Trafikmedicin. Ny definition av grupp I, II och III s. 5. Betydelsen av godkänt körprov vid diagnosen demens s.7

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trafikmedicin. Ny definition av grupp I, II och III s. 5. Betydelsen av godkänt körprov vid diagnosen demens s.7"

Transkript

1 Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Trafikantenheten Nr 19 november 2009 Betydelsen av godkänt körprov vid diagnosen demens s.7 Nytt utseende på blanketter och ny e-tjänst för beställning s.4 Ny definition av grupp I, II och III s. 5

2 Trafikmedicinska rådet Enhetschef Mariann Almgren Handläggare/Utredare Birgitta Heed Elisabet Kandell-Eriksson Sarah Kers Läkare Lars Englund, chefsläkare Bo Bjerre, överläkare Jonas Boëthius, legitimerad läkare Stina Stenback, överläkare Jurister Anna Formgren Sven Hultman Margareta Lannermark Ögren Ingar Werkström Bo Johansson (extern) Innehåll AKTUELLT Körkortsverksamheten vid länsstyrelserna förs över till Transportstyrelsen från och med den 1 januari Nytt utseende på de körkortsmedicinska blanketterna samt beställning av dessa via e-tjänst... 4 Ny definition av grupp I, II och III...5 JURIDIK Nytt EG-direktiv ger möjlighet till dispens vid låg synskärpa....6 Betydelsen av godkänt körprov vid diagnosen demens...7 ÖVRIGT Ingen mer simulatortestning för synfält vid norska SINTEF...9 Notiser...9 FRÅGOR & SVAR Frågor och svar om trafikmedicin...10 PROFILEN Trafikmedicin nr 19 Utgivningsdatum: November 2009 Redaktion: Elisabet Kandell-Eriksson, , Margareta Lannermark Ögren, Adress: Trafikmedicinska rådet, Transportstyrelsen, Borlänge E-post: Fax: PV Produktion: Jerhammar & Co Reklambyrå Tryck: LFV Tryck Presentation av Trafikmedicinska rådets specialistpanel Presentation av överläkare Anders Sundqvist

3 Ledare Foto: Pär K Olsson I EG:s direktiv 1991/439/EEG om körkort regleras de medicinska minimikraven för innehav av körkort. Dessa bestämmelser har i augusti 2009 ändrats genom kommissionens direktiv 2009/112/EG. Det nya direktivet är ett resultat av arbete inom tre europeiska arbetsgrupper. Sverige har varit representerat i dessa grupper med medicinska experter som ingår i Trafikmedicinska rådets expertpanel, nämligen docent Anders Hedin, professor Christian Berne och överläkare Anders Sundqvist. De nya bestämmelserna i kommissionens direktiv innebär att minimikraven för syn, diabetes och epilepsi har ändrats och ska vara införda i nationell författning senast den 15 september I det här numret av nyhetsbladet presenteras medlemmarna i Trafikmedicinska rådets expertpanel. Lars Englund, chefsläkare på Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin nr 19 november

4 AKTUELLT Körkortsverksamheten vid länsstyrelserna förs över till Transportstyrelsen från och med den 1 januari 2010 Länsstyrelsernas uppgifter inom körkorts- och yrkestrafikområdena kommer från och med den 1 januari 2010 att föras över till Transportstyrelsen, som blir den myndighet som kommer att ansvara för dessa frågor. Prövning av frågor om lämpligheten som körkortshavare, t.ex. frågor om körkortstillstånd och körkortsingripande, liksom frågor om lämpligheten att inneha taxiförarlegitimation kommer alltså att göras av Transportstyrelsen. Körkortsverksamheten kommer att organiseras i en Körkortsenhet vid Trafikregistret i Örebro med sektioner för utredning på sex orter i landet (Härnösand, Kristianstad, Mariestad, Norrköping, Stockholm och Örebro). Alla orter kommer att hantera de flesta ärendetyper. Ansvaret för frågor som rör taxiförarlegitimation kommer att finnas hos Yrkestrafikenheten vid Vägtrafikavdelningen i Borlänge med sektioner på fyra platser i landet (Umeå, Stockholm, Göteborg och Kristianstad). Uppdraget att tillhandahålla medicinsk kompetens till Körkortsenheten och Yrkestrafikenheten kommer att ligga hos Trafikmedicinsektionen på Vägtrafikavdelningen i Borlänge. Som stöd för utredningssektionerna i den medicinska bedömningen i körkortsärenden och i ärenden om taxiförarlegitimation kommer det att finnas konsultläkare. Vägtrafikavdelningens Trafikmedicinska råd kommer att kvarstå oförändrat som expertorgan inom det körkortsmedicinska området. Det kommer således att bli möjligt för utredningssektionerna ute i landet och för förvaltningsdomstolarna att även i fortsättningen skicka remiss till rådet för yttrande i enskilda ärenden. Såsom tidigare är det endast Trafikmedicinska rådet som får inhämta journaler. Margareta Lannermark Ögren, jurist på Trafikmedicinska rådet Nytt utseende på blanketter och ny e-tjänst för beställning Den 1 oktober 2009 öppnade Transportstyrelsen en ny e-tjänst för beställning av bl.a. körkortsmedicinska blanketter och tjänsten finns på Körkortsportalen, wwww.korkortsportalen.se/blanketter. Den nya e-tjänsten kräver inte någon inloggning eller e-legitimation utan är öppen för alla. En person kan beställa en blankett på webben och få den hemskickad till folkbokföringsadressen. Blanketterna är inte ifyllningsbara på nätet. Redan vid beställningstillfället blir blanketterna märkta med bland annat person- och adressuppgifter. Läkare och optiker kan som tidigare hämta blanketter från Körkortsportalen under Företag/Läkare-Optiker. De blanketter som hämtas av läkare och optiker är ifyllningsbara på nätet. Utseendet på de körkortsmedicinska blanketterna har förändrats, men någon innehållsmässig ändring har inte gjorts. De gamla blanketterna kommer att kunna användas till och med den 31 december Följande körkortsblanketter omfattas av den nya tjänsten: Läkarintyg avseende körkortsbehörigheterna C,CE, D, DE eller taxiförarlegitimation (blankettnummer TSTRK 1007, tidigare VV 97450) Läkarintyg alkohol, narkotika och läkemedel (blankettnummer TSTRK 1030, tidigare VV 97457) Läkarintyg diabetes (blankettnummer TSTRK 1031, tidigare VV 97451) Läkarintyg synfunktioner (blankettnummer TSTRK 1032, tidigare VV 97453) Hälsodeklaration och intyg om synprövning (blankettnummer TSTRK 1002, tidigare VV 97452) Margareta Lannermark Ögren, jurist på Trafikmedicinska rådet 4 Trafikmedicin nr 19 november 2009

5 AKTUELLT Ny definition av grupp I, II och III Förarbehörigheterna körkort, traktorkort och taxiförarlegitimation har sedan länge delats in i tre olika grupper beroende på vilka medicinska krav som gäller för respektive behörighet. Indelningen har senast angivits i 1 kap. 2 Vägverkets föreskrifter (VVFS 1996:200 och VVFS 2008:158) på följande sätt. grupp I: behörigheterna A, A1, B, BE och traktorkort. grupp II: behörigheterna C och CE. grupp III: behörigheterna D, DE och taxiförarlegitimation. Från och med den 1 april 2009 anges gruppindelningen av körkortsbehörigheterna istället i körkortsförordningen (1998:980) enligt följande: Grupp I: A, A1, AM, B, BE samt behörighet för traktor. Grupp II: behörigheterna i grupp I samt C och CE. Grupp III: behörigheterna i grupp I och II samt D och DE. Varje högre grupp omfattar således även behörigheterna i den lägre gruppen. Någon betydelse för den medicinska bedömningen bör denna nya indelning dock inte ha utan förändringen är snarare av betydelse för den enskilde sökande. Körkortstillstånd som meddelas från och med den 1 april i år är enligt körkortsförordningen giltigt i fem år istället för som tidigare i fyra år. En ansökan om körkortstillstånd ska enligt förordningen numera som huvudregel avse en viss grupp av behörigheter och inte en enskild behörighet. Genom att ansöka om alla de behörigheter som är av intresse för den enskilde inom en femårsperiod behöver personen endast betala en avgift för ansökan om körkortstillstånd istället för flera. Som framgår av indelningen av behörigheter i förordningen har också en särskild körkortsbehörighet AM införts för moped klass I och denna behörighet ingår i grupp I (om behörigheten AM se annan artikel i nyhetsblad nr 18). Eftersom gruppindelningen nu anges i körkortsförordningen kan motsvarande bestämmelse i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2008:158) utgå, men detta är ännu inte gjort. Bestämmelsen i körkortsförordningen om indelningen av grupper är dock överordnad dessa föreskrifter och har därför företräde. Innehav av taxiförarlegitimation regleras inte av körkortsförordningen utan fortfarande av VVFS 2008:158 och omfattas liksom tidigare av samma medicinska krav som buss, om inte annat särskilt anges i föreskrifterna. Ingar Werkström, jurist på Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin nr 19 november

6 JURIDIK Nytt EG-direktiv ger möjlighet till dispens vid låg synskärpa Den 25 augusti 2009 fattade EG-kommissionen beslut om ändring av rådets direktiv 91/439/EEG om körkort Gällande krav i Vägverkets föreskrifter För behörigheterna AM, A1, A, B, BE och traktorkort anges i 2 kap. 2 Vägverkets föreskrifter (VVFS 2008:158) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. att om syn helt saknas i ett öga ska synskärpan i det andra ögat uppgå till minst 0,6 med eller utan korrektion. För behörigheterna C, CE, D, DE anges i 2 kap. 8 i samma föreskrifter att synskärpan ska uppgå till minst 0,8 i det bästa ögat och till minst 0,5 i det sämre ögat med eller utan korrektion. Båda dessa krav infördes den 1 juli 1996 och följer de tidigare minimikraven i EG:s direktiv 91/439/EEG om körkort. Minimikraven i direktivet har enligt Transportstyrelsens bedömning inneburit att dispens för ny behörighet inte har kunnat medges under denna nivå. Det har däremot ansetts möjligt att medge fortsatt innehav med stöd av en övergångsregel i de svenska föreskrifterna, se nedan. Sänkta krav i EG:s körkortsdirektiv i augusti 2009 möjliggör nu dispens EG-direktivet innebär bland annat att minimikraven avseende synskärpa sänktes. Enligt EG-kommissionens direktiv 2009/112/EG gäller nu följande minimikrav: För behörigheterna AM, A1, A, B och BE är det även vid enögdhet tillräckligt med en synskärpa på minst 0,5, med eller utan korrektion. (Traktorkort omfattas inte av EGdirektivet). För behörigheterna C, CE, D, DE är det tillräckligt med en synskärpa på minst 0,8 i det bästa ögat och minst 0,1 i det sämre ögat, med eller utan korrektion. De nya bestämmelserna i direktivet ska vara införda i svensk författning senast den 15 september Transportstyrelsen har påbörjat ett arbete för att bl.a. införa de nya bestämmelserna i direktivet i svenska föreskrifter. Fram till att dessa nya föreskrifter träder i kraft har den som ansöker om körkortstillstånd för lägre eller högre behörighet eller den vars högre behörighet har återkallats möjlighet att ansöka om dispens från gällande medicinska krav för körkort hos Transportstyrelsen. 6 Trafikmedicin nr 19 november 2009

7 JURIDIK (För den som har behörigheten sedan tidigare kan fortsatt innehav ibland medges utan dispens, se mer om detta nedan.) Särskilt om fortsatt innehav enligt Vägverkets föreskrifter I samband med att de nya synskärpekraven infördes 1996 gavs en möjlighet att behålla tidigare erhållen behörighet, även om det nya kravet inte var uppfyllt. Möjligheten reglerades av en övergångsregel i slutet av då gällande VVFS 1996:200. Även från och med maj 2008 finns en möjlighet till fortsatt innehav av behörighet som nu anges i föreskrifterna. I de fall direktivets nya krav om en synskärpa på minst 0,5 för lägre behörighet är uppfyllt och personen redan innehar behörigheten kan han/hon, även innan de körkortsmedicinska föreskrifterna är reviderade, med stöd av 2 kap. 2 andra stycket få behålla behörigheten. - 2 kap. 2 andra stycket För den som redan före den 1 juli 1996 helt saknade syn i ett öga och då innehade körkort, körkortstillstånd eller traktorkort gäller inte kravet på minst 0,6 på det andra ögat. I sådant fall kan fortsatt innehav av lägre behörighet medges under förutsättning att synskärpan då var 0,5 med eller utan korrektion och inte har försämrats sedan dess. Frågan om fortsatt innehav av högre behörighet kan bedömas enligt en övergångsregel i 2 kap. 9 i Vägverkets föreskrifter i de fall direktivets nya krav om 0, 8+0,1 inte är uppfyllt. - 2 kap. 9 : För den som redan före den 1 juli 1996 innehade körkort eller körkortstillstånd för C, CE, D eller DE) gäller inte vad som sägs i 8 första stycket (0,8+0,5, styrelsens anmärkning). I sådant fall kan fortsatt innehav medges under förutsättning att den binokulära synskärpan redan då var minst 0,8 med eller utan korrektion och inte har försämrats sedan dess. Vägverkets avsikt med införandet av övergångsbestämmelserna i 2 kap. 2 och 9 var inte att förändra innebörden av övergångsregeln i VVFS 1996:200. Den nya lydelsen kan dock tolkas som att det är tillräckligt att den binokulära synskärpan är oförändrad, även om synen i ett öga har försämrats. Transportstyrelsen avser i en översyn av VVFS 2008:158 att ändra denna bestämmelse så att fortsatt innehav kan medges så länge som den binokulära synskärpan är minst 0,8, även om en försämring har skett. I avvaktan på denna föreskriftsändring anser styrelsen att fortsatt innehav ändå kan medges. Särskilt om taxiförarlegitimation När det gäller taxiförarlegitimation är direktivets bestämmelser för högre behörighet inte bindande utan det är tillåtet (men inte tvunget) att föreskriva samma krav som för behörighet B. I de svenska föreskrifterna gäller samma krav för taxiförarlegitimation som för buss om inte annat särskilt anges. Ett exempel på en sådan särskild regel för taxiförar legitimation är att innehav får medges om den binokulära synskärpan uppgår till minst 0,8 med eller utan korrektion (2 kap. 8 andra stycket). Sarah Kers, utredare och Ingar Werkström, jurist på Trafikmedicinska rådet Betydelsen av godkänt körprov vid diagnosen demens Länsstyrelsen fick in en anmälan från läkare som gällde en 74-årig man med en demensdiagnos. Länsstyrelsen önskade att Transportstyrelsens Trafikmedicinska råd yttrade sig med anledning av att mannen kommit in med ett godkänt körprov. Vad har körprovet för betydelse i detta sammanhang? Här nedan redovisas Transportstyrelsens yttrande till länsstyrelsen i något redigerad form. Ärendet Mannen har körkort med behörigheterna A BE CE DE. Anmälan från läkare inkom till länsstyrelsen i september Länsstyrelsen vill ha Transportstyrelsens yttrande om det finns hinder för körkortsinnehav trots ett godkänt körprov för behörighet B. Av journalanteckningar från medicinklinik framkom följande. Vid läkarbesök 2005 uppgav mannen att han våren 2004 hade nedsatt orienteringsförmåga, bland annat i samband med bilkörning. Diagnosen Alzheimers sjukdom ställdes Läkare uppmanade då mannen att absolut sluta köra bil. Trafikmedicin nr 19 november

8 JURIDIK Av journalanteckningar från vårdcentral framkom följande. Mannen har haft symptomlindrande läkemedelsbehandling mot Alzheimers demens sedan Vid läkarbesök i september 2008 upplevde han inga problem. Hustrun ansåg däremot att hans minne hade försämrats. Han hade svårt att minnas tider och att utföra det han hade tänkt sig. Läkaren bedömde att mannen sannolikt dissimulerade (ville framstå som friskare än han var). Resultatet på Minimental-test (MMT) var 17 av 30 poäng. Han bedömdes helt olämplig som bilförare. I november samma år hade läkaren telefonkontakt med mannens dotter angående hennes funderingar kring förmynderskap för fadern till följd av hans misstag i ekonomiska ärenden. I intyg utfärdat i september 2008 (anmälan) frågade läkaren om det fanns möjlighet till konkret trafikprövning i syfte att för mannen påvisa hans kognitiva brister. Intyg om godkänt körprov för behörighet B utfärdades januari Gällande bestämmelser Enligt 10 kap. 1 Vägverkets föreskrifter (VVFS 2008:158) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. utgör allvarlig kognitiv störning hinder för innehav. Vid bedömning av om störningen ska anses som allvarlig ska särskild hänsyn tas till nedsättning av uppmärksamhet, omdöme och förmågan att ta in och bearbeta synintryck samt nedsättning av mental flexibilitet, minne, exekutiva funktioner och psykomotoriskt tempo. Dessutom ska känslomässig labilitet och ökad uttröttbarhet beaktas. Apraxi och neglekt ska särskilt uppmärksammas. Enligt 10 kap. 2 ska vid innehav i grupp II (C, CE) och III (D, DE och taxiförarlegitimation) den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med sådant innehav beaktas. Enligt 10 kap. 3 utgör demens hinder för innehav. Vid lindrig demens kan dock innehav i grupp I (A, A1, B eller BE samt traktorkort) medges. Enligt 10 kap. 8 ska bedömningen i första hand göras utifrån en medicinsk undersökning. Endast där bedömningen av den medicinska undersökningen ger ett resultat i ett svårbedömt gränsområde bör ett körprov eller annat slag av körtest göras. Oavsett resultatet av ett sådant körprov eller körtest ska en helhetsbedömning av utredningsresultaten göras. Transportstyrelsens bedömning Mannen har en demenssjukdom. Svårigheter vid bilkörning förekom redan 2004 och året därefter uppmanades han av läkare att sluta att köra bil. En långsamt fortskridande försämring med påverkan på det vardagliga livet har därefter skett. Mannen har under 2008 haft lågt resultat på minnestest och läkare har bedömt honom olämplig som bilförare. Förmyndarskap har diskuterats. Mannen har i januari 2009 genomfört godkänt körprov för behörighet B. Ett körprov eller körtest ska inte användas i syfte att upphäva ett för den enskilde negativt resultat av den medicinska utredningen. Ett godkänt körprov eller ett normalt körtest utesluter inte förekomsten av sådan allvarlig kognitiv störning som avses i 10 kap. 1. Anledningen till detta är att ett körprov eller körtest aldrig kan vara annat än ett stickprov och är ett trubbigt instrument utan större specificitet med avseende på körkortslämplighet vid kognitiva störningar. De medicinska tillstånd som avses i 10 kap. ska bedömas med gängse testmetoder för demens och kognitiva störningar. Bedömningen av lämpligheten att framföra fordon ska relateras till de normer som baseras på forskningsresultat inom området. Däremot ska praktiskt prov eller test inte uteslutas i svåra gränsfall som ett komplement till den medicinska utredningen. Enligt Transportstyrelsen kan ett körprov således ge ett kompletterande underlag till beslut i körkortsfrågor i enskilda fall då den medicinska utredningen inte kan belysa trafiksäkerhetsrisken tillräckligt väl. I yttrandet till länsstyrelsen bedömde Transportstyrelsen att den medicinska utredningen entydigt visar att hinder föreligger för körkortsinnehav av samtliga behörigheter. Därför bör körkortet återkallas. 8 Trafikmedicin nr 19 november 2009

9 ÖVRIGT Ingen mer simulatortestning för synfält vid norska SINTEF Transportstyrelsens, och tidigare Vägverkets, Trafikmedicinska råd har för den som sökt dispens (undantag) för körkortsinnehav i grupp I, trots synfältsdefekter, i vissa fall kunnat rekommendera testning i en bilsimulator vid norska institutet SINTEF i Trondheim. Den sökande har då kunnat testas i en billiknande miljö och vid testningen fått reagera på ljuspunkter som dykt upp på olika ställen i synfältet och i olika simulerade trafikmiljöer. Tanken har varit att det då skulle kunna visas om personen lärt sig kompensera för de områden i synfältet som personen inte ser, genom att flytta blicken eller huvudet oftare. Dessutom har man i bilsimulatorn i motsats till hur det är vid en synfältsundersökning hos ögonläkare fått använda bägge ögonen samtidigt. Resultatet vid prövning i simulatorn vid SINTEF hade utvärderats på så sätt att man följt upp ett antal personer med synfältsdefekter och som fått fortsätta att köra bil på grund av ett gott resultat vid testningen. Det var ett ganska stort bortfall vid uppföljningen men bland de personer som kunde följas upp var inblandningen i krockar snarast lite mindre än hos en åldersmatchad kontrollgrupp utan synfältsdefekter. Nu har SINTEF lagt ner testverksamheten och Trafikmedicinska rådet kan konstatera att det inte finns någon annan simulator som kan mäta och värdera förmågan till kompensation. Det finns ett antal simulatorer, bland annat vid statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI) och vid Huddinge sjukhus trafikmedicinska centrum, men dessa är inte avsedda att mäta och värdera förmågan till kompensation. De är heller inte utvärderade med en långtidsuppföljning i verklig trafik. Erfarenheten från de många år som Vägverket och Transportstyrelsen använt sig av tjänsterna vid SINTEF är att de allra flesta vuxna, med synfältsdefekter som förvärvats i vuxen ålder, inte kan kompensera för defekterna fullt ut, även om de själva uppfattat att de ser allt. Däremot har det funnits ett antal personer som sökte körkort vid 16 års ålder som hade medfödda synfältsdefekter eller förvärvade tidigt i livet som visade sig klara att kompensera också för ganska utbredda defekter. Trafikmedicinska rådet beklagar att möjlighet till testning vid SINTEF nu försvunnit och anser att det kommer att krävas många år av utvärdering av en ny metod, om man inte kan använda den utrustning och testmetodik som redan utvärderats vid SINTEF. I bedömningen av om det är möjligt att ge dispens vid synfältsdefekter är det avgörande att sökanden kan visa att han/ hom lärt sig kompensera för bortfallet. Ur det perspektivet är det en stor förlust att simulatorprövning vid norska SINTEF inte längre är möjlig. Att inte alltid ha goda möjligheter att med objektiva metoder testa en persons förmåga till trafiksäkert framförande av fordon ställer stora krav på god sakkunskap bland de medicinska specialister som ska göra bedömningen. Lars Englund, chefsläkare på Trafikmedicinska rådet Notiser Trafikmedicin på Transportstyrelsens hemsida Du kan läsa mer om trafikmedicin på Transportstyrelsens hemsida, under länken Väg/Trafikmedicin. Där finns bland annat de medicinska föreskrifterna och nyhetsbladen. Du kan även läsa om trötthet i trafiken, få information om läkemedel och bilkörning samt få information om ansökan om undantag från de medicinska kraven m.m. Det har tidigare gått att prenumerera på nyhetsbladet digitalt men tyvärr har det inte fungerat den senaste tiden och funktionen är nu borttagen. Transportstyrelsens informationsavdelning arbetar för att hitta en lösning. Medicinska Riksstämman Den Medicinska Riksstämman inträffar i år den november vid Älvsjömässan i Stockholm och Trafikmedicinska rådet deltar för första gången i Transportstyrelsens regi. Rådet finns i monter A10:31 och är bemannat av läkare, jurister och utredare. Upplägget i montern kommer att vara ungefär detsamma som föregående år med tipsfrågor och information om trafikmedicin. Kom gärna på ett besök och diskutera med oss! Foto: Göran Olofsson Ny bok av Jörgen Lundälv Stöd efter krasch Jörgen Lundälv, universitetslektor i socialt arbete och docent i trafikmedicin har kommit ut med en ny bok Stöd efter krasch. Boken släpptes den 24 september på bokmässan i Göteborg. Boken handlar om trafikolyckor och konsekvenserna av dessa. Vilken hjälp och vilket stöd finns för de drabbade och deras närstående? Hur ser skadegrupperna, stödinsatserna och rehabiliteringen ut? Vart ska man vända sig och vilka rättigheter och skyldigheter finns? I boken finns råd och fakta och den tar också upp de drabbades erfarenheter. Enligt Jörgen Lundälv är boken Stöd efter krasch en bok om bemästring och överlevnad. Trafikmedicin nr 19 november

10 FRÅGOR & SVAR Frågor och svar om trafikmedicin En fråga har kommit in till rådet från en neurolog som handlar om en patient som haft krampanfall i samband med större intag av alkohol. Frågan och svaret återges i redigerad form. Fråga från en neurolog: En patient som 2002, 2006 och 2008 haft krampanfall. Vid det senaste tillfället har ett vittne berättat om kramper i hela kroppen. Vid samtliga tillfällen har det förekommit ett rejält intag av sprit och patienten har varit ordentligt berusad. Har 2006 gjort ett EEG som var patologiskt med en ganska stor mängd episodiska lågfrekventa vågor temporalt vänster. Chefsläkare Lars Englunds svar En person som får anfall av epileptisk natur efter eller i samband med alkoholintag ska bedömas enligt vad som sägs i 8 kap. i de gällande föreskrifterna VVFS 2008:158. På beskrivningen låter det som att personen haft epileptiska anfall, om än med glesa intervall. Ett normalt EEG utesluter inte att det handlar om epilepsi som i detta fall utlöses av intag av alkohol. 2. Diagnosen epilepsi har ställts eller kan nu ställas och epileptiskt anfall har inträffat under de senaste tolv månaderna. 3. Det finns en påtaglig risk för epileptiskt anfall utifrån sjukhistoria, resultatet av klinisk undersökning, neuroradiologisk undersökning eller resultatet av EEG-undersökning. Denna person har inget stort alkoholintag i vardagslag men några gånger per år vid fest förekommer ett rikligt alkoholintag. Patienten uppger själv att han kommer att undvika detta i fortsättningen. Tacksam för diskussion. Som situationen beskrivs bedömer jag att patienten inte uppfyller kraven i vare sig 8 kap. 4 eller 6 och därmed är han av medicinska skäl uppenbart olämplig att inneha körkort. Då inträder anmälningsskyldigheten som innebär att läkaren enligt körkortslagen har skyldighet att anmäla det inträffade till länsstyrelsen. Dessutom kan det finnas starka skäl att utreda om patienten har någon alkoholrelaterad diagnos (missbruk eller beroende) som i sig kan vara grund för återkallelse. Patientens egen uppgift om att han i fortsättningen vill undvika rikligt alkoholintag låter inte trovärdig. Brist på insikt är ju också ett vanligt fenomen i dessa fall. Att en körkortsåterkallelse får stora konsekvenser i patientens yrkesliv är förstås inget skäl att inte göra det som lagen kräver av oss läkare. Att använda muntligt körförbud i ett fall som detta låter också alltför vanskligt, då han troligen inte kommer att följa det. Utdrag ur de medicinska föreskrifterna (VVFS 2008:158) Enligt 8 kap. 4 utgör följande förhållanden var för sig hinder för innehav i grupp I (AM, A1, A, B, BE samt traktorkort) om inte annat sägs i 5 : 1. Ett första epileptiskt anfall har inträffat under de senaste sex månaderna. 4. EEG-undersökning visar regelbundna symmetriska formationer av bilateralt synkron tre per sekund spike wave aktivitet med generell utredning (absenser). Enligt 8 kap. 6 utgör följande förhållanden var för sig hinder för innehav i grupp II (C, CE) och III (D, DE och taxiförarlegitimation). 1. Ett första epileptiskt anfall har inträffat under de senaste fem åren. 2. Diagnosen epilepsi har tidigare ställts eller kan nu ställas och epileptiskt anfall har inträffat under de senaste tio åren. 3. Det finns en påtaglig risk för epileptiskt anfall utifrån sjukhistoria, resultatet av klinisk undersökning, neuroradiologisk undersökning eller resultatet av EEG-undersökning. 4. EEG-undersökning visar regelbundna symmetriska formationer av bilateralt synkron tre per sekund spike wave aktivitet med generell utredning (absenser). 10 Trafikmedicin nr 19 november 2009

11 PROFILEN Presentation av Trafikmedicinska rådets specialistpanel Rådet har tillgång till flera externa experter. Experterna anlitas för yttranden i särskilt svåra fall och vid principdiskussioner. Här nedan gör de en kort presentation av sig själva. Anders Sundqvist Överläkare och specialist i neurologi. Se presentationen på sidan 12. Bertil Lindblom Professor i oftalmologi vid Göteborgs Universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hans specialområden är neuro-oftalmologi och glaukom. Inom båda dessa områden är tolkningar av synfältsresultat fundamentala för diagnostik och uppföljning. Det är också synfältstolkningar som ställer till störst problem vid bedömning av trafiksyn. Anders Hedin Docent i oftalmiatrik. Efter att ha sysslat med all ögonsjukvård ägnade han sig alltmer åt ögonplastikkirurgi och var riksspecialist i detta ämne (så länge begreppet fanns). Han har också arbetat med synfysiologi, synskärpa, färgsinne och synfält, och med trafikmedicin sedan 1970-talet. Han har varit sakkunnig åt Socialstyrelsen, Vägverket, Luftfartsverket m.m. och deltagit i utarbetandet av synkrav för vägtrafiken, järnvägen, sjöfarten och civilflyget i Sverige och internationellt. Kurt Johansson Överläkare och medicine doktor vid Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Han har gjort en avhandling 1997 om medicinska aspekter på äldre bilförare och han har arbetat med området kognition/demens och bilkörning sedan Catarina Lundberg Legitimerad psykolog, medicine doktor och enhetschef på Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, strax söder om Stockholm. Hon disputerade 2003 med en avhandling om äldre bilförare med kognitiva nedsättningar. Hon har som specialintresse frågan om förardiagnostik med hjälp av neuropsykologiska utredningar, möjligheter och begränsningar hos dessa. Göran Kennebäck Specialist i allmän invärtesmedicin samt kardiologi. Hans examina är Med dr samt Docent vid Karolinska Institutet. Han innehar en överläkartjänst vid hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset och är sektionschef för delar av arytmiverksamheten. Hans reflektion kring sin roll är att han förutom att fungera som konsult åt Trafikmedicinska rådet har fått en roll som informell konsult på sitt sjukhus med förfrågningar inom området. Han anser att trafiksäkerheten skulle främjas om kollegorna hade bättre kunskap om att vissa patienter inte borde inneha olika körkortsbehörigheter. Att han konsulteras av kollegor tycker han innebär ett uppvaknande i sig. Carl Granfors Arbetar som överläkare inom Psykiatri Sydväst, Karolinska sjukhuset Huddinge. Han är idag verksam på två enheter; Internetpsykiatrienheten som behandlar personer med depression, paniksyndrom eller social fobi med internetbaserad kognitiv beteendeterapi samt på en specialistmottagning för personer med tvångssyndrom. Dessförinnan arbetade han i sex år på Maria Beroendecentrum AB inom beroendemedicinens olika verksamhetsområden. Peder Rasmussen Överläkare och docent i barnneurologi och habilitering. Han arbetar inom versamhetsgrenen barnneuropsykiatri vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Det innebär att han arbetar med barn och ungdomar med diagnoser som ADHD, Tourettes syndrom, Autismspektrumtillstånd inklusive Aspergers syndrom och olika syndrom kopplade till utvecklingsavvikelser. Han skrev sin doktorsavhandling om barn med vad som kom att rubriceras som DAMP (dysfunktion i fråga om avledbarhet, motorik och perception). Han närmar sig pensionsåldern men räknar med att fortsätta ytterligare några år både inom den kliniska verksamheten och med uppdraget i Trafikmedicinska Rådets expertpanel. Han hoppas dock få litet mer tid över för andra intressen, främst fåglar och konst. I specialistpanelen ingår även Anders Romelsjö (missbruksoch beroendesjukdomar), Karl Franklin (sömn- och vakenhetsstörningar) samt Christian Berne (diabetes). Trafikmedicin nr 19 november

12 PROFILEN Presentation av överläkare Anders Sundqvist Anders Sundqvist är rådets specialist i neurologi och arbetar vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge Jag är född, uppvuxen och utbildad i Stockholm. Efter grundutbildningen, där jag redan på anatomikursen träffade min hustru, blev jag så småningom neurologspecialist på Södersjukhuset, men flyttade 1996 till Karolinska i Solna, där jag varit verksam sedan dess. Min doktorsavhandling fokuserade på epilepsi. I öppenvården arbetar jag i epilepsiteamet med svårbedömda fall. Slutenvårdstjänstgöringen är mer neurologiskt varierad, men den innefattar utredning dels av oklara fall av medvetanderubbning där diagnosen inte är klar, dels av patienter som är kandidater för epilepsikirurgi. Teknikutvecklingen på det stora sjukhuset är häftig! Jag har sedan 1997 arbetat i Trafikmedicinska Rådet. Introduktionen fick jag av min företrädare Torbjörn Vrethammar. De neurologiska ärendena domineras helt av epilepsirelaterade frågeställningar, men i dem förekommer även andra neurologiska sjukdomar som kan påverka trafiksäkerheten. Akterna, som innehåller administrativa handlingar, läkarintyg och journalhandlingar, skickas från Borlänge till mig. I de flesta fall returnerar jag mitt svar per post, men Trafikmedicinska Rådet har regelbundna sammankomster för att dryfta frågeställningar in pleno, vilket är värdefullt för att säkra att vi alla drar åt rätt håll i de ofta intrikata bedömningarna. Jag har också varit verksam i omarbetandet av epilepsiavsnittet i Vägverkets medicinska föreskrifter och i den europeiska läkargrupp som utarbetade förslaget till epilepsiavsnitt i det pinfärska (augusti 2009) nu gällande direktivet för körkort från Europakommissionen. Våra båda barn har blivit läkare och även deras respektive har valt samma bana. Umgänget är en sann glädjekälla. Fritiden (om vi inte passar barnbarnen) har vi alltmer kommit att ägna åt friluftsliv. Nästa nyhetsblad beräknas utkomma våren Telefon

de medicinska kraven i trafiken

de medicinska kraven i trafiken de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska

Läs mer

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten)

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Informationstext till blanketten Hälsodeklaration och intyg om synprövning Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Enligt 3 kap 2 i körkortslagen (SFS 1998:488)

Läs mer

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten)

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Informationstext till blanketten Hälsodeklaration och intyg om synprövning Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten) Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (1998:488)

Läs mer

Körkort efter stroke. Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd

Körkort efter stroke. Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd 1 Körkort efter stroke Lars Englund Chefsläkare Vägverkets Trafikmedicinska Råd 2 Körschema Den medicinska körkortshanteringen Vägverkets Trafikmedicinska Råd Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares anmälningsskyldighet

Läs mer

Körkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01)

Körkortslagen 10 kap. 2 2013-03-26. Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) 3 2013-03-26 2 4 Vad är det som gäller för körkortsinnehavet vid diabetes? Lars Englund Chefsläkare Trafikmedicinska rådet Transportstyrelsen Läkares anmälan Körkortslagen 10 kap. 2 (från 2012-02-01) Om

Läs mer

Bilkörning och demens

Bilkörning och demens Bilkörning och demens 2014-09-11 Catarina Lundberg Leg. Psykolog., med. dr., enhetschef Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge Transportstyrelsen är körkortsmyndighet De medicinska

Läs mer

Yttrande över Transportstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Yttrande över Transportstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN BANVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING ISSN 1102-1314 Utkom från trycket den 2000-12-05 JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE

Läs mer

PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker.

PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker. 1 (4) Datum PM om intygande om synen vid körkortsintyg för diabetiker. Intyg angående synfunktionen vid diabetes krävs om sjukdomen varat mer än 5 år eller debuterat efter fyllda 40 år. Om sjukdomen behandlas

Läs mer

Körkortsförordning (1998:980)

Körkortsförordning (1998:980) Körkortsförordning (1998:980) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Körkortstillstånd och förlängning av körkortsbehörighets giltighet), kap. 4 (Övningskörning m.m.),

Läs mer

Trafikmedicin. Nr 15, November 2007. Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet

Trafikmedicin. Nr 15, November 2007. Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin Nr 15, November 2007 Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Titel: Trafikmedicin nr 15 Utgivningsdatum: November 2007 Redaktion: Elisabet Kandell-Eriksson, 0243-757 39 och Margareta Lannermark

Läs mer

Trafikmedicin. Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet. Nr 13, November 2006. Foto: Ulf Palm

Trafikmedicin. Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet. Nr 13, November 2006. Foto: Ulf Palm Trafikmedicin Nr 13, November 2006 Foto: Ulf Palm Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Titel: Trafikmedicin nr 13 Utgivningsdatum: November 2006 Redaktion: Elisabet Kandell-Eriksson, 0243-757 39 och

Läs mer

Trafikmedicin. Ny Trafikmedicinbok som e-bok s.12. Håranalyser ett bra alternativ för att styrka drogfrihet s.4. Ny körkortsbehörighet s.

Trafikmedicin. Ny Trafikmedicinbok som e-bok s.12. Håranalyser ett bra alternativ för att styrka drogfrihet s.4. Ny körkortsbehörighet s. Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Körkortsavdelningen Nr 18 juni 2009 Håranalyser ett bra alternativ för att styrka drogfrihet s.4 Ny körkortsbehörighet s.8 Frågor och svar s.10 Ny Trafikmedicinbok

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2011 Nr 37 Nr 37 LANDSKAPSLAG om ändring av körkortslagen för landskapet Åland Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 23 maj 2011 I enlighet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2011:1580) om ändring i körkortslagen (1998:488); SFS 2012:876 Utkom från trycket den 18 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens

Läs mer

Vad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd

Vad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Vad en allmänläkare behöver veta om Trafikmedicin Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Ny organisation Trafikmedicinska Rådet Sjukdomar i trafiken allmänt Läkares

Läs mer

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT...

FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 5 2 TIDIGARE BEHANDLING INOM RIKSDAGEN... 6 3 ATT TA KÖRKORT... 7 4 AKTÖRER OCH VÄNTETIDER FÖR FÖRARPROV... 12 4.1 FÖRDELNING AV

Läs mer

Körkortslag (1998:488)

Körkortslag (1998:488) Körkortslag (1998:488) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Utfärdande och giltighet av körkort, traktorkort och förarbevis), kap. 4 (Övningskörning m.m.), kap. 5 (Körkortsingripande),

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2009:1369 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

afikmedicin Körkort med alkolås

afikmedicin Körkort med alkolås Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Sektion trafikmedicin Nr 21 november 2011 Prenumerera gratis på Nyhetsbladet s. 13 Ny lag och ny förordning om behörighet för lokförare s. 8 Körkort

Läs mer

Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd

Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Vad en allmänläkare behöver kunna om trafikmedicin... Örebro Värmlands Allmänläkardagar Loka Brunn 17-18 januari 2013 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Lite om

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri 2 Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Körkortet och lagen. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK

Körkortet och lagen. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Körkortet och lagen Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Rattfylleribrott Sverige var ett av de första länderna i världen som införde straff för rattfylleri bara Norge var före. Den

Läs mer

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut

Läs mer

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort?

Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Är automatiserade förarstöd lösningen för de som på grund av sjukdom inte får inneha körkort? Transportforum 2015 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Sjukdomar och

Läs mer

Trafikmedicin Information från Trafikmedicinska rådet

Trafikmedicin Information från Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin Information från Trafikmedicinska rådet Nyhetsblad Nr 8 kontaktpersoner: Mariann Almgren 0243-752 73, Margareta Lannermark Ögren 0243-753 35, Mars 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Svensk metodharmonisering

Läs mer

Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Remissvar 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 2014-05-15 U2014/2885/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande

Läs mer

Gäller från 19 januari 2013. Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna?

Gäller från 19 januari 2013. Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn. Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Gäller från 19 januari 2013 Köra lastbil eller buss, med eller utan släpvagn Du har väl koll på de nya körkortsreglerna? Nya regler för lastbil och buss Den 19 januari 2013 träder nya körkortsregler i

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI BILKÖRNING VANLIG FRÅGA INOM RÖRELSEHINDERFÖRBUNDEN Medlemmar uttryckte behov

Läs mer

Betydelsen av sjukdomar i trafiken Betydelsen av sjukdomar i trafiken allmänt allmänt

Betydelsen av sjukdomar i trafiken Betydelsen av sjukdomar i trafiken allmänt allmänt 5 3 2 4 6 Körschema Vad en allmänläkare behöver kunna om trafikmedicin... Växjö 2014-04-02 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Lite om Transportstyrelsen Sjukdomar i trafiken

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder!

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Aktuell forskning kring glaukom, retina och neurooftalmologi Hornhinnetransplantation senaste nytt! Laserkirurgi från dåtid till nutid!

Läs mer

Medicinska körkortskrav vid Neurologiska och Psykiska sjukdomar

Medicinska körkortskrav vid Neurologiska och Psykiska sjukdomar Medicinska körkortskrav vid Neurologiska och Psykiska sjukdomar Patient-Läkare-Myndighet Lars Widman Vägverkets ändrade föreskrifter om medicinska krav, VVFS 2008:158 2 Körkort och Rörelseorganens funktioner

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

SFS 1998:488. 7 Behörigheten B ger rätt att köra trehjuliga motorcyklar. 8 Körkort med behörigheten CE eller DE ger även behörigheten BE.

SFS 1998:488. 7 Behörigheten B ger rätt att köra trehjuliga motorcyklar. 8 Körkort med behörigheten CE eller DE ger även behörigheten BE. Svensk författningssamling Körkortslag; utfärdad den 11 juni 1998. SFS 1998:488 Utkom från trycket den 22 juni 1998 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap. Inledande bestämmelse 1 Denna

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. TSFS 2013:XX VÄGTRAFIK Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. TSFS 2012:19 Innehåll 1 kap. Inledande

Läs mer

RUTINER VID OLYCKOR OCH TILLBUD

RUTINER VID OLYCKOR OCH TILLBUD 4 SkLJF 03 SkLJ Dokumentation i form av journaler etc förvaras i SkLJ:s bankfack. Intyg på genomförda hälsoundersökningar förvaras i utbildningsregistret hos SkLJ säo/utb-enhet. SkLJF 03 Utgåva IV Gäller:

Läs mer

TSFS 2012:19 VÄGTRAFIK

TSFS 2012:19 VÄGTRAFIK VÄGTRAFIK Föreskrifter och allmänna råd om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser...

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. VÄGTRAFIK Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Allmänt... 1 Läkarundersökning m.m.... 2 Villkor

Läs mer

HUR SER DU EGENTLIGEN? En rapport om bilförares synskärpa från Trygg-Hansa

HUR SER DU EGENTLIGEN? En rapport om bilförares synskärpa från Trygg-Hansa HUR SER DU EGENTLIGEN? En rapport om bilförares synskärpa från Trygg-Hansa HUR SER DU EGENTLIGEN? Nära en tredjedel av alla bilförare i Sverige har svårt att läsa vad som står på skyltarna i trafiken.

Läs mer

Certifikat för flygledarelever och flygledare

Certifikat för flygledarelever och flygledare 1 (5) Utfärdad: 29.1.2013 Träder i kraft: 1.2.2013 Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Denna luftfartsföreskrift har utfärdats med stöd av 45, 46, 119 och 120 i luftfartslagen (1194/2009) med beaktande

Läs mer

Övergångsorganisationen

Övergångsorganisationen Övergångsorganisationen Övergångsorganisation Stab Vägtrafik lagstiftning Yrkestrafik Fordon Körkort Förvaltnings rätt Statistik ochanalys Transportstyrelsen Vägtrafikavdelning Stab Vägtrafik lagstiftning

Läs mer

Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Påföljder av felaktigt förfarande-case presentation Kerstin Gudmundson, Inspektör IVO avdelning öst, Stockholm, Sweden Leg läkare AA BAKGRUND

Läs mer

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak: Hälsodeklaration 1 (5) Blanketten gäller enligt Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2011:61 om hälsokrav m m enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare. Hälsodeklarationen fylls i av den som

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (21)

Konsekvensutredning 1 (21) Konsekvensutredning 1 (21) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Birgitta Heed/Monika Norberg Väg- och järnvägsavdelningen Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS

Läs mer

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare?

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Catarina Lundberg, leg psykolog, med dr Kurt Johansson, överläkare, med dr Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL. Gällande krav vid beroende eller missbruk samt vid utredning efter grovt rattfylleri

UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL. Gällande krav vid beroende eller missbruk samt vid utredning efter grovt rattfylleri UPPLYSNINGAR till blanketten ALKOHOL, NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL Denna blankett kan användas vid beroende eller missbruk samt för särskilt läkarutlåtande efter grovt rattfylleri. Utredningen efter grovt rattfylleri

Läs mer

Körkortsmedicin Självstudiefrågor Termin 10 Läkarstuderande

Körkortsmedicin Självstudiefrågor Termin 10 Läkarstuderande Körkortsmedicin Självstudiefrågor Termin 10 Läkarstuderande Lars Widman Yrkes-och miljömedicin, NUS Umeå Målbeskrivning- Körkortsmedicin: Känna till vad som gäller för läkares medverkan i den medicinska

Läs mer

Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Vägverkets författningssamling VVFS 2008:158 Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. ISSN 0283-2135 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KAP. INLEDANDE BESTÄMMELSER 5 Allmänt 5 Läkarundersökning

Läs mer

Ögonsjukvård 2014. Anders Heijl professor Skånes Universitetssjukhus. Jürg Hengstler överläkare S:t Eriks Ögonsjukhus

Ögonsjukvård 2014. Anders Heijl professor Skånes Universitetssjukhus. Jürg Hengstler överläkare S:t Eriks Ögonsjukhus Ögonsjukvård 2014 Ögonrådgivning per telefon lär dig de mest förekommande frågorna och problemen Lär dig allt om OCT grunder undersökning, tolkning av bilder och värden Senaste inom glaukom modern glaukomhandläggning

Läs mer

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2009:936) om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister; SFS 2009:1373 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den

Läs mer

1 Vad är problemet och vad ska uppnås?

1 Vad är problemet och vad ska uppnås? Konsekvensutredning 1 (17) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Sarah Kers Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion trafikmedicin Konsekvensutredning Förslag till ändring av föreskrifter om

Läs mer

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att

Läs mer

Ansökningshandling. Parkeringstillstånd för rörelsehindrad

Ansökningshandling. Parkeringstillstånd för rörelsehindrad Myndighetsnämnden för Socialtjänst och Skola Ansökningshandling Parkeringstillstånd för rörelsehindrad OBS! Handläggningstiden är ca 6 veckor. YDRE KOMMUN Socialförvaltningen Kommunkontoret 570 60 YDRE

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Motivering. Landskapsförordning om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare. 1. Bakgrund. 2. Förslag till åtgärder

Motivering. Landskapsförordning om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare. 1. Bakgrund. 2. Förslag till åtgärder PROMEMORIA 2008-XX-XX Landskapsförordning om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Motivering 1. Bakgrund Europaparlamentets och rådet har antagit direktiv 2003/59/EG om grundläggande kompetens och

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Postnummer och postanstalt. Yrke (även yrke före avgång med pension)

Postnummer och postanstalt. Yrke (även yrke före avgång med pension) Nr 849 2373 Fyll i blanketten i förväg före läkarundersökningen. Oklara frågor kan besvaras i samband med läkarundersökningen. Ta blanketten med dig till läkarundersökningen.blanketten fogas till journalhandlingarna,

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-09-19. Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-09-19. Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-09-19 Närvarande: Justitieråden Dag Victor, Lennart Hamberg och Per Virdesten. Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd.

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Enligt transportstyrelsens föreskrifter skall en utredningen pröva om diagnosen ger sådana symptom att

Läs mer

Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling

Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling - Nyhetsbrev nr 5 från Transportstyrelsen Här kommer ytterligare ett nyhetsbrev i serien "Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling". I detta

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (17)

Konsekvensutredning 1 (17) Konsekvensutredning 1 (17) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Karin Michaelsson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om körkortets

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS XX:Y) om officiella veterinärer;

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om personlig tidbok. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om personlig tidbok. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen? Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Agneta Edhner Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion regler yrkestrafik Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Dags för fortbildning se sidan 6. Yrkesförarkompetens. för förare av buss och tung lastbil

Dags för fortbildning se sidan 6. Yrkesförarkompetens. för förare av buss och tung lastbil Dags för fortbildning se sidan 6 1 Yrkesförarkompetens för förare av buss och tung lastbil Att köra lastbil eller buss i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet.

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Enhet 15 DOM 2015-09-15 Meddelad i Stockholm Mål nr 1107-15 1 KLAGANDE ------------- MOTPART Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Socialstyrelsens beslut

Läs mer

Nytt europeiskt körkort för ökad säkerhet, trygghet och fri rörlighet

Nytt europeiskt körkort för ökad säkerhet, trygghet och fri rörlighet EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 18 januari 2013 Nytt europeiskt körkort för ökad säkerhet, trygghet och fri rörlighet Den 19 januari 2013 kommer ett europeiskt körkort som en del av ikraftträdandet

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om utlämnande av körkort i framtiden

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om utlämnande av körkort i framtiden Konsekvensutredning 1 (10) Datum Handläggare Liv Lennius Johansson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om utlämnande av

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Utbildningsplan för Optikerprogrammet, 120 poäng Study Programme in Optometry, 120 credits (=180 ECTS credits)

Utbildningsplan för Optikerprogrammet, 120 poäng Study Programme in Optometry, 120 credits (=180 ECTS credits) Utbildningsplan för Optikerprogrammet, 120 poäng Study Programme in Optometry, 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av rektor 1993-12-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2005-04-05 Utbildningsplan

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

Svensk Trafikmedicinsk Förening

Svensk Trafikmedicinsk Förening Svensk Trafikmedicinsk Förening STMF Sektion av Svenska Läkaresällskapet Rundbrev nr 1: 2015 Mars 2015 Föreningens adress: STMF, c/o Göran Kecklund, Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet,

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (34)

Konsekvensutredning 1 (34) Konsekvensutredning 1 (34) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Maria Åkerlund och Karin Michaelsson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler Konsekvensutredning - Transportstyrelsens

Läs mer

1. 80-årig herre, frisk, börjar få svårigheter att läsa tidningen, blir bländad i solljus, svårigheter att köra bil i mörker. Diagnos?

1. 80-årig herre, frisk, börjar få svårigheter att läsa tidningen, blir bländad i solljus, svårigheter att köra bil i mörker. Diagnos? Del 1, sid 1/2 Namn:.. 1. 80-årig herre, frisk, börjar få svårigheter att läsa tidningen, blir bländad i solljus, svårigheter att köra bil i mörker. 2. Du är vikarierande läkare på ögonklinik. En 29-årig

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar; beslutade den 14 april 2009. Transportstyrelsen föreskriver följande med

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-08 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ökad kontroll av vapen Enligt en

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2013:xx Utkom från trycket den xx månad 20XX Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 9 februari 2015 71/2015 Lag om ändring av lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Utfärdad i Helsingfors den 6 februari 2015 I enlighet

Läs mer

Efter remiss 2013-05-02 har ändringar gjorts i föreskrifterna och konsekvensutredningen. Dessa beskrivs nedan och visas med kantmarkering.

Efter remiss 2013-05-02 har ändringar gjorts i föreskrifterna och konsekvensutredningen. Dessa beskrivs nedan och visas med kantmarkering. Slutlig konsekvensutredning 1 (22) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Karin Michaelsson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler Efter remiss 2013-05-02 har ändringar gjorts i föreskrifterna

Läs mer

2012-02-07. svenskt uttal. trafikskolorna.

2012-02-07. svenskt uttal. trafikskolorna. 2012-02-07 Changemang för trafikskolor Changemang är ett äldre uttryck med svenskt uttal [schang-sche-mang] som betyder scenförändring inför öppen ridå. Införandet av det tredjee körkortsdirektivet innebär

Läs mer