afikmedicin Körkort med alkolås

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "afikmedicin Körkort med alkolås"

Transkript

1 Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Sektion trafikmedicin Nr 21 november 2011 Prenumerera gratis på Nyhetsbladet s. 13 Ny lag och ny förordning om behörighet för lokförare s. 8 Körkort med alkolås ett alternativ till spärrtid s. 5

2 Trafikmedicinska rådet Sektionschef Elisabet Kandell-Eriksson Utredare Lena Berglund Busk, väg Birgitta Heed, väg Eva Emilsdotter Jonsson, väg Sarah Kers, väg Camilla Wing, järnväg Läkare Lars Englund, chefsläkare Jonas Boëthius, överläkare väg Kurt Johansson, överläkare väg Stina Stenback, överläkare väg Birgitta Stener, överläkare väg Morten Sternudd, överläkare järnväg Jurister Sven Hultman, väg Margareta Lannermark Ögren, väg Monika Norberg, väg Ingar Werkström, väg Susanna Angantyr, järnväg Anna-Lena de Haan Andersson, järnväg Susanne Karlsson, järnväg Ann-Kristin Olsson, järnväg Innehåll AKTUELLT Lägesrapport från sektion trafikmedicin och körkortsenheten...4 Körkort med alkolås ett alternativ till spärrtid...5 Ny lag och ny förordning om behörighet för lokförare...8 Om trafikfarliga läkemedel i Läkemedelsboken...10 ÖVRIGT Trafikmedicinskt Centrum en tungviktare i medicinska körkortsutredningar...11 Notiser...13 FRÅGOR & SVAR Frågor och svar om trafikmedicin...14 STATISTIK Dramatisk minskning av återkallade körkort...15 PROFILEN Presentation av utredare Eva Emilsdotter Jonsson...16 Trafikmedicin nr 21 Utgivningsdatum: November 2011 Redaktion: Eva Emilsdotter Jonsson, Margareta Lannermark Ögren, Lena Berglund Busk, Monika Norberg, Adress: Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för behörigheter Box 267, Borlänge E-post:

3 Foto: Peter Tornberg Ledare Trafikmedicin är i hetluften! Som många läsare av Nyhetsbladet vet är den medicinska lämpligheten att inneha körkort en fråga av stor betydelse för den enskilde och också en fråga som får stort medialt genomslag när den diskuteras. Sommaren 2011 har media noterat att landets läkare blivit sämre på att följa den anmälningsplikt de har enligt körkortslagen om de träffar en patient som är olämplig att ha körkort. Efter att antalet läkaranmälningar i flera år ökat stadigt har det under 2010 blivit ett tydligt trendbrott nedåt. Samtidigt vet vi att kanske tio gånger fler än de som idag anmäls borde bli kända för körkortsmyndigheten innan de orsakar sig själva eller andra trafikskador i olyckor på grund av sjukdom. Diagrammet på sidan 15 om hur många körkort som återkallas av medicinska skäl är också en bekymmersam läsning. Hur kan Transportstyrelsen agera för att det svenska systemet för att se till att körkortsinnehavare är medicinskt lämpliga håller för en granskning från EU? På Vägverkets tid gjordes en utredning om hur man kunde förbättra läkares följsamhet till anmälningsskyldigheten. Utredningen mynnade ut i förslaget om Trafikmedicinska Centrum och Enheter inom sjukvården dit läkare kunde remittera patienter när man kände sig osäker. Läkare var beredda att larma, men inte hålla i yxan som en kollega uttryckte sig. Är det kanske dags att ta fram den idén igen och lösa de problem med finansiering och huvudmannaskap som ledde till att den inte genomfördes då? Eller finns det andra sätt att underlätta för landets läkare att ge sitt bidrag till nollvisionen? I detta nummer finns en beskrivning av hur man arbetar på det, i dag enda och någorlunda kompletta, trafikmedicinska centrum som finns på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Den framgångsrika försöksverksamheten med alkolås efter rattfylleri kommer från januari 2012 att ges en permanent form och förhoppningsvis locka fler än idag genom att det blir billigare att vara med och att alternativet är en längre tid utan körkort. I detta nummer av Nyhetsbladet finns en fyllig genomgång av formerna för alkolås efter rattfylleri. Förhoppningen att den läkare som ställer diagnosen alkoholmissbruk eller alkoholberoende också skulle kunna hjälpa sin patient att få möjlighet att fortsätta att köra under garanterat nyktra former, har ännu inte infriats. Men möjligheten till alkolås innan rattfylleri diskuteras fortfarande. Landets 15 konsultläkare, som arbetat i anslutning till körkortsenhetens utredare på de olika enheterna i landet, har nyligen förts över dit också organisatoriskt. Vi läkare som arbetar på Transportstyrelsens Trafikmedicinska råd på Väg- och järnvägsavdelningen i Borlänge blir kvar här. Vi kommer som förut att stötta körkortsenheten och konsultläkarna med samråd i knepiga ärenden och också ordna utbildningar för dessa som förut. Jag tror att den närmare knytningen till de arbetskamrater konsultläkarna tillfrågas av, kommer att ge en ännu högre kvalitet i de trafikmedicinska bedömningarna och kanske också ge ökad kostnadseffektivitet. På sidan 10 finns läsning om ny samlad kunskap om läkemedel i trafiken och på sidan 13 finns information om PM angående förenklad hantering när det gäller körkortsansökan för den som har ADHD eller motsvarande. Trevlig läsning! Lars Englund, chefsläkare, Transportstyrelsens Trafikmedicinska råd Trafikmedicin nr 21 november

4 AKTUELLT Lägesrapport från sektion trafikmedicin och körkortsenheten Sektion trafikmedicin Den 1 april 2011 slogs Vägtrafikavdelningen och Järnvägsavdelningen ihop till Väg- och järnvägsavdelningen. Sammanslagningen innebar att sektion trafikmedicin nu också har tillförts personal från trafikmedicin järnväg, överläkare Morten Sternudd och utredare Camilla Wing. De handlägger bl.a. medicinska dispenser inom spårbunden trafik (järnväg, spårväg och tunnelbana). Sammanslagningen innebär att sektionen behöver lära sig varandras trafikmedicinska regelverk och praxis, att göra mallar, blanketter och övrig information så likartad som möjligt. Detta arbete har precis påbörjats och kommer att fortgå en lång tid framöver. Ärendeinströmningen från körkortsenheten har under året varit stor eftersom körkortsenheten lagt stora resurser på att beta av de långa köerna med medicinska bevakningsvillkor från länsstyrelserna. Många av dessa ärenden har varit komplicerade, inte minst med tanke på att de legat så länge i kö, varför många av dem skickats vidare till sektion trafikmedicin. Även på järnvägssidan har ärendemängden varit mycket stor och det nya lokförardirektivet har också inneburit mer arbete. Ni kan läsa mer om lokförardirektivet på sidan 8. Överläkare Bo Bjerre har under året gått i pension och ersatts med överläkare Birgitta Stener. En ny utredare, Lena Berglund Busk, har anställts under sommaren, och överläkare Kurt Johansson har varit fortsatt timanställd på 20 procent. Den 1 januari 2012 införs nya regler om alkolås. Den som gjort sig skyldig till eller är misstänkt för rattfylleri kan ansöka hos Transportstyrelsen om att få körkort med alkolåsvillkor istället för att körkortet återkallas med en spärrtid. De medicinska föreskrifterna håller just nu på att revideras och revideringen gäller den här gången kapitel 1, 12 och 13 för att överensstämma med de nya alkolåsföreskrifterna. De nya medicinska föreskrifterna kommer att träda ikraft den 1 mars Körkortsenheten Körkortsenheten har under året tagit in extra personal och jobbat hårt med att få bort de långa köerna med utredningsärenden, bl.a. de medicinska bevakningsvillkoren. Arbetsbelastningen har också varit mycket hög för konsultläkarna. I oktober meddelade körkortsenheten att kön med de införlivade ärendena från länsstyrelserna nu var avklarad. Konsultläkarna som tidigare organisatoriskt tillhört sektion trafikmedicin har från slutet av september förts över till körkortsenheten. Fördelarna blir att konsultläkarna då tillhör den verksamhet där de till största delen arbetar, beslutsvägarna blir kortare och eventuella problem som upptäcks kan åtgärdas snabbare. Även rollerna mot sektion trafikmedicin och Trafikmedicinska rådet förväntas bli tydligare. Hela trafikregistret står nu inför en stor omorganisation och körkortsenheten kommer att bli en egen avdelning med Katarina Fröberg som avdelningschef. Körkortsavdelningen kommer att få fyra enheter varav två blir utredningsenheter som kommer att handlägga medicinska ärenden. Konsultläkarna kommer att tillhöra en av dessa utredningsenheter. Elisabet Kandell-Eriksson, chef på sektion trafikmedicin 4 Trafikmedicin nr 21 november 2011

5 AKTUELLT Körkort med alkolås ett alternativ till spärrtid Nyheter från januari 2012 De nya reglerna om körkort med alkolåsvillkor finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås Den som har gjort sig skyldig till eller är misstänkt för rattfylleri eller grovt rattfylleri kan ansöka hos Transportstyrelsen om att få körkort med alkolåsvillkor, istället för att körkortet återkallas med en spärrtid. Den 1 januari 2012 införs nya regler om alkolås. Redan idag finns en möjlighet att få körkort med alkolåsvillkor inom ramen för en försöksverksamhet, men 2012 införs ett nytt och permanent villkorssystem. Syftet med de nya reglerna är att få fler att välja alkolås och att därmed minska trafikonykterheten och antalet alkoholrelaterade trafikolyckor. Enligt de nya reglerna krävs färre läkarintyg under villkorstiden och färre kontroller av alkolåset. Ansöknings- och deltagaravgiften har också tagits bort. I försöksverksamheten måste fordonet vara utrustat med alkolås i 2 år, men i det nya systemet är villkorstiden 1 eller 2 år utifrån en indelning i en högrisk- eller lågriskgrupp. Den enskildes kostnader för alkolåsvillkor bedöms därför bli lägre i det nya systemet än i försöksverksamheten, i vart fall för den som tillhör lågriskgruppen. Samtidigt skärps reglerna på alkolåsets funktion för att öka trafiksäkerheten och rättssäkerheten. Om körkortet är förenat med alkolåsvillkor enligt de nya reglerna står villkorskoden 107 på körkortets baksida. En förutsättning för att överhuvudtaget få körkort med villkor om alkolås är att personen har gjort sig skyldig till eller är misstänkt för trafiknykterhetsbrott med alkohol. Den vars körkort återkallas på grund av diagnosen missbruk eller beroende eller opålitlighet i nykterhetshänseende, men som inte har gjort sig skyldig till eller är misstänkt för trafiknykterhetsbrott, kan alltså inte få körkort med villkor om alkolås. För att få köra körkortspliktigt fordon måste alkolås vara installerat i fordonet och det är bara tillåtet att köra i Sverige. Alkolåset måste vara godkänt av Transportstyrelsen. En skillnad mot tidigare är att möjligheten att få körkort med villkor om alkolås kommer att omfatta alla körkortsbehörigheter, d.v.s. även motorcykel, under förutsättning att personen hade förarbehörigheten vid rattfylleriet. En nyhet är också att den som har prövotid på sitt körkort kan få körkort med villkor om alkolås. Något nytt förarprov för att få tillbaka körkortet efter villkorstiden behövs inte. Narkotikabruk och andra medicinska hinder för alkolås Den som gjort sig skyldig till (eller misstänks för) trafiknykterhetsbrott med påvisande av narkotika kan inte få körkort med villkor om alkolås. Detsamma gäller om bruk av narkotika konstateras vid provtagning inför ansökan om alkolås eller under villkorstiden. Det bör noteras att allt bruk av narkotika är hinder för alkolåsvillkor enligt de nya reglerna. Inte heller bruk av narkotikaklassat läkemedel är därmed tillåtet, inte ens om detta används i enlighet med läkares ordination. De allmänna medicinska kraven för körkort t.ex. om syn, diabetes och epilepsi, måste givetvis vara uppfyllda för att körkort med villkor om alkolås ska kunna medges. Det finns dock ett undantag; även den som har diagnosen missbruk eller beroende av alkohol kan få körkort med alkolåsvillkor. Villkorstidens längd 1 eller 2 år Som anges ovan kommer villkorstiden att bestämmas till 1 eller 2 år. Villkorstiden bestäms av Transportstyrelsen och ska vara 2 år för en så kallad högriskgrupp om någon av följande situationer är uppfyllda: grovt rattfylleri, upprepat rattfylleri inom de fem senaste åren eller diagnosen alkoholberoende eller alkoholmissbruk (i kombination med rattfylleri). För övriga personer ska villkorstiden vara 1 år (lågriskgrupp). Den som har en villkorstid på 1 år men får diagnosen alkoholmissbruk eller alkoholberoende under villkorstiden får villkoret förlängt till 2 år. Från informationsfilmen om alkolås som Transportstyrelsen tagit fram. Trafikmedicin nr 21 november

6 AKTUELLT Läkarkompetens och allmänt om provtagningen Läkarintyg får utfärdas endast av läkare med specialistkompetens i psykiatri eller annan specialistkompetent läkare med god kunskap om och erfarenhet av missbruksfrågor. Detta gäller vid ansökan om körkort med villkor om alkolås, under villkorstiden samt i de fall det krävs läkarintyg för återfående av körkort efter villkorstiden. Även under uppföljningen efter villkorstiden får intyg utfärdas endast av sådan läkare. Försöksverksamhetens krav på anvisningsläkare gäller däremot inte i det nya systemet. CDT och GT är obligatoriska alkoholmarkörer vid den provtagning som görs inför, under och efter villkorstiden. Kallelse till provtagning bör ske med kort varsel och proverna ska analyseras vid ackrediterat laboratorium. Lägsta antal provtagningstillfällen anges i Transportstyrelsens föreskrifter. När krävs läkarintyg (inkl. provtagning)? Som nämns ovan kommer det att krävas färre läkarintyg under villkorstiden men för vissa kommer det att ske en uppföljning efter villkorstiden, en skillnad mot idag. Ansökan om alkolåsvillkor och villkorstid: Den som ansöker om alkolåsvillkor måste lämna in ett läkarintyg och redovisa provtagning för alkohol och narkotika. Även under villkorstiden krävs läkarintyg vid minst ett tillfälle och redovisning av provtagning. Ytterligare krav på läkarintyg och provtagning kan ställas beroende på olika omständigheter under villkorstiden. Till skillnad från i försöksverksamheten krävs det inte att nykterhet avseende alkohol verifieras under villkorstiden för att personen ska få behålla körkortet med alkolåsvillkor. Upptäckt av narkotikabruk under villkorstiden medför dock att körkortet återkallas. Körkort utan villkor om alkolås efter villkorstiden: Den som tillhör lågriskgruppen måste endast ansöka om körkortstillstånd och lämna in en hälsodeklaration och synintyg för att få körkort utan villkor om alkolås efter villkorstidens slut. Denna grupp omfattas alltså inte av något krav på läkarintyg och provtagning vid ansökan om körkortstillstånd. Den som tillhör högriskgruppen och har haft en villkorstid på 2 år på grund av diagnosen missbruk eller beroende av alkohol ska lämna in ett läkarintyg och prover för att återfå körkortstillstånd och körkort utan villkor om alkolås efter villkorstiden. Detsamma gäller den som har alkolåsvillkor och som har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri inom fem år före ansökan om körkortstillstånd eller inom denna femårsperiod gjort sig skyldig till rattfylleri vid upprepade tillfällen. Den som har ett missbruk eller beroende av alkohol måste följa de vanliga reglerna om verifiering av nykterhet i 12 kap. i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. för att återfå körkort utan villkor om alkolås. Den som ska lämna in läkarintyg efter grovt rattfylleri eller rattfylleri vid upprepade tillfällen inom fem år före ansökan om körkortstillstånd, ska följa reglerna om intyg och provtagning i alkolåsföreskrifterna (TSFS 2011:71). Uppföljning av körkort utan alkolåsvillkor: Den som måste lämna läkarintyg för att få körkort utan alkolåsvillkor ska också följas upp med ytterligare två läkarintyg och provtagning efter villkorstiden. En observationstid på totalt 18 månader är här tillräcklig, vilket kan jämföras med den tvååriga uppföljning som annars sker efter återkallelse på grund av missbruk eller beroende men motsvarar den uppföljning som krävs efter spärrtid på grund av grovt rattfylleri. Extra krav på läkarintyg och provtagning under villkorstiden och för återfående av körkort utan villkor om alkolås kan beslutas för både lågriskgruppen och högriskgruppen, beroende på omständigheter som framkommer under villkorstiden. Från informationsfilmen om alkolås som Transportstyrelsen tagit fram. 6 Trafikmedicin nr 21 november 2011

7 AKTUELLT Vad händer vid nytt trafikbrott eller annan misskötsamhet under villkorstiden? Vid nytt rattfylleri eller annat allvarligt trafikbrott under villkorstiden återkallas körkortet med vanlig spärrtid. Någon möjlighet att på nytt få körkort med alkolåsvillkor i anslutning till detta finns inte. Mindre allvarliga trafikbrott ger däremot bara paus i villkorstiden. Den som t.ex. vid upprepade tillfällen försöker att starta fordonet med alkohol i utandningsluften eller försöker manipulera alkolåset kan förlora rätten att köra med alkolås och får då körkortet återkallat. Ansökan om villkor och ytterligare information De närmare reglerna anges i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås som finns på Här kommer det också att finnas särskild information för läkare. De övergripande bestämmelserna anges i körkortslagen (1998:488) och körkortsförordningen (1998:980) På körkortsportalen och på finns också övrig information och aktuella telefonnummer till Transportstyrelsen. Blanketten för Ansökan om innehav av körkort med villkor om alkolås, viljeförklaring och läkarintyg beställs av sökande på eller på telefon I denna blankett ingår alltså även blanketten för läkarintyget. Läkare som vill beställa enbart blanketten för läkarintyget kan göra detta på körkortsportalen under fliken Företag. Från informationsfilmen om alkolås som Transportstyrelsen tagit fram. Konsekvenser för den som inte ansöker om alkolåsvillkor Den som inte ansöker om körkort med villkor om alkolås (eller av någon anledning inte uppfyller kraven för att få sådant villkor) kommer att få en spärrtid på körkortet som motsvarar den tid som annars skulle ha meddelats som villkorstid. Det innebär t.ex. att den som idag får en spärrtid på några månader kommer att få en spärrtid på 1 år. Den gamla försöksverksamheten fortsätter under en övergångsperiod Villkorlig återkallelse av körkortet enligt bestämmelserna i försöksverksamheten kan medges längst till och med den 31 december Eftersom villkorstiden för dessa körkortsinnehavare är 2 år kommer körkortsinnehavare i de båda systemen att finnas parallellt till och med den 31 december Bestämmelserna om försöksverksamheten finns i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:90) om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:67) om utvidgad försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse. Det är inte möjligt att byta villkorssystem från försöksverksamheten till det nya villkorssystemet eller tvärtom. Den som har körkort med villkorlig körkortsåterkallelse i försöksverksamheten har villkorskoden 105 på körkortet. Ingar Werkström, jurist på Trafikmedicinska rådet Hur fungerar alkolåset? Föraren måste blåsa i alkolåset för att kunna starta fordonet. Även under färden kommer alkolåset slumpvis signalera att utandningsprov i låset krävs. Alkolåset ska liksom tidigare genomgå service vid särskilda serviceställen under villkorstiden. I samband med service överförs data från alkolåset till Transportstyrelsen digitalt. Det nya minimikravet är att sådan service och överföring av uppgifter endast behöver ske var 6:e månad. Upprepade försök att starta fordonet med alkohol i utandningsluften, försök att manipulera alkolåset eller underlåtenhet att lämna utandningsprov under färd kan leda till krav på tätare kontroll av alkolåset. Om utandningsprov under färd inte lämnas efter signal och påminnelsesignal måste fordonet lämnas in till verkstad för service och överföring av uppgifter från alkolåset till Transportstyrelsen inom en vecka. Om detta inte görs kan fordonet inte startas. Trafikmedicin nr 21 november

8 AKTUELLT Ny lag och ny förordning om behörighet för lokförare Den 1 juli 2011 trädde en ny lag och en ny förordning om behörighet för lokförare i kraft. Författningarna har sin grund i det s.k. lokförardirektivet (2007/59/EG), som bl.a. syftar till att uppnå fri rörlighet för lokförare. Transportstyrelsen har mot denna bakgrund beslutat om föreskrifter, bl.a. om hälsokrav för de förare som omfattas av lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Sedan tidigare finns Järnvägsinspektionens föreskrifter (BV-FS 2000:4) om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten. Dessa föreskrifter fortsätter att gälla för den personal som inte omfattas av lagen om behörighet för lokförare. Järnvägsinspektionens föreskrifter riktar sig till verksamhetsutövarna. De nya hälsoföreskrifterna, Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:61) om hälsokrav m.m. enligt lagen om behörighet för lokförare, riktar sig till förarna. De läkare och psykologer som undersöker förarna måste ha ett särskilt tillstånd av Transportstyrelsen. Verksamhetsutövarna har dock, trots den nya regleringen, fortfarande ett ansvar för att ha lämplig personal (jfr 2 kap. 3-4 järnvägslagen (2004:519)). De nya hälsoföreskrifterna gäller från och med den 29 oktober i år för de förare som framför järnvägsfordon även i andra sta- ter än Sverige. Gamla medicinska dispenser fortsätter att gälla enligt de villkor som har angivits i varje enskilt beslut. Hälsokrav Grundläggande krav för förarbevis är att man är fysiskt och psykiskt lämplig att framföra järnvägsfordon. Hälsokraven är alltså knutna till förarbeviset. Det är läkare och psykologer med särskilt tillstånd som gör en bedömning av lämpligheten. I föreskrifterna talas om fysisk, psykisk och yrkespsykologisk lämplighet (4 ). Det finns vissa tillstånd där läkaren eller psykologen inte får utfärda utlåtande om lämplighet och där Transportstyrelsens bedömning krävs. Detta gäller olika tillstånd som räknas upp i 3 tredje stycket i föreskrifterna, t.ex. missbruks- och beroendetillstånd och sömn- och vakenhetsstörningar. I ett sådant fall ska det medicinska underlaget överlämnas till Transportstyrelsen för bedömning. Detta förfarande liknar dagens medicinska dispenser som meddelas av Transportstyrelsen. Undersökningar De nya föreskrifterna för med sig krav på medicinska undersökningar, där fysisk och psykisk lämplighet granskas, och 8 Trafikmedicin nr 21 november 2011

9 AKTUELLT yrkespsykologiska undersökningar där yrkespsykologisk lämplighet granskas. De inledande medicinska undersökningarna liknar de undersökningar som görs idag. Föraren fyller i en hälsodeklaration och läkaren ställer frågor och gör olika kontroller. Yrkespsykologiska undersökningar är en ny företeelse som följer av lokförardirektivet. Transportstyrelsen har valt att reglera den inledande yrkespsykologiska undersökningen enligt de minimikrav som direktivet ställer. Föraren ska genomgå regelbundna hälsokontroller minst vart tredje år upp till 55 års ålder och därefter varje år. Föraren ska även fylla i en hälsodeklaration. För en förare som har fyllt 40 år ska undersökningen, förutom i föreskrifterna angivna obligatoriska moment, innehålla en bedömning av ett EKG efter undersökning vid vila. Särskilt tillstånd De läkare som utför de medicinska undersökningarna ska ha särskilt tillstånd av Transportstyrelsen. För att få utföra en inledande yrkespsykologisk undersökning krävs att man är psykolog eller läkare med särskilt tillstånd att utföra just inledande yrkespsykologiska undersökningar. Ansökan om särskilt tillstånd görs på av Transportstyrelsen fastställd blankett. I 2 kap. 12 andra stycket lagen om behörighet för lokförare talas om att man ska vara oberoende, vara opartisk och ha tillräckliga yrkeskvalifikationer. I Transportstyrelsens föreskrifter ställs krav på giltig psykolog-/ läkarlegitimation och att man ska kunna styrka kunskaper om de risker som är förenade med säkerhetsarbete i järnvägsmiljö. De företagsläkare som undersöker förare idag ska i de allra flesta fall efter ansökan kunna beviljas särskilt tillstånd. De som ska utföra de inledande yrkespsykologiska undersökningarna ska, förutom det nyss sagda, kunna styrka kunskaper om yrkespsykologiska bedömningar och visa att man har kännedom om för ändamålet relevanta undersökningsmetoder. Morten Sternudd, överläkare på Trafikmedicinska rådet Susanna Angantyr, jurist på Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin nr 21 november

10 AKTUELLT Om trafikfarliga läkemedel i Läkemedelsboken Det finns en producentobunden information när det gäller behandling med läkemedel som kallas Läkemedelsboken. Den ges ut av Läkemedelsverket och finns både som en tjock bok och i en version på nätet. Alla läkare får den gratis och den är för dem ett bra komplement till den stora läkemedelsbibeln FASS som har information om varje läkemedel för sig. I Läkemedelsboken finns både specifik information om olika sjukdomars behandling och information om läkemedelsanvändning mer allmänt. Dessutom innehåller nätversionen i år en alldeles utmärkt och aktuell genomgång av effekter av olika trafikfarliga läkemedel. Avsnittet är författat av överläkare Kurt Johansson på Trafikmedicinskt Centrum vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Han är numera också knuten till Transportstyrelsens Trafikmedicinska råd som överläkare på sektion trafikmedicin i Borlänge. Om man är i en situation där man undrar om ett läkemedel är farligt i trafiken kan man börja med att söka på läkemedlets namn i FASS på Här finns för övrigt också den information om risker i trafiken som motsvarar den som finns i läkemedelförpackningens bipacksedel. En sökning på till exempel Stesolid i FASS anger då att Stesolid innehåller den aktiva substansen Diazepam. Sedan kan man läsa vidare i Läkemedelsbokens interaktiva nätdel på Listningar/Lakemedelsboken och där leta upp avsnittet om Trafik, riskfyllt arbete och läkemedel. Här kan man läsa om denna substans under avsnittet Läkemedelsgrupper; N05B anxiolytika och i denna del under Enskilda substanser; Diazepam läsa om vad vetenskapliga studier visat om påverkan på t.ex. tendens till vinglig körning i jämförelse med alkoholpromille. För den som enkelt vill söka efter en substans i enbart avsnittet om läkemedel i trafiken kan man på vanligt sätt söka i den pdf-fil som finns på under rubriken Är din medicin trafikfarlig Arbetet bygger på mer än 400 vetenskapliga artiklar och är mycket mer allsidigt och nyanserat än den sedan länge övergivna informationen med varningstriangel på läkemedelsförpackningarna. För att ett bruk av läkemedel ska kunna bli hinder för körkort krävs det att behandlingen är läkarordinerad att användas regelbundet över en längre tid och att den vid en prövning enligt vad som sägs i 12 kap. 16 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (TSFS 2010:125) bedöms vara en trafiksäkerhetsrisk. I denna fråga är det nu aktuella kapitlet ett gott stöd i bedömningen. Lars Englund, chefsäkare på Trafikmedicinska rådet Inledningsavsnittet är en utmärkt introduktion till området läkemedel i trafiken och kan med fördel läsas av alla som förskriver eller använder läkemedel. Ladda hem pdf Trafik, riskfyllt arbete och läkemedel som finns under kapitlet Läkemedelsanvändning på 10 Trafikmedicin nr 21 november 2011

11 ÖVRIGT Trafikmedicinskt Centrum en tungviktare i medicinska körkortsutredningar Trafikmedicinskt Centrum TrMC startades hösten 1997 i organiserad form och med en egen mottagningsverksamhet på dåvarande Huddinge sjukhus (numera Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge). Forskningen om äldres olyckor hade startat många år tidigare och när ryktet spred sig började det också komma remisser från läkare för att få hjälp med körkortsmedicinska bedömningar huvudsakligen i samband med demenssjukdomar. Från att under 1997 fått 103 remisser har antalet remisser ökat under årens lopp och är nu uppe i över remisser per år. Innan 2011 är till ända, kommer TrMC att ha passerat remisser för körkortsutredningar. De specialiteter som remitterar är allmänmedicin (21 %), geriatriker (27 %) och 18 % söker själva efter villkor/föreläggande. TrMC har under årens lopp skrivit körkortsintyg. Av dessa har det i fall rekommenderats att alla behörigheter skulle återkallas på medicinska grunder, huvudsakligen enligt kapitel 10 (demenssjukdomar och kognitiv svikt) i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Som god tvåa kommer kapitel 2 (synfunktioner). I 259 fall rekommenderade TrMC att återkalla högre behörigheter. Fortsatt innehav men med villkor om läkarintyg rekommenderades i fall. Villkor glasögon (eller motsvarande) föreslogs i 81 fall och olika former av anpassning av fordonet i 98 fall. Åldersstrukturen på patienterna och vilken specialitet som remitterande läkare har ses i diagrammen på sidan 12. Personal Personalstaben på TrMC är numera två psykologer på heltid (varav en, Catarina Lundberg, är chef för verksamheten). Det finns dessutom alltid en PTP-psykolog (motsvarar läkarnas AT innan legitimation) och ofta en psykologkandidat som utför tester under handledning. På läkarsidan finns det två underläkare, båda legitimerade men inte formellt specialistkompetenta även om en av dem har arbetat på TrMC i många år. Medicinskt ansvarig är överläkare Kurt Johansson, specialist i geriatrik, som efter uppnådd pensionsålder numera arbetar på timmar för att bl.a. vidimera alla körkortsintyg (anmälan och villkorsintyg) som lämnar TrMC. På deltid finns två arbetsterapeuter som arbetar med viss basal kognitiv testning, bedömningar av anpassningsbehov och gör även tillsammans med trafiklärare praktiska körtest i svåra fall. Det finns två testassistenter (en som arbetar heltid och en som arbetar halvtid) som testar patienterna i en enkel körsimulator (simultankapacitetstest) och gör synfältsundersökningar. För att sköta logistiken finns också en erfaren assistent. En så liten personalstyrka är givetvis känslig för sjukfrånvaro varför många har kunskaper för att kunna utföra de olika arbetsuppgifterna. Vilken typ av patienter utreds vid TrMC? Huvudindikationen är demens och kognitiv svikt av olika orsaker förutom demenssjukdomarna också resttillstånd efter stroke och traumatiska hjärnskador. Även andra sjukdomar kan leda till kognitiv svikt, exempelvis MS, Parkinson, beroende/missbruk, psykossjukdom, diabetes m.fl. Vissa läkemedel kan påverka hjärnans kapacitet och där testas ibland dessa personer och samtidigt kontrolleras nivån av läkemedlet som tas med blodprov. ADHD och Aspergers syndrom är en inte ovanlig diagnos, där TrMC utreder med psykologtestning. Förutom de mentala funktionerna utreder TrMC också behovet av fordonsanpassning där samarbete sker med Trafikverkets trafikinspektörer för villkorskodningen. Några ur personalen vid TrMC. Foto: Kurt Johansson TrMC har inte kompetens att utreda alla personer som remitteras, utan när det gäller beroende/missbruk hänvisas dessa till beroendecentrum för läkarintyg/provtagningar för att styrka nykterhet. Personer med hjärt-kärlsjukdom, som har en risk att återinsjukna, hänvisas till kardiolog eller ibland neurolog (kärlmissbildningar i hjärnan). De personer som behöver diabetesintyg hänvisas till behandlande läkare respektive ögonklinik o.s.v. Trycket på TrMC är som läsaren säkert förstår stort och TrMC måste vara hårda i sin remissbedömning och många får avslag men med goda råd för fortsatt handläggning. Inte sällan formuleras en anmälan åt remitterade läkare när det klart framgår av remissuppgifterna att personen inte uppfyller körkortskraven. Vad innehåller en körkortsmedicinsk utredning och vilken tid tar den? En normalpatient med kognitiv svikt/tidig demens får innan denne träffar läkare genomgå ett simultanförmågetest (30 minuter) och, om det finns skäl (stroke, diabetes etc.), även en synfältsundersökning (numera Humphrey 30-2 samt binokulär Esterman). Läkarundersökningen tar cirka 1 timme och Trafikmedicin nr 21 november

12 ÖVRIGT innehåller förutom anamnes (sjukhistoria) en sedvanlig klinisk undersökning (lyssna på hjärta, mäta blodtryck och kontrollera neurologiska funktioner), ett par enkla test av kognitiva funktioner (femsaksprov och kubkopiering) och synundersökning (statisk och dynamisk synskärpa). Ibland är läkarundersökningen tillräcklig för att göra en anmälan om olämplighet att ha körkort, men inte sällan får patienten komma tillbaka för en neuropsykologisk testning. En testning tar cirka tre timmar med patienten och minst lika lång tid att göra en utvärdering av resultaten och skriva utlåtandet. Läkaren väger sedan samman sina egna resultat med psykologens utlåtande och har nu oftast tillräckligt underlag för sitt beslut. Inte sällan kvarstår tveksamheter, speciellt för tidigare yrkesförare med gedigen körerfarenhet som i viss mån kan kompensera för kognitiva nedsättningar. Där kan arbetsterapeuten hjälpa till och tillsammans med trafiklärare genomföra ett praktiskt körtest för att undersöka om de iakttagna kognitiva nedsättningarna visar sig i praktisk körning. Forskning, utveckling och undervisning Den vetenskapliga kompetensen hos personalen är förhållandevis hög. Tre personer har disputerat, en är doktorand och en har magisterutbildning. Flera projekt har under årens lopp genomförts vid TrMC. Det senast redovisade är en flerårig uppföljning av cirka 500 äldre försäkringstagare med avsikten att undersöka om man genom läkarundersökning och testning kunde förutsäga vilka som kommer att bli inblandade i trafikolyckor. Rapporten kommer att lämna tryckeriet i början av december (TrMC rapport nr 7). TrMC svarar också för undervisningen i trafikmedicin under läkarutbildningen, en lektionstimme (som det inte är obligatorisk närvaro på) inte mycket att skryta med, men bättre än inget alls. Andra transportslag Till TrMC finns även knutet en sjöfartsläkare och två flygläkare. Kurt Johansson, överläkare på Trafikmedicinskt Centrum Remittenter Åldersstruktur Antal Antal Punkt Punkt Punkt 7 Punkt Geriatrik Allmänläkare Rehab Medicin Neurolog Ögonläk Psykiatriker Barnläkare Neurokirurg Rheumatolog Övriga Sökt själv Trafikmedicin nr 21 november 2011

13 ÖVRIGT ÖVRIGT Notiser Urinstickor duger aldrig i körkortsärenden! På förekommen anledning vill Trafikmedicinska rådet påminna om att det inte duger med provtagning med stickor i körkortsärenden, alltså inte heller i den första fasen, eller det som vi brukar kalla screeningtest eller screeningsundersökning. Urinprovtagning ska alltid göras med prov som skickas till ett laboratorium. I de förändringar i TSFS 2010:125 som kommer att göras i början av nästa år och som är föranledda av annorlunda (och bättre) skrivningar i alkolåsföreskrifterna, kommer det tydligt att framgå att all sådan provtagning alltid ska göras på ackrediterat laboratorium. Även när screeningprov skickas till ett laboratorium, innebär positiva prover i screeningomgången att dessa ska verifieras genom mer noggrann analys så att felkällor försvinner. Sådan analys sker ofta vid annat, mer kvalificerat laboratorium. Provtagning med urinstickor för droger har sin plats i andra situationer t.ex. för att snabbt kunna kontrollera nykterhet när man återvänder till ett behandlingshem efter permission eller i arbetslivet. Osäkerheten i avläsningssituationen och det faktum att det ofta är den som tar provet som också direkt inför patienten ska ge besked om utfallet, gör också att det är mindre lämpligt i körkortssammanhang. Lars Englund, chefsläkare på Trafikmedicinska rådet PM, läkarintyg för körkort vid ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd Nu finns PM angående förenklad hantering när det gäller körkortsansökan för den som har ADHD och motsvarande att läsa på Transportstyrelsens hemsida PM_ADHD_mm_sep2011.pdf Önskar du prenumerera gratis på Nyhetsbladet? Medicinska Riksstämman 2011 Den Medicinska Riksstämman inträffar i år den 30 november 2 december vid Stockholmsmässan i Älvsjö. Transportstyrelsen finns i monter A07:31. Den kommer att bemannas av läkare, jurister och utredare från respektive transportslag. I år kommer bland annat fokus att läggas på de nya reglerna om alkolås och på information om den nya lagen gällande lokförardirektivet. Välkommen till vår monter för information, diskussion och tipsfrågor. Kontakta då eller på sektion trafikmedicin, Transportstyrelsen. S T O C K H O L M Trafikmedicin nr 21 november

14 FRÅGOR & SVAR Frågor och svar om trafikmedicin Fråga från allmänheten Svar av jurist Margareta Lannermark Ögren Jag innehar körkort med behörigheterna A BE C. C-behörigheten har villkoret 101 (får inte köra tung lastbil i yrkesmässig trafik). Jag hade fram till 2004 behörigheterna A BE CE, varefter CE blev C med villkor 101 på grund av insulinbehandlad diabetes typ 2. Jag skulle nu vilja veta vad som krävs för att få tillbaka CE utan villkor då paragrafen i yrkestrafiklagen (1998:490) gällande detta ändrades den 1 maj 2009 samt beroende på ett jobberbjudande gällande lastbil med släp. Bestämmelser om vilka medicinska krav som gäller för innehav av körkort m.m. har tidigare funnits i Vägverkets föreskrifter 1996:200 och från den 1 maj 2008 i Vägverkets föreskrifter 2008:158. Från och med den 1 september 2010 gäller nya medicinska föreskrifter och dessa finns nu i Transportstyrelsens föreskrifter 2010:125. Enligt föreskrifterna 1996:200 var diabetessjukdom som behandlas med insulin hinder för bl.a. behörigheterna C och CE. Om sjukdomen var välbalanserad kunde man dock få behålla behörighet C med villkoret att inte köra tung lastbil i yrkesmässig trafik (villkor 101). Enligt samma föreskrifter kunde den som hade behörighet CE och som drabbades av diabetes som kräver insulinbehandling medges fortsatt innehav av denna behörighet under förutsättning att sjukdomen var välbalanserad och i övrigt komplikationsfri och att personen hade stort behov av behörigheten. Eftersom du inte fick behålla behörighet CE (utan enbart C) måste länsstyrelsen ha bedömt att du inte uppfyllde de förutsättningar som angetts i meningen innan. I föreskrifterna 2008:158 infördes en möjlighet att inneha behörighet C och CE (både fortsatt och nytt innehav) för den som har insulinbehandlad diabetes typ 2 och har förmåga att känna varningstecken på akut hypoglykemi och genomför egenkontroller av blodsocker. Motsvarande bestämmelse finns i nu gällande föreskrifter 2010:125. Du uppger att du har diabetes typ 2. En förutsättning för att kunna få behörighet CE utan begränsning till ej yrkesmässig trafik enligt nu gällande regler är att du har förmåga att känna varningstecken på akut hypoglykemi eller aldrig har haft hypoglykemi och genomför egenkontroller av blodsocker. Huruvida du uppfyller dessa förutsättningar för att få behörighet CE ska i första hand prövas av Transportstyrelsens körkortsenhet och det gör du genom att skicka in en ansökan om körkortstillstånd och läkarintyg. 14 Trafikmedicin nr 21 november 2011

15 STATISTIK Dramatisk minskning av återkallade körkort Personer som fått körkortet återkallat enligt 5 kap. 3 8 (inte följt ett föreläggande om att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov) hade under perioden ökat så gott som årligen från till över personer. Antalet återkallade körkort enligt 5 kap. 3 7 (på grund av sjukdom, skada eller dylikt) hade sedan 2008 ökat markant, från cirka till cirka personer år Dessa två kurvor handlar tillsammans om de som av medicinska skäl inte är lämpliga att inneha körkort och där myndigheten fått kännedom om detta och återkallat körkortet. När Transportstyrelsen 2010 tog över körkortshanteringen händer något dramatiskt och antalet återkallade körkort på grund av medicinsk olämplighet faller drastiskt. Vi har nästan fallit tillbaka till situationen som den var före Det här kan till viss del bero på färre anmälningar från läkare men också på Transportstyrelsens tillkortakommanden. Om läkarna märker Återkallade körkort på punkterna 7 och 8 åren att de patienter man med stor vånda anmält får ha sina körkort kvar, så minskar säkert villigheten att anmäla. Med tanke på att det finns betydligt fler som har sjukdomar som gör en person olämplig att ha körkort, är inte ens siffrorna från de goda åren tillräckliga. Vi har i Sverige nya fall av demens per år, som får stroke varje år, många som får nedsatt syn, har epileptiska anfall, diagnosticeras med alkoholberoende eller får svåra psykiska sjukdomar. En stor andel av dessa personer klarar inte längre av trafikens krav och borde inte köra. Det som hänt nu är mycket allvarligt och kan innebära att det redan inträffat olyckor med medicinskt olämpliga bilförare som hade kunnat undvikas. Tyvärr ger inte vare sig Trafikverkets djupstudier av trafikdödade eller polisens statistik besked om hur det är med den saken. Transportstyrelsen kommer att arbeta med insatser för att komma tillrätta med den utveckling vi ser. Lars Englund, chefsäkare på Trafikmedicinska rådet Återkallade körkort på punkterna 7 och 8 per körkortshavare efter län år Punkt 7 Punkt 8 Punkt Punkt AB C D E F G H I K M N O S T UWX Y Z AC BD Totalt Källa: Trafikregistret Källa: Trafikregistret Länsbeteckningar AB - Stockholms län C - Uppsala län D - Södermanlands län E - Östergötlands län F - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län M - Skåne län N - Hallands län O - Västra Götalands län S - Värmlands län T - Örebro län U - Västmanlands län W - Dalarnas län X - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z - Jämtlands län AC - Västerbottens län BD - Norrbottens län Trafikmedicin nr 21 november

16 PROFILEN Presentation av utredare Eva Emilsdotter Jonsson När jag var 5 6 år satt jag ofta på en hög stol (dagens barstol) vid köksbänken och lekte bank- och postkassörska. Jag hade på mig en Pippi Långstrumpperuk och ovanpå den en cowboyhatt. Jag använde knappar i olika kulörer och storlekar som pengar. Kan det ha varit detta som gjorde att jag valde att gå ekonomisk linje på gymnasiet, ja kanske det. Mitt första sommarjobb var på lönekontoret vid Falu lasarett och jag var sedan inställd på att jag skulle jobba på bank. Men där tar min hantering med pengar slut. Det blev en läkarsekreterarutbildning och därefter en flytt till Uppsala. Jag började min yrkeskarriär i personalpoolen på Akademiska sjukhuset Där fick jag ett favoritställe patologen så när det blev en ledig tjänst där sökte jag mig dit och blev kvar i många, många år blev jag ombedd att söka en tjänst som assistent/ handläggare vid Regionalt Onkologiskt Centrum. Där fick jag bl.a. användning av mina kunskaper i kodning av cancersjukdomar. Det blev ett lyft utvecklingsmässigt och jag blev även där kvar i många år. Av en tillfällighet 2005 såg jag en ledig tjänst vid Advokatfirman Lindahl (fortfarande i Uppsala), jag tyckte det verkade intressant och glamoröst att jobba som sekreterare på en advokatfirma så jag sökte tjänsten och fick den. Jag kommer fortfarande ihåg känslan när de ringde och erbjöd tjänsten, jag hoppade och skuttade av glädje, tänk att jag brädade cirka 125 andra sökande, jag som inte ens hade erfarenhet inom det området. Aldrig hade jag väl trott att jag skulle flytta tillbaka till Dalarna, men så blev det och sedan juni 2010 arbetar jag som utredare vid sektion trafikmedicin även kallat trafikmedicinska rådet på Transportstyrelsen i Borlänge. Mina huvudsakliga uppgifter är handläggning av trafikmedicinska körkortsärenden. Jag ansvarar även för information i olika former, t.ex. i detta Nyhetsblad, vid Medicinska Riksstämman, som redaktör för sektionens externa webbsida. Att jobba med medicinska körkortsfrågor känns för mig väldigt betydelsefullt. Jag har på detta 1,5 år lärt mig otroligt mycket och åter fått kunskaper inom ett nytt område. När jag inte är på min arbetsplats dansar jag gärna salsa, spelar golf eller åker skidor utför. Silversmide är även ett stort intresse. Att umgås med min man och med mina vuxna barn är också något som jag prioriterar. Att ha ett rikt och innehållsfullt liv utanför arbetet är för mig väldigt viktigt. Jag har precis fyllt 50 år och jag har nu kommit över på den andra sidan av strecket. Även om 50 är nya 40 så gäller det att inte skjuta upp något på framtiden, mitt motto har blivit att förverkliga mina önskningar och drömmar så snart jag kan. En kurs i italienska i Florens står på tur nästa år. Nästa Nyhetsblad beräknas utkomma våren 2012 Telefon

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut

Läs mer

de medicinska kraven i trafiken

de medicinska kraven i trafiken de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri 2 Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Körkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01)

Körkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) 3 2013-03-26 2 4 Vad är det som gäller för körkortsinnehavet vid diabetes? Lars Englund Chefsläkare Trafikmedicinska rådet Transportstyrelsen Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) Om

Läs mer

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten)

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Informationstext till blanketten Hälsodeklaration och intyg om synprövning Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Enligt 3 kap 2 i körkortslagen (SFS 1998:488)

Läs mer

PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker.

PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker. 1 (4) Datum PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker. Intyg angående synfunktionen vid diabetes krävs om sjukdomen varat mer än 5 år eller debuterat efter fyllda 40 år. Om sjukdomen behandlas

Läs mer

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten)

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Informationstext till blanketten Hälsodeklaration och intyg om synprövning Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (1998:488)

Läs mer

Körkortet och lagen. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK

Körkortet och lagen. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Körkortet och lagen Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Rattfylleribrott Sverige var ett av de första länderna i världen som införde straff för rattfylleri bara Norge var före. Den

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Bilkörning och demens

Bilkörning och demens Bilkörning och demens 2014-09-11 Catarina Lundberg Leg. Psykolog., med. dr., enhetschef Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge Transportstyrelsen är körkortsmyndighet De medicinska

Läs mer

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer

Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd

Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Vad en allmänläkare behöver kunna om trafikmedicin... Örebro Värmlands Allmänläkardagar Loka Brunn 17-18 januari 2013 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Lite om

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (21)

Konsekvensutredning 1 (21) Konsekvensutredning 1 (21) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Birgitta Heed/Monika Norberg Väg- och järnvägsavdelningen Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS

Läs mer

1 Vad är problemet och vad ska uppnås?

1 Vad är problemet och vad ska uppnås? Konsekvensutredning 1 (17) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Sarah Kers Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion trafikmedicin Konsekvensutredning Förslag till ändring av föreskrifter om

Läs mer

Körkortsförordning (1998:980)

Körkortsförordning (1998:980) Körkortsförordning (1998:980) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Körkortstillstånd och förlängning av körkortsbehörighets giltighet), kap. 4 (Övningskörning m.m.),

Läs mer

Körkortslag (1998:488)

Körkortslag (1998:488) Körkortslag (1998:488) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Utfärdande och giltighet av körkort, traktorkort och förarbevis), kap. 4 (Övningskörning m.m.), kap. 5 (Körkortsingripande),

Läs mer

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN BANVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING ISSN 1102-1314 Utkom från trycket den 2000-12-05 JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2011:1580) om ändring i körkortslagen (1998:488); SFS 2012:876 Utkom från trycket den 18 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens

Läs mer

Gäller från 19 januari 2013. Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna?

Gäller från 19 januari 2013. Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Gäller från 19 januari 2013 Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Nya regler för lastbil och buss Den 19 januari 2013 träder nya körkortsregler i

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2011 Nr 37 Nr 37 LANDSKAPSLAG om ändring av körkortslagen för landskapet Åland Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 23 maj 2011 I enlighet

Läs mer

Yttrande över Transportstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Yttrande över Transportstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Trafikmedicin. Ny definition av grupp I, II och III s. 5. Betydelsen av godkänt körprov vid diagnosen demens s.7

Trafikmedicin. Ny definition av grupp I, II och III s. 5. Betydelsen av godkänt körprov vid diagnosen demens s.7 Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Trafikantenheten Nr 19 november 2009 Betydelsen av godkänt körprov vid diagnosen demens s.7 Nytt utseende på blanketter och ny e-tjänst för beställning

Läs mer

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI BILKÖRNING VANLIG FRÅGA INOM RÖRELSEHINDERFÖRBUNDEN Medlemmar uttryckte behov

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Körkort efter stroke. Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd

Körkort efter stroke. Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd 1 Körkort efter stroke Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd 2 Körschema Den medicinska körkortshanteringen Vägverkets Trafikmedicinska Råd Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares anmälningsskyldighet

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Betydelsen av sjukdomar i trafiken Betydelsen av sjukdomar i trafiken allmänt allmänt

Betydelsen av sjukdomar i trafiken Betydelsen av sjukdomar i trafiken allmänt allmänt 5 3 2 4 6 Körschema Vad en allmänläkare behöver kunna om trafikmedicin... Växjö 2014-04-02 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Lite om Transportstyrelsen Sjukdomar i trafiken

Läs mer

SFS 1998:488. 7 Behörigheten B ger rätt att köra trehjuliga motorcyklar. 8 Körkort med behörigheten CE eller DE ger även behörigheten BE.

SFS 1998:488. 7 Behörigheten B ger rätt att köra trehjuliga motorcyklar. 8 Körkort med behörigheten CE eller DE ger även behörigheten BE. Svensk författningssamling Körkortslag; utfärdad den 11 juni 1998. SFS 1998:488 Utkom från trycket den 22 juni 1998 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap. Inledande bestämmelse 1 Denna

Läs mer

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort?

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Transportforum 2015 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Sjukdomar och

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Livsviktigt erbjudande När det som hänt sjunkit in kommer ofta frågorna och ångesten. Vad ska familjen och arbetskamraterna

Läs mer

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak: Hälsodeklaration 1 (5) Blanketten gäller enligt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2011:61 om hälsokrav m m enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Hälsodeklarationen fylls i av den som

Läs mer

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT...

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... 7 4 AKTÖRER OCH VÄNTETIDER FÖR FÖRARPROV... 12 4.1 FÖRDELNING AV

Läs mer

UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL. Gällande krav vid beroende eller missbruk samt vid utredning efter grovt rattfylleri

UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL. Gällande krav vid beroende eller missbruk samt vid utredning efter grovt rattfylleri UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL Denna blankett kan användas vid beroende eller missbruk samt för särskilt läkarutlåtande efter grovt rattfylleri. Utredningen efter grovt rattfylleri

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2009:1369 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Vad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd

Vad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Vad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Ny organisation Trafikmedicinska Rådet Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares

Läs mer

Körkortsmedicin Självstudiefrågor Termin 10 Läkarstuderande

Körkortsmedicin Självstudiefrågor Termin 10 Läkarstuderande Körkortsmedicin Självstudiefrågor Termin 10 Läkarstuderande Lars Widman Yrkes-och miljömedicin, NUS Umeå Målbeskrivning- Körkortsmedicin: Känna till vad som gäller för läkares medverkan i den medicinska

Läs mer

Trafikmedicin. Ny Trafikmedicinbok som e-bok s.12. Håranalyser ett bra alternativ för att styrka drogfrihet s.4. Ny körkortsbehörighet s.

Trafikmedicin. Ny Trafikmedicinbok som e-bok s.12. Håranalyser ett bra alternativ för att styrka drogfrihet s.4. Ny körkortsbehörighet s. Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Körkortsavdelningen Nr 18 juni 2009 Håranalyser ett bra alternativ för att styrka drogfrihet s.4 Ny körkortsbehörighet s.8 Frågor och svar s.10 Ny Trafikmedicinbok

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om utlämnande av körkort i framtiden

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om utlämnande av körkort i framtiden Konsekvensutredning 1 (10) Datum Handläggare Liv Lennius Johansson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om utlämnande av

Läs mer

Trafikmedicin. Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet. Nr 13, November 2006. Foto: Ulf Palm

Trafikmedicin. Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet. Nr 13, November 2006. Foto: Ulf Palm Trafikmedicin Nr 13, November 2006 Foto: Ulf Palm Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Titel: Trafikmedicin nr 13 Utgivningsdatum: November 2006 Redaktion: Elisabet Kandell-Eriksson, 0243-757 39 och

Läs mer

Trafikmedicin. Nr 15, November 2007. Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet

Trafikmedicin. Nr 15, November 2007. Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin Nr 15, November 2007 Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Titel: Trafikmedicin nr 15 Utgivningsdatum: November 2007 Redaktion: Elisabet Kandell-Eriksson, 0243-757 39 och Margareta Lannermark

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Trafikmedicin Information från Trafikmedicinska rådet

Trafikmedicin Information från Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin Information från Trafikmedicinska rådet Nyhetsblad Nr 8 kontaktpersoner: Mariann Almgren 0243-752 73, Margareta Lannermark Ögren 0243-753 35, Mars 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Svensk metodharmonisering

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-09-19. Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-09-19. Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-09-19 Närvarande: Justitieråden Dag Victor, Lennart Hamberg och Per Virdesten. Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HFD 2015 ref 16. Lagrum: 5 kap. 19 2 och 23 körkortslagen (1998:488)

HFD 2015 ref 16. Lagrum: 5 kap. 19 2 och 23 körkortslagen (1998:488) HFD 2015 ref 16 Ett beslut om villkor om alkolås har undanröjts till följd av att körkortshavaren intagit narkotikaklassat läkemedel i enlighet med läkares ordination. Lagrum: 5 kap. 19 2 och 23 körkortslagen

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Dalarnas län Ta chansen nu Nu kan du som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri snabbt få pro fessionell och

Läs mer

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet.

HFD 2014 ref 80. Transportstyrelsen bestred bifall till överklagandet. HFD 2014 ref 80 Ny praxis beträffande skattetillägg och straff för skattebrott i förhållande till Europakonventionens förbud mot dubbla förfaranden (HFD 2013 ref. 71) påverkar inte bedömningen att den

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS XX:Y) om officiella veterinärer;

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Remissvar 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 2014-05-15 U2014/2885/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 25 november 2011 KLAGANDE Polismyndigheten i Stockholms län 106 75 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2015 Ö 1266-14 KLAGANDE AP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Avvisning av åtal ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS)

PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS) PSYCHOLOGICAL AND MEDICAL ASSISTANCE FOR SAFE MOBILITY (PASS) En tvärvetenskaplig modell för stöd åt och för att säkra den mobila kompetensen i Europa. 1 1. Förutsättningar 2. Nivåer för säkring och förbättring

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Medicinska körkortskrav vid Neurologiska och Psykiska sjukdomar

Medicinska körkortskrav vid Neurologiska och Psykiska sjukdomar Medicinska körkortskrav vid Neurologiska och Psykiska sjukdomar Patient-Läkare-Myndighet Lars Widman Vägverkets ändrade föreskrifter om medicinska krav, VVFS 2008:158 2 Körkort och Rörelseorganens funktioner

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

TSFS 2012:19 VÄGTRAFIK

TSFS 2012:19 VÄGTRAFIK VÄGTRAFIK Föreskrifter och allmänna råd om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser...

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (17)

Konsekvensutredning 1 (17) Konsekvensutredning 1 (17) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Karin Michaelsson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om körkortets

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 22 november Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar - per län Utmärkande skillnader mellan Sveriges län Svenska folkets livsdrömmar skiljer sig mellan länen. Topplistorna

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Ansökningshandling. Parkeringstillstånd för rörelsehindrad

Ansökningshandling. Parkeringstillstånd för rörelsehindrad Myndighetsnämnden för Socialtjänst och Skola Ansökningshandling Parkeringstillstånd för rörelsehindrad OBS! Handläggningstiden är ca 6 veckor. YDRE KOMMUN Socialförvaltningen Kommunkontoret 570 60 YDRE

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad som är folkbokförd inom Håbo kommun

Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad som är folkbokförd inom Håbo kommun Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad som är folkbokförd inom Håbo kommun De lämnade uppgifterna dataregistreras enligt Personuppgiftslagen (PuL) 10. Se vad detta innebär på sid.6. Insändes

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) REGERINGSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 20 augusti 2008 KLAGANDE AA MOTPART Leg. läk. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm beslut den 3 mars 2006 i mål nr 366-06 SAKEN Avvisad

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 16 september 2014 KLAGANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms beslut den 11 mars

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. TSFS 2013:XX VÄGTRAFIK Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. TSFS 2012:19 Innehåll 1 kap. Inledande

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

RUTINER VID OLYCKOR OCH TILLBUD

RUTINER VID OLYCKOR OCH TILLBUD 4 SkLJF 03 SkLJ Dokumentation i form av journaler etc förvaras i SkLJ:s bankfack. Intyg på genomförda hälsoundersökningar förvaras i utbildningsregistret hos SkLJ säo/utb-enhet. SkLJF 03 Utgåva IV Gäller:

Läs mer

Slutrapport Fosfatidyletanol som markör för överkonsumtion av alkohol med diarienummer EK 50 A, 2008:4705

Slutrapport Fosfatidyletanol som markör för överkonsumtion av alkohol med diarienummer EK 50 A, 2008:4705 Slutrapport Fosfatidyletanol som markör för överkonsumtion av alkohol med diarienummer EK 50 A, 2008:4705 Sammanfattning Alkoholmarkörer har följts i 2 studiegrupper, dels personer ingående i alkolåsgruppen

Läs mer

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Enhet 15 DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Mål nr 1107-15 1 KLAGANDE ------------- MOTPART Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Socialstyrelsens beslut

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom. Grovt rattfylleri; nu fråga om påföljd

Överklagande av hovrättsdom. Grovt rattfylleri; nu fråga om påföljd ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 1 (6) Chefsåklagaren Lars Persson 2005-05-16 Ert ÅM 2005/2336 Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom grovt rattfylleri;

Läs mer

Dags för fortbildning se sidan 6. Yrkesförarkompetens. för förare av buss och tung lastbil

Dags för fortbildning se sidan 6. Yrkesförarkompetens. för förare av buss och tung lastbil Dags för fortbildning se sidan 6 1 Yrkesförarkompetens för förare av buss och tung lastbil Att köra lastbil eller buss i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet.

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer