Vidarkliniken Verksamhetsrapport Stiftelsen Vidarkliniken V IDARK LINIK E N

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vidarkliniken 2009. Verksamhetsrapport Stiftelsen Vidarkliniken V IDARK LINIK E N"

Transkript

1 Vidarkliniken 2009 Verksamhetsrapport Stiftelsen Vidarkliniken V IDARK LINIK E N EN UNIK KOMB INATION AV SKOLME DICIN OCH ANTR O P O S OFIS K LÄKEKONS T

2 Innehållsförteckning Vidarkliniken en unik kombination av skolmedicin och antroposofisk läkekonst 4 Vårdutveckling 4 Slutenvård 5 Öppenvård 6 Vidarklinikens avtal och ekonomi 7 Bemanning och rekrytering 8 Utbildning 9 Forskning och utveckling 9 Patienters upplevelse av vården på Vidarkliniken 10 EQ5D hälsorelaterad livskvalitet Vidarkliniken 14 Patientstatistik 19

3 4 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 Vidarkliniken en unik kombination av skolmedicin och antroposofisk läkekonst Vidarklinikens ändamål är att utan vinstsyfte bedriva hälso- och sjukvård baserad på en kombination av skolmedicin och antroposofisk läkekonst. Vidarkliniken ska dessutom bedriva vetenskaplig forskning och utbildning med inriktning på antroposofisk medicin och behandling. Vidarklinikens kompetensområden Vidarkliniken är Nordens enda antroposofiska sjukhus och bedriver somatisk specialistvård och rehabilitering, samt palliativ vård främst för cancerpatienter. Kliniken driver dessutom en antroposofisk integrativ vårdcentral i Järna. Läkarna och sjuksköterskorna vid kliniken är legitimerade och ger vård där konventionella metoder och vårdformer integreras med antroposofiska mediciner, konstnärliga terapier och utvärtes behandlingar. En del i behandlingen består av antroposofiska mediciner för vilket Vidarkliniken har regeringens särskilda tillstånd. Vården på Vidarkliniken utgår från en helhetssyn på människan som innebär att man ser hur kroppsliga, själsliga och existensiella/ andliga aspekter påverkar varandra i hälsa och sjukdom. Medicinsk profil Vidarkliniken har totalt 74 slutenvårdsplatser, men det är inte möjligt att utnyttja fler än 54 platser med dagens krav på enkelrum, samt särskilda arbetsmiljökrav. Under 2009 har kliniken utnyttjat cirka 36 platser. Antalet inkommande remisser är fortfarande stort. Under året har en förskjutning skett från cancerrehabilitering och smärtrehabilitering till medicinsk rehabilitering. Liksom tidigare år har de flesta patienter som remitteras till Vidarkliniken flera diagnoser och en förskjutning mot andra diagnoser har skett, vilket är en av förklaringarna till denna förändring. Smärtrehabilitering för patienter med bl a fibromyalgi och reumatologiska sjukdomar, cancerrehabilitering och stressrehabilitering är fortsatt stora vårdtyper i Vidarklinikens verksamhet. Utöver avtalad sluten och öppen vård finns Vidarklinkens vårdcentral med ca 6000 listade patienter. Vårdutveckling Hela organisationen Under hela år 2009 har det pågått ett intensivt och målmedvetet arbete med att vidareutveckla organisationen på Vidarkliniken. Syftet är att skapa en decentralisering av hela verksamheten och bl a införa teamarbete. Målet är att göra arbetet effektivare genom att besluten fattas där kompetensen finns. Alla stödfunktioner har fått en ansvarig chef. Varje vårdavdelning har ett ledarpar, alltså två ansvariga chefer, bestående av en läkare och en sjuksköterska. Dessa leder teamet där alla behandlare och terapeuter på respektive vårdavdelningen ingår. Avdelningscheferna bildar tillsammans ledningsgruppen. I ledningsgruppen fattas bara sådana beslut som rör hela verksamheten övergripande. Där följs också arbetet på avdelningarna genom regelbunden rapportering av pågående projekt. Rådgivande till ledningsgruppen är Medicinska rådet ett forum för vård cheferna vars syfte är att uppdatera och samordna den medicinska kompetensen. Vården Eftersom utvecklingsarbetet har tagit sin utgångspunkt i kärnverksamheten genomfördes en uppdatering av vårdprogrammen. Varje vårdavdelningsteam äger sitt vårdprogram och ansvarar för genomförande och uppföljning med stöd av kvalitet- och utvecklingsavdelningen. Under året har två vårdprogram för slutenvården och två för öppenvården uppdaterats och implementerats. Fortsatt arbete pågår med uppdatering av fler vårdprogram. Kvalitetssystemet En processkartläggning av hela verksamheten, med stöd av ett webb-baserat modelleringsverktyg, har också genomförts i syfte att identifiera förbättringsområden. Ett konsultföretag, anlitades för att stödja denna process. Detta är en nödvändig del i vidareutvecklingen av kvalitetssystemet och därför har programvaran köpts in och fyra medarbetare utbildats till sk modellörer. Vårdutvecklingsprojekt Ett projekt som syftar till att följa upp effekten av vårdprogrammen har initierats. Uppföljningen kommer att sträcka sig över en längre tid på 2 till 3 år. I samarbete med Forskningsenheten ska relevanta mätmått tas fram. Avsikten är både att mäta effekten för patienterna och att få fram underlag för beräkning av hälsoekonomiska effekter.

4 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse Slutenvård Medelbeläggningen i Slutenvården har under 2009 varit drygt 35 patienter per dygn för hela året. Under 2009 har 98% (2008: 96%) av totalt vårddygn (2008: vårddygn) och 97% av (2008: 93%) av 672 vårdtillfällen (2008: 649 vt) finansierats av landstingen. Fördelningen av betalningskategorier framgår av tabellen nedan: Fördelning av betalningskategorier Kategori Vård Andel Vård- Andel tillfällen VT dygn Vårddygn Landsting % % Privat 8 1% 69 1% Fond 7 1% 61 1% Försäkringsbolag 3 0% 56 0% Utland 3 0% 45 0% Övriga 1 0% 7 0% Summa Andelen patienter som privat eller via fond finansierar sitt uppehälle på Vidarkliniken har fortsatt att minska liksom antalet patienter från utlandet. Under 2009 har remissflödet varit stort med ett ökande antal remisser från bl a Landstinget i Östergötland och Västra Götalandsregionen. I slutet av året skedde förhandlingar om nytt avtal inför 2010 med Landstinget i Sörmland. Regelbundna uppföljningar har skett tillsammans med övriga landsting med avtal. Slutenvården har under 2009 disponerat tre vårdavdelningar: Avd 1 med 24 sängplatser där i snitt 17 vårdplatser använts. Avdelningen har huvudsakligen haft patienter med diagnoserna fibromyalgi, kronisk smärta och patienter med cancer i rehabiliteringsfasen. Trots en viss omsättning av läkare har avdelning 1 kunnat upprätthålla en hög beläggning. Inte minst tack vare en kontinuitet hos det övriga teamet och de vårdansvariga. Avd 3 har 13 sängplatser i 9 rum och har i snitt använt 9,2 platser och vårdperiodens längd har varierat mellan 2-3 veckor. Avdelningen har i huvudsak haft palliativa patienter samt patienter med cancer i rehabiliteringsfasen. Under året tillträdde en ny ansvarig avdelningssjuksköterska och två byten på läkarsidan ägde rum. Avd 4 har 13 sängplatser i 9 rum där i snitt 9,5 platser använts. Avdelningen har i huvudsak haft patienter med utmattningssyndrom, men även övriga patientgrupper (se avdelning 1). Situationen på avdelning 4 har präglats av en stabil personalgrupp med marginell sjukfrånvaro. Liksom de andra vårdavdelningarna arbetade avd 4 intensivt med utveckling av nya vårdprogram och teamarbete under hösten. Vårdtillfällen Huvuddiagnoser Tumörer - C Psykiska sjd. - F Muskulosk. sjd. - M Matsmältningsorg. sjd. - K Andra symtom - R Cirkulationsorg. sjd. - I Nervsjd. - G Endokrina sjd mm - E Faktorer av betydelse - Z Andningsorg. sjd. - J Antalet patienter med enbart cancer-, smärt-, eller stressdiagnos har minskat och andelen patienter med flera olika diagnoser, sk multisjuka patienter, har fortsatt att öka under året. Denna grupp representerade 278 vårdtillfällen eller 42% av antalet vårddygn. Patienter med cancer i olika stadier är fortfarande en stor grupp inom slutenvården, med 142 vårdtillfällen. Den största gruppen är dock patienter med fibromyalgi och smärta (muskoleskeletala sjd och cirkulationsorganens sjd) med 153 vårdtillfällen. Vårdtyp 2009 Vå rdtillfä llen - Huv uddia gnos er Vårdtyp Vårdtillfällen Vårddygn Cancerrehabilitering Cancervård 5 96 Medicinsk rehabilitering Medicinsk vård 3 48 Palliativ vård Smärtrehabilitering Stressrehabilitering Övrig rehabilitering Serie1

5 6 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 Vårdtid Den genomsnittliga vårdtiden har varierat mellan 16,5 och 19,6 vårddygn beroende på diagnos. Medelvårdtiden har legat på 18,4 dygn, vilket är högre än tidigare (2009: 17,9). En orsak till detta kan vara det stora antalet patienter som har flera diagnoser samt att rehabiliteringsbehovet är stort. Tumörer - C 17,3 Öppenvård Vårdcentralen i Järna 2009 präglades av stora förändringar. Filialen i Stockholm stängdes i december. Under hela året var läkarunderbemanning ett stort problem, sjuksköterske teamet byttes ut, organisatorisk-tekniska förändringar gjor des och den ekonomiska utredningen ledde till besparingsåtgärder. Psykiska sjd. - F Muskulosk. sjd. - M Matsmältningsorg. sjd. - K Faktorer av betydelse - Z Nervsjd. - G Andra symtom - R Andningsorg. sjd. - J Cirkulationsorg. sjd. - I 16,5 18, ,5 18,9 18,4 18,7 19,6 Stängning av filialen ledde till att BVC och MVC överlämnades till Kirsten Familjehälsa AB. Hemsjukvården, provtagningen och diabetesmottagningen fick byggas upp på nytt och hälften av distriktskötersketeamet fick inarbetas på nytt. Läkarresurserna kunde dubbleras i Järna vilket gav en bättre tillgänglighet för patienterna. Endokrina sjd mm - E Patienternas hemlän Patienterna från Stockholms län utgör den största andelen med 405 vårdtillfällen uppvisar färre vårdtillfällen från län som inte har avtal med Vidarkliniken. Utöver dessa vårdtillfällen har även ett fåtal utländska patienter vårdats. Dessa har främst kommit från Norge och Finland. Län Vårdtillfällen Vårddygn Stockholm Västra Götaland Östergötland Skåne Sörmland Halland 3 74 Uppsala 3 69 Jönköping 2 27 Västerbotten 1 21 Dalarna 1 18 Västmanland 1 14 Norrbotten , Ett nytt datajournalsystem installerades under året. Telefonbokning och rådgivning förbättrades med hjälp av ny teknik. Genom fokus på teamarbete och utveckling av vårdprogrammen kunde vårdcentralen effektivisera omhändertagandet av patienterna, inte minst inom området psykisk ohälsa. Detta förbättringsarbete bekräftades vid lands tingets verksamhetsuppföljning. I tillgänglighets bedömning av patien terna, samt deras förtroende för läkarna och tillfredsställelse av besöket som helhet gav mätningarna ett utomordentligt betyg och resulterade i en ersättningsbonus. Mottagning i Stockholm Filialverksamheten i Stockholm stängdes i december Alla listade hus läkarpatienter hänvisades till vårdcentralen i Järna. Listningsstatistiken visar en minskning efter stängningen av filialen i Stockholm, men inte i samma omfattning som förväntat. Vidarkliniken fortsätter med en mottagning i Stockholm även efter stängning av vårdcentralenfilialen. Men nu med inriktning att bedriva uppföljning av Vidarklinikens slutenvård i Järna. Öppenvård Norrköping Efter att Norrköpingsmottagningen har etablerats ökar nu efterfrågan. Detta medförde nya förhandlingar med landstinget och ledde till en ökning av avtalsramen med kr.

6 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse Detta kommer en förbättrad samverkan med slutenvården tillgodo, så att behandlingskontinuiteten förbättras och öppenvårdsinsatser efter slutenvårdstid effektiviseras. Arbetet med vårdprogrammen ger mer behandlingseffekt genom en mer justerad terapisamverkan. Dagrehabilitering och poliklinisk terapi Poliklinisk terapi erbjuds förutom på Vidarkliniken även på mottagningarna i Norrköping och Rosenlund i Stockholm. Dagrehabiliteringen på Vidarkliniken återupptogs igen hösten 2009, denna gång med ett fast team som består av sjuksköterskor, massörer, läkeeurytmister, samtals terapeut, konsterapeut och trädgårdsterapeut. Det pågick kontinuerliga teammöten med utveckling av behandlingsperioder vad gäller dagrehab och poli kliniska terapier i patientens rehabilitering. Terapigruppen blev upplöst och ingår nu i de olika vårdavdelningarnas team. Terapeuterna möts också i ett utbildnings- och inspirationsforum varje vecka, med ett gemensamt tema utifrån olika terapeutiska perspektiv. Formell kompetens för terapeuter Flera av klinikens terapeuter med lång utomlandsutbildning och lång erfarenhet tar nu del av kompetensgivande formell utbildning med Bachelor och Master-grader inom konstterapi och eurytmi i Sverige, Tyskland och England. Vidarklinikens avtal och ekonomi Vidarkliniken hade under 2009 som tidigare år vårdavtal med följande landsting: Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Östergötland, Landstinget Sörmland samt Region Skåne. Det finns dessutom ett avtal för vård i livets slutskede med Södertälje kommun samt en överenskommelse med Landstinget i Uppsala län. Intäkter och utgifter Vårdintäkterna under 2009 har varit kr. De totala intäkterna har uppgått till kr. Personalkostnaderna uppgick till kr. Externa bidrag har under året uppgått till kr. Övriga rörelseintäkter Resultat för 2009 blev kr. Det egna kapitalet uppgår därmed till kr. Under 2009 har Vidarkliniken återigen fått ett utvecklingsbidrag från regeringen totalt på 3 mkr, vilket är ett stort erkännande för klinikens arbete. Drift och service Under 2009 har avdelningens fokus varit att implementera ett elektroniskt tidrapporteringssystem med schemaläggning och integration mot ekonomisystem med besparingar i alla led som följd. Avdelningen har också lagt stor tid på att stötta vården i bytet av journalsystem från Journal III till PMO (Profdoc Medical Office). Ett viktigt arbete var också att se över organisationens processer och arbetssätt. Förbättrade inköpsavtal var i fokus under våren och besparingar på mellan 10 och 60% har uppnåtts.

7 8 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 Bemanning och rekrytering Den 31 december 2009 hade kliniken 118 (2008: 137) medarbetare med tillsvidareanställning (därav 25 män och 93 kvinnor). Antalet med tidsbegränsad anställning den 31 decem ber 2009 var 74 (18 män och 56 kvinnor), varav merparten timanställda s k ring in -vikarier. Totalt har 241 (2008: 240) personer på ett eller annat sätt arbetat på kliniken under 2009, varav 4 utomlandsbosatta. Tillsvidareanställda som slutat under 2009 var totalt 29 personer, (4 män och 25 kvinnor) eller 19,7 % av alla som varit tillsvidareanställda under året (2008: 14,5 %) Av dessa 29 personer har 3 gått i pension och 9 sagts upp på grund av arbetsbrist i samband med driftsinskränkningar och omorganisation. Samarbetspartners och nätverk Vidarkliniken är som tidigare representerad i olika nationella och internationella sammanhang. Till de viktiga nätverken hör: NIKA Nätverket för Integrativ, Komplementär och Alternativmedicin i Riksdagen, FAMNA Riksförbundet för vård och omsorg utan vinstsyfte, IAAH International Association of Anthroposophical Hospitals samt Nätverk Integrativ Medicin i Landstinget i Östergötland. Att Vidarkliniken deltar och är synlig också i dessa sammanhang är en betydelsefull del av marknadsföringen i tillägg till att kliniken både ger och mottar impulser för vidareutveckling. Förankringsarbetet av Vidarklinikens verksamhet bygger också på strategiskt viktiga kontakter till myndigheter, politiker och professionen. Under 2009 har det varit en viss omsättning av läkare i slutenvården. Men genom ett bra teamarbete har situationen ändå präglats av en stabilitet. Inom öppenvården har behovet för flera allmänläkare varit stort och speciellt för flera med antroposofisk inriktning. Det har också varit en lönefråga och lönen för läkare i öppenvården har därför ökats. Rekrytering av sjuksköterskor till öppenvården har förbättrats. Löneutveckling Kliniken har under 2009 inte kunnat företa någon lönerevision men den planeras till Däremot har det förekommit en nödvändig löneglidning i förhållande till enskilda personer för att behålla och rekrytera.

8 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse Utbildning Under året projekterades det för en utbildningsenhet vid Vidarkliniken. Ursula Flatters fick i uppdrag att utforma denna enhet och hon har under 2009 deltagit vid ett flertal internationella utbildningskonferenser inom antroposofisk medicin. Introduktionskursen i Antroposofisk Medicin (IPULSgodkänd) som påbörjades i november 2007, avslutades i juni En kärngrupp på läkare och medicinstuderande har deltagit vid merparten av kurstillfällena. Sammantaget har mer än 75 kursdeltagare deltagit vid en eller flera av kurserna. Ett fristående kurstillfälle gavs i november Klinikundervisning Det har varit 4 kurser i rytmisk insmörjning enligt Wegman/ Hauschka både intern och extern utbildning. Annemarie Ehrlich eurytmist från Holland med många års erfarenhet inom organisationsutveckling inom olika företag i Europa arbetade sista åren även på Sekem i Egypten, genomförde det årliga arbetet med medarbetare på Vidarkliniken tre dagar i mars. Rolf Heine Koordinator i Det internationella Forum för Antroposofisk omvårdnad i Medicinska Sektionen, Goetheanum i Dornach/ Schweiz, kom i oktober för vidare arbete med 12 vårdgester och fördjupning av dessa. Gick igenom femstjärneinsmörjningen. Internt har det arbetats med fördjupning och uppdatering av omvårdnaden enligt internationella kvalitetskriterier för god professionell antroposofisk omvårdnad i praktiken sjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet från Vidarkliniken har deltagit i internt utvecklingsarbete. Varje sjuksköterska har valt ett tema som fördjupats och bearbetats vidare. För nya medarbetare har det varit 2 introduktionskurser. Forskning och utveckling Vidarkliniken bedriver sedan många år forskning och utvecklingsarbete såväl internt som i samarbete i nationella och internationella externa sammanhang. Under 2009 projekterade Vidarkliniken för en egen forskningsenhet där såväl sammanställning av befintlig forskning inom antroposofisk vård, som start av nya forskningsprojekt ska ske. I september tillträdde klinikens forskningschef Torkel Falkenberg, docent vid Karolinska Institutets enhet för integrativ vård inom sektionen för omvårdnad, och som dessutom har bred erfarenhet av och kunskap kring integrativa frågor nationellt och internationellt. Intresset för komplementär- och alternativ vård i Europa är stort. Vidarkliniken är ett exempel på en integrativmedicinsk vårdgivare konventionell medicin integreras med antroposofisk medicin. Då den antroposofiska, integrativa medicinen (AIM) har stor efterfrågan i Europa ca föreskrivare av antroposofisk medicin, ca antroposofiska läkare och ca vårdplatser och då den i nyligen gjorda schweiziska studier har fått ett resultat av medicinska utvärderingar som indikerar att AIM-behandlingar är säkra, verksamma och kostnadseffektiva så kan Vidarkliniken även i inter nationellt perspektiv ses som ett lämpligt forskningscenter. Av studien, som har beställts av den schweiziska regeringen, framgår också att ytterligare högkvalitativ forskning efterfrågas. Forskningsenheten kommer att bedriva forskning inom det integrativmedicinska området generellt och i synnerhet forskning som i bred bemärkelse är relevant för AIM. Forskning kring effekter av antroposofisk integrativ vård i jämförelse med omhändertagande inom hälso- och sjukvården i allmänhet kommer att vara viktig. Viktiga blir även hälsoekonomiska analyser, undersökningar kring effekter av antroposofiska terapier och läkemedelsbehandlingar, farmakologiska verkningsmekanismer för utvalda läkemedel och forskning med fokus på vårdutveckling och reform vid Vidarkliniken. Arbetet med forskning och utveckling kommer att ske såväl enskilt som i samarbete med universitet och högskolor nationellt och internationellt. Vidarklinikens forskningsstödsfond Det finns planer på en fond för stöd till forskning inom integrativ medicin i Sverige, i synnerhet med relevans för AIM. I första hand kommer innovativa pilotprojekt att premieras. På sikt är målet att bidra till evidensbaserad utveckling av svensk hälso- och sjukvård med påvisad relevans/effekt av integrativ vård.

9 10 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 Patienters upplevelse av vården på Vidarkliniken 2009 Inledning Vidarkliniken genomför en enkätundersökning, under hösten varje år, för att ta reda på hur patienter upplever vårdvistelsen på Vidarkliniken. En utförligare bakgrund och metodbeskrivning har publicerats i Rapporter från Vidarkliniken Själva patientenkäten redovisas i bilaga 1. I samband med undersökningen 2008 lämnades totalt 50 enkäter till de tre vårdavdelningarna i slutenvården. Enkäterna delades ut till alla inskrivna patienter från och med början på november. Patienten fick enkäten sista dagen av vårdvistelsen efter utskrivningssamtal med läkare och sjuksköterska. Könsförde lning bland dem som svarat på enkäten var 2 män och 41 kvinnor medelåldern var 52 år. Av de 50 enkäterna blev 43 besvarade och återläm nade. Svaren på de öppna frågorna har genomgått en innehållsanalys och redovisas sammanfattande under Resultat öppna frågor. Det är gjort med hjälp av kategoriserande uttryck och beskrivningar, hämtade ur svaren, som summerar vad flera patienter på liknande sätt beskrivit i sina svar. Då citat som återges inte har någon absolut motsvarighet i andra svar anges de med citat-tecken. Svaren på de slutna frågorna anges på en sjugradig skala från 0 till 6. En översikt över resultaten från de slutna frågorna tillsammans med en jämförelse med tidigare år finns under Resultat slutna frågor. Resultat öppna frågor Fråga 1-3: här besvarar patienterna frågor om ålder, kön och vårdtidens längd. Fråga 4: Vilka förväntningar på vården/vistelsen hade Du innan du kom till Vidarkliniken? Få vila, lugn och ro återhämtning och samla krafter. Lindring av symptom som smärtor, ångest, trötthet/fatique och stress. Må bättre, bli (själsligt) inspirerad och få nya tankar/nya perspektiv. Hitta alternativ/komplement till traditionell skolmedicin. Få individuellt avpassad vård och behandling. Stora förväntningar bl a på engagemang från vårdmedarbetare. Få verktyg för att bättre kunna hantera sin livssituation. hitta en nystart, sörja, få struktur/ordning på mitt liv, Stå ut med att vara med mig själv, samla kraft och energi inför kommande cellgiftbehandling, minska på skolmediciner. Fråga 6: Blev du rekommenderad/uppmuntrad av någon att söka vård vid Vidarkliniken? Det är ungefär lika vanligt att patienterna rekommenderats av anhörig/vän, fått förslaget av läkare eller tagit eget initiativ. Fråga 7: Vad anser Du om det mottagandet Du fick då du kom till kliniken, inklusive första dagen? I övervägande delen av svaren (80%) anger patienterna att de blivit mer än bra mottagna och att de är mycket nöjda. Några exempel på patienternas upplevelse: angenämt, professionellt, storartat, respektfullt, fantastiskt, informativt, proffsigt, kärleksfullt, utöver vad man kan förvänta sig. Några patienter hade andra synpunkter: rörigt första dagen, Förståelsen av min sjukdom var dålig i början. Fråga 9: Har Du uppskattat maten/kosten? Det framkommer olika uppfattningar om maten ungefär lika många positiva som negativa omdömen med anledning av att det huvudsakligen serveras vegetarisk mat, som dessutom är gluten och laktosfri. Fråga 10: Upplever du att ditt psykiska hälso tillstånd blivit bättre under vistelsen på Vidarkliniken? Upplevelser av att känna sig lugnare, mer i balans, gladare, mindre trött, mindre stressad, mindre oro och känsla av hanterbarhet. Att slippa offerrollen som annars sjukvård och ofta samhället lägger på en är befriande och att känna att man verkligen får arbeta på att bli bättre. Mycket bättre att hantera mina panikattacker och ej bli stressad eller rädd. Känner mig lugnare och är mer förankrad i mig själv. Inte lika orolig för framtiden. Några patienter beskriver hur de kommit in i en process av ökad insikt som känns mycket bra men också leder till känsla av sårbarhet och att de vill arbeta

10 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse vidare med denna process för de tror den bidrar till ytterligare förbättrat hälsotillstånd. Genom stöd i en sorgeprocess som jag gick igenom. Att jag upplever att jag är nu på väg ur depressionen. Har förstått hur nedgången jag var. Har fått vila maximalt, känner mig mer i balans, i mig själv, men skörare (nu idag) inför hemgången!. Uppelver mer skydd och att jag vilar mer djupt i mig själv. Fast det får jag ständigt i nuet bidra med till mig själv för att bevara det, om och om igen. Fråga 11: Upplever du att ditt fysiska hälsotillstånd blivit bättre under vistelsen på Vidarkliniken? Här anger patienterna olika effekter i det fysiska som t ex upplevelse av att ha fått mer energi, lättare att röra på sig/mer rörliga, varmare eller att de förbättrat/delvis förbättrat sitt fysiska hälsotillstånd men utan att precisera närmare. Av de patienter som svarade på denna fråga var det 20% som uppgav att deras smärtor minskat eller försvunnit. Några av dessa uppgav också att de kunde hantera sin smärta bättre. Fråga 12: Har Du kunnat iaktta några förändringar (andra än ovan) under vistelsen? Som svar på denna fråga syns mest en upprepning och utveckling av svaren i fråga 10 och 11. Några citat: Jag känner att jag är något på spåret och det kommer jag att jobba vidare med. Den vikt man lägger vid de existentiella frågorna gör att man glömmer sin cancerdiagnos och hittar LIVSKRAF TEN. Att ha fått göra denna inre resa vid 48 års ålder är stort. Nästan obeskrivbart. Denna nya självinsikt ger svar på många frågor, om varför jag är den jag är, hur min barndom format mig osv. Fråga 13: Tror du att du efter vistelsen vid Vidarkliniken kommer att ha bättre förutsättningar att klara av din livssituation? Det var 27 patienter som svarade på denna fråga och av dem svarade knappt hälften att de under vårdvistelsen fått nya krafter, ny kunskap och redskap som de var säkra på skulle hjälpa dem att hantera sin livssituation bättre även hemma. Något färre än hälften hoppades och trodde att de skulle kunna genomföra och upprätthålla de livsstilsförändringar de påbörjat under vårdvistelsen. Fråga 14: Om Din syn på Din sjukdom har ändrats under vistelsen kan Du i så fall beskriva på vilket sätt? I ungefär hälften av svaren anger patienterna sådant som innebär en förändrad syn på sjukdom som: Jag är inte rädd för den längre. Jag har accepterat den och går vidare. Att inte se sjukdomen som hinder i framtiden. Jag har fått lära mig att leva med smärtan på ett positivt sätt. Skäms inte lika mycket inför mig själv när det gäller ångest, att jag är deprimerad. Förstår nu hur kropp och själ hör ihop. Möjligen insikten hur olika till synes enkla vardagssaker kan påverka hjärnan och smärtstatusen och hur jag kan träna mig ytterligare att se mina egna, men också familjens mönster I de resterande svaren har patienterna istället utvecklat sina tankar om vården i allmänhet och några patienter uttrycker att de fått sin egen syn på sjukdom bekräftad. Det är även några patienter som uppger att deras syn på sin sjukdom inte har ändrats. Fråga 19: Har det funnits kontinuitet i vården (t ex samma läkare, samma vårdpersonal och terapeuter? Här har lite mindre än hälften av patienterna uppgett brister i kontinuiteten. Flera av patienterna påtalar att det berodde på den stängning av en vårdavdelning som gjordes inför december och Jul samt sjukfrånvaro för flera medarbetare. Samma terapeuter och läkare, men många byten av personal pga att det var jul/nyår. Fick byta läkare efter halva tiden. Hade gärna haft kvar den första men den andra var också bra. Jag började med sångterapi men terapeuten blev sjuk så jag fick prova på målning istället. Men jag är nöjd. I svaren från den andra dryga hälften av patienterna framkommer olika svar att det har funnits kontinuitet, att de allmänt är nöjda men det är också några som inte direkt svarat på frågan. Har fått en bra och nära kontakt med alla, även när det kom personal från de andra avdelningarna. Det har funnits en mycket god kontinuitet alla dagar från dag 1. Saknade samtalen med prästen (Ylva).

11 12 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 Fråga 20 och 21: Betydelse för patienten av antroposofiska terapier och behandlingar under vårdtiden? Terapierna Patienterna uppger att de upplevt terapierna (som ges av läkeeurytmist, konstnärlig terapeut, sjukgymnast, samtalsterapeut) avslappnande, stimulerande, balanserande, smärtlindrande, integritetsstärkande samt förbättrad kroppskännedom. Gav mig struktur. Nya tankar. Redskap inför framtiden. Det har gett mig krafter och inspiration lugn och harmoni satt igång läkeprocesserna. Behandlingarna Upplevelsen av behandlingarna (som ges av legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor) har upplevts avkopplande, lugnande, ångestlindrande, smärtlindrande och förbättrat sömnen. Många patienter påtalar att behandlingarna givit en känsla av trygghet att vara omhändertagen och ompysslad. Bidragit till att förhöja känslan av omhändertagande och varmt medkännande., Jag kände mig omhändertagen och inte utlämnad som i den vanliga vården, Fotbaden har definitivt hjälpt min känsel i fötterna. Fråga 23: Saknade Du någonting under vistelsen vid Vidarkliniken eller har Du några andra synpunkter på hur vi kan förbättra vården? Det var 40 patienter som skrev ner sina synpunkter. Tre patienter har lämnat synpunkter på förbättringar avseende praktiska saker såsom utbudet av och variationen på maten, att det är lyhört samt önskan om bättre tillgång till dator och musikevenemang. Två patienter upplevde att det fanns bristfällig kunskap om deras diagnoser men att de upplevde att det blivit bättre under vårdvistelsen. Övriga patienter lämnade positiva synpunkter på vård och behandling. Resultat slutna frågor och jämförelse med tidigare år

12 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse Sammanfattning Sammanställningen av enkätresultatet visar att mer än 90% av patienterna är nöjda eller mer än nöjda. De flesta upplever att de mår bättre och att de har hämtat krafter, uppnått symptomlindring samt förbättringar av sitt psykiska hälsotillstånd. Flera patienter beskriver även förbättringar av sitt fysiska hälsotillstånd. Svaren visar också på en tydlig tendens att patienterna får med sig redskap för livsstilsförändringar. Dessa sk redskap beskrivs på olika sätt. Dels i form av praktiska övningar och dels i form av ny kunskap om och insikt i sitt hälsotillstånd och hur det går att förändra sitt förhållningssätt/sitt beteende för en hälsosammare livshållning. Det framkommer tydligt att det upplevts som mycket betydelsefull för patienterna att de känt sig sedda som individ och som hel människa. Att det hjälpt dem att se sig själva och sitt beteende - vilket kan ha bidragit till att patienterna tycks uppleva hopp och tillit till sin förmåga att genomföra livsstilsförändringar. Vidarkliniken har under året uppdaterat sina vårdprogram och det innebär bl a en tydligare satsning på fortsatt terapi, behandling och uppföljning i öppenvård över tid. Genom de uppdaterade vårdprogrammen och den förbättrade, även långsiktiga, uppföljningen av vårdens effekter hoppas vi kunna ytterligare befästa de förbättringar patienterna beskriver att de upp lever. Ett projektarbete har påbörjats, i samarbetet med forskningsenheten, med att ta fram bra mått på vårdens effekt för patienterna. Detta kommer att bli ett viktigt verktyg för uppföljning och kommer även att kunna ge ett underlag för beräkning av hälsoekonomiska effekter. De synpunkter på vården som framkommer i enkätsvaren tas som rutin alltid med i underlaget för förbättringsarbete på kliniken. Referenser 1. Lilje, K Schneider, T, Patienters upplevelse av vården på Vidarkliniken 2006, Rapporter från Vidarkliniken. Vidarkliniken: SE Järna. P.16

13 14 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 EQ5D hälsorelaterad livskvalitet Vidarkliniken Bakgrund och metod Vidarkliniken följer varje år upp vården av alla patienter inom slutenvården med hjälp av hälsoenkäten EQ5D. Enkäten består av fem dimensioner där varje dimension har tre nivåer som indikerar upplevt hälsotillstånd (1-3). Patienterna fyller i enkäten själv och den uppskattade tidsåtgången är cirka fem minuter. I enkäten ingår även att patienterna gör en självskattning av sitt hälsotillstånd på en visuell analog skala (0-100). Patienterna besvarar frågeformuläret vid ankomsten till Vidarkliniken före inskrivning samt efter avslutad vårdvistelse efter utskrivning. För att följa hur patienternas hälsotillstånd förändras över tid görs en uppföljande enkätundersökning tre och nio månader efter utskrivningen. Då skickas enkäten i ett brev med bifogat svarskuvert ingen påminnelse görs. Frågeformuläret EQ5D är ett internationellt vedertaget och validerat instrument som också rekommenderas av Stockholms läns landsting. Utifrån enkätsvaren skapas ett hälsoindex (1, 2). Indexvärdet, som teoretiskt ligger mellan 0 (död) och 1 (full hälsa), kalkyleras med hjälp av en viktningsalgoritm som baseras på referensparametrar för respektive land. Med hänsyn till begränsningen av viktningsparametrar för Sverige användes vanligen viktningen från en brittisk studie (2). Detta tillvägagångssätt är vanligt och man bortser då från eventuella skillnader mellan den brittiska och den svenska populationen. Resultat Under år 2009 har ca 620 patienter vårdats på Vidarkliniken. Den största patientgruppen tillhör kategorin medicinsk rehabilitering/vård, se fördelning nedan i Tabell 1. Majoriteten av patienterna (cirka 90 %) är kvinnor. Vårdkategori Antal Procent Cancer rehabilitering/vård Medicinsk rehabilitering/vård Palliativ vård Smärtrehabilitering Stressrehabilitering 50 8 Övrig/ospec rehabilitering/vård 14 2 Totalt Tabell 1. Antal patienter fördelat per vårdkategori avrundat till närmaste heltal. Data har analyserats i Microsoft Excel 2008 och STATA 10.

14 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse Nedan redovisas EQ5D-index (Figur 1) samt självskattad hälsa (Figur 2) deskriptivt över tid baserat på alla enkätsvar som inkommit vid respektive tidpunkt. Figur 1. EQ5D-index för patienter som vårdats på Vidarkliniken under år Antal patienter som svarat på enkäten vid respektive mätpunkt (tillfälle 1-3): Cancer rehab/vård, n1=109, n2=91, n3=51; Medicinsk rehab/ vård, n1=225, n2=177, n3=106; Palliativ vård, n1=66, n2=54, n3=27; Smärtrehab, n1=103, n2=84, n3=44; Stressrehab, n1=42, n2=36, n3=16; Övrig/ospec rehab/vård, n1=11, n2=7, n3=5. Figur 2. Självskattad hälsa (VAS, 0-100) för patienter som vårdats på Vidarkliniken under år Antal patienter som svarat på enkäten vid respektive mätpunkt (tillfälle 1-3): Cancer rehab/vård, n1=106, n2=89, n3=50; Medicinsk rehab/vård, n1=231, n2=177, n3=106; Palliativ vård, n1=69, n2=52, n3=27; Smärtrehab, n1=108, n2=83, n3=44; Stressrehab, n1=43, n2=36, n3=16; Övrig/ospec rehab/vård, n1=13, n2=8, n3=5.

15 16 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 Statistiska analyser över förändringar av EQ5D-index (Tabell 2) och självskattad hälsa (Tabell 3) över tid inom respektive vårdkategori redovisas nedan. Tabell 2. Förändring av EQ5D-index (0-1) över tid inom de olika vårdkategorierna. Vårdkategori Tillfälle 1-2 Tillfälle 1-3 Cancer 0.11± ±0.26 rehab/vård n=87, p<0.000 n=49, p=0.467 Medicinsk 0.18± ±0.29 rehab/vård n=158, p<0.000 n=99, p<0.000 Palliativ vård 0.06± ±0.29 n=48, p=0.053 n=24, p=0.471 Smärt- 0.19± ±0.36 rehabilitering n=75, p<0.000 n=41, p=0.449 Stress- 0.10± ±0.21 rehabilitering n=31, p=0.057 n=15, p=0.018 Övr/ospec 0.16± ±0.14 rehab/vård n=7, p=0.030 n=5, p=0.116 Tabell 3. Förändring av självskattad hälsa (VAS, 0-100) över tid inom de olika vård- kategorierna. Vårdkategori Tillfälle 1-2 Tillfälle 1-3 Cancer 16.73± ±20.57 rehab/vård n=84, p<0.000 n=49, p=0.000 Medicinsk 17.03± ±19.73 rehab/vård n=163, p<0.000 n=100, p<0.000 Palliativ vård 10.17± ±28.02 n=48, p=0.053 n=26, p=0.032 Smärt ± ±22.05 rehabilitering n=80, p<0.000 n=42, p=0.064 Stress ± ±16.66 rehabilitering n=31, p=0.001 n=14, p=0.009 Övr/ospec 20.75± ±21.85 rehab/vård n=8, p=0.012 n=5, p=0.279 Data presenteras som medeldifferens ± standardavvikelse. Därutöver redovisas antal patienter som analysen beräknas på (n) samt statistisk signifikans (p-värde) vid parat t-test på 95%-nivå. Tillfälle 1, Inskrivning; Tillfälle 2, Utskrivning; Tillfälle 3, Tre månader efter utskrivning. Data presenteras som medeldifferens ± standardavvikelse. Därutöver redovisas antal patienter som analysen beräknas på (n) samt statistisk signifikans (p-värde) vid Wilcoxson sign rank test på 95%-nivå. Tillfälle 1, Inskrivning; Tillfälle 2, Utskrivning; Tillfälle 3, Tre månader efter utskrivning.

16 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse För att få en uppfattning om patienterna upplever att deras hälsotillstånd, vid tre och nio månaders uppföljning, påverkats av vistelsen på Vidarkliniken ställdes följande fråga: Hur upplever du att ditt nu- varande hälsotillstånd har påverkats av din vistelse på Vidarkliniken? Här nedan (Figur 3) presenteras en sammanställning av patienternas självskattning från 1 till 5 där 1 = inte alls och 5 = i hög grad. Figur 3. Patienters självskattning (1-5) av hur deras hälsotillstånd har påverkats av vistelsen på Vidarkliniken. Diskussion Utvärderingsmetodiken baseras på självrapporterade svar i frågeformuläret EQ5D. Antalet patienter som besvarat EQ5D-enkäten är högst vid inskrivning och utskrivning och minskar sedan över tid. Svarsfrekvensen på mättillfälle fyra, vid nio månader, var endast 5-10% och således inte relevant underlag för signifikansberäkning varför detta ej är med i denna rapport. För den största vårdkategorin, medicinsk rehabilitering/vård, har till exempel 158 av 254 patienter besvarat enkäten så att EQ5D-index har kunnat beräknas - både vid inskrivning och vid utskrivning. Vid det tredje mättillfället tre månader efter utskrivning är det generellt färre patienter som har svarat på enkäten. På liknande sätt förhåller det sig för övriga vårdkategorier (Tabell 2). Detta bör beaktas vid tolkning av resultaten, framför allt med hänsyn till uppföljning och analys av förändringar över tid. De deskriptiva resultaten från EQ5D-enkäterna vid respektive mätpunkt visar en trend att patienter inom alla vårdkategorier förbättrar sin hälsorelaterade livskvalitet/hälsostatus (EQ5D-index, 0-1) samt sin självskattade hälsa (VAS, 0-100) efter vistelsen på Vidarkliniken (Figur 1 och 2). Förändringen är generellt störst mellan inskrivning och utskrivning. Dessa förbättrade hälsovärden tycks även hålla i sig över tid tre månader efter vistelsen på Vidarkliniken. Vid en mer detaljerad statistisk analys baserad på EQ5D-data från de patienter som besvarat enkäten både vid inskrivning samt vid de olika uppföljande mättillfällena framkommer också en trend att både hälsotillståndet (EQ5D-index, 0-1) och den självskattade hälsan (VAS, 0-100) förbättras över tid (Tabell 2 och Tabell 3). Direkt efter vistelsen på Vidarkliniken har alla vårdkategorier förbättrat sitt hälsostatus (EQ5D-index) med 0.10 till 0.19 enheter i medeltal och den självskattade hälsan (VAS) med till enheter (Tabell 2 och 3). Tre månader efter utskrivning ses fortfarande en förbättring för alla vårdkategorier varav medicinsk rehabilitering/ vård, stressrehabilitering samt övrig/ospec rehabilitering/ vård uppvisar den största kvarstående förbättringen/ tillfrisknandet. Intressant att notera är att EQ5D-index för patienter som vårdats för cancerdiagnoser samt de som blir inlagda för palliativ vård rapporterar ett högre initialt hälsotillstånd jämfört med övriga grupper (Figur 1). Patienter som inkommer för smärtrehabilitering rapporterar däremot det lägsta hälsotillståndet vid inskrivning (Figur 1). Å andra sidan så utgör smärtrehabilitering och medicinsk rehabilitering/vård de patientgrupper som påvisar störst klinisk och statistiskt signifikant förbättring vid utskrivning jämfört med övriga grupper (Tabell 2). Den självskattade hälsan

17 18 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 tycks följa samma förbättringstrend över tid som EQ5D-index (Figur 1 och Figur 2). Vårdutvecklingsprojekt Det har genomförts en kartläggning av vårdprocesserna på Vidarkliniken. I samband med denna gjordes också en bedömning av den samlade kliniska erfarenheten av effekten av vården för patienterna. Den säger att för en övervägande andel av patienterna uppnås långsiktiga förbättringar i form av livsstilsförändringar. Genom ett forskningsförberedande utvecklingsprojekt kommer en mer systematisk uppföljning av patienterna att göras när de genomgår vårdprogram på Vidarkliniken. Uppföljningen kommer sträcka sig över 2-3 år och innehålla både sjukdomsspecifika och icke sjukdoms specifika mätmått. Referenser 1. Burström, K. and C. Rehnberg, Hälsorelaterad livskvalitet i Stockholms län Resultat per utbildningsnivå, födelseland samt sysselsättningsgrupp en befolkningsundersökning med EQ5D. Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa, enheten för socialmedicin och hälsoekonomi: Stockholm. 2. Dolan, P., Modeling valuations for EuroQol health states. Med Care, 35(11): p Henriksson, M. and P. Carlsson, Att mäta hälsorelaterad livskvalitet en beskrivning av instrumentet EQ5D. CMT: Linköping

18 Patientstatistik 2009

19 20 Vidarkliniken Patientstatistik Skåne 2009 vårdregister - Statistik Kommun ICD10 - Kapitel Vårdtillfällen Vårddygn BROMÖLLA Tumörer - C 2 27 Summa 2 27 ESLÖV Tumörer - C 1 10 Summa 1 10 HELSINGBORG Nervsjd. - G 1 21 Summa 1 21 HÄSSLEHOLM Muskulosk. sjd. - M 1 28 Tumörer - C 1 21 Summa 2 49 HÖGANÄS Tumörer - C 1 21 Summa 1 21 HÖRBY Tumörer - C 3 56 Summa 3 56 HÖÖR Matsmältningsorg. sjd. - K 1 20 Summa 1 20 KRISTIANSTAD Tumörer - C 2 42 Summa 2 42 LUND Matsmältningsorg. sjd. - K 2 58 Tumörer - C 3 42 Psykiska sjd. - F 1 21 Summa MALMÖ Andningsorg. sjd. - J 1 21 Muskulosk. sjd. - M 1 21 Tumörer - C 1 13 Summa 3 55 SIMRISHAMN Psykiska sjd. - F 1 19 Summa 1 19 VELLINGE Hudsjd. - L 1 2 Summa 1 2 Skåne Sida 2 av 3

20 vårdregister - Statistik Vidarkliniken Patientstatistik Skåne Kommun ICD10 - Kapitel Vårdtillfällen Vårddygn Skåne 2009 Totalsumm Skåne Sida 3 av 3

VIDARKLINIKEN 2010. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

VIDARKLINIKEN 2010. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST VIDARKLINIKEN 2010 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST Innehållsförteckning Vidarkliniken 1 Vårdproduktion 1 Slutenvård,

Läs mer

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON Vidarkliniken erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa Ett beprövat behandlingskoncept som leder till minskad sjukfrånvaro samt minskad risk

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

VIDARKLINIKEN SJUKHUS OCH VÅRDCENTRAL HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKEN SJUKHUS OCH VÅRDCENTRAL HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKEN SJUKHUS OCH VÅRDCENTRAL HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET Fotograf: Johan Green Innehållsförteckning VIDARKLINIKEN... 1 Att vara patient på Vidarkliniken... 1 Kvalificerad somatisk vård och rehabilitering...

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST VIDARKLINIKEN 2011 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Foto: Johan Green VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om Vidarkliniken...2

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2013. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2013. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken VIDARKLINIKEN 2013 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Foto: Johan Green Järna, mars 2014 Bo Lönn, styrelseordförande Kontakt: info@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Information till patienter Allmänt Vidarkliniken är godkänd av Stockholms läns landsting för att ta emot patienter för specialiserad rehabilitering efter

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Vidarkliniken 2006 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken

Vidarkliniken 2006 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Vidarkliniken 2006 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Vidarkliniken i maj 2007 Maj-Len Sundin, verksamhetschef Vidarkliniken Vidarklinikens vision och verksamhet Vidarklinikens vision är att

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris!

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Som kund hos If får du allt det här...... en hemförsäkring speciellt

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex sjönk till 132,5 tredje kvartalet 2014 Ökade amorteringskrav förklarar nedgången Boindex uppgick till 132,5 tredje kvartalet

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor?

Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik. Slutrapport grupp 3. Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Norrlands yrkeshögskola Kvalificerad inköpare Fördjupning logistik Slutrapport grupp 3 Vad krävs av en upphandlare inom offentlig sektor? Innehållsförteckning Sida 1.1. Projektets mål och hur vi försökt

Läs mer

Vidarkliniken 2005 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken

Vidarkliniken 2005 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Vidarkliniken 2005 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Sammanställd av Thomas Schneider och Inger Boman Vidarkliniken 2006-03-01 Vidarklinikens verksamhet Ändamål Vidarkliniken har till ändamål

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Vidarkliniken 2007 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken

Vidarkliniken 2007 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Vidarkliniken 2007 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Vidarkliniken i april 2008 Maj-Len Sundin, verksamhetschef Vidarkliniken 1 Vidarklinikens vision och verksamhet Vidarklinikens vision är

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Budget 2011 för länets samordningsförbund och medel för tvåpartsfinsam

Budget 2011 för länets samordningsförbund och medel för tvåpartsfinsam Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (3) 2011-01-25 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-11-26 HSN 1011-1264 Handläggare: Barbro Hansson Budget 2011 för länets samordningsförbund

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015

Västra Götalands län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Sebastian Andersson, Restaurang Bryggan. Vinnare av tävlingen Västra Götalands mest företagsamma människa i Sjuhärad 2014. Västra Götalands län Innehåll 1. Inledning...2

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER

FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER R I K S D A G E N S U T R E D N I N G S T J Ä N S T Susanna Kinnman Tfn: 08-786 5716 PM 2013-05-20 Dnr 2013:722 FÖRETAGSKLIMAT I KOMMUNER Svenskt Näringsliv och SKL rankar företagsklimat i Sveriges kommuner.

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Team och teamsamordnare vid Hörselhabiliteringen Specialpedagoger vid Hörselhabiliteringen Rådgivare i Specialpedagogiska

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Sammanfattande rapport av nationell NKI-undersökning (Nöjd Kund-Index)

Sammanfattande rapport av nationell NKI-undersökning (Nöjd Kund-Index) Sammanfattande rapport av nationell NKI-undersökning (Nöjd Kund-Index) Fakta om undersökningen Målgrupp Metod Startdatum 27 februari 2009 Stoppdatum 22 mars 2009 Antal invitationer 7 210 Kompletta svar

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2009 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2009 med 615 förlossningar

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex steg till 126,6 andra kvartalet 2012 Lägre räntor och småhuspriser ökar husköpkraften Hushållens förutsättningar för att köpa

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer