Vidarkliniken Verksamhetsrapport Stiftelsen Vidarkliniken V IDARK LINIK E N

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vidarkliniken 2009. Verksamhetsrapport Stiftelsen Vidarkliniken V IDARK LINIK E N"

Transkript

1 Vidarkliniken 2009 Verksamhetsrapport Stiftelsen Vidarkliniken V IDARK LINIK E N EN UNIK KOMB INATION AV SKOLME DICIN OCH ANTR O P O S OFIS K LÄKEKONS T

2 Innehållsförteckning Vidarkliniken en unik kombination av skolmedicin och antroposofisk läkekonst 4 Vårdutveckling 4 Slutenvård 5 Öppenvård 6 Vidarklinikens avtal och ekonomi 7 Bemanning och rekrytering 8 Utbildning 9 Forskning och utveckling 9 Patienters upplevelse av vården på Vidarkliniken 10 EQ5D hälsorelaterad livskvalitet Vidarkliniken 14 Patientstatistik 19

3 4 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 Vidarkliniken en unik kombination av skolmedicin och antroposofisk läkekonst Vidarklinikens ändamål är att utan vinstsyfte bedriva hälso- och sjukvård baserad på en kombination av skolmedicin och antroposofisk läkekonst. Vidarkliniken ska dessutom bedriva vetenskaplig forskning och utbildning med inriktning på antroposofisk medicin och behandling. Vidarklinikens kompetensområden Vidarkliniken är Nordens enda antroposofiska sjukhus och bedriver somatisk specialistvård och rehabilitering, samt palliativ vård främst för cancerpatienter. Kliniken driver dessutom en antroposofisk integrativ vårdcentral i Järna. Läkarna och sjuksköterskorna vid kliniken är legitimerade och ger vård där konventionella metoder och vårdformer integreras med antroposofiska mediciner, konstnärliga terapier och utvärtes behandlingar. En del i behandlingen består av antroposofiska mediciner för vilket Vidarkliniken har regeringens särskilda tillstånd. Vården på Vidarkliniken utgår från en helhetssyn på människan som innebär att man ser hur kroppsliga, själsliga och existensiella/ andliga aspekter påverkar varandra i hälsa och sjukdom. Medicinsk profil Vidarkliniken har totalt 74 slutenvårdsplatser, men det är inte möjligt att utnyttja fler än 54 platser med dagens krav på enkelrum, samt särskilda arbetsmiljökrav. Under 2009 har kliniken utnyttjat cirka 36 platser. Antalet inkommande remisser är fortfarande stort. Under året har en förskjutning skett från cancerrehabilitering och smärtrehabilitering till medicinsk rehabilitering. Liksom tidigare år har de flesta patienter som remitteras till Vidarkliniken flera diagnoser och en förskjutning mot andra diagnoser har skett, vilket är en av förklaringarna till denna förändring. Smärtrehabilitering för patienter med bl a fibromyalgi och reumatologiska sjukdomar, cancerrehabilitering och stressrehabilitering är fortsatt stora vårdtyper i Vidarklinikens verksamhet. Utöver avtalad sluten och öppen vård finns Vidarklinkens vårdcentral med ca 6000 listade patienter. Vårdutveckling Hela organisationen Under hela år 2009 har det pågått ett intensivt och målmedvetet arbete med att vidareutveckla organisationen på Vidarkliniken. Syftet är att skapa en decentralisering av hela verksamheten och bl a införa teamarbete. Målet är att göra arbetet effektivare genom att besluten fattas där kompetensen finns. Alla stödfunktioner har fått en ansvarig chef. Varje vårdavdelning har ett ledarpar, alltså två ansvariga chefer, bestående av en läkare och en sjuksköterska. Dessa leder teamet där alla behandlare och terapeuter på respektive vårdavdelningen ingår. Avdelningscheferna bildar tillsammans ledningsgruppen. I ledningsgruppen fattas bara sådana beslut som rör hela verksamheten övergripande. Där följs också arbetet på avdelningarna genom regelbunden rapportering av pågående projekt. Rådgivande till ledningsgruppen är Medicinska rådet ett forum för vård cheferna vars syfte är att uppdatera och samordna den medicinska kompetensen. Vården Eftersom utvecklingsarbetet har tagit sin utgångspunkt i kärnverksamheten genomfördes en uppdatering av vårdprogrammen. Varje vårdavdelningsteam äger sitt vårdprogram och ansvarar för genomförande och uppföljning med stöd av kvalitet- och utvecklingsavdelningen. Under året har två vårdprogram för slutenvården och två för öppenvården uppdaterats och implementerats. Fortsatt arbete pågår med uppdatering av fler vårdprogram. Kvalitetssystemet En processkartläggning av hela verksamheten, med stöd av ett webb-baserat modelleringsverktyg, har också genomförts i syfte att identifiera förbättringsområden. Ett konsultföretag, anlitades för att stödja denna process. Detta är en nödvändig del i vidareutvecklingen av kvalitetssystemet och därför har programvaran köpts in och fyra medarbetare utbildats till sk modellörer. Vårdutvecklingsprojekt Ett projekt som syftar till att följa upp effekten av vårdprogrammen har initierats. Uppföljningen kommer att sträcka sig över en längre tid på 2 till 3 år. I samarbete med Forskningsenheten ska relevanta mätmått tas fram. Avsikten är både att mäta effekten för patienterna och att få fram underlag för beräkning av hälsoekonomiska effekter.

4 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse Slutenvård Medelbeläggningen i Slutenvården har under 2009 varit drygt 35 patienter per dygn för hela året. Under 2009 har 98% (2008: 96%) av totalt vårddygn (2008: vårddygn) och 97% av (2008: 93%) av 672 vårdtillfällen (2008: 649 vt) finansierats av landstingen. Fördelningen av betalningskategorier framgår av tabellen nedan: Fördelning av betalningskategorier Kategori Vård Andel Vård- Andel tillfällen VT dygn Vårddygn Landsting % % Privat 8 1% 69 1% Fond 7 1% 61 1% Försäkringsbolag 3 0% 56 0% Utland 3 0% 45 0% Övriga 1 0% 7 0% Summa Andelen patienter som privat eller via fond finansierar sitt uppehälle på Vidarkliniken har fortsatt att minska liksom antalet patienter från utlandet. Under 2009 har remissflödet varit stort med ett ökande antal remisser från bl a Landstinget i Östergötland och Västra Götalandsregionen. I slutet av året skedde förhandlingar om nytt avtal inför 2010 med Landstinget i Sörmland. Regelbundna uppföljningar har skett tillsammans med övriga landsting med avtal. Slutenvården har under 2009 disponerat tre vårdavdelningar: Avd 1 med 24 sängplatser där i snitt 17 vårdplatser använts. Avdelningen har huvudsakligen haft patienter med diagnoserna fibromyalgi, kronisk smärta och patienter med cancer i rehabiliteringsfasen. Trots en viss omsättning av läkare har avdelning 1 kunnat upprätthålla en hög beläggning. Inte minst tack vare en kontinuitet hos det övriga teamet och de vårdansvariga. Avd 3 har 13 sängplatser i 9 rum och har i snitt använt 9,2 platser och vårdperiodens längd har varierat mellan 2-3 veckor. Avdelningen har i huvudsak haft palliativa patienter samt patienter med cancer i rehabiliteringsfasen. Under året tillträdde en ny ansvarig avdelningssjuksköterska och två byten på läkarsidan ägde rum. Avd 4 har 13 sängplatser i 9 rum där i snitt 9,5 platser använts. Avdelningen har i huvudsak haft patienter med utmattningssyndrom, men även övriga patientgrupper (se avdelning 1). Situationen på avdelning 4 har präglats av en stabil personalgrupp med marginell sjukfrånvaro. Liksom de andra vårdavdelningarna arbetade avd 4 intensivt med utveckling av nya vårdprogram och teamarbete under hösten. Vårdtillfällen Huvuddiagnoser Tumörer - C Psykiska sjd. - F Muskulosk. sjd. - M Matsmältningsorg. sjd. - K Andra symtom - R Cirkulationsorg. sjd. - I Nervsjd. - G Endokrina sjd mm - E Faktorer av betydelse - Z Andningsorg. sjd. - J Antalet patienter med enbart cancer-, smärt-, eller stressdiagnos har minskat och andelen patienter med flera olika diagnoser, sk multisjuka patienter, har fortsatt att öka under året. Denna grupp representerade 278 vårdtillfällen eller 42% av antalet vårddygn. Patienter med cancer i olika stadier är fortfarande en stor grupp inom slutenvården, med 142 vårdtillfällen. Den största gruppen är dock patienter med fibromyalgi och smärta (muskoleskeletala sjd och cirkulationsorganens sjd) med 153 vårdtillfällen. Vårdtyp 2009 Vå rdtillfä llen - Huv uddia gnos er Vårdtyp Vårdtillfällen Vårddygn Cancerrehabilitering Cancervård 5 96 Medicinsk rehabilitering Medicinsk vård 3 48 Palliativ vård Smärtrehabilitering Stressrehabilitering Övrig rehabilitering Serie1

5 6 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 Vårdtid Den genomsnittliga vårdtiden har varierat mellan 16,5 och 19,6 vårddygn beroende på diagnos. Medelvårdtiden har legat på 18,4 dygn, vilket är högre än tidigare (2009: 17,9). En orsak till detta kan vara det stora antalet patienter som har flera diagnoser samt att rehabiliteringsbehovet är stort. Tumörer - C 17,3 Öppenvård Vårdcentralen i Järna 2009 präglades av stora förändringar. Filialen i Stockholm stängdes i december. Under hela året var läkarunderbemanning ett stort problem, sjuksköterske teamet byttes ut, organisatorisk-tekniska förändringar gjor des och den ekonomiska utredningen ledde till besparingsåtgärder. Psykiska sjd. - F Muskulosk. sjd. - M Matsmältningsorg. sjd. - K Faktorer av betydelse - Z Nervsjd. - G Andra symtom - R Andningsorg. sjd. - J Cirkulationsorg. sjd. - I 16,5 18, ,5 18,9 18,4 18,7 19,6 Stängning av filialen ledde till att BVC och MVC överlämnades till Kirsten Familjehälsa AB. Hemsjukvården, provtagningen och diabetesmottagningen fick byggas upp på nytt och hälften av distriktskötersketeamet fick inarbetas på nytt. Läkarresurserna kunde dubbleras i Järna vilket gav en bättre tillgänglighet för patienterna. Endokrina sjd mm - E Patienternas hemlän Patienterna från Stockholms län utgör den största andelen med 405 vårdtillfällen uppvisar färre vårdtillfällen från län som inte har avtal med Vidarkliniken. Utöver dessa vårdtillfällen har även ett fåtal utländska patienter vårdats. Dessa har främst kommit från Norge och Finland. Län Vårdtillfällen Vårddygn Stockholm Västra Götaland Östergötland Skåne Sörmland Halland 3 74 Uppsala 3 69 Jönköping 2 27 Västerbotten 1 21 Dalarna 1 18 Västmanland 1 14 Norrbotten , Ett nytt datajournalsystem installerades under året. Telefonbokning och rådgivning förbättrades med hjälp av ny teknik. Genom fokus på teamarbete och utveckling av vårdprogrammen kunde vårdcentralen effektivisera omhändertagandet av patienterna, inte minst inom området psykisk ohälsa. Detta förbättringsarbete bekräftades vid lands tingets verksamhetsuppföljning. I tillgänglighets bedömning av patien terna, samt deras förtroende för läkarna och tillfredsställelse av besöket som helhet gav mätningarna ett utomordentligt betyg och resulterade i en ersättningsbonus. Mottagning i Stockholm Filialverksamheten i Stockholm stängdes i december Alla listade hus läkarpatienter hänvisades till vårdcentralen i Järna. Listningsstatistiken visar en minskning efter stängningen av filialen i Stockholm, men inte i samma omfattning som förväntat. Vidarkliniken fortsätter med en mottagning i Stockholm även efter stängning av vårdcentralenfilialen. Men nu med inriktning att bedriva uppföljning av Vidarklinikens slutenvård i Järna. Öppenvård Norrköping Efter att Norrköpingsmottagningen har etablerats ökar nu efterfrågan. Detta medförde nya förhandlingar med landstinget och ledde till en ökning av avtalsramen med kr.

6 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse Detta kommer en förbättrad samverkan med slutenvården tillgodo, så att behandlingskontinuiteten förbättras och öppenvårdsinsatser efter slutenvårdstid effektiviseras. Arbetet med vårdprogrammen ger mer behandlingseffekt genom en mer justerad terapisamverkan. Dagrehabilitering och poliklinisk terapi Poliklinisk terapi erbjuds förutom på Vidarkliniken även på mottagningarna i Norrköping och Rosenlund i Stockholm. Dagrehabiliteringen på Vidarkliniken återupptogs igen hösten 2009, denna gång med ett fast team som består av sjuksköterskor, massörer, läkeeurytmister, samtals terapeut, konsterapeut och trädgårdsterapeut. Det pågick kontinuerliga teammöten med utveckling av behandlingsperioder vad gäller dagrehab och poli kliniska terapier i patientens rehabilitering. Terapigruppen blev upplöst och ingår nu i de olika vårdavdelningarnas team. Terapeuterna möts också i ett utbildnings- och inspirationsforum varje vecka, med ett gemensamt tema utifrån olika terapeutiska perspektiv. Formell kompetens för terapeuter Flera av klinikens terapeuter med lång utomlandsutbildning och lång erfarenhet tar nu del av kompetensgivande formell utbildning med Bachelor och Master-grader inom konstterapi och eurytmi i Sverige, Tyskland och England. Vidarklinikens avtal och ekonomi Vidarkliniken hade under 2009 som tidigare år vårdavtal med följande landsting: Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Östergötland, Landstinget Sörmland samt Region Skåne. Det finns dessutom ett avtal för vård i livets slutskede med Södertälje kommun samt en överenskommelse med Landstinget i Uppsala län. Intäkter och utgifter Vårdintäkterna under 2009 har varit kr. De totala intäkterna har uppgått till kr. Personalkostnaderna uppgick till kr. Externa bidrag har under året uppgått till kr. Övriga rörelseintäkter Resultat för 2009 blev kr. Det egna kapitalet uppgår därmed till kr. Under 2009 har Vidarkliniken återigen fått ett utvecklingsbidrag från regeringen totalt på 3 mkr, vilket är ett stort erkännande för klinikens arbete. Drift och service Under 2009 har avdelningens fokus varit att implementera ett elektroniskt tidrapporteringssystem med schemaläggning och integration mot ekonomisystem med besparingar i alla led som följd. Avdelningen har också lagt stor tid på att stötta vården i bytet av journalsystem från Journal III till PMO (Profdoc Medical Office). Ett viktigt arbete var också att se över organisationens processer och arbetssätt. Förbättrade inköpsavtal var i fokus under våren och besparingar på mellan 10 och 60% har uppnåtts.

7 8 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 Bemanning och rekrytering Den 31 december 2009 hade kliniken 118 (2008: 137) medarbetare med tillsvidareanställning (därav 25 män och 93 kvinnor). Antalet med tidsbegränsad anställning den 31 decem ber 2009 var 74 (18 män och 56 kvinnor), varav merparten timanställda s k ring in -vikarier. Totalt har 241 (2008: 240) personer på ett eller annat sätt arbetat på kliniken under 2009, varav 4 utomlandsbosatta. Tillsvidareanställda som slutat under 2009 var totalt 29 personer, (4 män och 25 kvinnor) eller 19,7 % av alla som varit tillsvidareanställda under året (2008: 14,5 %) Av dessa 29 personer har 3 gått i pension och 9 sagts upp på grund av arbetsbrist i samband med driftsinskränkningar och omorganisation. Samarbetspartners och nätverk Vidarkliniken är som tidigare representerad i olika nationella och internationella sammanhang. Till de viktiga nätverken hör: NIKA Nätverket för Integrativ, Komplementär och Alternativmedicin i Riksdagen, FAMNA Riksförbundet för vård och omsorg utan vinstsyfte, IAAH International Association of Anthroposophical Hospitals samt Nätverk Integrativ Medicin i Landstinget i Östergötland. Att Vidarkliniken deltar och är synlig också i dessa sammanhang är en betydelsefull del av marknadsföringen i tillägg till att kliniken både ger och mottar impulser för vidareutveckling. Förankringsarbetet av Vidarklinikens verksamhet bygger också på strategiskt viktiga kontakter till myndigheter, politiker och professionen. Under 2009 har det varit en viss omsättning av läkare i slutenvården. Men genom ett bra teamarbete har situationen ändå präglats av en stabilitet. Inom öppenvården har behovet för flera allmänläkare varit stort och speciellt för flera med antroposofisk inriktning. Det har också varit en lönefråga och lönen för läkare i öppenvården har därför ökats. Rekrytering av sjuksköterskor till öppenvården har förbättrats. Löneutveckling Kliniken har under 2009 inte kunnat företa någon lönerevision men den planeras till Däremot har det förekommit en nödvändig löneglidning i förhållande till enskilda personer för att behålla och rekrytera.

8 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse Utbildning Under året projekterades det för en utbildningsenhet vid Vidarkliniken. Ursula Flatters fick i uppdrag att utforma denna enhet och hon har under 2009 deltagit vid ett flertal internationella utbildningskonferenser inom antroposofisk medicin. Introduktionskursen i Antroposofisk Medicin (IPULSgodkänd) som påbörjades i november 2007, avslutades i juni En kärngrupp på läkare och medicinstuderande har deltagit vid merparten av kurstillfällena. Sammantaget har mer än 75 kursdeltagare deltagit vid en eller flera av kurserna. Ett fristående kurstillfälle gavs i november Klinikundervisning Det har varit 4 kurser i rytmisk insmörjning enligt Wegman/ Hauschka både intern och extern utbildning. Annemarie Ehrlich eurytmist från Holland med många års erfarenhet inom organisationsutveckling inom olika företag i Europa arbetade sista åren även på Sekem i Egypten, genomförde det årliga arbetet med medarbetare på Vidarkliniken tre dagar i mars. Rolf Heine Koordinator i Det internationella Forum för Antroposofisk omvårdnad i Medicinska Sektionen, Goetheanum i Dornach/ Schweiz, kom i oktober för vidare arbete med 12 vårdgester och fördjupning av dessa. Gick igenom femstjärneinsmörjningen. Internt har det arbetats med fördjupning och uppdatering av omvårdnaden enligt internationella kvalitetskriterier för god professionell antroposofisk omvårdnad i praktiken sjuksköterskor med minst 5 års erfarenhet från Vidarkliniken har deltagit i internt utvecklingsarbete. Varje sjuksköterska har valt ett tema som fördjupats och bearbetats vidare. För nya medarbetare har det varit 2 introduktionskurser. Forskning och utveckling Vidarkliniken bedriver sedan många år forskning och utvecklingsarbete såväl internt som i samarbete i nationella och internationella externa sammanhang. Under 2009 projekterade Vidarkliniken för en egen forskningsenhet där såväl sammanställning av befintlig forskning inom antroposofisk vård, som start av nya forskningsprojekt ska ske. I september tillträdde klinikens forskningschef Torkel Falkenberg, docent vid Karolinska Institutets enhet för integrativ vård inom sektionen för omvårdnad, och som dessutom har bred erfarenhet av och kunskap kring integrativa frågor nationellt och internationellt. Intresset för komplementär- och alternativ vård i Europa är stort. Vidarkliniken är ett exempel på en integrativmedicinsk vårdgivare konventionell medicin integreras med antroposofisk medicin. Då den antroposofiska, integrativa medicinen (AIM) har stor efterfrågan i Europa ca föreskrivare av antroposofisk medicin, ca antroposofiska läkare och ca vårdplatser och då den i nyligen gjorda schweiziska studier har fått ett resultat av medicinska utvärderingar som indikerar att AIM-behandlingar är säkra, verksamma och kostnadseffektiva så kan Vidarkliniken även i inter nationellt perspektiv ses som ett lämpligt forskningscenter. Av studien, som har beställts av den schweiziska regeringen, framgår också att ytterligare högkvalitativ forskning efterfrågas. Forskningsenheten kommer att bedriva forskning inom det integrativmedicinska området generellt och i synnerhet forskning som i bred bemärkelse är relevant för AIM. Forskning kring effekter av antroposofisk integrativ vård i jämförelse med omhändertagande inom hälso- och sjukvården i allmänhet kommer att vara viktig. Viktiga blir även hälsoekonomiska analyser, undersökningar kring effekter av antroposofiska terapier och läkemedelsbehandlingar, farmakologiska verkningsmekanismer för utvalda läkemedel och forskning med fokus på vårdutveckling och reform vid Vidarkliniken. Arbetet med forskning och utveckling kommer att ske såväl enskilt som i samarbete med universitet och högskolor nationellt och internationellt. Vidarklinikens forskningsstödsfond Det finns planer på en fond för stöd till forskning inom integrativ medicin i Sverige, i synnerhet med relevans för AIM. I första hand kommer innovativa pilotprojekt att premieras. På sikt är målet att bidra till evidensbaserad utveckling av svensk hälso- och sjukvård med påvisad relevans/effekt av integrativ vård.

9 10 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 Patienters upplevelse av vården på Vidarkliniken 2009 Inledning Vidarkliniken genomför en enkätundersökning, under hösten varje år, för att ta reda på hur patienter upplever vårdvistelsen på Vidarkliniken. En utförligare bakgrund och metodbeskrivning har publicerats i Rapporter från Vidarkliniken Själva patientenkäten redovisas i bilaga 1. I samband med undersökningen 2008 lämnades totalt 50 enkäter till de tre vårdavdelningarna i slutenvården. Enkäterna delades ut till alla inskrivna patienter från och med början på november. Patienten fick enkäten sista dagen av vårdvistelsen efter utskrivningssamtal med läkare och sjuksköterska. Könsförde lning bland dem som svarat på enkäten var 2 män och 41 kvinnor medelåldern var 52 år. Av de 50 enkäterna blev 43 besvarade och återläm nade. Svaren på de öppna frågorna har genomgått en innehållsanalys och redovisas sammanfattande under Resultat öppna frågor. Det är gjort med hjälp av kategoriserande uttryck och beskrivningar, hämtade ur svaren, som summerar vad flera patienter på liknande sätt beskrivit i sina svar. Då citat som återges inte har någon absolut motsvarighet i andra svar anges de med citat-tecken. Svaren på de slutna frågorna anges på en sjugradig skala från 0 till 6. En översikt över resultaten från de slutna frågorna tillsammans med en jämförelse med tidigare år finns under Resultat slutna frågor. Resultat öppna frågor Fråga 1-3: här besvarar patienterna frågor om ålder, kön och vårdtidens längd. Fråga 4: Vilka förväntningar på vården/vistelsen hade Du innan du kom till Vidarkliniken? Få vila, lugn och ro återhämtning och samla krafter. Lindring av symptom som smärtor, ångest, trötthet/fatique och stress. Må bättre, bli (själsligt) inspirerad och få nya tankar/nya perspektiv. Hitta alternativ/komplement till traditionell skolmedicin. Få individuellt avpassad vård och behandling. Stora förväntningar bl a på engagemang från vårdmedarbetare. Få verktyg för att bättre kunna hantera sin livssituation. hitta en nystart, sörja, få struktur/ordning på mitt liv, Stå ut med att vara med mig själv, samla kraft och energi inför kommande cellgiftbehandling, minska på skolmediciner. Fråga 6: Blev du rekommenderad/uppmuntrad av någon att söka vård vid Vidarkliniken? Det är ungefär lika vanligt att patienterna rekommenderats av anhörig/vän, fått förslaget av läkare eller tagit eget initiativ. Fråga 7: Vad anser Du om det mottagandet Du fick då du kom till kliniken, inklusive första dagen? I övervägande delen av svaren (80%) anger patienterna att de blivit mer än bra mottagna och att de är mycket nöjda. Några exempel på patienternas upplevelse: angenämt, professionellt, storartat, respektfullt, fantastiskt, informativt, proffsigt, kärleksfullt, utöver vad man kan förvänta sig. Några patienter hade andra synpunkter: rörigt första dagen, Förståelsen av min sjukdom var dålig i början. Fråga 9: Har Du uppskattat maten/kosten? Det framkommer olika uppfattningar om maten ungefär lika många positiva som negativa omdömen med anledning av att det huvudsakligen serveras vegetarisk mat, som dessutom är gluten och laktosfri. Fråga 10: Upplever du att ditt psykiska hälso tillstånd blivit bättre under vistelsen på Vidarkliniken? Upplevelser av att känna sig lugnare, mer i balans, gladare, mindre trött, mindre stressad, mindre oro och känsla av hanterbarhet. Att slippa offerrollen som annars sjukvård och ofta samhället lägger på en är befriande och att känna att man verkligen får arbeta på att bli bättre. Mycket bättre att hantera mina panikattacker och ej bli stressad eller rädd. Känner mig lugnare och är mer förankrad i mig själv. Inte lika orolig för framtiden. Några patienter beskriver hur de kommit in i en process av ökad insikt som känns mycket bra men också leder till känsla av sårbarhet och att de vill arbeta

10 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse vidare med denna process för de tror den bidrar till ytterligare förbättrat hälsotillstånd. Genom stöd i en sorgeprocess som jag gick igenom. Att jag upplever att jag är nu på väg ur depressionen. Har förstått hur nedgången jag var. Har fått vila maximalt, känner mig mer i balans, i mig själv, men skörare (nu idag) inför hemgången!. Uppelver mer skydd och att jag vilar mer djupt i mig själv. Fast det får jag ständigt i nuet bidra med till mig själv för att bevara det, om och om igen. Fråga 11: Upplever du att ditt fysiska hälsotillstånd blivit bättre under vistelsen på Vidarkliniken? Här anger patienterna olika effekter i det fysiska som t ex upplevelse av att ha fått mer energi, lättare att röra på sig/mer rörliga, varmare eller att de förbättrat/delvis förbättrat sitt fysiska hälsotillstånd men utan att precisera närmare. Av de patienter som svarade på denna fråga var det 20% som uppgav att deras smärtor minskat eller försvunnit. Några av dessa uppgav också att de kunde hantera sin smärta bättre. Fråga 12: Har Du kunnat iaktta några förändringar (andra än ovan) under vistelsen? Som svar på denna fråga syns mest en upprepning och utveckling av svaren i fråga 10 och 11. Några citat: Jag känner att jag är något på spåret och det kommer jag att jobba vidare med. Den vikt man lägger vid de existentiella frågorna gör att man glömmer sin cancerdiagnos och hittar LIVSKRAF TEN. Att ha fått göra denna inre resa vid 48 års ålder är stort. Nästan obeskrivbart. Denna nya självinsikt ger svar på många frågor, om varför jag är den jag är, hur min barndom format mig osv. Fråga 13: Tror du att du efter vistelsen vid Vidarkliniken kommer att ha bättre förutsättningar att klara av din livssituation? Det var 27 patienter som svarade på denna fråga och av dem svarade knappt hälften att de under vårdvistelsen fått nya krafter, ny kunskap och redskap som de var säkra på skulle hjälpa dem att hantera sin livssituation bättre även hemma. Något färre än hälften hoppades och trodde att de skulle kunna genomföra och upprätthålla de livsstilsförändringar de påbörjat under vårdvistelsen. Fråga 14: Om Din syn på Din sjukdom har ändrats under vistelsen kan Du i så fall beskriva på vilket sätt? I ungefär hälften av svaren anger patienterna sådant som innebär en förändrad syn på sjukdom som: Jag är inte rädd för den längre. Jag har accepterat den och går vidare. Att inte se sjukdomen som hinder i framtiden. Jag har fått lära mig att leva med smärtan på ett positivt sätt. Skäms inte lika mycket inför mig själv när det gäller ångest, att jag är deprimerad. Förstår nu hur kropp och själ hör ihop. Möjligen insikten hur olika till synes enkla vardagssaker kan påverka hjärnan och smärtstatusen och hur jag kan träna mig ytterligare att se mina egna, men också familjens mönster I de resterande svaren har patienterna istället utvecklat sina tankar om vården i allmänhet och några patienter uttrycker att de fått sin egen syn på sjukdom bekräftad. Det är även några patienter som uppger att deras syn på sin sjukdom inte har ändrats. Fråga 19: Har det funnits kontinuitet i vården (t ex samma läkare, samma vårdpersonal och terapeuter? Här har lite mindre än hälften av patienterna uppgett brister i kontinuiteten. Flera av patienterna påtalar att det berodde på den stängning av en vårdavdelning som gjordes inför december och Jul samt sjukfrånvaro för flera medarbetare. Samma terapeuter och läkare, men många byten av personal pga att det var jul/nyår. Fick byta läkare efter halva tiden. Hade gärna haft kvar den första men den andra var också bra. Jag började med sångterapi men terapeuten blev sjuk så jag fick prova på målning istället. Men jag är nöjd. I svaren från den andra dryga hälften av patienterna framkommer olika svar att det har funnits kontinuitet, att de allmänt är nöjda men det är också några som inte direkt svarat på frågan. Har fått en bra och nära kontakt med alla, även när det kom personal från de andra avdelningarna. Det har funnits en mycket god kontinuitet alla dagar från dag 1. Saknade samtalen med prästen (Ylva).

11 12 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 Fråga 20 och 21: Betydelse för patienten av antroposofiska terapier och behandlingar under vårdtiden? Terapierna Patienterna uppger att de upplevt terapierna (som ges av läkeeurytmist, konstnärlig terapeut, sjukgymnast, samtalsterapeut) avslappnande, stimulerande, balanserande, smärtlindrande, integritetsstärkande samt förbättrad kroppskännedom. Gav mig struktur. Nya tankar. Redskap inför framtiden. Det har gett mig krafter och inspiration lugn och harmoni satt igång läkeprocesserna. Behandlingarna Upplevelsen av behandlingarna (som ges av legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor) har upplevts avkopplande, lugnande, ångestlindrande, smärtlindrande och förbättrat sömnen. Många patienter påtalar att behandlingarna givit en känsla av trygghet att vara omhändertagen och ompysslad. Bidragit till att förhöja känslan av omhändertagande och varmt medkännande., Jag kände mig omhändertagen och inte utlämnad som i den vanliga vården, Fotbaden har definitivt hjälpt min känsel i fötterna. Fråga 23: Saknade Du någonting under vistelsen vid Vidarkliniken eller har Du några andra synpunkter på hur vi kan förbättra vården? Det var 40 patienter som skrev ner sina synpunkter. Tre patienter har lämnat synpunkter på förbättringar avseende praktiska saker såsom utbudet av och variationen på maten, att det är lyhört samt önskan om bättre tillgång till dator och musikevenemang. Två patienter upplevde att det fanns bristfällig kunskap om deras diagnoser men att de upplevde att det blivit bättre under vårdvistelsen. Övriga patienter lämnade positiva synpunkter på vård och behandling. Resultat slutna frågor och jämförelse med tidigare år

12 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse Sammanfattning Sammanställningen av enkätresultatet visar att mer än 90% av patienterna är nöjda eller mer än nöjda. De flesta upplever att de mår bättre och att de har hämtat krafter, uppnått symptomlindring samt förbättringar av sitt psykiska hälsotillstånd. Flera patienter beskriver även förbättringar av sitt fysiska hälsotillstånd. Svaren visar också på en tydlig tendens att patienterna får med sig redskap för livsstilsförändringar. Dessa sk redskap beskrivs på olika sätt. Dels i form av praktiska övningar och dels i form av ny kunskap om och insikt i sitt hälsotillstånd och hur det går att förändra sitt förhållningssätt/sitt beteende för en hälsosammare livshållning. Det framkommer tydligt att det upplevts som mycket betydelsefull för patienterna att de känt sig sedda som individ och som hel människa. Att det hjälpt dem att se sig själva och sitt beteende - vilket kan ha bidragit till att patienterna tycks uppleva hopp och tillit till sin förmåga att genomföra livsstilsförändringar. Vidarkliniken har under året uppdaterat sina vårdprogram och det innebär bl a en tydligare satsning på fortsatt terapi, behandling och uppföljning i öppenvård över tid. Genom de uppdaterade vårdprogrammen och den förbättrade, även långsiktiga, uppföljningen av vårdens effekter hoppas vi kunna ytterligare befästa de förbättringar patienterna beskriver att de upp lever. Ett projektarbete har påbörjats, i samarbetet med forskningsenheten, med att ta fram bra mått på vårdens effekt för patienterna. Detta kommer att bli ett viktigt verktyg för uppföljning och kommer även att kunna ge ett underlag för beräkning av hälsoekonomiska effekter. De synpunkter på vården som framkommer i enkätsvaren tas som rutin alltid med i underlaget för förbättringsarbete på kliniken. Referenser 1. Lilje, K Schneider, T, Patienters upplevelse av vården på Vidarkliniken 2006, Rapporter från Vidarkliniken. Vidarkliniken: SE Järna. P.16

13 14 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 EQ5D hälsorelaterad livskvalitet Vidarkliniken Bakgrund och metod Vidarkliniken följer varje år upp vården av alla patienter inom slutenvården med hjälp av hälsoenkäten EQ5D. Enkäten består av fem dimensioner där varje dimension har tre nivåer som indikerar upplevt hälsotillstånd (1-3). Patienterna fyller i enkäten själv och den uppskattade tidsåtgången är cirka fem minuter. I enkäten ingår även att patienterna gör en självskattning av sitt hälsotillstånd på en visuell analog skala (0-100). Patienterna besvarar frågeformuläret vid ankomsten till Vidarkliniken före inskrivning samt efter avslutad vårdvistelse efter utskrivning. För att följa hur patienternas hälsotillstånd förändras över tid görs en uppföljande enkätundersökning tre och nio månader efter utskrivningen. Då skickas enkäten i ett brev med bifogat svarskuvert ingen påminnelse görs. Frågeformuläret EQ5D är ett internationellt vedertaget och validerat instrument som också rekommenderas av Stockholms läns landsting. Utifrån enkätsvaren skapas ett hälsoindex (1, 2). Indexvärdet, som teoretiskt ligger mellan 0 (död) och 1 (full hälsa), kalkyleras med hjälp av en viktningsalgoritm som baseras på referensparametrar för respektive land. Med hänsyn till begränsningen av viktningsparametrar för Sverige användes vanligen viktningen från en brittisk studie (2). Detta tillvägagångssätt är vanligt och man bortser då från eventuella skillnader mellan den brittiska och den svenska populationen. Resultat Under år 2009 har ca 620 patienter vårdats på Vidarkliniken. Den största patientgruppen tillhör kategorin medicinsk rehabilitering/vård, se fördelning nedan i Tabell 1. Majoriteten av patienterna (cirka 90 %) är kvinnor. Vårdkategori Antal Procent Cancer rehabilitering/vård Medicinsk rehabilitering/vård Palliativ vård Smärtrehabilitering Stressrehabilitering 50 8 Övrig/ospec rehabilitering/vård 14 2 Totalt Tabell 1. Antal patienter fördelat per vårdkategori avrundat till närmaste heltal. Data har analyserats i Microsoft Excel 2008 och STATA 10.

14 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse Nedan redovisas EQ5D-index (Figur 1) samt självskattad hälsa (Figur 2) deskriptivt över tid baserat på alla enkätsvar som inkommit vid respektive tidpunkt. Figur 1. EQ5D-index för patienter som vårdats på Vidarkliniken under år Antal patienter som svarat på enkäten vid respektive mätpunkt (tillfälle 1-3): Cancer rehab/vård, n1=109, n2=91, n3=51; Medicinsk rehab/ vård, n1=225, n2=177, n3=106; Palliativ vård, n1=66, n2=54, n3=27; Smärtrehab, n1=103, n2=84, n3=44; Stressrehab, n1=42, n2=36, n3=16; Övrig/ospec rehab/vård, n1=11, n2=7, n3=5. Figur 2. Självskattad hälsa (VAS, 0-100) för patienter som vårdats på Vidarkliniken under år Antal patienter som svarat på enkäten vid respektive mätpunkt (tillfälle 1-3): Cancer rehab/vård, n1=106, n2=89, n3=50; Medicinsk rehab/vård, n1=231, n2=177, n3=106; Palliativ vård, n1=69, n2=52, n3=27; Smärtrehab, n1=108, n2=83, n3=44; Stressrehab, n1=43, n2=36, n3=16; Övrig/ospec rehab/vård, n1=13, n2=8, n3=5.

15 16 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 Statistiska analyser över förändringar av EQ5D-index (Tabell 2) och självskattad hälsa (Tabell 3) över tid inom respektive vårdkategori redovisas nedan. Tabell 2. Förändring av EQ5D-index (0-1) över tid inom de olika vårdkategorierna. Vårdkategori Tillfälle 1-2 Tillfälle 1-3 Cancer 0.11± ±0.26 rehab/vård n=87, p<0.000 n=49, p=0.467 Medicinsk 0.18± ±0.29 rehab/vård n=158, p<0.000 n=99, p<0.000 Palliativ vård 0.06± ±0.29 n=48, p=0.053 n=24, p=0.471 Smärt- 0.19± ±0.36 rehabilitering n=75, p<0.000 n=41, p=0.449 Stress- 0.10± ±0.21 rehabilitering n=31, p=0.057 n=15, p=0.018 Övr/ospec 0.16± ±0.14 rehab/vård n=7, p=0.030 n=5, p=0.116 Tabell 3. Förändring av självskattad hälsa (VAS, 0-100) över tid inom de olika vård- kategorierna. Vårdkategori Tillfälle 1-2 Tillfälle 1-3 Cancer 16.73± ±20.57 rehab/vård n=84, p<0.000 n=49, p=0.000 Medicinsk 17.03± ±19.73 rehab/vård n=163, p<0.000 n=100, p<0.000 Palliativ vård 10.17± ±28.02 n=48, p=0.053 n=26, p=0.032 Smärt ± ±22.05 rehabilitering n=80, p<0.000 n=42, p=0.064 Stress ± ±16.66 rehabilitering n=31, p=0.001 n=14, p=0.009 Övr/ospec 20.75± ±21.85 rehab/vård n=8, p=0.012 n=5, p=0.279 Data presenteras som medeldifferens ± standardavvikelse. Därutöver redovisas antal patienter som analysen beräknas på (n) samt statistisk signifikans (p-värde) vid parat t-test på 95%-nivå. Tillfälle 1, Inskrivning; Tillfälle 2, Utskrivning; Tillfälle 3, Tre månader efter utskrivning. Data presenteras som medeldifferens ± standardavvikelse. Därutöver redovisas antal patienter som analysen beräknas på (n) samt statistisk signifikans (p-värde) vid Wilcoxson sign rank test på 95%-nivå. Tillfälle 1, Inskrivning; Tillfälle 2, Utskrivning; Tillfälle 3, Tre månader efter utskrivning.

16 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse För att få en uppfattning om patienterna upplever att deras hälsotillstånd, vid tre och nio månaders uppföljning, påverkats av vistelsen på Vidarkliniken ställdes följande fråga: Hur upplever du att ditt nu- varande hälsotillstånd har påverkats av din vistelse på Vidarkliniken? Här nedan (Figur 3) presenteras en sammanställning av patienternas självskattning från 1 till 5 där 1 = inte alls och 5 = i hög grad. Figur 3. Patienters självskattning (1-5) av hur deras hälsotillstånd har påverkats av vistelsen på Vidarkliniken. Diskussion Utvärderingsmetodiken baseras på självrapporterade svar i frågeformuläret EQ5D. Antalet patienter som besvarat EQ5D-enkäten är högst vid inskrivning och utskrivning och minskar sedan över tid. Svarsfrekvensen på mättillfälle fyra, vid nio månader, var endast 5-10% och således inte relevant underlag för signifikansberäkning varför detta ej är med i denna rapport. För den största vårdkategorin, medicinsk rehabilitering/vård, har till exempel 158 av 254 patienter besvarat enkäten så att EQ5D-index har kunnat beräknas - både vid inskrivning och vid utskrivning. Vid det tredje mättillfället tre månader efter utskrivning är det generellt färre patienter som har svarat på enkäten. På liknande sätt förhåller det sig för övriga vårdkategorier (Tabell 2). Detta bör beaktas vid tolkning av resultaten, framför allt med hänsyn till uppföljning och analys av förändringar över tid. De deskriptiva resultaten från EQ5D-enkäterna vid respektive mätpunkt visar en trend att patienter inom alla vårdkategorier förbättrar sin hälsorelaterade livskvalitet/hälsostatus (EQ5D-index, 0-1) samt sin självskattade hälsa (VAS, 0-100) efter vistelsen på Vidarkliniken (Figur 1 och 2). Förändringen är generellt störst mellan inskrivning och utskrivning. Dessa förbättrade hälsovärden tycks även hålla i sig över tid tre månader efter vistelsen på Vidarkliniken. Vid en mer detaljerad statistisk analys baserad på EQ5D-data från de patienter som besvarat enkäten både vid inskrivning samt vid de olika uppföljande mättillfällena framkommer också en trend att både hälsotillståndet (EQ5D-index, 0-1) och den självskattade hälsan (VAS, 0-100) förbättras över tid (Tabell 2 och Tabell 3). Direkt efter vistelsen på Vidarkliniken har alla vårdkategorier förbättrat sitt hälsostatus (EQ5D-index) med 0.10 till 0.19 enheter i medeltal och den självskattade hälsan (VAS) med till enheter (Tabell 2 och 3). Tre månader efter utskrivning ses fortfarande en förbättring för alla vårdkategorier varav medicinsk rehabilitering/ vård, stressrehabilitering samt övrig/ospec rehabilitering/ vård uppvisar den största kvarstående förbättringen/ tillfrisknandet. Intressant att notera är att EQ5D-index för patienter som vårdats för cancerdiagnoser samt de som blir inlagda för palliativ vård rapporterar ett högre initialt hälsotillstånd jämfört med övriga grupper (Figur 1). Patienter som inkommer för smärtrehabilitering rapporterar däremot det lägsta hälsotillståndet vid inskrivning (Figur 1). Å andra sidan så utgör smärtrehabilitering och medicinsk rehabilitering/vård de patientgrupper som påvisar störst klinisk och statistiskt signifikant förbättring vid utskrivning jämfört med övriga grupper (Tabell 2). Den självskattade hälsan

17 18 Vidarkliniken Verksamhetsberättelse 2009 tycks följa samma förbättringstrend över tid som EQ5D-index (Figur 1 och Figur 2). Vårdutvecklingsprojekt Det har genomförts en kartläggning av vårdprocesserna på Vidarkliniken. I samband med denna gjordes också en bedömning av den samlade kliniska erfarenheten av effekten av vården för patienterna. Den säger att för en övervägande andel av patienterna uppnås långsiktiga förbättringar i form av livsstilsförändringar. Genom ett forskningsförberedande utvecklingsprojekt kommer en mer systematisk uppföljning av patienterna att göras när de genomgår vårdprogram på Vidarkliniken. Uppföljningen kommer sträcka sig över 2-3 år och innehålla både sjukdomsspecifika och icke sjukdoms specifika mätmått. Referenser 1. Burström, K. and C. Rehnberg, Hälsorelaterad livskvalitet i Stockholms län Resultat per utbildningsnivå, födelseland samt sysselsättningsgrupp en befolkningsundersökning med EQ5D. Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa, enheten för socialmedicin och hälsoekonomi: Stockholm. 2. Dolan, P., Modeling valuations for EuroQol health states. Med Care, 35(11): p Henriksson, M. and P. Carlsson, Att mäta hälsorelaterad livskvalitet en beskrivning av instrumentet EQ5D. CMT: Linköping

18 Patientstatistik 2009

19 20 Vidarkliniken Patientstatistik Skåne 2009 vårdregister - Statistik Kommun ICD10 - Kapitel Vårdtillfällen Vårddygn BROMÖLLA Tumörer - C 2 27 Summa 2 27 ESLÖV Tumörer - C 1 10 Summa 1 10 HELSINGBORG Nervsjd. - G 1 21 Summa 1 21 HÄSSLEHOLM Muskulosk. sjd. - M 1 28 Tumörer - C 1 21 Summa 2 49 HÖGANÄS Tumörer - C 1 21 Summa 1 21 HÖRBY Tumörer - C 3 56 Summa 3 56 HÖÖR Matsmältningsorg. sjd. - K 1 20 Summa 1 20 KRISTIANSTAD Tumörer - C 2 42 Summa 2 42 LUND Matsmältningsorg. sjd. - K 2 58 Tumörer - C 3 42 Psykiska sjd. - F 1 21 Summa MALMÖ Andningsorg. sjd. - J 1 21 Muskulosk. sjd. - M 1 21 Tumörer - C 1 13 Summa 3 55 SIMRISHAMN Psykiska sjd. - F 1 19 Summa 1 19 VELLINGE Hudsjd. - L 1 2 Summa 1 2 Skåne Sida 2 av 3

20 vårdregister - Statistik Vidarkliniken Patientstatistik Skåne Kommun ICD10 - Kapitel Vårdtillfällen Vårddygn Skåne 2009 Totalsumm Skåne Sida 3 av 3

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2012. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2012. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST VIDARKLINIKEN 2012 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Foto: Johan Green VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om Vidarkliniken...

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

VIDARKLINIKEN 2010. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

VIDARKLINIKEN 2010. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST VIDARKLINIKEN 2010 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST Innehållsförteckning Vidarkliniken 1 Vårdproduktion 1 Slutenvård,

Läs mer

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON Vidarkliniken erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa Ett beprövat behandlingskoncept som leder till minskad sjukfrånvaro samt minskad risk

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

VIDARKLINIKEN. Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2012

VIDARKLINIKEN. Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2012 Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 212 Foto: Johan Green Järna, april 213 Åsa Erinder Kontakt: kvalitet@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2015

HSBs BOSTADSINDEX 2015 HSBs BOSTADSINDEX 2015 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2015... 7 5 Poängbedömning... 12 6 Frågor och

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

VIDARKLINIKEN. Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2013

VIDARKLINIKEN. Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2013 Utvärdering av patienters tillfredsställelse med vården på Vidarkliniken 2013 Järna, februari 2014 Åsa Erinder Kontakt: kvalitet@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

Region Jönköpings län

Region Jönköpings län Välkommen till Intensiv cancerrehabilitering 12 dagar Region Jönköpings län Information till patienter Allmänt Vidarkliniken är godkänd av Region Jönköpings län för att ta emot patienter för intensiv cancerrehabilitering.

Läs mer

VIDARKLINIKEN SJUKHUS OCH VÅRDCENTRAL HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKEN SJUKHUS OCH VÅRDCENTRAL HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKEN SJUKHUS OCH VÅRDCENTRAL HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET Fotograf: Johan Green Innehållsförteckning VIDARKLINIKEN... 1 Att vara patient på Vidarkliniken... 1 Kvalificerad somatisk vård och rehabilitering...

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST VIDARKLINIKEN 2011 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Foto: Johan Green VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om Vidarkliniken...2

Läs mer

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Stockholms läns landsting. Information till patienter

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Stockholms läns landsting. Information till patienter Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Stockholms läns landsting Information till patienter Allmänt Vidarkliniken är godkänd av Stockholms läns landsting för att ta emot patienter för specialiserad

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar

Läs mer

Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag!

Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag! Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag! Kommun Telefonnummer E-postadress Ale 0520-48 84 41 vast@nyforetagarcentrum.se

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter

Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar. Information till patienter Välkommen till Onkologisk rehabilitering 12 dagar Information till patienter Allmänt Vidarkliniken är godkänd av Stockholms läns landsting för att ta emot patienter för specialiserad rehabilitering efter

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2008

Inkvarteringsstatistik januari 2008 Inkvarteringsstatistik januari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2013. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2013. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken VIDARKLINIKEN 2013 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Foto: Johan Green Järna, mars 2014 Bo Lönn, styrelseordförande Kontakt: info@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö...

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö... Medlemsavgift 2016 Innehåll Länsförbund Stockholms län... 7 Stockholm... 7 Nacka-Värmdö... 7 Järfälla - Upplandsbro... 7 Södertälje Nykvarn... 7 Norrtälje... 7 Lidingö... 7 Botkyrka Salem... 7 Sollentuna

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

VIDARKLINIKEN. 23 Februari 2017

VIDARKLINIKEN. 23 Februari 2017 VIDARKLINIKEN 23 Februari 2017 Vidarkliniken har ett unikt erbjudande i svensk sjukvård Nordens enda sjukhus som kombinerar skolmedicinsk vård med komplementära terapier Kvalificerad rehabilitering inom

Läs mer

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden 276 3 Storstadsområden SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2002 Tabell 3.1 Folkmängd i storstadsområdena 31 december 2001 och 2002 Population in the metropolitan areas on Dec. 31, 2001 and 2002 Storstadsområde

Läs mer

PATIENTENKÄT UPPLEVELSER AV VÅRD VID VIDARKLINIKEN

PATIENTENKÄT UPPLEVELSER AV VÅRD VID VIDARKLINIKEN Västra Götalandsregionen Regionkansliet/Etikkommitténs sekretariat PATIENTENKÄT UPPLEVELSER AV VÅRD VID VIDARKLINIKEN 26 Regionkansliet/Etikkommitténs sekretariat PATIENTENKÄT UPPLEVELSER AV VÅRD VID VIDARKLINIKEN

Läs mer

Inkvarteringsstatistik maj 2010

Inkvarteringsstatistik maj 2010 Inkvarteringsstatistik maj 2010 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Antal anvisningar och aktuell måluppfyllelse 2017 t o m vecka 3

Antal anvisningar och aktuell måluppfyllelse 2017 t o m vecka 3 Antal anvisningar och aktuell måluppfyllelse 2017 t o m vecka 3 Kommun Måluppfyllelse Andel (promille) Folkmängd 2015-12-31 Antal anvisade under året Rank ALE 107% 3,46 28 862 1 146 ARVIDSJAUR 140% 1,45

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 2012-05-101 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser i Stockholms län ligger på fortsatt höga nivåer och uppgick i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet

Läs mer

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213

Läs mer

Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen. Ursula Flatters Vidarkliniken

Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen. Ursula Flatters Vidarkliniken Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen Ursula Flatters Vidarkliniken We must learn to reawaken and keep ourselves awake, not by mechanical aids, but by an infinite expectation of the dawn, which

Läs mer

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Bo Burström professor/överläkare Avdelningen för socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Hälso och sjukvårdslag

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2017-01-16 Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun Efter rekordåret 2015 fortsatte priserna även i fjol att stiga över hela landet. Anledningarna till prisökningarna

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio.

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio. Skolbiorapport 2014 Varje år frågar Kultur i Väst hur Västra Götalandsregionens 49 kommuner om man har en skolbioverksamhet under förgående år. Vi har skickat en kort enkät till varje kommun att svara

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan Sid 1 (7) Samverkansavtal avseende Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever mellan kommunerna i Stockholms län samt angränsande kommuner som anslutit sig Avtalet är baserat

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015 Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest

Läs mer

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket Befolkningsförändringar och folkmängd i Stockholms län och riket 1931-2009 Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1931-1940

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Sammanfattning av förändringar i Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017

Sammanfattning av förändringar i Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017 Enhet Primärvård Västra Götalandsregionen Sammanfattning av förändringar i Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017 En reviderad Krav- och kvalitetsbok, förfrågningsunderlag enligt lag (2008:962)

Läs mer

Välkommen till Vidarkliniken

Välkommen till Vidarkliniken Välkommen till Vidarkliniken Information till patienter Dagrehabilitering VIDARKLINIKEN E N U N I K K O M B I N AT I O N AV S K O L M E D I C I N OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST Välkommen till Vidarklinikens

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Lafa är Stockholms läns landstings metod- och kunskapscentrum för sexualitet och hälsa. Målet med verksamheten är att

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken VIDARKLINIKEN 2014 Verksamhetsberättelse Stiftelsen Vidarkliniken Järna, mars 2015 Conny Mathiesen, verksamhetschef Kontakt: info@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer