Barsebäck, berättade att Barsebäck förutsätter att ersättningsproduktionen då sker via import av kolkraftsproducerad el från Danmark i det korta perspektivet och på längre sikt med el som produceras med naturgas. Vi ser ju konsekvenserna av när vi lade ner Barsebäck 1. Det har gett oss en ökad import av el från Danmark. Alternativ två är ju det som är kommersiellt lättast att bygga i Skåne, för vi vet att vi behöver kraftproduktion i Skåne för att klara balansen i elnätet, konstaterade Viktoria Stenqvist. Danska kommentarer Dagen efter konstaterade Berlingske Tidende att danskarna för första gången någonsin haft tillfälle att få inflytande över det skånska kärnkraftverkets öde, men att det bara vara intresseorganisationer som deltagit i mötet. Tidningen frågade Göran Larsson hur han upplevde mötet med danskarna i förhållande till hur det är att möta den svenska allmänheten: Den danska allmänheten blir mer och mer positiv. Vi beställer opinionsundersökningar om danskarnas inställning till kärnkraft och de visar att danskarna blir allt mer positiva även om de danska politikerna inte blir det. Det är samma utveckling som pågår i Sverige, svarade Göran Larsson. Den danska nyhetsbyrån Ritzau (danskarnas motsvarighet till svenska TT) skrev att för första gången under det 30 år långa gräl om kärnkraftverket i Barsebäck som förs mellan grannarna Danmark och Sverige kom representanter från Barsebäck för att delta i en offentlig debatt och att journalister och medlemmar i olika miljöorganisationer där försökte pressa Barsebäck till att offentliggöra sina nödstrategier vid ett eventuellt haveri. Två dagar efter samrådet i Köpenhamn hölls ett liknande samråd för den svenska allmänheten. Både danskar och svenskar har fram till den 24 juni möjlighet att komma med synpunkter på vad som bör beaktas i Barsebäcks kommande miljökonsekvensbeskrivning. Fr.v.: Peter Arnborg från danska Skov- og Naturstyrelsen intervjuas med Barsebäcks Victoria Stenqvist i bakgrunden; Ulf Soldéus, Barsebäck, och Per Drake, Ringhals, samtalar med representanter för danska Skov- og Naturstyrelsen; Barsebäcks säkerhetschef Göran Larsson och advokat Mats Eriksson överlägger med Barsebäcks informatör Maria Swartling-Jung; Peter Arnborg och Göran Larsson svarar på frågor. Nu gillar vi kärnkraft! Svenskarnas syn på användningen av kärnkraft har ändrats sig betydligt under de senaste två decennierna. Efter olyckan i Tjernobyl 1986 ville sju av tio svenskar avveckla kärnkraften. I dag vill drygt hälften av befolkningen fortsätta att använda kärnkraften på lång sikt. År 1986 började SOM-institutet vid Göteborgs universitet (förkortningen står för Samhälle, Opinion, Massmedia) mäta svenskarnas inställning till kärnkraft. Enligt den senaste undersökningen, som presenterades i slutet av april i år, vill 46 procent av svenskarna fortsätta att använda kärnkraft medan 34 procent vill stänga de 11 reaktorer som i dag är i drift i Sverige. Den stora opinionssvängningen har inträffat under de senaste fem åren, framför allt inom center- och vänsterpartiet. I dagsläget vill 47 procent av centerns sympatisörer avveckla kärnkraften på sikt medan 41 procent vill avveckla den genast. Vid fjolårets mätning ville 60 procent av centerpartiets sympatisörer avveckla. Motsvarande siffror för vänsterpartiet visar att 49 procent vill avveckla i år medan siffran i fjol var 60 procent. Även inom det socialdemokratiska partiet finns stora skillnader. Medan regeringen sagt sig vilja avveckla kärnkraften långsiktigt vill en majoritet av de socialdemokratiska väljarna behålla kärnkraften. Elpriserna trolig orsak När man frågar människor som vill behålla kärnkraften varför de tycker så, är de vanligaste svaren att det inte finns något bättre och att kärnkraften är ren men kolkraft är smutsig. Inom hela EUregionen debatteras frågan om växthuseffekten och hur man ska kunna sänka utsläppen av koldioxid, men det finns olika åsikter inom unionen (se artikel på sidan 2). 49 Avveckla 23 Använd Partisympatier enligt 2004 års SOM-undersökning. En grupp folkpartister, ledda av förste vice partiordförande Jan Björklund, skriver i en första delrapport om den framtida energipolitiken att Sverige inom en trettioårsperiod kan ha mellan 13 och 15 reaktorer. De nya reaktorerna skulle i så fall läggas bredvid de befintliga reaktorerna i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. I rapporten pekas kärnkraften ut som Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet anser att en annan trolig orsak är de ständigt ökande priserna på el; prisökningar som naturligtvis är en betydande belastning för hushållen. Sören Holmberg konstaterar att årets SOM-undersökning visar det största stödet hittills för att långsiktigt använda kärnkraften och att det nu finns en tydlig övervikt för dem som är för en fortsatt användning. Dessutom finns en liten, men ökande, grupp som vill nysatsa på kärnkraft, ungefär som i Finland där man nu projekterar inför uppförandet av en femte kärnkraftsreaktor. Många motståndare vill vänta Bland de som vill avveckla kärnkraften svarar 22 procent att de vill vänta med avvecklingen tills de nuvarande svenska reaktorerna tjänat ut. Antalet som vill avveckla kärnkraften redan år 2010 har minskat från 17 till 12 procent. Politiskt innebär den senaste energiuppgörelsen mellan s, v och c från mars 2002 att kärnkraften i praktiken kan få finnas kvar i flera decennier. Detaljerna ska avgöras i den förhandling med industrin som ännu inte är färdig. Opinion för vindkraft Stödet för att bygga ut vindkraften är också starkt. Tre av fem svenskar vill satsa mer på vindkraft. Men den siffran har minskat under de senaste åren och undersökningen visar att människor är mer skeptiska till vindkraft desto närmare den egna bostaden vindkraftverken placeras. Ingen åsikt v s c fp m kd mp Fp vill ha mer kärnkraft Folkpartiet gjorde under våren ett energipolitiskt utspel där man vill stoppa kärnkraftsavvecklingen och satsa på ny kärnkraft i Sverige. Partiet anser att folkomröstningen från 1980 har spelat ut sin roll den främsta möjligheten att minska utsläppen av koldioxid. Folkpartiet vill även avskaffa kärntekniklagens förbud mot utveckling av ny kärnkraft. Folkpartiet vill även stoppa avvecklingen av Barsebäck 2 samt återstarta den avställda Barsebäck 1. Däremot vill man stoppa planerna på ett gaseldat kraftverk i Malmö och även återstarten av det oljeeldade kraftverket i Stenungsund.

8 BARSEBÄCK KRAFT BOX LÖDDEKÖPINGE Som ett led i den pågående miljöprövningen håller Barsebäck nu samråd med allmänheten på båda sidor Sundet. Finns det någonting du undrar över vad gäller Barsebäcks inverkan på miljön? Jag kommer inte på något direkt, men det skulle vara intressant att få höra mer om verksamheten. Sandra Emnertz, Furulund Konstnär i Barsebäck Konstnär med känsla för får och varma, spanska färger samt konsult med uppdrag att underlätta samgåendet mellan Barsebäck och Ringhals. Barsebäcksbon Ritha Holst har många järn i elden. Om man som jag bor här i trakten har man redan hört det mesta. Vad jag undrar över i dag är varifrån vi ska får vår el om vi inte ska har kvar Barsebäck. Kan någon svara på det? Lena Einevall, Bjärred Jag älskar färg! Säger Ritha Holst och slår ut med armen i ateljén. Och visst gör hon det: blodröda får, knallblå streck under svarta fåglar, blå himlar och mer rött. Det röda, säger hon, är inspiration från Teneriffa där hon och maken bor under januari februari. Under konstnärsrundan vid påsktid hade hon flamencodans på gården. Ritha är känd för sina får som hon började måla för en del år sedan och som hon ständigt vidareutvecklar. Utomlands, säger hon, ser man får överallt. Mjuka, runda, skira. Som livet. Jag började upptäcka dem överallt och gick till biblioteket för att få veta mer. Jag lärde mig att de alltid går i grupp och att det ofta finns en tacka i ledet som är viktigare än allt annat. Vid det här laget har jag arbetat med får i flera år och de har blivit till en form. Nu arbetar hon inte enbart med får eller ens med förlängningen av dem: getter Det är mer fart i getter! Får är runda och lugna och en form av kontinuitet. Getter skuttar och leker och mår bra det är nuet. Bland många andra motiv i ateljén finns svarta fåglar. Ritha kallar dem sina candy birds och tavlorna har namn som tjatterstund eller konferens. Fick måla sin vision Ritha Holst har bott tio år i Barsebäcks hamn, idylliskt nere vid havet med stora guldfiskar i dammen och en mycket behaglig ateljé. Jag är uppvuxen i Ljungbyhed och var bland annat tandsköterska och säljare på Järavallen innan jag ägnade mig helt åt konsten. Men hon målar inte enbart utan tar även uppdrag som har med konst eller konstnärlighet att göra. Så är hon till exempel konsult åt Barsebäck och har just avslutat ett projekt där anställda vid Barsebäck och Ringhals hade i uppgift att uttrycka sin syn på samgåendet: De fick en duk på fem personer. De fick diskutera samgående i grupp och skriva en kort text, för att sedan måla sin vision. Texten skulle sitta under bilden och förklara den. Grupperna fick fundera i ett dygn, sedan fick de färger och penslar. Efteråt har vi haft vernissage och deltagarna fick rösta fram en vinnare. Tavlorna finns numera upphängda i Barsebäck. Organiska former, natur och kärnkraft Ritha Holst står där i sin vackra trädgård och pratar entusiastiskt och med inlevelse om sådant som organiska former, mjuka får, tjattrande fåglar och jordiga, eldiga färger. Hur rimmar det med att praktiskt taget bo granne med ett kärnkraftverk? Jag tycker inte det är så motsägelsefullt, säger Ritha. Jag är mycket för djur och natur, men jag tycker att verksamheten i Barsebäck är bra så länge det inte finns någonting som är bättre. Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens 8 BILDER: PIERRE MENS Jag hoppas bara att de ser till så att stränderna här i trakten fortsätter att vara fina! Sara Jägerman, Hofterup Frågan är väl inte vad de gör med miljön utan om de ska få finnas eller inte. Och det finns det ju ingen som svarar på. Jan Granholm, Furulund Nej, jag tycker att det är hur bra som helst. De får gärna starta fler reaktorer. Lars Hagberg, Hofterup