Information gemensamt med Hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Socialnämnden Linda Larsson Kallelse/Underrättelse 18 januari (5) Till ledamöterna i Socialnämnden och till övriga inom SOF för kännedom Kallelse till Arbetsutskott: Datum: Fredagen den 27 januari 2012, kl 9.00 cirka i konferensrum Rügen, plan 4, Rådhuset, Visborgsallén 19 Ordinarie ledamot som inte kan delta på Arbetsutskottet anmäler detta till Linda Larsson som kallar in ersättare. Telefon , eller e-post linda.larsson02@gotland.se Information gemensamt med Hälso- och sjukvårdsnämnden Information om gemensam satsning för svårt sjuka äldre Bilaga: Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting s Information om gemensamt program för läkemedelsgenomgångar Information om fortsatt planering med anledning av avvecklingen av nuvarande tillnyktringsenhet Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

2 Socialnämnden Region Gotland 2 (5) Dagordning för Socialnämndens Arbetsutskott 27 januari Justeringsledamot i tur: AU Stefan Wramner Ekonomi 2. Årsredovisning Informationen skickas per e-post till nämndens ledamöter den 7 februari och delas ut vid sittande bord på sammanträdet. 3. Kompletteringsbudget Informationen skickas per e-post till nämndens ledamöter den 7 februari och delas ut vid sittande bord på sammanträdet. 4. Överföring av resultat Informationen skickas per e-post till nämndens ledamöter den 7 februari och delas ut vid sittande bord på sammanträdet. 5. Svar till revisionen Information om ärendet skickas i kallelsen till Socialnämndens sammanträde. 6. Beslutsattestanter 2012 Information om ärendet skickas i kallelsen till Socialnämndens sammanträde. 7. Omsättning av lån för stiftelsen Otto Åkermans hem s Bilaga Sammanfattning: Socialnämnden utgör styrelse för stiftelsen konsul Otto Åkermans hem som förvaltar fastigheten Apeln 7 i Visby. För driften svarar Region Gotland. Enheten för administrativ förvaltning inom serviceförvaltningen svarar för den ekonomiska förvaltningen av stiftelsen. Stiftelsen har tre lån motsvarande kr. Under 2012 förfaller två av lånen och behöver omsättas. Förslag till beslut: Socialnämnden beslutar att lånet på kr med förfallodatum omsätts lånet på kr med förfallodatum omsätts nämndens ordförande och 1:e vice ordförande undertecknar lånereverserna att serviceförvaltningen ges i uppdrag att genomföra omsättningen av lånen

3 Socialnämnden Region Gotland 3 (5) Verksamhetsfrågor 8. Socialnämndens synpunkter på utredningen om översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn s Bilaga Sammanfattning: Justitiedepartementet har överlämnat rubricerat betänkande till bland andra Region Gotland på remiss för synpunkter. Ledningskontoret vill få synpunkter från Socialnämnden. I betänkandet föreslås Migrationsverket få utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun även i fall där överenskommelse med verket om mottagande saknas, vilket innebär en inskränkning i det kommunala självbestämmandet. Socialnämnden har inga synpunkter på förslaget i denna del men tillägger att förutsättningar för ett gott mottagande bygger på att det finns en kapacitet och en vilja att ta emot barnen och ge dem ett gott mottagande i samverkan mellan många aktörer. Socialnämnden har svårt att se hur en kommunplacering av ensamkommande barn kan bli bra, om mottagaren är motvillig till mottagande. Förslag till beslut: Socialnämnden lämnar synpunkter på betänkandet "Asylsökande ensamkommande flyktingbarn, en översyn av mottagandet, SOU 2011:64, enligt ovan till Ledningskontoret. 9. Habiliteringsinsatser inom Region Gotland omfördelning av resurser s Bilaga Sammanfattning: Socialnämnden har habiliteringsansvar för dem som bor i sådan boendeform som avses i 9 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt daglig verksamhet (LSS). Tidigare har samtliga arbetsterapi- och sjukgymnastresurser varit samlade inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Resurser för insatser inom äldreomsorgen, hemrehabilitering, fördes över till socialnämnden vid hemsjukvårdens införande Det har uppmärksammats att resurser för habilitering på primärvårdsnivå inte förts över till socialnämnden. Förvaltningarna är eniga om att medel för 0,25 arbetsterapeut och 0,25 sjukgymnast, motsvarande 200 tkr ska föras över från hälso- och sjukvårdsnämnden till socialnämnden. Genom tjänsteköp ska socialförvaltningen få tillgång till insatserna och reglering ska ske genom ekonomisk överenskommelse. Förslag till beslut: Socialnämnden begär hos Regionstyrelsen att kr överförs från hälso- och sjukvårdsnämnden till socialnämnden för 2012 och fortsättningsvis. 10. Förebyggande insatser i hemmet s Bilaga Sammanfattning: Socialnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram rutiner för tilldelning av verksamhetsbidrag till frivilliga organisationer som vill utföra fixartjänster. 100 tkr är budgeterat. I samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen har rutiner tagits

4 Socialnämnden Region Gotland 4 (5) fram för arbetsfördelning mellan förvaltningarna. Samtliga utbetalningar av föreningsbidrag sker via Kultur- och fritidsnämnden. Socialförvaltningen har utarbetat informationsmaterial. Informationsinsatser och uppföljning görs av förvaltningen och i samarbete med Kultur- och Fritidsförvaltningen. En checklista för säkerhetsrond i hemmet som erbjuds vid nybesök är framtagen. Det behövs en delegat inom socialförvaltningen som har befogenhet att fatta beslut om tilldelning av föreningsbidrag. Förslag till beslut: Socialnämnden beslutar att Godkänna förvaltningens information och lägga den till handlingarna Delegera beslut om tilldelning av föreningsbidrag till socialdirektör. 11. Gemensamt program för läkemedelsgenomgångar s. 46 Bilaga Sammanfattning: I en motion från Ola Lindvall (C) föreslås att kommunfullmäktige beslutar att ett handlingsprogram utarbetas som visar hur heltäckande läkemedelsgenomgångar ska ske systematiskt. Regionfullmäktige fattade beslut om att tillstryka motionen. Förslag till beslut: Socialförvaltningen får i uppdrag att tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen ta fram ett gemensamt program för läkemedelsgenomgångar. 12. Slutrapport om Familjefridsprojektet s Bilaga Sammanfattning: Länsstyrelsen har beviljat medel för hälftenfinansiering för tidiga insatser genom projektet Familjefrid II som nu slutredovisas. Projektet har arbetat med stöd till kvinnor, barn och våldsutövande män. Arbetet har skett genom utbildning, handledning och samarbete. Förslag till beslut: Förvaltningens slutrapport av projektet Familjefrid II överlämnas till Länsstyrelsen i Gotlands län 13. Högsta godtagbara boendekostnad vid beräkning av försörjningsstöd s Bilaga Sammanfattning: Boendekostnad är en faktor för beräkning av försörjningsstöd. Hyreskostnaden ska begränsas till skälig hyra och idag utgör de aktuella hyrorna inom Gotlandshem riktpunkt för denna hyra. Även Socialstyrelsen skriver att kostnaden bör relateras till hyresnivån hos allmännyttiga bostadsföretag eller andra bostadsföretag på orten. De nu gällande högsta godtagbara boendekostnaderna antogs på SON 29/2011 och sedan dess har hyrorna inom Gotlandshem höjts. Under 2012 med 2,9 procent.

5 Socialnämnden Region Gotland 5 (5) Förslag till beslut: Vid bedömning av skälig boendekostnad för hushåll som söker försörjningsstöd ska följande belopp gälla som högsta godtagbara: 1-2 vuxna kr 1-2 vuxna och 1 barn kr 1-2 vuxna och 2 barn kr 1-2 vuxna och 3 eller fler barn kr 14. Månadsrapport IFO december 2011 och januari 2012 s Bilaga Rapporten för januari 2012 skickas ut per e-post till nämndens ledamöter den 7 februari och delas ut vid sittande bord på sammanträdet. Sammanfattning: Ekonomsikt bistånd och placeringar med kommentarer. Förslag till beslut: Socialnämnden godkänner individ- och familjeomsorgens statistikrapport för december 2011 respektive januari 2012 och lägger dessa till handlingarna. 15. Övriga frågor Hanna Westerén ordförande

6 STYRELSENS Sveriges BESLUT NR 16 ~~~~~~~~ing REGION GOTLAND Z 9 Vårt dnr 11/0658 Avdelningen för vård och omsorg Kristina Jennbert Landstingsstyrelserna, regionstyrelserna i Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland, samt kommunstyrelserna ÖverenskOl]1melse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landstl'ng;;om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldr~~~912 ;"'">"\,,, Dm 09/4304 'Y~', Förbundsstyrelsens beslut>;'~1h"':~" Styrelsen för Sveriges Kommuner ocht~dsting (SKL) beslutade vid sammanträd~ den 16 december 20 l1~~'fi,,(p' {~, il??;> att för sin del godkänna överenskommelsen med SU!ten om sammanhål~e1i vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012.'<\t r,;j~:> Bakgrund I februari 2010 träffade regeringen och Sveriges Kommunell\qh Landsting en treårig överenskommelse på äldreområdet omfattande 271 milj~jl~f Idd4~r varav 100 miljoner kronor i prestationsbidrag. Det långsiktiga syftet m~tl satsningeu, är att bidra till ffii'!." ett systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka tgdre. I januari 2U,l1 beslöt styrelsen att godkänna en motsvarande överenskomm~( e och summa för~, ':::;~ 1<{f~ I budgetpropositionen för 2011 aviserade regering~n en fortsatt satsning!il" de mest sjuka äldre med syfte att utveckla en mer effektiyoch bättre organiserad såiwnanhållen vård och omsorg. För år 2011 finns 150 miljoner kronor upptagna i regertp.gens? 0 budget, en miljard kronor år 2012 och 1,3 milj~der kronor per år 2013 och 20'14. Totalt uppgår satsningen ti1l3,75 miljarder ~znor under mandatperioden.~:\ I juni 2011 träffade regeringen och SKL en ö~erenskommelse om 63 miljoner kil1>}lor (del av de 150 miljonerna för 2011) till SKL~l.a. som stöd till huvudmännen infest w. den planerade satsningen ';8 Den gemensamma satsningen för syft~~ill att stärka och intensifiera samver~~!~ mellan kommuner och landsting för en mlr sammanhållen vård och omsorg förf'; d(tmest sjuka äldre. I överenskommelsen ingåf;:dels fortsättning och utbyggnad av ~ derl~~~tsning som inleddes 20 l O innebärande st~d till ett långsiktigt förbättringsarbet~ och clej,s prestations/resultatersättning till ett ant~ förbättrings områden som palliati~:~ vård, d~lpensvård, läkemedelsbehandling och sariwtanhållen vård och omsorg. Den; na omfattm kronor 2012.'" \1 ~ K Överensko~elsenjämte underbilagor finns i bilag~11: Sveriges KorJinuner och Land~ing.~. " ~.,-" ".. ;,;..- <-"f. -',..,,. ~4;/ )~',,;-'ii"' iv \'V" C"':'; ~~~'d~ Lennart Gabrielsson 1 :e vice ordförari1ie ~ " Sveriges Kommunetpch Landsting <t Post Slockhiilm, Besök Hornsgatan 20 Tfn: växel (~'OO, Fax: ,4 1

7 tu.t -VI REG ERI NGSI<ANSLI ET Socia Idepartementet B d~5~ Sveriges Kommuner och Landsting Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. 2

8 INLEDNING SATSNINGENS MÅLSÄTTNING MÅLGRUPP FÖR SATSNINGEN DEN EKONOMISKA OMFATTNINGEN AV SATSNINGEN FÖRDELNING AV MEDEL 5.1 GRUNDLÄGGANDE KRAV 5.2 STÖD TILL ETT LÅNGSIKTIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE Utvecklingsledare Ledningskrafi - att gåfrån ord till handling Kvalitetssäkrad välfärd Färsäksverksamheter kring sammanhållen vård och omsorg 5.25 Städ tillfärändrat arbetssätt med hjälp av kvalitetsregisler Nationell samordning 5.3 PRESTATIONS/RESULTATERSÄTTNING God vård i livets slutskede Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandlingfär äldre Sammanhållen vård och omsorg JO 10 JO J2 J2 J4 J5 6 PATIENT- OCH BRUKARPERSPEKTIV 7 ÖPPNA JÄMFÖRELSER FÖR ÄLDRE 8 ÅTERRAPPORTERING 9 BESLUT OM UTBETALNING AV MEDEL GEMENSAM UPPFÖLJNING AV INDIKATORERNA 18 Il REDOVISNING AV EKONOMISKA MEDEL OCH ÅTERBETALNING VTV ÄRDERING AV ÖVERENSKOMMELSEN 19 l3 ÖVERENSKOMMELSENS INRIKTNING GODKÄNNANDE AV ÖVERENSKOMMELSEN 19 BILAGA 1 MÅL FÖR ÄLDRESATSNINGEN 20 BILAGA 2 SÄRSKILT VIKTIGA OMRÅDEN ATT FÖRBÄTTRA 22 BILAGA 3. LÄKEMEDELSGRVPPER MED BETYDANDE ANTIKOLINERGA EFFEKTER 25 3

9 3 1 Inledning En majoritet av den äldre befolkningen lever ett gott liv och klarar sig själva utan stöd från samhället långt upp i åren. Risken att drabbas av ohälsa och funktionsnedsättningar som innebär behov av vård och omsorg ökar med åldern. Äldre personer med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov är en växande grupp i vårt samhälle. Sedan Ädel-reformen genomfördes år 1992 har antalet personer 80 år och äldre ökat med 30 procent och kommer att öka med ytterligare 60 procent under kommande två decennier. Vårdstrukturen har förändrats sedan Ädel-reformen både vad avser socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser och verksamheter. Långt fler äldre bor idag i eget boende, boende- och vårdtiderna har minskat både i särskilda boendeformer och i sluten hälso- och sjukvård, fler har hemtjänst och hemsjukvård och nya vård- och omsorgsformer som bl.a. korttidsverksamheter har byggts ut. Viktiga faktorer för denna utveckling har varit nya möjligheter att diagnostisera och behandla sjukdomar, bättre kompensation för funktionsnedsättning och förbättrad livskvalitet med adekvat läkemedelsbehandling. För dagens äldre personer med flera samtidigt förekommande sjukdomstillstånd ställs stora kravatt kunna hantera en skör livssituation i ett vård- och omsorgssystem som traditionellt är organiserat efter diagnoser och mindre anpassat till de mest sjuka äldres behov. Olika studier liksom patient- och brukarundersökningar ger en bild att de mest sjuka äldres behov aven sammanhållen vård och omsorg inte uppmärksammas tillräckligt. Utmaningen för kommuner och landsting är att både tillsammans och var och en för sig bidra till en vård och omsorg med ett helhetsperspektiv och hög kvalitet. Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. I dessa överenskommelser har statsbidraget inriktats mot att stödja kommuner och landsting och andra aktörer i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Medlen har använts till att stimulera ett ökat engagemang i kvalitetsarbetet genom bl.a. användning av kvalitetsregister och åtgärder för att förbättra möjligheterna till uppföljning och utveckling. Medel har även använts till försöksverksamheter som bygger på sammanhållen vård och omsorg och helhetslösningar kring de mest sjuka äldre och till kommun- och landstingsgemensamma utvecklingsledare. Dessa ger stöd och driver utvecklingen i reguljära verksamheter. Denna satsning fortsätter men inom ramen för en betydligt större satsning med syftet att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. 2 Satsningens målsättning Parterna är överens om att statliga stimulansbidrag inom äldreområdet framför allt ska kopplas till resultat och prestationsbaserade mål. Under de 4

10 kommande åren kommer främst åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre att prioriteras. Totalt beräknas satsningen under mandatperioden för de mest sjuka äldre att uppgå till drygt fyra miljarder kronor. De medel som avsätts för 2012 och framåt ska huvudsakligen fördelas enligt en prestations- och resultatbaserad modell där krav och mål successivt höjs. Satsningen syftar till att, genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Målet är även att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i större grad utgår från de mest sjuka äldres behov. Det arbete som bedrivs inom ramen för satsningen ska bli en integrerad del av landstingens och kommunernas ordinarie verksamhet. Ä ven enskilda utförare omfattas av satsningen. Målen för satsningen finns beskrivna i bilaga 1. Sett ur den enskildes perspektiv så är målsättningen följande. Mål Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Målbild Jag kan som äldre med behov av omsorg och vård lita på att jag får den goda omsorg och vård jag behöver när jag behöver den och det är lätt att få kontakt med den. När jag har hemtjänst kan jag så långt möjligt välja när och hur stöd och hjälp ges. Jag får stöd att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande även när jag är i behov av omsorg och vård. Om jag behöver hembesök av läkare eller annan sjukvårdspersonal på grund av svårigheter att förflytta mig erbjuds jag detta. Jag kan lita på att läkemedelsbehandlingen är korrekt och följ s upp regelbundet. Ansvaret för att samordna den omsorg och vård jag behöver är tydligt och något jag får hjälp med omjag behöver det. Jag känner mig trygg i att mina behov av omsorg och vård blir omhändertaget på ett kompetent och säkert sätt med hög kvalitet och värdigt bemötande. Jag blir alltid tillfrågad, informerad och får den kunskap jag behöver om olika vård- och hjälpinsatser och får möjlighet att själv välja. Om jag så önskar är mina närstående väl informerade om min situation och om den omsorg och vård jag får samt delaktiga i planeringen. När jag vårdas i livets slutskede får jag lindring för smärtor och andra symtom, får vårdas där jag vill dö och behöver inte dö ensam. 4 3 Målgrupp för satsningen För att kunna förbättra livssituationen för de mest sjuka äldre så krävs det vetskap om vilka personer som omfattas och hur stor gruppen är. Socialstyrelsen har därför haft i uppdrag att ta fram en definition av gruppen mest sjuka äldre, inte minst för att kunna följa upp överenskommelsens satsningar på ett enhetligt sätt. Den definition av de mest sjuka äldre som Socialstyrelsen föreslagit och som används i denna överenskommelse är följande: //~ I 5

11 5 Mest sjuka äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sittfunktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Parterna är överens om att avgränsningen av gruppen mest sjuka äldre innefattar samtliga personer 65 år eller äldre med behov av omfattande sjukvård eller omfattande omsorg. Med omfattande sjukvård avses något av följande: multisjuklighet (tre diagnoser senaste 12 månaderna) eller fler än 19 vårddagar i slutenvård eller fler än tre inskrivningar i slutenvård eller fler än sju läkarbesök i öppen specialistvård. Med omfattande omsorg menas de äldre som bor permanent i särskilt boende, de som har beslut om 25 eller fler timmar hemtjänst per månad, de som bor i korttidsboende eller har beslut om insatser med stöd enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) utgjorde denna grupp 18 procent av befolkningen 65 år och äldre dvs personer. 4 Den ekonomiska omfattningen av satsningen kronor har avsatts i statsbudgeten för 2012 i syfte att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. I budgetpropositionen för 2012 har också angivits att regeringen, under förutsättning att riksdagen beviljar medel, avser att under perioden avsätta kronor i syfte att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Beloppet motsvarar kronor per år 2013 och Denna överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre omfattar kronor. Utanför överenskommelsen men ingående i satsningen om de mest sjuka äldre kommer särskilda regeringsbeslut om uppdrag till olika myndigheter eller organisationer att fattas i särskild ordning. Utbetalning av resultat- och prestationsbaserade medel för 2012 sker senast i december 2012 baserat på uppnådda resultat under perioden september september Medel utbetalas av Kammarkollegiet efter beslut av regeringen. Utbetalning sker från anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken och 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. 5 Fördelning av medel För att ha möjlighet att delta i tilldelningen av de prestationsbaserade medlen som avsätts är parterna överens om att huvudmännen måste uppfylla vissa grundläggande krav. Under förutsättning att dessa grundläggande krav är uppfyllda har huvudmännen möjlighet att få del av de prestationsbaserade medlen som presenteras i avsnitt 5.3. Den tidigare överenskommelsen som ingicks 2010 om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre och som fortsätter även nästa år presenteras i avsnitt 5.2. Enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting som slöts i juni 2011 ska landstinget tillsammans med samtliga 6

12 kommuner i länet som en förberedelse för denna överenskommelse beskriva på vilket sätt man avser att organisera ledning i samverkan samt vilka mål man avser att sätta upp och vilka planerade aktiviteter man avser att genomföra i den fortsatta utvecklingen av samordnade insatser får vård och omsorg om de mest sjuka äldre. 30 miljoner kronor har under 2011 ställts till förfogande som stöd för arbetet. Parterna är överens om följande delar i en överenskommelse om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre för Grundläggande krav Följande förutsättningar ska vara uppnådda för att landsting och kommuner ska kunna få möjlighet att ta del av medlen för 2012: l. Det ska i länet finnas en struktur får ledning och styrning i samverkan. Det ska finnas ett gemensamt politiskt förankrat beslut om en handlingsplan för fårbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. Den gemensamma handlingsplanen ska innehålla en beskrivning av förbättringsområden utifrån lokala förutsättningar, konkreta och mätbara mål, planerade aktiviteter samt en beskrivning av hur uppfåljningen ska gå till och hur resultaten ska redovisas. 2. Huvudmännen ska vidare ha fattat beslut om att införa ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011 :9). 5.2 Stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete Utvecklingsledare Under 20 l O inleddes ett treårigt utvecklingsarbete som syftar till att stödja kommuner, landsting samt enskilda utfårare i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete med fokus på de mest sjuka äldre. Mellan tre tm fem utvecklingsledare per län, totalt 66 personer samt en samordnare för de enskilda ideburna aktörerna har fått statlig finansiering för detta. Utvecklingsledarnas roll fårändras i takt med att utvecklingsarbetet framskrider. I den första fasen av satsningen har mycket tid tagits i anspråk för att få äldreomsorgens medarbetare att komma igång med registrering i kvalitetsregister. Efterhand som spridningen av registren ökar ställs krav på att analysera och dra slutsatser av resultaten samt utifrån dessa initiera ett systematiskt förbättringsarbete. Utvecklingsledarnas kommande uppgifter bör därför fokusera mer på att fungera som stöd i detta arbete. Förbättringsarbetet ska inriktas mot de områden som lagts fast i den för huvudmännen gemensamma handlingsplanen och härigenom bidra till bättre måluppfyllelse. Det är angeläget att bästa tillgängliga kunskap läggs till grund för förbättringsarbetet. J / I/~ 7

13 7 Överenskommelser har tecknats mellan kommuner och landsting och Sveriges Kommuner och Landsting i samtliga län avseende ett gemensamt strukturerat och långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre. I alla län har också formulerats avsiktsförklaringar för hur kommuner och landsting gemensamt tänker bygga strukturer för kunskapsutveckling. Satsningen behöver utvecklas och breddas mot implementering av nationella riktlinjer och annan säkerställd kunskap som utarbetas på nationell nivå av Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering m.fl. Samspelet mellan den nationella kunskapsutvecklingen, regionala FoU, universitet och högskolor samt utvecklingsledama ska utvecklas. Parterna är överens om att detta arbete ska fortsätta att få statligt stöd. Utvecklingsledarna ska vara ett regionalt kunskaps- och förbättringsstöd när det gäller att utveckla en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Ä ven Famna får två miljoner kronor och Vårdföretagarna tre miljoner kronor för 2012 till utvecklingsledare som stöd för förbättrings- och kvalitetsarbete bland sina medlemmar. Sammanlagt avsätts 71 miljoner kronor för En plan för genomförandet ska ligga till grund för utbetalning av medlen till Sveriges Kommuner och Landsting som i sin tur förmedlar medlen till huvudmän, Famna och Vårdföretagarna Ledningskraft - att gå från ord till handling Sveriges Kommuner och Landsting inledde 2010 ett landsomfattande förändringsarbete kring de mest sjuka äldre genom överenskommelsen med staten om ett prestationsbaserat statsbidrag (S /ST). Med den positiva utveckling som skett när det gäller att utveckla ett strukturerat förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregistren Svenska Palliativregistret och Senior Alert är tiden mogen att ta nästa steg i förändringsarbetet. Förbättringar för de mest sjuka äldre ställer stora krav på kunskap om och erfarenhet av att leda förändring i komplexa system. Mötesplatser för dialog och kraftsamling behövs för att den handlingsplan som alla län nu tar fram för 2012 ska kunna omsättas i praktisk handling och leda till en varaktig förändring. Som ytterligare kompletterande stöd för chefer erbjuds nu Ledningskraft med syfte att skapa nationella mötesplatser och stärka chefers kompetens i förbättringsarbete med fokus på att gå från ord till handling och omsätta den länsgemensamma handlingsplanen för 2012 till praktisk vardag. Ledningskraft blir ett naturligt nästa steg i det påbörjade arbetet att införa ett nytt arbetssätt i vård och omsorg om äldre som är mer strukturerat, förebyggande, evidensbaserat och använder sig av resultat från kvalitetsregister och öppna jämförelser i såväl styrning och ledning som i det dagliga förbättringsarbetet i verksamheterna. Ledningskraft har ambitionen att utvecklas till ett nationellt förbättringsarbete som vänder sig till hälso- och sjukvårds- och äldreverksamheter i hela Sverige oavsett driftsform. Målgruppen är 8

14 verksamhetschefer från slutenvård, äldreomsorg och primärvård, som i samverkan deltar i chefsteam med koppling till genomförande av respektive läns handlingsplan. Chefsteamen är representanter för sitt län och dess handlingsplan och kommer genom deltagande i programmet rustas för fortsatt kapacitets byggande i kommuner, landsting och enskilda utförare i respektive län. För att kunna göra en sådan nationell satsning som omfattar hela landet är parterna överens om att 23 miljoner kronor avsätts för detta ändamål för Kvalitetssäkrad välfärd Uppföljning och kontroll är ett område som är i starkt behov av ökad uppmärksamhet och utveckling. Utmaningen ligger i att utveckla metoder och arbetssätt som gör att offentlig sektor med en rimlig säkerhet kan följa och garantera att den service som politiskt beslutats också levereras till medborgarna. Vården och omsorgen om de mest sjuka äldre liksom övriga delar av välfården måste kvalitetssäkras och detta oavsett driftsform påbörjade Sveriges Kommuner och Landsting ett arbete kring dessa frågor inom ramen för förbundets prioriterade fråga Kvalitetssäkrad välfård. Arbetet syftar till att öka kunskapsnivån och utveckla metoder och instrument för upphandling, kravställande, uppföljning och kontroll. Det arbete som redan påbörjats behöver förstärkas och byggas ut till en större satsning som syftar till att via nätverksarbete ge stöd åt lokala och regionala utvecklingsarbeten. Målet är att enskilda kommuner och landsting tillsammans med utförarna ska utveckla system, rutiner och arbetssätt som gör att man kan kvalitetssäkra de tjänster som utförs oberoende av vem som är leverantör. Kommuner, landsting och enskilda utförare erbjuds att delta med fokus mot äldreomsorg och primärvård i ett tjugotal nätverk med vardera sex möten per år. För att öka genomslaget av de konkreta utvecklingsarbetena är det viktigt att nätverksarbetet kompletteras med olika former av kunskapsinsatser. Inte minst är det viktigt att nå de politiska ledningarna såväl som förvaltningsledningarna. Målet är att etablera uppföljnings- och kontrollfrågan som en naturlig del i kommunens respektive landstingets ledning och styrsystem. Konkret innebär denna del av satsningen att ett antal utbildningspaket utvecklas och erbjuds kommuner och landsting. Fyra nätverksledare, en projektledare och en assistent ska engageras liksom expertis inom olika sakområden. För en kombinerad nätverks- och kunskapssatsning avsätts 12 miljoner kronor för Försöksverksamheter kring sammanhållen vård och omsorg I överenskommelsen från mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting ingår en treårig satsning på försöksverksamheter kring sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Sveriges Kommuner och Landsting har ansvarat för utlysning, beredning och beslut att tilldela 19 projekt försöksmedel i juni 20 l O. Projekten handlar bl.a. om organisatoriska lösningar - äldrelots, mobila team, samlokaliserade verksamheter liksom ett antal projekt som syftar till att förbättra vård- och omsorgsprocessen. Erfarenheterna från projekten har stort värde när det gäller att stimulera utvecklingen i riktning mot en mer sammanhållen vård 9

15 och omsorg för de mest sjuka äldre. Parterna är överens om att för 2012, som är sista året för den här satsningen, avsätta 70 miljoner kronor till de 19 försöksverksamheterna. Socialstyrelsen har i uppdrag att utvärdera försöksverksamheterna samt ett antal samverkans nätverk Stöd till förändrat arbetssätt med hjälp av kvalitetsregister Sedan 2010 har två kvalitetsregister - Svenska Palliativregistret och Senior Alert - valts ut för utvecklingsstöd med syfte att användas i hela landet. I juni 2011 gav regeringen även utvecklingsstöd till ytterligare två kvalitetsregister - Svenskt Demensregister (SveDem) och Svenskt register för Beteendernässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD). Utvecklingen av dessa kvalitetsregister har bedömts som viktiga för att främja ett systematiskt förbättringsarbete och syftet är att de ska leda tili kvalitets- och effektivitetsvinster inom vården och omsorgen om sjuka äldre. Härutöver bör de kunna bli en viktig informationskälla för öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre personer. Samtliga fyra register innehåller uppgifter om angelägna förbättringsområden som är relevanta får de mest sjuka äldre. Deltagande i registren kan stimulera personalen till ett förändrat arbetssätt. Det handlar om att på ett systematiskt och standardiserat sätt förebygga fall skador, undernäring, trycksår, förbättra munhälsan, den palliativa vården och demensvården. Via registren kommer kunskap om vården och omsorgens resultat att bli synliga. Användningen av kvalitetsregister som grund för prestationsersättning kan ses som en process i flera steg där utvecklingen och det aktuella läget får avgöra var man befinner sig och hur fort man kan gå fram. l. Komma igång med registrering - målet är att verksamheterna ska börja använda registret. Prestationsersättning utgår per utförd registrering. Exempel: Registrering i Senior Alert. 2. Täckningsgrad - målet är att registret ska vara infört i en viss omfattning för en definierad målgrupp. Prestationsersättning utgår när en bestämd andel av målgruppen finns med i kvalitetsregistret och utbetalas i relation till målgruppens storlek eller till antalet personer över 65 år i kommunen respektive landstinget. Exempel: Täckningsgrad i Svenska Palliati vregistret. 3. Belöna process - målet är att se mer aven utvald nyckelprocess som registreras i kvalitetsregistret. Prestationsersättning kan utgå i förhållande till antal registreringar eller täckningsgrad. Exempel: Ersättning för utförda brytpunktsamtal i Svenska Palliativregistret. 4. Belöna uppnått resultat - målet är att deltagandet i kvalitetsregistret skapar ett mervärde och gör skilinad för den äldre. Prestationsersättning utgår sedan ett visst resultat uppnåtts. Resultatet får inte vara möjligt att manipulera och måste kontrolleras. Statskontoret har i 2011 års rapport rekommenderat att prestationsersättningen vidareutvecklas till att omfatta även process och resultat. / 10 j\./l) 1/1/

16 10 Parterna är överens om behovet av utveckling av vårdens och omsorgens arbetssätt för de mest sjuka äldre när det gäller preventivt arbetssätt, palliati v vård och demensvård genom fortsatt stöd till utveckling av de nämnda 4 kvalitetsregistren: Svenska Palliativregistret, 7 miljoner kronor Senior Alert, 12 miljoner kronor SveDem och BPSD, 8 miljoner kronor Sammanlagt 30 miljoner kronor utbetalas till Sveriges Kommuner och Landsting som i sin tur fördelar 27 miljoner kronor till de olika registren i enlighet med en av regeringen godkänd genomförandeplan. Kvalitetsregistren ska kvalitetssäkra inrapporterade uppgifter. För samordning av och genomförande inom ideburna utförare erhåller Famna en miljon kronor, inom privat drivna verksamheter erhåller Vårdföretagarna en miljon kronor och för samordning av arbetet med kvalitetsregister på nationell nivå får Sveriges Kommuner och Landsting en miljon kronor. I arbetet med att utveckla kvalitetsregistren är det angeläget att säkerställa att detta sker på ett sätt som är förenligt med gällande sekretess- och registerlagstiftning Nationell samordning Sveriges Kommuner och Landsting ansvarar enligt överenskommelsen från 2010 för samordning hos huvudmännen av insatserna genom bl.a. nationell samordning, nätverksskapande arbete, seminarier, konferenser och andra former av erfarenhetsutbyte samt redovisning, sammanställning och återföring av resultat från utvecklingsarbetet. Detta är nära kopplat till ett av huvudmännen prioriterat område Bättre liv för sjuka äldre och har därmed starkt politiskt stöd och engagemang. För en jämlik vård och ett lyckat införande av ett strukturerat, systematiskt och förebyggande arbetssätt med hjälp av kvalitetsregistren förutsätts att alla kommuner och landsting deltar. I detta arbete har Sveriges Kommuner och Landsting en roll att samordna arbetet nationellt och skapa möjligheter för långsiktigt hållbart erfarenhetsutbyte mellan kommuner och landsting. Parterna är överens om fortsatt statligt stöd om 9 miljoner kronor till Sveriges Kommuner och Landsting för nationell samordning av de pågående satsningarna och att dessa ska vidareutvecklas under Syftet är att skapa goda förutsättningar för en tydlig kommunikation, ett effektivt utnyttjande av resurser samt en tydlig struktur för samordning på den nationella nivån. En plan för genomförandet ska ligga till grund för utbetalning av medlen. 5.3 Prestations/resultatersättning God vård i livets slutskede Arligen dör cirka personer i Sverige, varav cirka 80 procent är väntade dödsfall där det finns behov av någon form av palliativ vård. God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut utgör ett av de nationella målen för vård och omsorg. Ett stöd i arbetet är användning 11

17 av Svenska Palliativregistret. De enheter som registrerar kan utifrån den kunskap som registreringen erbjuder bedriva en strukturerad vård i livets slutskede, vilket gäller även de enheter som har få döende patienter. Den enhet som vårdade patienten den sista veckan i livet registrerar efter dödsfallet bl.a. förekomsten av informerande samtal, möjlighet att välja vårdform den sista tiden, skattning av smärta och andra symptom, ensamhet i dödsögonblicket och efterlevandessamtal. Intresset för att delta i registret har ökat kraftigt under 2010 och Idag registrerar alla utom 6 kommuner dödsfall i Svenska PaIliativregistret. 60 procent av kommunerna ligger över 50 procents täckningsgrad. Två landsting, Blekinge och Gävleborg, har uppnått över 70 procent. Överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting innebar 2010 att 40 miljoner kronor fördelades till de kommuner och landsting som registrerade 40 procent eller fler av dödsfallen i Svenska Palliativregistret och ytterligare 10 miljoner kronor till de kommuner och landsting som registrerade 70 procent eller fler. I överenskommelsen för 20 Il har målet höjts till 50 procent respektive 70 procent. Ett särskilt fokus läggs på de äldre som närmar sig eller befinner sig i livets slutskede och som bör erbjudas ett s.k. brytpunkts samtal, dvs. det samtal som ansvarig läkare ska ha med patienten om det medicinska beslutet att övergå till palliativ vård. Brytpunktsamtalet är ett sätt att markera en gräns där målet för vården ändrar riktning. Det hålls när man ser att de livsförlängande insatserna inte längre har effekt. Det får stora positiva konsekvenser för vården den sista tiden i en människas liv om detta samtal genomförs. Personen får ökade förutsättningar att dö i lugn och ro med god symptomlindring av smärta, ångest och oro. Det ger en möjlighet att förebygga och minska behovet av sjukhusvård och ambulanstransporter för döende till och från sjukhuset. En annan positiv konsekvens är att närstående hinner ta avsked. Brytpunktsamtal ska vara dokumenterat i journalen och kvalitet kan kontrolleras via stickprov. För att påskynda utvecklingen och förbättringsarbetet när det gäller den palliativa vården för de mest sjuka äldre ges fortsatt prestationsbaserat stöd till de verksamheter som registrerar i Svenska Palliativregistret. Stöd ges nu också till de verksamheter som genomfört brytpunkts samtal. Målsättningen är att täckningsgraden ska vara så hög till 2013 att registret därefter kan användas som resultatindikator som kan målsättas. Prestationsersättning miljoner kronor fördelas till de kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform sammantaget registrerar 70 procent eller fler av dödsfallen i Svenska Palliativregistret. Mätt som andel registreringar per kommun i förhållande till antalet dödsfall i kommunen. De kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform sammantaget uppnått 70 procents täckningsgrad i Palliativregistret får vara med och dela å terligare 20 miljoner kronor om de i 60 rocent eller fler av dödsfallen 11 12

18 12 I genomfört ett brytpunktsamtal Preventivt arbetssätt Att arbeta för att förebygga fall, undernäring, trycksår och dålig munhälsa är viktigt för de äldres hälsa och välbefinnande. Olika professioner inom vård och omsorg arbetar dagligen med dessa områden och de har en stark koppling till varandra; t.ex. har en undernärd person lättare att falla, att få en höftfraktur och löper en större risk att utveckla ett trycksår. Deltagande i kvalitetsregistret Senior Alert innebär att personalen får stöd att bedriva ett aktivt förbättringsarbete med ett förebyggande syfte. Registrering görs för alla över 65 år vid inskrivning eller ankomst till ett sjukhus, särskilt boende, hemsjukvård m.m. En standardiserad riskbedömning av individens risk för fallskador, undernäring, trycksår och dålig munhälsa föregår varje registrering och i en individuell åtgärdsplan följer man upp bedömningen. Deltagande i registret har ökat sedan prestationsersättning infördes våren 20 l O: från 6 till 19 landsting och från la till 264 kommuner hösten 20 Il. I nuläget finns enheter anmälda för att registrera i Senior Alert varav är aktiva användare. Under 2011 uppskattas minst personer ha fått en riskbedömning. Störst risk för fall, trycksår och undernäring har äldre personer som bor i särskilda boende n för äldre (SÄBO). En satsning i kommunerna på att samtliga relevanta verksamheter registrerar i Senior Alert bedöms som viktigt som förebyggande insats. För att påskynda utvecklingen och förbättringsarbetet när det gäller det preventiva arbetet för de mest sjuka äldre ges fortsatt prestationsbaserat stöd till de enheter och verksamheter som registrerar, riskbedömer och använder sig av kvalitetsregistret Senior Alert. Stöd ges nu också till de särskilda boenden för äldre (SÄBO) som riskbedömer de boende i Senior Alert. Målsättningen är att täckningsgraden 2013 ska vara så hög att informationen i registret därefter kan användas som resultatindikatorer som kan målsättas. Prestationsersättning miljoner kronor fördelas mellan de kommuner och landsting där samtliga relevanta verksamheter, oavsett driftsform, har påbörjat registrering i Senior Alert. 20 miljoner kronor fördelas till de kommuner, där 90 procent eller fler av äldre som bor i SÄBO, oavsett driftsform, erhållit en riskbedömning med registrering i Senior Alert God vård vid demenssjukdom I Sverige finns cirka personer med demens varav cirka är under 65 år. Arligen insjuknar omkring personer. Demens skapar stort lidande både för den som drabbas och de anhöriga. Eftersom 1'-./1 / / 13 VV

19 sjukdomen inte går att bota inriktas samhällets insatser på att diagnostisera och på olika sätt mildra effekterna. Vård och omsorg om personer med demens har målsättningen att ge den som är sjuk ett så bra liv som möjligt och underlätta för familj och vänner. Svenska Demensregistret (SveDem) är ett nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar. Syftet är att förbättra kvaliteten i demensvården och målet är en likvärdig, optimerad behandling av patienter med demenssjukdom. De kvalitetsindikatorer som registreras rör bl.a. förekomsten av diagnostisering, behandling med demensläkemedel, boende i enheter särskilt anpassade för personer med demenssjukdom. SveDem används i stort sett i alla landsting med hög täckningsgrad på specialistnivå (mer än 90 procent) men betydligt lägre täckningsgrad inom primärvården. 92 av cirka vårdcentraler är anslutna till registret idag, varav 53 är aktiva användare. Totalt var patienter med nydiagnostiserad demenssjukdom registrerade i SveDem hösten Registret behöver utvecklas och anslutningsgraden öka. Att införa prestationsersättning förväntas öka användandet av registret inom primärvården med mellan och registreringar under procent av alla personer med en demenssjukdom får någon gång problem med aggressivitet, oro, hallucinationer och sömnstömingar. De olika beteendernässiga och psykiska symptom som kan uppträda vid demenssjukdom kan inte alla behandlas på ett och samma sätt. Behandlingen inriktas istället på att i varje enskilt fall åtgärda orsakerna eller de utlösande faktorerna till symptomen. Det kan vara behov som inte är tillgodosedda, kommunikationsproblem och svårigheter att tolka eller orientera sig i den omgivande miljön. Det kan också vara orealistiska eller för stora krav på den demenssjuke, brist på meningsfulla aktiviteter, smärta eller annan sjuklighet. En vanlig bakomliggande orsak är för hög läkemedelsdos eller olämpliga läkemedel. Symptomen kan också bero på personens hjärnskada. Grunden för behandlingen är en personcentrerad omvårdnad och en översyn och anpassning av den fysiska miljön. Svenskt register för Beteendernässiga och Psykiska Symptom vid Demens(BPSD) registrerar beteendernässiga och psykiska symptom vid demens. Behandlingsmetodiken som utgör grunden för BPSD-registrets arbetssätt är mycket lovande med möjligheter att förbättra vården och minska lidande och användandet av tvångsåtgärder för personer med demens. Registret är nytt och för närvarande finns 700 individer rapporterade. Intresset att.ansluta vård- och omsorgsenheter är stort och det bedöms som rimligt att närmare registreringar kan uppnås under det första året. Det är framför allt kommunernas demensenheter som är intresserade av att börja använda det nya arbetssättet med registrering och uppföljning i BPSD. För att påskynda utvecklingen och förbättringsarbetet när det gäller vården och omsorgen om personer med demens, ges prestationsbaserat stöd till de verksamheter som registrerar i kvalitetsregistren SveDem och BPSD. I Prestationsersättning

20 14 50 miljoner kronor fördelas till landsting i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demenssjukdom och erhållit utredning med registrering i SveDem via primärvården (vårdcentralerna), oavsett driftsform. 20 miljoner kronor fördelas till de kommuner, vars utförare oavsett driftsform inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symptom och registrerar i BPSD-registret. Prestationsersättningen utbetalas till kommunerna i relation till antalet utförda nyregistreringar i BPSD-registret God läkemedelsbehandling tör äldre Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer men också multisjuka äldre i ordinärt boende som idag är ordinerade i medeltal 8-10 olika läkemedel. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Ett flertal studier har också visat att det förekommer irrationell och potentiellt olämplig behandling med vissa läkemedel, bland annat antipsykotiska läkemedel, läkemedel med antikolinerga effekter samt långverkande lugnande medel och sömnmedel. En tydlig och allvarlig konsekvens av den omfattande läkemedelsanvändningen hos äldre är det faktum att en betydande andel, uppemot 30 procent, av akuta inläggningar av äldre på sjukhus idag beror på läkemedels bi verkningar. Det bör framhållas att vissa tillstånd hos äldre med framgång kan behandlas icke-farmakologiskt, dvs. med andra behandlingsformer än läkemedel. Ibland kan första behandlingen exempelvis vara ändrad livsföring vid sömnbesvär eller kostförändringar eller ökad motion vid förstoppning. I andra fall, t.ex. beteendesymptom hos en patient med demens, bör behovet av god omvårdnad och boendemiljö tillgodoses först innan läkemedelsbehandling övervägs. Teamarbetet, där olika personalkategoriers professionella kunskap bidrar, kan komplettera läkarens bedömning och behandlingsförslag. För att förbättra läkemedelsanvändningen för äldre ges ett resultatbaserat stöd om sammanlagt 325 miljoner kronor till kommuner och landsting som minskar användningen av följande läkemedel I : Olämpliga läkemedel. Definition: långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se bilaga 3), tramadol och propiomazin. Dessa läkemedel har hög risk för biverkningar hos äldre. Dessa preparat bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation och förskrivande läkare har bedömt att den förväntade nyttan med läkemedlet står i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen bör dessutom följas upp och omprövas regelbundet med täta intervall. Förekomsten av dessa läkemedel bör mätas för alla över 65 år på länsnivå. I september 2012 ska förekomsten av dessa läkemedel 1 Valda läkemedel bygger på Socialstyrelsens rapport Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

21 ha minskat med minst 10 procent på länsnivåjämfört med nivån i september 2011 för att få del av avsatta medel. För kommande år ( ) är avsikten att användningen av dessa läkemedel ska minska väsentligt. Olämpliga läkemedelskombinationer. D-interaktioner. Definition: Interaktionen kan leda till allvarliga kliniska konsekvenser i form av svåra biverkningar, utebliven effekt eller är i övrigt svår att bemästra med individuell dosering. Kombinationen bör därför undvikas. I särskilda fall kan det efter individuell klinisk bedömning vara befogat att använda läkemedel som orsakar interaktioner klass D. I september 2012 ska förekomsten av denna typ av interaktion ha minskat med minst 10 procent på länsnivåjämfört med nivån i september 2011 för att få del av avsatta medel. För kommande år ( ) är avsikten att förekomsten av interaktioner klass D ska minska väsentligt. Adekvat användning av läkemedel mot psykos i särskilt boende. För dessa läkemedel finns indikation vid psykossjukdom, annan sjukdom med psykotiska symptom, personer med demens och allvarliga beteendesymptom t.ex. aggressivitet. Preparaten är dock starkt förknippade med biverkningar av olika slag som t.ex. passivitet och kognitiva störningar. De har också negativa effekter på känslolivet och sociala funktioner samt en ökad risk för stroke och förtida död hos äldre med demenssjukdom. I september 2012 ska användningen av dessa läkemedel ha minskat med minst 10 procent på länsnivåjämfört med nivån i september 2011 för att få del av avsatta medel. För kommande år ( ) är avsikten att användningen av dessa läkemedel ska minska väsentligt. Prestationsersättning miljoner kronor fördelas till de län som minskar indikatorerna Olämpliga läkemedel, Olämpliga läkemedelskombinationer och Läkemedel mot psykos i särskilda boenden för äldre med minst 10 procent i september 2012 jämfört med nivån i september 2011 sammanvägt som medelvärde för de tre indikatorerna. 70 procent av medlen för ett län som uppnått uppsatta mål för läkemedelsindikatorerna utbetalas till kommunerna och 30 procent till landstinget i länet. För att medlen ska betalas ut krävs att minst fem län klarar det uppsatta målet att minska det sammanvägda medelvärdet med minst 10 procent. Är det fårre än fem län får de som klarar det uppsatta målet dela på 200 miljoner kronor Sammanhållen vård och omsorg Många äldre saknar förmåga att rätt hantera och administrera nödvändiga och ofta frekventa kontakter med vården och omsorgen. Det är lätt att den som är sjuk och gammal hamnar mellan stolarna trots många kontakter och mycket personal runt den äldre. De mest sjuka äldre har av naturliga skäl ett särskilt stort behov aven individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg som ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränser. Problemet är att 16

22 vården och omsorgen inte är uppbyggd för att på ett lämpligt sätt möta många äldre sköra personer med omfattande eller snabbt föränderliga behov. Inriktningen måsta vara att tillskapa en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård kan minska. Det krävs i detta sammanhang åtgärder för såväl organisation och annan infrastruktur som åtgärder för ökad kompetens inom planering och direkt verksamhet. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas, s.k. "undvikbar slutenvård". Exempel på sådana sjukdomstillstånd kan vara att patienten har andningssvårigheter, är svårt uttorkad, har fallskador eller biverkningar på grund av felaktig läkemedelsbehandling. För den enskilde äldre kan en resa till akutsjukvården innebära onödig och farlig exponering för infektioner, långa väntetider och ökade förvirringstillstånd. För att ur ett hälsofrämjande perspektiv åstadkomma en mer sammanhållen vård och omsorg som utvecklar vård, rehabilitering och ett tryggt och gott omhändertagande utifrån den äldres behov, ges resultatbaserat stöd till kommuner och landsting. För att mäta utvecklingen används de etablerade indikatorerna "undvikbar slutenvård" och "återinläggning inom 30 dagar". 70 procent av medlen ges till kommuner och 30 procent till landsting som på länsnivå uppnår uppsatta mål. Exempel på åtgärder som kan verka förebyggande och stimulera till positiv utveckling för målgruppen är bättre användning av e-hälsoverktyg, arbete i form av aktiv hälso styrning, användning av individuella planer, mobila lösningar, fler hembesök av läkare och sjuksköterskor, rehabilitering i hemmet, kontaktsjuksköterskor, mer avancerad hemsjukvård eller s.k. virtuella vårdavdelningar, regelbundna läkemedelsuppföljningar, m.m. Se vidare bilaga 2. Prestationsersättning miljoner kronor fördelas till de län som minskar indikatorerna Undvikbar sluten vård och Aterinläggningar inom 30 dagar med 10 procent den 1 september 2012 j ämfört med nivån den l september 20 Il. Indikatorerna mäts länsvis. Medel utbetalas till de län som uppfyller uppsatta mål för dessa indikatorer sammanvägt i ett index. 70 procent av medlen för ett län som uppnått uppsatta mål för nämnda indikatorer utbetalas till kommunerna och 30 procent till landstinget. För att medlen ska betalas ut krävs att minst fem län klarar det uppsatta målet att minska det sammanvägda medelvärdet med 10 procent. Är det färre än fem län får de som klarar det uppsatta målet dela på 200 miljoner kronor. Vidare ges medel för att utveckla ett lokalt och gemensamt analysarbete av undvikbar slutenvård. Analyser ska kunna besvara frågorna varför och när patienter i målgruppen har behandlats i slutenvård, vilka diagnoser och patientgrupper som har varit aktuella samt på vilket sätt slutenvård hade 16 17

23 kunnat undvikas i de enskilda fallen. För detta ändamål avsätts 86 miljoner kronor för 2012 som fördelas länsvis efter befolkningsstorlek Patient- och brukarperspektiv Som ett led i regeringens satsning på insatser för att åstadkomma en sammanhållande vård och omsorg om de mest sjuka äldre gav regeringen i juni 2011 Socialstyrelsen ett flertal utvecklings- och kartläggningsuppdrag. Flertalet av dessa uppdrag ska ges fortsatt stöd även för 2012 och redovisas i ett särskilt regeringsbeslut till Socialstyrelsen. Ett område som är särskilt angeläget att utveckla är äldres möjligheter att ge sina synpunkter på den vård och omsorg de erhåller. Socialstyrelsen genomför årligen en nationell brukarundersökning där cirka äldre personer som får kommunal äldreomsorg ges möjlighet att ge synpunkter på den vård och omsorg de får. För 2012 får Socialstyrelsen medel för att utveckla brukarundersökningen ytterligare metodologiskt men också utöka omfattningen så att fler äldre ges möjlighet att ge sina synpunkter på den vård och omsorg de får. Resultatet från undersökningen måste kunna brytas ned på verksamhets- och enhetsnivå och då förhoppningsvis direkt påverka den vård och omsorg som ges. Ambitionen är att dessa uppgifter ska kunna användas som resultatindikatorer som i sin tur kan målsättas. Den nationella patientenkäten är också ett instrument som behöver utvecklas och bli mer heltäckande. Både den nationella brukarenkäten och den nationella patientenkäten bör redovisa data som går att urskiljas efter driftsform. 7 Öppna jämförelser för äldre I Öppna jämförelser på äldreområdet och inom hälso- och sjukvården redovisas indikatorer som kommer att användas för uppföljning av överenskommelsen. Inom hälso- och sjukvården finns redan sådana som ger eller som är möjliga att bearbeta för att närmare beskriva situationen för den specifika målgruppen "de mest sjuka äldre". Sådana befintliga indikatorer liksom sådana som enkelt kan tas fram också inom socialtjänstens område kommer att presenteras som ett komplement i en utvidgad version av Öppna jämförelser Äldre under Socialstyrelsen, som har uppdraget att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting utveckla Öppna jämförelser på äldreområdet, kommer att inom ramen för nuvarande uppdrag ta fram en sådan utvidgad rapport. På sikt är det önskvärt att ytterligare indikatorer tas fram som mer allsidigt beskriver utvecklingen av vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Resultaten från de nationella brukar- och patientenkätema kommer att följas och redovisas i Öppna jämförelser för äldre liksom Lex Sarah och Lex Maria anmälningar. Ä ven patientnämndemas klagomålshantering och Socialstyrelsens tillsynsbeslut och tillsynsrapporter när det gäller äldre kommer att ingå i Öppna jämförelser för äldre. 18

24 18 8 Återrapportering Staten och Sveriges Kommuner och Landsting är ense om att överenskommelsen ska följas upp och återrapporteras. För varje insats som Sveriges Kommuner och Landsting ansvarar för ska Sveriges Kommuner och Landsting skriftligt redovisa vilka aktiviteter och verksamheter som genomförts. Återrapportering av de delar som rör stödet till förbättringsarbete ska ske senast den l november Slutredovisning ska ske senast den l mars Kommuner och landstingen ska, for att komma i fråga för ersättning, redovisa sina resultat gällande prestationer för de olika indikatorerna senast den l november 2012 till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen kommer att ges ett uppdrag att ansvara gentemot regeringen för att göra en samlad bedömning av uppställda krav och resultat från kommuner och landsting. 9 Beslut om utbetalning av medel Regeringen kommer att fatta beslut om utbetalning av medel, i enlighet med överenskommelsen. Om inte minst fem län klarar av att uppnå uppsatta mål vad gäller läkemedelindikatorerna eller indikatorerna Undvikbar slutenvård och Återinläggningar kan det bli aktuellt med att medel används till andra ändamål inom området som regeringen beslutar om. Som underlag för utbetalning av medel ska Sveriges Kommuner och Landsting inkomma med en plan för genomförandet av överenskommelsen. 10 Gemensam uppföljning av indikatorerna Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting kommer löpande att följa hur intentionerna med överenskommelsen uppfylls och utvecklas när det gäller läkemedelsindikatorerna och indikatorerna Undvikbar slutenvård och Återinläggning. 11 Redovisning av ekonomiska medel och återbetalning Redovisning av hur ekonomiska medel som har utbetalats till Sveriges Kommuner och Landsting har använts ska Sveriges Kommuner och Landsting göra i formuläret Bidrag - årlig ekonomisk redovisning. Redovisning av hur de ekonomiska medlen har använts ska ske dels i samband med återrapporteringen den l november 2012, dels när insatserna i överenskommelsen har slutförts. Eventuellt återstående medel ska återbetalas till Kammarkollegiet (bankgiro ) senast den 1 april (vvr / { 19

25 19 12 Utvärdering av överenskommelsen Överenskommelsens olika delar sett över tid ska enligt ett särskilt regeringsuppdrag följas upp och utvärderas av Statskontoret som lämnar årliga delrapporter. 13 Överenskommelsens inriktning Inför 2013 års överenskommelse är avsikten att ytterligare utveckla och höja ambitionsnivån när det gäller att åstadkomma en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Det gäller såväl inträdeskraven som indikatorerna. Erfarenheter från 2012 kommer också att vara viktiga ingångsvärden i detta arbete. r kommande överenskommelser är avsikten att sätta större fokus på patientoch brukarsynpunkter på vård och omsorg. Inom området läkemedelsanvändning finns det många ytterligare initiativ för en säkrare läkemedelsanvändning som bör utvecklas så att de kan ingå i ramen för överenskommelsen. Vidare bör satsningen på olika kvalitetsregister till 2013 kunna resultera i att fokus riktas mer mot åtgärder som kan målrelateras utifrån informationen i registren. Ett inträdeskrav för 2013 blir att kommuner och landsting har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011 :9. Avsikten är också att ta in ytterligare inträdeskrav för 2013 gällande införandet av Nationell patientöversikt (NPÖ). Vad gäller landstingen är avsikten att öka kraven mot ett brett införande av NPÖ och kommunerna ska ha tagit väsentliga steg i införandet. 14 Godkännande av överenskommelsen Överenskommelsen gäller till och med den 31 december Parterna har för avsikt att årligen revidera överenskommelsen utifrån då gällande förhållanden samt utifrån erfarenheter från föregående år. Ambitionen är att för varje år höja ambitionsnivån i överenskommelsen för att ytterligare stimulera till en bättre vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och Sveriges Kommuner och Landstings styrelse samt att riksdagen beviljar medel för ändamålet för respektive år. För staten genom Socialdepartementet För Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm den 14 december 2011 / Vi~~{kt (Dc, l ' Håkan Sörman I /G1/\( v v 20

26 20 Bilaga 1 Mål för Äldresatsningen Mål för äldresatsningen Skapa samverkan och samordning 2. God hälsa, vård och omsorg 3. God och säker läkemedelsanvändning 4. God vård i livets slutskede 5. God vård vid demenssjukdom 6. Bättre ta tillvara individens och anhörigas resurser och synpunkter 7. Utveckla kunskap, kvalitet och kompetens 8. Uppföljning och utvärdering 1. Skapa samverkan och samordning Struktur för ledning och styrning i samverkan finns i alla län En gemensam handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre finns i varje län Ersättningssystem som stödjer vård och omsorg om de mest sjuka äldre och samverkan är utvecklade Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete finns i alla verksamheter 2. God hälsa, vård och omsorg Samordningsinsatser för äldre finns tillgängliga för personer i målgruppen Lokala värdighetsgarantier finns i en majoritet av landets kommuner Personer med insatser från båda huvudmännen har en individuell plan Alla personer i målgruppen har en fast vårdkontakt Preventivt arbetssätt med stöd av Senior alert används i alla relevanta verksamheter Tydligt definierat uppdrag för primärvården för de mest sjuka äldre 3. God och säker läkemedels behandling Läkemedelsbehandling ska följa Socialstyrelsens indikatorer för God läkemedelsterapi för äldre Antal äldre som drabbas av läkemedelsrelaterade problem ska minimeras 4. God vård i livets slutskede Nationella vårdprogrammet för palliativ vård och Socialstyrelsens nationella riktlinjer och vägledning för palliativ vård och omsorg ska vara implementerade i alla berörda verksamheter Svenska palliativregistret används i alla berörda verksamheter Il "\ "~I j V 21

27 5. God vård vid demenssjukdom Nationella rikthnjer för personer med demens ska vara implementerade i alla berörda verksamheter Svenskt Demensregister och Svenskt register för Beteendestömingar och Psykiska Symptom vid Demens används i alla berörda verksamheter 6. Ta tillvara individens och anhörigas resurser och synpunkter Med hjälp av nationella och internationella undersökningar följs de äldres bedömningar av vården och omsorgen regelbundet upp Nytt instrument för att bättre följa de äldres synpunkter utvecklas Underlag tas fram för att värdera metoder för anhörig- och brukarrevision Underlag tas fram för att värdera effekten av förebyggande hälsosamtal för äldre 7. Utveckla kunskap, kvalitet och kompetens Rapporteringen till relevanta kvalitetsregister har hög nationell täckningsgrad Relevanta indikatorer för kvalitetsuppföljning i Öppna jämförelser för äldre presenteras årligen Höjd kompetens för baspersonalen inom äldreomsorgen En ökad andel av personalen har eftergymnasial vård- eller omsorgsutbildning Personalen har utbildning i värdegrundsarbete Chefer i kommunernas vård och omsorg har adekvat ledarkompetens Utbildning av relevant personal i geriatrik, gerontologi och gerodontologi ökar Satsning inom äldreforskning 8. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av oberoende part Årlig utvärdering Utvärdering av projektet , / fl /~i V 22

28 22 Bilaga 2 Särskilt viktiga områden att förbättra Inom följande områden bör huvudmännen genomföra förändringar och förbättringar när det gäller att få till stånd en sammanhållen vård och omsorg sett utifrån de mest sjuka äldres behov och situation. Bättre samverkan och samordning Det finns många skäl att förbättra vården och omsorgen för sjuka äldre som behöver ha nära, tät och långvarig kontakt med sjukvården. En ändamålsenlig vård som bedrivs utifrån svårt sjuka äldres behov kan förbättra både resultat och resursutnyttjande. En bristande helhetssyn inom vård och omsorg, leder ofta till både sämre resultat och ökade totala kostnader. Alla landsting och kommuner bör därför ha långsiktigt hållbara strukturer för samverkan och samordning med konkreta förbättringsstrategier för de mest sjuka äldre. Vem som har ansvaret för att samordna vård- och omsorgsinsatser såväl mellan landsting och kommun som mellan landstingens verksamheter måste vara tydligt liksom vem som har ansvaret för att följa upp resultatet för sjuka äldre. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att bl.a. kartlägga primärvårdens ansvar och uppdrag för de mest sjuka äldre samt lämna förslag till hur äldres kontakter med olika delar av vården och omsorgen bättre kan samordnas. I den rapport som Socialstyrelsen lämnat i december 20 Il finns exempel på vad samverkan respektive samordning av verksamheter för mest sjuka äldre kan innebära som en inledande vägledning för huvudmännen. Enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen ska kommuner och landsting vid behov upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. När det är möjligt ska planen upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska även ges möjlighet att delta vid upprättandet av planen om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig detta. Det ska framgå av planen vilka insatser som behövs, vilka insatser som kommun respektive landsting ansvarar för, vilka åtgärder som andra svarar för och vem av kommunen eller landstinget som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Det är viktigt att dessa bestämmelser om en individuell plan följs när det gäller de mest sjuka äldre. Syftet är att tydliggöra huvudmännens ansvar för den äldre som har behov av såväl vård- som omsorgsinsatser, vilka krav som kan ställas på huvudmännen och hur ansvaret är fördelat mellan dem. Planen ska innehålla de insatser som behövs och när det är lämpligt, målen för insatserna både på kortare och längre sikt. En patient har sedan den l juli 2010 rätt till enfast vårdkontakt eller flera fasta vårdkontakter om patienten själv kräver detta eller om verksamhetschefen utser sådan. Om det är nödvändigt för att tillgodose en patients behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Bestämmelsen tydliggör verksamhetschefens ansvar för samordning av patienternas hela vårdsituation. Eftersom ansvaret ligger på en mer övergripande verksamhetsnivå, skapas bättre förutsättningar att samordna vården även utanför den enskilde läkarens specialitet och anpassa 23

29 samordning och information efter behov hos den enskilde patienten. Det tydliggör också vem som har det sammanhållna ansvaret för vården, vilket ökar patienternas möjligheter att ställa frågor och diskutera sin vårdsituation med en ansvarig. Effektiv vård och omsorg Effektiviteten i vård och omsorg kan förbättras, inte minst när det gäller mest sjuka äldre. Flera studier från bland annat Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting visar att skillnader i praxis, kvalitet, kostnader och effektivitet mellan olika kommuner och landsting är stora, även om hänsyn tas till strukturella skillnader, när det gäller vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Det mest uppenbara sättet att öka effektiviteten är att undvika onödiga kostnader. Undvikbar slutenvård, återinläggningar, felbehandlingar, vårdskador och vårdrelaterade infektioner har svåra negativa effekter för sköra äldre men kräver också resurser i onödan. Åtgärder bör vidtas för att kvalitetssäkra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Bättre läkemedels behandling Felaktig läkemedelsanvändning är enligt Socialstyrelsen en av de vanligaste anledningarna till att sjuka äldre skadas i vården. Mer än var tionde person över 80 år har tio eller fler läkemedel. Detta riskerar att ge problem med t.ex. läkemedelsinteraktioner och olika biverkningar. Det finns stora behov att följa upp och utvärdera effekterna av insatt medicinering genom hela vårdkedjan. Flera studier har visat att inläggningar på medicinkliniker i hög utsträckning beror på läkemedelsbiverkningar. En nyligen genomförd studie vid Karolinska sjukhuset visar att i mer än en tredjedel av fallen som blev inlagda på sjukhuset var det läkemedel som orsakat inläggningen. Antalet äldre som drabbas av läkemedelsrelaterade felbehandlingar måste minska. Läkemedelsgenomgångar och regelbundna läkemedelsavstämningar kan vara ett sätt att komma åt dessa problem när de gäller mest sjuka äldre. Ersättningssystem som stödjer vård och omsorg om de mest sjuka äldre Huvudmännens ersättningssystem inverkar i mycket stor utsträckning på effektivitet och kvalitet i vården och omsorgen. De utvecklingsinitiativ som har tagits under senare år har i många fall haft sin utgångspunkt i generella system, utan särskild anpassning till de mest sjuka äldres behov. Det finns få exempel på ersättningssystem som är anpassade till sjuka äldres särskilda behov i vård och omsorg. Annorlunda utformade ersättningssystem har potential att avhjälpa många av de brister som finns i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Det gäller bristande samverkan, bristande kontinuitet och uppföljning av den äldres behov. Det måste därför gå att skapa ersättningssystem som stödjer en god vård och omsorg om de mest sjuka äldre och samverkan kring dem. Vårdtyngden hos sjuka äldre måste beaktas i högre grad än vad som sker idag. Utveckla vården och omsorgen i hemmet V ård och omsorg för äldre måste organiseras med en hög grad av helhetssyn och samordning. Det går att urskilja två nyckel funktioner som om de inte fungerar leder till det som många gånger beskrivs som en vårdkarusell när det gäller sjuka äldre. För det första krävs att en sakkunnig och allsidig bedömning av den enskildes tillstånd och behov kan göras i eller nära den 23 24

30 enskildes hem. En kompetent medicinsk bedömning är särskilt viktig. För det andra krävs att det finns resurser i form av personal med tillräcklig kunskap för att utföra de insatser som behövs men också för att förstå när ytterligare expertis behöver tillkallas. Hembesök av läkare eller sjuksköterska från primärvården måste bli vanligare för de sjuka äldre som har svårt att förflytta sig. Förebyggande insatser i vården bör bli vanligare - några exempel Vården och omsorgen behöver lägga betydligt större kraft på preventiva åtgärder för en person med känd hjärt-kärlsjukdom om man vill minska akut insjuknande i hjärtsvikt. Det innebär t.ex. uppföljning av ordinerad läkemedels behandling, regelbunden viktkontroll och bedömning av hälsotillståndet. Fysisk träning initierad aven person med sjukgymnastisk kompetens är genomgående en högt prioriterad åtgärd. Hjärt- och kärlsjuka personer har god nytta av fysisk träning. Med hjälp av tätare uppföljning och bättre behandling i hemmet kan tillstånd med akut hjärtsvikt som kräver akuta sjukvårdsinsatser drastiskt minska. Detta leder till bättre livskvalitet för patienten och att samhället kan spara kostnader i form av undvikbar slutenvård. Diabetes är en kronisk sjukdom som till största delen behandlas i primärvården som t.ex. följer blodsocker, HbAlc, blodtryck samt kolesterol regelbundet. Patienter med diabetes behöver bra kosthållning, fysisk aktivitet och korrekt läkemedelsbehandling. Med tät uppföljning och bättre behandling i hemmet kan en god blodsockerkontroll åstadkommas. Det innebär färre komplikationer, minskat behov av akuta besök och inläggningar på sjukhus, d.v.s. undvikbar slutenvård. Rehabilitering i hemmet Insikten om rehabiliteringens betydelse kan ses som en rörelse från ett mer passiviserande omsorgsarbete mot ett mer aktiverande och stödjande rehabiliteringsarbete. Utvecklingen av nya och bättre hjälpmedel bidrar också till att allt fler kan bo kvar hemma. Tidigare utvärderingar av rehabilitering i hemmet visar resultat i form av förbättrad funktion och förmåga hos vårdtagaren, bättre arbetsmiljö för såväl hemtjänst- som rehabiliteringspersonal samt kostnadsbesparingar för kommunen. Ur brukarperspektivet finns också resultat som pekar på ökat oberoende, större självständighet och en förbättrad livskvalitet , / iv!,j 25

31 25 Bilaga 3. Läkemedelsgrupper med betydande antikolinerga effekter Läkemedelsgrupp A Te Läkemedel (sorterade efter ATC-kod) Medel vid funktionella tarmsymtom, antikolinerga A03AB glykopyrron A03BA atropin, hyoscyamin A03BB butylskopolamin, metylscopolamin Antiemetika, antikolinerga A04AD skopolamin Antiarytmika, vissa CO l BA disopyramid Urologiska spasmolytika * G04BD oxybutynin, tolterodin, solifenacin, darifenacin, fesoterodin Opioider i kombination med spasmolytika N02AG morfin, ketobemidon resp. hydromorfon i kombination med spasmolytika Medel vid parkinsonism, antikolinerga N04A trihexyfenidyl, biperiden Antipsykotiska läkemedel av högdostyp N05AA levomepromazin N05AF03 klorprotixen Antipsykotiskt läkemedel N05AH02 klozapin Lugnande medel N05BBO l hydroxizin Antidepressiva, icke-selektiva monoaminåterupptagshämmare N06AA klomipramin, amitriptylin, nortriptylin, maprotilin Antihistaminer, vissa (1:a generationen) R06AA02 dimenhydrinat R06AB klorfeniramin, dexklorfeniramin R06AD alimemazin, prometazin, tietylperazin R06AX02 cyproheptadin * Risken för kognitiva störningar kan variera mellan preparaten på grund av skillnader i receptorselektivitet och benägenhet att passera in i centrala nervsystemet. 26

32 27

33 28

34 29

35 30

36 31

37 32

38 33

39 34

40 35

41 36

42 Rutinförslag Förebyggande ideell insats Estimerad KFF tid. 2 tim Telef./mailsupport 1,5 tim 1 tim Allmänt Efter ett beslut i SON om att 100 tkr skall gå till Fixartjänster ber SOF om ett rutinförslag på handläggningsförfarandet om stödutbetalning av KFF. Ett möte, , mellan SOFs David Taylor, Inger Öberg och KFFs Johanna Larson och Hans Stenmark har varit och ett rutinförslag ska tas fram på tjänsten av KFF och stödkriterier och gransknings-, uppföljningskriterier tas fram av SOF. Presumtiva föreningar som kan söka är på ett ungefär pensionärsföreningar 40st, övriga sociala föreningar 5 st. En gissning kan vara att 10 ansökningar inkommer. Rutinförslag stödhandläggning Annonsering Annonsering om stödet görs i tidningen och eller via brev/e-post till presumtiva föreningar hämtade ur föreningsregistret. Januari månad. Ansökan Sista dag för ansökan 28 februari. Blankett hämtas på eller en begäran av att få blankett hemskickad kan göras via telefon och e-post. Ansökningarna kommer in och registreras i W3D3 av KFF. 4 tim 2 tim 4 tim Sammanställning och Bedömning Kontroll om sökande är en godkänd förening görs av KFF. Ansökningarna sammanställs i ett dokument där även ett förslag till belopp ges. (efter de stödkriterier som SOF ställt upp.) En bidragsgrupp med representanter från SOF träffar handläggare, ses en gång om året. Ansökningarna och sammanställningen gås där igenom och beslut om belopp fattas och motiveras av SOF-delegerad personal. Delegationsbeslut om stöd skrivs och undertecknas SOF, registreras i W3D3 37

43 6 tim 1 tim Utbetalning Efter beslut registreras bidraget i KFFs verktyg Booking. Utbetalning görs till sökande. Delegationsbesked och bidragsbesked skickas till sökande förening tillsammans med redovisningsblankett brevledes. Uppföljning Redovisning skickas in senast under december/januari månad till KFF. Registreras i W3D3 där SOF hämtar upp redovisningarna. SOF sammanställer redovisningarna och har då underlag för granskning och uppföljning. Uppföljningen är huvudsalkigen klar till nästa omgång av ansökningar om stöd. Uppföljningskommentar registreras i W3D3 av SOF. Rutinförslag arbetsgång mellan förvaltningarna 8 tim 2 tim SOF tar fram kriterier för stöd och uppföljning. SOF arbetar fram en publiceringsbar form av stödkriterier med hjälp av KFF. KFF tar fram ansökningsblankett, redovisningsblankett tillsammans med SOF. KFF tar med stödet på sin hemsida och har blanketten bland blanketterna. (Marknadsförs/finns på både SOF och KFFs hemsidor, vi länkar varann.) KFF registrerar ansökningarna i W3D3 (huvudhandläggare från KFF och en från SOF) KFF sammanställer ansökningarna till ett dokument och gör ett snabbt överslag med ett beloppsförslag per ansökan. KFF kallar till bidragsgruppsmöte/beslutsmöte. (minst två SOF-tjänstemän + en KFF handläggare) SOF beslutar om belopp till ansökan och står för motiveringen. KFF skriver delegationsbeslut efter beslutsgruppens vilja, som SOF undertecknar. KFF betalar ut pengarna. KFF skickar ut delegationsbeslut och bidragsbesked till föreningarna. KFF rekvirerar utbetalada medel från SOF ekonomi. KFF tillhandahåller blanketterna. KFF tillhandahåller statistik på utbetalda medel och antal föreningar. SOF sammanställer alla redovisningar/verksamhetsrapporter. SOF utvärderar och granskar stödet. SOF ger en sammanställning av uppföljningen till nästa om gång av ansökningar. Estimerat 32 tim á 225 kr =7,200 kr Anonns 3,300 kr Tot 10,500 kr interndebiteras SOF Andra kostnader Porto? Johanna Larson/stödhandläggare KFF 38

44 Var rädd om dig Så förebygger du fallskador Denna folder har utarbetats i samarbete mellan Socialförvaltningen och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Gotlands kommun samt ett antal frivilligorganisationer 39

45 Ät allsidigt och tillräckligt ofta. Ett riktmärke är tre huvudmål och ett par mellanmål. Bladgrönsaker som spenat, broccoli och vitkål är rika på kalcium liksom mjölkprodukter av olika slag. D-vitamin hittar du i fisk, smör och ägg. Glöm inte att dricka. För lite vätska kan ge upphov till yrsel. För dig som är normalviktig, men som ändå tycker att du är för rund, kan det vara bra att veta att några kilo extra är bättre än undervikt. Det är bra om du har regelbunden kontakt med din läkare. Läkemedel, och kombinationer av läkemedel, kan påverka risken att falla. Det är även viktigt att kontrollera synen regelbundet hos optikern. Om du röker? Tänk på att det finns stora hälsovinster att göra om du kan avstå från rökning. Rökning liksom hög alkoholkonsumtion ökar risken för benskörhet. VITAMIN OCH FIBERKÄLLOR grönsaker rotfrukter + frukt kött KOLHYDRATSKÄLLOR ris potatis pasta couscous bulgur + bröd bönor linser äggrätt fisk fågel + mjölk P R O TEIN OCH MINERALKÄLLO R Skulle du av något skäl bli sängliggande några dagar så är det bra om du rör på benen och tårna. Försök att snabbt komma igång igen. Men ta det försiktigt de första dagarna. 40

46 Fall och fallskador kan förebyggas Den här broschyren innehåller råd och tips hur du kan förebygga fallolyckor. Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv, eller tillsammans med någon, för att minska eller avlägsna riskerna för fallolyckor i hemmet och i omgivningen. Erfarenheten visar att små förändringar många gånger leder till stora förbättringar. Bevara det friska friskt Att undvika fallolyckor helt och hållet är omöjligt. Människor både vill och bör röra på sig. Det är viktigt att stimulera sådant som håller oss friska, att bevara det friska friskt. Gå en promenad i dagsljus så ofta du kan. Förutom motion får du även ett tillskott av D-vitamin. Vitaminet har en central roll för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium så att skelettet förblir starkt och friskt. Motion är en viktig skyddsfaktor mot ohälsa. Promenad eller gymnastik dagligen ger bra kondition, stärker muskler och påverkar rörlighet och balans. Tänk på att hushålls-, och trädgårdsarbete också är motion. Det är aldrig för sent att börja. 41

47 Checklista för ett säkrare hem/hemmiljö Minska risken för fallskador genom att gå en säkerhetsrond i hemmet. Det är trots allt där de flesta olyckor sker. Tag checklistan till hjälp och gå igenom alla rum. Notera eventuella risker och åtgärda det du anser vara nödvändigt. Ju fler rutor du kryssar, desto säkrare miljö skapar du för dig själv. HELA BOSTADEN KÖK Jag polerar inte mina golv. Jag har halkskydd under, eller tar bort, lösa mattor. Jag har satt fast alla lösa el- och telefonsladdar som jag kan snava över. Jag har tagit bort höga trösklar som utgör hinder. Jag har de föremål jag använder mest nåbara och lättillgängliga. Jag har en telefon lättillgänglig. Jag har god framkomlighet överallt. Jag har bra belysning och bytt ut svaga lampor. Jag har möjlighet att sitta och arbeta. HALL Jag har lättåtkomliga hängare för ytterkläder. Jag har en stadig stol att sitta på när jag klär av och på mig. Jag har en dörrmatta som är hel och stadig i kanterna. Jag ställer undan skor och lösa saker. BADRUM Jag har antihalkmatta i badkaret/duschen. Jag har en stadig matta på golvet att sätta fötterna på, när jag har badat/duschat. Jag har handtag på väggen intill badkaret/duschen. Jag har pall i duschen eller badbräda i badkaret. Jag har dörren öppen till toaletten på natten och toalettlampan tänd. SOVRUM Jag har ett stadigt nattduksbord. Jag når belysningen från sängen. Jag har en telefon vid sängen. Jag placerar ett glas vatten vid sängen då jag går och lägger mig. Jag har de köksföremål jag använder mest lättillgängliga. 42

48 TRAPPOR UTE OCH INNE Jag har halkskydd på varje trappsteg. Jag har stadiga ledstänger i alla trappor. Jag har bra belysning och ser alla trappsteg tydligt. UTEMILJÖ Jag har jämn beläggning på gångvägar. Jag har bra snöröjning och sandat/saltat. JAG SJÄLV Jag använder skor och tofflor som har bakkappa eller antihalksockor som sitter ordentligt på fötterna. Jag undviker att gå i strumplästen. Jag undviker att klättra på stolar och pallar. Jag använder broddar på skor och stövlar under vintern. Jag använder cykelhjälm och cykel med djupt insteg = damram. Jag tänker på att hålla i mig, då jag böjer huvudet bakåt. Jag symaskinstrampar med fötterna och sitter en stund på säng/stolskanten innan jag reser mig. Jag står en kort stund när jag rest mig från stol eller säng och trampar på stället. Jag har en uppladdningsbar ficklampa vid strömavbrott. DU SOM BERÖRS Jag har isdubb på käppen. Jag använder urinflaska eller fristående toalettstol vid sängen. Jag har en toalettstolsförhöjning. Jag använder dosett till mina läkemedel för att undvika feldosering. Jag har alltid trygghetslarmet på mig, även i duschen. ÖVRIGT Jag har en stol att sitta på i min affär. Jag använder stavar när jag går i skog och mark. Jag har en fungerande brandvarnare. Jag har raka ben på stolar och sängar, då går de lättare att höja med klotsar. 43

49 Kontakta oss Biståndshandläggare tel vx Information och ansökan om hemtjänst (direktnummer) Hemrehab tel vx Arbetsterapeut/sjukgymnast. Träning och hjälpmedelsbedömning i hemmet (direktnummer) Kontaktcenter tel vx Meddela kontaktcenter om du upptäcker hinder som gör det svårt att ta sig fram på gator och trottoarer. (direktnummer) Primärvård distriktssköterska/distriktsläkare Här kan du anteckna numret till din vårdcentral. Apotek Telefonnummer Sjukvårdsupplysningen Dygnet runt, telefonnummer 1177 SOS Alarm, telefonnummer 112 Övriga anteckningar Referenser: Nestor Forskning och utveckling med äldre i fokus SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering Socialförvaltningen Tel vx Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tel vx ,

50 Förebyggande insatser i hemmet Allmänt Föreningar och intresseorganisationer som bedriver ideell verksamhet kan ansöka om verksamhetsbidrag för att bistå äldre med förebyggande insatser i hemmet. Verksamhetsbidrag Socialnämnden har för 2012 reserverat kronor att fördelas som verksamhetsbidrag till sökande föreningar. Bidraget beviljas efter ansökan med presentation av planerade insatser. Bidraget avser i första hand omkostnadsersättningar och lämnas inte för insatser som den enskilde kan söka som bistånd enligt socialtjänstlagen eller för arbete som kan utföras av serviceföretag inom ramen för det så kallade RUT-avdraget. Ändamål Förebyggande insatser i hemmet ska erbjudas personer som är folkbokförda på Gotland och 67 år eller äldre. De ska vara kostnadsfria för den enskilde. Förebyggande insatser avser sådana arbetsmoment som lätt kan leda till fallolyckor. Det kan handla om att sätta upp gardiner, byta glödlampor, ta ner saker från vinden, kontrollera brandvarnare och liknande sysslor som är tunga eller kräver att pall/stege används. Vid varje förstagångsbesök ska den enskilde erbjudas en enklare riskbedömning för att så långt möjligt förebygga fallolyckor i hemmet. Checklista för en sådan säkerhetsrond finns att få hos kultur- och fritidsförvaltningen eller socialförvaltningen. Ansökan och beslut Sista dag för ansökan om verksamhetsbidrag är den 29 februari. Blankett för ansökan hämtas på eller efterfrågas via telefon eller e-post. Socialförvaltningen beslutar om tilldelning av verksamhetsbidrag. Uppföljning Föreningar och intresseorganisationer som fått verksamhetsbidrag ska redovisa genomförda aktiviteter per den 31 december Uppföljningen ska också innehålla en redovisning av antalet genomförda säkerhetsronder. Övrigt Förebyggande insatser i hemmet, som de beskrivs ovan, omfattar inte Sysslor som faller inom ramen för hemtjänstens uppdrag t.ex. städning, inköp, matlagning, tvätt och personlig omvårdnad. Tjänster som normalt erbjuds av serviceföretag t.ex. fönsterputs. Arbete som kräver hantverkskunnande t.ex. VVS-arbete, elinstallationer, byte av glas och lås. 45

51 46

52 47

53 Länsstyrelsen i Gotlands län Visby Familjefrid II slutrapport Länsstyrelsen beviljade i september 2010 Gotlands kommun kronor i hälftenfinansiering till tidiga insatser genom projektet Familjefrid II. En delrapport lämnades i maj Projektet Länsstyrelsen i Gotlands län hade i en tillsynsrapport från 2009 uppmärksammat kommunen på att det fanns ett antal behov som behövde tillgodoses för att lagstiftningens krav på kommunens arbete med och för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld skulle uppfyllas. När Länsstyrelsen på våren 2010 erbjöd utvecklingsmedel till tidiga insatser inom detta område, beslutade Socialnämnden att vidareutveckla det påbörjade arbetet inom familjefrid och sökte utvecklingsmedel till detta. Målet för projektet är Inom tre år finns en öppen verksamhet som kan erbjuda stöd till kvinnor, män och barn, bosatta på Gotland, som på något vis är utsatta för våld i nära relationer, samt till barn i familjer med annan social problematik. Inriktningen av projektet följer fyra huvudlinjer: Information om det stöd som kvinnor kan få ska utvecklas. Samordning av resurser Utveckling av systematiskt ledningssystem för kvalitet, inklusive utveckling av kompetens inom området. Stöd i behandlingsarbetet i form av gruppverksamhet. I detta ingår även stöd till missbrukande kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Projektaktiviteter Stöd till kvinnor, barn och våldsutövande män Familjefrid erbjuder stöd till kvinnor som utsatts för våld i form av gruppverksamhet samt enskilda stödsamtal. En folder samt visitkort om gruppverksamheten för kvinnor har framtagits. 48

54 Familjefrid erbjuder stöd till barn som upplever/upplevt våld i hemmet. Stödet är i form av samtal enligt Trappanmodellen för barn/ungdomar 4 18 år. Trappanarbetarna genomför också stödsamtal med barn där skyddskriteriet för Trappansamtal inte är uppfyllt. Familjefrid har ett samordnaransvar för stöd till barn som upplevt våld i hemmet. Under hösten 2011 har Familjefrid haft ett gemensamt ansvar med alkohol- och drogrådgivningen för Tryggve stödgrupper inför överflytten av samordnaransvaret vid årsskiftet Samarbetet med Mansforum fortgår liksom med individ- och familjeomsorgens kvinnofridsrepresentanter. Rekryteringsarbetet inom individ- och familjeomsorgen till Familjefrids olika delar pågår. Samarbete och utbildning Samarbete med Hälso- och sjukvården i kvinnofridsfrågor har påbörjats i form av möten med dess kvinnofridsgrupp. Personal från Familjefrid är sammankallande för FREDA-gruppen samt stöd för personal inom Äldreomsorgen och Omsorgen om funktionshindrade i ärenden där våld förekommer. Familjefrid finns som ett stöd till personalen på boendet för kvinnor som är utsatta för våld, Astrid, dels för utarbetande av rutiner då barn bor med sin mamma på institutionen och dels för hur barn som inte bor med sin mamma uppmärksammas. Medarbetare i Familjefrid har specialiserat sig inom kunskapsområdet Prostitution och människohandel för sexuella ändamål och har genomgått utbildning med syfte att kunna utbilda personal inom området. Handledning och styrgrupp Familjefrid har deltagit vid två handledningstillfällen på Utväg Skaraborg, som ingick i gruppledarutbildningen för kvinnogrupp. Under hösten har Familjefrid deltagit i handledning tillsammans med Lisa Lindell, projektledare för FREDA. Handledare är psykolog Karin Persson. Regelbundna möten med styrgruppen, där även Mansforum deltar, har hållits. Verksamhetens innehåll Gruppverksamheten för våldsutsatta kvinnor, som startade i maj, börjar närma sig slutet för de fem kvinnor som var med från början. Två kvinnor tillkom i slutet av augusti. En kvinna har börjat i slutet av november. 49

55 Enskilda samtal med våldsutsatta kvinnor pågår. De flesta av kvinnorna kommer via de olika enheterna inom individ- och familjeomsorgen. Samtalen har fått en tydligare struktur med ett uttalat syfte att motivera kvinnan att delta i gruppverksamhet. Vid behov av längre enskilda samtalskontakter hänvisas kvinnan vidare till lämplig instans. Trappansamtalen ges, sedan oktober 2011, som en insats under eller efter avslutad utredning. På så vis säkerställs att barnen som upplevt våld i familjen får den hjälp de behöver och har rätt till. Trappansamtalen som en öppen insats kommer dock att kvarstå. Förändringen skall utvärderas efter sex månader. Tre grupper inom ramen för Tryggve stödgrupper är i gång, en för barn 7 12 år och en för ungdomar år, som har föräldrar med beroendeproblematik, samt en för ungdomar som har föräldrar med psykisk ohälsa. En till tre grupper planeras under våren, efterfrågan/rekrytering till grupperna styr hur många och vilka grupper som startas. I planerna för våren 2012 ingår att komma igång med en grupp för barn som har separerade föräldrar: Skilda världar. Ett långsiktigt mål är att, efter adekvat utbildning, starta grupp för barn som upplevt våld i familjen. Gruppledarna träffas regelbundet i Tryggve resursgrupp som består av åtta medarbetare, varav sju från individ- och familjeomsorgen och en från Barn- och utbildningsförvaltningen. Rekryteringsarbetet pågår och utvecklas, exempelvis via utarbetande av hemsida och SF-bioreklam. Nytt skriftligt material planeras under våren. Mansforum har fortsatt att i viss omfattning träffa män med våldsproblematik, som har fångats upp via främst handläggare på Barn- och Familjeenheten. Såsom tidigare utför Mansforums medarbetare arbetet inom sina ordinarie tjänster inom individ- och familjeomsorgen. För närvarande är det endast två medarbetare som har möjlighet att arbeta inom Mansforum. Medarbetare i Familjefrid har deltagit vid SKL:s presentation av kunskapsöversikten om våldsförebyggande arbete med män. Planering pågår tillsammans med Mansforum för att utveckla arbetet med de våldsutövande männen. FREDA-gruppen ska träffas en gång i månaden under sex månader, november - april. Arbetet ska därefter utvärderas och användas till att fastställa strukturen inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade när våld förekommer. Familjefrid tar emot samtal, främst via telefon, från personal i ärenden som rör våld i nära relation. Medarbetare i Familjefrid har specialiserat sig inom kunskapsområdet Prostitution och människohandel för sexuella ändamål genom att delta i utbildning och deltagande i en samverkansgrupp för Gotlands län för denna målgrupp. En utbildning av olika personalgrupper inom Region Gotland avseende området Sex mot ersättning planeras i samarbete med Ungdomsmottagningen, Hälso- och sjukvården. 50

56 Familjefridsteamet har fortsatt att delta i kompetenshöjande aktiviteter såsom möten med regionens familjevåldsgrupp och utbildningsdagar samt genomförd högskoleutbildning; NCK:s Våld mot kvinnor, 15 högdkolepoäng, som nu är avslutad. Rekrytering till Familjefrids verksamheter har fortgått inom individ- och familjeomsorgen genom möten med medarbetare samt med kvinnofridsrepresentanterna. Gruppen som samordnas inom Familjefrid träffas cirka fem gånger per år. Syftet är att med hjälp av kvinnofridsrepresentanterna utveckla samordningen av resurser inom individ- och familjeomsorgen och synliggöra kvinnofridsfrågor. Måluppfyllelse Målen för Familjefrid som formulerades i ansökan 2010 är att det inom tre år finns en öppen verksamhet som kan erbjuda stöd till kvinnor, män och barn, som på något vis är utsatta för våld i nära relationer, samt till barn i familjer med annan social problematik. Stöd till kvinnor i form av gruppverksamhet och enskilda samtal kan erbjudas de kvinnor som önskar det. Rekryteringsarbetet till kvinnoverksamheten ska framöver utvidgas till att omfatta även Hälso- och sjukvården, polisen samt andra myndigheter/organisationer. Männen har möjlighet till samtalsstöd via Mansforum. Arbetet med de våldsutövande männen ska utvecklas ytterligare. Barnen och ungdomarna som upplevt våld i hemmet erbjuds enskilda samtal enligt Trappanmodellen. Barnen och ungdomarna som inte uppfyller skyddskriterierna för dessa samtal erbjuds fyra samtal utifrån deras här och nu -situation. Redovisning av kvalitativa och kvantitativa data Sju kvinnor har deltagit i gruppverksamheten. Erfarenheten hittills är att kvinnorna är positiva till gruppverksamheten. De uttrycker att gruppen är viktig för dem och att framförallt stödet från de andra kvinnorna är betydelsefullt. Familjefrid har träffat 44 kvinnor i enskilda samtal. Det huvudsakliga syftet med samtalen är att motivera till deltagande i gruppverksamhet. Samtalen fyller även funktionen att vara stödjande och motiverande till en förändring av kvinnans situation. Sedan våren 2011 har åtta barn fått samtal enl. Trappanmodellen, fem barn i Visby, två i Hemse och ett i Slite. Det yngsta barnet var fem år gammalt, det äldsta elva år, sex pojkar och två flickor. Samtalen med barn som genomförs utifrån barnens här och nu -situation startades med första samtalet i oktober Det är främst tonåringar som är aktuella, en femtonårig pojke samt två artonåriga flickor, som har påbörjat samtal i slutet av november. Både Trappansamtalen och här och nu -samtalen med barn startar med ett till två samtal med mamman och/eller pappan. Med de myndiga ungdomarna genomförs inga samtal med föräldrarna. 51

57 Beskrivning av vilka problem projektet eventuellt har haft, hur man hanterat och löst problemen samt viktiga lärdomar. Familjefrid erbjuder kvinnorna i gruppverksamheten enskilda samtal samtidigt som de deltar i gruppen, om behov av detta framkommer. En erfarenhet som gjorts att det är att föredra om det är någon annan än gruppledarna som har dessa samtal för att hålla isär de olika rollerna. Denna förändring kommer att införas framöver. Handläggarna på Barn- och familjeenheten har uttryckt ett behov av samtalsstöd för barn som inte uppfyller skyddskriterierna för Trappansamtal. Efter Rädda Barnens nätverksmöte för dem som arbetar med barn som upplever våld, började en form av samtal som handlar om barnens här och nu -situation. Samtalen genomförs i Trappananda dvs. syftet är att göra våldet talbart, avlasta skuld och skapa ett eget utrymme för barnet/ungdomen. Den som introducerat dessa samtal på andra verksamheter runt om i landet är Inger Ekbom. Medarbetarna i Familjefrid kommer att ha konsultation med henne under våren bland annat om formen och innehållet för samtalen. Redogörelse för eventuell utvärdering intern och/eller extern Gruppverksamheten kommer att utvärderas genom en utvärderingsblankett, som delas ut till kvinnorna inför deras avslut i gruppen. Barnen och ungdomarna som gått i Tryggegrupp skriver utvärdering vid sista grupptillfället. Vid inskrivningssamtalet tillfrågas de om hur/var ungdomen/föräldern fått kunskap om Tryggve, med syfte att förbättra rekryteringsarbetet. Förbättring av kompetens och insatser för projektets målgrupper Familjefrid har deltagit vid arbetsplatsträffar inom Beroendeenheten för att synliggöra våldsproblematiken även för missbrukande kvinnor. Som ett led i att samordna insatser för missbrukande kvinnor med övriga insatser inom kvinnofridsområdet är nu en medarbetare vid boendet Astrid en av kvinnofridsrepresentanterna. Ett mindre antal kvinnor med missbruksproblematik har erhållit enskilda samtal på Familjefrid, som även vid behov har slussat vidare kvinnan till boendet på Astrid. Personal från Astrid kontaktar Familjefrid när en mamma med barn skrivs in. Tillsammans utformas en struktur som anpassas utifrån respektive familjs behov. Då endast två barn varit inskrivna på Astrid har arbetssättet inte provats fullt ut. Mamman, som inte hade beroendeproblematik, har fått stödsamtal, i vilka barnen uppmärksammades, hos Familjefrid. Genom samverkan, främst inom IFO men också med våra samarbetspartners, tar Familjefrid ett helhetsgrepp om barnens situation på ett annat sätt än tidigare. Mamman, pappan och barnet/barnen kan erbjudas rätt stöd vid rätt tidpunkt. Barnens situation kan förbättras, dels genom att föräldrarna får stöd och dels genom eget stöd. Som exempel kan nämnas en familj där barnen startade med 52

58 samtal enligt Trappanmodellen, därefter påbörjades ett familjebehandlingsarbete under ett år och mamman har dessutom deltagit i Familjefrids gruppverksamhet. Pappan erbjöds men tackade nej till kontakt med Mansforum. Effekter av projektet för människor med utländsk härkomst Under projekttiden har en guide för nyanlända gotlänningar med utländsk härkomst framställts. I denna guide presenteras kontaktuppgifter för kvinnofridsåtgärder. Guiden finns på olika språk. Redovisning av kostnader fördelat på personal, lokaler och övriga kostnader. Nedanstående redovisning avser kostnader under tiden oktober 2010 till oktober Personal Lokaler Övriga kostnader (utbildning m m) Summa Intäkter: kr Framtida planer för verksamheten/integration i ordinarie verksamhet Familjefrid är nu en etablerad del av individ- och familjeomsorgen. Den tillgodoser en stor del av behoven hos personer som utsatts för och/eller bevittnat våld i nära relationer. Ett utvecklingsområde är insatser för personer som utsätter andra för detta våld. Lotta Grausne socialsekreterare Kristina Nordell socialsekreterare 53

59 54

60 55